Grundskolstatistik 2009 (grundläggande utbildning)

Transkript

1 Grundskolstatistik 2009 (grundläggande utbildning) Blankettanvisningar Det är kommunens uppgift att organisera datainsamlingen för grundskolorna i kommunen. Kommunen informerar skolorna om tidtabellen för registreringen, kontrollerar att de uppgifter skolorna sparat är korrekta och godkänner uppgifterna för överföring till Statistikcentralen. Statistikcentralen informerar läroanstalter med staten, privata instanser eller samkommuner som huvudman om tidtabellen och kontrollerar deras uppgifter. Med tanke på arkivering och kontroll av uppgifterna i ett senare skede ber vi Er skriva ut och underteckna de sparade webblanketterna. Sida 1 Skolblankett (skolans kontaktinformation) Uppgifterna gäller höstterminen A. Skolans kontaktinformation Kontrollera, korrigera och komplettera kontaktinformationen för skolan. Välj uppgift om årskurs, dvs. om Er skola har elever på årskurserna: 0 6 (lågstadium) 7 10 (högstadium) eller 0 10 (enhetsskola) På basis av uppgiften om årskurs får skolan fram de rätta sidorna för ämnesval. Om skolan har elever i årskurserna 0 6 i skolan, skall Ni fylla i sida 1 Skolblankett (skolans kontaktinformation) sida 2A B Föregående läsår sida 3 Den pågående höstterminen sida 4 Specialundervisning, gemensamma frågor sida 5 Specialundervisning, frågor gällande dem som antagits eller överförts till specialundervisning sida 6 Ämnesval, gemensamma frågor (årskurserna 1 9 och tilläggsundervisning) sida 7 Språkval, årskurserna 1 6 sida 9 Frågor om informationssamhället. Om skolan har lagts ned eller slagits samman med någon annan skola , skall Ni fylla i sidorna 1, 2A B och 4A. Om skolan inlett sin verksamhet under hösten, skall Ni fylla i sidorna 1, 3, 4B, 5, 6, 7 och 9. Om skolan har elever i årskurserna 7 10, skall Ni fylla i sida 1 Skolblankett (skolans kontaktinformation) sida 2 Föregående läsår sida 3A F Den pågående höstterminen sida 4 Specialundervisning, gemensamma frågor sida 5 Specialundervisning, frågor gällande dem som antagits eller överförts till specialundervisning sida 6 Ämnesval, gemensamma frågor (årskurserna 1 9 och tilläggsundervisning) sida 8 Ämnesval, årskurserna 7 9 sida 9 Frågor om informationssamhället. Om skolan har lagts ned eller gått samman med någon annan skola , skall Ni fylla i sidorna 1, 2, 4A och 8C. Om skolan inlett sin verksamhet under hösten, skall Ni fylla i sidorna 1, 3A F, 4B, 5, 6, 8A B och 9. Om skolan har elever i årskurserna 0 10, Ni skall fylla i alla blankettsidor, dvs. sidorna 1 9. Om skolan har lagts ned eller gått samman med någon annan skola , skall Ni fylla i sidorna 1, 2, 4A och 8C. Om skolan inlett sin verksamhet under hösten, skall Ni fylla i sidorna 1, 3, 4B, 5, 6, 7, 8A B och 9.

