SGU, Grundvattenfrågor i berg- och grustäkter. Mattias Gustafsson

Transkript

1 SGU, Grundvattenfrågor i berg- och grustäkter Mattias Gustafsson

2 Myndigheten SGU SGU är central förvaltningsmyndighet för frågor om landets geologiska beskaffenhet och mineralhantering Expertmyndighet i frågor som rör jord, berg och grundvatten SGU sorterar under Näringsdepartementet

3 Vi främjar användningen av geologisk information i samhällsplaneringen Vi verkar för en hållbar samhällsbyggnad ett hållbart nyttjande av naturresurser en god markanvändning minskade risker för naturolyckor ett effektivt och säkert byggande

4 SGU

5 Här finns SGU (antal anställda) Luleå Uppsala 205 Göteborg 14 Lund 12 Luleå, Falun 10 Malå 16 Stockholm 10 Totalt ca 270 Göteborg Falun Malå Uppsala Stockhol m Lund

6

7 Databaser All information som SGU samlar in genom undersökningar, kartering etc. lagras i databaser

8 Nationell skala 1:1 miljon Regional (län) skala 1: (klar) Lokal (kommun) skala 1: (pågår) Hydrogeologiska kartor

9 SGUs information hittar du här GeoLagret Kartvisare Kartgenerator Appar Geodata.se Nyhetsbrev

10

11 Geolagret

12 Ladda ner pdf; kartor beskrivningar, rapporter

13 SGUs kartvisare

14 Kartgeneratorn

15

16

17

18 Lägg till data i egen GIS-klient, WMS

19 Insamling av jordartgeologisk information i fält

20 Flygbildstolkning och digitalisering

21 Isälvsavlagring Nationella Höjddatabasen Aktiv erosion i strandbrink Glacialt Randläg e Strandvallar, flygsandsdyne

22 Tunna jordtäcken på berg

23 Morän Sveriges vanligaste jordart Berg- och moränterräng

24 Siltjordar problem med erosion och stabilite

25 Sand på lera - risk för stabilitetsproblem

26 Sandåsar normalt god stabilitet, sårbarhet grundvat

27 Isälvsavlagringar Sandigt isälvsgrus Rullstensås

28

29 Vattnets kretslopp

30 Vattenförsörjningen i Sverige idag Kommunal dricksvattenförsörjning baseras på: Ytvatten, 50% Grundvatten, 50 % varav 25 % är konstgjord grundvattenbildning Enskild dricksvattenförsörjning, drygt 1 miljon I huvudsak baserat på grundvatten, grävda/borrade brunnar Fritidshusboende, ytterligare drygt 1 miljon Vattentäktsarkivet innehåller information om alla större vattentäkter

31 Vad styr möjligheten att ta ut större vattenmängder för vattenförsörjning? Grundvattenbildningens storlek Jordarternas kornstorlek Jordlagrets tjocklek Brunnskonstruktion

32 Möjligheten till vattenuttag styrs även av vattenkvaliteten Naturliga förhållanden Järn Mangan Hårt vatten Salt grundvatten ph, alkalinitet Radon, Uran Svavelväte Fluorid Arsenik Kadmium Påverkade förhållanden Trafikolyckor - Petroleumprodukter, diverse industrikemikalier, mm Vägar - Vägsalt, Metaller, PAH, mm Avlopp - Kväveföreningar, Fosfat Jord/skogsbruk - Nitrat, Bekämpningsmedel, mm

33 Var finns det grundvatten?

34 Grundvattenmagasin Ett grundvattenmagasin är en geologisk formation (t.ex. en rullstensås) med en sammanhängande grundvattenzon. Magasinen kan vara stora, t ex i våra rullstensåsar, eller små som i morän.

