Ekonomiska styrmedel och finansieringsmöjligheter för investeringar

Transkript

1 Bilaga 2. Socioekonomiska scenarier I projektet A changing climate for business identifierades följande faktorer som viktiga för hur de deltagande företagen kommer att påverkas i ett förändrat klimat: Politik för minskad klimatpåverkan Jordbrukspolitik Ekonomiska styrmedel och finansieringsmöjligheter för investeringar Marknadspriser Säkerhetsaspekter för energiförsörjning i andra länder Utveckling av energisystem i Sverige Värderingar Vatten kvantitet och kvalitet Sjukdomar på djur och grödor Utifrån det beskrevs två scenarier: En lokal marknad med fokus på kvalitet och energiförsörjning samt Skåne en växande matproducent i ett EU med regional matförsörjning. Scenarierna beskrivs nedan. Därefter följer en tabell som jämför de två scenarierna och sist redovisas en förteckning över källor som har inspirerat till scenarierna. En lokal marknad med fokus på kvalitet och energiförsörjning När man åker tåg genom Skåne sträcker sig fälten med Salix och energigrödor längs med tågbanan, för att varieras med bevattnade grönsaksfält och grödor som bara har funnits i regionen i några år. De varmare somrarna har gett lantbrukarna i Skåne nya möjligheter med en längre växtsäsong och nya grödor, men de har också inneburit utmaningar i form av ökat behov av bevattning och nya sjukdomar. Lantbruket i Skåne har under de senaste 15 åren utvecklats mot mer ekologiskt och mer energigrödor. Sverige har fortsatt att ha höga krav på såväl användning av bekämpningsmedel och gödsel som djurhållning, vilket har drivit ett antal lantbrukare mot att satsa på ekologiskt eftersom det är svårt att konkurrera på den konventionella marknaden. I Skåne har åkermarken minskat jämfört med 2000-talet till följd av tekniska framsteg inom jordbrukssektorn, en minskad köttkonsumtion i Sverige och EU samt en ökad avkastning per hektar på grund av klimatet och högre koldioxidhalt. Den lokala efterfrågan på jordbruksprodukter har också ökat, vilket hänger ihop med att folk värderar kvalitet och lokalproducerat högt. Det här har också blivit allt mer tydligt i offentliga upphandlingar sedan EU ändrade sina upphandlingsregler för femton år sedan så att det har blivit lättare att ställa krav på kvalitet samt robust produktion och leverans. De senaste somrarna har det varit problem på flera håll med att få vattnet att räcka till under den varma säsongen, och för att få bukt med problemen har länsstyrelsen, kommunerna och lantbrukarna diskuterat fram hur man ska fördela vattnet mellan de olika verksamheterna. Lantbrukarna använder främst ytvatten till bevattning, och när vattennivåerna är alltför låga får de söka årliga tillstånd hos länsstyrelsen för att utnyttja grundvatten till bevattning. Man ser därför fler konstgjorda dammar i landskapet där man lagrar vatten från regniga perioder till torra. Förutom att tillgången minskar har även kvaliteten i ytvattnet påverkats, med mer humus i vattnet och varmare råvattentemperaturer. Algblomning och inslag av virus och parasiter är vanliga. Eftersom man numera har blivit uppmärksam på vilken viktig och sårbar resurs vattnet är, har vattenskyddsområden utvidgats med skärpta föreskrifter.

