Risker förknippade med strålning och hur kommunicerar man dessa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Risker förknippade med strålning och hur kommunicerar man dessa"

Transkript

1 Risker förknippade med strålning och hur kommunicerar man dessa He s grown a foot since I saw him last Håkan Pettersson

2 Lärandemål Ha kännedom om vilka strålningsrisker som finns och hur de yttrar sig Ha förståelse för hur strålningsriskerna har uppskattats genom tiderna Känna till storleksordningen på strålriskerna och känna till begreppen stokastisk och deterministisk strålskada Få exempel på hur strålriskerna kommuniceras till remittenter och patienter

3 Varför strålskydd? Deterministisk Doströskel Ökad allvarlighetsgrad med ökad dos Stort antal celler påverkade Dos Sv Stokastiska Dos msv

4 Internationella dosgränser arbetare: i tidsperspektiv Effektiv dos År Se IAEA:

5 Strålningsverkan på cellnivå Lärandemål

6 Strålskador Fotoner alfa Energi-överföring beta Energi-omvandling Kemisk instabilitet Fria radikaler (<sek) Kemiska förändringar (sek-timmar) Primär skada på: Fel-fri Reparation (timmar) Ingen effekt Cell-död (timmardagar) Funktionsstörningar (timmar-dagar) Fel-reparation DNA membran etc. Mutationer Transformationer Cancer (timmar-år)

7 Deterministiska [letala] strålskador: dödsorsak och överlevnad LD 50/30 m=70 kg E=4 Gy= 4x70 J motsvarar ca 1 klunk varmt kaffe i energi LD 50/30 Från: MSB Räddningstjänst vid olyckor med radioaktiva ämnen

8 Strålningseffekter på trombocyter 100 Normal Trombocyter (% av normal) >5-6 Gy 2-5 Gy Blödning < 1 Gy 1-2 Gy Blödning, död Tid efter exponering (dygn) Data från SOS-Rapport 1998:13

9 Ex. determinsitiska strålskador antagonistiskt Alexander Litvinenko Förgiftning Po Nov 2006: Litvinenko blir kontaminerad. 4 Nov : Litvinenko togs in på Barnet General Hospital. Illamående och magsmärtor. 17 Nov: Försämrat tillstånd, flyttad till Univ College Hospital. 19 Nov: Misstänkt tallium förgiftning. 20 Nov: Scotland Yard s counter terrorism enhet tar över, misstänker förgiftning. 22 Nov: Försämrat tillstånd. Tallium inte länge misstänkt. 23 Nov: Litvinenko dör. 24 Nov: Statement från sjukvården om misstänkt Po 210 förgiftning.

10 Ex. deterministiska strålskador Tjernobyl 1986 Svårighets Antal till sjukhus Doser Antal döda grad Kiev Moskva (Gy) 25 Aug

11 Ex. deterministisk strålskador Coronar angiografi och angioplastik Man 40 år, utförd veckor efter exp veckor efter exp månader efter exponering Resultat efter hud transplantation Se IAEA:

12 Strålkänslighet hud Hud-histologi EPIDERMIS DERMIS Basala stratum celler, hög mitosis, en del med melanin som sköter pigmenteringen. Enligt strålkänslighetsprinciperna (Bergonie and Tribondeau), mest känsliga celler finns i basala stratum av epidermis. Effekter: Erythem: 1 till 24 tim efter bestrålning av ca 2 5 Gy Alopecia: 5 Gy är reversibelt; 20 Gy är irreversibelt. Pigmentering: Reversibelt, uppträder ca 8 dagar efter bestrålning. Torr eller fuktig desquamation /fjällning: orsakat av epidermisk hypoplasi (dose >10 Gy). Fördröjda effekter: teleangiectasia, fibrosis. Se IAEA:

13 Strålkänslighet Hud Skada Tröskeldos hud (Sv) Tid till debut, veckor Hudskada från utdragen fluoroskopi Tidigt transient erythem 2 <<1 Temporär epilation 3 3 Erythem Permanent epilation 7 3 Torr desquamation 10 4 Invasiv fibros 10 Dermal atrofi 11 >14 Telangiectasis 12 >52 Fuktig desquamation 15 4 Fördröjt erythem Dermal nekros 18 >10 Sekundär ulcer 20 >6 Hudrodnad är det första tecknet på skada då dessa celler är ytliga och nybildas kontinuerligt Om cellen fått en dödlig dos dör den inte omedelbart utan efter ett tag. Om epitelceller i kärl dör repareras dessa inte och nybildandet av blodkärl avbrytes och blodflödet till huden begränsas. Ödem uppstår och kärlsystemet kollapsar. Slutstation är huddöd som uppstår efter några månader efter bestrålningen. Se IAEA:

14 Determinstisk skada katarakt Ex. Jämförelse ögonlinsdos med och utan blyglasögon Left eye 1400 Tröskeldoser för katarakt Engångsbestrålning: ca 0.5 Sv Hp(0.07)rate microsv/h Facing patient Facing monitor Right eye Patient at 90 deg. No Pb-goggles Pb-goggles Vid årlig exponering under många år: >0.02 Sv/år Dosgräns vid radiologiskt arbete: idag 150 msv/år, på gång 20 msv/år Hp(0.07)rate microsv/h Facing patient Facing monitor Patient at 90 deg. No Pb-goggles Pb-goggles

15 Determinstisk skada: katarakt Re analys av Hiroshima/Nagasaki katarakt data Epithelium Capsule Posterior SubCapsular (PSC) Minamoto et al. Int.J.Radiat.Biol, 2004

16 Determinstisk skada: övrigt Effekt Organ/vävnad Tid för utveckling Absorberad dos, Gy för 1% incidens Temporär sterilitet Testis 3 9 veckor 0.1 Permanent sterilitet Testis 3 veckor 6 Permanent sterilitet Ovarier <1 vecka 3 Temporärt håravfall Hud 2 3 veckor 4 Cirkulatorisk sjukdom Hjärta, hjärna? 0.5? ICRP No. 103, 2007.

