Nätverksträff för landsbygdsutvecklare i kommuner, regioner och länsstyrelser Region Mälardalen Uppsala

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nätverksträff för landsbygdsutvecklare i kommuner, regioner och länsstyrelser Region Mälardalen Uppsala 2014-11-04"

Transkript

1 Nätverksträff för landsbygdsutvecklare i kommuner, regioner och länsstyrelser Region Mälardalen Uppsala Text: Marlene Lindström student vid Sveriges lantbruksuniversitet Bild: Martina Dernroth

2 Innehåll Introduktion... 3 Lantbrukets förutsättningar... 4 Lantbruket i Uppsala län... 4 Diskussion om lantbrukets förutsättningar... 6 Tätortsnära jordbruksmark... 7 Tätortsnära jordbruksmark i kommunal planering... 7 Diskussion om jordbruksmark och tätortsnära bebyggelse... 9 Medborgardialog Helikoptern har landat- Hur får man till en bra dialog med medborgarna? Diskussion om medborgardialog Vad tar vi med oss till den nationella konferensen Sammanfattning Bilaga Bilaga

3 Jag, landsbygdsutvecklare! Sammanställning av nätverksträff för landsbygdsutvecklare i kommuner, regioner och länsstyrelser Region Mälardalen, , vid Länsstyrelsen i Uppsala län. Introduktion På nästan alla kommuner finns det någon som är ansvarig för landsbygdsfrågor, det kan vara en heltidstjänst eller något de gör tillsammans med andra uppdrag. Den här nätverksträffen arrangeras med syftet att ge dem som arbetar med landsbygdsutveckling inom offentlig verksamhet en chans att inspirera, diskutera, byta erfarenheter och nätverka. Sedan 2012 har Landsbygdsnätverket tillsammans med Nätverket för landsbygdsutvecklare i kommuner, regioner och länsstyrelser, i samverkan med Jordbruksverket och SLU, bjudit in till nationella, regionala och virtuella träffar för landsbygdsutvecklare i offentlig verksamhet under samlingsnamnet Jag, landsbygdsutvecklare!. Denna regionala träff riktar i första hand till landsbygdsutvecklare på kommuner-, länsstyrelser- och regionförbund i Mälardalen. Det vill säga; Dalarna, Gävleborg, Uppsala, Stockholm, Södermanland och Västmanland. Även landsbygdsutvecklare från andra delar av Sverige är välkomna att delta. Uppsala kommun är värd för träffen som anordnas på Länsstyrelsen i Uppsala län. Träffen behandlar tre områden: lantbrukets förutsättningar tätortsnära jordbruksmark i kommunal planering medborgardialoger 3

4 Lantbrukets förutsättningar Lantbruket i Uppsala län Med Karin Eksvärd- Inspire Action and Research AB Föredraget behandlar de djupintervjuer som Karin gjort med lantbrukare under sommaren Intervjuerna berörde frågor om lantbrukarnas verksamheter, deras tankar om dem och vad de ville göra med dem i framtiden. Urvalet var aktiva lantbrukare från ett specifikt stråk i Uppsala län. Karin träffade totalt fjorton lantbrukare från både små och stora gårdar. Det råkade bli så att hälften var konventionella och hälften ekologiska. Gårdarna växer och konkurrensen om marken hårdnar konstaterar Karin. Samtliga lantbrukare hon träffat, med ett undantag, drev i dagsläget större arealer än vad de börjat med. Utökningen av marken har skett genom uppköp eller arrende av andra gårdar och mark. Gårdarnas expansion har lett till en stor jordhunger i området. Karin drar trots detta inte slutsatsen att vi i framtiden med säkerhet kommer att se ännu större jordbruk. Hon pekar då på att det fortfarande finns ett intresse för att driva små gårdar samt att de stora gårdarna stöter på problem vid generationsskifte. Det finns en uppfattning om att de stora gårdarna har det svårt med generationsskiften eftersom marken är värd så mycket mer än vad man tjänar på den. Det finns exempel på gårdar som har spruckit när de ska gå vidare till nästa generation. Verksamheten är anpassad efter gårdens skala och läge. Karin skiljer på spannmåls-, mjölk-, miljöstöds- och hållbarhetsinriktade gårdar. Rena spannmålsgårdar ligger på slätten och där har strategin att växa och specialisera sig fungerat bra. Fokus ligger på spannmålsodling men alltid med en sidoverksamhet som exempelvis entreprenad eller lokaluthyrning. Lantbrukarna värnar om marken. De är medvetna om att de lever på den näring som finns kvar i jorden sedan djurgårdar låg på platsen. Eftersom gårdarna är så stora så efterfrågar de större systemlösningar för att lösa problemen, som att ta tillvara på humangödsel eller odla vall för biogasanvändning. Mjölkgårdarna har vallen och djuren som motor i systemet. De har det tufft ekonomiskt och har varit tvungna att expandera för att överleva. När gårdarna växer hamnar grannarna längre bort medan personalstyrkan ökar. Det har svårt att hinna med någon verksamhet vid sidan av mjölkproduktionen. Miljöstödsgårdar kallar Karin de gårdar som lever på betesstöden (miljöersättning). Gårdarna är mindre, ligger i skogsbygder och har väl utvecklade växtföljder. Hållbarhetsinriktade gårdar kallar Karin de gårdar som har som syfte att utveckla ett hållbart lantbruk med sociala lösningar och samverkan. Ingen av dessa gårdar är på över 200 ha. 4

5 Alla lantbrukare oavsett verksamhetstyp är medvetna om kopplingen mellan jordbruket och naturen. Synen på och kunskapen om miljöfrågor varierar däremot. Materialet stämmer också överens med de forskningsresultat som visar på att biodiversiteten har med storleken på gården att göra snarare än verksamheten. Sidoverksamheter har i stort sätt alla Karin pratat med. Det kan handla om byggföretag, kursverksamheter, entreprenad eller andra otraditionella sidoverksamheter. Förutom att lantbrukarna driver sidoverksamheter så har flera också anställningar vid sidan av. Det är dags att revidera den gamla bilden av vad det innebär att vara lantbrukare konstaterar hon. Löneförmågan beror till stor del på det arbete som sker vid skrivbordet säger lantbrukarna. Visst är det viktigt att vara duktig med djuren och marken. Men det är också viktigt att vara duktig på att sälja, hitta rätt kunder, sälja vid rätt tillfälle och kunna sköta stöden bra. Det är vid skrivbordet det avgörs hur pass väl gården går. Lantbrukarna upplever också att ekonomin genom miljöersättningarna påverkas av länsstyrelsens mätningar och kontroller. Lantbrukarna blir beroende av tjänstemännens subjektiva bedömningar. De misstag länsstyrelsen gör påverkar lantbrukarens ekonomi. Kraven för miljöersättningarna stämmer inte heller alltid överens med vad lantbrukarna upplever är bäst för gården. Framtida förändringar är svåra att sia om. Lantbrukarna är medvetna om att de beslut de tar påverkar förutsättningarna för gården i framtiden. Men eftersom så många olika faktorer påverkar jordbruket blir det är svårt att se vad som händer framöver, med exempelvis priser, regler, stödformer och väder. Framtiden är svår att sia om. Vad händer till exempel med miljöersättningar som betesstödet? Foto: Marlene Lindström 5

