En granskning av narkotikaberoende

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En granskning av narkotikaberoende"

Transkript

1 Uppsats i Biomedicinsk Etik HT13 av Christian Gudmundsson Handledare Jonas Josefsson En granskning av narkotikaberoende Inledning I den här uppsatsen kommer jag beskriva olika teorier om vad narkotikaberoende är, jag baserar mig på en serie artiklar från journalen PPP (Philosophy, Psychiatry & Psychology). Först kommer jag att beskriva en artikel som är skriven av Julian Savulescu och Bennett Foddy (hädanefter S & F) i vilken de förespråkar en ny teori som de kallar den liberala teorin om beroende (A liberal account of addiction). Därefter sammanfattar jag tre artiklar som kritiserar teorin, de är skrivna av Malcolm Horne, Eric Matthews och Lennart Nordenfelt. Avslutningsvis nämner jag Savulescu & Foddys svar på kritiken och vad jag tycker själv (om det inte redan har framgått). Vad innebär narkotikaberoende tre vanliga förklaringar Sjukdomsteorin Sjukdomsteorin menar att narkotikaberoende är en sjukdom, att narkomaner inte har makt över sitt beteende och därför skall erbjudas vård snarare än kriminaliseras. De flesta droger orsakar sin effekt genom att på olika sätt få hjärnan att uppfatta en större tillgång av dopamin än normalt, för opioider sker detta genom att substansen binder till opioidreceptorer som i sin tur frigör dopamin; kokain förhindrar istället återupptaget av dopamin; alkohol förbättrar dopaminets interaktion med sina receptorer genom sina lösningsegenskaper osv. Man har kunnat observera att vid kroniskt bruk av en drog så görs det nya nervkopplingar på den väg som drogen verkar, hjärnan anpassar sig för och effektiviserar nyttjandet av en viss substans. Det är det här som sjukdomsteorin baserar sig på. En hårdare tolkning av teorin menar förändringarna innebär att det drogsökande beteendet efter en tid sker närmast reflexmässigt, att individen helt saknar kontroll. Det rör sig dock om komplexa beteenden, bara själva administreringen av drogen, i synnerhet om det sker intravenöst, förefaller vara för komplext för att kunna ske reflexmässigt. En vanligare tolkning är därför att drogerna kapar hjärnans belöningssystem vilket får personen att vilja fortsätta ta drogen oavsett negativa konsekvenser. Sjukdomsteorin innebär därför att ju mer en person tar en drog desto svårare blir beroendet. Sjukdomen utgörs av de tidigare nämnda hjärnförändringarna, symptomen är de hälsorisker som är

2 vanliga bland narkomaner till exempel undernäring, blodsmittor, venkollaps eller överdoser. Då man menar att det inte är rationellt att utsätta sig för den här typen av hälsorisker konstaterar man att narkomanen förlorat sin autonomi. Viljestyrkateorin Kanske den äldsta förklaringen är viljestyrkateorin som går ut på att varje narkoman har en vilja att avhålla sig från droger men saknar viljestyrkan som krävs för att lyckas med detta. Inom varje narkoman pågår en strid mellan önskan att avstå från och det akuta begäret för drogen. Teorin baserar sig på otaliga vittnesmål från narkomaner om hur man önskar vara fria från drogsuget. Viljestyrka och sjukdomsteorierna är har likheter och utesluter inte varandra, de säger i huvudsak att narkomaner inte alltid har makt att kontrollera sina handlingar och att detta beror på drogkonsumtion. Lekmannateorin Förmodligen den vanligaste förklaringen av fenomenet är den så kallade lekmannateorin, den säger att narkomaner (som i den här uppsatsen bör läsas enbart som narkotikaberoende individer, ett ordval jag valt för att förkorta lite men det blir fel om man läser det som individer som lider av narkomani då betydelsen av detta är oklar) är omoraliska, själviska hedonister som jagar njutning på bekostnad av allt annat. Narkomanen har kontroll över sitt beteende och för att lösa problemet (problemet som åsyftas är alla de samhällsproblem som är sammanknippade med narkotika, organiserad brottslighet, rån, stölder, prostitution, HIV, hepatit-c etc.) ska man se till att göra det så besvärligt som möjligt att använda narkotika (t ex genom hårda straff). Om det är en livsstil som tenderar att leda till stor misär är det rimligt att färre personer kommer välja den livsstilen. Det är med det här resonemanget man motiverar motstånd till så kallad harm reduction, det vill säga olika typer av insatser menade att minska skadan av narkotikaanvändande, sånt som sprututbyten, substitutionsprogram, injektionsrum, fri tillgång av motgift för heroinöverdoser osv. Man menar att visserligen sker dödsfall man hade kunnat förhindra men om man inför sådana här åtgärder medför det att fler personer blir narkomaner och därför blir problemen totalt sett större.

3 Varför behöver vi en ny teori? De tre tidigare nämnda förklaringsmodellerna har stora brister, endera har teorierna svårt för att förklara vissa observationer, eller, som i fallet med lekmannateorin, är de inte särskilt användbara. Sjukdomar eller mentala tillkortakommanden ofta kan botas eller iallafall behandlas, om narkomaner däremot är autonoma men själviska hedonister är utsikterna sämre, lekmannateorin särskilt meningsfull om man vill förändra situationen för de redan drabbade då fokus istället ligger på förebyggande åtgärder. Lekmannateorin är föga förvånande mycket ovanlig bland de som arbetar med beroenden eller narkomaner. Problemet med sjukdomsteorin i sin tur är inte de observationer teorin grundar sig på men hur man har tolkat de. Hjärnan anpassar sig onekligen till beroendeframkallande substanser, detta är dock inget unikt för just droger, vi har god anledning att tro att precis samma typ av anpassning sker till alla tänkbara lustfyllda aktiviteter. Det här är hjärnans normala funktionalitet, ett narkotikaberoende är inte väsensskilt från att tycka mycket om att dansa, det är samma mekanismer där utförandet av en aktivitet som personen uppskattar medför en anpassning som leder till att personen får ut mer glädje från aktiviteten ju oftare den utförs. Det som gör narkotikabruk särskilt beroendeframkallande är att belöningen (till exempel eufori) kan vara mycket intensiv samtidigt som ansträngningen som krävs för att nå dit är mycket liten jämfört med mer traditionella tidsfördriv. Om man säger att den här typen av anpassningar utgör en hjärnsjukdom så är uppskattade aktiviteter patogenen och sjukdomen heter inlärning. Anledningen till att man normalt menar att narkotikaberoende är en sjukdom, medan viljan att dansa inte är det, beror på de hälsorisker som förknippas med narkotika. Att ett visst fenomen medför hälsorisker är dock inte tillräckligt för att klassa fenomenet som en sjukdom om man samtidigt inte anser att till exempel extremsporter är sjukdomar. Frågan som återstår är om beroende orsakas av brist på viljestyrka, dvs huruvida en narkomans beslut att upprätthålla sitt narkotikabruk är autonomt. För att ett beslut ska vara autonomt behöver det fattas av en person som är införstådd med vad alternativen sannolikt innebär, personen ska dessutom inte vara utsatt för tvång av något slag. Att narkomaner själva ofta uppger att de inte har kontroll över beteende får onekligen narkotikaberoende att se ut som en mer eller mindre tvingande influens. Innan vi accepterar den här uppgiften som sanning bör vi dock vara medvetna om att det finns goda anledningar för narkotikaberoende att vara oärliga i den här frågan. Rekreationellt narkotikabruk är inte bara olagligt utan också behäftat med ett starkt socialt tabu, tar man också hänsyn till att de flesta personer mer eller mindre delar lekmannateorin är det värsta en narkoman kan säga att han använder narkotika för att han tycker om det. Att säga detta är att ta allt ansvar för situationen när det lätt kan undvikas genom att hävda att man saknar kontroll. I samband med