2 Sedan EU höjde ribban för klimatarbetet och antog utmaningen att uppnå målen 55/45/40 1 till 2030 har flera olika skatter och styrmedel införts. I Sverige finns sedan några år tillbaka en klimatlag, som reglerar utsläppen av växthusgaser inom ett flertal sektorer och ställer krav på anpassning. Jordbruket påverkas bland annat av en köttskatt liksom skatt på handelsgödsel. Biogasanläggningar för gödsel ger bidrag. En hög koldioxidskatt samtidigt som kärnkraften har avvecklats har lett till höga energipriser. Storskaliga energisystem gynnas, vilket bland annat har lett till att fjärrvärmen har byggts ut ytterligare och kompletterats med fjärrkyla. Bensinpriset har trots alla tidigare prognoser endast ökat marginellt, till följd av att världssamfundet har prioriterat att kraftigt beskatta kol för att sänka koldioxidutsläppen. Däremot har bensin blivit ett allt ovanligare drivmedel, till förmån för biogas och elbilar. Den ändrade energipolitiken och det minskade behovet av åkermark för säd och dylikt har medfört att energigrödorna på den skånska jordbruksmarken har ökat. Jordbruksstödets andel av EU-budgeten har minskat, men i gengäld finns det en hel del satsningar på förnybar energi som kommer jordbruket och skogsbruket tillgodo. Insatser för ökat upptag av koldioxid inom jord- och skogsbruk premieras, till exempel plantering av skog på nedlagd åkermark och aktivare skogsskötsel. LIFE och Landsbygdsprogram har fokus på klimat, men erbjuder inte så mycket stöd för investeringar. Priset på jordbruksprodukter följer energipriserna och ökar. En stor del av den skånska skogsmarken består av gran, trots ökad risk för skador till följd av stormar, granbarkborre, snytbagge och rotticka. Den ökade efterfrågan av biobränsle håller priserna uppe. Det har också blivit vanligare med salix och andra snabbväxande trädarter. Viltstammen, och då särskilt vildsvinen, är fortfarande hög, varför få skogsägare är benägna att plantera lövträd. Det är inte bara granen som drabbas av ökade angrepp, även jordbruket har drabbats av allt mer skadegörare som insekter, svampar och virus. Ogräsfloran har blivit mer artrik. Svampsjukdomar har högre överlevnadsgrad på vintern och sprids därmed lättare på våren. Skadegörare som till exempel bladlöss har fått bättre livsbetingelser, med större utbredningsområde, lägre övervintringsdödlighet, högre populationstillväxt och fler generationer. En ökad förekomst av växtskadegörare har lett till ett större behov av varierad växtföljd, förebyggande åtgärder, mekanisk bekämpning och träda. Även djuren drabbas; det blir för varmt i stallarna, större problem med sjukdomar, ökad risk för förorenat vatten och angrepp av mikroorganismer i växande gröda och skördat foder har ökat. Spridningen av vektorburna sjukdomar som till exempel Babesios och Bluetongue har ökat. Klimatets variationer har blivit tydligare i lantbruket, och många har erfarit skador till följd av både torka och översvämningar. Trots detta finns det inga nationella bidrag för klimatrelaterad krishantering, men det har istället utvecklats en marknad för jordbruksförsäkringar. Man kan numera försäkra sig mot klimatrelaterade skador och får lägre premier om man har gjort anpassningsåtgärder. Även finansieringssystemen gynnar klimatsmarta verksamheter genom lägre räntor och speciella finansieringspaket. I takt med klimatförändringarna ökar allmänhetens stöd för en offensiv klimatpolitik. Tilltron till att politiken ska se till att utsläppen av växthusgaser minskar är stor. Allmänhetens vilja att bidra till en minskad klimatpåverkan har ökat. Konsumtionen av varor och tjänster har ändrats och minskat något i mängd, men inte i pengar. Människor handlar mer och mer kvalitetsmedvetet och på second hand. Folk är resurseffektiva och har medvetet minskat matsvinnet. Gemensamt ägande av kapitalvaror som bilar och maskiner samt låneställen av till exempel kläder har utvecklats. Transporterna har minskat, både av varor och av personresor. Många utnyttjar alla de möjligheter som finns i närmiljön, både när det gäller natur- och kulturupplevelser och varor, framför längre resor. 1 55/45/40 står för 55 % minskade CO2 utsläpp/45 % förnybar energi/ 40 % energieffektivisering till år 2030