6 Diskussion om lantbrukets förutsättningar Ska vi kalla det ägarskifte istället för generationsskifte? Den frågan ställer en av deltagarna under diskussionen och pekar då på att många löser ägarskifte på annat sätt nu. Det finns spännande exempel på hur lantbrukare gett personer utanför familjen en möjlighet att köpa en del av driftsbolaget. En annan deltagare berättar att de i Skåne löser problemet med generationsskifte genom att gårdarna bildar gemensamma driftsbolag, medan ägandet av gårdarna även fortsättningsvis ligger kvar hos de enskilda lantbrukarna. Relationen mellan efterfrågan och utbud nämner gruppen flera gånger. De svenska djurskyddsreglerna medför högre produktionskostnader och bidrar till att göra det svårt för lantbrukare i Sverige att konkurrera med produktionen i andra länder. Det finns en stolthet över regelverket men samtidigt en stor frustrationen över det. Särskilt då man i den kommunala upphandlingen inte behöver ta hänsyn till det. Eftersom det snackas mycket trender när det gäller matproduktion kan man ju tycka att det skulle finnas en efterfrågan tycker en av deltagarna. Särskilt i en storstadskommun som Uppsala. Men möjligheten att sälja till den lokala marknaden beror på produktionsform och tid konstaterar gruppen. Köttlådor är betydligt enklare att hantera än exempelvis grönsaksförsäljning. Dessutom är villkoren för småföretagare, speciellt de som jobbar med livsmedel, komplexa och till viss del oförutsägbara. Stress på grund av lantbrukarnas beroendeställning till bestämmelser hos myndigheter är vanligare än vad man tror menar flera i gruppen. Dels den ekonomiska stressen, men också den emotionella som är kopplad till djuren. Lantbrukare upplever att vissa krav som kommer ovanifrån i praktiken innebär att de missköter djuren. Ett exempel som kommer på tal är rovdjursfrågan. En deltagare som är fårbonde berättade att den inte kunnat sova på grund av oron för fåren. Förutom att fåren kan bli dödade av vargar så blir de stressade av deras närvaro. Men när de bestämde sig för att stänga in fåren en natt så kom länsstyrelsen och knackade på. Det kommer under diskussionen upp ett förslag på hur de dåliga relationerna kan hanteras genom att anordna möten vid sidan av mätningar och kontroller. Jordbruket är en samhällsnytta menar en av deltagarna. Markanvändning och vattenanvändning är jätteviktiga frågor för framtiden. Jordbruket betraktas idag som en verksamhet som alla andra, men borde egentligen betraktas som en samhällsnytta. Dels när det gäller matförsörjning men också när det gäller andra ekosystemtjänster. Det är som att ha en försäkring. Vi måste vara beredda att ha en viss produktion för att vara förberedda på förändringar. Samhället är dessutom mer sårbart idag, vi vet inte vad som kan hända. Branden i Sala tar gruppen upp som ett exempel på detta. Det heter miljöersättning inte miljöstöd poängterar en deltagare. Ordet stöd ger en felaktig bild. Det är en ersättning som är ett sätt för samhället att betala för de ekosystemtjänster lantbruket bidrar till och det arbete lantbrukaren utför. 6

7 Tätortsnära jordbruksmark Tätortsnära jordbruksmark i kommunal planering Hillevi Eklund och Krister Sternbo - Ekologigruppen Föredraget handlar om Ekologigruppens arbete med ett tematiskt tillägg till översiktsplanen på uppdrag av Sigtuna kommun. Jordbruksmarken är i vissa områden av kommunen utsatt för ett högt exploateringstryck, tillägget ska därför handla om hur marken i kommunen bör värderas. Jordbruksmarkens exploatering till förmån för städer är en nationell trend. Städerna växer dubbelt så fort till yta som till invånarantal. Men det enda skyddet jordbruksmarken har idag är miljöbalkens 3 kap 4. Ekologigruppen och Sigtuna kommun har därför tagit avstamp i den paragrafen. Arbetet pågår fram till våren Föredraget handlar om de förslag Sigtuna kommun har landat i just nu. I miljöbalkens 3 kap 4 står det att: Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhälls-intressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. För att följa paragrafen så behöver man alltså veta var all jordbruksmark finns och vad som är brukningsbar mark. Sedan måste man också ta reda på vad det är för samhällsintresse som kan ta marken i anspråk och slutligen om det finns alternativ till att ta marken i anspråk. Vad är brukningsbar mark? Ekologigruppen utgår till att börja med ifrån Jordbruksverkets blockdata för att ange var jordbruksmarken finns. Blockdatabasen innehåller den stödsökta jordbruksmarken. Blockdatabasen samkör de sedan med olika kartläggningar av marken för att skapa en bild av värden i jordbrukslandsapet. De värden de söker är: produktionsvärde naturvärde kulturvärde (socialt värde) (övriga ekosystemtjänster) Produktionsvärdet på jordbruksmarken tar gruppen till att börja med fram genom att samköra åkermarksgraderingen från 70-talet med Jordbruksverkets blockdatabas. Åkermarksgraderingen utgår ifrån markens avkastning och har en tiogradig skala, graden tio har den bästa åkermarken. I Sigtuna kommun finns ingen åkermark som klassas över fem. Åkermarksgraderingen har fått utstå mycket kritik på grund av dess ålder och det faktum att den utgår från endast en parameter. Men det saknas alternativ för värdering av åkermark på en nationell skala. Det finns helt enkelt inget liknande underlag. 7

