Abstracts - by author
|
|
- Sebastian Sundqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Abstracts - by author Patrik Brundin... 1 Oskar Hansson... 2 Olle Lindvall... 3 Maria Nilsson... 4 Per Odin... 5 Andreas Puschmann... 6 Anna Lena Törnqvist... 7 Håkan Widner... 8 Svenska Parkinsonakademien och dess betydelse Patrik Brundin I Sverige lider personer av Parkinsons sjukdom, en allvarlig neurodegenerativ sjukdom som idag saknar bot. Med Svenska Parkinsonakademien vill vi: Hitta metoder för tidig och säker diagnostik Utveckla nya terapier som bromsar upp sjukdomsförloppet Förbättra möjligheterna att utvärdera terapieffekter Som en plattform för att kunna förverkliga ovanstående mål är det väsentligt att det finns en stark grupp kliniska forskare med Parkinsons sjukdom som huvudintresse. Idag är flera svenska grundforskare internationellt ledande i utvecklingen av experimentell parkinsonforskning. Nyligen betonade en statlig utredning vikten av att Sverige satsar på klinisk forskning, för att snabbare kunna utveckla nya behandlingar och återge Sverige en ledande ställning inom tillämpad medicinsk forskning. Därför i 2007 skapade vi Svenska Parkinsonakademien vid Universitetssjukhuset i Lund. Med denna vill vi utveckla svensk klinisk parkinsonforskning. Vi stöttar en ny generation parkinsonforskare och kliniker som bedriver högprioriterad forskning. Detta kommer att leda till att fler parkinsonsjuka kan behålla sin självständighet och de sjuka och deras anhöriga kan vara kvar i eget boende, med tillfredsställande livskvalitet. Svenska Parkinsonakademien är idag unikt projekt som både stödjer klinisk parkinsonforskning och fyller ett tomrum mellan preklinisk och klinisk forskning i Sverige. I framtiden hoppas vi modellen kan även tillämpas på andra sjukdomskategorier och leda till att svensk klinisk forskning blir mer framgångsrik. Tack vare två generösa anslag från Stiftelsen Olle Engkvist Byggmästare och ParkinsonFondens engagemang har detta varit möjligt. Sidan 1 av 10
2 Tidig diagnostik, hur och varför? Oskar Hansson MÅLSÄTTNING Min övergripande målsättning är att utveckla biomarkörer för tidig och säker diagnostik av Parkinsons sjukdom. Detta är av yttersta vikt för att nya sjukdomsbromsande terapier skall ha god effekt vid Parkinsons sjukdom. Vi arbetar för att man i framtiden med hjälp av olika metoder ska kunna identifiera Parkinsons sjukdom och Parkinsons-liknande tillstånd på ett mycket tidigt stadium. Förhoppningsvis kommer snart nya terapier som stoppar upp sjukdomsförloppet att vara tillgängliga, vilka kan startas upp innan nervcellsdöden är alltför utbredd och patienterna redan uttalat funktionsinskränkta. BAKGRUND Vid Parkinsons dör dopaminproducerande nervceller. Den molekylära sjukdomsprocessen vid Parkinsons sjukdom tros börja minst 5-10 år innan de första symtomen uppträder. Diagnostiken av Parkinsons sjukdom är ofta komplicerad tidigt i sjukdomsförloppet och feldiagnostiken ligger på 20-25%. Det finns idag inga etablerade biomarkörer för tidig och säker diagnostik. Eftersom en stor del av de dopaminproducerande nervcellerna gått under redan vid sjukdomsdebuten bör sjukdomsbromsande mediciner sättas in mycket tidigt i förloppet. Bristen på metoder för tidig och säker diagnostik är ett av de stora hindren mot utveckling av nya terapier mot Parkinsons sjukdom. METODER/ARBETSPLAN Projektets målsättning är att med molekylärbiologisk metodik i kombination med olika former av hjärnavbildning kunna identifiera tidig Parkinsons sjukdom. I studien inkluderas patienter med Parkinsons samt patienter med Parkinsons-liknande tillstånd. Cerebrospinalvätska och plasma kommer att analyseras med olika biomedicinska tekniker för att se vilka biomarkörer som bäst kan diagnostisera sjukdomen. Vi kommer att använda två olika angreppssätt, nämligen 1) analys av ett flertal kandidatmarkörer och 2) proteomics. Dessutom kommer försökspersonerna att genomgå MR-undersökning (MR-traktografi) samt SPECT. Sidan 2 av 10
3 Parkinsonbehandling i ett historiskt perspektiv Olle Lindvall Parkinsons sjukdom har funnits sedan urminnes tider men tillståndet beskrevs för första gången i detalj av James Parkinson Under många år saknades effektiv behandling och Parkinsons sjukdom var så sent som på 1960-talet en dödlig sjukdom. Det stora genombrottet kom i slutet av 1950-talet och under 1960-talet då man upptäckte att de dopaminproducerande nervcellerna i ett område av mellanhjärnan, substantia nigra, dör vid Parkinsons sjukdom. Detta leder till kraftiga sänkningar i nivåerna av signalämnet dopamin i en hjärnregion kallad striatum, vilket i sin tur ligger bakom huvuddelen av rörelserubbningarna. De behandlingsmöjligheter som utvecklats under de senaste 40 åren baserar sig på dessa upptäckter och följer i huvudsak fyra principer: (1) Att fylla på det signalämne som saknas, dvs dopamin, med hjälp av läkemedel, eller med genterapi i experimentellt syfte. (2) Att ersätta de nervceller som dött genom transplantation av omogna nervceller i experimentellt syfte. (3) Att skydda ytterligare nervceller från att dö genom att tillföra en gen för en tillväxtfaktor i experimentellt syfte. (4) Att hämma de nervbanor som är överaktiva när de dopaminerga nervcellerna dött genom deep-brain stimulation. Samtliga dessa behandlingsprinciper har utvecklats i nära samarbete mellan grundforskare och kliniska forskare. Sidan 3 av 10
4 DBS - Kan den förbättra balansförmågan vid Parkinsons sjukdom? Maria Nilsson Presentationen kommer att sammanfatta mina fyra doktorandstudier. Det övergripande syftet med studierna har varit att undersöka om Deep Brain Stimulation (DBS) i nucleus subthalamicus (STN) påverkar balansförmåga, rädsla för att falla och fallincidens vid Parkinsons sjukdom (PS). Sista delstudien berör just fallincidens och resultaten som kommer att presenteras är i nuläget endast preliminära. I samtliga studier så har deltagarna undersökts med kliniska balanstest. Vissa individer har efter operation även fått utföra mer extensiva utredningar vid balanslaboratoriet här i Lund. Rädslan för att falla har utvärderats med hjälp av frågeformulär. Fallincidensen har registrerats med hjälp av falldagbok. I vissa av studierna har vi bara varit intresserade av att studera behandlingens egeneffekt. I dessa studier har därför personerna utvärderats då de varit utan anti-ps medicin under natten, och efter operation så har deltagarna testats både då STN stimuleringen varit på- respektive avslagen. I det dagliga livet så har individen efter operation en kombinerad behandling, dvs. kontinuerlig STN stimulering i kombination med minskad dos av anti-ps medicinering. Kombinationseffektens inverkan avseende funktionell balansförmåga har även undersökts i en av studierna. Sidan 4 av 10
