Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret

Transkript

1 Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret Grundsärskolan Nora kommun

2 Arbetsgång för kvalitetsarbetet... 2 Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning... 2 Verksamhetens förutsättningar... 2 Lokaler, personal och barn... 2 Arbetsmiljö... 3 Arbete och pedagogik... 3 Insatser/förändringar under året... 4 Uppföljning av Gemensam överenskommelse för Läsa Skriva med kontrollstationer 4 Uppföljning av Gemensam överenskommelse avseende nyanlända elever... 5 Uppföljning av Gemensam överrens-kommelse avseende elevhälsoteamens arbete 5 Uppföljning av likabehandlingsplanen... 5 Uppföljning av handlingsplan för trygghet och studiero... 5 Kvalitetsredovisning för grundsärskola... 5 Granskning av prioriterade mål... 5 Utvecklingsmål för Järntorgsskolan; Att använda ett tematiskt arbetssätt för att ge eleverna en känsla av sammanhang Utvecklingsmål för Karlsängskolan; Att stimulera lärprocessen genom framförallt tematisk undervisning... 5 Koppling till styrdokument... 5 Frågeställning... 6 Granskning/metod... 6 Analys och bedömning av måluppfyllelse... 8 Lärdomar... 8 Framtida utvecklingsområden

3 Arbetsgång för kvalitetsarbetet Årets redovisning av särskolans systematiska kvalitetsarbete har utarbetats gemensamt av särskolans personal och skolledning. Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning I föregående års kvalitetsredovisning beskrev vi att vi skulle observera eleverna vid ett flertal tillfällen under detta läsår. Detta för att se vilka olika inlärningsstilar varje elev använder sig av. Om en pedagog ska kunna uppfylla sitt uppdrag att leda elevernas lärande, måste han/hon veta hur såväl den enskilde individen som gruppen tar till sig kunskaper på bästa möjliga sätt. Det är här som lärstilsmetodiken kommer in. Lärstilar löser naturligtvis inte alla problem och täcker inte hela inlärningsprocessen men det ger en plattform för att fokusera på elevernas lärande Verksamhetens förutsättningar När detta läsår började hade vi en ny skollag och en ny läroplan, Lgr 11. Skollagen innehåller de grundläggande bestämmelserna. Nu heter det grundsärskola som skolform och har inriktningen grundsärskola och träningsklass. Den är numera 9-årig precis som grundskolan. Det tionde året är borttaget och det är bara de som inte nått målen i åk 9 som kan gå ytterligare ett år i den årskursen. Den garanterade undervisningstiden är numera lika som för grundskolan. Den nya läroplanen för grundsärskolan är uppdelad i tre delar. Den första delen handlar om skolans värdegrund och uppdrag. I den andra delen kan vi läsa om övergripande mål och riktlinjer och den tredje består av kursplaner. Kursplanerna är indelade i tre delar dels syftet med respektive ämne och det centrala innehållet för ämnet. I den tredje delen finns kunskapskrav för åk 6 och åk 9. Teknik är ett nytt ämne för grundsärskolan. Kraven anger vad som ska uppnås i ämnet för de olika betygsstegen. Om eleven inte har förutsättningar att läsa enskilda ämnen ska de i stället läsa ämnesområden. De består av estetisk verksamhet, kommunikation, motorik, vardagsaktiviteter och verklighetsuppfattning. Då går eleven inriktningen träningsklass. Eleven kan läsa både ämnen och ämnesområden. En ny betygsskala infördes också för grundsärskolan. Den är nästan lika som för grundskolan d.v.s. A, B, C, D och E men elev i grundsärskolan kan inte få betyget F (ej godkänd). För elev i träningsklass ges inga betyg. För att få rättighet att vara inskriven i grundsärskolan krävs att eleven har genomgått en hel elevutredning. Den utredningen består av en psykologisk utredning + en pedagogisk utredning + en social utredning och en medicinsk utredning. Om resultatet av utredningen blir att eleven har en utvecklingsstörning eller en förvärvad hjärnskada, som påverkar eleven så mycket att den inte kan nå målen i grundskolan, har eleven rätt att skrivas in i grundsärskolan om vårdnadshavaren ansöker om detta. Lokaler, personal och barn Grundsärskolan i Nora finns på två skolor nämligen åk1 åk 6 vid Järntorgsskolan och åk 7 9 vid Karlsängskolan. Under detta läsår har de samarbetat i övningsämnen. Lärarna har också bestämt att använda sig av ett tematiskt arbetssätt med samma tema för båda skolorna. Eleverna vid Järntorgsskolan har på detta sätt fått en lång inskolning inför nästa läsår när de ska börja på Karlsängskolan. Grundsärskolan vid Järntorgsskolan har under höstterminen haft ett eget klassrum i nära anslutning till en åk 6 i grundskolan. Under vårterminen flyttade grundskolans åk 6 till Karlsäng och då blev det en åk 2 i nära anslutning till grundsärskolan. Inget större samarbete med Järntorgsskolans elever har skett under detta läsår. I stället har ganska mycket samarbete skett med Karlsängskolan för att underlätta övergången dit till nästa läsår. Under vårterminen fick grundsärskolan tillgång till ytterligare ett klassrum. Detta för 2