8 Det förslag Sigtuna kommun och Ekologigruppen nu arbetar efter är att istället hantera all jordbruksmark som brukningsvärd. Det gäller då både åkermark och betesmark oavsett om den är stödsökt eller inte. Svaret på frågan om vilken mark som har ett produktionsvärde blir således att All mark har ett produktionsvärde. Naturvärden har Ekologigruppen fångat genom att samköra Sigtuna kommuns naturinventering med jordbruksverkets blockdata. I underlaget går det sedan att se var i jordbrukslandskapet den högsta biodiversiteten finns. På samma sätt har de också tagit fram en kartläggning av historiska kulturvärden i jordbrukslandskapet. Genom en syntes med de två kartläggningarna så kan de skapa en vild av vilka områden som har särskilt värdefulla jordbrukslandskap. De har inte haft möjlighet att kolla på sociala värden och övriga ekosystemtjänster. Det tematiska tillägget till översiktsplanen som Sigtuna kommun och Ekologigruppen nu tar fram innehåller bakgrund, förutsättningar, kartläggning, mål med riktlinjer samt hantering av miljöbalken 3 kap 4. Målen för jordbruksmarken håller de på att diskutera kring nu, dels på en lokal nivå men även regionalt och globalt. På kommunal nivå vill de forma mål för försörjningssäkerhet, tätortsnära jordbruk och landsbygdens jordbruk. Det finns en tanke om att utveckla riktlinjerna för målen i likhet med LIS 1 riktlinjer. Då går det till exempel att formulera konkreta villkor för vad som kan betraktas som särskilt samhällsintresse. Jordbruk i Uppland. Foto: Mimmi Skarelius Lille. 1 Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS-område) 8

9 Diskussion om jordbruksmark och tätortsnära bebyggelse Kommuner tummar på miljöbalkens paragraf om jordbruksmark konstaterar gruppen. Problemet kan vara avsaknaden av sanktioner samt det kommunala planmonopolet. De noterar att länsstyrelsen ändå har ett stort inflytande. Det finns många exempel på hur översiktsplaner har ändrats när länsstyrelsen kommit med synpunkter. Problematiken kan kopplas till den rörande miljökvalitetsnormer för vatten och vattendirektivet. Behovet av ett nytt underlag för värdering av jordbruksmark är stort enligt deltagarna. Problemet är att det kostar för mycket att göra den typen av heltäckande studier som efterfrågas, det är helt enkelt ingen som vill betala. Ett problem som uppstår om kartläggningen istället sker lokalt är att man tappar helhetsperspektivet. Ekosystemets gränser är exempelvis inte desamma som kommunens gränser. Det skulle kunna vara intressant med ett regionperspektiv menar några. En av deltagarna berättar att Hushållningssällskapet i Halland gjorde en metodutveckling i början av 00-talet som skulle kunna vara intressant för Ekologigruppen att kolla på. En annan deltagare poängterar också att det kanske kan vara lämpligt att ta det omvända perspektivet och kolla på vilka områden som är bäst lämpade för exploatering. Långsiktig syn på jordbruksmark efterfrågas av gruppen. Om det odlas fel saker på marken i några decennier går det att åtgärda, ett hus är det svårare att flytta på. Problematiken skiljer sig också beroende på om jordbruksmarken är efterfrågad eller inte. I vissa områden är trycket på jordbruksmarken hårt medan det i andra områden är svårt att hitta någon som vill bruka marken. Stadsbornas tolkningsföreträde kommer också på tal i diskussionen. Det är ofta stadsbor som tolkar landsbygds värden. Tanken på staden och dess uppbyggnad appliceras på så vis på landsbygden. Kommunens förhållning till landsbygdens värden bör också utgå ifrån kommuntyp, för glesbygdskommunen har landsbygden troligtvis andra världen än för storstadskommunen. Riktlinjer kan bli för statiska påpekar en deltagare. Det är viktigt att ha riktlinjer som fungerar i olika kontexter men de måste samtidigt vara tydliga nog att ge tyngd till regelverket. Vi kan inte ha en norm för hela Sverige. Riktlinjerna måste också vara anpassade till varje enskild kommun. Förtätningsprogram för staden skulle kunna vara intressant menar några. Men förtätning av städer är inte heller helt okontroversiellt. Förtätning kan till exempel leda till luftpartikelproblematik och en förlust av gröna ytor. 9

10 Medborgardialog Helikoptern har landat- Hur får man till en bra dialog med medborgarna? Med Andreas Gylling- utvecklingssekreterare i Kramfors kommun. Andreas tjänst vilar på tre ben; översiktsplanering, landsbygdsutveckling och projektarbete. Föredraget handlar om Andreas arbete med medborgardialog i Kramfors kommun. Han ger exempel på hur han har arbetat med medborgardialog och vad det arbetet har lett till. Han avslutar med att berätta om de lärdomar han har gjort under de år han arbetat med medborgardialog. Rubriken Helikopterna har landat syftar till vad som händer när kommunen kommer ut med ett helikopterperspektiv till invånarna. Kramfors kommun ligger mellan Sundsvall och Umeå, och har ett invånarantal på omkring , där cirka personer bor i centralorten. Kommunen har tolv 2 tätorter och en stor del av ytan är så kallad tätortsnära landsbygd. Kramfors kommun är främst känd för två saker; världsarvet Höga Kusten 3 och Ådalen 4. Framtagandet av nya tomter i Utafjärn är det första exemplet på medborgardialog som Andreas tar upp. Markägarna i området gjorde för några år sedan en kommunfinansierad enkätundersökning. Där framgick det att invånarna önskade fler boende på platsen för att kunna behålla skolor och service. Kommunen gick in i ett byaprojekt och hjälpte markägarna att plocka fram tomter. Tomterna blev sedan en del av översiktsplanen som antogs Samarbete med gymnasieelever tar Andreas upp som ett exempel på hur man kan rikta sig till yngre personer vid medborgardialog. Han upplever att det kan vara svårt att nå ungdomar och barn vid medborgardialoger. Han har därför i samarbete med skolan jobbat med översiktsplanen i undervisningen. Eleverna fick ta del av kommunens arbete med planeringsfrågor och sedan själva diskutera hur Kramfors stad kunde bli mer attraktiv. Det hela avslutades med ett seminarium med elever, lärare, politiker och tjänstemän. Eleverna lade till exempel fram förslag på hur miljön vid Kramforsån kunde lyftas, bland annat med en ny bro. Idag är bron på plats och har via ytterligare en omgång elevarbeten nu också blivit upplyst. Nya former för medborgardialog i Ullånger. Utifrån planeringsmetoden Cultural planning har Kramfors kommun fått testa nya former för medborgardialog via projektet Attraktiva platser. Projektet som drevs av Akademi norr gick ut på att undersöka vad som kännetecknar en attraktiv plats och hur man bygger en attraktiv plats. Planeringsmetoden Cultural planning utgår ifrån; en god och hållbar livsmiljö ekonomiskt, ekologiskt och socialt, en helhetssyn med samarbete mellan förvaltningarna och medborgardialog, upplevelsen av 2 Enligt SCB (2010) 3 Höga kusten är världsarv på grund av den landhöjning som ägt rum där sedan den senaste istiden. 4 Ådalen är en plats med viktig industrihistoria. Känd för skotten i Ådalen