3 Skåne en växande matproducent i ett EU med regional matförsörjning En grupp turister far med en biogasbuss på väg till en liten restaurang på den skånska landsbygden för att testa traktens råvaror. För 20 år sedan hade jordbruksministern en vision om att Sverige skulle bli det nya matlandet och Skåne har verkligen hakat på. Det varmare klimatet har gett möjligheter att utvidga matproduktionen på den bördiga marken och många nya grönsaker och grödor syns längs bussens väg, bl.a. har majs blivit än vanligare liksom höstsådda grödor. Åkermarken har ökat i Skåne sedan år Att Sverige har valt att harmonisera de svenska reglerna för bekämpningsmedel, gödsel och djurskydd med EUs regler har också underlättat för de skånska bönderna. Detta, tillsammans med en något ökad avkastning till följd av de högre koldioxidhalterna och ett gynnsamt klimat har lett till att avkastningen har ökat per hektar. Det har blivit lönsammare för skåningarna att producera mat då de har gynnats av en högre produktion, men också av att andra regioner inte längre är lika framgångsrika i att producera jordbruksprodukter. Marknaden har blivit allt mer EU-inriktad, och regional självständighet vad gäller matproduktion har prioriterats. I och med att handeln med omvärlden har minskat har åkermarken och produktionen inom EU ökat. Den ökade självförsörjningen har lett till att överproduktion blivit vanligare. Inom EU är det i hög utsträckning priset som styr konsumtionen. Priset på jordbruksprodukter fluktuerar mycket. Den ökade matproduktionen och nya grödor tillsammans med varmare somrar har lett till att behovet av bevattning drastiskt har ökat. I samband med det har det också blivit svårare att komma överens om hur vattenanvändning ska skötas under de allt vanligare bristperioderna. Det har i sin tur lett till konflikter och konkurrens om vattnet, och att ansökningar om vattendom har blivit liggande i domstolarna i åratal. De tillstånd som ges är mer restriktiva. Eftersom det har blivit svårt att samordna vattenanvändningen råder något av först till kvarn om vattnet, och man tär på vattenresurserna. Förutom att tillgången minskar har även kvaliteten i ytvattnet påverkats, med mer humus i vattnet och varmare råvattentemperaturer. Algblomning och inslag av virus och parasiter är vanliga. En stor del av EU-budgeten går fortfarande till jordbruksstöd, och allt större del av jordbruksstödet går till krishantering, bevattning m.m. som en konsekvens av klimatförändringarna. En hel del går även till att bevara och utveckla den biologiska mångfalden. EU:s LIFE-program och Landsbygdsprogrammet har stort fokus på klimatförändringarna, både för att minska klimatpåverkan och för att göra samhället mer robust för framför allt extremt väder. Man kan bland annat få bidrag till investeringsprojekt av pilotkaraktär. Frågor som rör vatten är högprioriterade. EU fortsätter att arbeta med energieffektivisering, förnybar energi och minska koldioxidutsläppen genom målen 40/30/40 2 till Sverige har precis klarat målen genom att energiskatten likställts för alla energislag och alla verksamheter för att stimulera till energieffektivitet. Handeln med utsläppsrätter har stramats upp och börjat ge lite bättre resultat på internationell nivå. Energisystemet utvecklas mot en större andel förnybar energi och ett smartare el- och beskattningssystem som gynnar såväl småskalig energiproduktion som smart grid med tvåvägskommunikation mellan producent och användare. En ökad grad av självförsörjning har blivit allt viktigare för EU, i samband med att relationerna till bland annat Ryssland har blivit skakiga. Oljetillgången har börjat minska, med kraftigt ökade bensinpriser som följd. Inom skogsbruket har man tagit riskerna till följd av klimatförändringar på allvar, och arbetat med att diversifiera skogen och anpassa den till de nya förutsättningarna. Andelen lövskog har ökat, och man har mer och mer rört sig mot hyggesfritt skogsbruk för att minska bland annat stormskador. Att det har blivit mer populärt att plantera löv hänger också ihop med att viltstammen och vildsvinen har minskat genom effektiv viltvård. 2 40/30/40 står för 40 % minskade CO2 utsläpp/30 % förnybar energi/ 40 % energieffektivisering till år 2030.

4 Skogsbruket drabbas av en hel del insektsangrepp, särskilt i granbestånden. Även andra skadegörare som insekter, svampar och virus har ökat och påverkar skogs- och lantbruk. Ogräsfloran har blivit mer artrik. Svampsjukdomar har högre överlevnadsgrad på vintern och sprids därmed lättare på våren. Skadegörare som till exempel bladlöss har fått bättre livsbetingelser, med större utbredningsområde, lägre övervintringsdödlighet, högre populationstillväxt och fler generationer. En ökad förekomst av växtskadegörare har lett till ett större behov av varierad växtföljd, förebyggande åtgärder, mekanisk bekämpning och träda, vilket fungerar bra då den högre avkastningen möjliggör att lägga mark i träda. Även djuren drabbas; det blir för varmt i stallarna, större problem med sjukdomar, ökad risk för förorenat vatten och angrepp av mikroorganismer i växande gröda och skördat foder har ökat. Spridningen av vektorburna sjukdomar som till exempel Babesios och Bluetongue har ökat. Klimatanpassning och koldioxidsmarta lösningar är fortfarande inte faktorer som räknas vid finansiering av nya verksamheter och projekt. Däremot har försäkringspremierna generellt sett ökat för fastigheter, då det har blivit vanligare med skador till följd av översvämningar, torka och stormskador. Ökade skadefrekvenser har lett till att det i Sverige har utvecklats fonder inom de areella näringarna, som ska kunna gå in och stötta i händelse av krissituationer. Fonderna är delvis statligt finansierade. Under 20-talet har allmänheten blivit mer och mer medvetna om klimatförändringar och dess effekter. Tilltron till att politiken ska lösa problemen är svag, då stora internationella överenskommelser saknas liksom samlade åtgärder på svensk nivå. Tilltron är något högre för näringslivet. Det egna ansvarstagandet har ökat marginellt, men människor är avvaktande i väntan på att politiken ska agera. Fortfarande är konsumtionen av varor och tjänster stor och inget trendbrott är i sikte. Konsumtionen av kött och mjölkprodukter har fortsatt att öka sedan 2000-talet. Bilåkandet har minskat något till förmån för kollektivtrafiken, men i övrigt har inte resandet eller transporter minskat.