5 Parkinsonläkemedel nyaste studier Per Odin Dept of Neurology, Central Hospital, Bremerhaven, Germany Sedan upptäckten av dopamin och introduktionen av L-dopa som terapi vid Parkinsons sjukdom för nu 40 år sedan, har utvecklingen vad gäller Parkinsonterapi varit enorm. Vi har idag ett stort antal preparat från flera olika preparatgrupper till förfogande. Trots detta kvarstår flera grundläggande problem i behandlingen. Ett huvudproblem är att en stor andel patienter utvecklar fluktuationer i effekten av L-dopa och dyskinesier (överrörlighet) redan efter några års L-dopa terapi. Studier syftande till nya och bättre terapier pågår ständigt. Det handlar om nya metoder för att påverka det dopaminerga signalsystemet, men man försöker också med preparat som har effekt på andra signalsystem uppnå effekt på Parkinsonsymtomen. Några revolutionerande genombrott vad gäller symtomatisk Parkinsonterapi inom närmaste åren är inte att förvänta. Det handlar mer om evolution än revolution. Mycket talar för att de metoder som vi redan har för kontinuerlig tillförsel av läkemedel över bärbara pumpar (Duodopa och Apomorfin) förblir de mest effektiva symtomatiska behandlingsalternativen ytterligare ett antal år. Pumpterapierna förbättras kontinuerligt: Pumparna blir smidigare och infusionsutrustningen mer driftssäker. Om priset för denna typ av terapi kan läggas på en acceptabel nivå så är det inte uteslutet att pumpterapi kan få en bred användning vid Parkinsons sjukdom. Flera studier har under senare år påvisat att de icke-motoriska symtomen (förstoppning, inkontinens, smärta, depression, psykos, demens, sömnproblem och många andra symtom) är väl så viktiga för Parkinsonpatientens livskvalitet som de motoriska. Framtida läkemedelsstudier bör därför inrikta sig på att också optimera behandlingen av de icke-motoriska Parkinsonsymtomen. Hur kommer vi då snabbast vidare? För att uppnå maximal forskningseffektivitet och också för att optimera den kliniska försörjningen av Parkinsonpatienter har internationella erfarenheter visat på det stora värdet av nätverksstrukturer. Ett exempel på detta är det tyska Kompetenznetz-Parkinson. Genom samverkan mellan centra specialiserade på Parkinsons sjukdom ökar man den vetenskapliga produktiviteten och kan uppnå en högre och mer enhetlig kvalitet i det kliniska omhändertagandet av Parkinsonpatienter. I Sverige och Skandinavien pågår fn diskussioner kring att sätta upp motsvarande nätverksstrukturer. En ytterligare möjlighet till förbättring av försörjningen av Parkinsonpatienter är inrättandet av särskilda rehabiliteringssjukhus för Parkinsonsjuka Parkinsjukhus. Detta öppnar för en mer specialiserad rehabiliteringsinsats med evidensbaserade terapialternativ. Erfarenheter från bland annat Tyskland, understryker värdet av en sådan organisation. Sammanfattning: Genom en kontinuerligt förbättrad symtomatisk terapi och en optimering av vårdorganisation, har vi goda skäl att anta att Parkinsonpatienter i Sverige och Skandinavien kommer att se stadigt förbättrade möjligheter till ett liv med god livskvalitet de kommande åren. Sidan 5 av 10
6 Genetiska faktorer och miljöfaktorer vid Parkinson Världsparkinsondagen, föredrag 27/ Andreas Puschmann I de flesta fall är det idag omöjligt att fastställa varför en person har fått Parkinsons sjukdom. År 1997 upptäcktes dock den första genmutationen som kunde associeras med Parkinsons sjukdom (PS). Sedan dess har ett flertal PS-relaterade genmutationer identifierats, samtliga genom kliniskgenetiska undersökningar av släkter med ärftlig PS. De genetiska upptäckterna har lett till ökad förståelse av sjukdomsmekanismen. Ett protein (äggviteämne) som är mycket centralt i detta avseende heter alfa-synuklein. Genom undersökningar av stora släkt med PS har man hittat att mutationer i genen för alfa-synuklein är förknippade med sjukdomen. Man har undersökt alfasynukleinets roll vid uppkomst av PS. Man vet nu att alfa-synuklein inlagras i hjärnan vid PS och att detta leder (på ett eller annat sätt) till att personen utvecklar symtom av PS. Intressant nog har man hittat samma bakomliggande mekanism hos patienter med den (mycket vanligare) icke-ärftliga formen av PS. Genetisk undersökning av (större) släkt med ärftlig PS kan alltså leda till upptäckt av centrala sjukdomsmekanismer, som även spelar roll vid icke-ärftlig PS. För % av familjer med ärftlig PS förblir den bakomliggande genmutationen idag fortfarande okänd, så att det finns mycket kvar att upptäcka. I Sverige har Henry Mjönes redan 1949 publicerat ett stort antal familjer med ärftlig PS. I en pågående studie inom Svenska Parkinsonakademin (se bifogad posters) undersöker vi familjer med ärftlig Parkinsons sjukdom. Detaljerade genetiska studier görs. Syftet är bl.a. att kartlägga hur många patienter med ärftlig Parkinsons sjukdom som har en av de kända genmutationerna samt att (om möjligt) upptäcka nya genmutationer, och därmed nya sjukdomsmekanismer. I de första undersökningarna inom denna studie har vi identifierat två familjer/släkt från södra Sverige med olika mutationer av alfa-synukleingenen. Effekten av just detta ämne, alfa-synuklein, studeras hos dessa patienter. Samtidigt finns nu nya behandlingsmetoder under utveckling som är direkt riktade mot de bakomliggande sjukdomsmekanismerna, i detta fallet mot alfa-synuklein. Det finns ett stort hopp om att dessa i framtiden kan bromsa sjukdomsprogressen. I denna och liknande studier ser man mer och mer att bilden av "Parkinsons sjukdom" kan orsakas av en rad olika genmutationer och därmed olika sjukdomsmekanismer. Samtidigt kan en och samma sjukdomsmekanism (genmutation) ge upphov till olika kliniska manifestationer av en snarlik neurodegenerativ process, d.v.s. till olika neurologiska sjukdomar. Parkinsons sjukdom är således inte en "enhetlig" sjukdom. Detta innebär att vi i framtiden måste ta fram andra indelningar av sjukdomarna, t ex enligt bakomliggande sjukdomsmekanismen och inte enbart enligt patientens symtom, om vi vill kunna välja ut de patienter som har nytta av en viss behandling. Vad