Fornlämningar Intill ESS-området finns det ett mindre antal fornlämningar

Transkript

1 Fornlämningar Intill ESS-området finns det ett mindre antal fornlämningar av olika slag. Regionalt bevarandeprogram Området för den aktuella detaljplanen är inte upptaget i regionalt bevarandeprogram. Området är inte upptaget som område med större kulturhistoriskt värde i kommunala bevarandeprogram. Det kan möjligen delvis förklaras av att kunskapsunderlagen är föråldrade. Kulturmiljöprogram för Skåne Kulturmiljöprogram för Skåne är det gällande regionala kunskapsunderlaget alltsedan 1 december Kulturmiljöprogram för Skåne Länsstyrelsen Skåne län 2: Figur 6. Kulturmiljöprogram för Skåne Svenstorp-Örtofta-Ellinge-Skarhult- Gårdstånga Landskapet mellan Eslöv och Lund är svagt kuperat och uppodlat. Området genomflyts av Bråån och Kävlingeån, vars slingrande lopp delvis kantas av betade marker. De låglänta sankare partierna nyttjades tidigt för bete och den kalkhaltiga jorden utgjorde viktiga förutsättningar för tidigt åkerbruk. Traktens betydelse under förhistorisk tid framgår bland annat av de många gravhögarna, anlagda under bronsålder med ett accentuerat höjdläge. Flera av dem bär namn såsom Stenhög, Sladderhög och Tomhög. De vidsträckta fälten och alléerna bidrar till att ge området dess karaktär av godslandskap. De rika jordbruksmarkerna har varit gynnsamma för sockerbetsodling, vilket gynnat tillkomsten av Örtofta sockerbruk. Kyrkbyarna är av medeltida ursprung. Kyrkobyggnader i Håstad, Igelösa och Odarslöv, som samtliga är medeltida, restaurerades kraftigt vid 1800-talets mitt under ledning av C G Brunius. Motiv för bevarande - Det skånska godslandskapet, företrädesvis beläget i övergångsbygd mellan bördig slätt och skog, låter sig väl exemplifieras genom miljön söder och sydost om Eslöv. De öppna åkerfälten, plattgårdarna, vägsträckningarna, allésystemen och den utifrån godsen gestaltade bebyggelsen är viktiga komponenter i miljön. Området illustrerar kulturlandskapets utveckling, särskilt från 1800-talets jordbruksreformer till nutida storgodsdrift. Byarna Borlunda, Gårdstånga och Igelösa visar tydligt på den makt godsen haft över markanvändning, bystruktur och i detta fall även kyrkorna. Av grundläggande betydelse för samtliga utvecklingsskeenden har Brååns och Kävlingeåns vattendrag varit. För sockerbruket har även järnvägsförbindelserna och de rika jordbruksmarkerna lämpliga för sockerbetsodling varit av avgörande betydelse. Örtofta sockerbruk framstår som en komplett bruks- och industrimiljö där arbetarbostäder, fabriksanläggning, brukskontor, slamdammar och järnvägsspår är viktiga och belyser sockerbrukets hela historia. Kungsmarken-Fågelsångsdalen Kungsmarken ligger på höjdstråket norr om Sularpsåns dalgång. I centrum ligger Glomsjön, till största del uppkommen genom dämning av Glombäcken, som genomflyter området i nordsydlig riktning. Landskapspartiet är öppet med spridda lövträdsdungar. En stor del är idag utlagd Figur 7. Glomsjön vid Kungsmarken.. 4

2 till golfbana. Kungsmarken har fått sin karaktär genom betesdrift och slåtterbruk som under århundraden bedrivits här. Området kan på olika sätt ha nyttjats under minst år. De äldsta fynden, utgörs av järnålderslämningar som gravar, röjningsrösen, åkrar i form celtic fields samt stensträngar. Därutöver finns även tidigmedeltida fossila åkrar i form av ryggade åkrar. Dessa spår framträder väl i den kortklippta golfbanan. Marken ägdes under medeltid av ärkebiskoparna i Lund, som här lät anlägga en befäst borg, Glumstorp. Markerna nyttjades framförallt till foder för hästuppfödning. Resterna av borgen kan idag spåras i en fyrsidig vallanläggning på en höjdplatå nordväst om sjön. Beteckningen Kungsbacken eller Kungskullen på en av höjderna väster om bäcken anses tala för att kungaval har ägt rum här under äldre