17 Erfarenheter Strålningsinducerad cancer Little Boy, 6 aug 1945 Hiroshima, kt, 235U

18 1. Radium dial painters

19 2. Thorotrast Thorotrast patients 0.4 Cancer-incidence adults children Mean dose to skeleton (Gy) Använt

20 3. Radon 30 Livstids risk för lung cancer % 15 0 Rökare Icke rökare Bq m -3

21 4. Tjernobyl: Thyroidea cancer Diagnostiserade thyroida-cancer-fall fram till 1998 bland barn 0-17 år vid exponering (Thernobylolyckan) Antal Belarus Russian Federation Ukraine Total År

22 Epidemiologisk Lärandemål detekterbarhet Se IAEA:

23 5. Hiroshima & Nagasaki Cancer i Hiroshima och Nagasaki offer 75 % överlevde akuta skador Studerad population (45% fortfarande i livet år 2000) varav döda i cancer överfrekvens döda i cancer 572 stråldos i medeltal ca 0.2 Sv/individ Sammanfattning Risk för dödlig cancer för vuxna: 4% per Sv för barn 0 10 år: 10 15% per Sv

24 Epidemiologiska riskestimat Studie Excess relative risk per Sv Alla cancer Leukemi UK National Registry Radiation Workers 0.47 ( ) 4.3 ( ) 1,218,000 person år 34 msv medeldos US Workers 1.0 (< <0 (<0 3.4) 705,000 person år 32 msv medeldos Atomic Bomb Survivors 0.33 ( ) 6.2 ( ) 2,185,000 person år 251 msv medel dos Se IAEA: 24

25 ICRP riskestimat, vuxna

26 Risker vid fosterbestrålning 0-10 dagar efter befruktning Hög strålkänslighet, men skador medför troligen spontan abort Dag Period med dominerande organogenes. Måttlig risk för foster-skador (skelett-defekter). Kräver doser av minst msv. Vecka 8-15 CNS-utveckling. Risk för allvarliga CNS-effekter, ex. mental retardation (risk ca 40%/Gy). Förhöjd risk kräver fosterdoser av minst 100 msv.

27 Sannolikhet att föda frisk barn efter strålningsexponering in utero Dos till foster (msv) utöver naturlig bakgrund Sannolikhet för ingen felfunktion Sannolikhet för ingen cancer (0-19 years) ICRP Publication 84. Pregnancy and Medical Radiation (1999).

28 1a generation efter exponering Genestiska skador Risk coeff %/Gy Reprod. population Risk coeff %/Gy Total population Mendelian diseases Chronic multifactorial diseases Congenital abnormalities Total:

29 Kommunicera risker Tankar om att kommunicera strålrisker till patienter/anhöriga: Påtala/bedöm nyttan med undersökning Undvik jämförelse med andra risker i samhället, förvirrar Undvik utrycka risk i absoluta mått, förvirrar Gör gärna jämförelse med vår bakgrundsstrålning Hänvisa till LiÖ s strålskyddsdokument om situationen kräver alt. hänvisa till strålskyddsfysiker/sjukhusfysiker

30 Kommunicera risker

31 Kommunicera risker: forskningsstudier Strålskyddskommittén Landstinget i Östergötland Dosnivå (msv) (Effektiv dos) Exempel på dosjämförelse Riskvärdering 0,01 Motsvarar ca 2 dagars naturlig bakgrundsstrålning 0,1 Motsvarar ca 1 månads naturlig bakgrundsstrålning. 1 Motsvarar ca ½ års naturlig bakgrundsstrålning 5 Motsvarar ca 2½ års naturlig bakgrundsstrålning Helt försumbar strålrisk Obetydlig strålrisk Begränsad strålrisk Icke försumbar strålrisk >10 Kan endast berättigas för studier med allvarliga sjukdomstillstånd. Formulering av typen i sammanhanget obetydlig strålrisk är då ofta adekvat.

32 Kommunicera risker: forskningsstudier Strålskyddskommittén Landstinget i Östergötland Typiska patientdoser vid rutinmässiga undersökningar av vuxna patienter Tabellen nedan visar riktvärden för patientstråldoser för vanliga undersökningar vid LiÖ. Ytterligare information kan fås av sjukhusfysiker, se kontaktuppgifter. Röntgenundersökning Effektiv dos [msv] Händer, fötter, knän (konventionell) <0,1 Lungor/thorax (konventionell) 0,05 Bäcken (konventionell) 0,5 Ländrygg (konventionell) 1 Urografi (konventionell) 2,5 Colon (konventionell) 5 Hjärna (CT) 2 Thorax (CT) 6,5 Buk/bäcken (CT) Nuklearmedicinsk undersökning Effektiv dos [msv] Skelettscintigrafi 3 Renografi 0,5 Lungscintigrafi (perfusion) 1,5 Myokardscintigrafi 7,5 Cerebralt blodflöde 6 Thyroideascintigrafi 1,5 PET (FDG) 6

Risker förknippade med strålning och hur kommunicerar man dessa

Risker förknippade med strålning och hur kommunicerar man dessa Risker förknippade med strålning och hur kommunicerar man dessa He s grown a foot since I saw him last Håkan Pettersson 2015 12 09 Lärandemål Ha kännedom om vilka strålningsrisker som finns och hur de

Läs mer

Röntgen hur farligt är det? Lars Jangland 1:e sjukhusfysiker

Röntgen hur farligt är det? Lars Jangland 1:e sjukhusfysiker Röntgen hur farligt är det? Lars Jangland 1:e sjukhusfysiker Agenda Stråldoser i sjukvården och i vardagen Berättigade undersökningar remittentens & radiologens ansvar Gravida Patientens frågor om strålning

Läs mer

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER Historik Strålmiljö Bilddiagnostik Joniserande strålning Lagar och regler Strålskydd 118 Strålskyddets

Läs mer

Strålsäkerhet vid interventionell kardiologi. Pernilla Jonasson, sjukhusfysiker Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Strålsäkerhet vid interventionell kardiologi. Pernilla Jonasson, sjukhusfysiker Sahlgrenska Universitetssjukhuset Strålsäkerhet vid interventionell kardiologi Pernilla Jonasson, sjukhusfysiker Sahlgrenska Universitetssjukhuset Röntgenstrålning som verktyg Röntgens barndom Tidiga strålskador Strålskydd Passar skon?

