Nätverksträff för landsbygdsutvecklare i kommuner, regioner och länsstyrelser Region Mälardalen Uppsala

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nätverksträff för landsbygdsutvecklare i kommuner, regioner och länsstyrelser Region Mälardalen Uppsala 2014-11-04"

Transkript

1 Nätverksträff för landsbygdsutvecklare i kommuner, regioner och länsstyrelser Region Mälardalen Uppsala Text: Marlene Lindström student vid Sveriges lantbruksuniversitet Bild: Martina Dernroth

2 Innehåll Introduktion... 3 Lantbrukets förutsättningar... 4 Lantbruket i Uppsala län... 4 Diskussion om lantbrukets förutsättningar... 6 Tätortsnära jordbruksmark... 7 Tätortsnära jordbruksmark i kommunal planering... 7 Diskussion om jordbruksmark och tätortsnära bebyggelse... 9 Medborgardialog Helikoptern har landat- Hur får man till en bra dialog med medborgarna? Diskussion om medborgardialog Vad tar vi med oss till den nationella konferensen Sammanfattning Bilaga Bilaga

3 Jag, landsbygdsutvecklare! Sammanställning av nätverksträff för landsbygdsutvecklare i kommuner, regioner och länsstyrelser Region Mälardalen, , vid Länsstyrelsen i Uppsala län. Introduktion På nästan alla kommuner finns det någon som är ansvarig för landsbygdsfrågor, det kan vara en heltidstjänst eller något de gör tillsammans med andra uppdrag. Den här nätverksträffen arrangeras med syftet att ge dem som arbetar med landsbygdsutveckling inom offentlig verksamhet en chans att inspirera, diskutera, byta erfarenheter och nätverka. Sedan 2012 har Landsbygdsnätverket tillsammans med Nätverket för landsbygdsutvecklare i kommuner, regioner och länsstyrelser, i samverkan med Jordbruksverket och SLU, bjudit in till nationella, regionala och virtuella träffar för landsbygdsutvecklare i offentlig verksamhet under samlingsnamnet Jag, landsbygdsutvecklare!. Denna regionala träff riktar i första hand till landsbygdsutvecklare på kommuner-, länsstyrelser- och regionförbund i Mälardalen. Det vill säga; Dalarna, Gävleborg, Uppsala, Stockholm, Södermanland och Västmanland. Även landsbygdsutvecklare från andra delar av Sverige är välkomna att delta. Uppsala kommun är värd för träffen som anordnas på Länsstyrelsen i Uppsala län. Träffen behandlar tre områden: lantbrukets förutsättningar tätortsnära jordbruksmark i kommunal planering medborgardialoger 3

4 Lantbrukets förutsättningar Lantbruket i Uppsala län Med Karin Eksvärd- Inspire Action and Research AB Föredraget behandlar de djupintervjuer som Karin gjort med lantbrukare under sommaren Intervjuerna berörde frågor om lantbrukarnas verksamheter, deras tankar om dem och vad de ville göra med dem i framtiden. Urvalet var aktiva lantbrukare från ett specifikt stråk i Uppsala län. Karin träffade totalt fjorton lantbrukare från både små och stora gårdar. Det råkade bli så att hälften var konventionella och hälften ekologiska. Gårdarna växer och konkurrensen om marken hårdnar konstaterar Karin. Samtliga lantbrukare hon träffat, med ett undantag, drev i dagsläget större arealer än vad de börjat med. Utökningen av marken har skett genom uppköp eller arrende av andra gårdar och mark. Gårdarnas expansion har lett till en stor jordhunger i området. Karin drar trots detta inte slutsatsen att vi i framtiden med säkerhet kommer att se ännu större jordbruk. Hon pekar då på att det fortfarande finns ett intresse för att driva små gårdar samt att de stora gårdarna stöter på problem vid generationsskifte. Det finns en uppfattning om att de stora gårdarna har det svårt med generationsskiften eftersom marken är värd så mycket mer än vad man tjänar på den. Det finns exempel på gårdar som har spruckit när de ska gå vidare till nästa generation. Verksamheten är anpassad efter gårdens skala och läge. Karin skiljer på spannmåls-, mjölk-, miljöstöds- och hållbarhetsinriktade gårdar. Rena spannmålsgårdar ligger på slätten och där har strategin att växa och specialisera sig fungerat bra. Fokus ligger på spannmålsodling men alltid med en sidoverksamhet som exempelvis entreprenad eller lokaluthyrning. Lantbrukarna värnar om marken. De är medvetna om att de lever på den näring som finns kvar i jorden sedan djurgårdar låg på platsen. Eftersom gårdarna är så stora så efterfrågar de större systemlösningar för att lösa problemen, som att ta tillvara på humangödsel eller odla vall för biogasanvändning. Mjölkgårdarna har vallen och djuren som motor i systemet. De har det tufft ekonomiskt och har varit tvungna att expandera för att överleva. När gårdarna växer hamnar grannarna längre bort medan personalstyrkan ökar. Det har svårt att hinna med någon verksamhet vid sidan av mjölkproduktionen. Miljöstödsgårdar kallar Karin de gårdar som lever på betesstöden (miljöersättning). Gårdarna är mindre, ligger i skogsbygder och har väl utvecklade växtföljder. Hållbarhetsinriktade gårdar kallar Karin de gårdar som har som syfte att utveckla ett hållbart lantbruk med sociala lösningar och samverkan. Ingen av dessa gårdar är på över 200 ha. 4