medeltid. Under tiden 1918 till 1925 användes området som övningsfält för Södra Skånska Infanteriregementet. Man anlade en skjutbana med skyttevall, markörgrav och kulfång. Efter regementets nedläggning uppstod en period när landskapet låg relativt orört och frågan om områdets framtid diskuterades. Lundastudenternas idrottsorganisation LUGI initierade bildandet av golfklubben Lunds akademiska golfklubb, som anlade de första nio hålen 196. Anläggningen kom att utökas och stod färdig med ytterligare 9 hål En viktig konsekvens av den mycket långa hävden av området var att en unik ängsflora etablerats. Det finns ca 400 arter i Kungsmarken rymmer också ett rikt fågelliv. Området blev naturreservat 1974 med förbehållen att fairway inte gödslas och att ruffarna slås först efter blomning och frösättning. Därtill har en strövstig anlagts. Fågelsångsdalen är en variationsrik och delvis ravinartad dalgång med strömmande vatten, betesmarker och örtrika lövskogar. Skifferskärningar förekommer på flera ställen utmed Sularpsbäcken och är av stort geologiskt intresse. Vid Fågelsångsdalen möts Sularpsån och Röglebäcken. Motiv för bevarande - Kungsmarken utgör ett sällsynt reliktområde för den markanvändning med slåtter och betesdrift som före 1800-talet var vanlig i Skånes slättbygdsområde och har dessutom för Sydsverige unika fornlämningar från järnålder och medeltid. Fågelsångsdalen med Södra Sandby mölla har avgörande betydelse för miljö- och landskapsbild. Lunds akademiska golfklubb tillhör en av de äldsta golfbanorna i Sverige. Linnebjär I det mjukt kuperade jordbrukslandskapet nordväst om Södra Sandby utgör Linnebjär med sin lövblandskog, där ek är det dominerande trädslaget, ett väl avgränsat område. Inom området finns lämningar efter en mesolitisk boplats. Mindre partier med fuktängar minner om att marken hävdats som slåtteräng. Under tidigt 1900-tal upphörde slåttern och marken nyttjades under en kortare period för betesgång. En kontinuerlig vård av området syftar till att bibehålla dess äldre karaktär. Motiv för bevarande - Området ger en inblick i en landskapstyp som var vanlig i forna tider och som idag är på väg att försvinna. 6.6 Service Olika former av service finns i intilliggande stadsdelar - Norra Fäladen och Östra Torn. 6.7 Trafi k ESS-anläggningen är placerad i utkanten av staden mellan de statliga vägarna E22 och Odarslövsvägen (väg 946). Motorvägen har tät trafik med omkring fordon/dygn medan Odarslövsvägen är lågt trafikerad med ca 1000 fordon/ dygn. I södra Brunnshögsområdet finns en omfattande regionbusstrafik till Malmö, Lunds centrum och Södra Sandby. Till de norra delarna där ESS planeras där antalet invånare och sysselsatta är mycket lågt finns endast enstaka bussturer per dag. Cykelbana finns utmed Odarslövsvägen in mot Lunds centrum, dock saknas en länk mellan Utmarksvägen och Brunnshögsvägen. Trafiksystemet och resandet kommer genomgå en omfattande utveckling när Brunnshög och forskningsanläggningarna byggs ut. Förändringarna kommer ske successivt under ca 20-0 år tills stadsdelen är fullt utbyggd. Med tanke på den stora mängden boende och sysselsatta som kommer finnas i området på sikt är det nödvändigt att inrikta trafikplaneringen mot ytsnåla och resurseffektiva färdmedel som kollektivtrafik, cykel och gång. En inriktning där de 44

