Kvalitetsredovisning för grundskolans enheter i Sala år 2007/2008

Transkript

1 Kvalitetsredovisning för grundskolans enheter i Sala år 2007/2008 Varmsätra skola Beslutad 30 september 2008 Åke Lantz Rektor 1

2 Beskrivning av verksamheten per 15 oktober 2007 Varmsätra Kommunen Landet (SCB) Elever i förskoleklass Elever skolår Elever skolår Elever skolår Inskrivna barn på fritids Andel inskrivna på fritids (f-6) 43 % 49 % Personal i förskoleklass 1,00 12,56 Lärare i skolan (1-6) 7,40 108,35 Specialpedagog 0,50 13,25 Elevassistent 0 8,06 Övriga anställda i arbete med 0,10 12,75 elever i skolan Övrig personal 2,15 24,07 Personal på fritids 2,27 32,73 Årsarbetare per 100 elever i förskoleklass Lärare per 100 elever i skolår 1-6 Anställda i arbete med elever per 100 elever i skolår 1-6 * Personal per 100 elever i skolan Inskrivna barn på fritids, per årsarbetare 7,69 7,02 8,68 8,93 8,4 (åk 1-9) 8,79 10,46 8,8 (åk 1-9) 11,15 12,23 17,18 20,41 (19,3 enl SCB) 19,5 * Hösten 2007 var definitionen av Personal i arbete med elever inte densamma i kommunens redovisning och SCB:s. 2

3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Vilka rutiner finns, hur har personal och elever medverkat, hur har vårdnadshavares möjlighet att delta sett ut? Ansvaret att ta fram kvalitetsredovisningen ligger på rektor och tyvärr så är delegationen till personal, elever och föräldrar att deltaga i framtagandet av densamma långt ifrån tillfredställande. Personalen får under slutet på vårterminen sitta arbetslagsvis och ge sin syn på de punkter i redovisningen de har möjlighet att ha synpunkter på. Efter sammanställning av rektor får arbetslagen tillgång till det skrivna för ytterligare kompletteringar inför slutversionen. På skolan har vi både en elevenkät och en föräldraenkät som ger en bild av hur både elever och föräldrar ser på den sociala kvalitén i vår skola. På skolrådet under hösten går rektor genom den färdiga redovisningen där vi också tar in synpunkter från rådet inför kommande kvalitetsredovisningar. Detta är samma skrivning som förra året, vi har alltså inte förbättrat oss på den punkten även om vi pratat mer kvalitetsredovisning på våra enhetskonferenser. 3

4 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och mål för den aktuella tidsperioden Läroplanens mål Normer och värden: Likabehandlingsplanen, som kommer att revideras under hösten, ligger ute på vår hemsida så alla har tillgång till den. Dock används den för sällan i det dagliga arbetet vid konflikthantering. Många elever känner nog inte till innebörden i den eller överhuvudtaget att den finns. Förutom den så har skolan tagit fram gemensamma regler för skolan. Dessa har skickats hem till föräldrar för kommentarer. Tanken med dessa regler är att elever ska känna trygghet i sin skolmiljö och att nya elever snabbt ska få kännedom om vad som gäller för vår skola. Kunskaper: Under året som gått så har ett intensivt arbete pågått med att djupdyka i kurs och läroplaner. Vi avslutade läsåret med en studiedag som handlade om betyg och bedömning. Detta inledde ett arbete med att konkretisera kursplanerna där bedömningsmatriser har skapats i samtliga ämnen. Ytterligare två studiedagar har ägnats åt detta med Mats Lantz, föreläsare och inspiratör. Resultatet har blivit en större förtrogenhet med kursplanerna framförallt när det gäller uppnåendemålen och strävansmål. Satsningen som skolförvaltningen nu gjort när det gäller ökad måluppfyllelse ligger i linje med den egna satsningen vi ägnat oss åt under året. Elevinflytande och ansvar: Enligt den deliberativa enkäten så ligger vi mycket bra till när det gäller dessa områden. Elever känner sig sedda och lyssnade på. Vi fortsätter att jobba förebyggande med elevråd, klassråd och enkäter. Rektor har varit ansvarig för elevråden som varit 8 till antalet. Skola och hem: Förutom traditionella föräldramöten så har vi vårt skolråd som har möten 3 ggr per läsår. Vår hemsida är äntligen klar och där kommer protokoll gällande elevråd och skolråd förutom all annan information som är värdefull att läggas ut. På skolan känner vi att vi har ett bra samarbete med föräldrar och när vi har personalkrävande aktiviteter som ex. skridskoåkning så är det aldrig problem att få föräldrar att ställa upp. I och med kompetensutvecklingsinsatser gällande IUP och kursplanemål så har skolan kunnat vara mer tydlig inför elever/föräldrar vid utvecklingssamtal när det gäller skolans kunskapskrav och förväntningar på föräldramedverkan. 4

