Nätverksträff för landsbygdsutvecklare i kommuner, regioner och länsstyrelser Region Mälardalen Uppsala

Transkript

1 Nätverksträff för landsbygdsutvecklare i kommuner, regioner och länsstyrelser Region Mälardalen Uppsala Text: Marlene Lindström student vid Sveriges lantbruksuniversitet Bild: Martina Dernroth

2 Innehåll Introduktion... 3 Lantbrukets förutsättningar... 4 Lantbruket i Uppsala län... 4 Diskussion om lantbrukets förutsättningar... 6 Tätortsnära jordbruksmark... 7 Tätortsnära jordbruksmark i kommunal planering... 7 Diskussion om jordbruksmark och tätortsnära bebyggelse... 9 Medborgardialog Helikoptern har landat- Hur får man till en bra dialog med medborgarna? Diskussion om medborgardialog Vad tar vi med oss till den nationella konferensen Sammanfattning Bilaga Bilaga

3 Jag, landsbygdsutvecklare! Sammanställning av nätverksträff för landsbygdsutvecklare i kommuner, regioner och länsstyrelser Region Mälardalen, , vid Länsstyrelsen i Uppsala län. Introduktion På nästan alla kommuner finns det någon som är ansvarig för landsbygdsfrågor, det kan vara en heltidstjänst eller något de gör tillsammans med andra uppdrag. Den här nätverksträffen arrangeras med syftet att ge dem som arbetar med landsbygdsutveckling inom offentlig verksamhet en chans att inspirera, diskutera, byta erfarenheter och nätverka. Sedan 2012 har Landsbygdsnätverket tillsammans med Nätverket för landsbygdsutvecklare i kommuner, regioner och länsstyrelser, i samverkan med Jordbruksverket och SLU, bjudit in till nationella, regionala och virtuella träffar för landsbygdsutvecklare i offentlig verksamhet under samlingsnamnet Jag, landsbygdsutvecklare!. Denna regionala träff riktar i första hand till landsbygdsutvecklare på kommuner-, länsstyrelser- och regionförbund i Mälardalen. Det vill säga; Dalarna, Gävleborg, Uppsala, Stockholm, Södermanland och Västmanland. Även landsbygdsutvecklare från andra delar av Sverige är välkomna att delta. Uppsala kommun är värd för träffen som anordnas på Länsstyrelsen i Uppsala län. Träffen behandlar tre områden: lantbrukets förutsättningar tätortsnära jordbruksmark i kommunal planering medborgardialoger 3

4 Lantbrukets förutsättningar Lantbruket i Uppsala län Med Karin Eksvärd- Inspire Action and Research AB Föredraget behandlar de djupintervjuer som Karin gjort med lantbrukare under sommaren Intervjuerna berörde frågor om lantbrukarnas verksamheter, deras tankar om dem och vad de ville göra med dem i framtiden. Urvalet var aktiva lantbrukare från ett specifikt stråk i Uppsala län. Karin träffade totalt fjorton lantbrukare från både små och stora gårdar. Det råkade bli så att hälften var konventionella och hälften ekologiska. Gårdarna växer och konkurrensen om marken hårdnar konstaterar Karin. Samtliga lantbrukare hon träffat, med ett undantag, drev i dagsläget större arealer än vad de börjat med. Utökningen av marken har skett genom uppköp eller arrende av andra gårdar och mark. Gårdarnas expansion har lett till en stor jordhunger i området. Karin drar trots detta inte slutsatsen att vi i framtiden med säkerhet kommer att se ännu större jordbruk. Hon pekar då på att det fortfarande finns ett intresse för att driva små gårdar samt att de stora gårdarna stöter på problem vid generationsskifte. Det finns en uppfattning om att de stora gårdarna har det svårt med generationsskiften eftersom marken är värd så mycket mer än vad man tjänar på den. Det finns exempel på gårdar som har spruckit när de ska gå vidare till nästa generation. Verksamheten är anpassad efter gårdens skala och läge. Karin skiljer på spannmåls-, mjölk-, miljöstöds- och hållbarhetsinriktade gårdar. Rena spannmålsgårdar ligger på slätten och där har strategin att växa och specialisera sig fungerat bra. Fokus ligger på spannmålsodling men alltid med en sidoverksamhet som exempelvis entreprenad eller lokaluthyrning. Lantbrukarna värnar om marken. De är medvetna om att de lever på den näring som finns kvar i jorden sedan djurgårdar låg på platsen. Eftersom gårdarna är så stora så efterfrågar de större systemlösningar för att lösa problemen, som att ta tillvara på humangödsel eller odla vall för biogasanvändning. Mjölkgårdarna har vallen och djuren som motor i systemet. De har det tufft ekonomiskt och har varit tvungna att expandera för att överleva. När gårdarna växer hamnar grannarna längre bort medan personalstyrkan ökar. Det har svårt att hinna med någon verksamhet vid sidan av mjölkproduktionen. Miljöstödsgårdar kallar Karin de gårdar som lever på betesstöden (miljöersättning). Gårdarna är mindre, ligger i skogsbygder och har väl utvecklade växtföljder. Hållbarhetsinriktade gårdar kallar Karin de gårdar som har som syfte att utveckla ett hållbart lantbruk med sociala lösningar och samverkan. Ingen av dessa gårdar är på över 200 ha. 4