2 Sida 2 Föregående läsår Uppgifterna gäller läsåret 2008/2009. A. Antalet elever vid vårterminens slut och av dem antalet kvarstannade Antalet elever i skolan vid vårterminens slut (exkl. elever i förskole- och påbyggnadsundervisning). Till skolans elever räknas elever som är inskrivna i Er skola: elever i allmän undervisning i grundskolan elever som får undervisning i sjukhusskola eller på annat sätt på sjukhus elever som omfattas av den 9-åriga läroplikten och som överförts till specialundervisning elever som omfattas av den 11-åriga läroplikten: gravast utvecklingsstörda elever övriga handikappade elever Till eleverna i Er skola räknas inte i denna punkt: elever i förskoleundervisning elever i påbyggnadsundervisning (åk 10) invandrare i undervisning som förbereder för grundskolan En sjukhusskola uppger bara de elever som är inskrivna i sjukhusskolan. Övriga elever uppges av den skola där de hör hemma. En elev kan vara inskriven i bara en skola. B. Elever som helt och hållet försummat sin läroplikt Elever som helt och hållet försummat sin läroplikt är elever i läropliktsålder som inte alls deltagit i grundskoleundervisningen under läsåret. C. Elever som passerat läropliktsåldern och fått skiljebetyg från grundskolan Elever som passerat läropliktsåldern och fått skiljebetyg, men inte avgångsbetyg. D. Elever som passerat läropliktsåldern utan skiljebetyg Elever som passerat läropliktsåldern, men varken fått skiljebetyg eller avgångsbetyg. E. Elever som fått avgångsbetyg från grundskolan och betyg för påbyggnadsundervisning Elever som föregående läsår fått avgångsbetyg från grundskolan (allmän undervisning eller specialundervisning) eller som fått betyg för påbyggnadsundervisning (årskurs 10). Sida 3 Den pågående höstterminen Uppgifterna för höstterminen gäller situationen OBS! Omfattar uppgifter som behövs då statsandelen fastställs. Följdfrågorna om antagna elever och elever överförda till specialundervisning visas endast för de skolor som i punkt 3A har uppgett elever som antagits och överförts till specialundervisning. A. Antal elever Till eleverna i skolan räknas elever som är inskrivna i Er skola: elever i allmän undervisning i grundskolan förskoleelever i förskoleundervisning som arrangeras i anslutning till skolan elever som får undervisning i sjukhusskola eller annars på sjukhus elever som omfattas av den 9-åriga läroplikten och som överförts till specialundervisning; detta avser elever med beslut om överföring till specialundervisning i antingen ett eller flera läroämnen (17 2 mom. Lag om grundläggande utbildning), inte elever i partiell specialundervisning (17 1 mom. Lag om grundläggande utbildning), om inget beslut om överföring finns. elever som omfattas av den 11-åriga läroplikten (25 2 mom. Lag om grundläggande utbildning): gravast utvecklingsstörda elever (1 5 mom. FinansieringsF ) övriga handikappade elever elever i påbyggnadsundervisning (åk 10)

3 Till eleverna räknas inte invandrare i undervisning som förbereder för grundskolan (UBS:s meddelande 20/2008, , Bilaga 1 och 1 2 mom. Lag om grundläggande utbildning) och inte heller sådana elever i sjukhusundervisning, som inte är inskrivna i hemskolan, utan i den skola som ansvarar för sjukhusundervisningen. Då antalet elever räknas förs elever i sjukhusskola eller i annan undervisning på sjukhus till den skola som ansvarar för undervisningen och i vilken eleverna på basis av administrativt beslut är inskrivna (4 3 mom. Lag om grundläggande utbildning). En elev kan vara inskriven i bara en skola. Elever som tillfälligt vistas utomlands antecknas i punkt 3F. För finansieringssystemet behövs uppgifter om de elever i förskoleundervisning som får undervisning som arrangeras enligt lagen om grundläggande utbildning (628/1998, ändrad 1288/1999) och förordningen om grundläggande utbildning (852/1998). Enligt 3 2 mom. i förordningen ges förskoleundervisning i minst 700 timmar om året. Kommunen kan arrangera förskoleundervisning i skolan eller i anslutning till dagvård eller genom att skaffa förskoleundervisningstjänsterna som köptjänst t.ex. av ett privat daghem eller av församlingen. Som elever i förskoleundervisning antecknas här bara (vid skolan inskrivna) förskoleelever som deltar i förskoleundervisning som arrangeras i anslutning till skolan. Också handikappade barn i förskoleundervisning i skolor och elever i