Ärende Beteckning Förslag VN/2015:5

Transkript

1 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Upprättad Valnämnd Sammanträde 18 maj 2015 klockan 17 i Särörummet KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Ärende Beteckning Förslag 1. Val av justerare och tid för justering Inger Offneby (C) 2. Godkännande av dagordning 3. Svar på skrivelse till SKL och Valmyndigheten 4. Budgetuppföljning & prognos för april Justering av arvoden för valnämndens presidium VN/2015:1 VN/2015:6 Uppföljning och prognos april 2015 noteras i protokollet 6. Reglemente för Valnämnden VN/2015:7 Valnämnden godkänner Reglemente för Valnämnden och överlämnar det till kommunfullmäktige för antagande. 7. Revidering av delegeringsförteckning 8. Utbildning för valnämnden 9. Anmälan av inkomna skrivelser 10. Övriga frågor VN/2015:5 Valnämnden fastställer delegeringsförteckningen, daterad Nämnden godkänner att vidaredelegering får ske. Alf Olofsson Ordförande Kristina Gudmundson Sekreterare Kristina Gudmundson Kommunstyrelsen förvaltning Direkt: kristina.gudmundson@kungsbacka.se Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon:

2 Från: Liedberg Lotta Till: Kristina Gudmundson Ärende: VB: VN Datum: den 4 mars :48:24 Bilagor: Ångerröstning Dahlberg&Pettersson.docx Hej! Efter förra valet uppmärksammade SKL problemen som antalet förtidsröster skapade i vallokalen för röstmottagarna. Att ta bort eller sätta ett sista klockslag för ångerröstning skulle kunna vara en lösning på detta. För att se hur det fungerar i andra länder tog vi fram en kunskapsrapport i ämnet (bifogar den). Vi ansåg också att den vallagskommitté som tillsattes 2011 skulle utreda frågan, men de valde att inte göra det. Det kan bero på att man samtidigt skulle utreda frågan om e-röstning där ångerröstningen kan vara en säkerhetsventil (om personen som röstar via en dator utsätts för påverkan kan den rösta igen). Om det tillsätts en ny utredning skulle SKL i dagsläget förespråka en begränsning av ångerröstningen. Med vänliga hälsningar Lotta Liedberg Handläggare Ekonomi och styrning Sveriges Kommuner och Landsting Ursprungligt meddelande----- Från: Kristina Gudmundson [mailto:kristina.gudmundson@kungsbacka.se] Skickat: den 24 februari :26 Till: Diarium-Arkiv SKL; registrator@val.se; justitiedepartementet.registrator@regeringskansliet.se Ämne: VN Hej, Bifogar skrivelse till Valmyndigheten, SKL och justitiedepartementet samt protokollsutdrag från valnämndens sammanträde Vänliga hälsningar Kristina Gudmundson Administratör/Valsamordnare Kungsbacka kommun Kommunstyrelsens förvaltning kristina.gudmundson@kungsbacka.se Värna om miljön! Behöver du skriva ut det här meddelandet?

3 STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN, GÖTEBORGS UNIVERSITET ÅNGERRÖSTNING En jämförande studie av förtidsröstningens konsekvenser Stefan Dahlberg & Liza Pettersson

4 Innehåll 1. Uppdragsbeskrivning och utförande Inledning om förtidsröstning och ångerröstning Förtidsröstning och ångerröstning i Sverige Förtida röstning i Sverige Konsekvenser av förtidsröstningssystemet tidigare utredningar och diskussioner Ångerröstning Ångerröstningens vara eller inte vara tidigare utredningar och diskussioner Ångerröstning idag Kartläggning av förekomst av förtidsröstning och ångerröstning Ångerröstning i Estland Ångerröstning i Danmark Ångerröstning på Island Jämförande analys och slutsatser Appendix I Appendix II

5 1. Uppdragsbeskrivning och utförande Denna rapport har framtagits av Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting. Syftet med rapporten är att kartlägga förekomsten av ångerröstning i samband med förtida röstning, dels i Sverige och dels ur ett länderjämförande perspektiv. De länder som ingått i kartläggningen är EU:s 27 medlemsländer samt Norge, Schweiz och Island. Förutom kartläggningen över andra länders system innehåller rapporten även en beskrivande del av systemet för förtidsröstning och ångerröstning i Sverige. Denna del tar även upp bakgrunden till vårt nuvarande system och har tagits fram med hjälp av kontakt med den svenska valmyndigheten samt utredningar, propositioner och motioner gällande vår vallagstiftning och de ändringar som skett gällande förtidsröstning och ångerröstning. Rapporten inleds med en allmän text om representativ demokrati och valdeltagande för att lyfta frågan till ett större plan och introducera läsaren i ämnet. Kartläggningsarbetet har utförts genom ett flertal olika metoder. I ett första steg har arbetet skett via informationssökning på respektive lands parlamentariska hemsida men även via ländernas valmyndigheter. EU:s databas N-lex 1, som är en samling med medlemsländernas nationella lagstiftning, har också använts i de fall lagstiftningen tillhandahållits på engelska. I ländernas lagstiftning har dokumenten söks igenom med hjälp av sökord som elections (val), vote/voting (röstning), advance voting, absentee voting (förtidsröstning) och election day (valdag) för att systematiskt söka efter information angående förtidsröstning och eventuella regler om ångerröstning. Både i de fall då lagstiftning hittats och i de fall det inte gått att hitta har arbetet följts upp via kontakt med myndighetsperson eller tjänsteman vid respektive lands parlament, regering eller valmyndighet för att säkerställa den tolkade lagtexten. I viss utsträckning har även forskare i statsvetenskap vid universitet runt om i Europa kontaktats. I vissa fall har varken relevant lagtext hittats eller kontakt med tjänsteman lyckats. Vilka dessa länder är framgår i tabellen över kartläggningen. De förfrågningar som skickats i ett första steg till relevant person/personer i respektive land har innehållit frågor om förtydligande av lagtext (i de fall då lagtext hittats) och allmänna frågor om förtidsröstning och regler kring eventuell ångerröstning. Samtliga mail har haft samma upplägg men redigerats i viss utsträckning beroende på den information som hittats om respektive land. 2 För de länder där någon form av ångerröstning existerar har en uppföljning skett till informanterna med mer specificerade frågor. Kontakt har även upprättats med ytterligare departement, myndighet eller dylikt för att kunna komplettera och bredda informationen. De frågor som ställdes till informanterna i de länder där ångerröstning existerade (Danmark, Estland, Island samt Sverige) var följande: - Are any known arguments in relation of the application of such system in XXX? - Which are the reasons for letting citizens in XXX having the possibility to vote again if they have used the advance voting system (by post or in another way)? 1 N-lex: 2 Se Appendix för fullständiga exempel på mailutskick 2

6 - How long has the system XXX administer been in use and are there or has there been any discussions or debates about to change the system and remove the possibility to vote twice? Förutom frågorna ovan så innehåller länderbeskrivningen även grundläggande information om hur lagar och regler är utformade. Rapporten avslutas med en kortare jämförande analys och slutsatser. 3