5 Övergång och samverkan: Vi känner att vi har ett bra samarbete med mottagande högstadieskola. Något vi skulle vilja ha mer av, och det måste nog vi ta initiativ till, är feedback från högstadiet kanske ett år efter eleven lämnat oss. Det kan ge oss indikationer på om vi och högstadiet har en röd tråd. Det vi vill och ska förbättra är samarbetet med de förskolor som lämnar barn till oss. Skolan och omvärlden: Vi har ständigt öppna dörrar men ska försöka att mer aktivt söka samarbete med andra aktörer. Kommande år får vi se vad det samarbetet kommer att innebära. Delar av hemkunskapen har varit förlagd till Måns Ols värdshus och det har varit mycket lyckat. Betyg och bedömning: Att få en helhetssyn och gemensamma mål för eleverna är ett prioriterat område som vi lagt ner mycket konferenstid och kompetensutvecklingsdagar på. Pågående utvecklingssatsning hoppas vi lägger den sista pusselbiten i detta arbete. Rektors ansvar: En dagordning är ofta en bra utgångspunkt för att få ett bra underlag till beslut. En dagordning finns men inte med vad som kommer under rektors information. En samverkansgrupp finns men det har bara varit sporadiska möten framför allt när det gäller besparingar på enheten. Det kommer under kommande år att bli ett forum som kommer att vara mer fungerande som förberedande organ inför viktiga beslut. 5

6 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Elevtalsutveckling (Förändras elev- och/eller barntalen - vilken riktning? Förändrad sammansättning?) Just nu ligger elevtalet stadigt på ca 110 elever. Efter sammanslagningen med Kumla för 4 år sedan så blev tappet ca 15 elever men nu ser det ut att komma stora kullar i förskoleklasserna de närmaste åren. I år var prognosen 14 elever och det blev 20. Nästa år finns en prognos på 23 nya elever så framtiden ser ljus ut. En klar förskjutning av elever till F-2 från år 3-6 kommer att påverka resurstilldelningen till de olika arbetslagen. Ekonomisk utveckling (Har förskolan/skolan en stabil ekonomisk situation? Krävs anpassningar för att nå budgetbalans?) Till kommande läsår måste anpassningar ske. Vi har just nu ett gleshetsstöd och 50% extra resurs utöver ordinarie resurstilldelning. Om och när detta försvinner (ht 09) måste kostymen minskas om vi ska vara i balans. Lokaler (Beskriv var/hur skolan ligger, tillgång till idrottslokaler och andra specialsalar. Bibliotek. Lokalsamverkan med andra rektorsområden eller förvaltningar.) Skolan ligger ca 8 km sydost om Sala. Gymnastiksal finns men slöjden bedrivs på Ängshagenskolan i Sala. Ett bra skolbibliotek finns. Vid elevens val har elever haft dataundervisning på Kila skola vid ett tillfälle och hemkunskapsundervisningen har vid några tillfällen skett gruppvis under våren på Måns Ols utevärdshus. Ledning och styrning (Hur ser ledningen ut? Hur styrs skolan? Finns exempelvis föräldraråd/föräldrastyrelse?) På skolan finns ingen ledningsgrupp och ej heller någon samverkansgrupp i egentlig mening. Vi använder oss av hela AE konferensen som samverkansgrupp/ledningsgrupp då enheten känts för liten för att dela upp oss. Under ht 08 kommer en samverkansgrupp att bildas då vi står inför stora anpassningar som kräver mycket arbete inför beslut. En gång i månaden har vi ett gemensamt personalmöte där all personal deltar. Skolrådet, med föräldrarepresentanter från varje klass, träffas tre gånger per läsår. Detta är inget beslutande organ men väl ett påverkande organ inför kommande beslut och framförallt är det ett informativt organ till skolans föräldrar. Har skolan några särskilda förutsättningar? (Exempelvis en stor andel fritidsbarn? Enbart bussbarn? Profil?) Nära 100% åker buss till skolan. Drygt 40% av eleverna är inskrivna på fritidshemmet, företrädesvis F- år 2 elever. Skolan har ingen särskild profil men känner extra varmt för NO/Teknik och Idrott/Hälsa. 6