5 Alla lantbrukare oavsett verksamhetstyp är medvetna om kopplingen mellan jordbruket och naturen. Synen på och kunskapen om miljöfrågor varierar däremot. Materialet stämmer också överens med de forskningsresultat som visar på att biodiversiteten har med storleken på gården att göra snarare än verksamheten. Sidoverksamheter har i stort sätt alla Karin pratat med. Det kan handla om byggföretag, kursverksamheter, entreprenad eller andra otraditionella sidoverksamheter. Förutom att lantbrukarna driver sidoverksamheter så har flera också anställningar vid sidan av. Det är dags att revidera den gamla bilden av vad det innebär att vara lantbrukare konstaterar hon. Löneförmågan beror till stor del på det arbete som sker vid skrivbordet säger lantbrukarna. Visst är det viktigt att vara duktig med djuren och marken. Men det är också viktigt att vara duktig på att sälja, hitta rätt kunder, sälja vid rätt tillfälle och kunna sköta stöden bra. Det är vid skrivbordet det avgörs hur pass väl gården går. Lantbrukarna upplever också att ekonomin genom miljöersättningarna påverkas av länsstyrelsens mätningar och kontroller. Lantbrukarna blir beroende av tjänstemännens subjektiva bedömningar. De misstag länsstyrelsen gör påverkar lantbrukarens ekonomi. Kraven för miljöersättningarna stämmer inte heller alltid överens med vad lantbrukarna upplever är bäst för gården. Framtida förändringar är svåra att sia om. Lantbrukarna är medvetna om att de beslut de tar påverkar förutsättningarna för gården i framtiden. Men eftersom så många olika faktorer påverkar jordbruket blir det är svårt att se vad som händer framöver, med exempelvis priser, regler, stödformer och väder. Framtiden är svår att sia om. Vad händer till exempel med miljöersättningar som betesstödet? Foto: Marlene Lindström 5