Läs mer

Riskhantering - radiologi. Diagnostik med strålning. Diagnostik - strålslag. Diagnostik strålrisker I. Diagnostik strålrisker II

Riskhantering - radiologi. Diagnostik med strålning. Diagnostik - strålslag. Diagnostik strålrisker I. Diagnostik strålrisker II Riskhantering - radiologi Strålrisker inom diagnostisk radiologi Huvudkurs i diagnostisk radiologi VT 2010 Charlotta Lundh, sjukhusfysiker Diagnostisk strålningsfysik Alla röntgenundersökningar innebär

Läs mer

Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund

Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund Marie Sydoff, Helsingborgs lasarett, SUS Lund Varför strålskydd? Förhindra akuta skador och begränsa risken för sena skador Skydda patienterna - patientstrålskydd Skydda er själva - personalstrålskydd

Läs mer

Fysiologiska effekter av joniserande strålning

Fysiologiska effekter av joniserande strålning Fysiologiska effekter av joniserande strålning Föreläsning vid Intensivkurs i Medicin teknisk säkerhet 2013-03-14 Gudrun Alm Carlsson Vad är joniserande strålning? Joniserande strålning består av laddade

Läs mer

Röntgen och nuklearmedicin

Röntgen och nuklearmedicin Röntgen och nuklearmedicin Vad är undersökningarna bra för och är de säkra? Strålning används på olika sätt för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna hitta sjukdomar och som hjälp

Läs mer

Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN

Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN Röntgen och Nuklearmedicin ALERIS RÖNTGEN Vad är undersökningarna bra för och är de säkra? Strålning används på olika sätt för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna hitta sjukdomar

Läs mer

Stråldoser vid neuroimaging

Stråldoser vid neuroimaging Stråldoser vid neuroimaging Martin Andersson Forskarstuderande vid Medicinsk Strålningsfysik LU, Malmö Diagnostik vs. Terapi Diagnostik: Tracers Följer fysikaliska processer Studerar kroppen Terapi: Target

Läs mer

Strålskyddsreglering

Strålskyddsreglering NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: 2017-09-11 MÅLNR: M 1333-11 AKTBIL: 659 Strålskyddsreglering Anders Wiebert Utredare Disposition UNSCEAR, ICRP, EU och SSM Strålskyddets tre hörnstenar Utgångspunkter

Läs mer

Strålskyddsutbildning T8 Teknik på BoF

Strålskyddsutbildning T8 Teknik på BoF Strålskyddsutbildning T8 Teknik på BoF Leg. sjukhusfysiker Strålskyddsutbildning För att få lov att använda joniserande strålning, t.ex. röntgenstrålning, ska man ha Teoretisk kunskap om strålskydd, Praktisk

Läs mer

Risker och verkan av låga doser på människa och miljö LENNART JOHANSSON, UMEÅ MATS HARMS-RINGDAHL, STOCKHOLM

Risker och verkan av låga doser på människa och miljö LENNART JOHANSSON, UMEÅ MATS HARMS-RINGDAHL, STOCKHOLM Risker och verkan av låga doser på människa och miljö LENNART JOHANSSON, UMEÅ MATS HARMS-RINGDAHL, STOCKHOLM Risken Perspektivet Osäkerheter Framtiden Risk vad menas? Sannolikhet, för cancerinduktion kan

Läs mer

Vad vet vi om risker vid låga stråldoser?

Vad vet vi om risker vid låga stråldoser? Strålningsriskerna för slutförvar för använt kärnbränsle. Vad blir konsekvensen för människor och biota om dosgränsen överskrids? Vad vet vi om risker vid låga stråldoser? Sören Mattsson Medicinsk strålningsfysik

Läs mer

Dosgränser för ögats lins

Dosgränser för ögats lins Dosgränser för ögats lins - Bakgrund till sänkningen Röntgenveckan Karlstad 2014 Innehåll Introduktion Studier som de nya rekommendationerna grundar sig på. Nyare studier Diskussion / Frågor Introduktion

Läs mer

Fysiologiska effekter av joniserande strålning. Erik Tesselaar Leg. Sjukhusfysiker

Fysiologiska effekter av joniserande strålning. Erik Tesselaar Leg. Sjukhusfysiker Fysiologiska effekter av joniserande strålning Erik Tesselaar Leg. Sjukhusfysiker 2 Innehåll Vad är joniserande strålning Röntgenstrålning inom sjukvården Stråldoser Strålningsskador deterministiska (helkropp,

Läs mer

Hantering av multicenterstudier i strålskyddskommittéer

Hantering av multicenterstudier i strålskyddskommittéer Hantering av multicenterstudier i strålskyddskommittéer samarbetsprojekt mellan strålskyddskommittéerna vid universitetsklinikerna Nationellt möte i Sjukhusfysik 2016, Agnetha Gustafsson Gruppen består

Läs mer

Hur påverkar strålning celler och organismer?

Hur påverkar strålning celler och organismer? Hur påverkar strålning celler och organismer? Bo Stenerlöw Inst. f. immunologi, genetik och patologi Rudbecklaboratoriet Uppsala universitet bo.stenerlow@igp.uu.se Joniserande strålning Dos: Gray (Gy =

Läs mer

Vad blir konsekvensen om det blir fel?

Vad blir konsekvensen om det blir fel? Vad blir konsekvensen om det blir fel? Eva Forssell-Aronsson Avd f Radiofysik Inst f Kliniska Vetenskaper Göteborgs Universitet KVA KAR 151103 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling SSMFS 2008:37

Läs mer

Joniserande strålning

Joniserande strålning Joniserande strålning Dan Aronsson, radiofysiker Ringhals Våren 2015 Om strålning Joniserande strålning Radioaktiva ämnen Röntgenapparater m.m. Acceleratorer, cyklotroner.. Icke-joniserande strålning UV-ljus

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav

Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav Strålsäkerhetsmyndighetens roll och skyddskrav Kärnavfallsrådets seminarium om strålningsrisker Stockholm den 3 november 2015 Anders Wiebert Disposition UNSCEAR, ICRP, EU och SSM SSM:s slutförvarsföreskrifter

Läs mer

Säkra dosgränser, finns det?

