Utbildning i ett globalt perspektiv

Transkript

1 Utbildning i ett globalt perspektiv 1

2 1. Utbildning i ett globalt perspektiv Internationella utvecklingsmål prioriterar utbildning Källor och tabellhänvisningar för detta avsnitt, se sist i kapitlet. FN har satt utbildning för alla världens barn högt på den internationella dagordningen. Utbildning ingår som en viktig komponent i millenniemålen (Millennium Development Goals), som är åtta tidsbundna mål för världens utveckling, hämtade från FN:s Millenniedeklaration 1. Målen är i dag centrala i utvecklingsdebatten. Bland målen finns att alla barn i hela världen år 2015 ska kunna avsluta en grundläggande skolgång (mål 2) samt att flickor och pojkar skall ha samma möjlighet till utbildning på alla nivåer (del av mål 3 om jämställdhet mellan könen). Utbildningsmålet anses grundläggande för att kunna uppnå det övergripande målet om att utrota den extrema fattigdomen. Internationella riktlinjer för utbildning finns också inom målen för Education for All (EFA). Vid den globala utbildningskonferensen i Senegal år 2000 antog 164 regeringar the Dakar Framework for Action med sex mål för att uppnå utbildning för alla år Målen handlar bland annat om att bygga ut utbildning på förskolenivå, ge kostnadsfri och obligatorisk primärutbildning 2 till alla, öka läskunnigheten bland vuxna med 50 procent jämfört med 2000, uppnå jämställdhet mellan könen samt förbättra kvaliteten på utbildningen. I den årliga uppföljningen 2005 låg tyngdpunkten på det sistnämnda målet och man menar att det nu är absolut nödvändigt att höja utbildningens kvalitet. När länder strävar efter att säkerställa alla barns rätt till utbildning, koncentrerar man sig på tillgängligheten, det vill säga att erbjuda platser, ofta på bekostnad av kvaliteten. I många länder råder en situation där barnen, även om de faktiskt är inskrivna, inte tillbringar tillräckligt med tid i skolan eller får en undervisning som är adekvat eller relevant för behoven. Resultatet blir att många barn och ungdomar lämnar skolan utan tillräckliga kunska- 1) Deklarationen skrevs under av världens ledare under det s.k. Millennietoppmötet år Tidsramen är 25 år, från 1990 till ) Primary education ISCED 1, motsvarar grundskolans år SCB, Svensk utbildning i internationell statistik

3 per. För många länder innebär det en dubbel utmaning att öka tillgången på platser och samtidigt förbättra kvaliteten på utbildningen och förutsättningarna för barnen att lära på ett effektivt och varaktigt sätt. Detta kräver åtaganden och mobilisering av resurser i en omfattning som hittills inte varit möjlig. På det internationella planet har nu frågan om utbildningens kvalitet fått mycket hög prioritet. Både UNDP:s Human Development Report 2005 och UNES- CO/EFA:s Global Monitoring Report 2005 berättar att det skett framsteg mot de uppsatta utbildningsmålen i vissa länder och regioner, men konstaterar att mycket återstår om alla mål ska kunna nås i tid. Allmän primärutbildning, UPE 3 Både inom FN:s millenniemål och EFA har man antagit allmän primärutbildning, eller skola för alla barn, som ett huvudmål. Målet förutsätts vara uppnått år Barn som fullföljer utbildning motsvarande grundskolans första sex år, så kallad primärutbildning, antas få de grundläggande kunskaper som behövs för att fungera i samhället. Primärutbildning är en av FN:s grundläggande mänskliga rättigheter. Globalt sett gick 30 miljoner fler barn i skola runt 2001/2002 jämfört med i början av 1990-talet. Trots ökningen går fortfarande 103 miljoner barn inte i skolan i dag 4. Med nuvarande utvecklingstakt kommer uppskattningsvis 47 miljoner barn inte gå i skolan Målet om skolgång för alla barn kommer därmed inte att uppnås till år Ett vanligt mått som används för att utvärdera hur väl utbildningssystemen lyckas uppnå utbildningsmålen är det s.k. net enrolment ratio (NER) 5, på svenska - nettoinskrivningskvoten. NER visar andelen barn i officiell skolåder som finns inskrivna i skolan. Måttet inkluderar inte de barn som är inskrivna men som är yngre eller äldre än den åldersgrupp som utbildningen är avsedd för. Cirka 90 av världens utbildningsministrar, samlade för UNESCO:s generalkonferens i oktober 2005, gjorde följande gemensamma uttalande: Notable progress have been made by many countries towards the achievement of Education For All. However, we note with alarm the effects of poverty, hunger, conflict, instability, HIV and AIDS, maternal mortality, illiteracy, teacher migration and natural disasters ( ) on the chance to learn for millions of children, young people and adults, and the consequent stagnation of progress towards or retrogression from EFA goals. Se diagram på nästa sida! 3) Universal Primary Education (UPE), är ett utbrett begrepp som betyder att alla barn skall gå i skolan i nivån som motsvarar grundskolans år ) Data avser 2001 vilket är det senast tillgängliga för globala redovisningar. 5) Net enrolment ratio (NER) visar proportionen barn i officiell skolålder som går i skolan. Målet för universell primärutbildning är att NER ska vara 100, dvs. att alla barn i skolålder ska finnas i skolan. SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 15