35 Större grundvattenförekomster Källa: Nationalatlasen Grundvattentillgångar i Sverige Sand- och grusavlagringar (rullstensåsar) Sedimentär berggrund Andra tillgångar; i urberg och i morän Förekomsten av större grundvattenmagasin lämpliga för stora uttag är begränsade Vissa områden i Sverige är Grundvattenförekomst, pot. uttag Isälvsavlagring, >125 l/s Isälvsavlagring, l/s Sedimentär berggrund, > 150 l/s

36 Geologin styr sårbarheten Hög genomsläpplighet - hög sårbarhet Hög sårbarhet Låg Sårbarhet Måttlig sårbarhet Kristallina berggrundens spricksystem - mycket sårbart Finkorniga sediment - låg genomsläpplighet, låg sårbarhet

37 Uppskattning av tid för att nå grundvattenytan om tillfälligt mättat flöde uppstår ovanför grundvattenytan Djup till grundvattenytan Jordart Vattenhastighet 1 m 5 m 10 m Tid till grundvattenytan Grus m/h < 1 h < 1 h < 1 h Sand 10 cm/d - 1 m/h < 1 d 1 d - 1 mån 1 d - 1 år Silt 1 cm - 1 m/år 1 mån - 1 år > 1 år > 10 år Lera 1-10 cm/år 1 mån - 1 år - - Grov morän 10 m/år - 1 m/h < 1 d < 1 d - 1 mån 1 d - 1 år Lerig morän 10 cm m/år 1 d - 1 mån 1 mån - 1 år 1 mån - 1 år Torv m/år > 1 d - - Från NV rapport 4852, Bedömning av grundvattnets sårbarhet.

38 Spridningen av en förorening beror av Utsläppt förorening och mängd Läget för utsläppet i terrängen Jordartens genomsläpplighet Avståndet till grundvattenytan Grundvattnets strömningsriktning Grundvattnets strömningshastighet Grundvattenmagasinets storlek egenskaper som styr grundvattnets sårbarhet!

39 Saneringsåtgärder i den omättade zonen Saneringsinsatser är effektivare och billigare i den omättade zonen I den omättade zonen är flödet huvudsakligen vertikalt I grundvattenzonen ett horisontellt flöde Föroreningen i grundvattenzonen har en större utbredning och kan spridas i ett mycket oregelbundet mönster Sanering av grundvatten är mer komplicerat än sanering av jordmassor.

40 Viktiga sårbarhetsfaktorer Topografin antyder grundvattenytans läge, gäller ej Isälvsavlagringar Vegetationen ger indikation på inströmning resp utströmningsområde Hårdgjorda ytor Extra sårbara områden, t ex där jordmånsprofilen tagits bort och fastläggningen är reducerad (grustag, vägdiken, urban mark) Vattentäkter, skyddsområdesskyltar och grundvattenrör Enskilda fastigheter, ev. med egen brunn Tätskikt, geomembran längs vägen Andra skyddsvärden (kultur, natur etc)

41 Ytvattnets sårbarhet Sker föroreningen direkt i vattnet Sjö eller vattendrag Årstid, isläggning, Temperatur, skiktning Vind Flytande eller löst förorening Toppkoncentration eller utbredning Aktuellt flöde / Omsättning Djup Vattendragets bredd Botten

42 Ytvattnets sårbarhet Sker föroreningen på omgivande mark Täta jordarter (lera-silt) Markanvändning Vegetation Topografi Diken och små vattendrag Kopplingar till grundvattnets sårbarhet, t.ex. vid konstgjord grundvattenbildning

43 Grundvatten - Källor

44 Jordartskartor olika skalor, olika noggrannhet Regional nivå 1: noggrannhet ca 250 m Regional nivå 1: : noggrannhet ca m Lokal nivå 1: noggrannhet ca 50 m

45 SGUs jordartskartor Lokal kartläggning Kartläggningen grundas på flygbildstolkning och omfattande fältarbete. Regional kartläggning Kartläggningen grundas på flygbildstolkning och fältkontroller i huvudsak längs vägnätet.

