Social och Omsorgskontoret

Transkript

1 SODERTAlJE KOMMUN " Social och Omsorgskontoret Tjänsteskrivelse Marie-Louise Hägg Tel marie-iouise.hagg(q)sodertalje.se Social- och omsorgsnämnden Utbildningsnämnden Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd Dnr KS08/ Sammanfattning Kommunstyrelsen har gett utbildningskontoret och social- och omsorgskontoret uppdrag att se över hur man organisatoriskt och lokalmässigt bättre kan samordna de centrala verksamheter som alla i någon form vänder sig till barn i behov av särskilt stöd. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har i november 2008 utkommit med 16 punkter får att främja hälsa, möta psykisk ohälsa och minska konsekvensema av psykiska funktionshinder för barn och unga. Här förutsätts en samverkan mellan kommuner, landsting och staten. Denna deklaration stämmer väl överens med Kommunstyrelsens uppdrag. Det är av stor vikt att barn och ungdomar kan få ett samordnat stöd. Förvaltningen föreslår att Social och omsorgsnämnden och Utbildningsnämnden uppdrar till social och omsorgskontoret och utbildningskontoret att under 2009 gemensamt undersöka möjligheten att tillsammans med andra myndigheter organisatoriskt och lokalmässigt samlokalisera vissa verksamheter för barn med behov av särskilt stöd samt infonnerar Kommunstyrelsen att arbetet startar. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse daterad PM Bamchecklista Ärendet Bakgrund Kommunstyrelsen har gett utbildningskontoret och social- och omsorgskontoret uppdrag att se över hur man organisatoriskt och lokalmässigt bättre kan samordna de centrala verksamheter som alla i någon fonn vänder sig till barn i behov av särskilt stöd, t ex Barnahuset, Elevhälsan, Skolakuten och Skoldatateket. Nämnderna bör även titta på om de verksamheter som landstinget bedriver i Södertälje, bland annat barn- och ungdomspsykiatrin och STUDS-teamet, också kan integreras i arbetet. Postadress Telefon Telefax Postgiro Bankgiro Org. nummer ] Södertälje ] ] ] ] - 2] 48 O] O] 59 E-postadress: sodertalje.kommun@sodertalje.se

2 2 Sveriges kommuner och landsting (SKL) har i november 2008 utkommit med 16 punkter för att främja hälsa, möta psykisk ohälsa och minska konsekvenserna av psykiska funktionshinder för barn och unga. Här förutsätts en samverkan mellan kommuner, landsting och staten. Denna deklaration stämmer väl överens med Kommunstyrelsens uppdrag till Social- och omsorgskontoret och Utbildningskontoret kring barn i behov av särskilt stöd och kan tillsammans med redan pågående samverkan vara utgångspunkt för arbetet. Det är av stor vikt att barn och ungdomar kan få ett samordnat stöd. Förslag till genomjörandeplan Ett stort antal etablerade samverkansformer films redan idag inom kommunen och med andra verksamheter. Social och 0l11sorgskontoret och Utbildningskontoret kommer att undersöka för- och nackdelar med att organisatoriskt och 10ka1l11ässigt samlokalisera vissa verksamheter inom kommunen och andra myndigheter för den gel11ensanuna målgruppen. Arbetet ska vara genomföl1 under år Förvaltningens förslag: Social och omsorgsnäl11nden och Utbildningsnämnden l. uppdrar till social och omsorgskontoret och utbildningskontoret att under 2009 gemensamt undersöka möjligheten att tillsammans med andra myndigheter organisatoriskt och lokalmässigt samlokalisera vissa verksamheter för barn med behov av särskilt stöd, 2. informerar Kommunstyrelsen att arbetet startar..l l//. ;/ r~~/7l~..,/ /?,'/... ;&fl t7)//~ Karl Gudmundsson Social och omsorgschef ~~~~ Annabella Kraft Utbildningschef Beslutet expedieras till: Social- och omsorgsnämnden Utbildningsnämnden Kommunstyrelsen Barn- och ungdomsenheten Akten