7 2. Inledning om förtidsröstning och ångerröstning Valdeltagandet utgör ett viktigt fundament i den representativa demokratin. Ett högt valdeltagande är dock inget egentligt värde i sig självt. Vad det i själva verket handlar om är att valdeltagandet inverkar på vad som brukar benämnas som politisk jämlikhet och politisk legitimitet. Om det finns stora systematiska skillnader mellan röstare och icke-röstare, i exempelvis termer av socioekonomi, riskerar den politiska jämlikheten att undergrävas, vilket kan medföra bristande representativitet mellan väljare och valda. På samma sätt som att ett högt valdeltagande kan minska riskerna med stora skevheter i den politiska jämlikheten så kan ett högt valdeltagande även påverka den politiska legitimiteten. Forskning har nämligen visat att acceptansen för det politiska utfallet eller för olika politiska beslut är intimt förknippade med högre grader av deltagande. Ett högt valdeltagande är därmed även viktigt för den demokratiska legitimiteten i ett politiskt system. 3 Vad gäller valdeltagande i allmänhet och vilka faktorer som påverkar valdeltagandet i synnerhet är forskningsläget gott. I dessa sammanhang brukar man göra en åtskillnad mellan faktorer på individ, parti och systemnivå. På individnivå talar man om resurs- och motivationsförklaringar medan man på partinivå brukar tala om kontextförklaringar. På den sista nivån talar man i sin tur om institutionella förklaringar. Det är också inom den sistnämnda kategorin som man praktiskt sett kan genomföra direkta förändringar med syfte att öka valdeltagandet, både på kort och på lång sikt. 4 Ett viktigt element i sammanhanget är förekomsten av ett välfungerande och väl utbyggt system för förtida röstning. Genom att förenkla förutsättningarna för valhandlingen, exempelvis genom en ökad tillgänglighet och förenklad administration, kan man således även öka valdeltagandet. Samtidigt vet vi att valkampanjerna kommit att bli allt viktigare och att de politiska partierna i allt högre utsträckning tenderar att göra viktiga utspel under valrörelsernas sista intensiva veckor. En stor andel förtidsröstare i väljarkåren kan då innebära att de normativa kraven om informerade röstningsbeslut bland de röstberättigade medborgarna åsidosätts. Då valkampanjerna har ökat i betydelse under de senaste decennierna samtidigt som de även kommit att intensifieras under de sista veckorna före valdagen, innebär detta att förtidsröstarna riskerar att inte fatta sina röstningsbeslut på samma kunskapsgrund som valdagsröstarna. Skälen till varför en väljare förtidsröstar varierar naturligtvis men om förekomsten av förtida röstning skall kunna anses vara förenligt med gängse normativa demokratiteoretiska ideal, hävdas ofta att en kvalitativt viktig aspekt i sammanhanget är att förtidsröstaren även ges möjligheten att ångra sin redan avlagda röst på valdagen. Om ny information uppkommer eller den partipolitiska situationen dramatiskt förändras under en valrörelse bör en väljare rimligtvis även ha möjligheten att ändra sin förtida röst. 5 3 Esaiasson, Peter (1996), Nadeu, R & Blais, A (1993) 4 Förvisso skulle man kunna hävda att reformer inom exempelvis skolväsendet på sikt skulle kunna innebära en mer välutbildad väljarkår, vilket i sin tur kan öka valdeltagandet men detta skulle då vara mer av en indirekt effekt, vilket vi här lämnar där hän. 5 Oscarsson & Holmberg 2004; 2008, Dahlberg, Oscarsson & Öhrvall 2008, Dahlberg, Stefan

8 Samtidigt som ett välutbyggt förtidsröstningssystem är positivt ur ett demokratiskt perspektiv medför det samtidigt, såsom vallagen och valadministrationen idag är utformad, med nödvändighet ökande administrativa bördor. En större valadministration innebär inte bara ökade resurser och kostnader för landets kommuner utan ökar även risken för misstag och felaktigheter i rösthanteringen. Lite tillspetsat skulle man därmed kunna hävda det handlar om två konkurrerande, dock inte ömsesidigt uteslutande, värden som här ställs mot varandra i form av demokratisk legitimitet kontra byråkratisk effektivitet. En berättigad fråga i sammanhanget är då hur förtidsröstningssystemet och ångerröstandet fungerar i en svensk kontext? 5

9 3. Förtidsröstning och ångerröstning i Sverige 3.1 Förtida röstning i Sverige Förtidsröstning har en lång tradition i Sverige med början redan i 1942 års kommunalval samt 1944 års val till riksdagens andra kammare. Den tidiga förtidsröstningen var dock begränsad och omfattade endast personer som av särskilda skäl var förhindrade att rösta i sin vallokal på valdagen. År 1982 utökades möjligheterna att förtidsrösta ytterligare. Då fastslog riksdagen att den som finner sig vara förhindrad att rösta i vallokal skall tillåtas förtidsrösta på posten (prop. 1982:105). Förtidsröstandet har ökat succesivt över tid från 14 procent i valet 1970 till som mest drygt 39 procent i valet Traditionellt sett har majoriteten av förtidsröstarna avlagt sin röst relativt sent, dvs. valrörelsens sista vecka. Detta är dessutom något som förstärkts under åren. År 1970 avgavs ungefär en femtedel av alla förtidsröster veckan före valet och i 1985 års val hade motsvarande siffra stigit till 40 procent. I valet 2002 (då 30 procent av hela väljarkåren förtidsröstade) var det 44 procent som röstade sista veckan innan valet. 7 Figur 1. Valdeltagande och andel förtidsröstare över tid (procent). Det totala antalet förtidsröster som togs emot i röstlokaler runt om i Sverige i samband med valet 2010 var stycken, vilket utgjorde 39,4 procent av det totala antalet röster. Motsvarande siffra för valet 2006 var eller 31,8 procent. En ny vallag trädde i kraft 1 januari 2006 och i och med det flyttades ansvaret för den förtida röstningen till kommunerna, vilket ledde till att tillgängligheten för förtidsröstning ökade ytterligare. I och med den nya lagen så skärptes även kraven på kommunerna att ordna vallokaler och att göra röstningen än mer tillgänglig för exempelvis funktionshindrade. Den stora ökningen av förtidsröster mellan de två valen visar att väljarna i allt större utsträckning använder sig av de lokaler för förtidsröstning som kommunerna anordnar. Samtidigt som det är positivt att så många väljare enkelt kan hitta till förtidsröstningslokaler ställer detta även högre krav på 6 Oscarsson, Dahlberg, Öhrvall (2008) Förtida röstning i Sverige s. 9, Erfarenheter från valen den 19 september Valmyndigheten, rapport 2011:1, dnr: /0, prop. 2004/05:163 Ny vallag 7 Oscarsson, Dahlberg, Öhrvall (2008) Förtida röstning i Sverige s. 16 6

10 valnämnderna att hitta lämpliga lokaler som samtidigt har de kvaliteter som behövs för att tillgodose övriga bestämmelser om hur röstmottagningen skall gå till Konsekvenser av förtidsröstningssystemet tidigare utredningar och diskussioner Efter valet 2010 sammanställde Valmyndigheten en rapport med erfarenheter från de allmänna valen den 19 september Rapporten Erfarenheter från valen den 19 september 2010 innehåller Valmyndighetens egna bedömningar samt vissa förslag till förändring eller översyn av valsystemet i Sverige. Valmyndighetens erfarenheter i rapporten bygger på de uppföljningar som gjorts med hjälp av länsstyrelser och kommuner runt om i Sverige samt de överläggningar som Valmyndigheten haft med leverantörer av material och tjänster, samt de synpunkter som kommit in tillvalmyndigheten både från allmänheten och från de politiska partierna. I rapporten framgår det att valmyndigheten inte ser någon anledning att tro att förtidsröstningen framöver kommer minska, utan snarare att den kommer öka i takt med att tillgängliga lokaler ökar. Däremot så förutspår man att en tillgängligare röstningsprocess och ett förändrat väljarbeteende som följer av detta innebär att de regler och rutiner som finns idag inte är adekvata för att klara av att hantera det stora antalet förtidsröster. Detta avser enligt rapporten såväl röstmottagningen och hanteringen i vallokal som hanteringen av förtidsröster under onsdagsräkningen (den rösträkning som valnämnderna genomför på onsdagen efter valdagen, regleras i kap. 12 i vallagen). 9 Under onsdagsräkningen ska valnämnden granska alla de förtidsröster som inkommit inom rätt tid och som inte hann skickas till vallokalerna för granskning där. Rapporten beskriver hur mängden förtidsröster som avgavs under valhelgen och som därmed inte kunde transporteras till vallokalerna för att hanteras för många kommuner innebar att det fanns ett mycket stort antal förtidsröster att granska under valnämndens rösträkning på onsdagen efter valdagen. Enligt valmyndighetens rapport är det många kommuner som efter valet 2010 har påpekat att onsdagsräkningen tog mycket längre tid än vanligt. I Stockholm och Göteborg hade valnämnderna sammanlagt drygt förtidsröster att behandla vid detta tillfälle. Motsvarande siffra 2006 var cirka Ångerröstning Då det i valet 2002 var 44 procent av förtidsröstarna som röstade sista veckan innan valet resulterade det i att mer än hälften av förtidsröstarna inte haft möjlighet att ta del av valrörelserelaterad information på samma sätt som de sena förtidsröstarna eller dem som väljer att rösta på valdagen. Forskning har dock visat att förtidsröstarna har visat sig vara både mer partiidentifierade och politiskt intresserade än övriga väljare, vilket ofta innebär att de tidigt bestämt sitt partival. Detta till trots går det inte att utesluta helt att dessa skulle ha röstat annorlunda om de vid den tidpunkt för röstningsbeslutet hade haft tillgång till den informationen som framkommit i valrörelsens slutskede. Att ha möjlighet att ångra sin röst om man har förtidsröstat har ur det här perspektivet en demokratisk mening i det fall någon som redan röstat faktiskt ångrar sig. 11 Systemet för ångerröstning i Sverige regleras i 9 kap. 14 vallagen och lagtexten lyder så som följer: 8 Erfarenheter från valen den 19 september Valmyndigheten, rapport 2011:1, dnr: /0 9 Erfarenheter från valen den 19 september Valmyndigheten, rapport 2011:1, dnr: /0 10 Erfarenheter från valen den 19 september Valmyndigheten, rapport 2011:1, dnr: /0 11 Oscarsson, Dahlberg, Öhrvall (2008) Förtida röstning i Sverige s. 16, Dahlberg, Stefan (2003) 7