11 platsen/området och att fånga och beskriva platsens själ genom identiteten, imagen och profilen. Utifrån Cultural Planning formades ett paket med medborgardialoger som används i Ullånger. Paketet bestod av; en temadag i Ullångers skola med elever och lärare, en tätortsvandring som invånarna själva styrde, djupintervjuer med 11 personer, Landsbygd Ullånger edition samt en workshop med politiker, tjänstemän och invånare. Medborgardialogerna uppskattades. Genom samverkan mellan kommun och medborgare är grunden lagd till en utvecklingsplan för Ullånger, konkreta insatser är genomförda och det finns nu vassare metoder för medborgardialog, som kan användas för fler orter i Kramfors kommun. Ett exempel på en konkret insats är Generationernas park. En mötesplats i närhet till Ullångers själ med några av Ullångers symboler synliga, som exempelvis klädgalgen. Foto: Kramfors kommun. Några lärdommar Andreas har gjort under sitt arbete med medborgardialoger är att: Utgå ifrån platsen/orten. Besök platsen för att få en uppfattning om den. Målgrupper. Bestäm vilka målgrupper du vill jobba med. Val av lokal. Lokalen påverkar bland annat vilka som kommer. Val av metoder. Rätt verktyg vid rätt tillfälle. Tydlig process: Hur du jobbar och vad som händer när. Se människan. Att vara genuint intresserad och lyssna. Hanterbar information. Det är lätt att starta för omfattande arbeten. 5 Landsbygds 2.0. metoden Landsbygd 2.0 som är skapad av organisationen Hela Sverige Ska Leva lyfts idéer för lokal utveckling fram genom samtal mellan generationer. För mer information se 11

12 Återkoppling. Återkoppla regelbundet till deltagare och organisation. Ekonomiska medel. Det är viktigt att vara tydlig med vilka resurser som finns och hur de kan användas. 12

13 Diskussion om medborgardialog Diskussion om medborgardialog Vikten av tydlighet och anpassning poängteras vid flera tillfällen under diskussionen. Om kommunikationen på olika områden brister så finns det en risk för att förtroendet för arbetet minskar. Små missförstånd kan få stora konsekvenser. Deltagare i en medborgardialog behöver veta vad materialet ifrån dialogen ska användas till. Det är skillnad på om materialet ska användas till en översiktsplan eller till konkreta förändringar. Andreas berättar att det ofta finns det en förväntan om att dialogerna skall leda till snabba konkreta åtgärder. Han menar att det kan vara bra att sätta av en summa pengar till arbetet för att hantera förväntningar om konkreta åtgärder och den extra arbetsbörda dialogerna innebär för tjänstemännen. Det är också bra att vara tydlig med resurstillgången, då går det att diskutera hur pengarna ska användas på bästa sätt Istället för att få en lång kravlista. Tillgänglighet går att förbättra genom val av mötesform, mötesplats och mötestid konstaterar gruppen. De har många kreativa idéer och tips på hur tillgängligheten kan förbättras. På sommaren når man till exempel sommarboende och personer som annars inte har tid. Genom att använda bussar eller tält så går det att öka mobiliteten av en utställning och kombinera den med andra servicefunktioner. Flera påpekar också att det är bra att ha i åtanke att man som tjänsteman representerar hela kommunen. Man får räkna med frågor. Gruppen diskuterar också kommuners verkliga vilja att möta sin befolkning. Val av metod kan vara en indikator på vilket inflytande kommunen önskar ge invånarna. Skendemokrati? Några deltagare tror att det finns en risk för att det går inflation i processerna som bidrar till att medborgarna tappar förtroende för det lokala politiska arbetet. En deltagare berättar om en uppsats som är extremt kritisk till den medborgardialog som fördes rörande stationsbygget i Uppsala. De synpunkter som inkom i olika former av medborgardialoger skönjdes inte i det slutgiltiga underlaget. Samarbete mellan partnerskap och nätverk. Gruppen konstaterar att samordningen är bristfällig på många plan och i olika delar av systemet. Missförstånd och kulturkrockar uppstår på grund av att direktiv kommer både ovanifrån och underifrån samt att kulturen är olika på olika förvaltningar. Det är därför viktigt att kommunicera med varandra och försöka förstå varandras kontext. Det krävs strukturer som inte måste återskapas gång på gång. Sammarbetet bör vara kontinuerligt med ett långsiktigt perspektiv. Det skulle också underlätta med samordning mellan de olika partnerskapen och nätverken. Kopplingen till diskussionen om mark återkommer gruppen till. Vilka är det man bjuder in till diskussionen om mark? Flera deltagare tycker att konsumenter borde bjudas in till samtalet om landskapet och markens användning. En av deltagarna menar att möten mellan konsumenter och producenter är svåra att lyckas med, om man inte har förberett mötena väl. En idé som förberedelse kan vara att bjuda in producenterna till en dialog innan man bjuder in till möte mellan producenter och konsumenter. 13