4 sjukdomsteorins framgång har synen på narkomaner ändrats, ansvaret (och därmed skulden) läggs huvudsakligen på de som förser andra med narkotika medan de beroende blivit nästintill oskyldiga offer. Det är tydligt att det finns goda anledningar för en narkoman att åtminstone påstå att man inte kan kontrollera sitt beroende, därmed inte sagt att narkomaner som gör detta, trots sitt rykte, nödvändigtvis är oärliga i den här frågan. Det har föreslagits att det snarare handlar om att man har internaliserat idén om missbrukarens nedsatta beslutsförmåga. En faktor som sällan tas hänsyn till är att narkotika inte uteslutande har negativa effekter. Om ett narkotikabruk enbart innebar nackdelarna skulle nog ingen ifrågasätta om det var ett ofrivilligt beteende. Så som situationen faktiskt ser ut är det åtminstone tänkbart att en person som bestämmer sig för att använda narkotika, även om personen redan är beroende, kan ha nått fram till detta beslut genom att väga för- och nackdelar mot varandra. Det vill säga, skillnaden på personer som använder och inte använder narkotika kan vara att en grupp värderar en viss typ av glädje högre än den andra gruppen, snarare än att den ena gruppen har starkare viljestyrka. Abstinens som motivation för beroende När man talar om narkotikaberoende historiskt sett handlar det nästan uteslutande om opioider, andra typer har funnits men i en i jämförelse blygsam utbredning och försumbara problem. Opioider kallar man de ämnen som binder till opioidreceptorerna i nervsystemet och det har huvudsakligen handlat om opiater, dvs ämnen som utvinns ur opiumvallmo, vilket är främst morfin och kodein. I tusentals år har detta konsumerats i formen av opium, i modern tid rör det sig vanligtvis om heroin (vilket är en enklare kemisk modifikation av morfin). När en person har gjort sig beroende av en opioid och sedan upphör med bruket drabbas den av notoriskt besvärliga abstinensbesvär. Detta beror på att opioider fungerar på samma sätt som kroppens naturliga smärtstillande, endorfinerna (endorfiner är därför kroppsegna opioider). Om en person artificiellt tillför ämnen som konkurrerar med endorfinerna leder det till att kroppen uppfattar ett överskott av endorfiner och reglerar ned produktionen. När tillförseln av den konkurrerande substansen upphör blir kroppen inte bara utan effekterna som drogen gav utan saknar även den naturliga smärtlindring som en frisk person har. Eftersom ett avslutande av bruket innebär en tids plågor kan valet mellan det fortsatta bruket eller dess avslutande ej ses som fritt, på samma sätt som hot om tortyr normalt ses som ett tvingande inslag. Ett vanligt synsätt fram till 80-talet var därför att en narkomans enskilt största motivation till att fortsätta sitt droganvändande var att undvika abstinensen och om så är fallet kan inte beslutet att fortsätta vara autonomt. Det som hände på 80-talet var att kokain slog igenom på allvar och blev ett större socialt problem än heroin, trots att kokain har jämförelsevis försumbara abstinensbesvär. Faktum är att de flesta droger inte har tillnärmelsevis lika allvarliga abstinensbesvär som opioiderna,

5 (dessutom förefaller bilden av opioidavtändningarnas hemskhet vara något överdriven: studier har visat att besvären kan kraftigt mildras eller rent utav försvinna om personen är intagen på en säkert behandlingshem utan möjlighet till flykt eller tillgång till droger, objektiva sätt att försöka uppskatta lidandet kommer långt ifrån den subjektiva bilden en heroinist har av avtändningen). Detta samt det faktum att en typisk heroinist använder betydligt högre doser än vad som krävs för att bara hålla abstinensen borta kastar starka tvivel över påståendet att den främsta drivkraften för ett narkotikabruk är att undvika abstinensbesvär. De flesta slutar av sig själva Om sjukdomsteorin är sann borde det innebära att svårigheten att avsluta ett narkotikaberoende avgörs av hur lång tid det har pågått. Vissa, till exempel NA (Anonyma Narkomaner), menar till och med att det är omöjligt att sluta på egen hand, det första momentet i 12-stegsprogrammet är att erkänna att man är maktlös inför sin drog. Ändå slutar den stora majoriteten av alla narkotikaanvändare på egen hand. Det finns gott om studier som visar hur narkotikaanvändande, liksom de flesta riskbeteenden, är något som hör ungdomen till. Ju högre ålder i en population desto mindre andel narkomaner. Detta kan inte helt bortförklaras med att narkomaner helt enkelt inte blir gamla för att de dör i förtid. i det värsta fallet, heroinister, där dödligheten är hela 18 gånger högre än genomsnittet, visar ändå undersökningar att en stor andel slutar självmant. En undersökning där man följde heroinister över en lång tid visade att 33 år senare hade hälften avlidit vid en genomsnittlig ålder av 57 år men av de överlevande hade endast 40% använt heroin det senaste året, det betyder att även i det värsta fallet med den dödligaste drogen avslutade en fjärdedel sitt beroende när de blev äldre.. Faktumet att narkomaner slutar av egen vilja och på egen hand, att det t o m är den vanligaste anledningen till att de slutar, är ett problem för främst sjukdomsteorin men i viss mån även de andra förklaringsmodellerna. Sjukdomsteorin förutsäger att en narkotikaberoende bara blir mer beroende med tiden tills den slutligen avlider om inte omgivningen ingriper. En minimalistisk definition av självkontroll säger att en individ inte har kontroll över ett visst beteende om individen inte kan förändra detta beteende när den får goda skäl att göra det, om personen inte har förmågan att påverkas av förändrande omständigheter. Det här resonemanget har använts gällande drogrelaterade begär för att komma till slutsatsen att narkomaner saknar kontroll över sitt beroendeframkallande beteende. Detta är en överdriven bild av flera skäl. Det är välkänt att vanebildande beteenden kan bero på sitt sammanhang, att det kan finnas utlösande faktorer och att om de försvinner så kan även beteendet försvinna. Som exempel skaffade sig en stor mängd soldater i Vietnamkriget ett heroinberoende, det är också välkänt, inte minst i populärkulturen, att många också tog med sig detta hem. Mindre välkänt är att det rörde sig om en liten minoritet, de