4 att kunna ha ett klassrum till träningsklassen och ett till grundsärklassen + de omvänt integrerade eleverna. Grundsärskolan vid Karlsängskolan har haft ett gigantiskt stort klassrum långt från grundskolans klasser. Elever inskrivna i grundsärskolan ser ut på följande sätt. Den undre raden är de elever som är omvänt integrerade. Höstterminen 2011 Vårterminen 2012 Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk Åk 4 Åk 5 Åk 6 Åk 7 Åk 8 Åk Den elev som gått i åk 7 var kvar på Järntorgsskolan detta läsår för att inte behöva bli ensam träningsklasselev vid Karlsängskolan. Av de elever som gick på Järntorgsskolan var 3 inskrivna i träningsklass och den 4:e i grundsärskola. Den nya eleven som kom till Järntorgsskolan vid vårterminens start var en relativt duktig grundsärskoleelev i åk 4. Tillsammans med grundskolans rektor beslutades att denna elev skulle vara integrerad i en av grundskolans åk 3 och läsa efter grundsärskolans kursplan. Under vårterminen började vi använda oss av omvänd integrering d.v.s. en grundskoleelev kan få sin undervisning i grundsärskoleklass om bedömningen var att detta skulle gynna eleven så mycket att den skulle kunna nå målen för grundskolan. Det är den mindre klasstorleken samt det pedagogiska förhållningssättet som skulle ge en positiv utveckling för berörd elev. Det fanns under vårterminen två elever i Nora som bedömningen gjordes att detta skulle kunna vara framgångsrikt för dem. En elev i åk 4 och en elev i åk 5 kom till Järntorgsskolan för detta. Alla inskrivna grundsärskoleelever vid Karlsängskolan har gått i grundsärskolan. En av eleverna har varit heltid integrerad i en grundskoleklass och haft en elevassistent med på heltid som stöd. Två av eleverna har varit integrerade i vissa övningsämnen i en grundskoleklass och då har en elevassistent varit med. Eleven i åk 9 var godkänd i alla ämnen enligt det gamla betygssystemet när han slutade till sommarlovet. Vid Järntorgsskolan har det under höstterminen funnits 1,0 klasslärartjänst, 0,50 övningslärare samt 1,0 elevassistent. Under vårterminen utökades detta med ytterligare 1,0 lärartjänst, samt 0,75 elevassistent. Vid Karlsängskolan har det funnits 1,0 klasslärartjänst, 0,50 övningslärare samt 2,85 elevassistent. Arbetsmiljö Under läsåret har arbetsmiljön vid Järntorgsskolan varit bra. Vid Karlsängskolan har det under läsåret funnits konflikter i arbetslaget som personalavdelningen varit inkopplade på. Det handlade om den psyko-sociala arbetsmiljön. Dessutom fanns viss föräldrakritik på hur undervisningen i grundsärklassen genomfördes vilket också påverkade all personal inom särskolan på Karlsängskolan. Arbete och pedagogik I grundsärskolan är varje enskild elev unik och det innebär att personalen inom grundsärskolan måste vara extra lyhörda. Vi vet att det ibland kan bli tokigt för våra elever och vi vet också varför därför arbetar vi utifrån ett perspektiv med större tålamod och kunskap om varje enskild elevs särskilda behov. Grundsärskolan använder sig av ett arbetssätt som har ett specialpedagogiskt grundtänk. Undervisningen utgår från den enskilde elevens utvecklingsnivå. Det är en stor spridning bland elevernas förutsättningar för inlärning både inom grundsärskolans elever som bland träningsklassens elever. Kontinuitet, struktur och förutsägbarhet är tre oerhört viktiga förutsättningar för att skapa 3