14 Vad tar vi med oss till den nationella konferensen Magnus frågar om det är några områden deltagarna vill lyfta på den nationella träffen i mars Deltagarna tar upp fem områden: Informationsspridning Samverkan och samarbeten Markfrågan Oro och stress (exempel vargfrågan). Finns det lösningar? Kommunen en aktör i Leader inte bara medfinansiär Sammanfattning Träffen behandlar tre områden; lantbrukets förutsättningar, tätortsnära jordbruksmark i kommunal planering och medborgardialog. Varje del består av två moment, ett kort föredrag och en diskussion. I föredraget om lantbrukets förutsättningar berättar Karin Eksvärd om sitt arbete med djupintervjuer av lantbrukare i Uppsala län. Hon konstaterar att innebörden i ordet lantbrukare har förändrats. Lantbruken blir idag större och färre. Verksamheterna anpassas till gårdens läge och skala. Nästan alla har en verksamhet vid sidan av jordbruket. Under diskussionen pratar gruppen om; generationsskiften, relationen mellan efterfrågan och utbud, jordbruket som samhällsnytta samt den emotionella stress många jordbrukare lever med. Ekologigruppen håller i föredraget om tätortsnära jordbruksmark i kommunal planering. De berättar om sitt arbete med värdering av åkermark i Sigtuna kommun. Det finns inga bra redskap för värdering av jordbruksmark idag, Ekogruppen håller på att skapa kartläggningar av jordbruksmarken utifrån produktionsvärden, naturvärden och kulturvärden. Under diskussionen pratar gruppen om; kommunernas förhållningssätt till miljöbalken, behovet av nytt underlag för värdering av jordbruksmark, stadens tolkningsföreträde gällande landsbygdens värden samt förtätningsprogram för städer. Andreas Gylling håller i det avslutande föredraget om medborgardialoger. Han beskriver tre exempel från sitt arbete med medborgardialoger i Kramfors kommun; framtagandet av nya tomter i Utafjärn, dialog med gymnasieelever och ett nytt paket för medborgardialoger som använts i Ullånger. Han avslutar med att delge några av sina lärdommar om medborgardialog. Under diskussionen pratar gruppen om; vikten av tydlighet och anpassning vid medborgardialog, tips på hur tillgängligheten av medborgardialoger kan förbättras samt behovet av samarbeten mellan olika partnerskap och nätverk. 14

15 Tack till Arrangörerna! Andreas Gylling, samordnade träffen i Kramfors i oktober. Martina Dernroth från Länsstyrelsen i Uppsala län och Mimmi Skarelius Lille som samordnade träffen i Uppsala. 15

16 Bilaga 1 Deltagarlista Mimmi Skarelius Lille -Uppsala kommun Stina Röjeås - Heby kommun Anna Lindberg Karlsson Ludvika kommun Magnus Nordgren- Jordbruksverket Lena Kansbod - Ludvika kommun Marlene Lindström -Sveriges lantbruksuniversitet Andreas Gylling -Kramfors kommun Krister Sernbo - Ekologigruppen Hillevi Eklund- Ekologigruppen Michael Åhlman - Uppsala kommun Thomas Norrby - Sveriges lantbruksuniversitet Karin Eksvärd - Inspire Action and Research AB Martina Dernroth - Länsstyrelsen i Uppsala län Susanne E Paulsson Region Halland 16

17 Bilaga 2 Program Ankomst och kaffe Karin Eksvärd- Insipre Action and Research AB. Lantbruket i Uppsala län. Hur har det utvecklats? Vilka förutsättningar har lantbrukaren idag? Vilka trender kan man se? Diskussion Hur kan vi som landsbygdsutvecklare/näringslivsstrateger/planerare ta tillvara denna kunskap i vårt arbete? Jan Franzén- kommunekolog i Sigtuna kommun, Tätortsnära jordbruksmark i kommunal planering Diskussion Hur arbetar andra kommuner? Är ekosystemtjänster det bästa sättet att värdera jordbruksmarken på? Klassificeringssystemet skala 1-10 från 1970-talet eller genom företagsekonomiska aspekter alternativt samhällsekonomiska kostnader att bebygga jordbruksmark? Erfarenheter och kunskapsutbyte Lunch Anderas Gylling- utvecklingssekreterare i Kramfors kommun, Helikoptern har landat- Hur får man till en bra dialog med medborgarna? Diskussion Hur kan vi ta med oss det som Andreas berättar och föra medborgardialog till riktade grupper? Kan man gå tillväga på samma sätt vid Alternativt andra specifika grupper. Hur kan man gå tillväga, och i så fall hur? Bra och dåliga erfarenheter av medborgardialog Avslutning och utvärdering 17

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv,

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Länsstyrelsen Skåne och Skånes kommuner

Länsstyrelsen Skåne och Skånes kommuner 151110 Länsstyrelsen Skåne och Skånes kommuner Dialog om ett förbättrat samspel Kommunförbundet Skåne driver sedan 2014, tillsammans med Skånes kommuner, ett nätverk för planerare. Nätverket träffas två

Läs mer

TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE. Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden

TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE. Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden 2 Foto omslag: Smålandsbilder Foto: Catharina Hellström Engström LANDSKAPSPERSPEKTIV en väg till samverkan Vi har alla ett

Läs mer

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Europeiska landskapskonventionen Den europeiska landskapskonventionens mål är en rikare livsmiljö

Läs mer

Varför behövs det en politik för landsbygdsutveckling? Cecilia Waldenström Institutionen för Stad och Land SLU

Varför behövs det en politik för landsbygdsutveckling? Cecilia Waldenström Institutionen för Stad och Land SLU Varför behövs det en politik för landsbygdsutveckling? Cecilia Waldenström Institutionen för Stad och Land SLU De två korta svaren Därför att: Landsbygdens framtid är viktig för hela samhället Det inte

Läs mer

Vi utvecklar framtiden. Hushållningssällskapet Halland // Lilla Böslid 146 // Eldsberga

Vi utvecklar framtiden. Hushållningssällskapet Halland // Lilla Böslid 146 // Eldsberga Vi utvecklar framtiden 1 Samverkan för strategisk och långsiktigt hållbar markanvändning stad/land Förstudie tillsammans med Halmstads och Varbergs kommuner och lantbrukare/markägare i länet klar maj 2012

Läs mer

Kommunens planering och möjligheten att påverka

Kommunens planering och möjligheten att påverka Den 4 november 2013 Kommunens planering och möjligheten att påverka Genom sin planering bestämmer kommunen hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och

Läs mer

Regional livsmedelsstrategi för Stockholm. Behövs det?