7 Datortäthet (Antal elever per dator i nätverk?) Vi har ingen särskild datasal utan alla datorer är utspridda i klassrummen. Det går ca 8 elever per dator. Vi har funderingar på att till kommande år (om utrymme finns) att inreda ett rum till datasal så att en mer regelrätt undervisning i data kan bedrivas. 7

8 Arbetet i verksamheten Arbetet med barn och elever i behov av särskilt stöd och med funktionshinder. Bland annat: åtgärdsprogram, elevhälsopersonal, utredningsrutiner, anpassad undervisning, lokalanpassningar, externt stöd (CRT, BUP, Skolteamet, mm). Varje onsdag så har vi skolsköterskan på plats. Vår specialpedagog har under läsåret kunnat utöka sin specialpedagogtid tack vare resurstillskott på 50%. Den tiden har kunnat läggas på en liten grupp för elever som har lätt att försvinna i helklass. Hon har ett eget rum som används vid enskilt arbete med elev men också där lilla gruppen har sin verksamhet. Åtgärdsprogram skrivs vid behov (när vi ser att elever har svårt att klara målen) och ärendeanmälan till CRT (förvaltningens centrala resursteam elevhälsopersonal) görs också vid behov. När ett åtgärdsprogram skrivs för första gången så inleds detta alltid med en elevvårdskonferens där rektor och specialpedagog finns med. Uppföljningar sker med jämna mellanrum och ur en elevvårdskonferens kan också en ärendeanmälan göras när lärare och föräldrar är överens om detta. Väntetiden mellan ärendeanmälan till handling från CRT upplevs som lång av både personal och föräldrar. Ibland remitterar BUP ärenden till skolan som skolproblem där vi ofta blir ställda och frågande. Ett bättre samarbete med BUP vore önskvärt. Arbetet med elever med annat modersmål än svenska. Andel elever med SvA och modersmål, studiehandledning, etc. Rutiner. Under året har vi haft elever med annat modersmål än svenska men vi har ej haft vare sig SvA eller studiehandledning. En brist samtidigt som det är svårt att planera för detta då det ofta visar sig att eleven inte blir kvar så länge, (fosterhem, jourhem etc.) Arbetet med flickor och pojkar. Skolans insatser för att kartlägga och åtgärda skillnader i undervisning och övrig skolverksamhet. På mellan har vi delad idrott pojkar/flickor ett pass i veckan. Positiva reaktioner från både pojkar och flickor. Arbetet med hälsa och livsstil. Bland annat skolplanens krav på att uppfylla kursplanernas krav på idrottsaktiviteter med viss råge. Skolan har en satsning på idrott som är större än vad timplan anger. Återkommande friluftsaktiviteter är prioriterat och på elevens val finns fler idrottsval med. RIK-skolan för de yngre är också något som vi ser positivt på där idrotten är rikt representerad. Inte minst personalens motionsintresse speglar sig i många aktiviteter. 8