5 trygghet och ett bra lärandeklimat för eleverna i grundsärskolan. Konkreta scheman. En del skrivna schema andra bildschema. Schema för dagen och för varje enskild lektion så eleverna vet vad de ska göra. Eftersom alla elever är unika finns det ingen strategi som fungerar generellt. Undervisningen struktureras efter varje elevs individuella behov och grundsärskolan använder sig bland annat av konkreta scheman. Dagens schema finns alltid uppskrivet på tavlan i klassrummet. Många av eleverna har också ett individuellt schema på sin arbetsplats. För en del av eleverna förstärks bilden av schemat med bilder kopplat till aktiviteterna som sker under dagen. Förutsägbarheten och kontinuiteten blir tydlig med hjälp av tydliga rutiner, förvarning om ändringar av scheman, händelser och dylikt i god tid. Flera av våra elever använder kompensatoriska hjälpmedel t.ex. i form av tidshjälpmedel, time timer som tydligt visar hur mycket tid som är kvar av t.ex. lektionen. Dator är ett annat hjälpmedel som används ofta och mycket. Det finns speciella program inlagda för nästan varje enskild elev. Programvara som är till stort stöd vid läsinlärning är bl.a. Lexia, Provia och Symwrither. Talsyntes är en given installation på de datorer som eleverna använder. Lärare, vårdnadshavare och ibland även eleven prioriterar sina mål och de dokumenteras i elevens individuella utvecklingsplan. Pedagogerna försöker befästa kunskaper hos eleverna, så att de kan använda dem i olika situationer och vid olika tillfällen. Att ligga steget före samt använda sig av pedagogiska samtal under alla situationer under skoldagen är viktigt för att eleverna ska känna sig trygga i skolan. Struktur, tydlighet och gott om tid ingår i det gemensamma förhållningssättet inom grundsärskolan. Särskolans struktur, förhållningssätt och bemötande bidrar till att eleverna upplever en trygghet, arbetsro och ökad självkänsla. Insatser/förändringar under året Under året har det i grundsärskolan påbörjats arbete med omvänd integrering. Det innebär att elever i grundskolan som har stora svårigheter att nå de kunskapsmål som är för den skolformen får möjlighet att läsa med omvänd integrering. Detta innebär att de läser efter grundskolans kursplan och kunskapsmål men de får möjlighet att göra detta i en mindre elevgrupp. Dessutom ges de möjlighet att få läsa i ett lugnare tempo och med de pedagogiska arbetssätt som grundsärskolans lärare använder. Uppföljning av Gemensam överenskommelse för Läsa Skriva med kontrollstationer De kontrollstationer som finns angivna i denna överenskommelse är inte anpassade för att genomföras i grundsärskolan vid samma ålder som i grundskolan. Därför har inte pedagogerna följt denna utan har i stället använt sig av olika läsinlärningsmetoder. 4

6 Uppföljning av Gemensam överenskommelse avseende nyanlända elever Grundsärskolan har inte tagit emot någon nyanländ elev under detta läsår och har därför inte arbetat med denna överenskommelse. Uppföljning av Gemensam överrenskommelse avseende elevhälsoteamens arbete Grundsärskolan vid Järntorgsskolan har haft samma elevhälsateam som övrig verksamhet vid Järntorgsskolan. En anmälan har kommit in till EHT. Det handlade om hög frånvaro hos en elev. Där kopplades skolsköterskan in för kontakt med hemmet. Det finns en fundering när det gäller grundsärskolans elever då de har tillgång till Barn- och ungdomshabiliteringen. Vem ska skolan vända sig till när en problematik uppstår? Habiliteringen är i första hand till för vårdnadshavaren och skolhälsovården hänvisar till habiliteringen. De ärenden som rört Karlsängskolans elever har lyfts i Järntorgsskolans EHT. Under detta läsår har inget ärende inkommit. Uppföljning av likabehandlingsplanen Eleverna i grundsärskoleklassen vid Järntorgsskolan deltog i Olweusenkäten under våren Resultatet går inte att särskilja från grundskolan. Grundsärskolan vid Järntorgsskolan har samma likabehandlingsplan som grundskolan och den har reviderats under läsåret. Föräldrar, elever och lärare har haft möjlighet att delta i detta. Uppföljning av handlingsplan för trygghet och studiero Grundsärskolan följer denna plan. Både vid Järntorgsskolan och Karlsängskolan finns utlagt på schemat en Olweustimme varje vecka. Man pratar om förhållningssätt när man är i skolan men även när man är på sin fritid. Kvalitetsredovisning för grundsärskola Granskning av prioriterade mål Utvecklingsmål för Järntorgsskolan; Att använda ett tematiskt arbetssätt för att ge eleverna en känsla av sammanhang. Utvecklingsmål för Karlsängskolan; Att stimulera lärprocessen genom framförallt tematisk undervisning Koppling till styrdokument Kunskapsområdena ska inte ses som separata arbetsområden för undervisningen utan de kan kombineras på de sätt som läraren bedömer som mest lämpliga för att uppnå syftet med undervisningen. De kan också med fördel kombineras med innehåll från andra ämnen 5