4 Skillnaden mellan olika regioner är mycket stor när det gäller andelen barn inskrivna i primärskolan. Många länder i Afrika söder om Sahara samt vissa länder i Mellanöstern och Nordafrika och Pakistan, hade år 2001 en NER som låg under 70 procent. Utbildningssystemen i Central- och Östeuropa utmärkte sig också genom att många länder hade en NER mellan 70 och 90 procent. Störst framsteg har gjorts i Latinamerika och Karibien, där inskrivningen i grundskolan nu är 96 procent jämfört med 86 procent Andel barn i och utanför primärskolan i Afrika söder om Sahara år 2001 Barn utanför skolan Barn i skolan Procent Källa: UNESCO, Institute for Statistics. Seychellerna Kap Verde Sao Tomé och Principe Mauritius Togo Sydafrika Ekvatorial Guinea Lesotho Rwanda Zimbabwe Malawi Botswana Gabon Namibia Swaziland Gambia Benin Kenya Liberia Madagaskar Zambia Elfenbenskusten Guinea Ghana Moçambique Tchad Senegal Tanzania Burundi Etiopien Guinea Bissau Eritrea Burkina Faso Niger 16 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik

5 Det finns också stora skillnader inom regionerna. Uppgifter från 34 afrikanska länder söder om Sahara visade till exempel att några länder hade lyckats nå fullt eller nästan fullt deltagande inom primärutbildningen år Samtidigt hade fem länder mindre än hälften av barnen i officiell skolålder registrerade i primärskolan. Uppgifter saknas för elva länder i regionen. Faktorer som skolavgifter och långa avstånd till skolan bidrar till att barn börjar skolan senare än den officiella inträdesåldern. I Afrika söder om Sahara är 20 till 40 procent av alla barn som börjar skolan två eller flera år äldre än den uppsatta åldern för skolstart. Sammantaget står det klart att många av världens länder fortfarande har lång väg att gå innan den internationella målsättningen om skolgång för alla är uppnådd. Samma möjligheter för flickor och pojkar? Utbildningsskillnader beroende på kön ska elimineras, helst före år 2005, men inte senare än år Allt fler flickor bereds plats i skolan och antalet flickor i förhållande till antalet pojkar i skolan förändrades från 89 procent år 1990 till 93 procent år Även om läget har förbättrats inom primärskolan är tillgången till utbildning för flickor och kvinnor betydligt sämre högre upp i utbildningssystemet. Över 60 procent av de 771 miljoner vuxna analfabeterna är kvinnor 6. Mer än vart tredje barn lever idag i länder utan jämlik åtkomst för pojkar och flickor till primärutbildning. Paritet (likvärdig nivå på deltagandet) och jämställdhet (att erbjudas samma möjligheter) mellan könen när det gäller tillträde till utbildning är därför fortfarande högt prioriterat i internationella sammanhang. När det gäller nivån på deltagandet är gapet mellan könen speciellt stort i länder i Mellanöstern och Nordafrika, Afrika söder om Sahara och i Syd- och Västasien. Deltagandet bland flickor i primärskolan är avsevärt lägre än deltagandet bland pojkar i 71 av 175 länder. Se diagram på nästa sida! 6) Data avser år Siffran är reviderad och ligger betydligt under de 862 miljoner som tidigare redovisats för år SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 17