9 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål Läroplanens mål Normer och värden: Under året har enheten bearbetat nya ordningsregler som ska vara kända av alla, både personal, elever och föräldrar. Vi försöker aktivt att arbeta med elevers sociala kompetenser. Likabehandlingsplan har vi men är fortfarande inget levande dokument. Den finns på skolans hemsida. Kunskaper: I och med IUP:ns införande har det blivit lättare att visa på kursplanens kunskapsmål som blivit tydligare när den blir skriftlig i dialog med elev och föräldrar. Under året har mycket kompetensutveckling och konferenstid lagts på arbete med kursplaner och läroplaner tillsammans med tre andra Salaskolor. Vi har aktivt brutit ner och formulerat kursplanemålen. Elevinflytande och ansvar: Elevernas förmåga att ta ansvar och känna inflytande är alltid en svår fråga att besvara. I samarbete med familj-skola lyfts elevens egen arbetsinsats fram för att klara de nationella målen. Tydliga mål där eleven förstår att den egna insatsen är viktig men också att stöd ska ges från både hem och skola. IUP:ns införande har gett eleven en större insyn av vad som förväntas av honom/henne när det gäller de nationella målen. Många elever har förståelse för det egna arbetet kontra resultatet men när det gäller många av de elever som inte klarar målen så känns både ansvar och inflytande som svåra begrepp. Där ligger fortfarande både ansvar och stort inflytande på läraren vad som är bäst för eleven. Det nya begreppet formativ bedömning tror jag kommer att leda till en större förståelse och som då leder till ett större ansvar hos eleven. Klassråd, elevråd och elevenkäter är när det gäller skolans inre och yttre miljö viktiga ingredienser där vi försöker få elever att känna både inflytande, delaktighet och ansvar. Skola och hem: Tre gånger per läsår träffas representanter från skola och föräldrar i Skolrådet. Det är ett icke beslutande organ men väl ett påverkande organ och informativt organ. Möjlighet att kalla till ytterligare möten i Skolrådet har både föräldrar och skola. Två gånger per läsår läggs utvecklingssamtal in och ytterligare samtal kan läggas in om någon påkallar behovet av det. Samtliga föräldrar är välkomna när som helst under läsåret till skolan, och vid vissa tillfällen kommer förfrågan till föräldrar om medverkan vid särskilt vuxenkrävande aktiviteter. Övergång och samverkan mellan stadierna på skolan sker dels med fadderverksamhet men också att många av lärarna har elever på bägge stadierna. 9

10 Överlämnade till Ekebyskolan, som är Varmsätra skolas mottagande högstadieskola, sker under våren med besök dels från Ekebyskolans personal och dels får våra elever besöka Ekebyskolan. Uppföljning sker en bit in på höstterminen. Skolan och omvärlden: Genom den utökade IT-användningen så har omvärlden kommit närmare skolan. Mycket av all information som elever utsätts för måste sorteras och sättas in i ett sammanhang. Våra studiebesök på olika arbetsplatser och besök från bl.a. polis och räddningstjänst är exempel på aktiviteter som balanserar detta på ett bra sätt. Våran PRAO verksamhet skulle kunna vara mer utvecklad med bl.a ett större utbyte med företag i den närmaste omgivningen. Vi har öppna dörrar för företagare men vi kanske måste tala om var dörren finns. Betyg och bedömning: Under året så har en fortsatt kompetensutveckling skett när det gäller framförallt bedömning i förhållande till kursplanernas mål. I detta målarbete har mycken möda lagts ner för att få matriser som ska ligga till grund för hela skolans röda tråd i respektive ämne. Nationella proven i år 5 har också använts för det fortsatta arbetet med åtgärdsprogram för de elever som inte klarat något av proven. Rektors ansvar: Att leda kvaliteten framåt i skolan är givetvis rektors ansvar. Tyvärr känns det som det inte hinns med i tillräcklig omfattning. Att leda en verksamhet kräver närvaro och vid närvaron får ofta kvalitetsfrågor stå tillbaka för andra av akutkaraktär prioriterade frågor. Att finnas med i undervisningen och utifrån detta ställa relevanta frågor om t.ex. måluppfyllelse är i dagsläget inte genomförbart. Det gäller dock inte att förtröttas utan hitta andra vägar till avlastning när det gäller frågor av informativ karaktär liksom delegation av frågor av arbetslagskaraktär. Idealet är dock fortfarande en skola- en rektor. Medarbetarna saknar en närvarande chef som ska fungera som utvecklare. Där är jag mer tveksam, däremot så bör det finnas utvecklartjänster inom skolförvaltningen som driver på utvecklingen så det blir en likartad kvalitetshög skola i Sala kommun. 10