11 14 Väljare får rösta personligen i sin vallokal även om de redan har röstat i en röstningslokal eller brevröstat (ångerröstning). Om den tidigare rösten finns i vallokalen, får väljaren ångerrösta först sedan han eller hon har fått tillbaka rösten av röstmottagarna. 12 Detta innebär alltså att det är möjligt för en väljare som redan har förtidsröstat att ångra sin röst genom att rösta personligen i sin vallokal på valdagen. Det totala antalet ångerröster i valet 2010 uppgick till stycken, vilket innebär att ungefär.02 procent av förtidsröstarna ångrade sin röst i valet Motsvarande siffra för valet 2006 var 1 188, vilket motsvarar cirka.007 procent men då saknas det uppgifter från fyra län. Siffran kan därför antas vara något högre. Tänkbara förklaringar bakom den ökande andelen ångerröstare i valet 2010 ligger troligtvis i en kombination av bättre information om hur man ångerröstar, ökad tillgänglighet av antalet förtidsröstningslokaler men kanske framförallt i att det även blivit enklare att förtidsrösta då man kunde få sitt röstkort utskrivet i förtidsröstningslokalen mot uppvisande av giltig legitimation. 13 Att en väljare har möjlighet att ångerrösta har dock, från valadministrativ synpunkt, den konsekvensen att förtidsrösterna som skickas ut till vallokalerna för preliminär räkning inte kan läggas ner i valurnorna förrän man med säkerhet vet att väljaren inte kommer att rösta i vallokalen, dvs. först när vallokalen har stängts för röstning. Detta utesluter dock inte valförrättarna från att förhandsgranska förtidsrösterna i vallokalen i den mån detta inte stör den pågående röstningen i lokalen. Har valförrättarna hunnit förhandsgranska samtliga förtidsröster kan de också lägga ner de preliminärt godkända rösterna i valurnan så snart röstningen avslutats i vallokalen. Om inte, får denna granskning ske efter det att röstningen har avslutats. Först när samtliga röster i valet har lagts ned i valurnan får denna öppnas och valkuverten tas ur och den preliminära rösträkningen inledas Ångerröstningens vara eller inte vara tidigare utredningar och diskussioner Med anledning av två motioner (2002/02: K224 och 2002/03: K266) från allmänna motionstiden 2002 och 2003 gjorde konstitutionsutskottet ett betänkande (2003/04: KU13) och ett aktualiserande av frågan om att rätten till att ångerrösta borde begränsas i något eller några avseenden. I den första motionen föreslogs det att ångerröstningen avbryts två timmar före vallokalens stängning och att rätten att ångerrösta för den som har röstat vid särskilt röstmottagningsställe på valdagen skulle upphöra. Som skäl för att ångerröstningen skall avbrytas avses det att det är ett synnerligen litet antal väljare som utnyttjar möjligheten att ångerrösta. Det vore därför rimligt, hävdar man, att ångerröstningen avslutas före vallokalens stängning. Detta skulle innebära att rösträkningen omedelbart skulle kunna påbörjas när vallokalen stänger och det skulle inte bara leda till ett snabbare valresultat utan också underlätta rekryteringen av valförrättare då räkningen skulle kunna avslutas tidigare. I den andra motionen handlade invändningarna om att den som poströstat skall ha möjlighet att på valdagen ta tillbaka sin röst och rösta på nytt. Här menade man att det vore bättre och enklare att lagd röst gäller. 15 Att ångerröstning leder till valadministrativa problem i form av mer arbete för valförrättarna och försenar det preliminära valresultatet är sedan länge väl känt. Frågan om att införa begränsningar av rätten att ångerrösta för den som förtidsröstat har därför också berörts av flera statliga utredningar, 12 Vallagstiftningen: 13 Erfarenheter från valen den 19 september Valmyndigheten, rapport 2011:1, dnr: /0 14 Ny vallag, SOU:2004:11 s Ny vallag, SOU:2004:11 s

12 bl.a års valtekniska utredning och i 1978 års vallagskommitté. Ingen av de båda nämnda utredningarna förordade dock några begränsningar. Valtekniska utredningen ansåg det stötande att valförrättarna skulle vägra motta den valsedel väljaren önskar avlämna enligt huvudregeln, dvs. vid personlig inställelse i vallokalen (SOU 1967:27 s. 129) års vallagskommitté ansåg det väsentligt att väljare som förtidsröstat inte utestängs från möjligheten att i valhandlingen beakta sådana händelser på det politiska fältet som inträffar omedelbart före valdagen enbart för att vinna fördelar av ren valteknisk natur. Även om det enligt kommittén var angeläget att i möjligaste mån underlätta arbetet för valförrättarna så ansåg man att sådana strävanden måste stå tillbaka för intresset av att väljarnas röster överensstämmer med deras politiska ståndpunkt på valdagen. Detta gällde i än högre grad i förhållande till den tidsvinst på omkring en timme för presentationen av det preliminära valresultatet som skulle kunna uppnås med en definitiv förtidsröstning. 16 Kommittén diskuterade även möjligheten att låta rätten att ångerrösta upphöra viss tid på valdagen, t.ex. kl. 15:00, för att på så sätt både ge väljarna rimliga möjligheter att ångerrösta och underlätta arbetet för valförrättarna men bedömde att en sådan ordning skulle kunna leda till praktiska svårigheter då valförrättarna skall avgöra vilka väljare som har rätt att ångerrösta (SOU 1980:45). 17 Frågan om ångerröstningen har därefter behandlats av 1993 års vallagskommitté som konstaterade att antalet personer som utnyttjade möjligheten att ångerrösta rörde sig om något tusental. Kommittén diskuterade då om möjligheten att ångerrösta skulle slopas men avvisade detta mot bakgrund av att det är väljarnas dom på valdagen som skall vara avgörande för valresultatet. Vid ett slopande av ångerröstning skulle man dessutom före valdagen behöva markera i röstlängden att väljaren förtidsröstat, något som skulle leda till att röstmottagningen på posten måste avslutas senast torsdagen före valdagen. Med tanke på det stora antal poströster som avges under de sista dagarna före valet skulle denna begränsning kunna leda till ett sänkt valdeltagande. Kommittén förordade därför att möjligheten till ångerröstning skulle vara kvar men att den skulle begränsas något för att lösa de valadministrativa problem som följer av ångerröstningen. Den som förtidsröstat och sedan ville ångerrösta skulle enligt kommittén göra detta före kl En sådan regel skulle visserligen, givet att inte alla förtidsröster hunnits granskas i alla vallokaler vid denna tidpunkt, leda till att den faktiska möjligheten att ångerrösta kom att variera mellan olika valdistrikt. Men enligt kommitténs bedömning skulle inte allmänhetens förtroende för valförfarandet minska på grund av detta (SOU 1994:30 s. 269). 18 I propositionen Ny vallag diskuterades emellertid att det i den nya lagen borde införas någon form av begränsning av rätten att ångerrösta. Visserligen skulle det enligt propositionen kunna förkorta tiden för sammanräkningen om ångerröstningen begränsades till kl. 17:00 på valdagen men det ansågs samtidigt tveksamt om några egentliga tidsvinster skulle kunna uppnås. I stället kan en sådan ordning förväntas öka förvirringen kring röstningen och påtagligt öka risken för misstag. Riksdagen delade vid det tillfället regeringens bedömning. 19 De argument för en begränsning av rätten att ångerrösta som sedan fördes fram i två redan nämnda motionerna skilde sig således inte nämnvärt från de argument som redan tidigare i olika sammanhang 16 Ny vallag, SOU:2004:11 s Ny vallag, SOU:2004:11 s Ny vallag, SOU:2004:11 s Ny vallag, SOU:2004:11 s. 150, 220 9