s.k. nollklass räknas till elever i förskoleundervisning. Kommunen lämnar uppgifter om elever i förskoleundervisning som arrangeras i anslutning till skolor eller i anslutning till dagvården i punkt B på Kommunblanketten, som summauppgift på kommunnivå. Eleverna uppges årskursvis (0 10). Om eleverna inte indelats i årskurser, antecknas de i regel som elever i den årskurs dit de på basis av åldern hör. Elever i årskurs 10 antecknas som elever i påbyggnadsundervisning (5, 7 8 Lag om grundläggande utbildning). B. Elever efter bostadskommun De elever som går i Er skola uppges efter bostadskommun, också bostadskommunen enligt situationen Bostadskommunen avser den kommun där eleven huvudsakligen bor medan han/hon går i skola (med andra ord inte elevens hemkommun). Kommunernas namn och sifferkoder finns i programmet. Det sammanräknade antalet elever skall vara lika med uppgiften i punkt 3A. C1. Elever efter huvudsakligt undervisningsspråk De elever som går i Er skola uppges enligt det språk på vilket de huvudsakligen får sin undervisning (4 4 mom. och 10 1 mom. Lag om grundläggande utbildning). Det sammanräknade antalet elever skall vara lika med uppgiften i punkt 3A. C2. Antalet elever med främmande språk som modersmål (elevernas modersmål annat än finska, svenska, samiska eller romani och teckenspråk) Av skolans elevantal i punkt 3A uppges totalantalen elever med främmande språk som modersmål och specificerat för förskoleelever och årsklasserna 1 9 i grundläggande undervisning samt separat för special- och handikappelever inom ramen för den 9-åriga och 11- åriga läroplikten. D. Elever med skolskjutsförmån Av skolans elevantal i punkt 3A uppges det totala antalet elever med skolskjutsförmån enligt situationen Elever i förskola och i årsklasserna 1 9 inom den grundläggande utbildningen samt i påbyggnadsutbildning som har skolskjutsförmån meddelas separat. Av totalantalet elever med skolskjutsförmån specificeras antalet specialelever med skolskjutsförmån som omfattas av den 9-åriga och 11-åriga läroplikten. Med skolskjutsförmån för förskoleelever avses avgiftsfri transport hemifrån direkt till förskoleundervisningen eller från dagvården till förskoleundervisningen, och från förskoleundervisningen hem eller till dagvården eller stöd för skolresor (Lagen om grundläggande utbildning 32 ). Skolskjutsförmån har också en elev som får säsongbiljett för kollektivtrafik för sina skolresor eller som beviljats stöd för skolresor. Om en elev har både skolskjuts- och inkvarteringsförmån uppges han/hon bara bland elever med inkvarteringsförmån i punkt 3E.

4 E. Elever med inkvarteringsförmån Av skolans elevantal i punkt 3A uppges det totala antalet elever med inkvarteringsförmån enligt situationen Elever i förskola och i årsklasserna 1 9 inom den grundläggande utbildningen samt i påbyggnadsutbildning som har inkvarteringsförmån meddelas separat. Av totalantalet elever med inkvarteringsförmån specificeras antalet specialelever med inkvarteringsförmån som omfattas av den 9-åriga och 11-åriga läroplikten. Antalet omfattar också elever i privat inkvartering som ersätts av kommunen. Om en elev har både skolskjuts- och inkvarteringsförmån uppges han/hon bara bland elever med inkvarteringsförmån i punkt 3E. F. Skolans läropliktiga elever som fått uppskov eller som studerar hemma eller utomlands Med elever som fått uppskov avses läropliktiga, som i höst fått tillstånd att inleda skolgången (åk 1) ett år senare än vad som stadgats. Elever som fått uppskov anmäls inte som elever i årsklass 1 vid punkt 3A. Om elever med uppskov är i skolan för förskoleundervisning, antecknas de under punkt 3A på raden för förskoleundervisning. En läropliktig person kan studera hemma eller i en skola som inte har s.k. skolrättigheter eller han/hon kan vara utomlands av någon annan orsak än semesterresa. Dessa elever antecknas inte alls under punkt 3A, även om skolan levererar läromaterial el.dyl. till eleven. G. Elever i förskoleundervisning och i årskurs 1 efter ålder I denna punkt uppges åldern på de barn som får förskoleundervisning i anslutning till skolan och på eleverna i årskurs 1. Eleverna antecknas enligt situationen efter födelseår (t.ex. de som är födda år 2003 antecknas som 6-åringar.) Antalet elever skall vara lika med uppgiften i punkt 3A. Sida 4 Specialundervisning i grundskolan, gemensamma frågor