Informella minnesanteckningar från konferens kring ensamkommande asylsökande barn- och ungdomar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Informella minnesanteckningar från konferens kring ensamkommande asylsökande barn- och ungdomar 080129"

Transkript

1 Informella minnesanteckningar från konferens kring ensamkommande asylsökande barn- och ungdomar Presentationerna ligger där. Mia Sjödahl, Mölndal Bildspel producerat genom socialtjänsten i Mölndal visades. Henry Ascher, Nordiska folkhögskolan för hälsovetenskap Hur kan vi arbeta hälsofrämjande bland nyanlända barn och ungdomar? Henry arbetar bland annat med: Rosengrenska Angeredsgymnasiet Gamlestaden Under kriget kom finska barn till Sverige. Sverige har den historiska erfarenheten. Bakgrund * Barn i familj men också barn utan familj * Uppbrott från sitt hemland. Man har rötter, språk och koder. * Flykt undan krig och politiskt våld * Exponering för våld * Resettlement Hur mår barnen? Ålder och mognad Typ av trauma Individuella faktorer Omgivningsfaktorer Varje barn är unikt! Balansen mellan traumatiserande faktorer och salutogena (hälsofrämjande) faktorer Tidigare fokus på trauma. Under senaste åren har det salutogena kommit i centrum. Begränsa effekterna av de traumatiska men också stärka det hälsofrämjande i barnens liv. Tänka i ett tidsperspektiv. Särskilt i situationen asylsökande. Då tänker man mycket på det förflutna. Situationen kan se väldigt olika ut. En del har en eländig bakgrund. En del kommer från trygga miljöer med stort nätverk. Flykten kan ha gått olika till. Idag är det ovanligt att få asyl innan det är riktigt dramatiskt. Ett klimat av misstänkliggörande råder i asylprocessen. Oftast har de asylsökande luckor i sina berättelser. Det är kränkande att bli utsatt för ett misstänkliggörande. Framtiden kan vara en trygg och bra skolgång, men ofta hamnar man i torftiga förorter. Exempel på riskfaktorer: Upprepade eller kontinuerliga trauma Förlorad barndom Äldsta syskon (särskilt när föräldrarna inte fungerar) Inget hopp om framtiden (hotet om att skickas tillbaks)

2 Exempel på skyddande faktorer Enstaka trauman Vuxna omkring sig Aaron Antonovsky Begriplighet Hanterbarhet Meningsfullhet Att man har resurser för att möte omgivningens krav. Att dessa är värda engagemang. KASAM Känsla av sammanhang Coping Resilience Empowerment Att påverka sin egen livssituation Föräldrarnas betydelse Andra vuxna blir viktiga om inte föräldrarna finns tillgängliga Barn till föräldrar som är politiskt aktiva klarar sig ofta bättre än de som bara utsätts för situationer. Är asylprocessen en riskfaktor? Hopp och hot Förhoppningar och besvikelser Effekter på små barn Bundna och klängiga (rädda barn) Ger upp kontakten med modern (som är sjuk) Magiskt tänkande Effekter på äldre barn Aggressiva och utagerande Deprimerade, passiva och uppgivna (störst risk efter ett tag) Tar föräldraansvar och blir unga vuxna Effekter på barn * Återupplevande av traumatiska händelser: -flashbacks -mardrömmar (man är mitt i det värsta man har varit med om och vågar inte somna om) * Undvikandestrategier * Sömnsvårigheter * Enures * Anorektiska-bulimiska * Psykoser * Svåra depressioner * Självmordförsök

3 * Depressiv devitalisering (uppgivna apatiska barn) Uppföljande studier Sarah Moskowitz Hans Keilson Dalianis Karambatzakis Anders Hjern Birgitta Angel Edith Montgomery Händelser före flykten betyder inte så mycket efter 6-8 år Händelser i det nya landet har stor betydelse för senare psykisk hälsa En ekologisk modell för den psykosociala situationen för flyktingbarn i exil Invandringskris Att sörja det man lämnat och saknar Att konfronteras med det man möter i det nya landet - Anpassning Nytt socialt nätverk är viktigt en vikarierande familj Social situation i exil (inkl. asylprocessen) Politiska situationen i hemlandet Stödjande vardagsmiljöer är väldigt viktigt Inskolningsklasser, landningsbanor Förskola Bra skola/förskola ofta är den bästa medicinen vi har att erbjuda ledsna barn Viktiga vuxna människor: Idrottsledare, fritidsledare Samverkan i stället för att arbeta motverkande. Helhetsperspektiv Befolkningsstrategi Andra linjen: Handledning BUP Specialister Att påverka kontexten Barnperspektiv i flyktingmottagningen Att påverka den politiska nivån Mänskliga rättigheter och barnkonventionen är viktiga i detta sammanhang. Barn är aktörer och har styrka. De har mot alla odds kommit hit. Nobody need wait a singel moment to start changing the world. (Anne Frank) Ole Hultman, leg psykolog/terapeut BUP Gamlestaden De salutogena faktorerna är viktiga.