6 Diskussion om lantbrukets förutsättningar Ska vi kalla det ägarskifte istället för generationsskifte? Den frågan ställer en av deltagarna under diskussionen och pekar då på att många löser ägarskifte på annat sätt nu. Det finns spännande exempel på hur lantbrukare gett personer utanför familjen en möjlighet att köpa en del av driftsbolaget. En annan deltagare berättar att de i Skåne löser problemet med generationsskifte genom att gårdarna bildar gemensamma driftsbolag, medan ägandet av gårdarna även fortsättningsvis ligger kvar hos de enskilda lantbrukarna. Relationen mellan efterfrågan och utbud nämner gruppen flera gånger. De svenska djurskyddsreglerna medför högre produktionskostnader och bidrar till att göra det svårt för lantbrukare i Sverige att konkurrera med produktionen i andra länder. Det finns en stolthet över regelverket men samtidigt en stor frustrationen över det. Särskilt då man i den kommunala upphandlingen inte behöver ta hänsyn till det. Eftersom det snackas mycket trender när det gäller matproduktion kan man ju tycka att det skulle finnas en efterfrågan tycker en av deltagarna. Särskilt i en storstadskommun som Uppsala. Men möjligheten att sälja till den lokala marknaden beror på produktionsform och tid konstaterar gruppen. Köttlådor är betydligt enklare att hantera än exempelvis grönsaksförsäljning. Dessutom är villkoren för småföretagare, speciellt de som jobbar med livsmedel, komplexa och till viss del oförutsägbara. Stress på grund av lantbrukarnas beroendeställning till bestämmelser hos myndigheter är vanligare än vad man tror menar flera i gruppen. Dels den ekonomiska stressen, men också den emotionella som är kopplad till djuren. Lantbrukare upplever att vissa krav som kommer ovanifrån i praktiken innebär att de missköter djuren. Ett exempel som kommer på tal är rovdjursfrågan. En deltagare som är fårbonde berättade att den inte kunnat sova på grund av oron för fåren. Förutom att fåren kan bli dödade av vargar så blir de stressade av deras närvaro. Men när de bestämde sig för att stänga in fåren en natt så kom länsstyrelsen och knackade på. Det kommer under diskussionen upp ett förslag på hur de dåliga relationerna kan hanteras genom att anordna möten vid sidan av mätningar och kontroller. Jordbruket är en samhällsnytta menar en av deltagarna. Markanvändning och vattenanvändning är jätteviktiga frågor för framtiden. Jordbruket betraktas idag som en verksamhet som alla andra, men borde egentligen betraktas som en samhällsnytta. Dels när det gäller matförsörjning men också när det gäller andra ekosystemtjänster. Det är som att ha en försäkring. Vi måste vara beredda att ha en viss produktion för att vara förberedda på förändringar. Samhället är dessutom mer sårbart idag, vi vet inte vad som kan hända. Branden i Sala tar gruppen upp som ett exempel på detta. Det heter miljöersättning inte miljöstöd poängterar en deltagare. Ordet stöd ger en felaktig bild. Det är en ersättning som är ett sätt för samhället att betala för de ekosystemtjänster lantbruket bidrar till och det arbete lantbrukaren utför. 6

7 Tätortsnära jordbruksmark Tätortsnära jordbruksmark i kommunal planering Hillevi Eklund och Krister Sternbo - Ekologigruppen Föredraget handlar om Ekologigruppens arbete med ett tematiskt tillägg till översiktsplanen på uppdrag av Sigtuna kommun. Jordbruksmarken är i vissa områden av kommunen utsatt för ett högt exploateringstryck, tillägget ska därför handla om hur marken i kommunen bör värderas. Jordbruksmarkens exploatering till förmån för städer är en nationell trend. Städerna växer dubbelt så fort till yta som till invånarantal. Men det enda skyddet jordbruksmarken har idag är miljöbalkens 3 kap 4. Ekologigruppen och Sigtuna kommun har därför tagit avstamp i den paragrafen. Arbetet pågår fram till våren Föredraget handlar om de förslag Sigtuna kommun har landat i just nu. I miljöbalkens 3 kap 4 står det att: Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhälls-intressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. För att följa paragrafen så behöver man alltså veta var all jordbruksmark finns och vad som är brukningsbar mark. Sedan måste man också ta reda på vad det är för samhällsintresse som kan ta marken i anspråk och slutligen om det finns alternativ till att ta marken i anspråk. Vad är brukningsbar mark? Ekologigruppen utgår till att börja med ifrån Jordbruksverkets blockdata för att ange var jordbruksmarken finns. Blockdatabasen innehåller den stödsökta jordbruksmarken. Blockdatabasen samkör de sedan med olika kartläggningar av marken för att skapa en bild av värden i jordbrukslandsapet. De värden de söker är: produktionsvärde naturvärde kulturvärde (socialt värde) (övriga ekosystemtjänster) Produktionsvärdet på jordbruksmarken tar gruppen till att börja med fram genom att samköra åkermarksgraderingen från 70-talet med Jordbruksverkets blockdatabas. Åkermarksgraderingen utgår ifrån markens avkastning och har en tiogradig skala, graden tio har den bästa åkermarken. I Sigtuna kommun finns ingen åkermark som klassas över fem. Åkermarksgraderingen har fått utstå mycket kritik på grund av dess ålder och det faktum att den utgår från endast en parameter. Men det saknas alternativ för värdering av åkermark på en nationell skala. Det finns helt enkelt inget liknande underlag. 7