A. Deltidsspecialundervisning (Lagen om grundläggande utbildning 17 1 mom.) Här antecknas hur många som fick deltidsspecialundervisning (omfattande specialundervisning) under läsåret 2008/2009 av de elever som var inskrivna i Er skola. I punkten antecknas både de elever som är utan beslut om intagning och överförning och som får endast deltidsspecialundervisning och de elever som intagits eller överförts till specialundervisning som får deltidsspecialundervisning utöver övriga specialundervisningsarrangemang. Elever vars behov av specialundervisning har utretts räknas inte med här, utan bara de elever som verkligen fått deltidsspecialundervisning. Eleven statistikförs endast en gång i gruppen som beskriver den primära orsaken till specialundervisning. Den primära orsaken till deltidsspecialundervisning kan vara talstörning, läs- och skrivsvårigheter, svårigheter med inlärning av matematik, svårigheter med inlärning av främmande språk, anpassningssvårigheter eller störningar i känslolivet eller andra övriga svårigheter med inlärning. Övriga svårigheter i inlärningen kan bero på bl.a. autism, Aspergers syndrom, dysfasi eller störningar i hjärnfunktionen. B. Elever som får undervisning på teckenspråk I punkten uppges de elever som får undervisning på teckenspråk enligt situationen Elever som får undervisning på teckenspråk indelas i två grupper: de som får undervisning på teckenspråk och de som använder stödtecken. Sida 5 Specialundervisning i grundskolorna, frågor beträffande elever som antagits och överförts till specialundervisning På följande frågor svarar bara de läroanstalter som har uppgett eleverna som antagits och överförts till specialundervisning i punkt 3A. Eleven statistikförs bara en gång. A. Elever som antagits och överförts till specialundervisning efter undervisningsplats Populationen i denna punkt är de elever som i punkt 3A uppgetts som antagna och överförda till specialundervisning. Undervisning för elever som överförts och antagits till specialundervisning kan genomföras på något av följande sätt:

5 Undervisningen är helt integrerad i allmän undervisning, dvs. eleven studerar i samband med den övriga undervisningen. Undervisningen är delvis integrerad i allmän undervisning, dvs. eleven studerar delvis i specialklass och delvis i samband med den övriga undervisningen. Undervisningen ges i sin helhet i specialgrupp. I alla ovan nämnda grupper kan det finnas elever som på grund av olika orsaker antagits och överförts till specialundervisning samt elever som studerar lärokurser som arrangerats på olika sätt. B. Elever som antagits och överförts till specialundervisning efter undervisningsarrangemang och efter primär orsak till antagning eller överföring till specialundervisning Populationen i denna punkt är de elever som i punkt 3A anmälts som antagna och överförda till specialundervisning. Undervisningsarrangemangen gällande elever som antagits och överförts till specialundervisning kan ske på något av följande sätt: 1. Eleven studerar enligt undervisningsplanen för allmän undervisning. 2. Eleven studerar anpassade lärokurser i ett eller flera läroämnen. 3. Eleven studerar anpassade lärokurser i alla läroämnen. Orsakerna till beslut om antagning och överföring av elev till specialundervisning är följande (17 2 mom. Lag om grundläggande utbildning): 1. Svår utvecklingsförsening (gravtu) Orsaken till att eleven har antagits eller överförts till specialundervisning har varit medelsvår, svår eller svåraste fördröjning av utvecklingen. 2. Lindrig utvecklingsförsening (lindru) Orsaken till att eleven antagits eller överförts till specialundervisning har varit lindrig försenad utveckling. 3. Olika typer av störningar i hjärnfunktionen, rörelsehandikapp eller motsvarande (neurol) Orsaken till att eleven antagits eller överförts till specialundervisning har varit neurologisk skada eller utvecklingsstörning som t.ex. ADHD eller rörelsehandikapp som t.ex. CPsyndrom. 4. Störningar i känslolivet eller sociala anpassningssvårigheter (socem) Orsaken till att eleven antagits eller överförts till specialundervisning har varit störningar i elevens känsloliv eller sociala anpassningssvårigheter. 5. Inlärningssvårigheter i anslutning till autism eller Aspergers syndrom (autasp) Orsaken till att eleven antagits eller överförts till specialundervisning har varit elevens autism eller Aspergers syndrom. 