13 har anförts för en begränsning. Om betydelsen av att det är få väljare som utnyttjar möjligheten att ångerrösta kan konstateras att så också har varit fallet så länge som denna möjlighet har funnits. Detta ansågs således inte vara ett argument i sig för att definitivt ta bort möjligheten att ångerrösta, dvs. göra förtidsröstningen definitiv. Enligt kommitténs mening borde huvudregeln alltjämt vara att väljaren skall rösta på valdagen i sin vallokal och att all annan röstning är preliminär. De motiv som både 1978 och 1993 års vallagskommittéer anförde för att inte inskränka möjligheten för väljarna att ångerrösta får således fortfarande anses vara giltiga. 20 Några påfallande administrativa vinster genom att, som föreslagits, tidsmässigt begränsa möjligheten att ångerrösta eller att göra all röstning på valdagen i andra röstningslokaler än vallokaler definitiv tycks heller inte finnas. Som anförts i prop. 1996/97:70 skulle sådana åtgärder snarare kunna öka förvirringen och risken för misstag. Kommittén ansåg således att nuvarande möjligheter till ångerröstning fortfarande skall finnas kvar. 21 I propositionen Ny vallag från regeringen 2004 (Ny vallag 2004/05:163) angående utredningen med samma namn bedömde regeringen att möjligheten till ångerröstning inte skulle begränsas. Man påpekade att ångerröstningens för- och nackdelar varit föremål för en relativt omfattande diskussion och att slutsatsen alltid hade varit att några begränsningar inte borde genomföras. Det blev även utredningens och regeringens ståndpunkt denna gång. I propositionen gör man bedömningen att röstning i första hand skall ske på valdagen men att det som komplement till detta skall finnas olika möjligheter att förtidsrösta för väljare som inte kan ta sig till sin vallokal eller som av annan orsak före valdagen gör bedömningen att de inte kan/skall rösta där. Valresultatet skall så långt som möjligt avspegla väljaropinionen på valdagen. I propositionen hävdar man att utgångspunkten därför måste vara att en väljare som har förtidsröstat men som till följd av händelser som inträffat därefter vill ändra sin röst också skall kunna göra det genom att på valdagen bege sig till sin vallokal. Ett argument mot ångerröstning eller för en begränsning av denna är att den leder till ett oacceptabelt merarbete för valförrättarna och riskerar att försena rösträkningen. 22 Det primära ansågs dock, enligt regeringen, vara att valutslaget så troget som möjligt återger väljarnas uppfattning på valdagen. Vidare innebär själva hanteringen av ångerröster ett försumbart merarbete för valförrättarna och fördröjningen av rösträkningen fick anses obetydligt i sammanhanget. De enda åtgärder som ansågs återstå för valförrättarna när vallokalerna har stängt är att lägga ned redan förhandsgranskade och godkända förtidsröster i valurnorna, varpå dessa kunde tömmas och rösträkningen påbörjas. Vid en samlad bedömning ansåg inte regeringen finna några övertygande skäl för en annan ståndpunkt än den föregående utredningen (SOU:2004:11) föreslagit. Några inskränkningar i rätten att ångerrösta skulle därför inte genomföras Ångerröstning idag Möjligheten till begränsning av ångerröstningen är, enligt valmyndigheten, den i särklass vanligaste vädjan från kommunerna om förändringar i regelverket. En begränsning av tiden för ångerröstning 20 Ny vallag, SOU:2004:11 s. 220, Motioner: 2002/02: K224 & 2002/03: K Ny vallag, SOU:2004:11 s Ny vallag, proposition 2004/05:163 s Ny vallag, proposition 2004/05:163 s

14 skulle enligt många kommuner underlätta hanteringen av den ökande mängd förtidsröster som röstmottagarna ska hinna hantera innan den preliminära rösträkningen till vallokalen startar. 24 Genom att det är möjligt för en röstberättigad att få flera dubblettröstkort är det också möjligt att förtidsrösta flera gånger. Om en väljare förtidsröstar flera gånger blir samtliga av väljarens förtidsröster underkända. Det är således inte möjligt att ångerrösta genom att förtidsrösta mer än en gång vilket var information som valmyndigheten framförde. Valmyndigheten saknar dock uppgifter på hur många förtidsröster som underkändes på grund av att väljaren förtidsröstat mer än en gång. 25 Valet 2010 gav frågan om ångerröstning en ytterligare dimension som anses behöva belysas i ett större sammanhang. Handhavandefel av, och tidspress för, röstmottagarna tillsammans med ett förändrat väljarbeteende har, enligt valmyndigheten, resulterat i att röstningsprocessen ifrågasatts i en större utsträckning än tidigare. Valmyndigheten har därför föreslagit att regelverket kring ångerröstning skall ingå i en större översyn av de rutiner och processer som finns för ett tillförlitlig och säkert röstningssystem. 26 Ångerröstning som företeelse har som framgått flitigt diskuterats och debatterats i flera statliga utredningar, dock utan att resultera i några konkreta förslag på förändringar. Sammantaget har flertalet utredningar utmynnat i att möjligheten till ångerröstning anses vara viktigare än de eventuella effektivitetsvinster som skulle kunna uppnås genom begränsningar av den samma. I följande avsnitt presenteras en kartläggning av förekomst av förtidsröstning och i vilken mån ångerröstning tillämpas inom andra länder. Detta för att kontrastera det svenska systemet med förtida röstning och ångerröstning med dess motsvarigheter bland övriga länder. Här har vi valt att begränsa oss till medlemsländer in den Europeiska unionen samt Island, Norge och Schweiz då den här typen av information visat sig vara svårtillgänglig på andra språk än det inhemska utanför dessa länder. 24 Erfarenheter från valen den 19 september Valmyndigheten, rapport 2011:1, dnr: /0 25 Erfarenheter från valen den 19 september Valmyndigheten, rapport 2011:1, dnr: /0 26 Erfarenheter från valen den 19 september Valmyndigheten, rapport 2011:1, dnr: /0 11

15 4. Kartläggning av förekomst av förtidsröstning och ångerröstning Nedan följer en tabell som sammanställer förekomsten av förtidsröstning och ångerröstning i våra grannländer, medlemsländer i den Europeiska unionen samt Schweiz. Tabell 1. Kartläggning av förekomst av förtidsröstning och ångerröstning Land Förtidsröstning Ångerröstning 1. Sverige (a) x x 2. Norge (a) x - 3. Island (a) x x 4. Finland (a) x - 5. Danmark (a) x x 6. Nederländerna (c) Frankrike i.u. i.u. 8. Tyskland (a) x - 9. Portugal (a) Estland (a) x x 11. Lettland (c) x Litauen (a) Polen (b) Schweiz (c) x Österrike (a) x Grekland (b) Rumänien (d) x Italien Bulgarien (d) x Tjeckien (c) Slovakien x i.u. 22. Luxemburg (d) Slovenien (a) x Storbritannien (c) x Malta (d) x i.u. 26. Belgien (c) Spanien (c) x Irland (b) Cypern (d) x i.u. 30. Ungern (c) - - Kommentar: informationen är baserad på: a = lagrum och landexpert, b = enbart lagrum, c = enbart landexpert, d=annat officiellt dokument. i.u.=ingen uppgift. För fullständiga referenser se källförteckning. I kartläggningen är endast de länder som har ett utbrett och mer generellt förtidsröstningssystem markerade i tabellen, alltså ej de länder där förtidsröstning är tillåtet för vissa personer (ex. sjuka, äldre, militärer). Vad som framkommer är att någon form av förtidsröstning förekommer i 18 av 30 länder (för några länder saknas fullständiga uppgifter), dvs. cirka 60 procent av de undersökta länderna. Dessa länder är Sverige, Norge, Island, Finland, Danmark, Tyskland, Estland, Lettland, Schweiz, Spanien, Österrike, Slovenien, Rumänien, Bulgarien, Slovakien, Malta, Cypern och Storbritannien. Tillämpandet av någon form av förtidsröstningssystem tycks därmed vara vanligast i våra grannländer medan det är mindre 12