3 flesta resor sker med bil skulle skapa en ohållbar situation med långa köer, ökat buller och en försämrad vistelsemiljö. 6.8 Markförhållanden Topografi Det aktuella området är beläget på krönet av Romeleåsens nordvästligaste del. Topografiskt kan området beskrivas som en höjdrygg, som löper i riktning SV-NO mellan Odarslövsvägen och väg E22. Markytans högsta nivå ligger här kring +80. Utifrån höjdryggen sluttar marken ner mot nivån +75, dels åt nordnordväst mot väg E22 dels åt sydsydost mot Odarslövsvägen. Jordmassor Innan man kan bygga på åkermark måste man ta bort det översta lagret av matjord för att byggnaderna ska stå stabilt. Ibland blir det så mycket jordmassor att de inte kan hanteras inom områdets grönytor. Då måste de köras bort och ju kortare sträcka desto bättre, både för miljön och rent ekonomiskt. Klosterängshöjden, kommunens nuvarande upplag för jordmassor i närheten av väg E22, har snart fyllts och då behövs ett nytt upplag. I dag saknas ett nytt reservat för upplag av jordmassor. Berggrund och jordarter Berggrunden i området utgörs av en mer än 400 miljoner år gammal silurisk lerskiffer med stor mäktighet - så kallade Colonus- och Cyrtograptusskiffrar. Berggrunden är, med undantag från de översta metrarna, tämligen sprickfattig. Colonusskiffer är en karbonathaltig lerskiffer, som i det aktuella området har en mäktighet som uppskattats till mellan 600 och m. Skiffern är förhållandevis tät och uppvisar vanligen en låg vattengenomsläpplighet. Skiffrarna är genomsatta av ett antal diabasgångar som löper i NV - SO riktning. Diabasgångarna har andra geotekniska och geofysiska egenskaper än skiffiarna. Berggrunden i området utgörs av lerskiffer och mosten. Bergets överyta bedöms ligga mellan nivåerna +67 och +70. Jordlagermäktigheten i området uppgår i genomsnitt till ca 5-10 m. Mäktigheten på jordlagren är som minst där marken ligger lägst. De översta jordlagren utgörs av mer eller mindre mullhaltiga leriga och sandiga jordar, som inte överskrider 1 m i mäktighet. Under dessa förekommer lermorän, överst den baltiska och därunder nordostmoränen. Inom områdets västra del har ett intermoränt sandlager med en mäktighet varierande mellan ca 1 och 2,5 m, påträffats. Sandlagrets överyta är belägen på en nivå mellan ca +69,5 och + 71,5. Grundläggning för mycket stora laster kan behöva nedföras till berg. Lerskiffern bedöms vara väl lämpad för de maximala laster som kommer att bli aktuella. Geotekniska egenskaper För lokaliseringen av ESS-anläggningen har ställts långt gående krav på marklagrens bärighet och stabilitet. Det föreslagna området på toppen av Romeleåsen har genom undersökningar visat sig väl uppfylla ställda krav. Således har jordlagren genom geotekniska undersökningar bedömts att ur brottsynpunkt kunna tåla laster upp till runt 50 ton per m 2 och det underliggande berget laster upp till storleksordningen 200 ton per kvadratmeter, vilket uppfyller verksamhetens nu ställda krav. Dagvatten Romeleåsens höjder delar in kommunen i tre avrinningsområden, så att ytvattnet rinner åt norr mot Kävlingeån och åt söder mot Höje å. Ett litet område i kommunens sydvästra del avvattnas via Torrebergabäcken till Sege å. Vattnet fortsätter via åarna till Öresund. Hela Lunds tätort samt Vallkärra kyrkby, Dalby, Veberöd och Genarp avvattnas åt söder till Höje å. Hälften av Stångbys dagvatten leds via Vallkärra/Önnerupsbäcken till Höje å, resten rinner av åt Kävlingeån. Håstad, Flyinge, Södra Sandby och Revingeby avvattnas mot Kävlingeåns vattensystem. Endast några platser, såsom Värpinge by, Sankt Lars, Stångby och delar av Södra Sandby ligger låglänt eller nära vattendrag. Krankesjön och Vombsjön ligger i östra delen av kommunen, i Vombsänkan. Här finns även ett antal mindre sjöar som Bysjön och Häljasjön vid Vomb. I backlandskapet ligger Häckebergasjön och Björkesåkrasjön samt ett stort antal kärr och småvatten. 45