Regional livsmedelsstrategi för Stockholm. Behövs det? Regional livsmedelsstrategi för Stockholm Behövs det? Trendspaning Stockholm historiskt en plats för nya intryck och innovation Många miljömedvetna konsumenter och många olika matkulturer Stockholms uppfattas

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Läs mer

Företag inom de gröna näringarna attityder, strukturer och omgivning Förutsättningar för att skapa en attraktiv framtid

Företag inom de gröna näringarna attityder, strukturer och omgivning Förutsättningar för att skapa en attraktiv framtid Företag inom de gröna näringarna attityder, strukturer och omgivning Förutsättningar för att skapa en attraktiv framtid Lennart Bjurström Macklean Strategiutveckling Macklean i korthet Strategi- och affärsutveckling

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Om behovet av kunskap: Analys av Landsbygdsnätverkets forskningsenkät

Om behovet av kunskap: Analys av Landsbygdsnätverkets forskningsenkät Om behovet av kunskap: Analys av Landsbygdsnätverkets forskningsenkät Landsbygdsnätverkets styrgrupp har sedan något år tillbaka efterlyst en bättre bild om behovet av forskningsbaserad kunskap. Frågan

Läs mer

En svala gör ingen sommar

En svala gör ingen sommar Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,

Läs mer

Cultural Planning på Tjörn. Möjligheternas ö

Cultural Planning på Tjörn. Möjligheternas ö Cultural Planning på Tjörn Tjörns Kommun Ligger på en ö ca en timme norr om Göteborg 15 000 invånare vintertid, 40 000 invånare sommartid Åldrande befolkning Många företagare (1800 företag) Ca hälften

Läs mer

Landsbygdsutveckling i ÖP

Landsbygdsutveckling i ÖP Översiktsplan Sundsvall 2021 Landsbygdsutveckling i ÖP 1. Riktlinjer på olika nivåer 2. Tankar med planeringen 3. Utpekade områden 4. Nästa steg Ulrika Edlund, 2015-09-04 Mål och prioriteringar Attraktiva

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

Strukturbild för Skåne: En möjlig väg till att skapa attraktiva och hållbara samhällen?

Strukturbild för Skåne: En möjlig väg till att skapa attraktiva och hållbara samhällen? Strukturbild för Skåne: En möjlig väg till att skapa attraktiva och hållbara samhällen? Region Skåne Joakim Lloyd Raboff Claus Pedersen claus.pedersen@skane.se Inledning RUS och det regionala utvecklingsuppdraget

Läs mer

Strukturplan för Skåne Nordväst - Gemensamma ställningstaganden för översiktlig planering

Strukturplan för Skåne Nordväst - Gemensamma ställningstaganden för översiktlig planering Strukturplan för Skåne Nordväst - Gemensamma ställningstaganden för översiktlig planering Skåne Nordväst Syfte och mål Uttrycker samsyn kring gemensamma fysiska utvecklingsfrågor och ställningstaganden.

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030

Stad möter land. Strategier för staden Ystad 2030 Stad möter land Strategin går ut på att hantera mötet mellan stad och land, den stadsnära landsbygden. Ystad är en väl avgränsad stad där gränsen mellan stad och land är viktig. Strategin tar ett grepp

Läs mer

Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013

Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013 Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013 innehåll Varför svaga samband? Konkreta åtgärder/exempel för att stärka upp de svaga sambanden?

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Yttrande över Naturvårdsverkets redovisning av förslag till handlingsplan för grön infrastruktur på regional nivå

Yttrande över Naturvårdsverkets redovisning av förslag till handlingsplan för grön infrastruktur på regional nivå Ert dnr: M2013/2500/Nm Vår ref Dnr: 2013/0029/1 Miljödepartementet, registrator Miljödepartementet, att: M. Löfroth Stockholm 12 december 2013 Yttrande över Naturvårdsverkets redovisning av förslag till

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun LUNDS KOMMUN Box 41, 221 00 Lund kommunkontoret@lund.se www.lund.se Stortorget 7 Telefon (vx) 046-35 50 00 Produktion Personalavdelningen, Kommunkontoret Design www.mariannaprieto.com Foto Wirtén PR &

Läs mer

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Vad innebär konventionen för Sverige? När Sverige ansluter sig till landskapskonventionen åtar

Läs mer

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Innehåll Drivkrafter Sverige i ett globalt perspektiv Att skapa framtidsbilder

Läs mer

Marint centrum. där havet är en tillgång

Marint centrum. där havet är en tillgång Marint centrum där havet är en tillgång Program 10 FEB 12.00 13.00 Lunch 13.00 13.30 Forskningsstudien ECOSIMP i ett Simrishamnsperspektiv, Thomas Palo 13.30 14.00 Rapport från Innovatten, Marint Centrum

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

Nyttan och glädjen att dra åt samma håll. Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008

Nyttan och glädjen att dra åt samma håll. Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008 Nyttan och glädjen att dra åt samma håll Ett inspirationsexempel Leader Folkungaland 9 10 sept 2008 Uppdrag: Inspiration från program eller strategi till tydliga nåbara mål som är utvecklande för bygden

Läs mer

Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer?

Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer? Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer? Målen för kulturmiljöer Målen för det statliga kulturmiljöarbetet, särskilt delmålen: ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer

Läs mer

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik Klicka här för att ändra format Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik Vad är ett rikt odlingslandskap? Resultat av äldre tiders markanvändning Landskap med många livsmiljöer

Läs mer

Projektredovisning för Projektet Matturism i Uppland Journalnummer: Bondens Mat i Uppland, org nr

Projektredovisning för Projektet Matturism i Uppland Journalnummer: Bondens Mat i Uppland, org nr Projektredovisning för Projektet Matturism i Uppland Journalnummer: 2011-6042 Bondens Mat i Uppland, org nr 769621-4233 Kontaktperson: Claudia Dillmann Tel.070-231 39 92 Saxen 214 Sättraby 760 31 Edsbro

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Syfte: att sammanställa länsstyrelsernas erfarenheter av att jobba med

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Greppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö

Greppa Näringen. - rådgivning för lantbruk och miljö Greppa Näringen - rådgivning för lantbruk och miljö Det här är Greppa Näringen Greppa Näringen är ett kunskapsprojekt som arbetar för att minska lantbrukets miljöpåverkan och samtidigt förbättra lönsamheten

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Vindkraft Öst. Tillsammans utvecklar vi det hållbara Vindbruket! Lokalt möte 22 maj 2013, BMB