Säkra dosgränser, finns det? Säkra dosgränser, finns det? RISKERNA [KLR 2016] ÖVERSIKT ÖVER OLIKA DOSGRÄNSER Lennart Johansson, Sjukhusfysiker, adj. professor Inst. f. strålningsvetenskaper, radiofysik Umeå universitet Strålsäkerhetsmyndigheten:

Läs mer

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Första hjälpen vid RN-händelse Fakta om strålning och strålskydd Framtagen 2010 av: Sjukhusfysiker JonasSöderberg, Sjukhuset i Varberg Sjukhusfysiker Åke Cederblad, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet.

Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet. Energiförsörjningens risker November 9 2010 Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet. Mats Harms-Ringdahl Centrum för strålskyddsforskning CRPR Stockholms Universitet Riskbedömningar

Läs mer

Fördjupning medicinska konsekvenser

Fördjupning medicinska konsekvenser Fördjupning medicinska konsekvenser Strålningsskador En av de stora skillnaderna mellan kärnvapen och konventionella vapen är att de förra dödar och skadar genom strålning. Strålningsskador orsakas av

Läs mer

Strålskyddskommittén Region Östergötland

Strålskyddskommittén Region Östergötland Strålskyddskommittén Region Östergötland Diarienummer: Ansökan om strålskyddskommitténs godkännande att bedriva forskningsprojekt som innefattar bestrålning av forskningspersoner, enligt SSMFS 2008:3.

Läs mer

Utrustning. Interventioner och stråldoser. Utrustning. Strålrisker vid intervention. Strålning? Håkan Geijer

Utrustning. Interventioner och stråldoser. Utrustning. Strålrisker vid intervention. Strålning? Håkan Geijer Utrustning Videokamera/dator Interventioner och stråldoser Linssystem Raster Håkan Geijer Röntgenkliniken Universitetssjukhuset Örebro Bordsskiva vanligen kolfiber Filtrering aluminium/koppar Bländarkåpa

Läs mer

Introduktion strålningsbiologi och dosimetri.

Introduktion strålningsbiologi och dosimetri. Introduktion strålningsbiologi och dosimetri. Strålslag som kan användas Elektromagnetisk strålning Gamma (strålning från kärnan) Röntgen (bromsstrålning) Annihilationstrålning Partikelstrålning Alfa (heliumkärnor)

Läs mer

Hur kan kunskapsluckorna överbryggas?

Hur kan kunskapsluckorna överbryggas? Hur kan kunskapsluckorna överbryggas? Kungliga Vetenskapsakademien 3 november 2015 Mats Harms-Ringdahl Centrum för Strålskyddsforskning Stockholm Universitet Strålskyddsforskning i ett Europeiskt perspektiv

Läs mer

Hur mäts och beräknas stråldoser vid radiografi?

Hur mäts och beräknas stråldoser vid radiografi? Hur mäts och beräknas stråldoser vid radiografi? Tuva Öhman, Sjukhusfysiker Varför mäta stråldoser? Kvalitetskontroller: DSD Optimering Risk för akuta strålskador (intervention) Dosuppskattningar för enskilda

Läs mer

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com

Swegon Home Solutions. Radon i bostäder. Vad är radon? www.swegon.com Swegon Home Solutions Radon i bostäder Vad är radon? HOME VENTILATION 02 Innehåll Vad är Radon?...4 Historik...4 Typer av strålning...4 Var kommer strålningen ifrån?...5 SIVERT...5 STRÅLDOS...5 Hur kommer

Läs mer

Leg. Sjukhusfysiker. Agenda. Naturlig strålning. Naturlig bakgrundsstrålning. Statistik, NLL. Påverkan på människan vid en RN- händelse

Leg. Sjukhusfysiker. Agenda. Naturlig strålning. Naturlig bakgrundsstrålning. Statistik, NLL. Påverkan på människan vid en RN- händelse Påverkan på människan vid en RN- händelse Leg. Sjukhusfysiker Strålskyddsexpert o Tillståndshavarens expert rörande strålsäkerhet inom verksamheten Remissinstans o Vid införande av nya metoder, upphandling

Läs mer

Information till patienter och anhöriga om strålskydd i samband med nuklearmedicinska undersökningar

Information till patienter och anhöriga om strålskydd i samband med nuklearmedicinska undersökningar Information till patienter och anhöriga om strålskydd i samband med nuklearmedicinska undersökningar Agnetha Norén Disa Åstrand Eleonor Vestergren Eva Persson Heléne Brundin Henrik Båvenäs Gotti Lena Engelin

Läs mer

Strålningsfysik, stråldoser, risker och strålskydd

Strålningsfysik, stråldoser, risker och strålskydd Strålningsfysik, stråldoser, risker och strålskydd En mycket kortfattad introduktion Mats Nilsson Odontologisk röntgendiagnostik Odontologiska fakulteten Malmö högskola The Stenbeck Röntgen-Institute in

Läs mer

Risker med joniserande strålning och barn

Risker med joniserande strålning och barn Risker med joniserande strålning och barn María Marteinsdóttir, sjukhusfysiker 2014-10-16 2 Introduktion Cancer Incidens och Mortalitet För USA (oberoende av strålning) 3 Bushberg, J. T. The Essential

Läs mer

Strålning och teknik II 2015 Nuklearmedicin. Kap 3.10 sid 85 tom 99 Radiologi, Aspelin & Pettersson

Strålning och teknik II 2015 Nuklearmedicin. Kap 3.10 sid 85 tom 99 Radiologi, Aspelin & Pettersson Strålning och teknik II 2015 Nuklearmedicin Kap 3.10 sid 85 tom 99 Radiologi, Aspelin & Pettersson Medicinsk användning av radioaktiva ämnen 1896 naturlig radioaktivet upptäcktes av Becquerel Artificiella

Läs mer

Diagnostiska referens och standardnivåer. Diagnostiska referens och standardnivåer

Diagnostiska referens och standardnivåer. Diagnostiska referens och standardnivåer Sida (6) Eftersom den önskade diagnostiska informationen i regel är avgörande för undersökningens omfattning och därmed stråldosen finns inga dosgränser angivna för patienter som genomgår röntgenundersökningar.