4 Sedan början av 1990-talet har Lunds kommun arbetat aktivt med att tillsammans med grannkommunerna längs Höje å, Kävlingeån och Sege å utöka vattenområdena, minska övergödningen och förbättra vattenkvaliteten. Syftet har också varit att öka den biologiska mångfalden och gynna rekreation och friluftsliv. Bland åtgärderna märks anläggandet av flera hundratals hektar dammar, våtmarker och skyddszoner. Uppföljningar av projekten visar att vattensituationen långsamt blir bättre, men att fler åtgärder behövs. Lunds kommuns vattendrag tillhör Södra Östersjöns vattendistrikt med säte vid länsstyrelsen i Kalmar. I Kalmar finns också vattendelegationen med uppgift att fatta beslut om miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplaner. För varje avrinningsområde ska lokala vattenråd bildas, där kommunerna och andra intressenter längs vattendragen kan delta för att påverka och samråda kring besluten. Södra Östersjöns vattendistrikt har låtit inventera vattenkvaliteten enligt europeisk standard i de största vattendragen i kommunen. Vattendragen belastas främst genom punktutsläpp, bland annat från enskilda avlopp samt av markläckage med stora mängder kväve och fosfor. Höje å har dålig ekologisk status och Önnerupsbäcken, Kävlingeån och Sege å har otillfredsställande ekologisk status. I Vombsjön finns stora problem med algblomning och den har otillfredsställande ekologisk status. Den dåliga vattenkvaliteten i vattendragen medför att åtgärdsprogram måste tas fram för Höje å, Önnerupsbäcken, Kävlinge å och Sege å. Detta kan innebära krav på bättre rening av avloppsvatten, av dräneringsvatten från jordbruket samt av dagvatten från tätorterna. Åtgärdsprogrammen kan eventuellt även innebära restriktioner på gödsling av åkermarken. Avrinningsområden Det aktuella planområdet är beläget i anslutning till flera ytvattendelare, vilket medför att avrinning av ytligt vatten kan förväntas ske åt tre skilda håll till tre dikningsföretag via befintliga lantbruksdräneringsledningar eller via avrinning på markytan. De aktuella dikningsföretagen är: A. B. C. Lommabukten Odarslöv Puggängarna av år 1945 Dikningsföretaget är anslutet ner till Sularpsbäcken som avrinner via Glomssjön, Fågelsångsdalen och Södra Sandby till Kävlingeån. V Odarslöv Hoby av år 194 Dikningsföretaget har sin avledning åt nord till nordväst genom lantbruksdräneringssystem, öppna diken och mindre ytvattendrag via Stångby och V Hoby vidare till Kävlingeån. Odarslöv Igelösa av år 1945 Dikningsföretaget avleds åt ostnordost via lantbruksdräneringssystem och öppna diken till Kävlingeån. Bjärred Lomma Kävlinge Kävlingeån Lund Höjeå Staffanstorp Sularpsbäcken Södra Sandby Figur 8. Avrinningsområden (mörkare röd linje utgör gräns för huvudarvrinningsområde, röd linje är gräns för delavrinningsområde). Grundvatten Stora grundvattenförekomster finns bland annat i Alnarpssänkan och Vombsänkan medan Romeleåsen har en begränsad tillgång på grundvatten. Enligt Södra Östersjöns vattendistrikt är den kemiska statusen generellt sett god i kommunen. Vombsjön fungerar som reservdricksvattentäkt. Formella vattenskyddsområden finns i öster vid Vombsjön, vid Revingeby och vid gamla vattenverket vid Höje å söder om Lunds stad. Vattenskyddsområdenas utbredning och bestämmelser är inte tillräckliga och håller på att omarbetas. Inom området kan ett flertal grundvattenmagasin urskiljas. I de översta jordlagren kan ytliga lokala magasin med begränsad utbredning förekomma under vinterhalvåret. Dessa magasin är främst lo- Dalby 46

5 kaliserade till ytliga förekomster av grövre sediment. På något större djup i jordlagren påträffas ett mera sammanhängande magasin med grundvattennivån inom intervallet I detta magasin förekommer ett flertal grävda brunnar, av vilka ett antal belägna norr om väg E22 fortfarande används för hushållsändamål medan majoriteten av fastigheterna längs Odarslövsvägen försörjs med kommunalt vatten I den övre delen av berggrunden finns ett slutet magasin, tidvis med en trycknivå ca 0,1 m över grundvattennivån i jordlagren. Norr om väg E22 förekommer borrade brunnar nedförda i detta magasin. Grundvattenflödet inom området söder om väg E22 är i huvudsak riktat mot sydöst. Utläckning av grundvatten sker i området vid Puggängarna söder om Odarslövsvägen. Härifrån dräneras vattnet till Glomsjön inom Kungsmarkens naturreservat, och därifrån vidare via Sularpsbäcken. Anläggningens läge i anslutning till den topografiska vattendelaren gör dock att avrinningen av ytvatten och ytligt grundvatten kan förväntas ske såväl norrut som söderut beroende på valt läge i detalj och den slutliga marktopografin. 