SANDMARKER. Arter och vegetation. Gabrielle Rosquist, Länsstyrelsen i Skåne

Transkript

1 SANDMARKER Arter och vegetation Gabrielle Rosquist, Länsstyrelsen i Skåne

2 VIT DYN EMBRYONAL DYN GRÅ DYN RISDYN kustnära SANDVIDEDYN SANDSTÄPP kalkrika GRÄSSANDHED RISSANDHED inlands TRÄDKLÄDD DYN DYNVÅTMARK sura/neutrala FD ÅKERMARK SAND/GRUSTÄKTER

3 VAD ÄR SAND? finkornigt, stenartat, granulärt material framförallt kiseldioxid och silikater mellansand (0,2-0,6 mm) och grovsand (0,6-2 mm) finsand = grovmo sandjordar domineras av kornfraktionen utgörs av sand sandjord ger god dränering men dåligt med näring till växter

4 SANDMARKERNAS URSPRUNG bildas genom frostsprängning och nötning under istidernas avsmältningsperioder skapade bl a sand- och rullstensåsar svallsand är skapad av vågornas svallning flygsand skapade både dyner och sandfält en beståndsdel i moränmark

5 SANDDYNER

6 SANDDYNER I sanddynen växer martorn och klittviol och här flyger havsmurarbi, bibagge och fältpiplärka Krister Larsson Karin Andersson Patrik Olofsson

7 ARTER PÅ SANDIGA GRÄSMARKER Sandödla, jordstjärnor, sandskruvmossa, grå ladlav, backtimjan, svartfläckig blåvinge, månhornsbagge, gul frölöpare och mörk stjälkröksvamp Ulf Arup Anders Hallengren Mikael Molander Christoffer Fägerström Pål-Axel Olsson

8 GRÄSSANDHEDAR RISSANDHEDAR Öppna sanddyner och sandfält i inlandet uppbyggda av torr, silikatrik sand från omlagrade, istidsavsatta (glacifluviala) smältvattensavlagringar Sandfälten är ofta vindpåverkade med fossila dyner av flygsand bildade vid slutet av senaste istiden Naturtypen är mycket sällsynt och minskande

9 SANDSTÄPP Sandstäppens unika vegetation med stor sandlilja, tofsäxing, sandnejlika och sandtimotej är andra exempel på arter som kommer att gynnas av åtgärderna

10 SANDSTÄPP

11 SANDSTÄPPENS OLIKA STADIER Initialfas (frilagd, kalkrik sand) Humus-anrikning, sjunkande ph Optimalfas (ca 50 % bar sand) Störning, Borttagning av förna Degenerationsfas (sluten vegetation)

12 SANDMARKERNA GENOM TIDERNA Redan under bronsåldern (ca 1000 f.kr.) hade öppna hedmarker stor utbredning i kusttrakterna Sandiga marker var lätta att bearbeta och väldränerade - trädesjordbruk Ökande avverkningar i Hallands och Skånes kusttrakter (1500-talet) pga ökad skogsbrist i Danmark Brytning av grästorv stort behov under 150 år med krig (slutet av 1500 talet till början av 1700-talet) Befolkningen ökade under 1700-talet åkrarna blir fler, fler betsdjur på utmarkerna, större behov av bränsle, ökad tångtäkt ökat tryck på markerna PROBLEM MED SANDFLYKT

13 SANDFLYKT Flygsand förflyttats av vinden och bildar ofta sanddyner. Flygsand förekommer främst i ökenområden och längs kusterna eller i områden med stora, sandiga isälvsavlagringar. Sandflykt har under lång tid drabbat nordvästra Skåne och södra Halland. De kustnära skogarna avverkades och gav fritt spelrum för sanden att driva med vindarna långt in i landet. Sanden täckte allt större område, sk flygsandsområde. Vandrande dyn vid Råbjergs mile, Skagen (Pål-Axel Olsson) För att bromsa utveckling av flygsandsfält så planterades gräs såsom strandråg och sandrör, samt träd och buskar som tall och vresros för att binda sanden.

14 TÅNGKÖRARE VID HALLÄNDSKA KUSTEN Oljemålning Nils Kreuger 1898

15 3 miljarder bergtallar planterades mellan 1878 och 1905 PLANTERING AV TALL Oscar II på Hökafältet

16 IGENVÄXNING MED VRESROS Ett försök att inventera sanddynsvegetation i Ängelholms strandskog

17 SUCCESSIV IGENVÄXNING MED GRÄS Igenväxning av sanddynerna i Laholmsbukten

18 GROPAHÅLET

19 VITEMÖLLA STRANDBACKAR Ortofoto 2012 Flygfoto 1940

20 SANDMARKERNA IDAG Planteringar tall, bergtall, vresros minska 1600 och 1700-talens sandflykt Uppodling kontrollerbar miljö för ex salladsodling Igenväxning olönsamma mörkare, fuktigare och kallare miljö Tätare grässvål Näringstillförsel och miljögifter Försurning och urlakning av kalk Bete Exploatering sommarstugor, golfbanor, fabriker etc

21 HUR MÅR SANDMARKERNAS ARTER? Många hotade arter tillsammans med ädellövskogen den biotop i Skåne med flest rödlistade arter Biotopen starkt fragmenterad Många värmegynnade arter där flera är på gränsen av sina utbredningsområden Många arter behöver riktade åtgärder för att kunna överleva omfattas av åtgärdsprogram