5 Alla lantbrukare oavsett verksamhetstyp är medvetna om kopplingen mellan jordbruket och naturen. Synen på och kunskapen om miljöfrågor varierar däremot. Materialet stämmer också överens med de forskningsresultat som visar på att biodiversiteten har med storleken på gården att göra snarare än verksamheten. Sidoverksamheter har i stort sätt alla Karin pratat med. Det kan handla om byggföretag, kursverksamheter, entreprenad eller andra otraditionella sidoverksamheter. Förutom att lantbrukarna driver sidoverksamheter så har flera också anställningar vid sidan av. Det är dags att revidera den gamla bilden av vad det innebär att vara lantbrukare konstaterar hon. Löneförmågan beror till stor del på det arbete som sker vid skrivbordet säger lantbrukarna. Visst är det viktigt att vara duktig med djuren och marken. Men det är också viktigt att vara duktig på att sälja, hitta rätt kunder, sälja vid rätt tillfälle och kunna sköta stöden bra. Det är vid skrivbordet det avgörs hur pass väl gården går. Lantbrukarna upplever också att ekonomin genom miljöersättningarna påverkas av länsstyrelsens mätningar och kontroller. Lantbrukarna blir beroende av tjänstemännens subjektiva bedömningar. De misstag länsstyrelsen gör påverkar lantbrukarens ekonomi. Kraven för miljöersättningarna stämmer inte heller alltid överens med vad lantbrukarna upplever är bäst för gården. Framtida förändringar är svåra att sia om. Lantbrukarna är medvetna om att de beslut de tar påverkar förutsättningarna för gården i framtiden. Men eftersom så många olika faktorer påverkar jordbruket blir det är svårt att se vad som händer framöver, med exempelvis priser, regler, stödformer och väder. Framtiden är svår att sia om. Vad händer till exempel med miljöersättningar som betesstödet? Foto: Marlene Lindström 5

6 Diskussion om lantbrukets förutsättningar Ska vi kalla det ägarskifte istället för generationsskifte? Den frågan ställer en av deltagarna under diskussionen och pekar då på att många löser ägarskifte på annat sätt nu. Det finns spännande exempel på hur lantbrukare gett personer utanför familjen en möjlighet att köpa en del av driftsbolaget. En annan deltagare berättar att de i Skåne löser problemet med generationsskifte genom att gårdarna bildar gemensamma driftsbolag, medan ägandet av gårdarna även fortsättningsvis ligger kvar hos de enskilda lantbrukarna. Relationen mellan efterfrågan och utbud nämner gruppen flera gånger. De svenska djurskyddsreglerna medför högre produktionskostnader och bidrar till att göra det svårt för lantbrukare i Sverige att konkurrera med produktionen i andra länder. Det finns en stolthet över regelverket men samtidigt en stor frustrationen över det. Särskilt då man i den kommunala upphandlingen inte behöver ta hänsyn till det. Eftersom det snackas mycket trender när det gäller matproduktion kan man ju tycka att det skulle finnas en efterfrågan tycker en av deltagarna. Särskilt i en storstadskommun som Uppsala. Men möjligheten att sälja till den lokala marknaden beror på produktionsform och tid konstaterar gruppen. Köttlådor är betydligt enklare att hantera än exempelvis grönsaksförsäljning. Dessutom är villkoren för småföretagare, speciellt de som jobbar med livsmedel, komplexa och till viss del oförutsägbara. Stress på grund av lantbrukarnas beroendeställning till bestämmelser hos myndigheter är vanligare än vad man tror menar flera i gruppen. Dels den ekonomiska stressen, men också den emotionella som är kopplad till djuren. Lantbrukare upplever att vissa krav som kommer ovanifrån i praktiken innebär att de missköter djuren. Ett exempel som kommer på tal är rovdjursfrågan. En deltagare som är fårbonde berättade att den inte kunnat sova på grund av oron för fåren. Förutom att fåren kan bli dödade av vargar så blir de stressade av deras närvaro. Men när de bestämde sig för att stänga in fåren en natt så kom länsstyrelsen och knackade på. Det kommer under diskussionen upp ett förslag på hur de dåliga relationerna kan hanteras genom att anordna möten vid sidan av mätningar och kontroller. Jordbruket är en samhällsnytta menar en av deltagarna. Markanvändning och vattenanvändning är jätteviktiga frågor för framtiden. Jordbruket betraktas idag som en verksamhet som alla andra, men borde egentligen betraktas som en samhällsnytta. Dels när det gäller matförsörjning men också när det gäller andra ekosystemtjänster. Det är som att ha en försäkring. Vi måste vara beredda att ha en viss produktion för att vara förberedda på förändringar. Samhället är dessutom mer sårbart idag, vi vet inte vad som kan hända. Branden i Sala tar gruppen upp som ett exempel på detta. Det heter miljöersättning inte miljöstöd poängterar en deltagare. Ordet stöd ger en felaktig bild. Det är en ersättning som är ett sätt för samhället att betala för de ekosystemtjänster lantbruket bidrar till och det arbete lantbrukaren utför. 6

7 Tätortsnära jordbruksmark Tätortsnära jordbruksmark i kommunal planering Hillevi Eklund och Krister Sternbo - Ekologigruppen Föredraget handlar om Ekologigruppens arbete med ett tematiskt tillägg till översiktsplanen på uppdrag av Sigtuna kommun. Jordbruksmarken är i vissa områden av kommunen utsatt för ett högt exploateringstryck, tillägget ska därför handla om hur marken i kommunen bör värderas. Jordbruksmarkens exploatering till förmån för städer är en nationell trend. Städerna växer dubbelt så fort till yta som till invånarantal. Men det enda skyddet jordbruksmarken har idag är miljöbalkens 3 kap 4. Ekologigruppen och Sigtuna kommun har därför tagit avstamp i den paragrafen. Arbetet pågår fram till våren Föredraget handlar om de förslag Sigtuna kommun har landat i just nu. I miljöbalkens 3 kap 4 står det att: Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhälls-intressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk. För att följa paragrafen så behöver man alltså veta var all jordbruksmark finns och vad som är brukningsbar mark. Sedan måste man också ta reda på vad det är för samhällsintresse som kan ta marken i anspråk och slutligen om det finns alternativ till att ta marken i anspråk. Vad är brukningsbar mark? Ekologigruppen utgår till att börja med ifrån Jordbruksverkets blockdata för att ange var jordbruksmarken finns. Blockdatabasen innehåller den stödsökta jordbruksmarken. Blockdatabasen samkör de sedan med olika kartläggningar av marken för att skapa en bild av värden i jordbrukslandsapet. De värden de söker är: produktionsvärde naturvärde kulturvärde (socialt värde) (övriga ekosystemtjänster) Produktionsvärdet på jordbruksmarken tar gruppen till att börja med fram genom att samköra åkermarksgraderingen från 70-talet med Jordbruksverkets blockdatabas. Åkermarksgraderingen utgår ifrån markens avkastning och har en tiogradig skala, graden tio har den bästa åkermarken. I Sigtuna kommun finns ingen åkermark som klassas över fem. Åkermarksgraderingen har fått utstå mycket kritik på grund av dess ålder och det faktum att den utgår från endast en parameter. Men det saknas alternativ för värdering av åkermark på en nationell skala. Det finns helt enkelt inget liknande underlag. 7