Vindkraft Öst. Tillsammans utvecklar vi det hållbara Vindbruket! Lokalt möte 22 maj 2013, BMB Vindkraft Öst Tillsammans utvecklar vi det hållbara Vindbruket! Lokalt möte 22 maj 2013, BMB VKÖ-träff, program 22 maj, Lindesberg 09.00 Samling, kaffe & smörgås 09.30 Inledning, syfte med dagen, deltagarpresentation

Läs mer

Tillväxt på riktigt Mer svensk mat, mer värd mat och fler matbönder. Auni Hamberg, business coach LRF Mälardalen

Tillväxt på riktigt Mer svensk mat, mer värd mat och fler matbönder. Auni Hamberg, business coach LRF Mälardalen Tillväxt på riktigt Mer svensk mat, mer värd mat och fler matbönder Auni Hamberg, business coach LRF Mälardalen 2012-07-03 Omvärldsspaning Mälardalen 17 200 medlemmar 1/3 av Sveriges befolkning 95 riksdagsledamöter

Läs mer

FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först

FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först INNEHÅLL FRAMTIDSKRAFT..................................................................... 3 LEAN ett helhetstänkande för framtiden VÄRDEGRUNDEN.....................................................................

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun

Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun "Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun 1.1 De gröna näringarna i Karlsborg 2012 Jordbruket sysselsätter 50 personer och omsätter 60 miljoner kronor Skogsbruket sysselsätter

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram Eslöv, arbetsprocessen

Bostadsförsörjningsprogram Eslöv, arbetsprocessen Bostadsförsörjningsprogram Eslöv, arbetsprocessen Organisation En projektledare, ingen arbetsgrupp Kommunstyrelsens arbetsutskott politisk styrgrupp Bostadspolitiska mål hämtade från Vision och Handlingsprogram

Läs mer

Nationell träff, 15 16 maj 2014, Sandviken

Nationell träff, 15 16 maj 2014, Sandviken 1 2014-05-20 Nationell träff, 15 16 maj 2014, Sandviken Ett viktigt inslag på träffen var kollegialt lärande genom att utbyta erfarenheter på tre olika teman. Deltagarna växlade mellan olika diskussionsbord

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

Till dig som arbetar med Leader. Leader till gagn. för landskapsfrågor

Till dig som arbetar med Leader. Leader till gagn. för landskapsfrågor Till dig som arbetar med Leader Leader till gagn för landskapsfrågor 2 Foto omslag: Shutterstock Foto: Catharina Engström Hellström Landskapsperspektiv en väg till samverkan Vi har alla ett förhållningssätt

Läs mer

Utvärdering Bygd och stad i balans

Utvärdering Bygd och stad i balans Utvärdering Bygd och stad i balans UTIFRÅN-PERSPEKTIV UTVÄRDERINGENS UTFORMNING SNABBGENOMGÅNG AV UTFALL SLUTSATSER & REKOMMENDATIONER Etapp 1: Utveckla servicegrad utanför centralorten Syfte: Att utveckla

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Framtidens lantbruk Drivkrafter för utveckling och förändring Hur kan vi både

Läs mer

En ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning (SOU 2015:59) Regeringskansliets dnr N2015/5036/PUB

En ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning (SOU 2015:59) Regeringskansliets dnr N2015/5036/PUB Datum Beteckning 2015-10-07 Dnr 15-2-8 Yttrande Dnr N2015/5036/PUB Näringsdepartementet 103 33 Stockholm En ny regional planering ökad samordning och bättre bostadsförsörjning (SOU 2015:59) Regeringskansliets

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel

Läs mer

Krydda med siffror Smaka på kartan

Krydda med siffror Smaka på kartan Krydda med siffror Smaka på kartan Stefan Svanström Statistiska centralbyrån Avdelningen för regioner och miljö GIS i Västmanland Västerås Om SCB Statistik är en förutsättning för demokratin SCB är en

Läs mer

Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta

Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta Pressmeddelande 67/2017 2017-05-18 Miljö- och energidepartementet Hanna Björnfors Pressekreterare hos miljöminister Karolina Skog 072-500 92 11 Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta Regeringen

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019

Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019 Tjänsteskrivelse 1 (3) 2015-09-16 Handläggare Birgitta Spens Folkhälsonämnden Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har möjlighet

Läs mer

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg

Härligt. Skapa ny kontakt med vattnet: Helsingborg 2 1 3 4 Härligt Att platser upplevs fantastiska och härliga är viktigt rent mänskligt men även för att kunna konkurrera i vårt mobila samhälle där folk är villiga att pendla för att bosätta sig där det

Läs mer

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2

Läs mer

Vindkraft Öst. Tillsammans utvecklar vi det hållbara Vindbruket! Lokalt möte 24 april 2013, Laxå

Vindkraft Öst. Tillsammans utvecklar vi det hållbara Vindbruket! Lokalt möte 24 april 2013, Laxå Vindkraft Öst Tillsammans utvecklar vi det hållbara Vindbruket! Lokalt möte 24 april 2013, Laxå Program 24 april 09.30 Samling Deltagarpresentation 10.00 Presentation projekt Vindkraft Öst 10.10 Nulägesbild

Läs mer

Minnesanteckningar 9-10 april 2010 Partnerskapsmöte Evje-Hornnes

Minnesanteckningar 9-10 april 2010 Partnerskapsmöte Evje-Hornnes Minnesanteckningar 9-10 april 2010 Partnerskapsmöte Evje-Hornnes 9 april 18:00 Administrativa frågor : Statusrapporten: I Norge har man börjat sätta samman rapporten. I Sverige är det deadline nästa vecka.

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Fler medborgare och mer demokrati!

Fler medborgare och mer demokrati! Fler medborgare och mer demokrati! Cultural Planning som metod för samhällsutveckling på Tjörn Tjörns Kommun Ligger på en ö ca en timme norr om Göteborg 15 000 invånare vintertid, 40 000 invånare sommartid

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Seminarieledare: Lennart Folkesson, VTI och Martin Ljungström, Sweco Infrastructure AB

Seminarieledare: Lennart Folkesson, VTI och Martin Ljungström, Sweco Infrastructure AB Mångfaldskonferensen 2008 Seminarium: Kumulativa effekter Seminarieledare: Lennart Folkesson, VTI och Martin Ljungström, Sweco Infrastructure AB Inledning Med kumulativa effekter avses den samlade effekten

Läs mer

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND Kungsbacka g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Kungsbacka Workshop i Kungsbacka kommun Den 7 oktober 2013 samlades 25 personer Fjärås bygdegård

Läs mer

Hur ser din landsbygd i Kronoberg ut 2018?