6.9 Klimat Årsmedeltemperaturen i Lund uppgår till 7,9 C och årsmedelnederbörden uppgår till ca 670 mm enligt SMHI:s medelvärde från mätperioden (nuvarande normalperioden) (För att olika orters klimatuppgifter ska kunna jämföras måste värdena avse samma tidsperiod. Världsmeteorologiska organisationen (WMO) har därför bestämt att statistiska parametrar, som används för klimatbeskrivningar, skall beräknas för så kallade normalperioder. Normalperioderna är oftast 0-årsperioder, där är den nu gällande standardnormalperioden.) Lund får normalt som mest nederbörd, uppemot 70 mm/månad, under november månad. Februari är däremot den torraste månaden med knappt 5 mm nederbörd. Det finns två dominerande vindriktningar, västsydväst respektive ost-sydost. Under sommaren dominerar västvindarna, medan östvindarna uppvisar en ökad frekvens under vintern. Inversion, eller så kallad stabil skiktning, förekommer under ca 25 % av året. Vid inversion begränsas utspädningen av luftföroreningar. Vind överstigande 5 m/s förekommer i genomsnitt under 20 % av året. Dessa hårda vindar är något vanligare vintertid än sommartid. Solhöjden varierar stort över året. Vid midsommar, klockan tolv, når solen närmare 60 grader över horisonten, medan den under midvinter endast når ca 10 grader. Detta innebär att skuggan från en tio meter hög byggnad under midsommar når drygt fem meter medan den under vintern når mer än 50 m Infrastruktur Kraftledningar och vindkraftverk En 10 kv kraftledning passerar genom den sydvästra delen av ESS-området - det är en regional förbindelseledning mellan Sege och Mörarp. Utifrån denna kraftledning finns en förbindelseledning in mot ett ställverk i Brunnshög som förlagd parallellt med och i nära anslutning till väg E 22. Kraftledningen (för vilken E.ON Elnät AB har linjekoncession), har en kapacitet på 50 MW, vilket bedöms räcka för att försörja både ESS och MAX IV. ESS-anläggningen ligger dessutom på gränsen mellan två olika koncessionsområden vilket kan ge särskilt goda förutsättningar för säkerställa tillgången på efterfrågad energi. Under sommaren 2008 uppfördes tre vindkraftverk inom och strax utanför ESS-området. Övrig infrastruktur Kommunalt vatten finns tillgängligt inom ESSområdet. Övrig infrastruktur (spillvatten, dagvatten, fjärrvärme och fjärrkyla mm) finns i huvudsak idag framdraget till södra delarna av Brunnshögsområdet Varför lokaliseras ESS till Lund Neutronforskning i världen Enligt rekommendationer från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) 47

6 behövs en ny generation av högintensiva neutronkällor byggas i Nordamerika, Asien och Europa. I USA togs anläggningen SNS i Oak Ridge, Tennese i drift år 2006 och i Japan startade driften av anläggningen JPARC (i Tokai-Mura 10 mil norr om Tokyo), under I Europa har diskussioner förts, sedan 1990, om olika lokaliseringsalternativ. Detta innebär att Europa ligger efter USA och Japan, med tanke på att det ungefär tar tio år från beslut om lokalisering och byggande av anläggning till de första neutronerna kan produceras. ^^ Ͳ >ƵŶĚ ^ǀĞƌŝŐĞ ^E^ Ͳ KĂŬ ZŝĚŐĞ h^ :W Z Ͳ džŭăŝͳdƶƌă :ĂƉĂŶ Figur 9. Nya neutronkällor i världen - två genomförda och en planerad Olika europeiska lokaliseringar Den grundläggande tekniska utformningen, projektplanerna och kostnadsberäkningarna för ESS har utarbetats i ett europeiskt samarbete mellan universitet och laboratorier sedan mitten av 1990-talet och presenterades i maj I detta samarbete har svenska universitet och laboratorier