6 flesta övergav sin heroinovana när väl omständigheten som framkallade den, kriget, var över. Man behöver inte ta till så omständliga exempel för att illustrera detta: en alkoholist går över gatan för att undvika att gå förbi en bar, förespråkare för det tidigare nämnda resonemanget skulle säga att personen gjorde detta för att han vet att om han är för nära en bar så kan han inte längre kontrollera sitt beteende utan kommer börja dricka. I själva verket är mannens beslut att inte gå förbi baren ett bevis på hans förmåga att kontrollera sitt beteende. Att triggande faktorer försvinner är förstås inte den enda anledningen som får narkomaner att avsluta sitt drogbruk, en vanlig anledning för kvinnor är graviditet, många slutar då trots att alla de skäl som gjorde att de började och fram till dess har fortsatt med beteendet finns kvar. På samma sätt slutar en del för att drogen innebär en oacceptabelt stor kostnad eller för att man vägt för- och nackdelar mot varann och konstaterat att det inte är värt det längre. Skälen till att folk slutar är många och varierade. Det är sant att det finns många som inte slutar trots goda skäl men detta i sig betyder inte att beteendet är ofrivilligt, det betyder bara att drogbegäret kan vara väldigt starkt. Den liberala teorin om beroende Då de andra teorierna har tydliga brister är det lämpligt att skapa en ny. S & Fs förslag är vad de kallar den liberala teorin om beroende, det är en minimal teori och den kan inte förklara eller göra förutsägelser lika väl som de andra, fördelen är att den inte är behäftat med liknande svagheter. De kallar den liberal därför att de förkastar det subjektiva moraliserande inslaget som finns i de andra teorierna, den liberala teorin ger folk frihet att själva avgöra vad de har för preferenser. Teorin kan sammanfattas till tre påståenden: - vi vet inte om en beroende värderar någonting högre än att tillfredsställa sitt beroende - vi vet inte om en narkotikaberoende agerar autonomt när den använder narkotika - begär som härrör ur ett beroende är inget annat än stark, normal aptit. Det betyder att den huvudsakliga anledningen till att narkomaner använder droger är för att de värderar droganvändande högt. Detta trots ibland extrema negativa konsekvenser, att påstå att beteendet är ofrivilligt är att hävda vetskap om personens värdering av droganvändandet. Det räcker inte att säga att narkotikabruk kan ge svåra konsekvenser för individen för att bestämma att det är ofrivilligt, det finns gott om exempel på riskfyllda beteenden som inte betraktas som vanebildande eller ofrivilliga. Vi måste helt enkelt acceptera möjligheten att en person kan ha narkotikabruk som sin högsta preferens och vi bör vara skeptiska när narkomaner beskriver hur avhållsamhet är deras högsta vilja men något man misslyckats med att uppnå. Vi måste acceptera möjligheten att personens beslut att fortsätta använda narkotika är ett resultat av en balanserad och rationell avvägning av för- och nackdelar.

7 Vad är värdet av en så minimal teori? Den liberala teorin säger inte mycket om vad beroende är, däremot säger den mycket om vad det inte är. Felaktiga föreställningar om beroenden har legat till grund för allt från lagstiftning och kulturell status till behandling av narkomaner. Den liberala teorin kan förklara en del beteenden som andra teorier har svårt för, t ex det att en narkotikaberoende kan välja att avstå från narkotika om det finns ett tillräckligt tungt vägande skäl, att narkomaner bör förutsättas agera rationellt om än med andra preferenser än genomsnittet. Den liberala teorin förklarar också varför många beroende slutar använda droger när de blir äldre, precis som andra intressen tenderar att förändras med åldern. Teorin bör inte förstås som att en narkotikaberoende aldrig ångrar sitt beroende, de eftertraktade effekterna varar i regel mycket kortare än eventuella negativa konsekvenser. Det är inte omöjligt att göra ett informerat val som på kort tid höjer ens livskvalitet men på lång sikt försämrar den, ett sådant beslut är inte bara möjligt utan även rimligt att ångra när väl den positiva delen är förbi. Att beroende inte är en sjukdom är inget hinder för att erbjuda hjälp till de som vill ta sig ur det. Man kan också tänka sig tvångsvård men det kan inte, som ofta idag, motiveras med att narkomanen har förlorat sin autonomi. Invändningar mot den liberala teorin från tre håll Malcolm Horne om neurologi och definitionen av sjukdom Det är inte alla som går med på att Savulescus & Foddys beskrivning av beroenden är den bästa, vilket inte bör överraska någon. Den första kritiken jag tar upp är tagen från en artikel av Malcolm Horne som försvarar sjukdomsteorin och menar att den bild som ges av den inte är fullständigt korrekt. Horne menar att det finns tre sätt på vilka beroende kan betraktas som sjukdom: - Beroende är en sjukdom för att leder (eller kan leda) till negativa hälsoeffekter. På samma sätt som högt blodtryck är en sjukdom för att det kan leda till stroke, hjärtinfarkter och dylikt, det är en sjukdom trots att för högt blodtryck i sig inte har några besvärliga symptom. Huruvida patienten själv kan välja sitt beroende eller ej är inte relevant för huruvida det är en sjukdom. - Savulescu & Foddy menar att beroende inte har några symptom som skiljer sig från normala, friska, kroppsfunktioner och är det inte en sjukdom. Detsamma kan emellertid sägas om t ex schizofreni, i dagsläget finns det ingen säker, enkel, diagnosmetod för att bestämma schizofreni men det är ändå en sjukdom som kan ha förödande konsekvenser. Ett fenomen kan vara en sjukdom utan att vi vet mekanismen för den och det räcker att fenomenet leder till försämrad hälsa för att se

8 det som en sjukdom. - Vad som är sjukdom respektive hälsa är en gråskala, att en del beroenden inte är sjukdomar med ovanstående definitioner innebär inte att inga beroenden är det. Blodtryck är i allra högsta grad en naturlig och nödvändig kroppsfunktion, för högt blodtryck är en sjukdom men var gränsen ska dras är inte självklart. I den allvarligare änden av skalan för beroende är det väldokumenterat att de beroende förlorar kontroll (eller autonomi). Ovanstående handlar främst om definitionen av sjukdom, Hornes huvudsakliga kritik gäller hur S & F har beskrivit mekanismen för sjukdomsteorin. Horne är biolog och han menar att de hjärnförändringar ett beroende ger upphov till faktiskt innebär en nedsatt beslutsförmåga. Det är en förenkling och inte helt korrekt att säga att narkotika påverkar hjärnans belöningssystem, i själva verket är det automatiseringssystemet det handlar om. Automatiseringssystemet är det som gör att man med träning kan utföra relativt komplexa handlingar utan någon betydande kognitiv ansträngning, så som att köra bil eller spela ett instrument. Efter tillräcklig upprepning sker den här typen av aktiviteter automatiskt, det är det som tillåter en tränad musiker att skapa musik istället för att spela efter noter eller en tennisspelare att fokusera på vilken strategi som är bäst för att vinna sin match snarare än hur man servar. Systemet skapar rutiner och utan det skulle de flesta av oss inte gå till jobbet varje dag. När systemet är överaktivt leder det till tvångsbeteenden som kan vara till stort hinder för personen och det är detta som, åtminstone ibland, skapas av beroendeframkallande aktiviteter. När olika handlingar förespråkas av olika delar av hjärnan, när t ex ett rationellt resonemang leder fram till en viss handling men den konkurrerar med en impuls från automatiseringssystemet är det en av frontallobens uppgifter att väga de mot varandra, det är så det fungerar i normalfallet. Att det inlärda beteendet kan stoppas vid behov är önskvärt inte minst i trafiken när det händer något oväntat. Är impulsen från automatiseringssystemet väldigt stark kommer den i större utsträckning vinna över rationella hänsynstaganden vilket leder till ett reflexmässigt agerande, om en person på grund av detta fenomen tenderar att agera mycket impulsivt talar man om en impulskontrollsstörning. Ett mycket tydligt exempel på detta finner man hos patienter med Parkinsons sjukdom: detta är en grupp som generellt är försiktig och noggrann (det går ihop med den ålder man normalt utvecklar Parkinsons), efter behandling med vissa läkemedel är det många som får svårt att styra impulser vilket kan bland annat resultera i spelmissbruk och kraftigt förhöjd libido. I det här fallet handlar det inte om beroenden personen tidigare hade utan snarare om beroenden som tvingas på de, de drabbade uppskattar oftast inte sitt nya beteende (vilket är lätt att förstå, patienten upplever inte samma tillfredsställelse av att tillgodose sina impulser som en mer traditionell beroende gör då deras hjärna har inte anpassats till att särskilt uppskatta den här typen av aktiviteter, samtidigt som de får ta del av alla negativa sidor) och många önskar därför avbryta behandlingen. Horne menar att