3 SODERTAlJE IISocial och Omsorgskontoret PM Marie-Louise Hägg Tel marie-louise.hagg({i),sodeltalj e. se Samverkan kring barn i behov av särskilt stöd Dm- KS08/ Bakgrund Uppdrag från Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har gett Social- och omsorgsnämnden och Utbildningsnämnden utredningsuppdrag, som ska redovisas i kommunstyrelsen senast den 31 januari I uppdraget ska Utbildningskontoret och Social- och omsorgskontoret se över hur man organisatoriskt och lokalmässigt bättre kan samordna centrala verksamheter som alla i någon form vänder sig till barn i behov av särskilt stöd t ex Barnahus, Elevhälsan, Skolakuten och Skoldatateket. Kontoren bör även undersöka om de verksamheter som landstinget bedriver i Södertälje, bland annat barn- och ungdomspsykiatrin och STUDS-teamet, också kan integreras i arbetet. Förvaltningen ges även i uppdrag att se över de ekonomiska frågorna och hur resurser kan samordnas till delma verksamhet. Exempel på pågående övergripande intern och extern samverkan (Se bilaga) Barn och ungdomsslnss. (Samverkan i Nykvan1, Salem och Södertälje) Målgrupp: Barn och ungdomar O-l 7 år som är i behov av särskilt stöd. Samverkan: Kommunen och landstinget. ESS (Effektiv-samverkan i Södertälje) Målgrupp: Befolkningen i Södertälje, där barn och ungdomar prioriteras. Samverkan: Kommunen, polisen, föreningar. BUS (barn och ungdomar som behöver stöd från såväl kommun som landsting) Målgrupp: Barn och ungdomar 0-17 år i behov av särskilt stöd. Samverkan: Kommunen och landstinget. Intenl1 forum: fl,lålgrupp: Barn och ungdomar i åldern 0-17 år i behov av insatser från förskola, skola, barn- och ungdomsenheten och myndigheten för funktionsnedsatta personer. Postadress Telefon Telefax Postgiro Bankgiro Org.nul11mer Södertälje E-postadress: sodertalje.kommun@sodertalje.se

4 Mottagning för asyl och tlyktingbail1: "Målgrupp: BaIl1 och ungdomar i åldern 0-17 år, som är flyktingar eller asylsökande. Samverkan: Migrationsverket, Utbildningskontoret, Social och omsorgskontoret, Arbetslivskontoret och landstinget. Sveriges kommuner och landsting (SKL) deklaration SKL anser, att gemensamma ansträngningar måste göras från alla berörda samhällsaktörer för att främja barns och ungdomars psykiska hälsa. SKL presenterar 16 punkter, som uttrycker vad som kan göras av kommuner, landsting och staten för att främja hälsa, psykisk ohälsa och minska konsekvenserna av psykiska funktionshinder hos barn och unga. Enligt SKL bör kommuner och landsting finna sätt att säkra kvaliteten i vård, skola och omsorg och på ett effektivt sätt utnyttja tillgängliga resurser. Lokala överenskommelser ska tydliggöra ansvar liksom olika fonner av samarbete över huvudmannagränserna. Exempel på SaIl1 verkan som ges är familjecentraler där MVC/BVC, öppen förskola och socialtjänstens förebyggande verksamheter ingår. Annan samverkan är ungdomsmottagningar, som skapas genom samordning av ungdomshälsa, socialtjänst, beroendemottagning, försäkringskassa och arbetsförmedling m fl. Ytterligare ett exempel är ett formaliserat samarbete för insatser till barn och ungdomar med kombinerad problematik som psykisk sjukdom/funktionshinder och missbruk. Vissa tillstånd som psykisk sjukdom och missbruk ska behandlas samtidigt. Förslag till genomf6randeplan Målgruppen är barn och ungdomar i åldersgruppen 0-17 år, som är i behov av särskilt stöd. Gruppen är mångfacetterad och kan vara olika inom de berörda enheterna. Social och omsorgskontoret, Utbildningskontoret och andra myndigheter måste fastställa vilka verksamheter/uppdrag, som bör samorganiseras. Se bilaga. Ett st0l1 antal etablerade samverkansfonner finns redan idag inom kommunen och med andra verksamheter, som kan utvecklas. Mycket utvecklingsarbete pågår kontinuerligt inom båda kontoren. Under året ska t.ex. Barnahus införas i samverkan inom kom!l1unen och mellan konununen och andra myndigheter. Social och omsorgskontoret och Utbildningskontoret kommer att undersöka föroch nackdelar med att organisatoriskt och lokalmässigt samlokalisera vissa verksamheter inom kommunen och andra myndigheter för den gemensainma målgruppen. Kontakter kan tas under år 2009 med andra myndigheter, för att komma överens om den gemensamma målgruppen och inhämta deras uppfattning om samverkan i större grad. Social och omsorgskontoret och Utbildningskontoret har gemensamt ansvar för uppdraget. Arbetet ska vara genomfål1 under år I enlighet med SKL's uppfattning kan arbete med samverkan mellan Ungdomsmottagningen, Minimaria och Mottagningen för Unga påbörjas i ett första steg. Här finns redai1 en etablerad samverkan även lokalmässigt mellan landstinget och kommunen inom respektive verksamhet.