4 Vardagsmiljön är väldigt viktig. Ensamkommande barn psykologiska perspektiv rapport Mölndal skickar oftare till BUP än Göteborg. I Göteborg bor barnen oftast i familj och i Mölndal på institution. Hur påverkas barn av asylprocessen? Det mentala tillståndet ockuperas av frågan om uppehållstillståndet. Det finns inga föräldrar som kan ge psykologiskt stöd och skydd. Man kastas mellan hopp och förtvivlan. Svårt att börja tala om sina trauman. Man är i konstant stresstillstånd. Stödinsatser viktigast och särskilt i skolan. Att det finns någon som vet hur jag mår. Skapa så mycket stabilitet som möjligt under denna period. Kulturmöten mellan: Kollektivistisk kultur, traditionellt levnadsmönster, vi-kultur, skamkultur, hederskultur, tregenerationskultur Och Individualistisk kultur, modernistiska levnadsmönster, jag. Kultur, skuldkultur, kärnfamilj/singelboende (Herlitz 2007) Svenska ungdomar är vana att vara självständiga. Dessa ungdomar har inte samma vana. Vilken typ av stöd eller behandling behöver flyktingar? Om flyktingar får ett gott psykosocialt stöd i exillandet finns goda möjligheter att komma över traumatiska upplevelser och förluster. Västbusavtalet inom GR. Gymnasieskolan omfattas inte av detta. Skolsköterskan på gymnasiet, nästa steg är barnpsykiatrin. Kris * Flyktingkris -att tvingas fly, att skiljas från vårdnadshavare Man behöver praktisk hjälp t ex gode män som kan följa barn över tid. De träffar idag så många olika människor. De behöver en stabil relation till en person. Det kan t ex vara en skolsköterska. * Utvecklingskris - att bli vuxen Vad händer psykologiskt hos barn vid krig och organiserat våld? Tryggheten försvinner Tron på föräldrarna försvinner Psykiskt trauma Död, allvarlig skada eller hot mot egen eller andras fysiska integritet Att personen reagerar med intensiv rädsla, hjälplöshet och skräck Single trauma eller complex trauma Vad är posttraumatisk stress? Upplevelsen: Hot mot liv eller integritet

5 Symptomen: Återupplevande Undvikande Förhöjd spänning Förhållningssätt: Akut; stöd, psykopedagogik och observation På sikt;traumafokuserad behandling och stöd Trauma Föräldrar med trauma Barn med trauma Förlust och sorg Depression Apati och devitaliseringsyndrom Större sårbarhet (arv, miljö) Allvaret och kontinuiteten i hoten Mobbning, diskriminering, våld i hemmet Konkreta råd: Prata med barnen Vid misstänkt traumatisering ställ direkta och konkreta faktafrågor till barnet Etablera en trygg och förutsägbar miljö Förberedelser inför nya situationer Vuxna som är empatiska och tydliga Inlärningssvårigheter måste testas av specialpedagog och psykolog Skydd mot mobbning och kriminalitet Föräldrasamverkan Anmälningsplikt till socialbyrån vid misstanke om barn som far illa. Alla barn under 18 har samma rätt till sjukvård Tag gärna kontakt med BUP Västbus skyldighet att samverka enligt gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i VG-regionen om samverkan avseende barn och ungdom med sammansatt psykiatrisk problematik. Handledning och utbildning är viktigt för dem som tar hand om dessa barn och ungdomar. Monika Brendler-Lindqvist, leg. Psykoterapeut, Rädda barnen, Stockholm Ensamkommande flyktingbarn - ingen ny företeelse finska flyktingbarn De kom ofta flera gånger till Sverige pga frontens förflyttning. Upp till 7 gånger. Mycket forskning skedde kring dessa barn efteråt. Många av dessa barn hade ganska stora psykiska problem och var överrepresenterade inom psykvården. Nu sker även forskning på krigsbarnen i Finland. Ännu högre grad av psykiska problem bland dem som stannade kvar.