5 Skåne en växande matproducent i ett EU med regional matförsörjning En lokal marknad med fokus på kvalitet och energiförsörjning Mer åkermark, mycket matproduktion EU-harmoniserade regler för lantbruk EU-inriktad marknad, ökad självförsörjning inom EU Prisstyrd konsumtion Pris på jordbruksprodukter fluktuerar mycket Konkurrens och konflikt om vattenresurser Restriktiva vattendomar Jordbruksstöd stor del av EU-budgeten Ökat stöd till krishantering EU-bidrag för pilotprojekt kring klimat Mindre åkermark, plantering av skog premieras, mer energigrödor och salix Höga krav på bekämpningsmedel m.m. Mer ekologiskt jordbruk Lokal marknad. Kvalitet och lokalproducerat värderas högt. Lättare att ställa krav på kvalitet och robust produktion i upphandlingar. Pris på jordbruksprodukter följer energipris och ökar Samverkan och reglering av vattenresurser Skärpta föreskrifter för vattenskyddsområden Jordbruksstödet minskad del av EU-budgeten Satsningar på förnybar energi Få bidrag till investeringar EU-mål 30/40/30 EU-mål 55/45/40 Likställd energiskatt Stramare handel med utsläppsrätter Småskalig energiproduktion gynnas Kraftig ökning av bensinpriset Diversifierat skogsbruk, mer löv Mindre viltstam Klimatsmart ej grund för finansiering Försäkringspremier för fastigheter har ökat generellt Krisfonder inom areella näringar Svag tilltro till politiken Lågt eget ansvarstagande Hög konsumtion, inget trendbrott Svag minskning av bilåkandet, i övrigt ingen minskning av transporter Flera olika skatter och styrmedel, t.ex. köttskatt och ekonomiskt bidrag för biogasproduktion Hög koldioxidskatt Storskaliga energisystem gynnas Marginell ökning av bensinpriset Mycket gran Hög viltstam Klimatsmarta verksamheter gynnas på finansmarknaden Klimatanpassning av försäkringspremier Inga bidrag för krishantering för areella näringar Stor tilltro till politiken Högt eget ansvarstagande Något minskad konsumtion i mängd men ej i pengar Transporter har minskat, både resor och gods

6 Referenser Energimyndigheten (2012) Färdplan 2050 El- och fjärrvärmeproduktion Europeiska kommissionen (2011a). Pressmeddelande: Nytt partnerskap mellan EU och bönderna förslag från EU-kommissionen Europeiska kommissionen (2011b). High commodity prices and volatility what lies behind the roller coaster ride? Europeiska kommissionen (2011c). Pressmeddelande: Kraftigt ökat EU-stöd för miljön och klimatet genom det nya Life-programmet Europeiska kommissionen (2013) En EU-strategi för klimatanpassning FOI (2012) Hur individen uppfattar negativa effekter av klimatförändringarna Fortum.se, blogg Jordbruksverket (2007) En meter i timmen klimatförändringarnas påverkan på jordbruket i Sverige. Rapport 2007:16 Jordbruksverket (2012) Ett klimatvänligt jordbruk Rapport 2012:35 Jordbruksverket (2012). Vässa växtskyddet för framtidens klimat. Hur vi förebygger och hanterar ökade problem i ett förändrat klimat. Jordbruksverket och Skogsstyrelsen (2012) Jordbruksverkets och Skogsstyrelsens förslag till förenklat landsbygdsprogram Konjunkturinstitutet (2012) Interaktion mellan de klimat- och energipolitiska målen Konjunkturinstitutet (2013) Miljö, ekonomi och politik Länsstyrelsen i Skåne län (2012) Regional vattenförsörjningsplan för Skåne län Utpekande av vattenresurser av regional betydelse för dricksvattenförsörjningen i Skåne idag och i framtiden. Rapport 2012:2 Miljödepartementet (2007). SOU 2007:60. Sverige inför klimatförändringarna hot och möjligheter. Klimat- och sårbarhetsutredning. Stockholm. Miljöforskning Formas tidning för ett hållbart samhälle, mars 2013 Naturvårdsverket (2009). Allmänheten och klimatförändringen Allmänhetens kunskap om och attityd till klimatförändringen, med fokus på egna åtgärder, konsumtionsbeteenden och företagens ansvar. Naturvårdsverket (2012) Underlag till en färdplan för ett Sverige utan klimatutsläpp Rapport 6537 Nya EU-mål: Pressmeddelande EU:s jordbrukspolitik Regeringen (2013). Beskattning av mikroproducerad el m.m. Finansdepartementet, SOU 2013:46. Riksdag & Departement (2014) Hämtat

7 SOU 2013:43 (2013) Långsiktigt hållbar markanvändning del 1 Swedish smart grid (2014). Hämtat Svenskt Näringsliv (2008) Klimatpolitiken - vad säger allmänheten?