5 Sammanfattning Sveriges kommuner och landsting (SKL) har i november 2008 utkommit med 16 punkter för att främja hälsa, möta psykisk ohälsa och minska konsekvenserna av psykiska funktionshinder för barn och unga. Här förutsätts en samverkan mellan kommuner, landsting och staten. Denna deklaration stämmer väl överens med Kommunstyrelsens uppdrag till Social- och omsorgskontoret och till UtbildningskontOl"et kring bam i behov av särskilt stöd och kan tillsammans med redan pågående samverkan vara en utgångspunkt för arbetet. Det är av stor vikt att barn och ungdomar får det stöd som de har rätt till på samma ställe. I enlighet med Kommunstyrelsens uppdrag startar Social och omsorgsnämnden tillsammans med Utbildningsnämnden arbetet med organisatorisk och lokalmässig samverkan för den gemensamma målgruppen.

6 Bilaga Verksamheter, målgrupper och samverkansparter inom de ansvariga kontoren Verksamheter inom Utbildningskontoret och samverkan Elevhälsan Elevhälsan i Södertälje är en enhet som med sin särskilda kompetens bistår förskola, grundskola, gymnasieskola, grundsärskola och gymnasiesärskola (även friskolor och enskild verksamhet). Målet för verksamheten är att stödja deras arbete med att: Skapa miljöer som främjar lärande Befrämja en god allmän utveckling Befrämja god hälsa hos vmje elev Undanröja hinder för varje enskild elevs lärande och utveckling Skolhälsovården Skolhälsovården ansvarar för rådgivning åt kommunens f6rskolor och skolor i elevhälsofrågor, inklusive barn i behov av särskilt stöd. Då samtliga skolor har sin egen skolsköterska och skolläkare sköter dessa rådgivning till elever, föräld rar och skolpersonal i frågor rörande barnens hälsa. Shv genomför också vacci nationsprogram enligt de nationella rekommendationerna, inbjuder alla elever och föräldrar till hälsobesök och verkar för att skolans arbetsmiljö blir hälsobe främjande för alla elever. Skolsköterskorna är anställda vid respektive skola, skolläkaren centralt vid Elevhälsan. Även Skolhälsovårdens ledning (Centrala Skolhälsovården) där sko löverläkaren är verksamhetschef är placerad vid Elevhälsan. Ungdomsrnottagningen Ungdomsmottagningen är en frivillig och avgiftsfri verksamhet för ungdomar upp till 23 år som har som målsättning att främja fysisk och psykisk hälsa, stärka ungdomars identitetsutveckling och sexuella utveckling samt att f6rebygga oönskade graviditeter och sexuellt överförbara sjukdomar. Tillgängligheten är hög med öppen drop-in-mottagning (även kvällstid) och bokade besök. På mottagningen arbetar barnmorskor, kurator, gynekolog och venerolog. Mottagningen tar emot cirka 5500 besök årligen. Psykologerna Psykologerna arbetar på uppdrag av förskolor och skolor och deras uppgift är att i samarbete med rektor, elevhälsoteam och pedagoger bistå skolan med psykolo gisk kompetens i syfte att underlätta barnens/elevernas lärande. Psykologerna arbetar också med personalkonsultation som kan ses som kompe tensutveckling för den pedagogiska personalen och med utredningar av elever. Speicalpedagoggruppen I Specialpedagoggruppen ingår sju specialpedagoger med olika inriktningar, taloch språk, läs- och skriv, syn och rörelsehinder. De arbetar på rektors uppdrag med stöd och handledning till pedagoge, att vid behov finna lämpliga alternativa

7 skollösningar/placeringar och fördelar medel för extra personalförstärkningar inom förskola/skola. Specialpedagogerna bedömer och fattar också beslut om placering i förskola för bain i behov av särskilt stöd. I gruppen ingår även STUDS-samordnare och samordnare för särskolan som i ett team bestående av läkare, pedagog och psy kolog beslutar om mottagande i särskola. STUDS STUDS står för Samverkan för Tidig Upptäckt, Diagnos och Stödinsatser till bain/elever med neurologiska utvecklingsavvikelser. STUDS är ett utredningsteam som arbetar i samverkan med landstinget. Kost Kostchefen arbetar mot förskola, skola och äldreomsorg och har det övergripan de ansvaret för köken i Blombacka-, Brunnsängs-, Rosenborgs-, Soldala-Valla och Wasaskolan, samt Igelstavikens och Västergårdsköken. Kostchefen är även behjälplig som konsulent kring frågor som rör utbildnings kontorets övriga kök samt kommunens kosthållning. Skolakuten Skolakuten riktar sig till elever i skolåren 6 till 9 som behöver mer stöd och uppmärksamhet än andra på grund av att de är akut ohanterliga och skapar oro på skolan eller har hög skolfrånvaro. På Skolakuten får eleven stöd i skolarbetet från lärare med specialpedagogisk utbildning, samtidigt som elevens resurser och behov utreds i samarbete med socialtjänsten. Både ungdomen och familjen får stöd för att förbättra sin situation. Lärarna i Skolakuten gör en pedagogisk kartläggning för att se vad eleven är bra på i skolan och vad eleven behöver stöd i. Socialtjänsten gör också en förstärkt utredning för att ta reda på om ungdomen behöver stöd och hjälp på fritiden och vad familjen kan behöva råd kring. Placeringstiden är begränsad - mellan 1,5-3 månader. Skolakuten har under placeringen tät kontakt med skolan och socialtjänsten genom flera möten där eleven, vårdnadshavarna, skolan och socialtjänsten deltar. Skoldatateket En resurs för alla pedagoger som undervisar elever med läs- och skrivsvårigheter samt koncentrationsproblematik. Målgruppen är alla pedagogkategorier inom förskola, grundskola, gymnasium, grundsärskola och gymnasiesärskola samt föräldrar. Verksamheter inom Barn och ungdomsenheten och samverkan Familjecenter A1ålgrupp: Barn och ungdomar, deras familjer och nätverk som är i behov av socialtjänstens stöd och hjälp. Verksamheten finns i Södertälje och Jälna. Familjecentren bedriver förebyggande socialt och pedagogiskt arbete och verksamhet för barn/föräldrar, ungdomar och vuxna med behov av socialtjänstens stöd och