9 beroenden i allmänhet är en impulskontrollstörning, vanebildande handlingar förskjuter balansen mellan rationellt och impulsivt agerande och det är det som sjukdomen består av. Huruvida ett specifikt beroende hos en individ är en sjukdom eller ej är alltid en gränsdragning, visst impulsivt agerande är normalt, tvångsmässigt beteende kan till och med leda till framgång (inte minst akademisk). På samma sätt kan mildare beroenden som inte orsakar fysiskt eller psykiskt lidande knappast definieras som sjukdomar, i de fallen kan mycket väl Savulescu & Foddys teori vara korrekt men inte i de övriga. Eric Matthews om den liberala teorins tillkortakommanden En stor svaghet hos den liberala teorin är att den inte förklarar varför vissa blir beroende medan andra inte. Om det som avgör hur beroendeframkallande en lustfylld aktivitet är intensiteten i euforin den framkallar, varför blir inte alla som gillar sex sexmissbrukare? I jämförelse med sex ger inte alkohol särskilt intensiv lycka, ändå är alkoholism betydligt vanligare än sexberoende. Matthews menar att det i vissa fall, så som alkohol eller bedövande/ångestdämpande narkotika, snarare är möjligheten att slippa känna som den beroende är ute efter, att kunna fly undan sina problem. Det förklarar också varför många narkomaner slutar när de blir äldre, de problem som plågade de som yngre är inte längre lika betydelsefulla. För att lösa problemen med narkotikaberoende gäller det sålunda att finna den bakomliggande orsaken. Lennart Nordenfelt om begreppen hälsa och sjukdom Frågan om beroende är en sjukdom innehåller egentligen två problem, var innebär ett beroende men också vad innebär sjukdom? En vanlig definition är att sjukdom är frånvaro av hälsa eller när något inte fungerar normalt och detta ger negativa hälsoeffekter. Vad är då hälsa? Det typiska svaret är frånvaro av sjukdom men Lennart Nordenfelt argumenterar för att det är mer än så. Han förespråkar en bredare holistisk definition av hälsa där hälsa innebär en persons möjligheter att realisera sina viktigaste mål givet normala eller rimliga förutsättningar. Sjukdom är då följaktligen kroppsliga eller mentala processer som försämrar personens förmåga att realisera dessa mål. Nordenfelt menar att det är rimligt att anta att åtminstone en del narkomaner har mentala hinder som gör det svårt, t o m extremt svårt, att avsluta sitt beroende. Detta hinder får ofta som konsekvens att andra viktiga preferenser försakas, så som sociala kontakter, ekonomi eller grundläggande hygien. Jag tror inte man ska förstå det som att han menar att hälsa är samma sak för alla, att det för varje person är viktigt med sociala kontakter, hygien eller ens en rimlig ekonomi med allt vad det innebär (boende, föda etc.), däremot är det rimligt att anta att de flesta gör det, att i de flesta fall där en person försakar något av ovanstående så är det ett uttryck för ohälsa. I fall där beroendet leder till ohälsa är det sålunda en sjukdom, vilket påminner om vad Malcolm Horne

10 menade, med skillnaden att här används ett annat hälsobegrepp. Narkotikaberoenden är mer ofta sjukdomar med den här definitionen än med Hornes. Savulescu och Foddys svar på kritiken S & F föredrar det traditionella naturalistiska hälsobegreppet framför det holistiska som de tycker passar bättre när man talar om funktionshinder. Sjukdomar behöver inte vara handikappande och handikapp behöver inte vara sjukligt. Problemet med Nordenfelts definition av sjukdom är att den är så stor att den kan omfatta vilken aptit eller läggning som helst oavsett styrka eller hur normal den är så länge den har en tendens att försämra det totala välmåendet (t ex nyckfullhet eller hett temperament). Man kan fråga sig vad ett sådant sjukdomsbegrepp har för värde. Horne menar att beroende är en sjukdom när det har negativa hälsokonsekvenser, på samma sätt säger han att rökning är en sjukdom (och inte bara något som orsakar sjukdom). Att definiera sånt som orsakar sjukdomar som sjukdomar i sig medför problem, det innebär att t ex influensavirus, radioaktivitet eller fortkörning är sjukdomar (och man kan lätt tänka sig betydligt mer bisarra exempel). S & F föreslår att det Horne egentligen var inne på var psykiatriska sjukdomar. Schizofreni och liknande är sjukdomar därför att de tenderar att förkorta patientens livslängd genom att skapa vanföreställningar eller skadliga preferenser som kan leda till ouppsåtligt, eller åtminstone inte autonomt, dödligt självskadebeteende. Narkotikaberoende leder inte sällan till självskadebeteende men skillnaden är att narkomaner kan välja att agera annorlunda om de ges tillräckligt goda skäl och att beroende inte orsakar vanföreställningar. Beroende behöver inte leda till negativa hälsokonsekvenser, vanligtvis är det bara ett exempel på normalt mänskligt sökande efter njutning. Det kan visserligen inte uteslutas att man i framtiden upptäcker att beroende orsakar biologiska förändringar som får aptiter att fungera annorlunda än normalt. Om så visar sig vara fallet och detta tenderar att leda till förkortad livslängd så är beroende en sjukdom men än så länge finns det inte några tecken på det. Huruvida beroende är en sjukdom eller ej är inte den centrala frågan i huvudartikeln, beroenden kan onekligen orsaka sjukdomar, den viktiga frågan är i hur stor utsträckning det är ett funktionshinder. Problemet med sjukdomsteorin är inte att den definierar beroende som en sjukdom utan att den på falska grunder menar att beroende är ett resultat av en unikt felfungerande hjärna vilket automatiskt gör narkomanens önskningar och val ogiltiga. Angående Hornes beskrivning av beroende som en frontallobsstörning, tvångshandlingar, så stämmer resonemanget in på en del drogsökande beteende men inte på allt. Ta som exempel en stereotypisk heroinist. Heroin är en dyr vana, för en person som använder det varje dag kan det snabbt bli flera tusen kronor om dagen, även om man gick in i beroendet med stora besparingar och ett välbetalt jobb, vilket ytterst få gör, så