Läs mer

Strålning och teknik II 2015 Nuklearmedicin

Strålning och teknik II 2015 Nuklearmedicin Strålning och teknik II 2015 Nuklearmedicin Kap 3.10 sid 85 tom 99 Radiologi, Aspelin & Pettersson Medicinsk användning av radioaktiva ämnen 1896 naturlig radioaktivet upptäcktes av Becquerel Artificiella

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

Röntgen inom tandvården FÖR- OCH NACKDELAR MED STRÅLNING

Röntgen inom tandvården FÖR- OCH NACKDELAR MED STRÅLNING Röntgen inom tandvården FÖR- OCH NACKDELAR MED STRÅLNING Röntgen inom tandvården FÖR- OCH NACKDELAR MED STRÅLNING Röntgenstrålning används för att ta bilder av kroppens inre. Bilderna behövs för att kunna

Läs mer

Tyreoideatumörer Kompletterande material för självstudier. C e n t r e o f E x c e l l e n c e endocrinetumors.org

Tyreoideatumörer Kompletterande material för självstudier. C e n t r e o f E x c e l l e n c e endocrinetumors.org Tyreoideatumörer Kompletterande material för självstudier Prognos 75% av patienter med papillär cancer tillhör lågriskgrupp med några få procents mortalitet, i högriskgruppen (lokalt invasiva tumörer,

Läs mer

Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte

Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte Anvisningar till ansökan för stråletisk bedömning avseende diagnostisk användning av joniserande strålning i forskningssyfte Strålskyddskommittén bistår den regionala etikprövningsnämnden, EPN, med att

Läs mer

Visualisering av osynliga risker

Visualisering av osynliga risker Visualisering av osynliga risker optimering av strålskydd för säkrare arbetsmiljö Viktor Sandblom 1,2, Hans Rystedt 3, Anja Almén 1, Magnus Båth 1,2, Åsa Mäkitalo 3, Karin Zachrisson 4, Kajsa Lindberg

Läs mer

Riktlinjer från Region Skånes Centrala strålskyddsråd angående kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen, övervakning av

Riktlinjer från Region Skånes Centrala strålskyddsråd angående kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen, övervakning av , 2014 10 01 Sid 1(9) Riktlinjer från Region Skånes Centrala strålskyddsråd angående kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen, övervakning av Kategoriindelning av personal baseras på de stråldoser

Läs mer

EU:s strålskyddsdirektiv Basic Safety Standards (EU-BSS)

EU:s strålskyddsdirektiv Basic Safety Standards (EU-BSS) EU:s strålskyddsdirektiv Basic Safety Standards (EU-BSS) Informationsmöte om ny lagstiftning 23 september 2015 Åsa Wiklund Innehåll Bakgrund Arbetet med att ta fram direktivet (EU-process) Förändringar

Läs mer

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER

STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER STRÅLSKYDD VID RÖNTGENDIAGNOSTIK VERKSAMHETSOMRÅDE BILD, SÖDERSJUKHUSET ANNIKA MELINDER, SJUKHUSFYSIKER Historik Strålmiljö Bilddiagnostik Joniserande strålning Lagar och regler Strålskydd 118 Historik

Läs mer

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013

Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Modern radiologi en uppdatering för Allmänläkardagar 2013 Els-Marie Raupach Överläkare Bild och funktionsmedicin Skövde 130201 Som man frågar får man svar! Remissen är radiologens verktyg och styr: Prioritering

Läs mer

Strålbehandlingsprocessen. Strålbehandling på Radiumhemmet. Hur många och på vilket sätt? Fixation - ansiktsmask. Bitfixation 1

Strålbehandlingsprocessen. Strålbehandling på Radiumhemmet. Hur många och på vilket sätt? Fixation - ansiktsmask. Bitfixation 1 1 Strålbehandling på Radiumhemmet Strålbehandlingsprocessen I samråd mellan onkolog och patientens läkare tas beslut om strålbehandling. Onkologen skriver remiss till strålbehandlingsavdelningen. Remissen

Läs mer

Nya gränsvärden för stråldos till ögon Hur påverkas verksamheten. Lars Jangland Sjukhusfysik Akademiska sjukhuset

Nya gränsvärden för stråldos till ögon Hur påverkas verksamheten. Lars Jangland Sjukhusfysik Akademiska sjukhuset Nya gränsvärden för stråldos till ögon Hur påverkas verksamheten Lars Jangland Sjukhusfysik Akademiska sjukhuset Bakgrund Tidigare uppfattning om risk för katarakt Tröskelvärde engångsbestrålning 0,5 2

Läs mer

Administrerad aktivitet till barn. Sjukhusfysiker Eleonor Vestergren Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg

Administrerad aktivitet till barn. Sjukhusfysiker Eleonor Vestergren Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Administrerad aktivitet till barn Sjukhusfysiker Eleonor Vestergren Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Mål vid dosering Få en adekvat undersökning Tillräckligt bra bildkvalité / diagnostisk säkerhet

Läs mer

Appendix III. Stråldoser och riskuppskattning vid radiologisk diagnostik

Appendix III. Stråldoser och riskuppskattning vid radiologisk diagnostik Appendix III. Stråldoser och riskuppskattning vid radiologisk diagnostik Anja Almén, Wolfram Leitz, Ulf Nyman Faktaruta 1 Definitioner Absorberad dos anger den absorberade energin av joniserande strålning

Läs mer

Vad kan vi lära oss från händelser som lett till spridning av radionuklider i miljön? Lennart Johansson

Vad kan vi lära oss från händelser som lett till spridning av radionuklider i miljön? Lennart Johansson Vad kan vi lära oss från händelser som lett till spridning av radionuklider i miljön? Lennart Johansson vatten Risk! Att härleda risken ** < 10-6 /år Stråldos * Intag av radionuklider transport i födoämneskedjorna

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Lena Gordon Murkes Datortomografi Barnröngen ALB

Lena Gordon Murkes Datortomografi Barnröngen ALB Lena Gordon Murkes Datortomografi Barnröngen ALB Berättigande, ska undersökningen verkligen göras? Vilken bildkvalitet/stråldos är nödvändig för den aktuella undersökningen om den skall utföras. Är undersökningen

Läs mer

Hur stor blir fosterdosen om en medvetslös gravid kvinna genomgår datortomografiundersökningar av huvud, thorax och buk?