8 insatser.. De arbetar med individuella insatser och gruppverksamheter. Familje center Familjecenter Samverkan: Landstinget, svenska kyrkan. AFamiljecenter ansvararansvarar Fansvarhar ansvar för att arbetet inom den områdeslokala BUS -samverkan (bal1l och ungdomar som behöver stöd från såväl kommunen som landstinget) hålls ihop. Familjecenter håller kurser i föräldrautbildning. KvinnofridlFrizon Alålgrupp: Våldsutsatta kvinnor, barn som upplevt våld samt bal1l till missbru kare, psykiskt sjuka och våldsutövande män samt bal1l i sorg. Samverkan: polis, åklagare, landstinget, föreningar. Fältverksamheten lv/ålgrupp: för verksamheten är ungdomar i riskzon. Samverkan: Utbildningskontoret, Kultur och fritidskontoret, polisen, föreningar. Familjerådgivning Målgrupp är par - familjer som är i behov av råd, stöd och relationsbearbetning. Familjer med bal1l skall särskilt prioriteras. Samverkan: Landstinget och andra. Familjerätt Målgrupp är blivande föräldrar och bal1l och föräldrar, alla bal1l och ungdomar, där föräldran1a är i vårdnads- umgänges- eller boendekonflikt. Samverkan: Alla myndigheter som kan vara aktuella i samband med utredningar främst med tingsrätt och juridiska ombud. Distrikten och Ungdom och familj lv/ålgrupp: Barn och ungdomar (0-20 år) och deras familjer där utredning om deras behov bedöms vara nödvändig. Bal1l och ungdomar som är placerade i familjehem eller på institution. Bam och ungdomar (O - 20 år) i utsatta livssituationer. Samverkan: Alla myndigheter som kan vara aktuella i samband med bail1a vårdsutredningar. Ungdomsboende "Kvarteret" Alålgrupp: Ungdomar i åldersgruppen år, som av olika skäl inte kan bo tillsammans med sina föräldrar. Samverkan: Arbetslivskontoret Landstinget och Arbetsförmedlingen. Mini Maria Södertälje Målgrupp: Ungdomar upp till 25 år med missbruksproblematik eller som befin ner sig i riskzonen att bli missbrukare, samt deras anhöriga. Samverkan: Landstinget. Socialjour Målgrupp är personer som har behov av akut stöd, i första hand bal1l och unga, av socialtjänsten utifrån vistelsebegreppet. Samverkan: Nykvarn och Salem.