11 kommer för den överväldigande majoriteten dagen då man inte längre har heroin eller pengar till att köpa mer. Det innebär inte att beroendet har tagit slut och därför måste personen hitta nya sätt att försörja sitt beroende. Det här är inte ett invant automatiserat beteende, en heroinist prostituerar sig inte på grund av bristande impulskontroll likt någon som föräter sig på chips för att skålen fanns för lättillgänglig. För att acceptera beroende som bristande impulskontroll måste vi förutsätta att narkomaner vill kontrollera sitt beroende. Det är tydligt att åtminstone en del narkomaner kan avsluta sina beroenden och vi har samtidigt inget pålitligt sätt att få kunskap om de övriga önskar sluta. En del värdesätter sina beroenden. Det talas ofta om att ett bruk har blivit ett missbruk, eller missbruk ett beroende, när personen fortsätter trots negativa konsekvenser. Däremot brukar man förbise faktumet att personen fortsätter på grund av positiva konsekvenser. När man talar om beroenden och narkotikaproblematik i allmänhet finns det en benägenhet att beskriva en drog som alla dess negativa aspekter. Om de negativa delarna var allt skulle givetvis inte någon använda narkotika och ingen skulle heller riskera att bli beroende. Det är helt enkelt inte sant att allt beroende, oavsett hur tvångsmässigt det må vara, är oönskat eller upplevs negativt av personen. Det är, precis som Matthews säger, inte intensiteten i en drogs effekter som avgör hur beroendeframkallande den är. Alkohol är väldigt lättillgängligt och något vi ofta har socialt tryck på oss att konsumera, ju oftare det konsumeras desto större sannolikhet att vi skapar en aptit. Det kan också finnas olika skäl för att använda olika typer av droger när man inte har ett beroende, vissa droger ger inte kroppslig njutning i sig men förändrar omständigheter på ett önskvärt sätt, alkohol kan underlätta social situationer och amfetamin gör en alert. En del droger används ofta för deras bedövande egenskaper som heroin. Matthews föreslår att det är just detta som är det lockelsen med droger, det är mer troligt att det är en bland många. Oavsett vad den ursprungliga anledningen må vara så finns det alla beroendeframkallande droger har gemensamt: om en person använder de tillräckligt många gånger kommer personen skapa en aptit för drogen i sig. Ursprungsskälet kan vara kvar men personen börjar också vilja använda drogen för drogens egna skull. Avslutning I den här uppsatsen har jag sammanfattat en diskussionen om vad [substans]beroende innebär. Diskussionen fördes ursprungligen i journalen PPP (Philosophy, Psychiatry & Psychology) och bestod av 5 artiklar. Först och främst var det en artikel av Julian Savulescu och Bennett Foddy som argumenterade för ett nytt sätt att se på beroenden, därefter tre svarsartiklar skrivna av Malcolm Horne, Eric Matthews och Lennart Nordenfelt, avslutningsvis besvarade Savulescu & Foddy kritiken. Jag tycker själv att de har rätt i allt väsentligt, huruvida beroende är en sjukdom eller ej beror visserligen till stor del på vilken definition av sjukdom man väljer men det är mindre viktigt. Den

12 huvudsakliga poängen är att vi inte, än så länge, har skäl att betrakta beroenden som en hjärnskada/störning där narkomanen saknar förmåga till autonoma beslut och vars preferenser kan avfärdas som resulterande av ett ofriskt sinne. Det här bör inte förväxlas med förminskning av problemen, att den enskilda personen både har makt över och ansvar för sitt agerande innebär inte att förringa de svåra problem som kan orsakas av beroenden. Att konstatera att en narkoman kan upphöra med narkotikabruket om den verkligen vill betyder inte att det är lätt, däremot har andra teorier fel om var svårigheten ligger. Det stora hindret för att bryta ett narkotikaberoende är att personen ofta egentligen vill fortsätta bruket, det är inte att personens impulskontroll inte fungerar tillfredsställande eller att hjärnan är skadad så att narkotikaeffekter värderas orimligt högt. Den liberala teorin är inte omöjlig att förena med den svenska modellen, som åtminstone från 80-talet och framåt har varit att göra livet så besvärligt som möjligt för narkomaner för att avskräcka andra. Ett problem är att detta gör rehabilitering för de som slutar eller vill sluta svårare än vad som är nödvändigt. Stigmatiseringen och inte minst internaliseringen av den stereotypa bilden av narkomaner kan ibland orsaka besvär i samma storleksordning som narkotikaberoendet i sig. Man kan tycka att det är värt det, att det är en acceptabel kostnad för att rädda de som tack vare den svenska modellen avstår från narkotika, en intressant, stor och kontroversiell fråga är om det rör sig om särskilt många eller någon. Jag tror att anledningen till att beroendevård och/eller narkotikapolitik misslyckats eller inte lyckats bättre än den har gjort är för att man inte har haft en god förståelse av vad ett narkotikaberoende är, förhoppningsvis kan den liberala teorin bidra till större framgång.

13 Referenser Foddy, B & Savulescu J, A Liberal Account of Addiction, Philosophy, Psychiatry &Psychology 17, nr. 1:1-22 Matthews, E, Explaining Addiction, Philosophy, Psychiatry &Psychology 17, nr. 1:23-26 Nordenfelt L, 2010, On Concepts and Theories of Addiction, Philosophy, Psychiatry &Psychology 17, nr. 1:27-30 Horne, M, 2010, Johnny Wilkinson's Addiction, Philosophy, Psychiatry &Psychology 17, nr. 1:31-34 Foddy, B & Savulescu J, Relating Addiction to Disease, Disability, Autonomy and the Good Life, Philosophy, Psychiatry &Psychology 17, nr. 1:35-42

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras

Drogberoende - en allvarlig sjukdom. Belöningssystemet aktiveras Drogberoende - en allvarlig sjukdom Maria Östman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2011 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Alkohol- och

Läs mer

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare

Läs mer

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik

Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Lönar det sig att vara självisk? Kimmo Eriksson Professor i tillämpad matematik Boktips Full av underbara enkla tankeexperiment för att demonstrera skillnaden

Läs mer

Konflikter och konfliktlösning

Konflikter och konfliktlösning Konflikter och konfliktlösning Att möta konflikter Alla grupper kommer förr eller senare in i konflikter. Då får man lov att hantera dessa, vare sig man vill eller inte. Det finns naturligtvis inga patentlösningar

Läs mer

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka

Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Faktamaterial om röksug Därför är det så svårt att sluta röka Ett pressmaterial framtaget av Niconovum AB Faktamaterialet är granskat av Karl Olov Fagerström, docent, tobaks- och nikotinforskare, tel:

Läs mer

Kapitel 5. Kontraktualismen säger följande:

Kapitel 5. Kontraktualismen säger följande: Kontraktualismen säger följande: En handling är fel om och endast om den skulle förbjudas av varje princip för allmän handlingsreglering som ingen person rimligen kan förkasta, givet att personen ifråga

Läs mer

Hälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden

Hälsoångestmodellen. 1. Kontrollbeteenden 2. Försäkrande beteenden 3. Förebyggande beteenden 4. Undvikanden Hälsoångestmodellen Oavsett vad din hälsoångest beror på så har vi idag goda kunskaper om vad som långsiktigt minskar oro för hälsan. Första steget i att börja minska din hälsoångest är att förstå vad

Läs mer

Kapitel 4. Scanlon svarar genom att förneka att han skulle mena något sådant. (Se också introduktionen.)