6 500 judiska flyktingbarn Avgörande för barnets psyko-sociala utveckling är hur barnet blir mottaget Lyssna på barnen Låt dem rota sig Bygg upp sociala nätverk Flest barn kom kom 594 barn Afganistan 84 st Eritrea 18 st Irak 286 st Kina 20 st Ryssland 8 st Serbien 11 st (många romer) Somalia 88 st Övriga 82 st Varför kommer de hit? ensamkommande barn beräknas leva i Västeuropa Många olika saker i kombination Av dem som kommer är en stor majoritet i åldern år. 80% av dessa är pojkar. Ingår i en minoritet förtryckt av etniska, religiösa, politiska, könsspecifika skäl, eller pga sin sexuella läggning Tortyr (kidnappning t ex barn ifrån Irak) Resultat av krig såsom våld, flykt, omplaceringar, barnsoldater, sexuellt utnyttjande Fattigdom ( t ex de afghanska barnen) Ofta i kombination med annat Flykt undan sina familjer, familjesammanbrott, barnmisshandel, skadliga traditioner, institutionernas vanvård, medicinska skäl och kränkande behandling (ofta forna Sovjetunionen) Desertörer Trafficing och barnarbete Brist på utbildningsmöjligheter pga diskriminering Ansluter till släktingar i landet Vad händer då när de kommer? Monika har undersökt hur barn i Skellefteå blev omhändertagna. Barn som bott på Migrationsverkets anläggningar kom efter ett halvår till Skellefteå. Man ändrade sig sedan och tog emot barn direkt i stället. Hälften av dem som kommer blir placerade i familjehem och hälften i kollektivt boende. Antingen släkthem eller socialtjänstens familjer. Yngre barn trivs bäst i familjehem. Äldre barn bor hellre i kollektivt grupphem. Stämmer inte för alla. De som bor i familjehem behöver oerhört mycket stöd. T ex släkthem.

7 Uppbyggnaden av mottagandet i Skellefteå Två rapporter finns att ta del av ungdomar i lägenheter Anställning och utbildning av personal Etablering i närområdet, invigningsfest och namntävlan (Origo) Uppbyggnad av ett socialt nätverk runt grupphemmet Goda-män-Skola-Fritid- Grannskap-ideela organisationer Ett typfall: Emran, Afghansk minoritet, mamman dog i barnsäng, pappan dog vid 12 år, växte upp hos faster och farbror. Hård uppväxt med hårt arbete. Lämnade hemmet 14 år gammal. Kom till Teheran. Arbetade på fabrik med golvplattor, Bodde i fabriken, illegala arbetare. Jobbade där i 1,5 år. En grupp och en ledsagare tog honom till Turkiet. Kallt, beskjutning av militär, gruppen splittrades, kom till en by och fick mat, Istanbul i 17 dagar, paddlade över till Grekland i småbåtar, tog sig till Malmö i Sverige, Migrationsverket tog hand om honom. Skickades direkt till Skellefteå, bodde på asylhemmet, fler afghaner kom, etablerade sig väl, duktig, gick i skolan, busig och skojfrisk, efter 1 års väntan fick han uppehållstillstånd, blev deprimerad, kände sig ensam, har ingen familj, längtade så efter sina syskon, bad om hjälp att få kontakt med dem. Svenska Afghanistankommittén i Kabul lyckades spåra upp systern som var gift där, en broder var i Pakistan och en i Kabul. Historien stämde!!! Han gick sedan ut Barn- och fritidsprogrammet och arbetar nu i trakten. Det finns fördomar om ankarbarn. Vad bör ett gott mottagande innehålla? Gott omhändertagande i boendet Nära samarbete med skolan (Det enda som de förstår när de kommer) Nära samarbete med gode mannen (Helst en per ungdom) Aktiv fritid Framtidsmöjligheter 9 av de 10 har stannat i Skellefteå efter 5 år. Annalena Selleberg, Förvaltningschef Annika Vanneberg, rektor Fässbergsgymnasiet Ulrika Nordström, handläggare Ingela Steen, god man Hinder och möjligheter Hur förbereder man mottagande ur ett kommunövergripande perspektiv? 2007 kom 240 barn och ungdomar till Mölndal (Totalt cirka 1200 barn i landet) Bakgrund Ansvaret för ensamkommande asylsökande barns boende övertogs av kommunerna från Migrationsverket