8 Det förslag Sigtuna kommun och Ekologigruppen nu arbetar efter är att istället hantera all jordbruksmark som brukningsvärd. Det gäller då både åkermark och betesmark oavsett om den är stödsökt eller inte. Svaret på frågan om vilken mark som har ett produktionsvärde blir således att All mark har ett produktionsvärde. Naturvärden har Ekologigruppen fångat genom att samköra Sigtuna kommuns naturinventering med jordbruksverkets blockdata. I underlaget går det sedan att se var i jordbrukslandskapet den högsta biodiversiteten finns. På samma sätt har de också tagit fram en kartläggning av historiska kulturvärden i jordbrukslandskapet. Genom en syntes med de två kartläggningarna så kan de skapa en vild av vilka områden som har särskilt värdefulla jordbrukslandskap. De har inte haft möjlighet att kolla på sociala värden och övriga ekosystemtjänster. Det tematiska tillägget till översiktsplanen som Sigtuna kommun och Ekologigruppen nu tar fram innehåller bakgrund, förutsättningar, kartläggning, mål med riktlinjer samt hantering av miljöbalken 3 kap 4. Målen för jordbruksmarken håller de på att diskutera kring nu, dels på en lokal nivå men även regionalt och globalt. På kommunal nivå vill de forma mål för försörjningssäkerhet, tätortsnära jordbruk och landsbygdens jordbruk. Det finns en tanke om att utveckla riktlinjerna för målen i likhet med LIS 1 riktlinjer. Då går det till exempel att formulera konkreta villkor för vad som kan betraktas som särskilt samhällsintresse. Jordbruk i Uppland. Foto: Mimmi Skarelius Lille. 1 Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS-område) 8

9 Diskussion om jordbruksmark och tätortsnära bebyggelse Kommuner tummar på miljöbalkens paragraf om jordbruksmark konstaterar gruppen. Problemet kan vara avsaknaden av sanktioner samt det kommunala planmonopolet. De noterar att länsstyrelsen ändå har ett stort inflytande. Det finns många exempel på hur översiktsplaner har ändrats när länsstyrelsen kommit med synpunkter. Problematiken kan kopplas till den rörande miljökvalitetsnormer för vatten och vattendirektivet. Behovet av ett nytt underlag för värdering av jordbruksmark är stort enligt deltagarna. Problemet är att det kostar för mycket att göra den typen av heltäckande studier som efterfrågas, det är helt enkelt ingen som vill betala. Ett problem som uppstår om kartläggningen istället sker lokalt är att man tappar helhetsperspektivet. Ekosystemets gränser är exempelvis inte desamma som kommunens gränser. Det skulle kunna vara intressant med ett regionperspektiv menar några. En av deltagarna berättar att Hushållningssällskapet i Halland gjorde en metodutveckling i början av 00-talet som skulle kunna vara intressant för Ekologigruppen att kolla på. En annan deltagare poängterar också att det kanske kan vara lämpligt att ta det omvända perspektivet och kolla på vilka områden som är bäst lämpade för exploatering. Långsiktig syn på jordbruksmark efterfrågas av gruppen. Om det odlas fel saker på marken i några decennier går det att åtgärda, ett hus är det svårare att flytta på. Problematiken skiljer sig också beroende på om jordbruksmarken är efterfrågad eller inte. I vissa områden är trycket på jordbruksmarken hårt medan det i andra områden är svårt att hitta någon som vill bruka marken. Stadsbornas tolkningsföreträde kommer också på tal i diskussionen. Det är ofta stadsbor som tolkar landsbygds värden. Tanken på staden och dess uppbyggnad appliceras på så vis på landsbygden. Kommunens förhållning till landsbygdens värden bör också utgå ifrån kommuntyp, för glesbygdskommunen har landsbygden troligtvis andra världen än för storstadskommunen. Riktlinjer kan bli för statiska påpekar en deltagare. Det är viktigt att ha riktlinjer som fungerar i olika kontexter men de måste samtidigt vara tydliga nog att ge tyngd till regelverket. Vi kan inte ha en norm för hela Sverige. Riktlinjerna måste också vara anpassade till varje enskild kommun. Förtätningsprogram för staden skulle kunna vara intressant menar några. Men förtätning av städer är inte heller helt okontroversiellt. Förtätning kan till exempel leda till luftpartikelproblematik och en förlust av gröna ytor. 9