11 En enkätundersökning gjordes i mars-maj maj 2008 bland samtliga elever i skolår 2, 5 och 8 samt årskurs 2 på gymnasiet, om deliberativa samtal. 11

12 Vilken bedömning gör enheten av resultatet? Vad grundar sig bedömningen på? Vi har ett fortsatt bra resultat i dessa enkätundersökningar och fortsätter att arbeta förebyggande med ett gott värdegrundsarbete så vi behåller det goda resultatet. Antal och andel elever uppnådde målen i svenska, engelska och matematik, enligt skolans bedömning? Svenska Engelska Matematik Samtliga ämnen (sv, eng, ma) Antal Procent 61% 67% 67% 61% Antal och andel elever i skolår 5 uppnådde målen i svenska, engelska och matematik, enligt de nationella proven? Svenska Engelska Matematik Samtliga ämnen (sv, eng, ma) Antal Procent 56% 61% 67% 50% Vilken bedömning gör enheten av resultatet? Vad grundar sig bedömningen på? Kommentera eventuell skillnad mellan skolans bedömning av måluppfyllelse och resultatet av nationella proven. Det är en klass med många elever med specifika inlärningssvårigheter. Många av eleverna är utredda och har diagnoser som ADD, ADHD, Autism, Dyslexi och Asperger. Skolan har fått 50% extra resurs under året och det har varit till stor gagn för dessa elever som trots sina handikapp ändå behållit sin skolglädje. Erfarenhetsmässigt har vi kunnat konstatera att de elever vi haft på Varmsätra som vi arbetat extra med har klarat sina studier väl på högstadiet. Uppföljning av likabehandlingsplanen Den finns med i arbetet och har aktualiserats någon gång när någon konflikt uppstått. Eleverna är nog ännu inte medvetna om den och den kan bli mer levande. Den ska revideras och då får vi saluföra den bättre. Den finns på skolans hemsida. 12

13 Analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet Föräldrainflytande och föräldramedverkan Beskriv vad som görs för att bibehålla eller stärka föräldrainflytandet och föräldramedverkan på enheten! Vi försöker få föräldrar att känna sig välkomna till skolan vilken tid som helst. Vi bjuder in dem vid olika aktiviteter där de får en aktiv roll i arbetet. Utvecklingssamtalet med IUP är förhoppningsvis också en del som får föräldrar att känna större medverkan. Vårt skolråd (tre gånger per läsår) är ett bra informativt möte där kanske inte föräldrar tar chansen att påverka så mycket. Vi kan också tolka det som att de flesta är mycket nöjda med vårt arbete. Våra enkäter till föräldrar hoppas vi också ses som en chans att visa vad man tycker. Efter temaarbeten på skolan har vi haft flera kvällar där föräldrar fått komma och där eleverna presenterat sitt arbete. Månadsblad och skoldagboken är två kontakter som tillsammans med den nyss öppnade hemsidan kommer att ge alla föräldrar en större möjlighet att veta vad som händer på Varmsätra skola. Samverkan med andra aktörer Beskriv vad som görs på enheten för att bibehålla eller stärka samverkan med andra förvaltningar och aktörer utanför den kommunala organisationen! RIK skolan i År 1-2 är en bra aktivitet där både idrott och kultur kommer in i skolan på ett bra sätt. Räddningstjänst kommer också på besök. Framtidskraften är också en aktivitet där vi får in andra aktörer i vår enhet. Kulturskolan har under våren haft ett samarbete med År 5 när det gäller Engelska och Musik. Det utmynnade i ett uppträdande på skolavslutningen i Norrby Kyrka. I År 4 har vi haft schack klubben på skolan som hjälpt oss i vår medverkan i Schack 4:an. Samverkan skola/arbetsliv och entreprenörskap i skolan Beskriv vad som görs på enheten för samverkan skola - arbetsliv och entreprenörskap i skolan. PRAO:n som vi ännu ej är nöjda med hur den är utformad. Skulle vilja ha in mer parter från arbetslivet som beskriver sin verksamhet. Gärna gamla elever som finns ute i arbetslivet eller är på väg ut. Annars har vi redovisningar efter varje PRAO i resp. klass. Vi försöker få lärarstudenter när det är möjligt så vi kan påverka och påverkas av lärarutbildningen. En del av hemkunskapen i År 5 är förlagd till Måns Ols Utevärdshus. 13