Hur stor blir fosterdosen om en medvetslös gravid kvinna genomgår datortomografiundersökningar av huvud, thorax och buk? Utredning, del i SK-kursen Medicinsk strålningsfysik, teknik och strålskydd i Linköping 7-11 okt 2013 Kristina Lind och Karin Höeg Dembrower Danderyds Sjukhus Stockholm Hur stor blir fosterdosen om en

Läs mer

De nya dosgränserna för ögats lins

De nya dosgränserna för ögats lins De nya dosgränserna för ögats lins - Konsekvenserna för personalstrålskyddet Röntgenveckan Uppsala 2013 Innehåll! Vad är på gång och vilka berörs?! Mätning av dosen till ögats lins! Typiska doser vid olika

Läs mer

2016-05-31. YTTRANDE ANGÅENDE SKB:s ANSÖKAN OM SLUTFÖRVAR FÖR ANVÄNT KÄRNBRÄNSLE.

2016-05-31. YTTRANDE ANGÅENDE SKB:s ANSÖKAN OM SLUTFÖRVAR FÖR ANVÄNT KÄRNBRÄNSLE. Britta Kahanpää Ledamot Miljörörelsens Kärnavfallssekretariat Östra Ny Evelund Gård 610 30 Vikbolandet britta.kahanpaa@gmail.com Tel: 0768-993447 2016-05-31 NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: 2016-06-01

Läs mer

Behandlingsguide för patienter

Behandlingsguide för patienter MITOXANTRON Behandlingsguide för patienter Viktig obligatorisk information om riskminimering för patienter som börjar med NOVANTRONE (mitoxantron) för behandling av högaktiv recidiverande multipel skleros

Läs mer

Joniserande strålnings växelverkan Hur alstras röntgenstrålning och vad händer när den når och passerar människa?

Joniserande strålnings växelverkan Hur alstras röntgenstrålning och vad händer när den når och passerar människa? Joniserande strålnings växelverkan Hur alstras röntgenstrålning och vad händer när den når och passerar människa? Eva Lund Eva.Lund@liu.se Lärandemål Kunna beskriva hur ett röntgenrör skapar röntgenstrålning

Läs mer

Kärnkraftsolycka: Hur agerar Forsmark?

Kärnkraftsolycka: Hur agerar Forsmark? Kärnkraftsolycka: Hur agerar Forsmark? Omhändertagande av skadad eller akut sjuk patient vid Forsmarks Kraftgrupp AB Röntgenveckan 2013, Uppsala Konsert och Kongress 2013.09.04 Pia Olofsson Syfte Att informera

Läs mer

Joniserande strålning

Joniserande strålning Joniserande strålning Strålskyddsfysiker Annhild Larsson Göteborgs universitet Telefon 031-786 11 36 Mobiltelefon 0705-640457 annhild.larsson@gu.se Health Physics Poster from Oak Ridge National Laboratory

Läs mer

Samlad strålsäkerhetsvärdering av hälso- och sjukvården

Samlad strålsäkerhetsvärdering av hälso- och sjukvården Sida: 1/54 RAPPORT 2012-02-20 Process: Samlade strålsäkerhetsvärderingar Vår referens: SSM2011-4572 Arbetsgrupp: Torsten Cederlund, Anders Frank, Hanne Grinaker, Carl-Bladh-Johansson, Richard Odh Sven

Läs mer

Nuklearmedicinsk fysik på Sahlgrenska 2015. Jakob Himmelman

Nuklearmedicinsk fysik på Sahlgrenska 2015. Jakob Himmelman Nuklearmedicinsk fysik på Sahlgrenska 2015 Jakob Himmelman Nuklearmedicinsk fysik på Sahlgrenska 2016 Jakob Himmelman Nuklearmedicins fysik SU/Sahlgrenska - organisation Nuklearmedicins fysik SU/Sahlgrenska

Läs mer

MÄTMETODER FÖR BESTÄMNING AV STRÅLDOSER TILL ÖGATS LINS

MÄTMETODER FÖR BESTÄMNING AV STRÅLDOSER TILL ÖGATS LINS MÄTMETODER FÖR BESTÄMNING AV STRÅLDOSER TILL ÖGATS LINS Presentation vid Strålsäkerhetsmyndighetens forskningsdagar 2015 Anja Almén AVDELNINGEN FÖR RADIOFYSIK, INSTITUTIONEN FÖR KLINISKA VETENSKAPER, SAHLGRENSKA

Läs mer

NUKLEARMEDICIN. Rimma Axelsson Professor, överläkare Karolinska, Huddinge 2013

NUKLEARMEDICIN. Rimma Axelsson Professor, överläkare Karolinska, Huddinge 2013 NUKLEARMEDICIN Rimma Axelsson Professor, överläkare Karolinska, Huddinge 2013 Nuklearmedicin - vad är det? Nuklearmedicin studerar fysiologiska och patofysiologiska processer, t ex metabolism, blodflöde,

Läs mer

Strålsäkerhet för strålande läkare

Strålsäkerhet för strålande läkare Strålsäkerhet för strålande läkare Regelverk, Säkerhet och Risker Röntgenveckan Uppsala 2013 Innehåll! SSM! ICRP - Berättigande, optimering och dosgränser! Regelverk! SSMFS! Ansvar och roller! Kompetens

Läs mer

SSI : 1974-031 BIOLOGISKA RISKER FRÅN TANDLÄKARRÖNTGEN. Gamar Bengtsson IF. STATESS 104 01 S10CKBOIH. novtmbir 1t74

SSI : 1974-031 BIOLOGISKA RISKER FRÅN TANDLÄKARRÖNTGEN. Gamar Bengtsson IF. STATESS 104 01 S10CKBOIH. novtmbir 1t74 SSI : 1974-031 BIOLOGISKA RISKER FRÅN TANDLÄKARRÖNTGEN IF. Gamar Bengtsson STATESS Peck, 104 01 S10CKBOIH novtmbir 1t74 BIOLOGISKA STRÅUTIKGSRISKER SVENSK AHVÄHUm» AV flftracanxaghoshk DKH Underlag för

Läs mer

Nuklearmedicinsk fysik på Sahlgrenska Jakob Himmelman

Nuklearmedicinsk fysik på Sahlgrenska Jakob Himmelman Nuklearmedicinsk fysik på Sahlgrenska 2017 Jakob Himmelman Nuklearmedicins fysik SU/Sahlgrenska - organisation Nuklearmedicins fysik SU/Sahlgrenska - organisation Områden inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Inriktning avseende referensvärden för nya kärntekniska anläggningar och ESS