7 för att eleverna ska ges ökad möjlighet att skapa en helhetsbild. (Kommentarsmaterial till grundsärskolans kursplaner, s 94) En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende, samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. (Lgr 11, grundsärskolan, sid 9) En viktig del i en strukturerad undervisning är att det finns ett logiskt flöde och en tydlighet kring hur enskilda moment och aktiviteter gagnar undervisningens syfte. (Skolverkets allmänna råd: Planering och genomförande av undervisningen, sid 19) I kursplanerna är det centrala innehållet uppdelat i olika kunskapsområden. Tanken är att dessa i huvudsak ska kombineras i större sammanhängande arbetsuppgifter (arbetsområden). (Skolverkets allmänna råd: Planering och genomförande av undervisningen, sid 13) Frågeställning Använder vi ett tematiskt arbetssätt för att ge eleverna en känsla av sammanhang? Hur gör vi det? Granskning/metod Vi ville undersöka frågeställningen på både mellan- och högstadiet, därför lämnade vi ut en enkät till samtliga berörda pedagoger på Karlsängsskolan och Järntorgsskolan. I enkäten ställdes frågan om pedagogerna använder ett tematiskt tillvägagångssätt i undervisningen och ger eleverna en känsla av sammanhang. Om ja, hur? Om inte, varför inte? Av 16 utdelade personalenkäter besvarades alla. Resultat Ja Vissa övningsämnen som bild, musik och teknik Klasslärarna planerar temaområdet och anknyter sen till olika övningsämnen Temat används som en röd tråd i olika ämnen En win-win situation att arbeta tematisk. Alla lärare och elever vinner på detta. Tematiskt arbete leder till att eleverna får lättare att förstå sammanhang Det är både roligare och enklare att samplanera flera vuxna Vi kopplar ihop fakta med elevernas vardag genom att blanda praktik, teori och studiebesök. Vi jobbar ämnesöverskridande i många men inte alla ämnen Vi skapar, sjunger, besöker, skriver och läser om ämnet. Hela tiden dokumenteras arbetet och redovisas löpande bl.a. på anslagstavla, film och foton. Fokus ligger hela tiden på sammanhang, orsak och verkan. 6