14 Särskolan Beskriv vad som görs för att öka samverkan mellan särskolan och grund- och gymnasieskolan! Under läsåret som gått har vi inte haft någon särskoleintegrerad elev och då blir det heller inget naturligt utbyte med särskolan. Musikskolan Beskriv vad som görs för att ge musikskolan en starkare roll i grundskolans och gymnasieskolans reguljära verksamhet! Vi har sedan många år gitarrundervisning i år 3 under en termin. Vi har haft Ukulele i År 5 i samband med vårt engelskprojekt inom Kulturskolans ram. Ukulele undervisning har vi haft under de senaste 3 åren med lärare från Musikskolan. En gång per år så kommer också Musikskolan till oss för en presentation av sin verksamhet. Mycket uppskattat. Enskild undervisning sker för vissa elever inskrivna på Musikskolan under skoltid. 14

15 Åtgärder för förbättring Frågor till enheterna Åtgärder på enheten i förhållande till kommunens kvalitetsredovisning för Vilka åtgärder planeras för att förbättra den deliberativa dialogen, såsom den beskrivs i skolplanen. Vi kommer att arbeta förebyggande då vi anser att resultatet av enkäten är bra för enheten. Kommande år är det dags för enkäten till både föräldrar och elever vad de tycker om skolan. Den ska dock revideras först då antalet frågor till eleverna var alltför många och flera av likartad utformning. Det viktiga i allt arbete med elever är vårt förhållningssätt till våra elever. Känner sig eleverna sedda och tagna på allvar i alla sammanhang så kommer vi långt i den demokratiska processen. Personalen har under året tillsammans läst Giraffspråket, och gemensam litteratur kan vara ett bra diskussionsunderlag i ämnet liksom arbetsmaterialet FAS 05 som kommer att bearbetas under kommande läsår. Vilka åtgärder planeras för att skolan skall uppnå eller behålla utmärkelsen Skola för hållbar utveckling eller motsvarande? Under hösten tänker skolan ansöka om Utmärkelsen för hållbar skola. Vilka åtgärder planeras för att utveckla samverkan med Särskolan, och utöka antalet särskoleintegrerade elever? Att öka antalet särskoleintegrerade elever har med upptagningsområdet att göra. Finns det elever inom området ska vi givetvis försöka integrera dem i största möjligaste mån. Där är också föräldrarnas önskemål om skolform en viktig del i processen. Vilka åtgärder planeras för att öka intresset för språken tyska, franska och spanska, och för att vidmakthålla intresset hos dem som valt något av dessa språk i skolår 7? Initiativ till detta bör tas, men vi kanske känner att det bör ligga på högstadiet. Ett samarbete och diskussion om detta kanske först ska inledas på rektorsnivå. Vilka åtgärder planeras för att öka inslaget av samverkan med arbetslivet, samt utveckla förmåga till entreprenörskap bland eleverna? Under hösten tänker vi besöka Kila skola som anmält två lag till First Lego Leauge. Vi skulle vilja till kommande år också anmäla lag till denna tävling där ett samarbete med näringslivet också faller in naturligt med bl.a. sponsring och besök på skolan från näringsliv och där skolan besöker någon arbetsplats mer frekventerat. Framtidskraften där besök på bl.a. Vafab ingår är ett bra projekt som uppskattas av 15