10 Medborgardialog Helikoptern har landat- Hur får man till en bra dialog med medborgarna? Med Andreas Gylling- utvecklingssekreterare i Kramfors kommun. Andreas tjänst vilar på tre ben; översiktsplanering, landsbygdsutveckling och projektarbete. Föredraget handlar om Andreas arbete med medborgardialog i Kramfors kommun. Han ger exempel på hur han har arbetat med medborgardialog och vad det arbetet har lett till. Han avslutar med att berätta om de lärdomar han har gjort under de år han arbetat med medborgardialog. Rubriken Helikopterna har landat syftar till vad som händer när kommunen kommer ut med ett helikopterperspektiv till invånarna. Kramfors kommun ligger mellan Sundsvall och Umeå, och har ett invånarantal på omkring , där cirka personer bor i centralorten. Kommunen har tolv 2 tätorter och en stor del av ytan är så kallad tätortsnära landsbygd. Kramfors kommun är främst känd för två saker; världsarvet Höga Kusten 3 och Ådalen 4. Framtagandet av nya tomter i Utafjärn är det första exemplet på medborgardialog som Andreas tar upp. Markägarna i området gjorde för några år sedan en kommunfinansierad enkätundersökning. Där framgick det att invånarna önskade fler boende på platsen för att kunna behålla skolor och service. Kommunen gick in i ett byaprojekt och hjälpte markägarna att plocka fram tomter. Tomterna blev sedan en del av översiktsplanen som antogs Samarbete med gymnasieelever tar Andreas upp som ett exempel på hur man kan rikta sig till yngre personer vid medborgardialog. Han upplever att det kan vara svårt att nå ungdomar och barn vid medborgardialoger. Han har därför i samarbete med skolan jobbat med översiktsplanen i undervisningen. Eleverna fick ta del av kommunens arbete med planeringsfrågor och sedan själva diskutera hur Kramfors stad kunde bli mer attraktiv. Det hela avslutades med ett seminarium med elever, lärare, politiker och tjänstemän. Eleverna lade till exempel fram förslag på hur miljön vid Kramforsån kunde lyftas, bland annat med en ny bro. Idag är bron på plats och har via ytterligare en omgång elevarbeten nu också blivit upplyst. Nya former för medborgardialog i Ullånger. Utifrån planeringsmetoden Cultural planning har Kramfors kommun fått testa nya former för medborgardialog via projektet Attraktiva platser. Projektet som drevs av Akademi norr gick ut på att undersöka vad som kännetecknar en attraktiv plats och hur man bygger en attraktiv plats. Planeringsmetoden Cultural planning utgår ifrån; en god och hållbar livsmiljö ekonomiskt, ekologiskt och socialt, en helhetssyn med samarbete mellan förvaltningarna och medborgardialog, upplevelsen av 2 Enligt SCB (2010) 3 Höga kusten är världsarv på grund av den landhöjning som ägt rum där sedan den senaste istiden. 4 Ådalen är en plats med viktig industrihistoria. Känd för skotten i Ådalen

11 platsen/området och att fånga och beskriva platsens själ genom identiteten, imagen och profilen. Utifrån Cultural Planning formades ett paket med medborgardialoger som används i Ullånger. Paketet bestod av; en temadag i Ullångers skola med elever och lärare, en tätortsvandring som invånarna själva styrde, djupintervjuer med 11 personer, Landsbygd Ullånger edition samt en workshop med politiker, tjänstemän och invånare. Medborgardialogerna uppskattades. Genom samverkan mellan kommun och medborgare är grunden lagd till en utvecklingsplan för Ullånger, konkreta insatser är genomförda och det finns nu vassare metoder för medborgardialog, som kan användas för fler orter i Kramfors kommun. Ett exempel på en konkret insats är Generationernas park. En mötesplats i närhet till Ullångers själ med några av Ullångers symboler synliga, som exempelvis klädgalgen. Foto: Kramfors kommun. Några lärdommar Andreas har gjort under sitt arbete med medborgardialoger är att: Utgå ifrån platsen/orten. Besök platsen för att få en uppfattning om den. Målgrupper. Bestäm vilka målgrupper du vill jobba med. Val av lokal. Lokalen påverkar bland annat vilka som kommer. Val av metoder. Rätt verktyg vid rätt tillfälle. Tydlig process: Hur du jobbar och vad som händer när. Se människan. Att vara genuint intresserad och lyssna. Hanterbar information. Det är lätt att starta för omfattande arbeten. 5 Landsbygds 2.0. metoden Landsbygd 2.0 som är skapad av organisationen Hela Sverige Ska Leva lyfts idéer för lokal utveckling fram genom samtal mellan generationer. För mer information se 11