9 Pegasus A1ålgruppen är företrädesvis flickor i riskzonen som behöver en insats från soci altjänsten. Samverkan: Ridhuset. Mottagning for unga Målgrupp är ungdomar mellan år som har behov av insatser från psykiat rin och socialtjänsten tillsammans. Samverkan: Landstinget BUP och vuxenpsykiatrin~ Myndigheten för funktions nedsatta. Nykvarn och Salem. Mottagning for asylsökande familjer med barn Målgrupp: Asylsökande familjer med barn som väntar på uppehållstillstånd. (SVEA). Samverkan: Arbetsmarknadskontoret, Utbildningskontoret, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, föreningar. Stödcentrum for unga brottsoffer A1ålgrupp: Bal11 och unga som utsatts för våld utanför familjen ålden år. Samverkan: polisen~ utbildningskontoret, Nykvarn och Salem. Verksamheter för personer med funktionsnedsättning och samverkan Myndigheten för personer med funktionsnedsättning Inom myndigheten för personer med funktionsnedsättning arbetar ett särskilt team med att handlägga behovet av stöd enligt Socialtjänstlagen och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) till barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Myndigheten samarbetar med flera aktörer. H abiliteringscenter A1ålgrupp: Barn och unga med funktionsnedsättning~ habiliteringscenter ger råd stöd och behandling till bl.a. bam med omfattande funktionsnedsättningar och rörelsehinder. Insatsel11a ges i forsta hand av sjukgymnast, arbetsterapeut, specialpedagog, kurator, logoped och psykolog. Samverkan: Landstinget~ Myndigheten för personer med funktionsnedsättning Mottagning för unga - Neruopsykiatriskt team Målgrupp: Ungdomar mellan år med neuropsykiatriska funktionsnedsätt ningar. Myndigheten för personer med funktionsnedsättning finansierar två tjänster. Samverkan Landstinget och Myndigheten för personer med funktionsnedsättning Internt Forum Målgrupp: Samverkan kring individärenden där flera aktörer inom kontoret och inom kommunen är involverade. Samverkan: Barn och ungdomsenheten, myndigheten för personer med funk tionsnedsättning, elevhälsan.

10 Intresseorganisationer A1ålgrupp: Regelbundna samverkansmöten kring organisationen FUB:s verk samhet för bl.a. barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Samverkan: Myndigheten för personer med funktionsnedsättning och FUB Fritid för funktionshindrade l\1ålgrupp: Regelbunda möten med kultur- och fritidskontoret som ansvarar för fritidsutbudet för baiti och ungdomar med funktionsnedsättning. Samverkan: Myndigheten för personer med funktionsnedsättning och kultur- och fritidskontoret. Nedanstående figur visar vilka barn och ungdomar som omfattas av respektive verksamhet. Förebyggande arbete definieras i olika nivåer (Ur Framgångsrika preventionsprogram för barn-unga. En forskningsöversikt. IMS och SIS.) Universell Selektiv Indikerad Insatser, som inte tar hänsyn till skillnader mellan hög och låg risk. Ges till alla. Ex. förskola och skola. Inriktning på undergrupper, som exponeras för en eller flera riskfaktorer. Familjer i riskzon, ex. unga mammor. Samverkan mellan BVe, förskola, psykiatri, socia11jänsten. Problemet redan känt. Arbete med probleme t ex. missbruk. Behandlande insatser. Åtgärder för att garantera baitis skydd. Personer som själva söker hjälp för problem.

11 c: ~ =0 Ll I C~. "'._,."...'"':..-..;.,.O;;';;;-~..,;;-:.1;1';-~==_

12 BARNCHECKLISTA för Södertälje kommun Bilaga l Ärende: Samverkan barn och ungdom. Handläggare Marie-Louise Hägg. BARNCHECKLISTA som ska användas under beredningen av ärenden och därmed klargöra vilka beslut som kan beröra barn och ungdomar och därför behöver få en särskild barnkonsekvensanalys Den är avsedd att användas som ett redskap i Södertälje kommuns strävan att tillämpa principerna i FN:s barnkonvention. Kommer beslutet att beröra barn och ungdomar, nu eller i framtiden? JaxD NejD På vilket sätt? / Varför inte? Vid -JA- ska denna bamkonsekvensanalys fyllas i: 1. lnnebär beslutet att barns och ungdomars bästa sätts i främsta rummet? laxd Nej D På vilket sätt? / Varför inte? 2. Är beslutet belyst ur bamets perspektiv? laxd Nej D På vilket sätt? / Vador inte? 3. Innebär beslutet att barnets rätt till likvärdiga villkor beaktas med tanke på bl a kön, etniskt ursprung, hälsa, funktionshinder, tro eller social ställning? JaxD Nej D På vilket sätt? / Varför inte? 4. Har barn och ungdomar fått uttrycka sin mening? lad Nej xd På vilket sätt? / Varför inte? Övrigt som bör tas hänsyn till