16 våra elever. Vilka åtgärder planeras för att kartlägga, samt öka insatserna för att åtgärda skillnader mellan pojkar och flickor i undervisning och övrig skolverksamhet? Just nu har vi inte så mycket när det gäller riktade insatser på området. Vi har killgympa och tjejgympa vid ett tillfälle i veckan för att lyfta fram tjejerna. Ett arbete där skillnaderna kartläggs för att hjälpa till en större förståelse för varandras olikheter har diskuterats och vi får se om det blir ett område vi tänker titta på närmare under kommande läsår. 16

17 Vilka övriga åtgärder planeras på enheten, för att öka måluppfyllelsen i förhållande till nationella mål? Läroplanens mål Normer och värden: Revidera Likabehandlingsplanen och använda den mer i värdegrundsarbetet. Idag när mycket våld blir vardagsmat i media och Internet når våra elever behöver vi lägga mer tid på etiska frågor i skolan. Det som förr var självklarheter är inte det på samma sätt. Under hösten kommer vi att ha en föreläsning för rektorsområdets alla föräldrar där riskerna med Internet och vilket förhållande man som förälder bör ha till sitt barns Internet användande. Kunskaper: Under åren som kommer läggs mycket kompetensutveckling på kunskapssynen i skolan och hur vi får elever intresserade av sin egen lärprocess. Vi har året som gått djupdykt i kurs och läroplaner och vi står väl rustade när nuvarande kursplaner revideras. Elevers ansvar och inflytande: Vi kommer fortsätta att arbeta för att elevrådet blir ett organ där eleverna känner att de har chans att påverka sin arbetsmiljö och studiesituation. Det är viktigt att peka på under året på områden där eleverna har varit motorn i förbättringsarbetet. Rektor är alltid med på elevrådet för att få hög status på forumet. Skola och Hem: Fortsatt bra samverkan mellan skola och hem där eleven känner att samverkan är till för mig och mitt mående. IUP-arbetet utvecklas hela tiden och tillsammans med pågående kvalitetsarbete hoppas vi att föräldrar också blir mer förtrogna med skolans mål och vad jag som förälder kan bidra med för att eleven ska förstå målen och vad som krävs för att förbättra sina resultat. Övergång och samverkan: Försöka få ett bättre utbyte med förskolorna innan överlämning. Något som alla vill är återkoppling när vi lämnat lever till År 7. Hur gick det sen är något alla skulle ha nytta av i sitt lärararbete. Detsamma skulle nog också förskolorna vilja ha av oss. Skolan och omvärlden: Vi kommer att försöka besöka Kila skola i deras tävling First Lego Leauge som kan ge bra öppningar i just entreprenörskap och samarbete med företag på orten. Betyg och bedömning: Pågående utbildningsinsatser med Moreu/Wretman tillsammans med egna kursplanediskussioner kommer att bidra till mer professionella bedömningar av elevers arbeten. I och med detta blir det lättare att sätta in rätt åtgärder i rätt tid. 17

18 Rektors ansvar: Just nu känns det som rektor ganska turbulent. Efter nyår vet jag inte i vilket område jag kommer att befinna mig. Det känner både jag och personal. Det gäller att ev. kunna få ett bra avslut, eller fortsättning, liksom ev. kunna få en bra start i ett nytt område. Ansvaret ligger lika starkt som tidigare samtidigt som det är lätt att hamna i ett vakuum mellan två organisationer. Vilka åtgärder planeras på enheten i förhållande till skolplanens mål? För att få en ökad måluppfyllelse så är planen att vår utbildningsinsats gällande Moreu/Wretman i kombination med tidigare kompetensutveckling ska ge oss en ökad proffession att bedöma elevers resultat och i samband med det sätta in rätta åtgärder i rätt tid. Att i arbetet som lärare få verktyg som gör att man planerar, genomför och bedömer rätt saker i förhållande till uppsatta mål. På våra gemensamma studiedagar kommer vi att bli varandras ögon på de elevarbeten vi i studiesyfte ska studera. Detta kommer förhoppningsvis också leda till fortsatt bra dialog i arbetslagen där vi kan ta hjälp av varandra där inte matriser säger allt. 18