gäller miljöfaktorer så vet man tyvärr inte så mycket ännu, trots att stora studier har genomförts. Olika kemiska ämnen har diskuterats, men med mycket få undantag har man inte kunnat konstatera att ett visst ämne, levnadssätt, mm., leder till Parkinsons sjukdom. För att undersöka denna fråga vidare ber vi våra studiedeltagare att lämna uppgifter om sina yrken, exponering mot kemikaliska ämnen mm. Även här har vi etablerat ett större internationellt samarbete då man behöver stora antal patienter om man vill hitta tydliga samband mellan dessa miljöfaktorer och risken att få Parkinsons sjukdom. Nyare forskning har även visat att det nog finns ett samspel mellan gener och miljöfaktorer: En person kan ha ärvt en ökad benägenhet att få Parkinsons sjukdom när den utsätts för vissa miljöfaktorer, dvs man kan vara olika känslig för dessa miljöfaktorers verkan. (Jag kommer att koncentrera mig på genetiska faktorer eftersom det inte finns så mycket "hårda data" om miljöfaktorer.) Sidan 6 av 10
7 Identifiering av vårdbehov i olika skeden av Parkinsons sjukdom Anna Lena Törnqvist subspecialiserad sjuksköterska i funktionell neurokirurgi vid rörelserubbningsssjukdomar; Dr Med Vet, Klinisk lärare Bakgrund: Parkinsons sjukdom (PS) har många yttringar. PS är en progressiv sjukdom vilket gör att symptombilden förändras över åren och därmed kan patienten och dennes familjs förutsättningar i det vardagliga livet liksom vårdbehovet påverkas. Symptomen vid PS är mångfacetterade och påverkar det dagliga livet genom exempelvis nedsatt och oförutsägbar rörlighet. Även stämningsläge, tanke- och planeringsförmåga och talförmågan kan påverkas. Det finns även andra symptom av PS såsom täta urinträngningar, förstoppning mm. Med tiden kan effekten av medicineringen bli oförutsägbar och variera flera gånger per dag. Detta innebär att patienten och dennes familj kan få svårt att planer aktiviteter eller utföra spontana aktiviteter, eftersom. Medicineringen kan också orsaka problem, såsom ofrivilliga rörelser, överaktivitet och hallucinationer. I dagsläget finns det olika behandlingsstrategier inklusive egenvård och den neurokirurgiska behandlingsmetoden såsom Deep Brain Stimulation (DBS) att tillgå för att reducera PS symptom så att det dagliga livet för patienten och dennes familj fungerar bättre. Medicineringen har oftast mycket god effekt i minst 5-7 år men effekten kan sedan bli varierande eller bli förenad med biverkningar. Således finns det ett fortgående vårdbehov, medan sjukvården har allt svårare att få resurserna att räcka till. Därmed behöver resurserna användas på ett så effektivt som möjligt, för att ge möjlighet till ett bra daglig liv för patienterna och deras närstående. Metod: Det finns idag mycket få studier som undersökt vad patienterna och deras familjer har för vårdbehov i olika faser av sjukdomen. Vi intervjuade åtta par i åldrarna år (makarna separat) i Södra sjukvårdsregionen före och ett år efter implantation av DBS i hjärnans område subthalamicus. Makarna hade haft PS sedan 8-20 år. Intervjuguiden innehöll frågor rörande det vårdbehov och det stöd familjerna hade fått och vad de önskade sig. Resultat: Preliminär analys av kvalitativa forskningsintervjuer visar att vårdbehovet och dess innehåll varierar genom sjukdomens faser. Behovet ansågs av deltagarna bero på symptom och symptomkontroll men även var personerna befann sig i livet och vilka mål, behov och resurser de hade. Fruarna önskade inbjudan till sjukvårdsbesöken, framförallt i samband med diagnosbeskedet men även under de kommande åren. De önskade stöd om hur barnen, arbetsgivare och vänner kan informeras om sjukdomen. Bakom detta låg att de önskade mer kunskap om sjukdomen som sådan liksom dess behandling. Under hela sjukdomsförloppet önskade de mer information om olika behandlingsmetoder och stöd från andra professioner inom sjukvården än läkare och sjuksköterska. Något som framhölls som oerhört viktigt var att de skulle uppleva en ökad trygghet om sjukvården skulle vara tillgänglig Konklusion Familjerna önskade att de skulle ses som helhet av sjukvården eftersom hela familjen påverkas av att en familjemedlem har PS, vilket betyder att inte bara patienten ska inbjudas till sjukvårdsbesök utan även hustrun. De önskade även mer stöd både avseende om hur man kan informera barnen och andra om PS men även problem eller frågor som kan uppstå under åren med PS. Sidan 7 av 10
8 Dagens Behandlingsarsenal vid Parkinsons sjukdom Abstract Svenska Parkinson Dagen 27 maj 2009 Håkan Widner Överläkare, Verksamhetschef Neurologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Adjungerad Professor Avdelningen för neurologi, Institutionen för kliniska vetenskaper, Lund Medicinska fakulteten, Lunds Universitet Huvudbudskap: Det finns nu mycket effektiva och tillgängliga behandlingar av många symtom vid Parkinsons sjukdom som kan ge betydande hjälp för patienter med sjukdomen. I Sverige finns nu ca 20 läkemedel av olika 7 olika typer registrerade för behandling av symtom vid Parkinsons sjukdom stor erfarenhet och kunskap krävs för att optimalt utnyttja dessa effektivt. Nya, allmänt spridda terapiråd har tagits fram genom en yrkesorganisation, SweModis och en kortversion av dessa har getts ut av Läkemedelsverket 2007 och ger mycket konkreta råd om hur man bäst behandlar vissa symtom och faser av sjukdomen. För vissa speciellt svåra symtom ibland komplikationer av ovan medicinering i kombination med sjukdomens utveckling, finns det tillgängligt 3 avancerade behandlingar; tillförsel av läkemedel via pumpar (L-dopa i form av Duodopa) dopaminagonist Apomorfin, ApoGo. Per Odin kommer att ta upp dessa behandlingar mera detaljerat. Ett viktigt komplettment till behandlingen med farmaka är fokal elektrisk behandling i hjärnan med djup elektrod stimulering, DBS. Mia Nilsson tar upp denna behandlingsform ytterligare i detalj vad gäller behandlingseffekter på balansen. De patienter som kommer i fråga för någon av dessa behandlingar är dem som har svårt att få tillräcklig symtom lindring med vanliga läkemedel, antingen pga komplikationer av behandlingen (vanligen sk ofrivilliga rörelser) eller biverkningar som gör att man inte kan ge tillräcklig effektiv behandling av något medel. Förutsättningen är att det inte finns faktorer som gör en av de mer avancerade behandlingarna farliga eller för komplicerade att ge. Det är oftast dessa faktorer som avgör vilken behandling som kan komma ifråga, förutom patientens val. Trots alla dessa effektiva behandlingar som finns tillgängliga är det fortsatt ett stort behov av ytterligare behandlingar och nya metoder eftersom: Parkinsons sjukdom är obönhörligen framåtskridande (progressiv neurodegeneration) Symtomprogressen kan för närvarande inte stoppas vilket leder till att behandlingseffekten med nuvarande medel inte kan kompensera full ut efter år Efter längre tids sjukdom drabbas också områden av hjärnan som inte har direkt med rörelsekontrollen att göra, sk icke-motoriska symtom, och dessa sjukdoms effekter påverkar ofta patienter och anhöriga i mycket hög grad. Sidan 8 av 10