16 vanligt förekommande på kontinenten. Det ska dock framhållas att det är stor variation bland systemen mellan länderna, både när det gäller systemens utformning och omfattning. Dock tycks förtidsröstningen bland flera av de kontinentala länderna främst vara utformade för att medborgare med faktiska förhinder för inställelse på valdagen, exempelvis för att bosatta utomlands skall kunna ges möjlighet att rösta via brev. Då föreliggande rapport främst har sitt huvudfokus på ångerröstning kommer vi här inte att gå djupare i detalj gällande utformningen av förtidsröstningssystemen i ovannämnda länder. Sammantaget kan vi dock konstatera att förekomsten av någon form av förtidsröstningssystem är relativt utbrett som företeelse i de undersökta länderna. När det gäller förekomsten av ångerröstning krymper dock antalet länder betydligt. Förutom Sverige är det endast tre ytterligare länder som tillämpar någon form av ångerröstning: Danmark, Estland och Island. Möjligheten att ångra sin redan lagda förtidsröst tycks därmed vara starkt begränsat till ett fåtal länder. 13

17 5. Beskrivning av systemet med ångerröstning i andra länder Hur fungerar då ångerröstningssystemet i Estland, Danmark och Island? Nedan presenteras förtidsröstningssystemet och möjligheten till ångerröstning för varje specifikt land. 5.1 Ångerröstning i Estland I Estland är det i princip inte möjligt att ändra sin röst och rösta igen, det enda undantaget är om man har röstat via internet. Röstning via internet pågår tio till fyra dagar före själva valdagen och efter att man avlagt sin elektroniska röst är det möjligt att rösta igen (antingen elektroniskt eller via valsedel vid förtidsröstning (sex till fyra dagar innan valdagen). På valdagen kan dock inte den elektroniska rösten ändras igen. 27 (I det senaste valet förtidsröstade totalt cirka 24 procent av den estländska väljarkåren elektroniskt. Dock saknas uppgifter om antalet ångerröster). Utfallet blir således antingen att 1) den elektroniska rösten som var lagd kommer bli medräknad eller 2) om personen har avlagt en valsedelsröst så kommer denna röst att registreras och de övriga rösterna att ogiltigförklaras. Det finns därutöver inga övriga möjligheter att ångerrösta. Om vallokalen/röstningsplatsen mottar ett flertal röstsedlar från samma medborgare så kommer väljarens samtliga röster att ogiltigförklaras. Det rådande systemet har funnits i Estland sedan Anledningen till att låta de som röstar elektroniskt rösta mer än en gång är att värna om deras röstningsfrihet likväl som sekretessen kring röstandet. Röstning över internet sker på en plats som av sin natur är relativt okontrollerad. Därför är det möjligt att väljaren av någon anledning inte ges möjlighet att avlägga sin röst i sekretess eller blivit pressad att rösta på ett visst sätt. Därför har det ansetts som nödvändigt att väljarna skall få chansen att rösta igen antingen elektroniskt eller via valsedel. Det är även sett som en motåtgärd för att elektroniska röster köps. Detta ses som ett viktigt verktyg i försäkran om att den elektroniska röstningen ska uppnå de krav som ställs vid röstning i landets vallagstiftning. 29 Även då tanken med att rösta igen i Estlands fall inte hör ihop med idén att väljaren kan ändra sin uppfattning innan valdagen och därigenom vilja rösta igen så finns genom systemet som råder även denna möjlighet. Det är även värt att notera att Estlands valsystem är utformat som sådant att traditionell röstning alltid tillhandahålls via valtjänstemän i vallokaler det finns alltså ingen möjlighet att rösta via post/mail eller via ombud. Enda undantaget för detta är medborgare som befinner sig utomlands som får rösta via post (vilket i snitt rör sig om ca 2000 väljare per val) och de är inte tillåtna att ångerrösta. När vallagen förändrades 2005 för att kunna hantera röstning via internet begärde Estlands president att högsta domstolen skulle deklarera lagändringarna vilka vilade på följande grund: 27 Förtidsröstning i Estland: Internetröstning i Estland: /, Vallagstiftning: / 28 Förtidsröstning i Estland: Internetröstning i Estland: /, Vallagstiftning: / 29 Arne Koitmäe, Advisor at the Elections Department, Estonia parliament (Riigikogu) 14

18 ...the right of a voter to change his or her vote given by electronic means for unlimited number of times during the time allocated for advance polls, is in conflict with the principle of uniformity of local government council elections, established in 156(1) of the Constitution, which requires that each person with the right to vote has one vote and that all persons have been given the possibility to vote in similar manner. (see article 8 of the decision of the Supreme Court) 30 Estlands högsta domstol diskuterade dessa frågor i detalj och avfärdade begäran. Ett utdrag från deras beslut följer i texten nedan och finns att läsa i sin helhet på Högsta domstolen i Estlands hemsida. 31 The voter's possibility to change the vote given by electronic means, during the advance polls, constitutes an essential supplementary guarantee to the observance of the principle of free elections and secret voting upon voting by electronic means. (Art 30) Och, The Chamber is of the opinion that the infringement of the right to equality and of uniformity, which the possibility of electronic voters to change their votes for unlimited number of times can be regarded as amounting to, is not sufficiently intensive to overweigh the aim of increasing the participation in elections and introducing new technological solutions. The Chamber is of the opinion that the possibility to change one's electronic vote is necessary for guaranteeing the freedom of elections and secrecy of voting upon electronic voting. (Art 32) Detta till trots råder det fortfarande vissa diskussioner kring dessa problem som i huvudsak rör röstningsperioden för den elektroniska röstningen. Den är i dagsläget öppen från tio till fyra dagar innan valdagen medan förtidsröstningen endast pågår sex till fyra dagar innan valet. Att de båda röstningsalternativen inte har samma tidsram innebär att de elektroniska rösterna blir behandlade lite mer privilegierat då de har en mer omfattande röstningsperiod. I den konstitutionella kommittén i Estlands parlament diskuteras det (om än på ett tidigt stadium) om dessa två perioder skall vara lika och då ge alla en lika tidsomfattande röstningsperiod. Om så blir fallet kommer vallagen att ändras Domslut från Estlands högsta domstol: 31 Domslut från Estlands högsta domstol: 32 Arne Koitmäe, Advisor at the Elections Department, Estonia parliament (Riigikogu) 15

19 5.2 Ångerröstning i Danmark I Danmark är det tillåtet att förtidsrösta mer än en gång det är alltså möjligt att ångra sin redan lagda förtidsröst. Det är den senast (den sista) lagda rösten som är den som räknas. Det är i Danmark däremot inte möjligt att ångra sin röst genom att på valdagen gå till sin vallokal och avlägga en röst. Om väljaren avlagt en förtidsröst som registrerats och tagits i beaktning av valmyndigheten har du inte möjlighet att rösta i vallokal på valdagen. Väljare med avlagda förtidsröster kryssas av att de avlagt förtidsröst och har då inte längre en möjlighet att rösta på valdagen. 33 Nedan följer utdrag från den danska vallagen som beskriver förfarandet med förtidsröstning och ångerröstning: 65 Stk. 3. Er der fra samme vælger modtaget mere end én brevstemme, der kan komme i betragtning, kommer den sidst afgivne brevstemme i betragtning En vælger, der har afgivet en brevstemme, der er taget i betragtning, kan ikke stemme ved afstemningen på valgdagen. 35 I den danska vallagen går förtidsröstning under benämningen brevstemmeafgivning men som, enligt Folketingets upplysningsavdelning, i själva verket handlar om en kontrollerad form av förtidsröstning. Förtidsröstningen startar tre veckor innan valet och pågar fram till näst sista dagen innan valet. Förtidsröstningen är förutom på särskilda kommunala platser/lokaler även tillgänglig på danska representationer utomlands, på sjukhus, i fängelser, äldreboende och kvinnokriscenter med mera. Det är även möjligt för sjuka och svaga att få tillstånd för att rösta i hemmet. Under förtidsröstningen finns det alltid en auktoritativ röstmottagare tillgänglig för att dela ut röstmaterial och sedan samla in det och se till att det skickas tillbaka väljarens hemkommun. 36 (I folketingsvalet 2011 uppgick andelen förtidsröstare till cirka 8 procent, att jämföra med cirka 5 procent i valet 2007). Enligt Nicoline Nyholm Miller, valkonsulent på Ekonomi- och inrikesministeriet i Danmark, är anledningen till att ångerröstning är tillåtet i Danmark beroende dels av det faktum att partiernas kandidatlistor ofta färdigställs efter att förtidsröstningen har öppnat då listorna ofta brukar stå klara cirka åtta dagar innan valet medan förtidsröstningen till Folketinget öppnar tre veckor innan valdagen. Befinner man sig på exempelvis ett sjukhus och vill rösta tidigt gör man det genom att rösta på ett parti utan att dess kandidatförteckning är klar. Vill man senare även kryssa en viss person gör man det genom att rösta ännu en gång och då alltså ångra sin tidigare röst. 37 Vidare påpekar Nyholm Miller att detta inte är den enda anledningen till att ångerröstning existerar men att det är det främsta. Det har under den senaste tiden inte heller varit några diskussioner om att systemet för ångerröstning behöver förändras och det finns, enligt Nyholm Miller, inga aktuella planer på att förändra det rådande valsystemet i landet. I den mån den danska vallagen kan komma att ses över handlar det i så fall om att underlätta ytterligare för väljarna, bland annat genom att även kunna rösta med post. Enligt valkonsulenten skulle inte denna förändring generera i att möjligheten till förtidsröstning flera gånger försvinner då man inte har upplevt några praktiska problem med ångerröstningen Folketingets upplysning referensperson: Karen Margrethe Stevns 34 Danmarks vallagstiftning: 35 Danmarks vallagstiftning: 36 Folketingets upplysning referensperson Karen Margrethe Stevns, Ekonomi- och inrikesministeriet, referensperson: Nicoline Nyholm Miller, valkonsulent 37 Ekonomi- och inrikesministeriet, referensperson: Nicoline Nyholm Miller, valkonsulent 38 Ekonomi- och inrikesministeriet, referensperson: Nicoline Nyholm Miller, valkonsulent 16