8 Det förslag Sigtuna kommun och Ekologigruppen nu arbetar efter är att istället hantera all jordbruksmark som brukningsvärd. Det gäller då både åkermark och betesmark oavsett om den är stödsökt eller inte. Svaret på frågan om vilken mark som har ett produktionsvärde blir således att All mark har ett produktionsvärde. Naturvärden har Ekologigruppen fångat genom att samköra Sigtuna kommuns naturinventering med jordbruksverkets blockdata. I underlaget går det sedan att se var i jordbrukslandskapet den högsta biodiversiteten finns. På samma sätt har de också tagit fram en kartläggning av historiska kulturvärden i jordbrukslandskapet. Genom en syntes med de två kartläggningarna så kan de skapa en vild av vilka områden som har särskilt värdefulla jordbrukslandskap. De har inte haft möjlighet att kolla på sociala värden och övriga ekosystemtjänster. Det tematiska tillägget till översiktsplanen som Sigtuna kommun och Ekologigruppen nu tar fram innehåller bakgrund, förutsättningar, kartläggning, mål med riktlinjer samt hantering av miljöbalken 3 kap 4. Målen för jordbruksmarken håller de på att diskutera kring nu, dels på en lokal nivå men även regionalt och globalt. På kommunal nivå vill de forma mål för försörjningssäkerhet, tätortsnära jordbruk och landsbygdens jordbruk. Det finns en tanke om att utveckla riktlinjerna för målen i likhet med LIS 1 riktlinjer. Då går det till exempel att formulera konkreta villkor för vad som kan betraktas som särskilt samhällsintresse. Jordbruk i Uppland. Foto: Mimmi Skarelius Lille. 1 Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS-område) 8

9 Diskussion om jordbruksmark och tätortsnära bebyggelse Kommuner tummar på miljöbalkens paragraf om jordbruksmark konstaterar gruppen. Problemet kan vara avsaknaden av sanktioner samt det kommunala planmonopolet. De noterar att länsstyrelsen ändå har ett stort inflytande. Det finns många exempel på hur översiktsplaner har ändrats när länsstyrelsen kommit med synpunkter. Problematiken kan kopplas till den rörande miljökvalitetsnormer för vatten och vattendirektivet. Behovet av ett nytt underlag för värdering av jordbruksmark är stort enligt deltagarna. Problemet är att det kostar för mycket att göra den typen av heltäckande studier som efterfrågas, det är helt enkelt ingen som vill betala. Ett problem som uppstår om kartläggningen istället sker lokalt är att man tappar helhetsperspektivet. Ekosystemets gränser är exempelvis inte desamma som kommunens gränser. Det skulle kunna vara intressant med ett regionperspektiv menar några. En av deltagarna berättar att Hushållningssällskapet i Halland gjorde en metodutveckling i början av 00-talet som skulle kunna vara intressant för Ekologigruppen att kolla på. En annan deltagare poängterar också att det kanske kan vara lämpligt att ta det omvända perspektivet och kolla på vilka områden som är bäst lämpade för exploatering. Långsiktig syn på jordbruksmark efterfrågas av gruppen. Om det odlas fel saker på marken i några decennier går det att åtgärda, ett hus är det svårare att flytta på. Problematiken skiljer sig också beroende på om jordbruksmarken är efterfrågad eller inte. I vissa områden är trycket på jordbruksmarken hårt medan det i andra områden är svårt att hitta någon som vill bruka marken. Stadsbornas tolkningsföreträde kommer också på tal i diskussionen. Det är ofta stadsbor som tolkar landsbygds värden. Tanken på staden och dess uppbyggnad appliceras på så vis på landsbygden. Kommunens förhållning till landsbygdens värden bör också utgå ifrån kommuntyp, för glesbygdskommunen har landsbygden troligtvis andra världen än för storstadskommunen. Riktlinjer kan bli för statiska påpekar en deltagare. Det är viktigt att ha riktlinjer som fungerar i olika kontexter men de måste samtidigt vara tydliga nog att ge tyngd till regelverket. Vi kan inte ha en norm för hela Sverige. Riktlinjerna måste också vara anpassade till varje enskild kommun. Förtätningsprogram för staden skulle kunna vara intressant menar några. Men förtätning av städer är inte heller helt okontroversiellt. Förtätning kan till exempel leda till luftpartikelproblematik och en förlust av gröna ytor. 9