12 Återkoppling. Återkoppla regelbundet till deltagare och organisation. Ekonomiska medel. Det är viktigt att vara tydlig med vilka resurser som finns och hur de kan användas. 12

13 Diskussion om medborgardialog Diskussion om medborgardialog Vikten av tydlighet och anpassning poängteras vid flera tillfällen under diskussionen. Om kommunikationen på olika områden brister så finns det en risk för att förtroendet för arbetet minskar. Små missförstånd kan få stora konsekvenser. Deltagare i en medborgardialog behöver veta vad materialet ifrån dialogen ska användas till. Det är skillnad på om materialet ska användas till en översiktsplan eller till konkreta förändringar. Andreas berättar att det ofta finns det en förväntan om att dialogerna skall leda till snabba konkreta åtgärder. Han menar att det kan vara bra att sätta av en summa pengar till arbetet för att hantera förväntningar om konkreta åtgärder och den extra arbetsbörda dialogerna innebär för tjänstemännen. Det är också bra att vara tydlig med resurstillgången, då går det att diskutera hur pengarna ska användas på bästa sätt Istället för att få en lång kravlista. Tillgänglighet går att förbättra genom val av mötesform, mötesplats och mötestid konstaterar gruppen. De har många kreativa idéer och tips på hur tillgängligheten kan förbättras. På sommaren når man till exempel sommarboende och personer som annars inte har tid. Genom att använda bussar eller tält så går det att öka mobiliteten av en utställning och kombinera den med andra servicefunktioner. Flera påpekar också att det är bra att ha i åtanke att man som tjänsteman representerar hela kommunen. Man får räkna med frågor. Gruppen diskuterar också kommuners verkliga vilja att möta sin befolkning. Val av metod kan vara en indikator på vilket inflytande kommunen önskar ge invånarna. Skendemokrati? Några deltagare tror att det finns en risk för att det går inflation i processerna som bidrar till att medborgarna tappar förtroende för det lokala politiska arbetet. En deltagare berättar om en uppsats som är extremt kritisk till den medborgardialog som fördes rörande stationsbygget i Uppsala. De synpunkter som inkom i olika former av medborgardialoger skönjdes inte i det slutgiltiga underlaget. Samarbete mellan partnerskap och nätverk. Gruppen konstaterar att samordningen är bristfällig på många plan och i olika delar av systemet. Missförstånd och kulturkrockar uppstår på grund av att direktiv kommer både ovanifrån och underifrån samt att kulturen är olika på olika förvaltningar. Det är därför viktigt att kommunicera med varandra och försöka förstå varandras kontext. Det krävs strukturer som inte måste återskapas gång på gång. Sammarbetet bör vara kontinuerligt med ett långsiktigt perspektiv. Det skulle också underlätta med samordning mellan de olika partnerskapen och nätverken. Kopplingen till diskussionen om mark återkommer gruppen till. Vilka är det man bjuder in till diskussionen om mark? Flera deltagare tycker att konsumenter borde bjudas in till samtalet om landskapet och markens användning. En av deltagarna menar att möten mellan konsumenter och producenter är svåra att lyckas med, om man inte har förberett mötena väl. En idé som förberedelse kan vara att bjuda in producenterna till en dialog innan man bjuder in till möte mellan producenter och konsumenter. 13