deltagit, och på initiativ av svenska och danska forskare började planerna på ett placeringsförslag i Lund att utarbetas. Vid en ESS-konferens i Bonn i maj 2002 tillkännagavs fem olika erbjudande om värdskap för lokalisering av ESS i Europa:. Två andra (Spanien och Ungern) har tillkommit senare. Sverige - ESS-Scandinavia ett skandinaviskt projekt med Lund som lokaliseringsort. Tyskland - två olika lokaliseringsalternativ: utveckling av forskningscentrat Jülich (FZJ) och ett lokaliseringsförslag i Leipzig-Halle. Storbritannien - två olika lokaliseringsalternativ: ett i Selby mellan städerna Leeds and York samt ett förslag som bygger på en vidareutveckling av befintlig forskningsanläggning (RAL/CCLRC) utanför Oxford. >ƵŶĚ ^ĞůďLJ KdžĨŽƌĚ :ƺůŝĐŚ >ĞŝƉnjŝŐͲ,ĂůůĞ ĞďƌĞĐĞŶ ŝůďăž Figur 40. Lokaliseringsalternativ för ESS i Europa. 48

7 Spanien delstaten Baskien erbjuder värdskap för ESS med Bilbao som lokaliseringsort. Bilbao tillkom som kandidatland Ungern med staden Debrecen i östra Ungern. Detta lokaliseringsalternativ tillkom I maj/juni 2009 valde flera olika europeiska regeringar att klargöra vilket av de då kvarvarande lokaliseringsalternativen (Lund, Bilbao och Debrecen) man avsåg att stödja. Dessa ställningstaganden föll i favör för Lund. Projekten ESS Bilbao och ESS Debrecen valde därefter att lägga ner sina kampanjer om värdskap för att i stället påbörja arbetet med att förverkliga ESS med Lund som placeringsort. Skåne - förfrågan om lokalisering av ESS i regionen ESS Scandinavia skickade 2001 ut en förfrågan till ett flertal kommuner i Skåne, om möjlighet att lokalisera ESS enligt ett antal grundläggande kriterier. Följande kommuner som anmälde intresse för ESS: Bjuv, Hässleholm, Hörby, Höör, Klippan, Landskrona, Lund, Sjöbo, Skurup/Ystad (i samarbete), Svalöv, Svedala, Trelleborg, Ängelholm och Östra Göinge. ESS bestämde i februari 2002 att intresseanmälningarna framförda av Höör, Lund, Landskrona och Svedala kommuner var de som på bästa sätt uppfyllde uppställda kriterier för lokalisering. Vid en jämförelse av dessa fyra fann ESS att Lunds förslag hade sådana fördelar avseende den vetenskapliga omgivningen, infrastruktur och grundläggningsförhållanden att detta alternativ valdes av ESS som huvudalternativ. De var detta alternativ som fördes fram vid de internationella förhandlingarna, i Bonn Lund - Lokaliseringsstudie 2002 En översiktlig lokaliseringsstudie utfördes av Sweco FFNS Arkitekter AB 2001/2002 på uppdrag av Lunds kommun. Rapporten ESS Scandinavia levererades Syftet var att belysa förutsättningarna och möjligheterna att placera forskningsanläggningen ESS i anslutning till Brunnshögsområdet i Lund. Undersökningsområdet omfattade cirka 700 ha, uppdelat i fyra delområden vilka var och en ytmässigt skulle kunna rymma ESS-anläggningen. Av studiens slutsatser kan utläsas att inga särskilda skäl utesluter något av de undersökta delområdena. Kon- PƐƚƌĂ 'ƂŝŶŐĞ ŶŐĞůŚŽůŵ ũƶǀ <ůŝɖɖăŷ ^ǀĂůƂǀ >ĂŶĚƐŬŽƌŶĂ,ćƐƐůĞŚŽůŵ,ƂƂƌ,ƂƌďLJ >ƵŶĚ ^ũƃďž ^ǀĞĚĂůĂ ^ŬƵƌƵƉ Figur 41. Lokaliseringsalternativ för ESS i Skåne. dƌğůůğďžƌő zɛƚăě 49

8 sulten förordar områdena resp 4 utifrån ett antal allmänt hållna skäl. Ansökan om detaljplan från Lunds Universitet 2005 Åtkomst av och tillgänglighet till marken för ESS-anläggningen visade sig kräva lång beredningstid. I april 2005 ansökte Lunds Universitet om lokaliseringsprövning/detaljplan för ett område mellan motorvägen E22 och Odarslövsvägen vilket i stort motsvarande delområde 2 i Swecos rapport från Ansökan grundades på att ett markavtal kunde uppnås med markägaren Svenstorps fideikommiss och att placeringen är väl vald utifrån de intressen Lunds Universitet har att tillgodose med hänsyn till forskningsanläggningen. Kommunens handläggning av ansökan om detaljplan 2005 Kommunfullmäktige gav i maj 2005 uppdrag åt byggnadsnämnden