9 Behandlingar av icke-motoriska symtom finns tillgängliga i viss utsträckning men behöver tillämpas mera effektivt och mera allmänt. Det krävs stora informationsinsatser till patienter, anhöriga och sjukvården om de icke motoriska symtomens karaktär och yttringar men också hur dessa tillstånd bäst behandlas. Nya behandlingar behövs: Stoppande av sjukdomen där kan förståelse som sjukdomsprocesser som de genetiska formerna ger viktiga upplysningar om, vilket Andreas Puschmann berättat Tidigt insatta behandlingar med potentiell skyddande effekter, och ett sätt att tidigt kunna upptäcka sjukdomen är med att söka identifiera biomarkörer för Parkinsons sjukdom som Oskar Hansson beskrivit. Behandlingar som varar länge för dem som insjuknar under ca 45 års ålder med en förväntad sjukdoms period framför sig överstigande 30 år. För de senare har Svenska Parkinson Akademien, tillsammans med flera andra forskningsfinansiärer, bland annat statliga ALF medel, Vetenskapsrådets Linné projekt BaGaDiLiCo, Neurofortis och Neuronano, M J Fox Foundation och EU s en del av dessa projekt beskrivs nedan: 1/ Testning av ett medel mot ofrivilliga rörelser som testar principen om att L-dopa tas upp av nervceller som normalt inte använder dopamin som signalsubstans, men som frisätter dopamin på ett onormalt sätt, vilket leder till onormal kontroll av rörelser och andra symtom. Ett helt nytt läkemedel, som används vid andra sjukdomar, skall prövas på två sätt på patienter i Lund och Huddinge inom kort i en tidig läkemedelsprövning. Studien sker i samarbete med Wallenberg Neuroscience Center, Anders Björklund, Manol Carta mfl, samt ett företag NeuroSearch och Psychogenics Inc, samt med viss sannolikhet stöd från Michael J Fox Foundation 2/ Tillförsel av en tillväxtfaktor genom en inopererad pump som långsamt tillför små mängder av bbpdgf in till hjärnan och som förhoppningsvis kan påverka de kroppsegna nervcellerna / stamcellerna och med det påverka de kvarvarande nervcellerna som stärks av tillväxtfaktorn. Ett företag NeuroNova AB i Stockholm och vi tillsammans med Huddinge sjukhus prövar detta i en tidig fas. 3/ Försök att återställa det kemiska maskineriet i hjärnan så att nervcellerna som lider brist på dopamin och närliggande nervceller, kan bilda ämnet genom tillförsel in i hjärnan med hjälp av konstgjorda gener i en ofarlig virusbärare (gen terapi) de nödvändiga enzymer som behövs. Djurförsök i Lund och USA talar för att detta kan vara en effektiv behandling och vi arbetar för att börja tillämpa denna helt nya behandlingsprincip på patienter men behöver arbeta ytterligare för att veta vilka patienter som kan vara lämpliga för de första försöken. Förhoppningsvis är möjligt att börja försök 2010 eller Sidan 9 av 10
10 4/ Försök att reparera hjärnan genom att transplantera nervceller som kan integrera sig in i hjärnans nervbansystem och återskapa tillräckligt många nerv-nerv kontakter och genom det förbättra symtomen vid Parkinsons sjukdom. I Lund har 18 patienter transplanterats fram till men av flera skäl har ett uppehåll i metoden krävts. Det är nu dags för en ny serie transplantationer som görs i samarbete med forskare i England, USA, Kanada, Frankrike, och Tyskland, i syfte att söka visa att genom de metodförbättringar som har skett att det är möjligt att reparera hjärnan framgångsrikt utan risk för komplikationer. Detta arbete sker med stöd av EU och framöver kommer Parkinson Akademien att ha en roll att spela i detta. Jag ser med stor tillförsikt fram emot en framtida innovativ forskning kring Parkinsons sjukdom i Sverige, Lund och inte minst vid neurologiska kliniken i Lund med hjälp och stöd genom Svenska Parkinson Akademien och många andra. Sidan 10 av 10
den 11 april 2014 i Lund Behandling av Parkinsons sjukdom nuläge och framtidsperspektiv
Program för Världsparkinsondagen, den 11 april 2014 i Lund Behandling av Parkinsons sjukdom nuläge och framtidsperspektiv 13.00 Välkomsthälsning Inledning 13.10 Det svenska Parkinsonregistret Enkät om
Läs merFår Parkinsonpatienter resurserna de har rätt till? Seminarium om vård, behandling och patientmakt vid Parkinsons sjukdom i Malmö den 19 november 2013
Får Parkinsonpatienter resurserna de har rätt till? Seminarium om vård, behandling och patientmakt vid Parkinsons sjukdom i Malmö den 19 november 2013 Seminariet vände sig till: vårdpersonal, politiker,
Läs merBehandling av Parkinson i klinisk vardag nya möjligheter
Stockholm i februari 2008 Inbjudan Swemodis symposium Behandling av Parkinson i klinisk vardag nya möjligheter Stockholm, 3-4 April 2008 Swemodis symposium berör på ett heltäckande sätt behandlingstraditioner
Läs merParkinson utanför neurologkliniken. Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro
Parkinson utanför neurologkliniken Mellansvenskt läkemedelsforum 2015 Örebro Önskemål/krav från patienter Förbättrad tillgång till neurologisk vård och rehabilitering Likvärdig vård över hela landet Rätt
Läs merBESLUT. Datum 2010-03-26
BESLUT 1 (5) Datum 2010-03-26 Vår beteckning SÖKANDE Nordic InfuCare AB Box 1225 131 28 Nacka Strand SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar
Läs merLEVA MED PARKINSON KONST ÄR MIN DRIVKRAFT VÅRDFOKUS. NUMMER ETT 2015
LEVA MED PARKINSON KONST ÄR MIN DRIVKRAFT 42 VÅRDFOKUS. NUMMER ETT 2015 Conny lever för skapandet. När han mår bra är han gärna aktiv tills han stupar, trots att parkinsonsjuksköterskan manar till balans
Läs merGula Villan 2015 12 Johan Rådberg Neurologi och Rehabkliniken
Parkinsons sjukdom Gula Villan 2015 12 Johan Rådberg Neurologi och Rehabkliniken Neurologiska sjukdomar-12 i topp Stroke Epilepsi Parkinson Multipel skleros MS Hjärntumörer Polyneuropathi Myastenia Gravis
Läs merPå toppen av karriären eller en samhällsbörda.