Hur ser din landsbygd i Kronoberg ut 2018? Villa Vik, Växjö, Kronoberg Hur ser din landsbygd i Kronoberg ut 2018? Workshop, Open Space, den 8 Mars 2014 Arrangör: Hela Sverige ska leva Kronoberg och Länsstyrelsen Kronoberg Processledning och dokumentation:

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

MILJÖMÅL: GOD BEBYGGD MILJÖ

MILJÖMÅL: GOD BEBYGGD MILJÖ MILJÖMÅL: GOD BEBYGGD MILJÖ Lektionsupplägg: Det här är vårt kvarter om vi får bestämma! Hur skulle det se ut där ni bor om ni fick bestämma? Här är en uppgift där klassen utifrån medborgardialogskonceptet

Läs mer

Sammanfattning - dokumentation Regional idrottssamverkan 150911

Sammanfattning - dokumentation Regional idrottssamverkan 150911 Sammanfattning - dokumentation Regional idrottssamverkan 150911 Innehåll Hur kan vi öka legitimiteten för idrotten i samhällsplaneringen?... 1 Idrotten i samhället och i samhällsbyggnationen... 1 Att hantera...

Läs mer

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27 Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011.

Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011. Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011. Närvarande: Anders Johansson Rebecca Källberg Thomas Norrby Oscar Kjellberg Ulla Herlitz Nils

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Konferens miljöchefer SKL Leif Schöndell

Konferens miljöchefer SKL Leif Schöndell Konferens miljöchefer SKL Leif Schöndell 2016-11-10 Vem är jag? Kommunchef i Lysekils kommun sedan hösten 2015 Miljöchef i Borås Stad 2005 2015 Administrativ chef/bitr direktör Miljöförvaltningen i Göteborgs

Läs mer

Ekosystemtjänster i en expansiv region strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län- Remiss från kommunstyrelsen

Ekosystemtjänster i en expansiv region strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län- Remiss från kommunstyrelsen Dnr Dnr E E 2014-02890 Sida 1 (5) 2015-01-08 Handläggare Elisabeth Tornberg 08-508 264 07 Till Kommunstyrelsen Ekosystemtjänster i en expansiv region strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Remissvar avseende Ö versyn av den kommunala energi- och klimatra dgivningen

Remissvar avseende Ö versyn av den kommunala energi- och klimatra dgivningen Stockholm 2015-08-28 Referens: dnr M2015/2144/Ee Remissvar avseende Ö versyn av den kommunala energi- och klimatra dgivningen Föreningen EnergiRådgivarna tackar för förfrågan angående remiss av Översyn

Läs mer

Greppa Näringen - Varumärkesplattform september 2009

Greppa Näringen - Varumärkesplattform september 2009 - Varumärkesplattform september 2009 Inledning Varumärken Alla varumärken är upplevelser, dvs. de upplevs i människors sinnen. Löfte Särskiljande Upplevelser Ett varumärke är också en garant - ett löfte

Läs mer

Förstudie: Kreativa lantbrukare Se möjligheten med alla dessa hästar

Förstudie: Kreativa lantbrukare Se möjligheten med alla dessa hästar Förstudie: Kreativa lantbrukare Se möjligheten med alla dessa hästar Studiebesök vid Stall Hammarhagen i Sala. Projektägare: Företagarcentrum i Sala, ekonomisk förening Projektledare: Ingela Hedström Kommun:

Läs mer

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft Mål 2006-2012 Fem mål för framtiden I det här dokumentet anges de mål som ska vara vägledande för den kommande utvecklingen av Köpings kommun. För att vi ska stå starkare i framtiden behöver vi tydliga

Läs mer

Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg

Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg Förslag till varumärkesplattform för platsvarumärket Trelleborg Vad är varumärket Trelleborg? Enkelt uttryckt så är varumärket inget annat än de föreställningar, känslor, tankar, associationer, erfarenheter

Läs mer

Bredband Katrineholm

Bredband Katrineholm Bredband Katrineholm Katrineholm, Vision, Varumärke - Bredband I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet Sveriges Lustgård handlar mycket

Läs mer

EU-nyheter. Emma Hjelm, HIR Malmöhus

EU-nyheter. Emma Hjelm, HIR Malmöhus EU-nyheter 2013 Emma Hjelm, HIR Malmöhus SAM 2013 18 april sista ansökningsdag SAMI öppnar 14 februari Utskick med lösenord: 14 februari Ändrade block är rödmarkerade i SAMI i år! Max tre ändringar per

Läs mer

Biologisk återställning och socialt/kulturellt hållbar lokal utveckling

Biologisk återställning och socialt/kulturellt hållbar lokal utveckling Biologisk återställning och socialt/kulturellt hållbar lokal utveckling Länsstyrelsernas konferens Kulturmiljö och vattenförvaltning i södra Sverige Micke Lehorst kulturmiljöstrateg, SHF:s kansli Sveriges

Läs mer

Enkätsvar från Nätverksträffen 23 okt -08 i Stockholm

Enkätsvar från Nätverksträffen 23 okt -08 i Stockholm Enkätsvar från Nätverksträffen 23 okt -08 i Stockholm Uppföljning av resultat och lärdomar från nätverksträff Landsbygdsnätverkets syfte med konferensen: o Förbättra genomförandet och förstärka det svenska

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Julmyra Horse Center framtidens hästhållning

Julmyra Horse Center framtidens hästhållning Julmyra Horse Center framtidens hästhållning Hagar vid Julmyra Horse Center. Projektägare: Julmyras vänner, ideell förening Projektledare: Carin Barrsäter Kommun: Heby Dnr: 81 Jnr: 2011 2137 Projekttid:

Läs mer

Nätverksträff för kommunala landsbygdsutvecklare i Region Mitt

Nätverksträff för kommunala landsbygdsutvecklare i Region Mitt Nätverksträff för kommunala landsbygdsutvecklare i Region Mitt Härnösand 2013-10-18 Text: Emma Mattila Agronomstudent, Sveriges Lantbruksuniversitet Innehåll Bakgrund... 2 Inledning... 3 Information om

Läs mer

MINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014

MINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014 1 (8) MINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014 WORKSHOP Vilka möjligheter finns för unga på landsbygd? Grupp 1 1. Trygghet och stark gemenskap 2. Föreningar aktiva starka grupper 3. Företagandet

Läs mer