Kapitel 4. Scanlon svarar genom att förneka att han skulle mena något sådant. (Se också introduktionen.) Kapitel 4 En viktig invändning mot kontraktualismen: det är orimligt att påstå att handlingar är fel därför att det inte går att rättfärdiga dem inför andra. Det är snarare tvärtom. (Se s. 391n21) Scanlon

Läs mer

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans 1. Bekräftelsebehov eller självacceptans Jag behöver kärlek och bekräftelse från människor som känns viktiga för mig och jag måste till varje pris undvika avvisande eller nedvärdering från andra. Jag gillar

Läs mer

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Naturalism Föreläsning 5 Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Som säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas

Läs mer

Vår moral och framtida generationer

Vår moral och framtida generationer Vår moral och framtida generationer Gustaf Arrhenius 2012-09-28 Ärade rektor, kollegor och övriga gäster, En av de viktigaste insikterna som sakta men säkert har trängt fram under de senaste hundra åren

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

Kan jag bara nå min bild av framtiden kommer allt blir bra.

Kan jag bara nå min bild av framtiden kommer allt blir bra. Guide: De vanligaste besluts- och tankefällorna Du är inte så rationell som du tror När vi till exempel ska göra ett viktigt vägval i yrkeslivet, agera på börsen eller bara är allmänt osäkra inför ett

Läs mer

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. "reflektionsprincipen" (dock ej av H). Den säger följande: för att

Hare Del II (Metod) kunskap om hur det skulle vara för mig att befinna mig i deras. reflektionsprincipen (dock ej av H). Den säger följande: för att Syftet med denna del är att utveckla och försvara en form av preferensutilitarism, vilken kan identifieras med kritiskt tänkande. Den huvudsakliga framställningen är i kap. 5-6. En senare kort sammanfattning

Läs mer

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Tes Den 31:e december 2013 stod 626 personer i väntelista till en njure. Om man räknar bort hur många som fick njure från en levande och inte hamnade

Läs mer

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt.

Kapitel 5. Scanlon bemöter delvis invändningen genom att hävda att kontraktualistiskt resonerande är holistiskt. Men stämmer det att man har skäl att förkasta en princip endast om det vore dåligt för en om den blev allmänt accepterad? En intressant tillämpning i sammanhanget är det som Scanlon kallar fairness. Han

Läs mer

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser: 2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Utilitarismen. Den klassiska utilitarismen. Föreläsning 10. Hedonism

Utilitarismen. Den klassiska utilitarismen. Föreläsning 10. Hedonism Utilitarismen Föreläsning 10 Den klassiska utilitarismen Det finns flera olika former av utilitarism. Den klassiska versionen kan sammanfattas i tre påståenden: 1. En handling är rätt omm den leder till

Läs mer

Kapitel 5. En annan väldigt viktig punkt om skäl att förkasta principer är att de måste vara personliga.

Kapitel 5. En annan väldigt viktig punkt om skäl att förkasta principer är att de måste vara personliga. En annan väldigt viktig punkt om skäl att förkasta principer är att de måste vara personliga. Scanlon ger tyvärr ingen tillfredsställande definition av vad detta betyder. En naturlig tolkning är att personliga

Läs mer

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra.

Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende Ordförklaring Abstinensbesvär Det man känner när man saknar effekten av något man brukar använda eller göra. Alkoholberoende innebär att man inte längre kan styra över sitt drickande. Alkoholberoende

Läs mer

Nio PRINCIPER FÖR EN FRAMTIDA SVENSK NARKOTIKAPOLITIK

Nio PRINCIPER FÖR EN FRAMTIDA SVENSK NARKOTIKAPOLITIK Nio PRINCIPER FÖR EN FRAMTIDA SVENSK NARKOTIKAPOLITIK 01. NARKOTIKAPOLITIKEN SKA BASERAS PÅ KUNSKAP OCH HUMANITET Kunskapen om narkotikans effekter, om vilka behandlingsmetoder som ger bäst effekt och

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 22

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 22 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2018 årgång 22 Bokförlaget thales att handla tillsammans Magnus Jedenheim-Edling 1. Introduktion överdetermineringsfall utmanar handlingsutilitarismen. Beakta exempelvis

Läs mer

Kapitel 6. Scanlon beskriver den syn på moraliska bedömningar som han menar följer från hans kontraktualistiska moralteori.

Kapitel 6. Scanlon beskriver den syn på moraliska bedömningar som han menar följer från hans kontraktualistiska moralteori. Syfte 2: att visa att det är viktigt att skilja mellan tillskrivningsansvar och substantiellt ansvar, och i synnerhet att substantiellt ansvar inte bara kan reduceras till tillskrivningsansvar. Eftersom

Läs mer

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner

Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Visste du detta om alkohol och cannabis? I samverkan med Länsstyrelsen och länets kommuner Alkohol och olyckor Vi lever i ett land där många ser alkohol som en naturlig del av livet. Vid privata fester

Läs mer

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Hemtentamen: Politisk Teori 2 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318 Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,

Läs mer

Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika

Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika - hur kan vi minska utsattheten? IKMDOK konferensen 2015 Torkel Richert torkel.richert@mah.se Bakgrund Det tunga missbruket ökar i Sverige Antalet

Läs mer

Vad är psykisk ohälsa?

Vad är psykisk ohälsa? Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för

Läs mer

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON

ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering

Läs mer

Samtal 1, Leila (kodat) Målbeteende: Skydda sig mot sexuellt överförbara sjukdomar och oönskad graviditet

Samtal 1, Leila (kodat) Målbeteende: Skydda sig mot sexuellt överförbara sjukdomar och oönskad graviditet Samtal 1, Leila (kodat) Målbeteende: Skydda sig mot sexuellt överförbara sjukdomar och oönskad graviditet LILO: Hej Leila, välkommen. Okodat LEILA: Tack. LILO: Jag tänkte att vi skulle prata om hur du

Läs mer

Naloxon Nässpray mot opioidöverdos. Utbildning för utbildare i Region Skånes Naloxonprojekt

Naloxon Nässpray mot opioidöverdos. Utbildning för utbildare i Region Skånes Naloxonprojekt Naloxon Nässpray mot opioidöverdos Utbildning för utbildare i Region Skånes Naloxonprojekt Opioider Samtliga opioider, oavsett om det rör sig om morfin, heroin eller opium eller om de är syntetiskt framställda,

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Kapitel 1. Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar:

Kapitel 1. Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar: Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar: (1) Dispositionell en desire är en disposition att handla på ett visst sätt i vissa omständigheter.

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Utvärdering av argument Utvärdering av argument Två allmänna strategier Felslutsmetoden: Man försöker hitta felslut, formella och informella, från en lista över vanliga

Läs mer

Kapitel 1. Men varför är BDT falsk om vi förstår desire i fenomenologisk mening?

Kapitel 1. Men varför är BDT falsk om vi förstår desire i fenomenologisk mening? Det är trivialt att en desire i dispositionell mening alltid måste finnas med i varje handlingsförklaring, eftersom vad som helst som motiverar handling är en disposition att handla i vissa omständigheter.

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer

Kapitel 5. Tie-breaker-argumentet fungerar dock endast i fall där likvärdiga anspråk står mot varandra.