20 Valkonsulenten Nyholm Miller informerar även om att möjligheten till ångerröstning så som den ser ut idag infördes via den nuvarande parlamentariska vallagen (lag nr 271) när handlingen antogs den 13 maj år Fram till dess hade systemet inneburit att det alltid var den första rösten som skulle tas i beaktning, vilket i realiteten hade innebörden att ångerröstning inte var möjligt. Regeln om ångerröstning i 1987 års vallagstiftning ersatte en regel som gav möjlighet för väljaren att rösta på valdagen oberoende på huruvida personen förtidsröstat eller ej. Den tidigare regeln angående ångerröstning infördes den 30 april 1980 (lag nr 145) med innebörden att underlätta och än mer främja väljarnas möjlighet till ändring av sin röst. Den regeln blev dock inte särskilt långvarig. I delbetänkande 1986 om ändring av den rådande vallagen framförde man argument om att ta bort möjligheten till att ångra sig även på valdagen, då lagen i praktiken användes i ett mycket litet omfång i förhållande till den omfattande kontroll över röstningen som systemet krävde års vallagstiftning tog dessa argument i beaktning och tog alltså bort denna möjlighet. 39 Sammanfattningsvis har det funnits tre perioder där det finns skillnader i systemet för ångerröstning i Danmark; före 1980, och efter Möjligheten till att kunna ångra sin röst på valdagen har inte funnits sedan Ekonomi- och inrikesministeriet, referensperson: Nicoline Nyholm Miller, valkonsulent, Betänkning av Folketingsvallagen (nr 893) 1980, inrikesministeriet, Ny folketingsvallag (1986), delbetänktning från Inrikesministeriet 40 Ekonomi- och inrikesministeriet, referensperson: Nicoline Nyholm Miller, valkonsulent, Jørgen Elklit, professor, Dept of Political Science, University of Aarhus 17

21 5.3 Ångerröstning på Island På Island ses ångerröstning som en ökad möjlighet för väljarna att avlägga sin röst. Enligt den isländska vallagstiftningen startar förtidsröstningen cirka åtta veckor innan valdagen och den väljare som har avlagt en förtidsröst kan även ta sig till sin vallokal på valdagen och rösta igen. Om en väljare som förtidsröstat även röstar på valdagen blir personens förtidsröst ogiltigförklarad. 41 Article 57 Pre-election voting shall commence as soon as possible after the election date has been advertised, but not earlier than eight weeks before election day. After that time and until the election date the voter has the right to vote outside of the regular polling session. The vote is considered to have been cast on the day when the covering letter was dated. 42 Article 88 A voter who has cast a pre-election vote outside of the regular polling session can also cast a vote at the polling session, in which case the voter's pre-election ballot paper will then not be counted in the election. 43 Det nuvarande förtidsröstningssystemet med möjlighet till ångerröstning har funnits sedan 1928 och eventuellt har regeln, enligt Ólafur Th. Hardarson, professor i statsvetenskap vid Islands universitet, en äldre bakgrund än så men information om vallagstiftning tidigare än 1928 har inte hittats. 44 Vidare informerar Hardarson att den främsta anledningen till att förtidsröstningssystemet är utformat på detta sätt är för att öka väljarnas möjlighet att rösta. Den stora tidsperioden för förtidsröstning har även en tänkbar bakgrund i att göra det möjligt för sjömän att i en allt större utsträckning kunna avlägga sin röst till valet av det isländska parlamentet. Tidigare var reglerna sådana att om en väljare hade förtidsröstat med bakgrunden att den inte skulle vara tillgängliga på valdagen och sedan ändå hade en möjlighet att rösta på valdagen var denna väljare tvingad att gå till vallokalen på valdagen och avlägga sin röst ännu en gång. Vid sådana fall ogiltigförklarades alltså väljarens förtidsröst. 45 Sedan dess har några förändringar skett i den isländska vallagstiftningen men möjligheten att ångra sin röst på valdagen har blivit kvar. Det är dock inte längre en skyldighet för väljaren att rösta på valdagen och man behöver inte heller giltiga skäl för sin frånvaro. Enligt Hardarson har det inte funnits några diskussioner eller argument för att förändra det nuvarande systemet och ta bort möjligheten till ångerröstning. Grundförklaringen till att systemet med förtidsröstning och rätten till ångerröstning på valdagen ser ut som det gör anses av Hardarson vara att garantera röstillfällen för väljare som inte har möjlighet att rösta på valdagen. Han ställer sig även frågande till varför en väljares möjlighet till att gå till sin vallokal och rösta på valdagen skulle tas bort men påpekar även att islänningarna inte i någon stor utsträckning funderat på dessa regler som en större uttrycksmöjlighet i sin roll som väljare. Men att frånta förtidsröstarna möjligheten att rösta på valdagen skulle, enligt Hardarson, kunna vara begränsande för väljarna då exempelvis ny politisk information uppkommer tätt inpå valdagen. 46 I en nationell isländsk valundersökning från 2007 frågade man undersökningsdeltagarna om deras förtidsröstning och ingen av respondenterna svarade att de hade avlagt både en förtidsröst och en röst på valdagen. Studien visade att 13,1 procent hade förtidsröstat och ingen i studien hade ångerröstat. 41 Islands vallagstiftning, Act No. 24, 16 May 2000, 42 Islands vallagstiftning, Act No. 24, 16 May 2000, Article Islands vallagstiftning, Act No. 24, 16 May 2000, Article Ólafur Th. Hardarson, professor i statsvetenskap vid Islands universitet 45 Ólafur Th. Hardarson, professor i statsvetenskap vid Islands universitet 46 Ólafur Th. Hardarson, professor i statsvetenskap vid Islands universitet 18

22 Den officiella valstatistiken visade att 12,8 procent av väljare använde förtidsröstning så mycket tyder på att det är väldigt få som ångrar sin förtidsröst och även går till vallokalen och röstar på valdagen Isländska valundersökningen från 2007 (ICENES) 19