På toppen av karriären eller en samhällsbörda. Fler Neurologer: Var hittar jag en specialist. Rätt medicin: Hjälp mig att få bra behandling. Lika vård: Vad finns att få ute i landet. Parkinsons sjukdom
Läs merHur känner man igen att det är Parkinson?
Hur känner man igen att det är Parkinson? Professor Sten-Magnus Aquilonius, Uppsala, har nyligen gått i pension. Susanna Lindvall, ParkinsonFörbundet, passade på att ställa några angelägna frågor till
Läs merA-vitaminbehandling vid RP
A-vitaminbehandling vid RP Sedan nästan 20 år har man använt behandling med vitamin A för att om möjligt bromsa synförsämringen vid främst klassisk RP. Det har också kommit varningar på senare tid för
Läs merHur kan stamceller bidra till att behandla Parkinsons sjukdom?
Hur kan stamceller bidra till att behandla Parkinsons sjukdom? Oscar Cidon Sporrong Populärvetenskaplig sammanfattning av självständigt arbete i biologi HT 2013 Institutionen för biologisk grundutbildning,
Läs merParkinsons sjukdom. Neurodegenerativ sjukdom Prevalens - ca i Sverige Ca 1% > 65 år Vanligaste debutålder kring 70 år Vanligare hos män
PARKINSONS SJUKDOM Parkinsons sjukdom Neurodegenerativ sjukdom Prevalens - ca 20.000 i Sverige Ca 1% > 65 år Vanligaste debutålder kring 70 år Vanligare hos män Historik James Parkinson 1817 An essay on
Läs merRegionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne
Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till
Läs merForskningen måste inriktas på individanpassad medicin
En utskrift från Dagens Nyheter, 2016 03 24 21:32 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/debatt/forskningen maste inriktas pa individanpassad medicin/ DN Debatt Forskningen måste inriktas på individanpassad
Läs merTransplantation av hjärnceller vid Parkinson
Transplantation av hjärnceller vid Parkinson Ingrid Strömberg Professor Institutionen för integrativ medicinsk biologi Enheten för histologi med cellbiologi Jag tänkte först berätta lite om Parkinsons
Läs merTack. Eira-studien. Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism!
Eira-studien a r i E Tack Vi vill med denna broschyr tacka Dig för Din medverkan i vår studie över orsaker till ledgångsreumatism! Du är en av de drygt 5 000 personer i Sverige som under de senaste 10
Läs merInformation från Scandinavian Movement. Terapimöjligheter för Parkinsons sjukdom i avancerad fas
Information från Scandinavian Movement Disorder Society, ScandMODIS Terapimöjligheter för Parkinsons sjukdom i avancerad fas Bakgrund Parkinsons sjukdom (PS) är en kroniskt framåtskridande (progredierande)
Läs merTill dig som nyligen fått diagnosen Parkinsons sjukdom
Till dig som nyligen fått diagnosen Information och utbildning Medlemmen i centrum Forskning och vård Livslust och framtidsmål Förbundet, Länsföreningar och lokala föreningar i samverkan Du har nyligen
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2002:45 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2000:49 av Inger Persson (v) om att ytterligare rehabiliteringsteam skall inrättas för patienter som drabbats av Parkinsons sjukdom
Läs merInformation från Scandinavian Movement Disorder Society, ScandMODIS TERAPIMÖJLIGHETER FÖR PARKINSONS SJUKDOM I AVANCERAD FAS
Information från Scandinavian Movement Disorder Society, ScandMODIS TERAPIMÖJLIGHETER FÖR PARKINSONS SJUKDOM I AVANCERAD FAS ScandMODIS Executive Committee Jan Aasly Espen Dietrichs Erik Hvid Danielsen
Läs mer- ALS - Introduktion. Neurodegenerativa sjukdomar
Introduktion Hjärnan och ryggmärgen utgör det centrala nervsystemet i vår kropp och är ett av våra mest komplexa organ. Nervsystemet byggs upp av ett flertal olika typer av celler som tillsammans bildar
Läs merRAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter
RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet
Läs merINDIKATIONER OCH KONTRAINDIKATIONER FÖR AVANCERADE BEHANDLINGAR AV PARKINSONS SJUKDOM
INDIKATIONER OCH KONTRAINDIKATIONER FÖR AVANCERADE BEHANDLINGAR AV PARKINSONS SJUKDOM En stor del av alla Parkinsonpatienter utvecklar motoriska fluktuationer och dyskinesier efter några års peroral behandling
Läs merAtaxier Vad händer i nervsystemet? Sakkunnig: docent Tor Ansved, specialist i neurologi och klinisk neurofysiologi, Läkarhuset Odenplan, Stockholm
Ataxier Vad händer i nervsystemet? Lillhjärnan samordnar våra rörelser. Lillhjärnan ligger under storhjärnans nacklober alldeles bakom hjärnstammen, som den också är förenad med. Lillhjärnan är framför
Läs merLäkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning /2007
BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-09-04 SÖKANDE SOLVAY PHARMA AB Sisjö Kullegata 8 421 32 Västra Frölunda SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS
Läs merRegionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens
Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i Region Skåne. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda
Läs merPARKINSONBLADET Information till medlemmar i Parkinsonföreningen i Västra Götaland
PARKINSONBLADET Information till medlemmar i Parkinsonföreningen i Västra Götaland November 2013 Bladansvarig Inger Celion. November - månaden Gud glömde när han delade ut årstiderna,.. som någon påstod.