6. Inlärningssvårigheter (språk) p.g.a. störning i utvecklingen av språkförmågan (dysfasi) Orsaken till att eleven antagits eller överförts till specialundervisning har varit störningar i utvecklingen av språkförmågan (dysfasi). 7. Synskada (syn) Orsaken till att eleven antagits eller överförts till specialundervisning har varit elevens synskada. 8. Hörselskada (hörsel) Orsaken till att eleven antagits eller överförts till specialundervisning har varit elevens hörselskada. 9. Annan orsak än ovannämnda (annan) Orsaken till att eleven antagits eller överförts till specialundervisning har varit någon annan än de ovan nämnda. Förkortningarna av de begrepp som gäller grunden för specialundervisning är avsedda enbart för statistiska ändamål, inte t.ex. för att namnge undervisningsgrupper. Sida 6 Ämnesval, gemensamma frågor (årskurserna 1 9 och påbyggnadsundervisning) A. Grundskolelevernas val av livsåskådningsämnen

6 I punkten uppges grundskolelevernas val av livsåskådningsämnen enligt situationen Val av livsåskådningsämne är val av religionsundervisning eller livsåskådningskunskap enligt läroplanen. Eleverna antecknas efter det livsåskådningsämne de valt, inte efter religionssamfund. Populationen är de elever som Ni uppgett i punkt 3A. I punkten antecknas inte förskoleelever. B. Elever som studerar finska eller svenska som andraspråk I punkten uppges antalet enbart för de elever i grundskolan som studerar finska eller svenska som andraspråk (S2) enligt situationen Obs! Inte det andra inhemska språket. I punkten antecknas inte förskoleelever. Sida 7 Språkval under höstterminen, årskurserna 1 6 A. Elevernas val av gemensamt språk (A1) efter årskurs (1 6) I punkten uppges eleverna i årskurserna 1 6 efter A1-språk enligt situationen Populationen är antalet elever som uppgetts i punkt 3A. För förskoleelever ifylls ingen språkvalsstatistik. A1-språket är ett gemensamt språk för eleverna och börjar vanligtvis på tredje klassen. Vanligen studerar eleverna bara ett gemensamt språk, då antalet elever som sammanräknats klassvis (lodräta summor) är samma som antalet elever i punkt 3A. Ibland läser eleverna två eller flera gemensamma språk och då antecknas de vid alla de språk som de studerar. Då överstiger antalet elever som sammanräknats klassvis antalet elever i punkt 3A. Vid punkten Studerar inte A1-språk antecknas de elever (oftast på klass 1 och 2) som ännu inte börjat studera A1-språket samt de elever som helt befriats från undervisning i A1-språket, dvs. eleven har beslut om befrielse. B. Elevernas val av tillvalsspråk (A2) efter årskurs (1 6) I punkten uppges eleverna i årskurserna 1 6 enligt A2-språket och situationen Populationen är antalet elever som uppgetts i punkt 3A. För förskoleelever ifylls ingen språkvalsstatistik. A2-språket är ett frivilligt språk. Målsättningen då grundskolan slutförs är en språkförmåga av samma nivå som A1-språket. Man kan inte bli befriad från undervisning i det frivilliga A2-språket. Sida 8 Ämnesval, årskurserna 7 9 A. Antal språk som eleverna i årskurserna 7 9 studerar I denna punkt uppges hur många främmande språk eleverna i årskurserna 7 9 studerade Främmande språk är alla andra språk utom undervisningsspråket. Man kan räkna alla främmande språk som eleven har valt till studerade språk. Populationen är det antal elever Ni uppgett i punkt 3A. För elever i påbyggnadsundervisning ifylls ingen språkvalsstatistik. B. Språkval i årskurserna 7 9 Utgångspunkten för språkval är elevens val. Språkvalen uppges enligt omfattningen på varje språk. Alla val som eleven har gjort skall uppges, trots att ett språk inte studeras vid statistiktidpunkten eller den lärokurs som krävs för språket redan har slutförts. För förskoleelever ifylls ingen språkvalsstatistik. Populationen är det antal elever som Ni uppgett i punkt 3A. Antalet elever i språkvalsstatistiken får inte för något av språken överstiga totalantalet elever i årskurserna 7 9 (pojkar och flickor enligt situationen ). Kom ihåg att anteckna i tabellen också de elever som inte studerar ett gemensamt språk. För elever i tilläggsklasser ifylls ingen språkvalsstatistik. På denna blankett anmäls inte språk under B2-språk. A1-språket är det gemensamma språk som inletts i årskurs 1 6. Man studerar språket enligt grundskolans timfördelning minst 8 veckotimmar under årskurserna 7 9. Vid punkten Studerar inget gemensamt språk antecknas de elever som helt befriats från undervisning i A1-språket, dvs. eleverna har beslut om befrielse eller studerar av någon annan orsak inte A1-språket. A2-språket är ett frivilligt språk som inletts i årskurs 1 6. Man studerar A2-språket enligt grundskolans timfördelning minst 4 veckotimmar under årskurserna 7 9. Under studierna i A2-