10 Medborgardialog Helikoptern har landat- Hur får man till en bra dialog med medborgarna? Med Andreas Gylling- utvecklingssekreterare i Kramfors kommun. Andreas tjänst vilar på tre ben; översiktsplanering, landsbygdsutveckling och projektarbete. Föredraget handlar om Andreas arbete med medborgardialog i Kramfors kommun. Han ger exempel på hur han har arbetat med medborgardialog och vad det arbetet har lett till. Han avslutar med att berätta om de lärdomar han har gjort under de år han arbetat med medborgardialog. Rubriken Helikopterna har landat syftar till vad som händer när kommunen kommer ut med ett helikopterperspektiv till invånarna. Kramfors kommun ligger mellan Sundsvall och Umeå, och har ett invånarantal på omkring , där cirka personer bor i centralorten. Kommunen har tolv 2 tätorter och en stor del av ytan är så kallad tätortsnära landsbygd. Kramfors kommun är främst känd för två saker; världsarvet Höga Kusten 3 och Ådalen 4. Framtagandet av nya tomter i Utafjärn är det första exemplet på medborgardialog som Andreas tar upp. Markägarna i området gjorde för några år sedan en kommunfinansierad enkätundersökning. Där framgick det att invånarna önskade fler boende på platsen för att kunna behålla skolor och service. Kommunen gick in i ett byaprojekt och hjälpte markägarna att plocka fram tomter. Tomterna blev sedan en del av översiktsplanen som antogs Samarbete med gymnasieelever tar Andreas upp som ett exempel på hur man kan rikta sig till yngre personer vid medborgardialog. Han upplever att det kan vara svårt att nå ungdomar och barn vid medborgardialoger. Han har därför i samarbete med skolan jobbat med översiktsplanen i undervisningen. Eleverna fick ta del av kommunens arbete med planeringsfrågor och sedan själva diskutera hur Kramfors stad kunde bli mer attraktiv. Det hela avslutades med ett seminarium med elever, lärare, politiker och tjänstemän. Eleverna lade till exempel fram förslag på hur miljön vid Kramforsån kunde lyftas, bland annat med en ny bro. Idag är bron på plats och har via ytterligare en omgång elevarbeten nu också blivit upplyst. Nya former för medborgardialog i Ullånger. Utifrån planeringsmetoden Cultural planning har Kramfors kommun fått testa nya former för medborgardialog via projektet Attraktiva platser. Projektet som drevs av Akademi norr gick ut på att undersöka vad som kännetecknar en attraktiv plats och hur man bygger en attraktiv plats. Planeringsmetoden Cultural planning utgår ifrån; en god och hållbar livsmiljö ekonomiskt, ekologiskt och socialt, en helhetssyn med samarbete mellan förvaltningarna och medborgardialog, upplevelsen av 2 Enligt SCB (2010) 3 Höga kusten är världsarv på grund av den landhöjning som ägt rum där sedan den senaste istiden. 4 Ådalen är en plats med viktig industrihistoria. Känd för skotten i Ådalen

11 platsen/området och att fånga och beskriva platsens själ genom identiteten, imagen och profilen. Utifrån Cultural Planning formades ett paket med medborgardialoger som används i Ullånger. Paketet bestod av; en temadag i Ullångers skola med elever och lärare, en tätortsvandring som invånarna själva styrde, djupintervjuer med 11 personer, Landsbygd Ullånger edition samt en workshop med politiker, tjänstemän och invånare. Medborgardialogerna uppskattades. Genom samverkan mellan kommun och medborgare är grunden lagd till en utvecklingsplan för Ullånger, konkreta insatser är genomförda och det finns nu vassare metoder för medborgardialog, som kan användas för fler orter i Kramfors kommun. Ett exempel på en konkret insats är Generationernas park. En mötesplats i närhet till Ullångers själ med några av Ullångers symboler synliga, som exempelvis klädgalgen. Foto: Kramfors kommun. Några lärdommar Andreas har gjort under sitt arbete med medborgardialoger är att: Utgå ifrån platsen/orten. Besök platsen för att få en uppfattning om den. Målgrupper. Bestäm vilka målgrupper du vill jobba med. Val av lokal. Lokalen påverkar bland annat vilka som kommer. Val av metoder. Rätt verktyg vid rätt tillfälle. Tydlig process: Hur du jobbar och vad som händer när. Se människan. Att vara genuint intresserad och lyssna. Hanterbar information. Det är lätt att starta för omfattande arbeten. 5 Landsbygds 2.0. metoden Landsbygd 2.0 som är skapad av organisationen Hela Sverige Ska Leva lyfts idéer för lokal utveckling fram genom samtal mellan generationer. För mer information se 11

12 Återkoppling. Återkoppla regelbundet till deltagare och organisation. Ekonomiska medel. Det är viktigt att vara tydlig med vilka resurser som finns och hur de kan användas. 12

13 Diskussion om medborgardialog Diskussion om medborgardialog Vikten av tydlighet och anpassning poängteras vid flera tillfällen under diskussionen. Om kommunikationen på olika områden brister så finns det en risk för att förtroendet för arbetet minskar. Små missförstånd kan få stora konsekvenser. Deltagare i en medborgardialog behöver veta vad materialet ifrån dialogen ska användas till. Det är skillnad på om materialet ska användas till en översiktsplan eller till konkreta förändringar. Andreas berättar att det ofta finns det en förväntan om att dialogerna skall leda till snabba konkreta åtgärder. Han menar att det kan vara bra att sätta av en summa pengar till arbetet för att hantera förväntningar om konkreta åtgärder och den extra arbetsbörda dialogerna innebär för tjänstemännen. Det är också bra att vara tydlig med resurstillgången, då går det att diskutera hur pengarna ska användas på bästa sätt Istället för att få en lång kravlista. Tillgänglighet går att förbättra genom val av mötesform, mötesplats och mötestid konstaterar gruppen. De har många kreativa idéer och tips på hur tillgängligheten kan förbättras. På sommaren når man till exempel sommarboende och personer som annars inte har tid. Genom att använda bussar eller tält så går det att öka mobiliteten av en utställning och kombinera den med andra servicefunktioner. Flera påpekar också att det är bra att ha i åtanke att man som tjänsteman representerar hela kommunen. Man får räkna med frågor. Gruppen diskuterar också kommuners verkliga vilja att möta sin befolkning. Val av metod kan vara en indikator på vilket inflytande kommunen önskar ge invånarna. Skendemokrati? Några deltagare tror att det finns en risk för att det går inflation i processerna som bidrar till att medborgarna tappar förtroende för det lokala politiska arbetet. En deltagare berättar om en uppsats som är extremt kritisk till den medborgardialog som fördes rörande stationsbygget i Uppsala. De synpunkter som inkom i olika former av medborgardialoger skönjdes inte i det slutgiltiga underlaget. Samarbete mellan partnerskap och nätverk. Gruppen konstaterar att samordningen är bristfällig på många plan och i olika delar av systemet. Missförstånd och kulturkrockar uppstår på grund av att direktiv kommer både ovanifrån och underifrån samt att kulturen är olika på olika förvaltningar. Det är därför viktigt att kommunicera med varandra och försöka förstå varandras kontext. Det krävs strukturer som inte måste återskapas gång på gång. Sammarbetet bör vara kontinuerligt med ett långsiktigt perspektiv. Det skulle också underlätta med samordning mellan de olika partnerskapen och nätverken. Kopplingen till diskussionen om mark återkommer gruppen till. Vilka är det man bjuder in till diskussionen om mark? Flera deltagare tycker att konsumenter borde bjudas in till samtalet om landskapet och markens användning. En av deltagarna menar att möten mellan konsumenter och producenter är svåra att lyckas med, om man inte har förberett mötena väl. En idé som förberedelse kan vara att bjuda in producenterna till en dialog innan man bjuder in till möte mellan producenter och konsumenter. 13