Läs merWearable sensors in smart textiles
Wearable sensors in smart textiles Kristina Malmgren Professor in Neurology Institute of Neuroscience and Physiology Sahlgrenska Academy Gothenburg University wearitmed Stiftelsen för Strategisk Forskning
Läs merPatientinformation 2012-01-16
Patientinformation 2012-01-16 Deep Brain Stimulation (DBS) Vad är DBS? DBS är en behandling som kräver kompetens och engagemang från flera håll. För att kunna möta den ökade efterfrågan och för att kunna
Läs merVAD ÄR ALFA-1 ANTITRYPSINBRIST
VAD ÄR ALFA-1 ANTITRYPSINBRIST Vad är Alfa-1 antitrypsinbrist? Cirka en av 1600 personer i Sverige har brist på ett viktigt protein (äggviteämne), som kallas alfa1-antitrypsin (AAT). Det bildas i levern
Läs merFrågor och svar om sängvätning
Frågor och svar om sängvätning Broschyren är utgiven av Svenska Enures Akademien Hur vanligt är det med sängvätning? De flesta barn blir torra i 2-3 års åldern, i regel tidigare på dagen än på natten.
Läs merFrukostmöte med Socialutskottet
Frukostmöte med Socialutskottet 2014-11-26 Narkolepsiföreningen Sverige NFS Agenda Att leva med narkolepsi Gustav 17, Evelina 21 och Edvin 19 berättar Vaccineringen Behov av bättre behandling Forskning
Läs merMultipel Skleros Multipel skleros
Multipel Skleros Multipel skleros Det här är MS MS står för Multipel skleros och är en kronisk sjukdom som påverkar det centrala nervsystemet, det vill säga hjärnan och ryggmärgen. Vid MS uppfattar immunförsvaret
Läs merNamn Styrka Förpackning AIP AUP Duodopa 20 mg+5 mg 7x100 ml 6 910 SEK 7 111 SEK
BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2004-01-23 Vår beteckning 1443/2003 SÖKANDE NeoPharma Production AB Ulf Rosén Box 22 751 03 UPPSALA SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden
Läs merDEMENS. Demensstadier och symptom. Det finns tre stora stadier av demens.
DEMENS Ordet demens beskriver en uppsättning symptom som kan innebära förlust av intellektuella funktioner (som tänkande, minne och resonemang) som stör en persons dagliga funktion. Det är en grupp av
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2011:36 LS 0910-0865 1 (3) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:29 av Lena-Maj Anding m fl (MP) om inrättande av ett resurscentrum för forskning och behandling av patienter med
Läs merVinnare 2015. Barnnefrologiverksamheten, Verksamhetsområde barnmedicin Skånes universitetssjukhus
Vinnare 2015 Barnnefrologiverksamheten, Verksamhetsområde barnmedicin Skånes universitetssjukhus Barnnefrologiverksamheten, verksamhetsområde barnmedicin Skånes universitetssjukhus Juryns motivering: Bedömarna
Läs merHuntingtons sjukdom - en hjärnsjukdom
Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Benmärgstransplantation vid Huntingtons sjukdom Benmärgstransplantation skyddar HS-möss från vissa
Läs merInfomationsmaterial om Parkinsons Sjukdom VAD FÅR VI KOSTA?
Infomationsmaterial om Parkinsons Sjukdom VAD FÅR VI KOSTA? Parkinsonsjuka frågar sig: Vad får vi kosta? Vad får vi kosta per dag? En dagens lunch på restaurang? En bukett tulpaner? Fem liter bensin? En
Läs merNamn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Domperidon Ebb Munsönderfallande tablett. 10 mg Blister, 30 tabletter
2013-04-24 1 (7) Vår beteckning SÖKANDE Ebb Medical AB Box 114 371 22 Karlskrona SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, beslutar att nedanstående läkemedel
Läs merVem bestämmer du eller din blåsa?
Vem bestämmer du eller din blåsa? Känner du igen problemet? Går du på toaletten ovanligt ofta? Besväras du av täta trängningar? Händer det att du inte hinner fram till toaletten i tid? Symtomen kan bero
Läs merAvancerad specialistsjuksköterska. Masterprogram med inriktning kirurgisk vård, 60hp
Avancerad specialistsjuksköterska Masterprogram med inriktning kirurgisk vård, 60hp Avancerad specialistsjuksköterska Rollen som avancerad specialistsjuksköterska (eller Nurse Practitioner, NP) introducerades
Läs merEn vanlig behandling i en annorlunda form
LEVODOPA/KARBIDOPA INTESTINAL GEL En vanlig behandling i en annorlunda form - Kontinuerlig dopaminerg behandling vid Parkinsons sjukdom Detta informationsblad som du har fått av din läkare/sjuksköterska
Läs merInformation om epilepsi TILL UNGDOMAR OCH VUXNA
Information om epilepsi TILL UNGDOMAR OCH VUXNA De allra flesta som har epilepsi kan leva ett helt normalt liv. De allra flesta som har epilepsi kan leva ett helt normalt liv. Egna anteckningar: LÄS MER»
Läs merRiktlinjer för behandling av kronisk njursvikt
Riktlinjer för behandling av kronisk njursvikt Mål: Alla personer med kronisk njursvikt skall få en behandling av så god kvalitet att behovet av dialys eller transplantation fördröjs eller förhindras.
Läs merVård av en dement person i hemförhållanden
Vård av en dement person i hemförhållanden Bemötande, vård och rapportering Kerstin Savolainen Lene-Maj Asplund 06.03.04 Vad är demens? Förorsakas av organiska sjukdomstillstånd i hjärnan Störningar i
Läs merLäkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-11-19 1072/2007
BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 2007-11-19 SÖKANDE Smerud Medical Research International AS Drammensveien 41 N-0271 Oslo Norge SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS
Läs merFamiljär hyperkolesterolemi
Information till patienter och anhöriga Familjär hyperkolesterolemi Den här informationen riktar sig till dig som har sjukdomen familjär hyperkolesterolemi (FH) eller är anhörig till någon med sjukdomen.
Läs merPATIENTFALLBESKRIVNINGAR
PATIENTFALLBESKRIVNINGAR ERIK SVENSSON (Född 1957) Erik Svensson föddes 1957. Hans fru, Eva, är lika gammal. Tillsammans äger och driver de en bensinstation och bor i en 3rumslägenhet i en liten stad.
Läs merKommunikation och delaktighet nyckelord vid åttonde nordiska Parkinsonfördjupningsmötet för sjuksköterskor 2012
Kommunikation och delaktighet nyckelord vid åttonde nordiska Parkinsonfördjupningsmötet för sjuksköterskor 2012 I januari höll Parkinsonförbundet sitt årligen återkommande nordiska Parkinson-fördjupningsmöte
Läs merSammanfattning av rehabiliteringsförslag vid stroke, traumatisk hjärnskada och Parkinsons sjukdom utifrån rådande kunskapsläge.