46 Data från andra, ex Lantmäteriet Användarnas önskemål? Grunddata från SGU Annan data från SGU Expertkunskap er

47 Temakartor jord och mark

48

49

50

51 Kartvisare ballast

52 Kartvisare brunnar

53 Jorddjup

54 Tillrinningsområdet till Mårtensbacka röd streckad linje =manuell bedömning röd heldragen linje = delområdesbegränsningar blå linje tillkommande vattendrag (automatiskt bestämda) lilla streckad linje = tillrinningsområde (automatiskt bestämd) Avgränsning av tillrinningsområden för grundvattenförekomster

55 Strandlinjernas förändring

56 3D-modeller

57 Uppsala

58

59 Grundvattenmagasin viktigt för dricksvattenförsörjningen.

60 HUR KARTERAR SGU GRUNDVATTEN Arbete är indelat i fyra delar Sammanställning av befintlig information Brunnar i brunnsarkivet Genomförda utredningar Kartor Kompletterande undersökningar Geofysik Borrning Brunnsinventering Avgränsning Beskrivning

61 Grundvattenmagasin - Underlag

62 Grundvattenmagasin - Underlag

63 Grundvattenmagasin - Underlag

64

65 Fältundersökningar Nivåmätning i brunnar och observationsrör Källinventering Geofysiska mätningar georadar, seismik Avvägning Borrningar Provtagning

66 Grundvattenkarta regional skala (1: )

67 Grundvattenkartor karteringsnoggrannhet

68 Bergtäkt = Vattenverksamhet? Ja! Väldigt ofta! Men, är vattenverksamheten tillståndspliktig? SGUs syn på frågan!

69 Utgångspunkt 1: GV av god kvalitet Det ligger i SGUs intresse att utifrån miljömålen nå minskad användning av naturgrus verka för att underlätta för bergtäkter Ett försiktigt uttag av sand och grus!

70 Rekommendationer vad avser naturgrus, möjliga ersättningsmaterial och kunskapsläge Nu svåra ersättningsmaterial: Putsbruk Gjuterisand Fallsand Betongtak Glasråvara

71 Utgångspunkt 2: Vad säger miljöbalken? Miljöbalkens 9 kap. Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (t.ex. Bergtäkter) Regeringen får föreskriva att vissa slag av verksamheter prövas av Länsstyrelsen (Bergtäkter) Miljöbalkens 11 kap. Vattenverksamhet 2 Med vattenverksamhet avses 2. bortledande av grundvatten och utförande av anläggningar för detta 12 Tillstånd enligt denna balk eller anmälan enligt 9 a behövs inte, om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenverksamhetens inverkan på vattenförhållandena

72 Ärendegång vid tillståndsprövning Samråd med Länsstyrelsen Bedömer om verksamheten utgör betydande miljöpåverkan - Detta avgör bl.a. det fortsatta samrådsförfarandet Vid betydande miljöpåverkan ska alltid berörda centrala myndigheter bjudas in för remissyttrande Dessa kan även bjudas in vid bedömd icke betydande miljöpåverkan

73 Ärendegång vid tillståndsprövning, forts. Om verksamheten innebär grundvattenbortledning - men VU bedömer att det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen kommer att skadas, då räcker det med tillståndsprövning enligt Kapitel 9 prövning hos LST Länsstyrelsen kan ha en annan åsikt - skicka tillbaka ansökan för vidare utredning - och/eller för prövning av vattenverksamhet enligt Kapitel 11 prövning i Mark- och miljödomstolen Remitterande instanser kan också hävda att - det inte är uppenbart att tredjepart inte kommer att skadas - rekommenderar att ansökan skickas tillbaka på samma sätt

74 Verksamhetsutövaren har ansvaret att visa hur det påverkar eller att det inte påverkar Det är alltid den som bedriver verksamheten, VU, som ska ha kontroll på vad som händer (eller inte händer) oavsett tillståndsprocessen Hur ska då VU säkra upp sin verksamhet? Vilket beslutsunderlag behövs i tillståndsprocessen?