14 Vad tar vi med oss till den nationella konferensen Magnus frågar om det är några områden deltagarna vill lyfta på den nationella träffen i mars Deltagarna tar upp fem områden: Informationsspridning Samverkan och samarbeten Markfrågan Oro och stress (exempel vargfrågan). Finns det lösningar? Kommunen en aktör i Leader inte bara medfinansiär Sammanfattning Träffen behandlar tre områden; lantbrukets förutsättningar, tätortsnära jordbruksmark i kommunal planering och medborgardialog. Varje del består av två moment, ett kort föredrag och en diskussion. I föredraget om lantbrukets förutsättningar berättar Karin Eksvärd om sitt arbete med djupintervjuer av lantbrukare i Uppsala län. Hon konstaterar att innebörden i ordet lantbrukare har förändrats. Lantbruken blir idag större och färre. Verksamheterna anpassas till gårdens läge och skala. Nästan alla har en verksamhet vid sidan av jordbruket. Under diskussionen pratar gruppen om; generationsskiften, relationen mellan efterfrågan och utbud, jordbruket som samhällsnytta samt den emotionella stress många jordbrukare lever med. Ekologigruppen håller i föredraget om tätortsnära jordbruksmark i kommunal planering. De berättar om sitt arbete med värdering av åkermark i Sigtuna kommun. Det finns inga bra redskap för värdering av jordbruksmark idag, Ekogruppen håller på att skapa kartläggningar av jordbruksmarken utifrån produktionsvärden, naturvärden och kulturvärden. Under diskussionen pratar gruppen om; kommunernas förhållningssätt till miljöbalken, behovet av nytt underlag för värdering av jordbruksmark, stadens tolkningsföreträde gällande landsbygdens värden samt förtätningsprogram för städer. Andreas Gylling håller i det avslutande föredraget om medborgardialoger. Han beskriver tre exempel från sitt arbete med medborgardialoger i Kramfors kommun; framtagandet av nya tomter i Utafjärn, dialog med gymnasieelever och ett nytt paket för medborgardialoger som använts i Ullånger. Han avslutar med att delge några av sina lärdommar om medborgardialog. Under diskussionen pratar gruppen om; vikten av tydlighet och anpassning vid medborgardialog, tips på hur tillgängligheten av medborgardialoger kan förbättras samt behovet av samarbeten mellan olika partnerskap och nätverk. 14

15 Tack till Arrangörerna! Andreas Gylling, samordnade träffen i Kramfors i oktober. Martina Dernroth från Länsstyrelsen i Uppsala län och Mimmi Skarelius Lille som samordnade träffen i Uppsala. 15

16 Bilaga 1 Deltagarlista Mimmi Skarelius Lille -Uppsala kommun Stina Röjeås - Heby kommun Anna Lindberg Karlsson Ludvika kommun Magnus Nordgren- Jordbruksverket Lena Kansbod - Ludvika kommun Marlene Lindström -Sveriges lantbruksuniversitet Andreas Gylling -Kramfors kommun Krister Sernbo - Ekologigruppen Hillevi Eklund- Ekologigruppen Michael Åhlman - Uppsala kommun Thomas Norrby - Sveriges lantbruksuniversitet Karin Eksvärd - Inspire Action and Research AB Martina Dernroth - Länsstyrelsen i Uppsala län Susanne E Paulsson Region Halland 16

17 Bilaga 2 Program Ankomst och kaffe Karin Eksvärd- Insipre Action and Research AB. Lantbruket i Uppsala län. Hur har det utvecklats? Vilka förutsättningar har lantbrukaren idag? Vilka trender kan man se? Diskussion Hur kan vi som landsbygdsutvecklare/näringslivsstrateger/planerare ta tillvara denna kunskap i vårt arbete? Jan Franzén- kommunekolog i Sigtuna kommun, Tätortsnära jordbruksmark i kommunal planering Diskussion Hur arbetar andra kommuner? Är ekosystemtjänster det bästa sättet att värdera jordbruksmarken på? Klassificeringssystemet skala 1-10 från 1970-talet eller genom företagsekonomiska aspekter alternativt samhällsekonomiska kostnader att bebygga jordbruksmark? Erfarenheter och kunskapsutbyte Lunch Anderas Gylling- utvecklingssekreterare i Kramfors kommun, Helikoptern har landat- Hur får man till en bra dialog med medborgarna? Diskussion Hur kan vi ta med oss det som Andreas berättar och föra medborgardialog till riktade grupper? Kan man gå tillväga på samma sätt vid Alternativt andra specifika grupper. Hur kan man gå tillväga, och i så fall hur? Bra och dåliga erfarenheter av medborgardialog Avslutning och utvärdering 17

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

En svala gör ingen sommar

En svala gör ingen sommar Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,

Läs mer

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)

Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning. Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Fem framtidscenarier för 2050 förutsättningar för lantbruk och markanvändning Ingrid Öborn, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Innehåll Drivkrafter Sverige i ett globalt perspektiv Att skapa framtidsbilder

Läs mer

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2

Läs mer

Rapport Rädda åkermarken innan det är för sent!