Sammanfattning av rehabiliteringsförslag vid stroke, traumatisk hjärnskada och Parkinsons sjukdom utifrån rådande kunskapsläge. Allmän sammanfattning Att påbörja rehabilitering och träning efter en skada
Läs merÄr tiden mogen för allmän screening för prostatacancer?
1 Är tiden mogen för allmän screening för prostatacancer? På vårt kvartalsmöte strax före sommaren hade vi besök av professor Jonas Hugosson som föreläsare. Jonas Hugosson är urolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Läs merLäkemedelsprövningar och slutsatser
Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. TRACK-HD avslöjar betydande förändringar hos pre-symtomatiska mutationsbärare och personer med HS Ettårsrapporten
Läs merMorbus Parkinson, någon ny medicin på gång?
Morbus Parkinson, någon ny medicin på gång? Dag Nyholm, leg.läk., docent Neurologkliniken Inst. f. neurovetenskap, neurologi Morbus Parkinson, någon ny medicin på gång? Hur ställs diagnosen och vilka differentialdiagnoser
Läs merDetta informationsblad som du har fått av din läkare/sjuk sköterska innehåller information om Dacepton (apomorfin) Behandling med D-mine Pen
Detta informationsblad som du har fått av din läkare/sjuk sköterska innehåller information om Dacepton (apomorfin) Behandling med D-mine Pen Vad är Dacepton? Dacepton är ett läkemedel som liknar dopamin
Läs merInformation om. Reminyl (galantamin)
Information om Reminyl (galantamin) Alzheimers sjukdom I Sverige finns det cirka 140 000 personer som har en så kallad demenssjukdom. Ungefär hälften har Alzheimers sjukdom. Denna sjukdom drabbar i de
Läs merOm läkemedel. vid depression STEG 1
Om läkemedel vid depression BUP finns på alla orter i Halland: Kungsbacka Tfn 0300-56 52 17 Varberg Tfn 0340-48 24 40 Falkenberg Tfn 0346-561 25 Halmstad/Hylte/Laholm Tfn 035-13 17 50 Välkommen att ta
Läs merNationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom
Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom Slutversion publicerad i december 2016 2016-12-01 Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons
Läs merFakta äggstockscancer
Fakta äggstockscancer Varje år insjuknar drygt 800 kvinnor i Sverige i äggstockscancer (ovariecancer) och omkring 600 avlider i sjukdomen. De flesta som drabbas är över 60 år och före 40 år är det mycket
Läs merParkinsons sjukdom. Arbete inom informationsteknik YHHV8 28.4.2004 Katrina Fröberg Johanna Lehtonen Stella Sarmaja
Parkinsons sjukdom Arbete inom informationsteknik YHHV8 28.4.2004 Katrina Fröberg Johanna Lehtonen Stella Sarmaja Innehållsförteckning: Symptom...1 Nervcellernas förstörelse...1 Sjukdomsförloppet...2 Diagnos...2
Läs merOlika vård beroende på var i Sverige man bor
Olika vård beroende på var i Sverige man bor Information om och behandling av Parkinsons sjukdom i Sverige April 2011 1 Förord Under hösten 2010 genomförde Parkinsonförbundet en enkätundersökning för att
Läs merVarför utreda vid misstanke om demenssjukdom:
Demensutredning Varför utreda vid misstanke om demenssjukdom: Utesluta annan botbar sjukdom Diagnosticera vilken demenssjukdom Se vilka funktionsnedsättningar som demenssjukdomen ger och erbjuda stöd/hjälp
Läs merKosttillskott fo r att minska riskfaktorer
KAPITEL 3 Kosttillskott fo r att minska riskfaktorer Artiklar i Läkartidningen 201209 och 20120912 diskuterar livsstil och hjärtkärlsjukdomar. Denna genomgång kan fungera som bas för att belysa betydelsen
Läs merFakta om tuberös skleros (TSC)
Fakta om tuberös skleros (TSC) Tuberös skleros är en medfödd genetisk sjukdom som karaktäriseras av tumörliknande förändringar i hjärnan och olika organ i kroppen. Förändringarna kan vara allt från små
Läs merNEOPHARMA PRODUCTION AB Box 22 751 03 Uppsala
BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning SÖKANDE NEOPHARMA PRODUCTION AB Box 22 751 03 Uppsala Företrädare: Ulf Rosén SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS
Läs merSammanfattning av Kristina Gustafssons sjukdomsprogression
Sammanfattning av Kristina Gustafssons sjukdomsprogression SJUKDOMSFAS FAS 1 TIDIGT STADIUM FAS 2A FÖRE BEHANDLING FAS 2B FÖRE BEHANDLING FAS 3 EFTER BEHANDLING KLINISKA SYMTOM 5 års bra kontroll med perorala
Läs merALF-info maj Anders Bjartell vice-dekan med ALF-ansvar
ALF-info maj 2016 Anders Bjartell vice-dekan med ALF-ansvar ALF = Samverkan Avtal mellan staten och vissa landsting om samarbete om utbildning av läkare, klinisk forskning och utveckling av hälso och sjukvården
Läs merTips och råd om överaktiv blåsa. Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se
Tips och råd om överaktiv blåsa Du bestämmer över ditt liv. Inte din blåsa. Blåsan.se VES-100973-1 02.2011 Relevans.net Man räknar med att cirka 200 miljoner människor i världen har problem med blåsan.
Läs merÅrsrapport Specialitetsråd i Neurosjukvård. Verksamhetsberättelse
Årsrapport 2016 Specialitetsråd i Neurosjukvård Laila Hellgren, Verksamhetschef Kliniks neurofysiologi, neurologi och neurokirurgi, Akademiska sjukhuset Uppsala 2 (5) 1 Innehållsförteckning 1. Möten under
Läs merBESLUT. Datum Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV avslår ansökan om att Flexilev ska ingå i läkemedelsförmånerna.
BESLUT 1 (6) Datum 2015-04-13 Vår beteckning SÖKANDE Sensidose AB Vetenskapsvägen 10 191 38 Sollentuna SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV avslår
Läs merForskning för människors hälsa med hjälp av djurförsök
1 Forskning för människors hälsa med hjälp av djurförsök Ett hett politiskt område där många skrönor florerar och okunskapen är stor. Så sammanfattade Karin Sandström, Handikappförbundens samarbetsorgan,
Läs merUVIS. Ett nationellt center för avbildning med tyngdpunkt inom translationell medicin. Jan Grawé. Uppsala Universitet
UVIS Ett nationellt center för avbildning med tyngdpunkt inom translationell medicin Jan Grawé Rudbecklaboratoriet b t Uppsala Universitet Science For Life Laboratory (SciLifeLab) En satsning på storskalig
Läs merLäs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.
Bipacksedel: Information till användaren Eldepryl 5 mg och 10 mg tabletter Selegilin Läs noga igenom denna bipacksedel innan du börjar ta detta läkemedel.den innehåller information som är viktig för dig.