att i enlighet med Plan- och bygglagen i detaljplan pröva lokaliseringen. Stadsbyggnadskontoret gjorde därefter bedömningen att ESS med hänsyn till anläggningens omfattning och beskaffenhet kan antas medföra betydande miljöpåverkan i det avseende som avses i 6 kap 11 miljöbalken och föreslår byggnadsnämnden att den normala detaljplaneprocessen kompletteras med formella samråd kring miljökonsekvensbeskrivningens avgränsning och innehåll. Kompletterande ansökan om detaljplan 2008 I maj 2008 kompletterade Lunds Universitet sin ansökan med en precisering av vilket område som omfattas av ansökan. Preciseringen innebär att anläggningens tyngdpunkt förskjutits åt sydväst främst för att skapa goda möjligheter för samverkan med den planerade forskningsanläggningen MAX IV. Kompletterande ansökan om detaljplan 2009/2010 En kompletterande ansökan om detaljplan inkommer med den nya utformningen. Den nya utformningen prövas i det här programet i olika placeringar inom planområdet. Figur 42. Karta över utredningsområdet i Lund med fyra delområden från Sweco:s översiktliga utredning från 2002 (1-4 röd text) och enligt ansökan från Lunds Universitet 2005 (2A). Figur 4. Karta över området enligt ansökan från Lunds Universitet 2005 (2A) och det förändrade/preciserade området enligt den kompletterande ansökan från maj 2008 (2B). 50

9 Begreppsförklaring ESS Spallation MAX IV Målmaterial (i ESS) Linac/accelerator Miljöbedömning Miljökonsekvensbeskrivning - MKB Behovsbedömning Betydande miljöpåverkan European Spallation Source en stor forskningsanläggning som planeras att anläggas någonstans i Europa Spjälkning (splitting/sönderdelande) i det här fallet, atomkärnorna i målmaterialet för att frigöra användbara neutroner. Denna spjälknings process kallas spallation. MAX IV är en planerad forskningsanläggning där man använder synkrotronljus. Den fungerar som ett jättelikt supermikroskop som kan avslöja detaljer om naturens allra minsta byggstenar. Den består i princip av ett cirkelformat rör som det är vakuum i. I röret cirkulerar elektroner i en hastighet nära ljusets. Elektronerna avger ljus med hög energi som är riktat åt ett enda håll. I en cirkelformad magnetdriven accelerator laddas elektroner med energi. En tungmetall som t.ex. kvicksilver, bly, volfram, tantal eller vismut som är källan till neutronerna som används i forskningen Protoner (väteatomkärnor) accelereras upp till ljusets hastighet i en linac (accelerator - upp till 500 meter lång tunnel) som sedan träffar målmaterialet processen för utvärdering av vilken miljöpåverkan genomförandet av en plan kan antas få Skriftlig dokumentation av miljöbedömningen Bedömning av om en detaljplan kommer att leda till betydande miljöpåverkan/behöver MKB Sådan miljöpåverkan som man inte uppenbart med lätthet kan över blicka och åtgärda eller där osäkerheten om en plans miljöeffekter är stora och komplexa. 51

10 Underlag och referenser Följande underlagsmaterial har används En översiktlig studie av förutsättningarna att placera en forskningsanläggning för neutronspridning, European Spallation Source (ESS) till Brunnshögsområdet, Sweco FFNS på uppdrag av Lunds kommun, Overview of safety Aspects for European Spallation Source (ESS) for a location in Skåne. Evert Eriksson. 