22 FÄLTPIPLÄRKA 2008 OCH 2013 Hävdade revir 2013 Hävdade revir 2008 Hävdade revir 2006 (Ha), 2001 (Sk) Försvunna revir sen 1993 (Ha), 1983 (Sk) Patrik Olofsson Patrik Olofsson

23 SNAPPARP I SÖDRA HALLAND 1950 OCH 2004 Typisk häckningsmiljö för fältpiplärka enligt Swanberg 1952 (ur ÅGP för fältpiplärka, Krister Larsson) Bilden t. v. visar dynområdet vid Snapparp i södra Halland ca 1950 (ur Swanberg 1952) och beskrevs då som en typisk häckningsmiljö för fältpiplärka. Bilden t. h. visar samma dynområde 2004, då fältpiplärkan saknades i området. Den största förändringen är att dyngräsen slutit sig och blivit mer högvuxna, att marken mellan grässtråna täcks av mossor och lavar samt att blottad sand saknas nästan helt.

24 MARTORN

25 MARTORN I SKÅNE 2006 OCH 2010 MARTORN i Skåne Inventeringsår Florala Vegetativa Ungplantor Totalt Florala Vegetativa Ungplantor Totalt * * Nordvästra Skåne Sydvästra Skåne Sydöstra Skåne Östra Skåne Summa * ej inräknade i totalantalet

26 SANDNÖREL Sandnörel från 1988 till 2013 > individ Vägarbete ÅGP åtgärder

27 STINKMÅLLA Utsådder av stinkmålla

28

29 BI-ÅTGÄRDER REVINGEHED 2009/ grävda ytor 6 plöjda ytor 86 arter gaddsteklar 56 arter vid bohål 16 rödlistade (14 bin, 1 rovstekel, 1 vägstekel) Säljsandbi vid sitt bo Väddsandbi och väddgökbi patrullerade sandblottorna Foto Krister Larsson

30 DYNGLEVANDE INSEKTER Humlekortvinge Månhornsbagge Fyrfläckig dyngbagge

31 Brantgrävare Dyschirius laeviusculus. Foto: Johan Hammar. INSEKTER I BACKAFALL Havsstrandlöpare Bembidion cruciatum Foto Johan Hammar Brokig mullvadslöpare Clivina collaris Foto: Johan Hammar. Kortvinge Bledius atricapillus Foto: Johan Hammar. Kortvinge Tasgius globulifer Honan överst, hanen underst Foto: Johan Hammar.

32 Restaurering av sandiga marker i Skåne, Halland och på Öland

33 VARFÖR SAND LIFE? att åter få ett myllrande växt- och djurliv i de sydsvenska sandmarkerna genom att öppna upp igenväxta sandmarker så att de blir tillgängligare för såväl allmänheten som för sällsynta växter, svampar och djur

34 Projektområden

35 NATURTYPER OCH ARTER 23 Natura 2000-områden i Halland, Skåne och på Öland ha åtgärdsområde 11 sandiga naturtyper 3 arter i EUs habitatdirektiv (sandnejlika, sandödla, svartfläckig blåvinge) 3 arter i EUs fågeldirektiv (fältpiplärka, trädlärka, nattskärra)

36 TA BORT TRÄD OCH BUSKAR IBLAND OCKSÅ RYCKA STUBBAR I Hagestad naturreservat (Sandhammaren) har ett området med bergtall tagits bort med rötter

37 STRANDNÄRA RÖJNINGAR I HAGESTAD I Hagestad naturreservat (Sandhammaren) har tall längs kustlinjen tagits bort

38 TA BORT BERGTALL Sammanhängande fält med bergtall ska tas bort på Hökafältet i södra Halland Ogenomtränglig bergtall

39 TA BORT FÖRNA I Gropahålet söder om Åhus har ett området med bergtall tagits bort med rötterna och förnan avlägsnats

40 SKAPA BAR SAND Här grävs en sandblotta i Vitemölla strandbackar

41 TA BORT VRESROS Efter att vresroser tas bort moduleras dynerna fram här ett stort projekt i Halland

42 NATURVÅRDS- BRÄNNING Bränning vid Kullens havsbad 2012 Bränd yta på Revingehed 2013

43 UPPFÖLJNING I SAND LIFE Vegetationsstrukturer Nyckelarter Nektarkällor Rödlistade arter Fältpiplärka 2013 Trädlärka Nattskärra Skalbaggar med fallfällor Fjärilar utmed linjer Vildbin utmed linjer

44 INFORMATION Workshops Utställningar Skyltar Utemuseum Kurser Guidningar

45 Sandmarker ur ett landskapsperspektiv Var finns hot spots för biologisk mångfald i landskapet? Artpools- och traktanalys av rödlistade arter i Skåne

46 RÖDLISTADE ARTER I SANDIGA MILJÖER

47 SANDMARKER Artpoolstrakt Antal smårutor Kärlväxter Steklar Fjärilar Tvåvingar 1 Skalbaggar Halvvingar Spindeldjur Mossor 1 Storsvampar Fåglar Grod- och kräldjur

48 ALLA RÖDLISTADE ARTER RÖDLISTADE ARTER PÅ SANDIGA MARKER

49 TACK!