Kapitel 5. Tie-breaker-argumentet fungerar dock endast i fall där likvärdiga anspråk står mot varandra. Kapitel 5 Tie-breaker-argumentet fungerar dock endast i fall där likvärdiga anspråk står mot varandra. Betydligt besvärligare är situationer där jag kan rädda ett stort antal personer från allvarlig skada

Läs mer

Beroende. Alla beroendeframkallande medel frisätter dopamin i Nucleus accumbens. Det mest välkarakteriserade av alla psykiatriska sjudomstillstånd

Beroende. Alla beroendeframkallande medel frisätter dopamin i Nucleus accumbens. Det mest välkarakteriserade av alla psykiatriska sjudomstillstånd Beroende Ett specifikt sjukdomstillstånd som uppkommer då hjärnan utsätts för upprepad exponering för droger som påverkar belöningscentra, främst dopaminsystemet Alla beroendeframkallande medel frisätter

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Kroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen

Kroppens signalsystem och droger. Sammanfattning enligt planeringen Kroppens signalsystem och droger Sammanfattning enligt planeringen Hur kroppens funktioner styrs Nerver: snabba signaler från hjärnan eller hjärnstammen Hormoner: långsamma signaler, från körtlar på olika

Läs mer

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla? Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla? Lisa Clefberg, Fil. Dr. Leg. psykolog, leg. psykoterapeut Clefberg Psykologi AB Grev Turegatan 14, 114 46 Stockholm www.clefbergpsykologi.se Tel: 0735-333035

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

C9 Kommittémotion. 6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur det ska

C9 Kommittémotion. 6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur det ska Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2963 av Anders W Jonsson m.fl. (C) Beroendevård Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur ansvaret

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:3118 av Markus Wiechel och Jeff Ahl (båda SD) Åtgärder mot missbruk av tunga mediciner

Motion till riksdagen 2015/16:3118 av Markus Wiechel och Jeff Ahl (båda SD) Åtgärder mot missbruk av tunga mediciner Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:3118 av Markus Wiechel och Jeff Ahl (båda SD) Åtgärder mot missbruk av tunga mediciner Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Hare Del III (Syfte) Syftet med delen: att visa varför det finns anledning att använda metoden från del II. Två frågor:

Hare Del III (Syfte) Syftet med delen: att visa varför det finns anledning att använda metoden från del II. Två frågor: Hare Del II (Metod) H intar en "innehållsneutral" attityd gentemot preferenser. Alla ska ges lika vikt, inklusive sadistiska preferenser. Här skiljer han sig från många andra U, som t.ex. Mill och Harsanyi.

Läs mer

ÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen

ÄLDRE OCH MISSBRUK. Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen ÄLDRE OCH MISSBRUK Föreläsning För personal inom Äldreomsorgen 20.9.2016 Innehåll: Äldre med missbruk Faktorer som möjliggör ett missbruk Bemötande och förhållningssätt MI-motiverande samtal en väg till

Läs mer

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc!

Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc! Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc! Religiösa föreställningar är vanligt förekommande, men inte

Läs mer

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du? Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski

Läs mer

Fördjupningsarbete Steg 3. Kissing Spines

Fördjupningsarbete Steg 3. Kissing Spines Fördjupningsarbete Steg 3 HT 2010 Kissing Spines Av: Jessica Ohlson Inledning Jag har valt att skriva mitt fördjupningsarbete om kissing spines. Min huvudsakliga fråga är om den hästskötsel som normalt

Läs mer

Utredning av inrättande av stödlinje för narkotikaberoende

Utredning av inrättande av stödlinje för narkotikaberoende Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ANMÄLAN 2017-09-18 1 (2) HSN 2017-0515 Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden Andreas Falk 2017-10-24 Utredning av inrättande av stödlinje för narkotikaberoende Ärendebeskrivning

Läs mer

13.03.13. och hur man kan bemöta dem

13.03.13. och hur man kan bemöta dem och hur man kan bemöta dem Cannabis är en medicin. Det finns inga studier som visar att cannabis är farligt. Cannabis är mindre skadligt än alkohol. Eftersom det är kriminellt att röka cannabis blir jag

Läs mer

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön.

Beskriv, resonera och reflektera kring ovanstående fråga med hänsyn taget till social bakgrund, etnicitet och kön. Möjligheter Uppgiften Har alla människor i Sverige likvärdiga möjligheter att skaffa sig en utbildning, välja bostad, få ett jobb samt att lyckas inom de områden i livet som är viktiga? Beskriv, resonera

Läs mer

SKULD & SKAM. och vägen till frihet. text Pamela Sjödin-Campbell foto Privat

SKULD & SKAM. och vägen till frihet. text Pamela Sjödin-Campbell foto Privat SKULD & SKAM och vägen till frihet text Pamela Sjödin-Campbell foto Privat Legitimerade psykoterapeuten Pamela Sjödin-Campbell från Äktenskap & Familj i Fokus möter ofta människor som bär på skuld och

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång

För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång Släpp kontrollen- Vinn friheten! För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång Innehåll Inledning... 5 Att vara anhörig till en person med missbruksproblematik...10 Begreppet medberoende...18

Läs mer

Alkohol och andra droger

Alkohol och andra droger Avskrift Missbruk av Alkohol och andra droger på arbetsplatsen Policy och vägledning Missbruk av alkohol och andra droger Missbruksproblem på arbetsplatsen Det finns en tumregel som visar att ca 10 % av

Läs mer

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta.

Information. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta. Information till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta www.schizofreni.se Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom

Läs mer

Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende

Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende Biologiska och psykologiska faktorers betydelse för missbruk och beroende Anders Håkansson, leg läkare, docent Beroendecentrum Malmö, Psykiatri Skåne Avd för psykiatri, IKVL, Lunds universitet Dagens program

Läs mer

FÖRÄNDRING. 18 Copyright Tina Lee Center

FÖRÄNDRING. 18 Copyright Tina Lee Center Om det finns mer än en aspekt, kommer du (ibland snabbt) att skifta till nästa aspekt när den blir aktuell eller gör sig påmind. Ibland lättar inte problemet nämnvärt förrän fler eller alla aspekter behandlats.

Läs mer

Framgångsrik Rehabilitering

Framgångsrik Rehabilitering Framgångsrik Rehabilitering vad säger brukaren och de professionella? Helene Hillborg, med dr i Handikappvetenskap Varför fokusera på lönearbete? Ofta ett tydligt önskemål högt värderad roll Att vara produktiv

Läs mer

Motiverande Samtal MI introduktion

Motiverande Samtal MI introduktion Motiverande Samtal MI introduktion NPF barn och ungdomar Göteborg 31 oktober 2012 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult MI-pedagog (MINT), utb. av Diplom. Tobaksavvänj.

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

8 myter om cannabis. Föreläsning om fakta och debatt kring hasch och marijuana. Pelle Olsson www.pelleolsson.se

8 myter om cannabis. Föreläsning om fakta och debatt kring hasch och marijuana. Pelle Olsson www.pelleolsson.se 8 myter om cannabis Föreläsning om fakta och debatt kring hasch och marijuana Pelle Olsson www.pelleolsson.se Cannabisvännernas debattmetoder Massiv aktivitet på nätet Övertygelse + konspirationstänkande

Läs mer

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kants etik Föreläsning 11 Kant utvecklade inte bara en etik utan också teorier i metafysik, epistemologi, religionsfilosofi, estetik,

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Effektivitet på jobbet

Effektivitet på jobbet Effektivitet på jobbet RAPPORT BASERAD PÅ RESULTATEN FRÅN MANPOWER WORKLIFE, APRIL 2012 EFFEKTIVITET PÅ JOBBET NÄSTAN EN TIMME OM DAGEN FÖRSVINNER I STRUL Många drömmer nog om den perfekta arbetsplatsen,