6 Andel barn i primärskolan efter region och kön år 2001 Afrika söder om Sahara Syd- & Västasien Nordamerika & Västeuropa Latinamerika & Karibien Östasien & Stillahavsreg. Centralasien Central- & Östeuropa Mellanöstern & Nordafrika Utvecklingsländer Industrialiserade länder Övergångsländer Världen Källa: UNESCO, Institute for Statistics Procent Bland de huvudsakliga anledningarna till varför färre flickor än pojkar går i skolan är att de i större utsträckning än pojkarna utför hushållssysslor eller annat jobb för att bidra till familjens försörjning. Också kostnaden för skolmat, böcker och skoluniformer inverkar. Med begränsade resurser väljer många familjer att investera i sonens utbildning. Andra faktorer är tidiga graviditeter och äktenskap, HIV/AIDS, konflikter och våld i och utanför skolan, lågt antal kvinnliga lärare som kan fungera som förebilder etc. Listan kan göras lång. 18 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik

7 Långt ifrån alla barn fullföljer utbildningen Att barn faktiskt börjar skolan betyder inte att de fullföljer hela primärutbildningen. I många länder är det vanligt att eleverna avbryter skolgången innan de hunnit få bestående kunskaper i att läsa eller räkna. Det är också mycket vanligt med sen start, det vill säga att barn börjar skolan när de är äldre än den föreskrivna åldern för skolstart och att barn går om årskurser både en och flera gånger. Ungefär hälften av alla barn i Afrika söder om Sahara slutför aldrig sin primärutbildning. Att elever inte fullföljer utbildningen är ett exempel på att man inte bör inrikta sig enbart på nivån på deltagandet eller inskrivningen i primärutbildningen när man gör en bedömning av utbildningsläget i världen. Det finns andra frågor som rör kvaliteten på utbildningen som också har stor betydelse för vad och hur barn lär. Andelen elever per lärare är högre än önskvärt i många delar av världen. I Afrika söder om Sahara går det 44 elever på en lärare och i Syd- och Västasien 40 elever på en lärare. I många fattiga länder uppfyller inte lärarna de Andel barn som fullföljer primärskolan år 2001 Mindre än 60 % % % % 95+ % Uppgifter saknas SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 19