13 SODERTALJE KOMMUN " Social och Omsorgskontoret Marie-Louise Hägg Tel Tjänsteskrivelse OerJl7ct- del td1~r:,. rl/(qq~ 'J -fll/ fl!) -(J.;/~;- ~!G1 Social- och omsorgsnämnden Barnahus - Start av ny verksamhet Dm- KS08/ Sammanfattning I Mål och Budget 2008 gav Kommunfullmäktige uppdrag till Social och omsorgsnämnden att "samordna myndigheter till ett ställe för barn som blivit utsatta för allvarliga brott". Under hösten gav Kommunstyrelsen Social- och omsorgsnämnden och Utbildningsnämnden uppdraget att införa Barnahus tillsammans med Elevhälsan. Utvärderingen av försöksverksamhet med Barnahus som gj011s i några kommuner har visat övervägande positiva resultat. Möjligheterna har förbättrats att arbeta utifrån ett samlat banlperspektiv. Under år 2008 amnäldes omkring 100 balll till socialtjänsten i Södertälje för misstänkt barnmisshandel och sexuella övergrepp. Den målgruppen bör ges möjlighet att utredas inom Banlahus av de olika myndigheter, som är aktuella. Social och omsorgsnämnden ska vara huvudman för "Barnahus". Elevhälsan medverkar i utredningsarbetet utifrån sitt uppdrag. Förvaltningen föreslår att Social och omsorgsnämnden startar Barnahus i Södertälje under år 2009 samt informerar Kommunstyrelsen om att verksamheten startar. Beslutsunderlag PM Tjänsteskrivelse daterad Barnchecklista Ärendet Övergripande uppdrag från Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har gett Social- och omsorgsnämnden och Utbildningsnämnden ett utredningsuppdrag, som ska redovisas i kommunstyrelsen senast den 31 januari Uppdraget gäller införande av Barnahus i samarbete med Elevhälsan. Förvaltningen ges även i uppdrag att se över de ekonomiska frågorna och hur resurser kan samordnas tm denna verksamhet. Utvärdering av Barnahus i sex kommuner (se bilaga 1) Försöksverksamheten med så kallat Barnahus har bedrivits på sex 011er under åren 2006 och Utvärderingens slutsats var, att försöksverksamheterna var Postadress Telefon Telefax Postgiro Bankgiro Org. nummer Södertälje E-postadress: sodertalje.kom mu n@sodertalje.se

14 2 övervägande positiva och Barnahusmodellen hade, utifrån ett barnperspektiv, visats leda till förbättrad kvalite genom att miljön är barnanpassad och krisstödet generellt har förbättrats. Ett Barnahus minskar den psykiska belastningen på barnet, som i en barnvänlig miljö får träffa polis, läkare, socialsekreterare och åklagare i samma lokal. I utvärderingen framhålls att, varje Barnahus måste byggas efter de förutsättningar som finns på orten. Man måste bygga på det som redan fungerar. En slutsats är att det är viktigt att skriva tydliga avtal mellan samarbetspa11en1a. För/ag till p/anför införande av Barnahus Införande av Barnahus ska utgå från den sedan 1985 pågående samverkan mellan aktuella myndigheter. Barn och ungdomsenheten kommer att avdela samordnare för genomförandet. Dessa påbörjar sitt arbete under första kvm1alet i år. Inriktningen är att Bmnahus införs under år Social och omsorgsnämnden är ansvarig för start av Barnahus. Social- och omsorgskontorets förslag: Social och omsorgsnämnden 1. stm1ar Barnahus i Södertälje under år 2009, 2. informerar Kommunstyrelsen om att verksamheten stm1ar. Karl Gudmundsson Kontorschef Marie-Louise Hägg Utredare Bes/ufet expedieras till: Social- och omsorgsn~mnden Utbildningsnämnden Kommunstyrelsen Barn- och ungdomsenheten Akten

15 SODERTAlJE " Social och Omsorgskontoret PM Marie-Louise Hägg Tel Barnahus - Start av ny verksamhet Dnr KS08/ Övergripande uppdrag från Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har gett Social- och omsorgsnämnden och Utbildningsnämn den ett utredningsuppdrag, som ska redovisas i kommunstyrelsen senast den 31 januari Uppdraget gäller införande av Barnahus i samarbete med Elevhäl san. Förvaltningen ges även i uppdrag att se över de ekonomiska frågon1a och hur resurser kan samordnas till denna verksamhet. Bakgrund Genom ett regeringsbeslut februari 2005 gavs Socialstyrelsen, Åklagarmyndig heten, Rikspolisstyrelsen och Rättsmedicinalverket i uppdrag att medverka till etablering av försöksverksamheter gällande samlokaliserad samverkan i form av Barnahus. I regeringens uppdrag nämns att rapporten "Strategi för samverkan kring ban1 och unga som far illa eller riskerar att fara illa" kan användas vid uppdragets genomförande. I Strategin för samverkan nämns vikten av att tydlig göra begrepp som används och ha ett gemensamt mål får samverkan. Forskning och litteratur om samverkan visar att styrning, struktur och samsyn är grund läggande förutsättningar för uthållig och stabil samverkan. Som hinder för sam verkan nämns bland annat den asymmetri som kan uppstå i samverkansgrupper på grund av olikheter i beslutsmandat från berörda organisationer. Det är av stor vikt med ett tydligt uppdrag och tydliga arbetsformer. Målgruppen för samverkan är barn och ungdomar som misstänkts blivit utsatta för allvarliga brott såsom sexuella övergrepp och misshandel. Syftet med reger ingsuppdraget var att åstadkomma en ordning som skulle anpassa utredningsar betet till nämnda målgrupps behov. Detta för att barnen inte skulle behöva ha skilda kontakter, på olika ställen, med berörda myndigheter och att de inte skulle riskera att utsättas för onödiga, upprepade förhörssituationer och intervjuer. Att samlokalisera ovan nämnda aktörer tänktes också kunna bidra till kontinuerligt utbyte av information och kunskap mellan myndigheterna. Dels beträffande en skilda ärenden och dels på en mer övergripande nivå för att skapa ett bättre un derlag inför och under rättsprocesser samt för samhällets fortsatta insatser. En nära samverkan och samlokalisering antogs också genom metodutveckling kun na leda till en generell kvalitetshöjning på utredningarna. Utvärdering av Barnahus i sex kommuner (se bilaga 1) Försöksverksamheten med så kallat Barnahus har inom ramen för regeringsupp draget bedrivits på sex orter under åren 2006 och Rättssociologiska enhe- Postadress Telefon Telefax Postgiro Bankgiro Org.nummer Södertälje E-postadress: sodertalje.kommun@sodertalje.se