23 7. Jämförande analys och slutsatser Syftet med föreliggande rapport har varit att kartlägga förekomsten av ångerröstning i samband med förtida röstning, dels i Sverige och dels ur ett länderjämförande perspektiv. De länder som ingått i kartläggningen är EU:s 27 medlemsländer samt Norge, Schweiz och Island. Såsom framkommit är det ytterst få länder som uttryckligen tillåter ångerröstning i sina lagtexter i förhållande till antalet länder som trots allt tillämpar någon form av förtidsröstning. Bland dessa länder finner vi, förutom Sverige, Estland, Danmark och Island. I en svensk kontext har det framkommit att möjligheten till ångerröstning varit föremål för diskussion i ett antal parlamentariska utredningar, av vilka samtliga landat i slutsatsen att väljaren skall rösta på valdagen i sin vallokal och att all annan röstning är preliminär. Det är således väljaropinionen på valdagen som så långt som möjligt skall avspeglas i valresultatet. Vad som därmed framkommit är att de eventuella tidsvinster i, form av rösträkning, som skulle uppnås med en begränsning av rätten till ångerröstning på valdagen inte står i paritet till de demokratiska legitimitetsvinster som uppnås genom det nuvarande systemet med fullständiga möjligheter att ångra den i förtid avlagda rösten. Tidigare utredningar har dock anfört som argument att begräsningar av ångerröstandet skulle kunna implicera en mer komplicerad rösträkningsprocedur, vilket i sin tur skulle kunna resultera i ökade risker för misstag och felaktigheter i rösträkningen. Denna slutsats står därmed i kontrast mot vad valmyndigheten kommit fram till i sin rapport gällande erfarenheter av valet Från valmyndighetens sida hävdar man att röstningsprocessen kommit att ifrågasättas i en större utsträckning, från kommunernas sida, än tidigare. De ökade möjligheterna till förtida röstning, och därmed även möjligheterna till ångerröstning, har resulterat i en ökad mängd av handhavandefel av, och tidspress för, röstmottagarna. Argumenten om ångerröstningens vara eller icke vara skiljer sig dock något åt mellan de länder som tillämpar dessa typer av system. På Island och i Sverige, och i viss mån även Danmark, finns ett uttalat stöd för den demokratiteoretiska aspekten av ångerröstning. Dvs. att en väljare som röstar i förtid skall ha möjligheten att ångra sin röst då den förtida röstningen, per definition, innebär att väljaren i fråga fattar sitt röstningsbeslut på ofullständig information. Om ny information som är av vikt för röstningsbeslutet uppkommer under valrörelsens gång skall de väljare som röstat i förtid ges möjligheten att rösta på nytt i vallokalen. (Skillnaden mellan Sverige och Island, å ena sidan, är att dessa länder framhåller tillkomsten av "extern" valrörelserelaterad ny information som det främsta argumentet för att tillåta ångerröstning. Danmark, å andra sidan, framhåller avsaknaden av " intern" information som det främsta argumentet då partiernas kandidatlistor sällan är färdigställda vid tidpunkten för när förtidsröstningen börjar). Man kan naturligtvis anföra att förtidsröstarna förtidsröstar just pga. av att de har förhinder för att rösta på valdagen och att det i själva verket är den huvudsakliga anledningen till den förtida rösten. Detta faktum kan dock svårligen hävdas vara ett legitimt skäl till en faktisk begränsning av rätten till ångerröstning. Däremot framkommer en mer praktisk implementering av ångerröstningen i fallet med Estland. Där har man varit något av pionjärer när det gäller elektronisk röstning. Dock innebär detta en drastisk minskning av kontrollen gällande hur valproceduren går tillväga. Man har alltså föga, för att säga ingen, kontroll över under vilka omständigheter rösten har avlagts (förtidsröstningen i Sverige har exempelvis skett enligt givna rutiner i form av särskilda platser för förtida röstning). Detta i sin tur har inneburit att rätten till ångerröstning betraktas som en säkerhetsventil för olika former av påtryckning från omgivningen i samband med valproceduren. Här handlar det alltså om att säkerställa att man inte 20

24 röstar i enlighet med sina faktiska preferenser pga. yttre omständigheter. Möjligheten att ångerrösta ses därmed som en garant för att valen verkligen fungerar som en aggregering av väljarkårens faktiska preferenser. 21

25 Referenser: (Notera att referenser för kartläggningsarbetet presenteras separat i appendix) Böcker och artiklar: Dahlberg, Stefan (2003) Valrörelsen som demokratiskt ideal i Svenska poströstare. Brothén, Martin (Red.). Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Dahlberg, Stefan. Oscarsson, Henrik. & Öhrvall, Richard. (2008) Förtida röstning i Sverige. Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet. Esaiasson, P. (1996) Dåliga förlorare? i Gilljam, M. i Holmberg, S. (Red.) Ett Knappt ja till EU - Väljarna och folkomröstningen Norstedts juridik. Stockholm. Nadeu, R. & Blais, A. (1993) Accepting the Election Outcome: The Effect of Participation on Losers' Consent. British Journal of Political Science 23: Oscarsson, Henrik, & Holmberg, Sören. (2004). Väljare. Stockholm: Norstedts juridik. Oscarsson, Henrik, & Holmberg, Sören. (2008). Regeringsskifte. Stockholm: Norstedts juridik. Rose, Richard. (1983) Democracy and Elections Electoral Systems and their Political Consequences. Cambridge University Press. New York Statliga publikationer (motioner, propositioner, utredningar) Valmyndigheten, Erfarenheter från valen den 19 september 2010, rapport 2011:1, dnr: /0 Statens offentliga utredningar (SOU), Ny vallag SOU:2004:11, Proposition, Ny vallag, prop: 2004/05:163, Motion: 2002/02: K224 Motion: 2002/03: K266 Folketingsvallagen, betänkning 1980, Inrikesministeriet Danmark Ny folketingsvallag (1986), delbetänkning, Inrikesministeriet Danmark Final Report of the OSCE/ODIHR Limited Election Observation Mission1 of Bulgaria. Lagstiftning Sveriges vallagstiftning: Danmarks vallagstiftning: 22

26 Islands vallagstiftning: Act No. 24, 16 May 2000, Estlands vallagstiftning: Domslut från Estlands högsta domstol: Informations- och upplysningsmaterial, databaser Förtidsröstning i Estland: Internetröstning i Estland: Databaser och forskningsmaterial Icelandic National Election Study (ICENES) N-lex, Europeiska unionens lagstiftningsdatabas: Informantintervjuer (via e-post under perioden december-februari) Arne Koitmäe, rådgivare vid Elections Department, Estlands parlament (Riigikogu) Eva Heida Önnudottir, forskare vid ICENES Jørgen Elklit, professor, Dept of Political Science, University of Aarhus Ólafur Th. Hardarson, professor i statsvetenskap vid Islands universitet Nicoline Nyholm Miller, valkonsulent vid Ekonomi- och inrikesministeriet i Danmark Karen Margrethe Stevns, Folketingets upplysning, Danmark Övrigt Uppdragsbeskrivning om kunskapsrapport om ångerröstning, SKL, December

27 Appendix I Referenser för kartläggningsarbetet Sverige (a): Helena Brogren, Valmyndigheten ( Vallagstiftning: Norge (a): Marianne Riise, direktör, Kommunal- och regionaldepartementet, sektionen för val och lokaldemokrati Vallagstiftning: Information om förtidsröstning: Island (a): Ólafur Th. Hardarson, Professor i statsvetenskap vid Islands universitet Vallagstiftning: Finland (a): Arto Jääskeläinen, Valdirektör, Justitieministeriet Vallagstiftning: Danmark (a): Karen Margrethe Stevns, Folketingets upplysning Vallagstiftning: Nederländerna (c): Wouter Vander Brug, statsvetare vid Amsterdams universitet Tyskland (a): Jens Cieslak, administrativ sekreterare av den inre kommittén, Inrikesdepartement, Tyska Bundestag 24

28 Dr. Marc Debus, European Social Research, University of Mannheim Mannheimm Vallagstiftning: 36.html, Portugal (a): Leonor Calvão Borges, Assembly of the Republic Portugal Vallagstiftning: Estland (a): Arne Koitmäe, advisor at the Elections Department, Estonia parliament Vallagstifting: / Lettland (c): Tatjana Mihailova, Senior Specialist, Central Election Commission of Latvia Litauen (a): Pranas Žukauskas, Senior advisor of Legal department, Lithuania Vallagstiftning: lagstiftning Polen (b): Konstitution: Schweiz (c): Romain Lachat, professor i statsvetenskap, Department of Political and Social Sciences, Pompeu Fabra University, Barcelona Österrike (a): Sarah König, administrator vid Österrikes parlament Konstitution: Information om förtidsröstning: 25