Läs merPalliativ vård vid hjärtsvikt. Camilla Öberg, distriktsläkare och kardiolog
Palliativ vård vid hjärtsvikt Camilla Öberg, distriktsläkare och kardiolog Din hjärtsviktspatient du? (2 min) Tänk på en av dina patienter med svår hjärtsvikt Berätta avidentifierat max 30 sekunder för
Läs merEtiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)
Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga
Läs merInformation om Bråck på stora kroppspulsådern
Information om Bråck på stora kroppspulsådern Society of Interventional Radiology, www.sirweb.org Vad är ett pulsåderbråck och varför måste det behandlas? Pulsåderbråck (aortaaneurysm) är en vidgning av
Läs merVetenskap & hälsa. Aktuellt om. Hjärnan i tanke & rörelse
Aktuellt om Vetenskap & hälsa November 2008 Hjärnan i tanke & rörelse Denna tidskrift ges ut av Medicinska fakulteten vid Lunds universitet och Universitetssjukhuset i Lund & Universitetssjukhuset MAS
Läs merOmtentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026
Omtentamen Medicin A, klinisk medicin med allmän farmakologi 7,5 hp Kurskod: MC1026 Kursansvarig: Ulrika Fernberg Datum: 2011 11 12 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 58 poäng Poängfördelning: Allmän farmakologi
Läs merNeurorapporten Avsnitt 2 Forskning om hjärnans sjukdomar
Neurorapporten 2019 Avsnitt 2 Forskning om hjärnans sjukdomar I AVSNITT 2 Forskning om hjärnans sjukdomar 2 16 Särtryck ur Neurorapporten 2019 Vi lever i en tid då mycket går framåt. Forskningen har hjälpt
Läs merefter knä- eller höftledsoperation
PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar
Läs merLewykroppssjukdomar nya forskningsrön och framtida behandling
Lewykroppssjukdomar nya forskningsrön och framtida behandling Forskaren Thomas Näsströms föreläsning. Vad vet vi idag? Symtom, diagnos och bakomliggande mekanismer. Vilka behandlingar finns och vilka behandlingar
Läs merCANCERGENETISK MOTTAGNING CAP NORR Cancerprevention norra regionen Regionalt Cancercentrum norr Norrlands Universitetssjukhus 901 85 UMEÅ
CAP NORR Cancerprevention norra regionen 2(5) Inför utredning för misstänkt ärftlig cancer Detta informationsblad skickas till Dig som antingen genom egen begäran eller genom remiss från Din läkare skall
Läs merAktuellt Parkinson Skåne SEPTEMBER 2013
Aktuellt Parkinson Skåne SEPTEMBER 2013 Mer information finns på www.parkinsonforbundet.se/skane Efter en het sommar startar nu höstens aktiviteter. En del av höstprogrammen är redan klara medan andra
Läs merPramipexol Stada. 18.10.2013, Version V01 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Pramipexol Stada 18.10.2013, Version V01 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Pramipexol STADA 0,088 mg tabletter Pramipexol STADA 0,18 mg tabletter
Läs merNationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom
Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom Remissversion publicerad i februari 2016 2016-03-14 Nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons
Läs merINFORMATION OM INVEGA
INFORMATION OM INVEGA Du är inte ensam Psykiska sjukdomar är vanliga. Ungefär var femte svensk drabbas varje år av någon slags psykisk ohälsa. Några procent av dessa har en svårare form av psykisk sjukdom
Läs merALLT OM SMÄRTA. www.almirall.com. Solutions with you in mind
ALLT OM SMÄRTA www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse som är förknippad med en skadlig stimulus. Hos personer som
Läs merSatsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården
Satsa på omvårdnadsforskning för att förbättra vården Produktionsfakta Utgivare Svensk sjuksköterskeförening Sakkunnig i forskningsfrågor: Elisabeth Strandberg Grafisk form Losita Design AB, www.lositadesign.se
Läs merNjurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit
Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit och IgA-vaskulit Njurmedicinska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset 1 Patientinformation om Njurinflammation/ glomerulonefrit av typen IgA-nefrit
Läs merNominering/underlag för introduktion av nytt cancerläkemedel/ny indikation
NOMINERINGSMALL Nominering/underlag för introduktion av nytt cancerläkemedel/ny indikation A. Fylls i av den som nominerar: 1. Läkemedlets namn: 2. Indikation: 3. Dosering och administrationssätt: 4. Hur
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
OLANZAPIN RATIOPHARM Datum: 21.7.2014, Version 1.1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst Olanzapin
Läs merBiologiskt perspektiv
Biologiskt perspektiv ARV Kemisk balans Signalsubstanser Hjärnans STRUKTUR Nervceller Ett häfte som kompletterar texten i din bok Det biologiska perspektivet söker förklara människans tankar, känslor och
Läs merInformation. till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta.
Information till dig som behandlas med Risperdal eller långtidsverkande Risperdal Consta www.schizofreni.se Innehåll Ett viktigt steg för att komma i själslig balans...4 Du är inte ensam...5 Psykisk sjukdom
Läs merVarmt tack. Mars. Margareta Ingman för pengar till vår förening med anledning av Din make, Ivar Ingmans bortgång förra året.
PARKINSONBLADET Information till medlemmar i Parkinsonföreningen i Västra Götaland Mars 2014 Bladansvarig Inger Celion www.parkinsonforbundet.se Länsföreningar Västra Sverige Mars är den 3:e månaden enligt
Läs merAmyotrofisk lateralskleros (ALS) jakten på the Holy Grail
Amyotrofisk lateralskleros (ALS) jakten på the Holy Grail ALS Likemannstreff 26 mars 2014 Clas B. Johansson, Docent, af Jochnick fellow CMM, Karolinska Institutet, Jämtlands Läns Landsting Neurologiska
Läs merFakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling
Fakta om kronisk myeloisk leukemi (KML) sjukdom och behandling Om leukemier Kronisk myeloisk leukemi (KML) är en form av leukemi ett samlande begrepp för flera cancersjukdomar som angriper de blodbildande
Läs merFalldiskussion 1. Navigate PD 1
Falldiskussion 1 1 FALLSTUDIE 1 Man född 1951 2007 stelhet och svaghet i hö ben 2008 tillkomst av nedsatt finmotorik hö hand, samt ryggont, remitterad till ortoped som via MR fann spinal stenos, därtill
Läs merALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind
ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett
Läs merOrganisation av MS-vården
Bakgrund MS är en kronisk neurologisk sjukdom som i olika faser av sjukdomen kräver insatser från sjukvården. De senaste årens snabba utveckling av den medicinska behandlingen av MS och den betydelse det
Läs mer