16 ten vid Lunds universitet har utvärderat försöksverksamheten (Ban1ahus - försöksverksamhet med samverkan under gemensamt tak vid misstanke om brott mot bam, 2008). Målgruppen för Bamalms var barn under 18 år som misstänktes ha blivit utsatta för ett allvarligt brott som riktats mot den unges liv, hälsa, frihet eller frid. Utvärderingens slutsats var, vid en samlad bedömning, att erfarenheterna av försöksverksamheterna är övervägande positiva och Barnahusmodellen har, utifrån ett bamperspektiv, visats leda till förbättrad kvalite genom att miljön är bmnanpassad och krisstödet generellt har förbättrats. Det hålls fler bamförhör och görs fler läkarundersökningar. Barnen får oftare en särskild företrädare eller målsägandebiträde. De sociala utredningarna, som också granskats, håller en god kvalite utifrån de kriterier som har ställts upp. Får barnet komma direkt till ett Bamalms minskar den psykiska belastningen på bmnet, som i en barnvänlig miljö får träffa polis, läkare, socialsekreterare och åklagare i samma lokal. Barnen kan även få hjälp att begära skadestånd och att få målsägarbiträde. I utvärderingen framhålls att, varje Barnahus måste byggas efter de förutsättningar som finns på orten. Man måste bygga på det som redan fungerar. De största hindren i Barnahus var av organisatorisk karaktär. Alla orter har haft olika tolkningar av sekretessen i samverkansgrupperna. En aspekt var att ge stöd både till barnen och föräldrarna. En slutsats är att det är viktigt att skriva tydliga avtal mellan samarbetsparterna. Uppdrag i Mål & Budget 2008 Kommunfullmäktige har i Mål & Budget 2008 uppdragit åt Social och omsorgsnämnden att "samordna myndigheter till ett ställe för barn som blivit utsatta för allvarliga brotf'. A nma 1an fil l SOCla. If [.lans t en ar c 2008 fr or d e l a t pa o a o Idersgrupper 0-17 år 0-14 år 15 år år Barnmisshandel Sexuella över ' '" grepp Summa Källa: Analysen/pro capita-socialtjänstens SOCIalregister. Under 2008 a1ul1äldes 95 barn i Barnahus' målgrupp till Barn och ungdomsenheten. I försökskommunerna utreddes i allmänhet barnen 0-14 år enligt Barnahus' modell. Dessa barn var 82 i Södertälje under år Förlag till plan för införande av Barnahus Social och omsorgsnämnden är huvudman för genomförandet av Barnahus. Elevhälsan medverkar i utredningsarbetet utifrån sitt uppdrag. Målgrupp Barn och ungdomar i åldersgruppen 0-17 år. Mål och syfte Alla myndigheters utredningsarbete ska göras i samma lokal i en bmnvänlig miljö. 2