14 Vad tar vi med oss till den nationella konferensen Magnus frågar om det är några områden deltagarna vill lyfta på den nationella träffen i mars Deltagarna tar upp fem områden: Informationsspridning Samverkan och samarbeten Markfrågan Oro och stress (exempel vargfrågan). Finns det lösningar? Kommunen en aktör i Leader inte bara medfinansiär Sammanfattning Träffen behandlar tre områden; lantbrukets förutsättningar, tätortsnära jordbruksmark i kommunal planering och medborgardialog. Varje del består av två moment, ett kort föredrag och en diskussion. I föredraget om lantbrukets förutsättningar berättar Karin Eksvärd om sitt arbete med djupintervjuer av lantbrukare i Uppsala län. Hon konstaterar att innebörden i ordet lantbrukare har förändrats. Lantbruken blir idag större och färre. Verksamheterna anpassas till gårdens läge och skala. Nästan alla har en verksamhet vid sidan av jordbruket. Under diskussionen pratar gruppen om; generationsskiften, relationen mellan efterfrågan och utbud, jordbruket som samhällsnytta samt den emotionella stress många jordbrukare lever med. Ekologigruppen håller i föredraget om tätortsnära jordbruksmark i kommunal planering. De berättar om sitt arbete med värdering av åkermark i Sigtuna kommun. Det finns inga bra redskap för värdering av jordbruksmark idag, Ekogruppen håller på att skapa kartläggningar av jordbruksmarken utifrån produktionsvärden, naturvärden och kulturvärden. Under diskussionen pratar gruppen om; kommunernas förhållningssätt till miljöbalken, behovet av nytt underlag för värdering av jordbruksmark, stadens tolkningsföreträde gällande landsbygdens värden samt förtätningsprogram för städer. Andreas Gylling håller i det avslutande föredraget om medborgardialoger. Han beskriver tre exempel från sitt arbete med medborgardialoger i Kramfors kommun; framtagandet av nya tomter i Utafjärn, dialog med gymnasieelever och ett nytt paket för medborgardialoger som använts i Ullånger. Han avslutar med att delge några av sina lärdommar om medborgardialog. Under diskussionen pratar gruppen om; vikten av tydlighet och anpassning vid medborgardialog, tips på hur tillgängligheten av medborgardialoger kan förbättras samt behovet av samarbeten mellan olika partnerskap och nätverk. 14

15 Tack till Arrangörerna! Andreas Gylling, samordnade träffen i Kramfors i oktober. Martina Dernroth från Länsstyrelsen i Uppsala län och Mimmi Skarelius Lille som samordnade träffen i Uppsala. 15

16 Bilaga 1 Deltagarlista Mimmi Skarelius Lille -Uppsala kommun Stina Röjeås - Heby kommun Anna Lindberg Karlsson Ludvika kommun Magnus Nordgren- Jordbruksverket Lena Kansbod - Ludvika kommun Marlene Lindström -Sveriges lantbruksuniversitet Andreas Gylling -Kramfors kommun Krister Sernbo - Ekologigruppen Hillevi Eklund- Ekologigruppen Michael Åhlman - Uppsala kommun Thomas Norrby - Sveriges lantbruksuniversitet Karin Eksvärd - Inspire Action and Research AB Martina Dernroth - Länsstyrelsen i Uppsala län Susanne E Paulsson Region Halland 16

17 Bilaga 2 Program Ankomst och kaffe Karin Eksvärd- Insipre Action and Research AB. Lantbruket i Uppsala län. Hur har det utvecklats? Vilka förutsättningar har lantbrukaren idag? Vilka trender kan man se? Diskussion Hur kan vi som landsbygdsutvecklare/näringslivsstrateger/planerare ta tillvara denna kunskap i vårt arbete? Jan Franzén- kommunekolog i Sigtuna kommun, Tätortsnära jordbruksmark i kommunal planering Diskussion Hur arbetar andra kommuner? Är ekosystemtjänster det bästa sättet att värdera jordbruksmarken på? Klassificeringssystemet skala 1-10 från 1970-talet eller genom företagsekonomiska aspekter alternativt samhällsekonomiska kostnader att bebygga jordbruksmark? Erfarenheter och kunskapsutbyte Lunch Anderas Gylling- utvecklingssekreterare i Kramfors kommun, Helikoptern har landat- Hur får man till en bra dialog med medborgarna? Diskussion Hur kan vi ta med oss det som Andreas berättar och föra medborgardialog till riktade grupper? Kan man gå tillväga på samma sätt vid Alternativt andra specifika grupper. Hur kan man gå tillväga, och i så fall hur? Bra och dåliga erfarenheter av medborgardialog Avslutning och utvärdering 17