Läs mer

Slutrapport Projekt Internet i Sverige

Slutrapport Projekt Internet i Sverige Slutrapport Projekt Internet i Sverige 1. Inledning Wikimedia Sverige är en förening som verkar för att göra kunskap tillgänglig för människor, särskilt genom att stödja Wikimedia Foundations projekt,

Läs mer

Idéer och exempel över sociala investeringar

Idéer och exempel över sociala investeringar Idéer och exempel över sociala investeringar Tre exempel för att belysa behovet och nyttan med sociala investeringar Samhällsmedicin vid Centrum för kunskapsstyrning, Region Gävleborg Inledning Syftet

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2015 årgång 19

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2015 årgång 19 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2015 årgång 19 Bokförlaget thales replik till lisa furberg:»feminism, perfektionism och surrogatmoderskap», tpf 2014:3 Simon Rosenqvist i en intressant artikel i Tidskrift

Läs mer

8 myter om cannabis. Cannabisnätverket. 12 oktober 2012 Pelle Olsson www.pelleolsson.se

8 myter om cannabis. Cannabisnätverket. 12 oktober 2012 Pelle Olsson www.pelleolsson.se 8 myter om cannabis Cannabisnätverket 12 oktober 2012 Pelle Olsson www.pelleolsson.se Vem kan man lita på i cannabisdebatten? Den typiske cannabisförsvararen n Övertygelse + konspirationstänkande n Förnekande

Läs mer

Resultat från Apotekets kundpanel

Resultat från Apotekets kundpanel Resultat från Apotekets kundpanel värkundersökning oktober 2010 Apoteket AB Varför en undersökning om värk? Ta reda på svenska folkets preferenser och beteenden kring receptfria mediciner mot värk samt

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Utilitarismen Den klassiska utilitarismen Det finns många olika former av utilitarism. Den klassiska versionen kan sammanfattas i tre påståenden: 1. En handling är rätt omm

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

En föräldramanual om läxläsning

En föräldramanual om läxläsning En föräldramanual om läxläsning Martin Karlberg Carola Alm Anja Åhman Carola Åstrand Institutionen för didaktik, Uppsala universitet Denna manual riktar sig till föräldrar som vill ha hjälp med att få

Läs mer

Vad är en drog? 2/1/14. substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Nationalencyklopdien:

Vad är en drog? 2/1/14. substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Nationalencyklopdien: Opiumrökande dam, Carlo Sarra (ca 1890) Vad är en drog? Nationalencyklopdien: substanser med psykologisk, ofta berusande, effekt som inte i första hand intas för näringens skull. Vissa droger är lagliga:

Läs mer

Vad gör du för att må bra? Har du ont om tid? Vad gör du med din tid? Reptilhjärnan. När du mår bra, är det mer troligt att du är trevlig mot

Vad gör du för att må bra? Har du ont om tid? Vad gör du med din tid? Reptilhjärnan. När du mår bra, är det mer troligt att du är trevlig mot Firma Margareta ivarsson Nedärvda stressreaktioner Work Shop i Örserum 5 oktober 2006 Tema stress Vid hot förbereder sig kroppen på antingen kamp, flykt eller genom att spela död beroende på vilken typ

Läs mer

Bättre hälsa: antagande

Bättre hälsa: antagande VILKA PSYKOLOGISKA FAKTORER HINDRAR OSS ATT ÄNDRA VÅRT V BETEENDE OCH VÅR V R LIVSSTIL FÖR F R ATT UPPNÅ BÄTTRE HÄLSA? H Marcelo Rivano-Fischer Fil Dr Psykolog 061124 Mat Tobak Alkohol Droger Luft Motion

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

kan kämpa ett helt liv i ständig uppförsbacke utan att uppnå de resultat som de önskar. Man försöker ofta förklara den här skillnaden med att vissa

kan kämpa ett helt liv i ständig uppförsbacke utan att uppnå de resultat som de önskar. Man försöker ofta förklara den här skillnaden med att vissa Förord Det här är en speciell bok, med ett annorlunda och unikt budskap. Dess syfte är att inspirera dig som läsare, till att förstå hur fantastisk du är, hur fantastisk världen är och vilka oändliga möjligheter

Läs mer

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST NAMN... DATUM... A. DIN ALKOHOLKALENDER SYFTE Att få en bild av vilken mängd alkohol du dricker och mönster för alkoholkonsumtionen. INSTRUKTIONER 1. Ta fram din egen almanacka,

Läs mer

Aktivitet Relation - Identitet

Aktivitet Relation - Identitet Aktivitet Relation - Identitet perspektiv på fritidens betydelse för unga med funktionsnedsättningar Jens Ineland Umeå universitet Innehåll Perspektiv på hälsa och funktionsnedsättningar Fritidens roll

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost

Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren. Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost Cannabis/ syntetiska cannabinoider och tonåren Eva-Britt Winkvist Socionom Maria Skåne Nordost CANs skolundersökning 2013 Rökning åk 9 - Flickor 16 % - Pojkar 12 % Rökning åk 2 gy - Flickor 31 % - Pojkar

Läs mer

Släpp kontrollen Vinn friheten!

Släpp kontrollen Vinn friheten! Släpp kontrollen Vinn friheten! För anhöriga påverkade av missbrukets konsekvenser Av Carina Bång Släpp kontrollen Vinn friheten! Copyright 2012, Carina Bång Ansvarig utgivare: Coaching & Motivation Scandinavia

Läs mer

Motiverande Samtal MI

Motiverande Samtal MI Motiverande Samtal MI grundutbildning neuropsykiatrin UDDEVALLA 27 28 november 2012 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult MI-pedagog (MINT) YB Hälsan, Tvååker y.bergmark.broske@telia.com

Läs mer

Översikt. Tre typer av moraliska teorier: (1) Konsekvensialistiska (2) Deontologiska (3) Dygdetik

Översikt. Tre typer av moraliska teorier: (1) Konsekvensialistiska (2) Deontologiska (3) Dygdetik Översikt Tre typer av moraliska teorier: (1) Konsekvensialistiska (2) Deontologiska (3) Dygdetik En version av deontologiska teorier är kontraktualismen. Scanlon försvarar en form av denna. Översikt Vad

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

Sammanfattning föreläsning Föräldrar emellan. Det bästa med självkänslan är att den kan tränas upp

Sammanfattning föreläsning Föräldrar emellan. Det bästa med självkänslan är att den kan tränas upp Jana Söderberg www.janasoderberg.se jana@janasoderberg.se Sammanfattning föreläsning Föräldrar emellan Det bästa med självkänslan är att den kan tränas upp Kungsbacka, 2018-11-08 Inom den moderna motivationspsykologin

Läs mer

När någon i familjen fått cancer

När någon i familjen fått cancer När någon i familjen fått cancer Fysioterapeuter inom onkologi och palliation, Karlstad 2019-03-18 Johanna Joneklav, kurator på Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro och grundare av Nära

Läs mer

Peter Friberg Leg psykolog Magelungen Utveckling AB GRUNDLÄGGANDE INLÄRNINGSTEORI

Peter Friberg Leg psykolog Magelungen Utveckling AB GRUNDLÄGGANDE INLÄRNINGSTEORI Peter Friberg Leg psykolog Peter.friberg@magelungen.com Magelungen Utveckling AB GRUNDLÄGGANDE INLÄRNINGSTEORI ALLIANS VAD LEDER TILL FÖRÄNDRING? Tre faktorer skapar förändring inom behandling: Allians

Läs mer