17 Barnet och föräldral11a ska erbjudas krisstöd under utredningen. Genom samverkan ska kvaliten höjas på utredningarna. Barnperspektivet ska stärkas genom fler ball1samtal. Fler amnälningar ska leda till åtal. Införande av Ball1ahus ska utgå från den sedan 1985 pågående samverkan mel lan aktuella myndigheter. Bal11 och ungdomsenheten kommer att avdela samordnare för genomförandet. Dessa påbörjar sitt arbete under första kvartalet i år. Inriktningen är att Ball1ahus genomförs under år Rapporter om hur utveck lingsarbetet med Bamalms fortlöper lämnas till nämnden och Kommunstyrelsen i samband med boksluten. Befintlig samverkansgrupp för handläggning av ärenden som rör barn misshandel och sexuella övergrepp. Målgrupp: Bal11 och ungdomar utsatta för banunisshandel (fysisk och psykisk) och/eller sexuella övergrepp Samverkan: I gruppen ingår representanter för socia1tjänst~ polis, BUP (Barn och ungdomspsykiatrin)~ vuxenpsykiatrin, åklagalmyndigheten, ungdomsmottag ningen, Nykval11s och Salems kommuner. Gruppen bildades 1985 med represen tanter från socialtjänsten, BUP och polisen. Fråga om införande av Barnahus tas upp i gruppen och liksom med Salems och Nykval11s kommuner om intresse för nyttjande av Barnahus. Samordnare Inom Barn och ungdomsenheten avdelas handläggare som samordnare för att införa Barnahus. De är sammankallande för samverkansmyndighetellla i samband med en anmälan. De är även handledare under barnavårdsutredningen, som sker på Distrikten och Ungdom och familj inom Barn och ungdomsenheten. De ger det första stödet till barn och familjer och initierar kontakt med respektive enhet för att vid behoy ge barn och familjer längre adekvat stöd. Elionomi Samordnare kommer att avdelas ur Barn och ungdomsenhetens personal för införande av Bal11ahus. Barnahus kommer att innebära en kvalitetshöjning av barnavårdsutredningarna och möjligheter att genomföra dessa utredningar inom lagstadgade fyra månader. Balll och familjer ges bättre förutsättningar och samordnade stödinsatser för att bättre klara de påfrestningar som myndigheternas utredningar medför. På sikt kan det eventuellt innebära kostnadsminskning för kommunen genom bra underbyggda utredningar och rätt insatser. Uppföljning och utvärdering Uppföljning och utvärdering bör ske i nära samverkan med Södertörns Forsknings och Utvecklingsenhet, som Södertälje har samverkansavtalmed. Samarbetet ska pågå under hela genomförandeperioderna. Uppföljnings- och utvärderingsinstrument tas fram i samverkan med FoU Södertöl11 för att kunna användas 3

18 redan från start och genomförs av FoU Södertöl11 eller genom egenutvärdering med FoU Södertörn som handledare. Sammanfattning I Mål och Budget 2008 gav Kommunfullmäktige uppdrag till Social och omsorgsnämnden att ~~samordna myndigheter till ett ställe för bam som blivit utsatta för allvarliga brott". Under hösten gav Kommunstyrelsen Social- och omsorgsnämnden och Utbildningsnämnden uppdraget att införa Bamahus tillsammans med Elevhälsan. Utvärderingen av försöksverksamhet med Barnahus som gjorts i några kommuner har visat övervägande positiva resultat. Möjlighetema har förbättrats att arbeta utifrån ett samlat bamperspektiv. Under år 2008 amnäldes omkring 100 barn till socialtjänsten i Södertälje för misstänkt barmnisshandel och sexuella övergrepp. Den målgruppen bör ges möjlighet att utredas inom Barnahus av de olika myndigheter, som är aktuella. Social och omsorgsnämnden ska vara huvudman för "Bamahus". Elevhälsan medverkar i utredningsarbete utifrån sitt uppdrag. Utvecklingsarbetet ska ske med utgångspunkt från Utvärderingsrapport som gjorts av de första sex kommunelna med Barnahus samt redan pågående samverkan. 4

19 Bilaga Ur forskningsrapport från Lunds universitet år 2008 om Barnahus i sex kommuner. Speciella kommentarer för de olika kommunerna: Göteborg invånare: Barnhuset. Fasta poliser i Barnalmset. Åklagare nästan alltid med. BarnpsykiaterIpsykolog hade avsatt tid. Beredskap med intern heldygnsplacering Linköping invånare: Barnahus. BUP med. Åklagare inte med. Annan fi nansiär. Läkarundersökning av alla barn. Alalmö invånare: Kriscentrum för barn och ungdomar. Barn och familj erbjuds ej biståndsbedömt stöd. Ej medhörning (sekretessproblem) Polis och åklagare träffas vmje dag. Stockholm invånare: Barncentrum. Samordning av resurser. Prioriterar bemötande av barn och vuxna. Samordnare, polis och åklagare träffas varje dag. Sundsvall invånare: Stödcentrum för barn och ungdomar. Barn som bevittnat våld. Välutvecklat krisstöd. Samverkande. Åklagare kan inte medverka pga resursbrist. Inga rättsläkare. Umeå invånare: Ban1ahus. Könsstympning. Barn som bevittnat våld. Samma lokal som Kvinnofrid/Barnfrid. Samarbetscentrum/våld. BUP med i stor utsträckning. Lite läkarinsats. 5

20