Rapport Rädda åkermarken innan det är för sent! Rapport Rädda åkermarken innan det är för sent! Text: Eva-Lena Rådberg Omslagsfoto: Thinkstock Naturskyddsföreningen maj 2014 2 Rädda åkermarken innan det är för sent! Klimatförändringar och en växande

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram Framtidens lantbruk Drivkrafter för utveckling och förändring Hur kan vi både

Läs mer

Kinda kommun Styrning och Kvalitet

Kinda kommun Styrning och Kvalitet Kinda kommun Styrning och Kvalitet Diarienummer: Publiceringsdatum: Publicerad: Hemsida, Kindanätet (inom snar framtid) Beslutsfattare: Ledningsgrupp Beslutsdatum: Giltighetstid: Tills vidare Uppföljning:

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

Vindkraft Öst. Tillsammans utvecklar vi det hållbara Vindbruket! Lokalt möte 22 maj 2013, BMB

Vindkraft Öst. Tillsammans utvecklar vi det hållbara Vindbruket! Lokalt möte 22 maj 2013, BMB Vindkraft Öst Tillsammans utvecklar vi det hållbara Vindbruket! Lokalt möte 22 maj 2013, BMB VKÖ-träff, program 22 maj, Lindesberg 09.00 Samling, kaffe & smörgås 09.30 Inledning, syfte med dagen, deltagarpresentation

Läs mer

Motion om att göra Ösby Naturbruksgymnasium till ett Grönt kunskapscentrum

Motion om att göra Ösby Naturbruksgymnasium till ett Grönt kunskapscentrum SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN 16 (27) Sammanträdesdatum 2013-02-07 39 Dnr 2012/191 Motion om att göra Ösby Naturbruksgymnasium till ett Grönt kunskapscentrum INLEDNING Carola Gunnarsson (C), Christer

Läs mer

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Kungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND Kungsbacka g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Kungsbacka Workshop i Kungsbacka kommun Den 7 oktober 2013 samlades 25 personer Fjärås bygdegård

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 Magnus Ahlstrand Länsstyrelsen Värmland Nya strandskyddslagen Den nya lagen trädde ikraft 1 juli 2009

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb.

Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb. Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb. 1. Att befästa och stärka S förtroende vad gäller jobbpolitiken. 2. Att stärka S förtroende vad gäller

Läs mer

Bondens Torg historia och framtid

Bondens Torg historia och framtid Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,

Läs mer

Nätverksträff för kommunala landsbygdsutvecklare i Region Mitt

Nätverksträff för kommunala landsbygdsutvecklare i Region Mitt Nätverksträff för kommunala landsbygdsutvecklare i Region Mitt Härnösand 2013-10-18 Text: Emma Mattila Agronomstudent, Sveriges Lantbruksuniversitet Innehåll Bakgrund... 2 Inledning... 3 Information om

Läs mer

Strukturplan för Skåne Nordväst - Gemensamma ställningstaganden för översiktlig planering

Strukturplan för Skåne Nordväst - Gemensamma ställningstaganden för översiktlig planering Strukturplan för Skåne Nordväst - Gemensamma ställningstaganden för översiktlig planering Skåne Nordväst Syfte och mål Uttrycker samsyn kring gemensamma fysiska utvecklingsfrågor och ställningstaganden.

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

MINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014

MINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014 1 (8) MINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014 WORKSHOP Vilka möjligheter finns för unga på landsbygd? Grupp 1 1. Trygghet och stark gemenskap 2. Föreningar aktiva starka grupper 3. Företagandet

Läs mer

FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först

FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först FRAMTIDSKRAFT Hållbar utveckling med invånaren först INNEHÅLL FRAMTIDSKRAFT..................................................................... 3 LEAN ett helhetstänkande för framtiden VÄRDEGRUNDEN.....................................................................

Läs mer

tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap

tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap Landsbygdens ekonomibyggnader - hur tar vi tillvara dem? Kronobergs läns delmål 6 inom miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN 2006-03-20 Landsbygdens ekonomibyggnader

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt

Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Integration i Landsbygdsprogrammet Sofia Ståhle, Länsstyrelsen i Stockholms län onsdagen 23 okt Syfte: att sammanställa länsstyrelsernas erfarenheter av att jobba med

Läs mer

Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014

Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014 Ronneby kommuns landsbygdspolitiska programs handlingsplan gällande för åren 2012-2014 Bakgrund Denna handlingsplan är kopplad till Ronneby kommuns landsbygdspolitiska program och är framtagen efter en

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Stärker programmets genomförande genom att: Typ av aktivitet Utförare/kontaktperson Namn på aktiviteten. Leader

Stärker programmets genomförande genom att: Typ av aktivitet Utförare/kontaktperson Namn på aktiviteten. Leader Typ av aktivitet Utförare/kontaktperson Namn på aktiviteten Stärker programmets genomförande genom att: Leader Lantbrukarnas riksförbund Thomas Bertilsson Hela Sverige ska leva Staffan Bond Aktivera gillesmedlemmar

Läs mer

Enkätsvar från Nätverksträffen 23 okt -08 i Stockholm

Enkätsvar från Nätverksträffen 23 okt -08 i Stockholm Enkätsvar från Nätverksträffen 23 okt -08 i Stockholm Uppföljning av resultat och lärdomar från nätverksträff Landsbygdsnätverkets syfte med konferensen: o Förbättra genomförandet och förstärka det svenska

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel

Läs mer

Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011.

Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011. Minnesanteckningar förda vid möte med landsbygdsnätverkets arbetsgrupp för kapitalförsörjning den 24 nov 2011. Närvarande: Anders Johansson Rebecca Källberg Thomas Norrby Oscar Kjellberg Ulla Herlitz Nils

Läs mer

Den ideella sektorn i landsbygdsprogrammet

Den ideella sektorn i landsbygdsprogrammet Datum: 2010-10-08 Typ av aktivitet Utförare/kontaktperson Namn på aktiviteten Stärker programmets genomförande genom att: Leader Jnr 2008-3426 Jnr 2008-3457 Forskarsamverkan Skärgårdarnas Riksförbund Kristina

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

SMHI/SGI-seminarium. Länsstyrelsernas möjliga samarbetsområden inom klimatanpassning. Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010

SMHI/SGI-seminarium. Länsstyrelsernas möjliga samarbetsområden inom klimatanpassning. Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010 SMHI/SGI-seminarium Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010 Länsstyrelsernas nätverk om klimatanpassning Diskussion och workshop om framtida samarbetsområden Klimatanpassningssamordnarnas

Läs mer

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden

Projektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektnamn Sjuhäradskött ut på marknaden Projektidé Vi är ett nätverk sedan flera år tillbaka. Nätverket består av 8

Läs mer

Till dig som är anställd i mjölkproduktionen

Till dig som är anställd i mjölkproduktionen Sveriges Lantbruksuniversitet Arbetsvetenskap, Ekonomi och Miljöpsykologi Alnarp 2008-12-03 Till dig som är anställd i mjölkproduktionen På Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp genomför vi en attitydundersökning:

Läs mer

Minnesanteckningar från möte med referensgruppen för framtida miljöersättningar

Minnesanteckningar från möte med referensgruppen för framtida miljöersättningar Minnesanteckningar från möte med referensgruppen för framtida miljöersättningar 13 december 2010 kl.10-15 FÖRMIDDAGEN Intervju med Anna och Thomas med inspel från övriga deltagare (Johan Eklund leder passet)

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15

Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15 Lena Brunsell Landskapsarkitekt LAR/MSA lena.brunsell@ekologigruppen.se Telefon 08 525 201 15 Strategier för ekosystemtjänster Ekologisk Utvecklingsplan för Upplands Väsby Ekologisk Utvecklingsplan för

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Förstudie: Kreativa lantbrukare Se möjligheten med alla dessa hästar

Förstudie: Kreativa lantbrukare Se möjligheten med alla dessa hästar Förstudie: Kreativa lantbrukare Se möjligheten med alla dessa hästar Studiebesök vid Stall Hammarhagen i Sala. Projektägare: Företagarcentrum i Sala, ekonomisk förening Projektledare: Ingela Hedström Kommun:

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009

Kulturpolitiskt program för 2008 2020. Kommunfullmäktige 14 april 2009 Kulturpolitiskt program för 2008 2020 Kommunfullmäktige 14 april 2009 1 2 Förord Tänk er ett torg en fredagseftermiddag i maj som myllrar av liv. Människor möts och skiljs, hittar nya vägar eller stannar

Läs mer

Handlingsplan 2008-2010

Handlingsplan 2008-2010 Handlingsplan 2008-2010 Länsbygderådet Uppsala 1 juni 2008 Delarna skapar helheten www.kennethnyberg.se Handlingsplan Huvudsyftet med handlingsplanen är att erhålla ett material som underlag för styrelsens

Läs mer

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten?

Ingår i landsbygdsprogrammet. Vem ska använda blanketten? Anvisning till blanketten Åtagande för utvald miljö miljöersättning för naturfrämjande insatser på åkermark Ingår i landsbygdsprogrammet 1. På länsstyrelsens webbplats www.lansstyrelsen.se kan du läsa

Läs mer

Hållbara projekt ger... vägar ut ur stuprören?

Hållbara projekt ger... vägar ut ur stuprören? Dokumentation Hållbara projekt ger... vägar ut ur stuprören? Bakgrund: Boverket välkomnar dig till den andra delen i en mötesserie om erfarenheter från Delegationen för hållbara städers stödprojekt. Detta

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

Stärkt konkurrenskraft inom gröna och blåa näringar genom närmare relation till konsumenterna och ökad medvetenhet om livsmedelskvalitet.

Stärkt konkurrenskraft inom gröna och blåa näringar genom närmare relation till konsumenterna och ökad medvetenhet om livsmedelskvalitet. Stärkt konkurrenskraft inom gröna och blåa näringar genom närmare relation till konsumenterna och ökad medvetenhet om livsmedelskvalitet. Landsbygdsnätverket 2014 Kommuner och landsting vill, kan och vågar

Läs mer

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Vad innebär konventionen för Sverige? När Sverige ansluter sig till landskapskonventionen åtar

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun

Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun Riktlinje 2010-11-30 Riktlinje för utbyggnad av bredband i Norrköpings kommun KS-594/2010 Beslutad av kommunstyrelsen den 30 november 2010. Signalerna från regeringen och EU om företagens och medborgarnas

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

Utvärdering Bygd och stad i balans

Utvärdering Bygd och stad i balans Utvärdering Bygd och stad i balans UTIFRÅN-PERSPEKTIV UTVÄRDERINGENS UTFORMNING SNABBGENOMGÅNG AV UTFALL SLUTSATSER & REKOMMENDATIONER Etapp 1: Utveckla servicegrad utanför centralorten Syfte: Att utveckla

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars

Slutrapport. Från. Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Slutrapport Från Konferensen Mellanlanda 2009 26 27 mars Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 LUVG, Lokal Utveckling Västra Götaland... 3 Tema... 4 Målgrupp... 4 Organisation... 4 Medverkande... 5 Deltagare...