8 minimikrav som ställs för att få undervisa. Effekterna av HIV/ AIDS på utbildningssektorn är katastrofala i många länder och märks bland annat genom ett lägre deltagande och frånvaro bland lärare. Resultat från nationella och internationella kunskapsmätningar visar att elever i många utvecklingsländer presterar långt under de uppställda kraven. Sekundärskolan får allt större betydelse 7 De senaste åren har många länder lagt allt mer strategisk vikt vid sekundärutbildningen efter att tidigare ha prioriterat primärskolan. Man följer nu utvecklingen på sekundärnivån som en viktig del av målsättningen om utbildning för alla. Andelen elever som fortsätter från primär- till sekundärskolan, i svenska termer från skolår 6 till skolår 7, är en viktig aspekt av utbildningsdeltagande vid internationella jämförelser. I de flesta av världens länder går mer än 80 procent av eleverna som lämnar primärskolan vidare till sekundärskolan. I Afrika ser bilden annorlunda ut och i två tredjedelar av länderna fortsätter betydligt färre än 80 procent av eleverna skolan efter primärnivån. Det relativt låga deltagandet i sekundärutbildningen är ett problem i många afrikanska länder. Ett lågt utbildningsdeltagande får i förlängningen återverkningar på tillväxten och försvårar en hållbar utveckling. Vidare gäller att desto närmare målet full skolgång på primärutbildningsnivå, desto mer ökar efterfrågetrycket på sekundärnivån. 7) Secondary education ISCED2, utbildning som motsvarar grundskolans år 7 9 samt gymnasieskolan. 20 SCB, Svensk utbildning i internationell statistik

9 Utbildningssektorn och HIV/AIDS Efter 25 år med epidemin har över 20 miljoner människor dött av AIDS och nära 40 miljoner lever med HIV-viruset. Afrika söder om Sahara har hittills varit värst drabbat och ytterligare runt 3 miljoner människor i regionen blev smittade under I dag är det länder i Östeuropa och i Asien som har de snabbast växande andelarna smittade i världen. Det finns dock exempel på att det går att bekämpa epidemin. Uganda har lyckats få ner andelen HIV-smittade från procent i början av 1990-talet till dagens nivå runt 4 procent. Statistik från en mängd fallstudier som utförs i drabbade länder visar en hård verklighet. Studier från Tanzania, Zambia, Swaziland och Zimbabwe pekar på att HIV/AIDS reducerar antalet barn i primärskolan med minst 20 procent. Eller uttryckt på ett annat sätt: skolor i en region i Tanzania hade i genomsnitt 30 elever istället för 45 på grund av lägre närvaro genom egen eller anhörigs sjukdom. När det gäller antalet lärare i Zambia, så är antalet som dör av AIDS större än antalet som examineras från lärarutbildningen under ett år. Barn i skolåldern (5 14 år) är den grupp som är minst drabbad av HIV/AIDS. Barn i denna åldersgrupp kallas för the window of hope och man anser att det finns en särskild möjlighet att sätta in åtgärder bland just primärskolbarnen för att hindra ytterligare spridning och överföring av HIV. Millenium DevRelopment Goals; Education Related Goal 2 Achieve universal primary education Target 3: Ensure that, by 2015, children everywhere, boys and girls alike, will be able to complete a full course of primary schooling. Indicators for monitoring progress: Net enrolment ratio in primary education, Proportion of pupils starting grade 1 who reach grade 5, Literacy rate of 15- to 24-yearolds. Goal 3 Promote gender equality and empower women Target 4: Eliminate gender disparity in primary and secondary education, preferably by 2005, and to all levels of education no later than Indicators for monitoring progress: Ratio of girls to boys in primary, secondary and tertiary education, Ratio of literate women to men ages 15 24, Share of women in wage employment in the non-agricultural sector, Proportion of seats held by women in national parliaments. SCB, Svensk utbildning i internationell statistik 21

10 Källor till kapitlet UNESCO Institute for Statistics (2004), Global Education Digest 2004, Beyond Universal Primary Education UNESCO (2003), Education For All Global Monitoring Report 2003, Gender and Education for All UNESCO (2004), Education For All Global Monitoring Report 2005, The Quality Imperative. UNDP, Human Development Report 2005 UNESCO, International Institute for Educational Planning (2004), The Impact of HIV/AIDS on Education and Institutionalizing Preventive Education Tabeller till kapitlet Sid Tabell 1.1 Andel barn i primärskolan efter region år Tabell 1.2 Andel barn i och utanför primärskolan i Afrika söder om Sahara år Tabell 1.3 Andel barn som fullföljer primärskolan år SCB, Svensk utbildning i internationell statistik