75 Vad säger SGU i remisser? CHECKLISTA! Generellt - VU måste ha bra fakta i ansökningsskedet det SKA gå att avgöra om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom grundvattenpåverkan Geologi och hydrogeologi - geologiska kartor, utredningar? Grundvattennivåer och täktbottens läge brytning under grundvattenytan? Våtmarker GVberoende ekosystem? - känsliga arter och naturtyper? Källor närbelägen grundvattenutströmning? Vattenförvaltningen närhet till grundvattenförekomster? Allmän vattenförsörjning vattentäkter, skyddsområden?

76 Vad säger SGU i remisser? Forts. Geoenergi - Energibrunnar? Jordvärme? Dagvattenhantering Nederbörd? Kontaminering? Avrinning? Vattenverksamhet Bortledande av grundvatten? - Recipienten? Verksamhetens interna vattenbehov Dammbekämpning mm? Reningsåtgärder Oljeavskiljning? Uppehållsmagasin? Efterbehandling Återställning? Miljöpåverkan? GV påverkan? Den livfulla källbäcken från Rotökällan i Sälen. Foto: Magdalena Torsbrink, SGU

77 Oavsett om vattenverksamheten blir tillståndspliktig eller ej så åligger det VU att utföra Egenkontroll miljökontroll! Förslag på kontrollprogram ska finnas i ansökan Det kan stå att kontrollprogram föreslås upprättas i samråd med LST

78 Föreslaget kontrollprogram - omfattning? Mätning i brunnar och vattendrag? Vattenprovtagning och nivåmätning innan påbörjad verksamhet? Är data lätt uppföljbart? Det är enkelt att ta hand om en påverkan som upptäcks tidigt men svårt att åtgärda en skada! Ansökan bör kunna spegla denna insikt!

79 Avdelningen dåligt underlag (1/3) Vi har inte i våra andra täkter sett någon påverkan på grundvattnet, så risken för påverkan från denna nya täkt bedöms som liten

80 Avdelningen dåligt underlag (2a/3) Brunnarna i området slutar på nivåer under planerad täktbotten, varvid inte någon kontakt eller påverkan bedöms kunna föreligga Planerad täkt

81 Avdelningen dåligt underlag (2b/3) Brunnarna tar sällan in vatten bara genom botten Påverkan/kontakt kan mycket väl inträffa ändå Täkten

82 Avdelningen dåligt underlag (3/3) Ofta hävdas att brytning kommer att ske enbart över grundvattenytan - Sällan eller aldrig visas med uppmätta GV-nivåer i berg att så är fallet Ofta hävdas att det är långt till omgivande bebyggelse - Sällan eller aldrig finns regelrätt brunnsinventering med i underlaget Sällan eller aldrig föreslår VU grundvattenkontroll - De gånger vi ser detta så omfattas bara kvalitet, inte vattennivå Någon gång definieras vattenhantering som inläckande vatten - Då hävdas det att det rör sig om inläckande regnvatten Vi ser resonemang att det inte rör sig om bortledning - För det rinner med självfall, ut från det utsprängda, svagt sluttande täktgolvet Vattenanvändningen i processen nämns ibland, t.ex. dammbekämpning - Genom att ta grundvatten från i första hand grävda brunnar - Aldrig är brunnarna beskrivna (utförande, formation, tillrinning mm.) - Återigen saknas påverkansbedömning och t.ex. brunnsinventering

83 Summering Generellt MÅSTE underlagen till ansökningarna bli bättre för att kunna göra bedömningen om det är uppenbart att inte andra intressen skadas Det håller inte att hänvisa till andra liknade fall, ansökan måste vara specifik! Detta kan ofta uppnås med relativt enkla medel Ett underlag som kan svara på om det är uppenbart att andra intressen inte skadas håller troligen även för ansökan i Mark & miljödomstolen Avdramatiserar frågan om eventuell prövning i högre instans

84 Summering, forts Hur ska SGU verka för att få till bättre ansökningar? - Genom att avfärda dåliga ansökningar och därigenom tillslut få fram bra ansökningar - Genom att informera branschen underhand Checklistan finns tillgänglig på SGUs hemsida! - bl.a. synpunkter fr. SBMI inarbetade