2005, Studsvik N Ansökan om lokaliseringsprövning enligt plan- och bygglagen, Lunds Universitet, Svenskt värdskap för ESS. Ds 2005:20,Utbildningsdepartementet, Allan Larsson, 22 juni samt Bedömning av långsiktiga tillväxteffekter, ITPS (Institutet för tillväxtpolitiska studier), Bilaga 1: Lokalisering av ESS i Lund. ISSN Ramprogram 2006 för Brunnshögsområdet i Lund, Lund, Brunnshög, dagvatten - kompletterande utredning, SWECO VIAK AB, The ESS Scandinavia submission to the ESFRI Working Group on ESS siting, ESS Scandinavia, Kompletterande ansökan om lokaliseringsprövning enligt plan- och bygglagen, Lunds Universitet, ESS SCANDINAVIA Preliminär utformning och lokalisering av ESS-anläggningen, ESS-scandinavia, Din åsikt kan göra esss bättre för miljön, Samrådsunderlag enligt 6 kap. miljöbalken, ESS Scandinavia, 2009 ESS i Lund effekter på regional utveckling - Lunds kommun, Malmö stad, Helsingborg stad, Länsstyrelsen i Skåne, Lunds Universitet (ESS) samt Region Skåne med medfinansiering från EU: s Regionalfond. (1 oktober 2007 till och med 0 juni 2009) Riksintresset för kulturmiljö - Lunds stadssiluett - en diskussion kring höga byggnader i staden, Katarina Meier och Joel Hedin, Lunds kommun, Stadsbyggnadskontoret 2009 Översiktsplan 2010, Del 1 - Strategier och markanvändning, Utställningshandling, Lunds kommun, Byggnadsnämnden Underlags-PM - Landskapsbild och grönstruktur, Forskningsanläggning ESS, Lisa Östman, Landskapsarkitekt, Lunds kommun, Stadsbyggnadskontoret, februari 2010 Underlags-PM - Kulturmiljö Östra Odarslöv 12:1, 1:1 m. fl. i Lund, Lunds kommun, Henrik Borg, Stadsantikvarie, Lunds kommun, Stadsbyggnadskontoret, Mars 2010 Underlags-PM - Förslag till avgränsning för miljöbedömning av planprogram, Tabita Gröndal, MKB-centrum SLU, Underlags-PM - Övergripande riskbedömning ur ett PBL-perspektiv, Pierre Palmberg, Brandingenjör LTH, och Henrik Georgsson, Brandingenjör LTH SWECO Systems AB, Frågor från Lunds kommun inför fortsatt planarbete, ESS, Underlags-PM - Bullerberäkning ESS-projektet, Anders Nilsson, SWECO, ESS Scandinavias hemsida alternativt Konsultation med tjänstemän på Länsstyrelsen i Skåne län Granskning och rådgivning - MKB-centrum SLU 52

11 Medverkande Följande har medverkat i arbetet med programmet till detaljplan: Fredric Palm, planarkitekt/projektledare - Stadsbyggnadskontoret Christer Källqvist, programarkitekt - Stadsbyggnadskontoret Ole Kasimir, planchef - Stadsbyggnadskontoret Lisa Östman, landskapsarkitekt - Stadsbyggnadskontoret Henrik Borg, stadsantikvarie - Stadsbyggnadskontoret Christian Rydén, trafikplaneringschef - Stadsbyggnadskontoret Pontus Gunnarsson, jurist - Stadsbyggnadskontoret Inga Hallén, stadsbyggnadsdirektör - Stadsbyggnadskontoret Eva Dalman, projektchef Lund NE/Brunnshög - Kommunkontoret Christer Hansson, projektledare Lundalänken - Tekniska förvaltningen Anders Hedlund, föreståndare, MKB-centrum SLU Tabita Gröndal, MKB-centrum SLU 5

12 Planeringen av markens- och vattnets användning regleras i plan- och bygglagen (PBL). Varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan som omfattar kommunens hela yta. Av översiktsplanen ska bl.a. framgå grunddragen i användningen av mark- och vattenområden, kommunens syn på hur den byggda miljön ska utvecklas och bevaras. Översiktsplanen är till sin karaktär strategisk och mycket översiktlig. En fördjupning av översiktplanen kan göras för avgränsade områden, där markanvändningen preciseras. Översiktsplanen och dess fördjupningar är inte juridiskt bindande. En detaljplan reglerar i detalj hur marken får användas, hur områden ska utformas och hur bebyggelsen ska gestaltas. Detaljplan är juridiskt bindande och ska upprättas vid större förändringar. Detaljplanen ligger sedan till grund för bygglov. Vid upprättande av detaljplan för ESS-anläggningen kommer följande planeringsprocess att följas: Förstudie till program Program Samrådsförslag Utställningsförslag Antagande ansökan planuppdrag miljöpåverkan förstudie till program avgränsning av MKB program till detaljplan förslag till MKB förslag till MKB samrådsförslag utställningsförslag MKB detaljplan uppföljning av MKB samråd samråd samråd utställning antagande laga kraft programskede utställningsskede ev. överklagande startskede samrådsskede antagandeskede Översikt över planprocessen för arbetet med detaljplan för ESS-anläggningen. Stadsbyggnadskontoret, Lunds kommun, Box 41, Lund