29 Grekland (b): Konstitution: f24dce6a27c8/ %20aggliko.pdf Tjeckien (c): Jan Rovny, statsvetare vid centrum för europeisk forskning, statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet. Rovny har i kontakt med Eva Černá, valinformatör i Tjeckien fått fram information till kartläggningen. Slovenien (a): Nina Zeilhofer, Research Department, National Assembly of Slovenia Vallagstiftning: Storbritannien (c): David Foster, House of Commons Information House of Commons Information om förtidsröstning: Belgien (c): Luc De Loy Vermeulen, Documentation and Archives Department, Belgian House of representatives. Relevant lagstiftning (fransk): me=loi Spanien (c): Ignacio Lago, statsvetare vid institutionen för statsvetenskap och samhällsvetnskap, Pompeu Fabra University, Barcelona Vallagstiftning (spanska): 26

30 Irland (b): Irlands konstitution: ion_of_ireland_march_2010.pdf, Irländsk vallagtext: Ungern (c): Anita Rácz, Hungarian Parliament 27

31 Appendix II Mallar för mailutskick Exempel på ett första utskick: Hi, I work at the department of Political science at the University of Gothenburg in Sweden. I m currently writing on a PM regarding vote by post/advanced voting and the possibility to regret your vote and vote again. In Sweden there is a possibility to regret your vote if you have used the advance voting system and at the Election Day vote again - and then it will be the latest vote that counts. I ve read at your website and in your constitution and understand that it is not possible to the same way in XXX? You can only vote one time? In your XXX there is only one chance to vote - at the Election Day? No voting by post or advanced voting is possible? I would be very pleased if you could help me with a clarifying in this question and help me find the words of the act in your law. Best regards, Liza Pettersson Research assistant Department of Political Science University of Gothenburg liza.pettersson@gu.se Exmpel på ett andra utskick (uppföljningmail): Dear Mr./Mrs XXX At the Department of Political Science at the University of Gothenburg, we are working on a report for the Swedish Government regarding absentee voting and the possibilities of the regretting ones vote. According to the Swedish system one is allowed to vote in advance in three weeks before the election day but one can only vote once in advance. However, one can then regret the absentee vote on the election day by voting in the ordinary polling station. The interest in these matters origins from that the Swedish system with allowing voters to regret their votes today is under debate. For this reason our study is country comparative and aims at mapping the presence of different absentee voting procedures in Europe in general and the possibilities to regret ones vote in particular. We are now searching for more in depth information regarding countries that are allowing voters to regret their absentee votes, and this is the reason why we are contacting you. Our first question concerns whether there are any known arguments in relation of the application of a such system in XXX? Which are the reasons for letting citizens in XXX have the possibility to vote again if they have used the advance voting system (by post or in another way)? How long the system XXX administer been in use and are there or has there been any discussions or debates about to change the system and remove the possibility to vote twice? It would be extremely helpful if you could help us with providing information that may straighten out these questions. Many thanks in advance and best regards, Liza Pettersson Research assistant Department of Political Science Gothenburg University liza.pettersson@gu.se Stefan Dahlberg (Ph.D.) Department of Political Science Gothenburg University stefan.dahlberg@pol.gu.se 28

32 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer VN/2015:6 Uppföljning och prognos april 2015 Beslut Uppföljning och prognos april 2015 noteras i protokollet Sammanfattning Förvaltningen upprättar och lämnar in delårsrapporter vid två tillfällen per år, per 30 april och per 31 augusti. Rapporten för april omfattar resultat och analys för perioden och en prognos för året. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Rapport Uppföljning och prognos för april 2015 Beslutet skickas till KE Kristina Kihl Konsult Service Kristina Kihl /RedigerareTelefon/ kristina.kihl@kungsbacka.se 1 (1) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

33 Uppföljning och prognos - april 2015 Kungsbacka kommun Uppföljning och prognos - april 2015 Nämnden för Valnämnd

34 Nämnden för Valnämnd Kungsbacka kommun 1 Ekonomi med kommentarer 1.1 Driftbudget Prognos driftbudget 0 Budgetavvikelse Prognos för budgetavvikelse 2015 Kommentarer För perioden är det lite lägre sammanträdesarvoden. Valnämnden prognostiserar ingen budgetavvikelse för helåret. Uppföljning och prognos - april

35 KUNGSBACKA KOMMUN Valnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 8 (12) Sammanträdesdatum Arvode till valfunktionärer vid val 2010 Beslut Arvodena till valfunktionärerna ändras inte jämfört med valet till Europaparlamentet Sammanfattning Arvodena till valfunktionärer vid val 2010 ändras inte jämfört med valet till Europaparlamentet Följande arvoden gäller: Ordförande i valdistrikt kr Vice ordförande i valdistrikt kr Röstmottagare kr Valnämndens kansli kr Röstmottagare vid institutionsröstning kr Röstmottagare vid förtidsröstning (lördag/söndag) 170 kr/tim 340 kr/tim Till de personer ur valnämndens kansli som tjänstgör lördagen den 18 september samt för biträdeshjälp den 19 september 2010 skall ersättning utgå med 340 kr/tim. De föreslagna arvodena inkluderar semesterlön, semesterersättning samt kostnadsersättning. Beslutsexpediering Lön, resp berörd Justerare Expedierat/bestyrkt

36 KUNGSBACKA KOMMUN Valnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 7 (15) Datum KS /00 Arvoden för valförrättare vid 2014 års val till EU-parlamentet samt allmänna val Beslut Valnämnden fastställer följande arvoden för Europarlamentsvalet och allmänna val 2014: Ordförande i valdistrikt Vice ordförande i valdistrikt Röstmottagare Reserver 700 (2 480) Röstmottagare institutionsröstning Röstmottagare vid förtidsröstning (lördag/söndag) 173 kr/tim 346 kr/tim De fastställda arvodena inkluderar semesterlön, semesterersättning samt kostnadsersättning. Sammanfattning Ordföranden föreslår att arvoden för valförrättare 2014 räknas upp med 1,5 % per år, från 2010 fram till år Avrundat till hela tiotal. Den timersättning som utgår till röstmottagare vid förtidsröstningen föreslås räknas upp med 0,5 % per år. Inom ramen för tilldelad budget finns inte utrymme för ytterligare uppräkning. Föreslagna arvoden inkluderar semesterlön, semesterersättning samt kostnadsersättning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, kommunstyrelsens förvaltning, Yrkande Lennart Kollmats yrkar bifall till ordförandens förslag. Proposition Ordföranden ställer proposition på eget förslag och Lennart Kollmats (FP) yrkande och finner det bifallet. Beslutsexpediering Lön Justerare Expedierat/bestyrkt

37 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Valnämnd/ Reglemente för Valnämnden Förslag till beslut Valnämnden godkänner Reglemente för Valnämnden och överlämnar det till kommunfullmäktige för antagande. Sammanfattning Kommunstyrelsens förvaltning har gjort en allmän översyn av mallen för nämndernas reglementen och den Allmän stadga. Det har inneburit att ett nytt dokument har tagits fram Gemensamt reglemente för kommunstyrelsen och nämnder i Kungsbacka kommun. I det dokumentet regleras allt det som är lika för samtliga nämnder. Det dokumentet antas av kommunfullmäktige. Nämnderna lämnar endast förslag på den delen som avser nämndens verksamhetsområde. För valnämndens del innebär denna översyn ingen förändring i sak av valnämndens ansvarsområde men nämnden ska ändå besluta om den nya utformningen av nämndens reglemente enligt förslag För valnämndens del ska dock 4 i Gemensamt reglemente för kommunstyrelsen och nämnder i Kungsbacka kommun undantas eftersom nämnden inte har någon egen anställd personal. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Förslag till nytt reglemente Tidigare gällande reglemente Gemensamt reglemente för Kommunstyrelsen och nämnder i Kungsbacka, arbetsmaterial Beslutet skickas till KS/KF Kristina Gudmundson Administratör Kommunstyrelsens förvaltning Kristina Gudmundson kristina.gudmundson@kungsbacka.se 1 (1) Kungsbacka kommun Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

38 Förslag REGLEMENTE FÖR VALNÄMNDEN Utöver det som föreskrivs i kommunallagen och i Gemensamt reglemente för kommunstyrelsen och nämnder i Kungsbacka kommun, med undantag av 4, gäller bestämmelserna i detta reglemente. VERKSAMHETSOMRÅDE Valnämnden har att svara för genomförande av val och folkomröstning samt för övriga uppgifter enligt vad som i författning sägs om valnämnd