Sätt locket på! Soleyman Ghasemiani

Transkript

1 Sätt locket på! Soleyman Ghasemiani

2 * Sätt locket på! * Poet: Soleyman Ghasemiani * Första upplagan, Oktober 1997 * ISBN x * Hanaförlaget Box Angered * Omslag: Simko Ahmad * Tryckt hos: NKLK tryckeri info@hana.se

3 Diktsamlingen du har framför dig är på 76 sidor och består av 22 dikter. Här kan du läsa ett smakprov! Hur beställer du boken? Boken kostar 60:- inklusive porto om du beställer den genom Hanaförlaget. Då ska du sätta in beloppet på förlagets postgirokonto och ange din adress. Boken kommer att sändas till dig så snart din betalning har registrerats. Du kan också beställa den genom bokhandlen i ditt område. Men boken blir då oftast mycket dyrare. Hanaförlaget Box Angered

4 Innehåll: 1- Vi är ena Mardröm Vem är fienden Present Le Dina händer Att förstå varann! Den löjliga världskartan! Skam Född på en stjärna Mångfald Tro Morgondagen En varm famn En bitter mardröm Att inte häda Fem i tolv Mina upproriska duvor Min lilla främmande fågel Mina kära Både och Sätt locket på!...

5 Mardröm Strö salt i mina sår! Jag upplever åter en smärta som invaderat även mitt hems mörkaste vrå. Strö salt i mina sår när kvinnan inlindas i det tjocka mörkret, när hennes hår förbannas liksom ormen i guds paradis och fördrivs i den djupsvarta hålan... slöjan!

6 Låt klockorna ljuda! Kom till tals och sörj över hälften av min kropp, när en kedja lika mörk och tjock som hemmets fyra väggar fjättrar hennes fötter; när en slöja lika mörk som stjärnlösa nätter marscherar över ansiktet, kroppen och hela hennes tillvaro! Strö salt i mina sår! Att vara vaken innebär inte medvetenhet

7 Jag hör en kvinnas skrik. Hon rivs sönder brinner stönar stenas... dunkar fötterna mot marken i dödsryckningar och knycklas ihop. Låt klockorna ljuda! Min lilla flicka har lagt sig insvept i slöjan. Hon drömmer mardrömmar, skriker... sveper sig hårt i slöjan och ber, ber om förlåtelse hos de inbillade änglarna att hon

8 inte skall slängas i det hemska helvetet för den avglidna slöjans skull!

9 LE! Leendet är en viol. Den växer på kanterna av dina vårfyllda läppar och börjar sin dans! Leendet är en fana för den obesegrade djupa tron på livets och tidernas förändring! Leendet är en bris utav det levande hoppet, morgondagens röd-gröna äng!

10 Leendet är en underbar deklaration antagen på de-på-sorg-uttröttade arbetande folkens kongress! Leendet är att driva med och förakta de profiterande sorgsäljarna! Det är mot predikanternas profetia om fattigdomens och mörkrets eviga bestånd! Leendet är livets mod min älskade! Bjud då på dans leendets knoppar på din av-sorg-invaderade mun och utrota sorgen!

11 Le! och med leendets skimrande bokstäver ledsaga mitt barnsliga hjärta mot det sorglösa landet!

12 Att förstå varann! Om jag kunde ditt språk skulle jag trätt ett halsband av skimrande ord härstammat från mitt hoppfulla hjärta. Jag skulle ha hängt det på ditt hjärtas port och bett det viska, sjunga om längtan om hopp om min efterlängtade världshjärtuppvärmande andetag. Om jag kunde ditt språk skulle jag lagt mitt huvud i din famn och berättat sagan om den orientaliska skogen! Skogen som överfölls ursinnigt

13 och kallhöggs varenda dag, men så fort mörkret föll växte igen lika stor som sitt vida sår! Om jag kunde ditt språk Skulle jag suttit framför dig och läst poesi, dikten om de kvinnor och män som får sina gevär att gapskratta på de besvikna gatorna i de av vapen och soldater överfyllda städerna! Dikten om de kvinnor och män som kramar om bergen och liksom regnfyllda moln öser kärlek över stadsgränderna! Oktober 1988

14 Den löjliga världskartan! Med fötter av vind händer av arbete och ögon av hopp stegar jag över världskartors krokiga och fåniga linjer. Inga språk behöver jag Mina ögon läser dina tankar; Mina händer känner igen din värme och mitt hjärta lyser grönt när leendet blommar på dina läppar.

15 Med ett hjärta som rymmer universum trampar jag riksgränsernas löjliga linjer; knackar på din dörr och skänker dig mina käraste hemligheter. Där jag föddes bekände jag inga murar. Jag var varken för döden eller sorgen. Mina fingrar var av noter och sjöng skapandets glädje; glädjen som inte erkänner några gränser; skapandet som finns överallt där hjärtan spelar livets symfoni;

16 där händer förälskar sig i jorden och universum. Jag är en gränsöverskridande gäst! Mina tidigare värdar avvisade mig utan några artighets etiketter. Mitt hjärta var för stort för deras ringaktiga bo och uppviglade de nyfödda fågelungarna mot trångheten! Jag är en gränsöverskridande gäst! Har du plats för vida hjärtan?!