Inriktning avseende referensvärden för nya kärntekniska anläggningar och ESS Datum: 2013-11-04 Diarienr: SSM2013-5169 Inriktning avseende referensvärden för nya kärntekniska anläggningar och ESS Inledning Två ansökningar angående nya kärntekniska anläggningar liksom en ansökan

Läs mer

PET- bilder avslöjar organfunktionen med hjälp av radioaktiva spårämnen

PET- bilder avslöjar organfunktionen med hjälp av radioaktiva spårämnen PET- bilder avslöjar organfunktionen med hjälp av radioaktiva spårämnen Lena Jönsson, Medicinsk Strålningsfysik, Lunds Universitet och Strålningsfysik, Skånes Universitetssjukhus Patientbilder Eftersom

Läs mer

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion

Miljöfysik. Föreläsning 5. Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion Miljöfysik Föreläsning 5 Användningen av kärnenergi Hanteringen av avfall Radioaktivitet Dosbegrepp Strålningsmiljö Fusion Energikällor Kärnkraftverk i världen Fråga Ange tre fördelar och tre nackdelar

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om allmänna skyldigheter vid medicinsk och odontologisk verksamhet med joniserande strålning;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om allmänna skyldigheter vid medicinsk och odontologisk verksamhet med joniserande strålning; SSI FS 2000:1 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om allmänna skyldigheter vid medicinsk och odontologisk verksamhet med joniserande strålning; beslutade den 28 april 2000. Statens strålskyddsinstitut

Läs mer

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 Disposition Introduktion Strålbehandling Cytostatika Kortfattat om onkologisk

Läs mer

Stråletisk bedömning Stråletik i forskningen i dag och i morgon

Stråletisk bedömning Stråletik i forskningen i dag och i morgon Stråletik i forskningen i dag och i morgon Enn Maripuu Sjukhusfysik Akademiska sjukhuset Uppsala 2014-09-26 SFNM's Vårmöte 2014 1 Varför behövs en etisk bedömning? 2014-09-26 SFNM's Vårmöte 2014 2 Varför

Läs mer

Samlad strålsäkerhetsvärdering efter inspektion. strålning inom Landstinget Sörmland

Samlad strålsäkerhetsvärdering efter inspektion. strålning inom Landstinget Sörmland RAPPORT 2015-03-05 Dokumentnummer: SSM2014-3072-3 Arbetsgrupp: Claes Metelius, Hanne Grinaker, Lena Thorsson, Mauricio Alvarez, Stefan Thunberg, Sven Richter och Carl Bladh-Johansson (inspektionsansvarig)

Läs mer

Lungcancer, radon och rökning

Lungcancer, radon och rökning Lungcancer, radon och rökning Karin Lindberg ST-läkare Onkologi Karolinska Doktorand KI Radon Lungcancer Stadier Typ av lungcancer Behandling Radon och uppkomst av lungcancer Cellpåverkan Genetiska förändringar

Läs mer

Radiologiska och nukleära katastrofsituationer THERÉSE GEBER-BERGSTRAND KARL ÖSTLUND ROBERT FINCK

Radiologiska och nukleära katastrofsituationer THERÉSE GEBER-BERGSTRAND KARL ÖSTLUND ROBERT FINCK Radiologiska och nukleära katastrofsituationer THERÉSE GEBER-BERGSTRAND KARL ÖSTLUND ROBERT FINCK Översikt Vad kan hända? Vilka händelser kan tänkas inträffa? Vilka problem medför de? Vilka blir inblandade?

Läs mer

Storheter och enheter inom strålskyddsdosimetrin Vad är Gy cm 2 för nåt??

Storheter och enheter inom strålskyddsdosimetrin Vad är Gy cm 2 för nåt?? Storheter och enheter inom strålskyddsdosimetrin Vad är Gy cm 2 för nåt?? Jan Persliden professor, sjukhusfysiker Universitetssjukhuset Örebro Storheter och enheter Vem var Sievert? Rolf Maximillian Sievert

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om allmänna skyldigheter vid medicinsk

Läs mer

Uppsalas erfarenheter av ögondosmätningar på personal som arbetar med intervention. Lars Jangland Sjukhusfysik Akademiska sjukhuset

Uppsalas erfarenheter av ögondosmätningar på personal som arbetar med intervention. Lars Jangland Sjukhusfysik Akademiska sjukhuset Uppsalas erfarenheter av ögondosmätningar på personal som arbetar med intervention Lars Jangland Sjukhusfysik Akademiska sjukhuset Bakgrund Tidigare uppfattning om risk för katarakt Tröskelvärde engångsbestrålning

Läs mer

Strålskydd för patientens strålkänsliga organ vid CT-undersökningar.

Strålskydd för patientens strålkänsliga organ vid CT-undersökningar. Strålskydd för patientens strålkänsliga organ vid CT-undersökningar. En litteraturöversikt. FÖRFATTARE PROGRAM/KURS Sara Eriksson Anila Hadri Röntgensjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng RA 2070 Examensarbete

Läs mer

Strålskyddsorganisation vid Odontologiska fakulteten, Malmö högskola

Strålskyddsorganisation vid Odontologiska fakulteten, Malmö högskola 1(5) Strålskyddsorganisation vid Odontologiska fakulteten, Malmö högskola Definitioner Medicinsk bestrålning Med sådan avses bestrålning med joniserande och icke-joniserande strålning av Berättigande a)

Läs mer

Strålskyddsåtgärder när strålrisk föreligger

Strålskyddsåtgärder när strålrisk föreligger Sivu 1/10 STRÅLSÄKERHETSCENTRALEN VAL 1.1 15.6.2001 Strålskyddsåtgärder när strålrisk föreligger 1 Allmänt 2 Begrepp och definitioner 2.1 Grundbegrepp 2.2 Storheter och enheter 2.3 Viktiga skyddsåtgärder

Läs mer

Energiseminarium med inriktning på krematorieverksamheten 8-9 november Tammerfors 8 10 september 2021

Energiseminarium med inriktning på krematorieverksamheten 8-9 november Tammerfors 8 10 september 2021 Energiseminarium med inriktning på krematorieverksamheten 8-9 november 2018 Tammerfors 8 10 september 2021 Kyrkogården som kulturbärare och dess betydelse för miljön Strålsäkerhet inom många områden 2018-10-26