8 Det eleverna gör teoretiskt görs praktiskt i ett praktiskt-estetiskt ämne, t.ex. vid vattentemat med fiskar i trä i olika storlekar och färger Avsluta ett tema genom att göra någon form av redovisning, där eleverna stärker sig att framföra något till andra både jämnåriga och vuxna. Eleverna kan lättare se/förstå ett sammanhang i det område som vi arbetar med. Som lärare är det givande att få arbeta tillsammans med andra vuxna. En helhet i undervisningen i alla ämnen gör att lärprocessen blir befäst på ett bra sätt. Exempel ur Järntorgsskolan enkätsvar: Lilla gruppen på Järntorgsskolan: Vi har haft draktema, där vi forskar och söker på Internet, läser och skriver om drakar i svenska, ritar drakar under bild och ser på drakens historik och kulturella betydelse i historia. När vi arbetade med skelettet som tema så blev det en röd tråd i NO: hur det ser ut, fungerar och skiljer sig mellan olika arter. I historia och bild då vi tittade på människans uppkomst och vad man lärt sig genom att gräva upp skelett. I engelska som område för ord att träna. I bild då vi tränade på att rita skelett. Träningsklassen: Istället för att utgå direkt från elevernas önskan och intressen utgick vi i år från läroplanens mål. Eleverna ska känna till vattnets kretslopp, olika former och betydelse för livet på jorden. Detta tema utvecklades sen till de fyra elementen vatten, jord, luft och avslutningsvis eld. Vatten: Jord: Luft: Eld: Ånga-is keramik vad flyger majbrasan Kretslopp kompostering vindkraft värmekälla Vattenkraft jordgloben snurror grilla korv Vattentornet Svampen världen-sverige rymden tvätta, batika Tvätta, batika Jordvärme väder Exempel ur Karlsängsskolans enkätsvar: Den genomgående uppfattningen från lärare som deltagit i temaarbetet är att det Fungerade mycket bra. Det är bra att vara fler vuxna runt en elevgrupp. Elever uppfattar saker på olika sätt därför bra att ha både praktiskt och teoretiskt inlärningssätt. Som lärare är det givande att få jobba med andra vuxna. Bra med begränsad tid på temat start process avslut. Nej Har inte fått information om temaarbetet, men vissa delar av tema de fyra elementen ingår automatiskt i hemkunskapen. Vatten - disk och tvätt, eld - tända ljus, värmen från spisen och jord -grönsakerna som växt i jorden Har inte varit delaktig i gruppens planering men samarbetet skulle underlätta för att få det att fungera. I slöjd hade det gått bra men vi har jobbat på traditionellt sätt. Detta är en lärdom att ta med till nästa år. 7

9 Tematiskt arbete kräver mycket gemensam tid, planering och energi. Under året som gått har det varit en bristvara på Järntorgsskolan. Extra svårt att få till det när idrottslärarna inte tillhör särskolans arbetslag. Analys och bedömning av måluppfyllelse Vi har under läsåret arbetat tematiskt i de flesta ämnena. På Järntorget arbetar vi inte tematiskt i idrotten, slöjden och hemkunskapen. Vilket beror på att lärarna i de ämnena inte ingår i samma arbetslag eller att de har valt att arbeta traditionellt. I hemkunskapen upplever man att arbetet ofta blir tematiskt ändå, tack vare kursplanens upplägg. På Karlsängsskolan arbetar vi inte tematiskt i idrotten. Det beror på att eleverna har integrerad idrott med annan klass från grundskolan. Pedagoger från Järntorgsskolan och Karlsängsskolan har under året inlett ett tematiskt samarbete. Detta har varit mycket positivt och har gett en röd tråd för de elever som ska börja högstadiet till nästa läsår. Man skapar en brygga för eleverna som känner igen sig i arbetet. Det ger också möjlighet för oss pedagoger att utbyta erfarenheter och lära av varandra. Pedagogerna vet också hur eleverna har arbetat när de börjar högstadiet. Lärdomar Järntorget anser att klassläraren kan bli tydligare med att delge andra lärare om vilket område eller tema som eleverna arbetar med för tillfället. Vi har inte lagt upp teman för alla ämnen, men ser att det skulle vara en möjlighet fortsättningsvis. Ett tematiskt arbetssätt är helt nytt för högstadieeleverna inom grundsärskolan vid Karlsäng. Det har varit ett mycket väl fungerande arbetssätt som ger stor utdelning för både elever och lärare. Det går att se att kunskapsinhämtandet hos eleverna ökar. Lärare på Karlsängskolan som tidigare inte arbetat med grundsärskoleelever har känt trygghet i temaplaneringen då ett konkret samarbete utvecklat metoder i deras undervisning. De särskoleelever som går integrerat i vanlig klass hamnar utanför särskolans tematiska upplägg. De får inte del av särskolans tematiska arbetssätt. En lärdom vi har är att kontinuerlig planeringstid med alla berörda pedagoger saknats. Det ger möjlighet att utbyta erfarenheter och upplägget blir tydligare. Pedagogerna ges chansen att påverka. Ett förslag är att använda tid av pedagogisk eftermiddag till detta. Framtida utvecklingsområden Ett område som kan utvecklas är informationen och kontakten mellan lärare. Vi tror att informationen kan bli tydligare och då kan det fungera även om man inte ingår i samma arbetslag. Klassläraren bör lägga upp och planera årets temaupplägg och se till att övrig berörd personal blir informerad och ges möjlighet att planera undervisningen utifrån temat. Nora Ewa L. Björkman Rektor 8