7 språket strävar man efter att ha samma nivå på språkförmågan som i A1-språket då grundskolan avslutas. Man kan inte bli befriad från undervisning i det frivilliga A2-språket. Om eleven studerar flera än ett A1- eller A2-språk antecknas alla språk på blanketten. B1-språket är ett gemensamt språk som inletts i årskurserna 7 9. Man studerar B2-språket minst 6 veckotimmar under årsklasserna 7 9. I samma omfattning som B1-språket kan man också studera det frivilliga A2-språk som inletts i lågstadiet. Vid punkten Studerar inget gemensamt språk antecknas de elever som helt befriats från undervisning i B1-språket, dvs. eleverna har beslut om befrielse eller studerar av någon annan orsak inte B1-språket. B2-språket är ett valbart språk som inletts i årskurserna 7 9 och som studeras minst 4 veckotimmar under årskurserna 7 9. Man kan inte bli befriad från undervisning i det valbara B2- språket. Kontrollera att antalen i kolumnerna Pojkar totalt och Flickor totalt inte för något språk (=rad) överstiger antalet pojkar och flickor i årskurserna 7 9 (genom att summera valen av A1-, A2-, B1- och B2-språk för samma språk). Det kan alltså inte finnas fler elever som valt ett språk än det finns elever på årskurserna 7 9. C. Tillvalsstudier under årskurserna 7 9 (högstadiet) för elever som fått avgångsbetyg från grundskolan I denna punkt uppges tillvalsstudier i matematik, naturvetenskaper, teknisk slöjd, textilslöjd och informationsteknik som genomförts under årskurserna 7 9 för elever som fått avgångsbetyg från grundskolan våren Med andra ord vill man i denna punkt veta t.ex. hur många pojkar som under årskurserna 7 9 studerade matematik som tillvalsämne under ¼, ½, 1, 2 eller minst 3 kurser. Kurser med flera ämnen räknas inte med. Populationen är antalet elever som fått avgångsbetyg som Ni har uppgett i punkt 2E. Kurserna i tabellen har indelats på följande sätt: 1/4 kurs = 10 timmar 1/2 kurs = timmar 1 kurs = timmar 2 kurser = timmar 3 kurser = minst 95 timmar Eleven kan antecknas endast en gång på raden för varje ämne. Om eleven inte har valt de läroämnen som nämnts ovan, kan eleven inte uppges vid denna punkt. Antalet elever som fått avgångsbetyg (pojkar, flickor) får inte överstiga antalet elever som fått avgångsbetyg och som uppgetts i punkt 2E. Antal kurser räknas som ansamlingar av prestationerna under årskurserna 7 9. Endast tillvalskurser uppges för kurser i teknisk slöjd, textilslöjd och informationsteknik. Kontrollera att antalet pojkar och flickor inte på någon rad överstiger antalet pojkar och flickor som fått avgångsbetyg. Sida 9 Informationssamhällets struktur Denna enkätens målsättning är att kartlägga antalet datorer som finns till läroanstalternas förfogande, nätanslutningar och stödtjänster. Uppgifterna uppges för höstterminen Till datorer som läroanstalterna förfogar över räknas alla de datorer som läroanstalten använder, också apparater som innehas av någon annan än läroanstalten i fråga. Om minst två läroanstalter använder samma lokaler och dataapparater under olika tider, t.ex. den ena dagtid och den andra kvällstid, kan båda läroanstalterna uppge att de har datorerna till sitt förfogande (t.ex. grundskola som verkar dagtid och medborgarinstitut som verkar i grundskolans lokaler under kvällarna). Om å andra sidan minst två läroanstalter använder samma lokaler och dataapparater under samma tider, t.ex. om båda verkar dagtid, skall datorerna fördelas mellan läroanstalterna i två delar (t.ex. högstadium och gymnasium, som båda verkar dagtid och använder en gemensam datasal). Datorer (arbetsstationer) 1. Här avses de datorer (arbetsstationer) som läroanstalten vid frågetidpunkten äger eller har tillgång till, också sådana som lånats hem, och s.k. thin client-terminaler.

8 1.2 Som datorer i undervisnings- eller studiesyfte räknas datorer i klasser o.dyl. undervisningslokaler inkl. lärarens dator och övriga datorer som de studerande förfogar över. Datorer för lärarnas personliga användning räknas inte med här.