Läs mer

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga

Till dig som fått VELCADE. Information till patienter och anhöriga Till dig som fått VELCADE Information till patienter och anhöriga Information om Velcade till patienter och anhöriga Din läkare har rekommenderat behandling med VELCADE (bortezomib). VELCADE är det första

Läs mer

Modaliteter Val av modalitet och kontrastmedel Erik Hedström Bild och Funktion, SUS IKVL Lund

Modaliteter Val av modalitet och kontrastmedel Erik Hedström Bild och Funktion, SUS IKVL Lund Modaliteter Val av modalitet och kontrastmedel Röntgen MR CT Erik Hedström Bild och Funktion, SUS IKVL Lund Ultraljud Nuklear- medicin Utan eller med kontrastmedel Konventionell röntgen CT MR Ultraljud

Läs mer

Disposition. Hantering av bilddiagnostiska undersökningar. Röntgenremissen. Skäl till att bilddiagnostisk undersökning utförs

Disposition. Hantering av bilddiagnostiska undersökningar. Röntgenremissen. Skäl till att bilddiagnostisk undersökning utförs Disposition Röntgenremissen DEN DIAGNOSTISKA BILDEN Lennart Professor överläkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Lennart.k.blomqvist@ki.se Hantering av bilddiagnostiska undersökningar

Läs mer

Kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen, övervakning av arbetsställen och persondosmätningar

Kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen, övervakning av arbetsställen och persondosmätningar Sid 1(8) Kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen, övervakning av Kategoriindelning av personal baseras på de stråldoser arbetstagarna kan förväntas erhålla genom sitt arbete, medan kategoriindelning

Läs mer

Strålskyddsorganisation för Landstinget Kronoberg

Strålskyddsorganisation för Landstinget Kronoberg Strålskyddsorganisation för Landstinget Kronoberg Bakgrund. Verksamheter som innefattar arbete med joniserande strålning har sedan länge reglerats genom olika typer av föreskrifter, förordningar och råd.

Läs mer

Föreläggande om åtgärder

Föreläggande om åtgärder Medicinsk Röntgen AB Sveavägen 64, plan 2 111 34 Stockholm Beslut Vårt datum: 2013-06-13 Er referens: - - Diarienr: SSM2013-306 Handläggare: Carl Bladh-Johansson Telefon: +46 8 799 4484 Föreläggande om

Läs mer

2015:14. Praktiskt strålskydd vid röntgenundersökningar. Camilla Larsson. Författare:

2015:14. Praktiskt strålskydd vid röntgenundersökningar. Camilla Larsson. Författare: Författare: Camilla Larsson 2015:14 Praktiskt strålskydd vid röntgenundersökningar Rapportnummer: 2015:14 ISSN: 2000-0456 Tillgänglig på www.stralsakerhetsmyndigheten.se Förord Att systematiskt följa

Läs mer

Åtgärdsstrategier. Christopher L. Rääf. Medicinsk strålningsfysik Malmö, Lunds universitet

Åtgärdsstrategier. Christopher L. Rääf. Medicinsk strålningsfysik Malmö, Lunds universitet Åtgärdsstrategier i händelse av nukleära(n) och radiologiska(r) nödsituationer Christopher L. Rääf Medicinsk strålningsfysik Malmö, Lunds universitet Aktörer (Vilka?) Blåljus först-på-plats Räddningstjänst

Läs mer

2012:23. Samlad strålsäkerhetsvärdering av hälso- och sjukvården. Författare: Anders Frank et al.

2012:23. Samlad strålsäkerhetsvärdering av hälso- och sjukvården. Författare: Anders Frank et al. Författare: Anders Frank et al. 2012:23 Samlad strålsäkerhetsvärdering av hälso- och sjukvården Rapportnummer: 2012:23 ISSN:2000-0456 Tillgänglig på www.stralsakerhetsmyndigheten.se Förord Strålsäkerhetsmyndigheten

Läs mer

Vilka strålskyddsregler måste vi följa?

Vilka strålskyddsregler måste vi följa? Vilka strålskyddsregler måste vi följa? Henrik Karlsson Sjukhusfysiker Onkologiska kliniken och Strålningsfysik, Kalmar SK-kurs Medicinsk strålningsfysik, Linköping 2013-10-09 Onkologiska kliniken och

Läs mer

Tyreoideasjukdom efter onkologisk behandling hos barn. Maria Elfving VO Barnmedicin Skånes universitetssjukhus BES-kurs 28 mars 2019

Tyreoideasjukdom efter onkologisk behandling hos barn. Maria Elfving VO Barnmedicin Skånes universitetssjukhus BES-kurs 28 mars 2019 Tyreoideasjukdom efter onkologisk behandling hos barn Maria Elfving VO Barnmedicin Skånes universitetssjukhus BES-kurs 28 mars 2019 Tyreoidea-påverkan efter barncancer - disposition Allmänt Hypotyreos

Läs mer

Vad har klinikern för nytta av diagnostik av lungemboli? Synpunkter på skillnad CT och lungscintigrafi

Vad har klinikern för nytta av diagnostik av lungemboli? Synpunkter på skillnad CT och lungscintigrafi Vad har klinikern för nytta av diagnostik av lungemboli? Synpunkter på skillnad CT och lungscintigrafi Vad har svaret för betydelse för hur patienten behandlas? Vad har klinikern för nytta av diagnostik

Läs mer

2017:27. Översyn av beredskapszoner. Rapportnummer: 2017:27 ISSN: Tillgänglig på

2017:27. Översyn av beredskapszoner. Rapportnummer: 2017:27 ISSN: Tillgänglig på 2017:27 Översyn av beredskapszoner Rapportnummer: 2017:27 ISSN: 2000-0456 Tillgänglig på www.stralsakerhetsmyndigheten.se SSM 2017:27 2017:27 Översyn av beredskapszoner Datum: Oktober 2017 Rapportnummer:

Läs mer

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning;

Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning; SSI FS 1998:3 Statens strålskyddsinstituts föreskrifter om kategoriindelning av arbetstagare och arbetsställen vid verksamhet med joniserande strålning; beslutade den 29 oktober 1998. Statens strålskyddsinstitut

Läs mer