Läs mer

Till dig som är arbetsgivare/personalansvarig i mjölkproduktionen

Till dig som är arbetsgivare/personalansvarig i mjölkproduktionen Sveriges Lantbruksuniversitet Arbetsvetenskap, Ekonomi och Miljöpsykologi Alnarp Till dig som är arbetsgivare/personalansvarig i mjölkproduktionen På Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp genomför

Läs mer

AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet

AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Räddningstjänsterna i Skåne Handlingsplan Stärkt brandskydd för den enskilde 2015 AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Kontaktpersoner: David Jutendahl, david.jutendahl@trelleborg.se

Läs mer

Landsbygdsnätverksträff 26 nov 2012, Piperska muren Stockholm

Landsbygdsnätverksträff 26 nov 2012, Piperska muren Stockholm 1(5) Landsbygdsnätverksträff 26 nov 2012, Piperska muren Stockholm Rapport från Lasse Carlsson, Hela Sverige ska leva Dagen inleddes med att Nätverkets ordf Peter Melin beskrev dagens upplägg med speeddating,

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Landsbygdsnätverket 2014-2020

Landsbygdsnätverket 2014-2020 Landsbygdsnätverket 2014-2020 Erfarenheter utbyts. Information sprids. Kontakter knyts. Samarbeten uppstår. Lärande exempel analyseras och sprids. Metoder utvecklas och sprids. De organisationer och myndigheter

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Vad är målbilder för LRF Skåne? LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer

Hallands sommarlovsentreprenörer. Projektnamn. Projektidé. Bakgrund. Hallands sommarlovsentreprenörer Hallands sommarlovsentreprenörer Projektnamn Hallands sommarlovsentreprenörer Projektidé Att ta konceptet sommarlovsentreprenör till Halland och tillsammans med kommuner, lokala näringsidkare och föreningar

Läs mer

Ny översiktsplan för Gnosjö kommun

Ny översiktsplan för Gnosjö kommun Ny översiktsplan för Gnosjö kommun Översiktsplan 2001 Omvärld Vi är inte själva, vi ingår i en helhet Detta är något vi måste dra fördel av Kommunens arbete Vision Budget Översiktsplan Policys Strategier

Läs mer

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito

Läs mer

20+21 september DRIV SUNDSVALL FRAMTIDEN. Teknik SAMARBETA TILLVÄXT SAMSYN LÄRANDE ATTRAKTIV. Bygg HANDEL. Besöksnäring. Miljö.

20+21 september DRIV SUNDSVALL FRAMTIDEN. Teknik SAMARBETA TILLVÄXT SAMSYN LÄRANDE ATTRAKTIV. Bygg HANDEL. Besöksnäring. Miljö. Inbjudan HANDEL Teknik Bygg IT Hälso/sjukvård Utbildning Transport Besöksnäring Miljö Energi FRAMTIDEN DRIV SE FÖRMÅGOR SAMARBETA TILLVÄXT SAMSYN NYA UTBILDNINGAR LÄRANDE ATTRAKTIV 20+21 september SUNDSVALL

Läs mer

kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling

kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling Minnesanteckningar Munkedal 6 november 2008 kulturarvet - en resurs i landsbygdsutveckling Moderator Ann Palmnäs, Coach & Company, inledde dagen med att tala om vikten av att gräva där du står utan att

Läs mer

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet

Förnybar energi. Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Förnybar energi Nationella projekt inom Landsbygdsprogrammet Har du en projektidé? För projekt som kan leda till utveckling av landsbygden och de gröna näringarna kan du kan söka projektstöd. Du kan få

Läs mer

Välkommen till nätverksträff den 9 november

Välkommen till nätverksträff den 9 november 1(9) Dnr 49-5199/11 2011-11-02 Landsbygdsavdelningen E-post: nyttlandsbygdsprogram@jordbruksverket.se Välkommen till nätverksträff den 9 november Tyck till om nästa landsbygdsprogram! Tillsammans med dina

Läs mer

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Workshop InnoVatten Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Sedan en tid pågår ett länsövergripande arbete för att utveckla nya arbetssätt för att skapa en bättre havs- och vattenmiljö och

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:4

Policy Brief Nummer 2013:4 Policy Brief Nummer 2013:4 Varför är vissa bönder mer effektiva än andra? I denna studie undersöker vi effektiviteten inom svenskt jordbruk på gårdsnivå. Vi visar hur jordbrukarnas egenskaper och egenskaper

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Föreläsningspaket 2013-2014

Föreläsningspaket 2013-2014 Föreläsningspaket 2013-2014 Makten över maten I Sverige står maten idag för 25 procent av växthusgaserna, från produktion och transport tills den hamnar på tallriken eller i soporna. Olika livsmedel ger

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer

Rapport Workshop Kramfors kommun

Rapport Workshop Kramfors kommun Naturum 2011-02-08 Rapport Workshop Kramfors kommun Inflyttning & kompetensförsörjning Ansvarig processledare: Lisa Renander, Go Enterprise lisa@goenterprise.se, 070 748 70 64 www.goenterprise.se Bakgrund

Läs mer

Hur förena konkurrenskraft och miljömål? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Hur förena konkurrenskraft och miljömål? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Hur förena konkurrenskraft och miljömål? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Konkurrenskraft antas kräva lantarbetarelön ( 1,4 * lantarbetarelön) låneränta på investeringar vid troliga priser de närmaste 10-20 åren

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Bredband Katrineholm

Bredband Katrineholm Bredband Katrineholm Katrineholm, Vision, Varumärke - Bredband I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet Sveriges Lustgård handlar mycket

Läs mer

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet. Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet. Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Konferens den 13-14 april 2011 i Umeå

Konferens den 13-14 april 2011 i Umeå Konferens den 13-14 april 2011 i Umeå Ekologisk kompensation nytt verktyg i Sverige? Välkommen till den första konferensen i Sverige om ekologisk kompensation. Konferensens syfte är att inleda en bred

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv.

UPPDRAG. Medborgarnas perspektiv och deras behov av tillgång till grönområden är viktig och då i synnerhet barnens perspektiv. 2013 02 26 GRÖNPLAN UPPDRAG Park- och naturnämnden beslutade 2011-06-21, att ge park- och naturförvaltningen i uppdrag att ta fram en Grönplan för Göteborgs Stad i samverkan med övriga berörda förvaltningar

Läs mer