8 Syftet med reformen: socialtjänstens kompetens och insatser, kontinuitet och långsiktighet, normalisering, renodling och förtydligande av rollfördelning stat och kommun förstärka barnens rättigheter. Migrationsverket ska handlägga och besluta i asylärenden. Kållered har ett kontor för asylansökan. Det finns 4 ankomstkommuner. Solna, Sigtuna. Malmö och Mölndal. Eller där barnet ger sig till känna. (färre) Ankomstkommun asylkontor eller känd myndighet Socialtjänstlagen kommunernas yttersta ansvar för att de vistas i kommunen och får det stöd som krävs Avtalskommun, de kommuner som har avtal för att ta emot barn och ungdomar Händelseutveckling i Mölndal Mars 2006 beslut om reform och ersättningsnivå April 2006 förfrågan till kommunerna om att teckna överenskommelse Maj 2006 Mölndal säger nej till att bli avtalskommun Juni 2006 Mölndal tecknar avtal som ankomstkommun Socialtjänsten tecknar avtal om 6 abonnemangsplatser med 2 institutioner (Kända sedan tidigare och hade rätt kompetens) Juli 2006 reformen träder i kraft det anländer 12 barn till Mölndal Sept 2006 det anländer 19 barn, avtalsplatserna är fullbelagda, barnen kvarstannar, behöver gode män, skola och hälsoundersökningar Nov 2006 skolan börjar Dec 2006 Mölndal har tagit emot 70 barn, de kvarstannar över 3 månader, institutionerna räcker inte till Flexibla samarbetspartners fanns tack och lov!!! Febr 2007 barnen kvarstannar 5 mån, några vill inte lämna Mölndal Juni 2007 PUT (permanent uppehållstillstånd) för barn i ankomstkommunerna Juli 2007 ökad ekonomisk ersättning till avtalskommuner, höjning av ersättningsåldern, ökad avtalsstimulans (Viktiga avgöranden för den politiska debatten) Dec mottagna asylsökande barn, varav 40 har erhållit PUT och har blivit kommuninnevånare Positiva förväntningar på uppdraget nu bland politiker. Andelen barn ökar nu mycket. Situationen i världen. Fler kommuner är med och tar emot. Det handlar om Ungdomar, killar, år Från Irak, Somalia, Afghanistan Förtegna om sin bakgrund och väg till Sverige Spännvidd av social problematik Positiva, intresserade och motiverade Framgångsfaktorer Inställningen Riktiga strategiska val

9 Flexibilitet (även i kommunen) Samarbete (springa efter, signaler som kommer, vad är vår roll? Nya samverkansformer som man måste bygga upp) Bra institutioner Kompetens (fyllt på med kompetens) Nätverk (förvaltningschefer och deras presidier lärt av varandra) Information (mycket information till kommunledningen under gång) Mölndal har fått springa efteråt, eftersom det gick så fort. Skolans roll Annika Vannerberg, Fässbergsgymnasiet Fässbergsgymnasiet ca 1200 elever, 11 program % invandrarungdomar 4 individuella program - IVIK, IV Introduktionskurs för invandrarungdom - Bas-IVIK. Ensamkommande asylsökande ungdomar - IV - PRIVAS Formella mål och riktlinjer Myndigheten för skolutveckling - Innehåll - Mångfald och likvärdighet 2 planer för deras skolgång och integration 11 september skakade om västvärlden. Oro på skolan av olika skäl Vad är en invandrarungdom? Namn, hudfärg?? Ens tankemönster bryts ibland En av föräldrarna är född i utomnordiskt land. Hur förbereder man mottagandet? Information till all personal flera gånger (lätt att det blir missförstånd om man inte har rätt kompetens) (språk, kultur och koder) Rekrytering av rätt kompetenser lärare och lärarassistenter (vecka 44, IVIK-personal fanns kvar som kunde tas loss och användas för dessa ungdomar) Här och nu gäller! Carpe diem. Dygnsformen för dessa ungdomar gäller. Administration, busskort, hjälp vid förflyttning för att underlätta livet. Lärarassistent som kom från vården med dålig rygg intresse för ungdomarna kom från Iran och talade 3 språk från regionen. Ovärderlig tillgång!! Tydliga förutsättningar för uppdraget Kontinuerlig dialog med samarbetspartners boende, God man, flyktingsekreterare, Migrationsverket Ungdomarna *företrädesvis pojkar från Irak, Afghanistan, Somalia, Kurdistan

10 * Fler språkområden, bla arbiska Så lite som möjligt med tolk svenskan gäller Förutsättningar för undervisning Bas-IVIK Hög lärartäthet, 3,5 tjänst på 25 elever Grupper i gruppen Hög grad av individualisering Sammanhållen undervisning Möjligheter till sociala kontakter med andra elever, t ex lunch, idrott, estetisk verksamhet Sen start på dagen Schemat kan brytas när som helst Undervisning Underskatta inte dessa ungdomar *Bas-IVIK (transit) Behöver tolk för vardagsproblem/konflikter Svenska, språk, matematik, idrott, Sverige. Gruppen ändras hela tiden * Bas-IVIK (PUT) Behöver oftast tolk för vardagsproblem/konflikter Sv, ma, eng, id, Sverige Deltar i andra ämnen på IVIK efter språklig färdighet. Gruppen relativt konstant Lärarcitat Jag trodde inte att det var möjligt att ha så roligt på jobbet Ingela Steen, God man Rädda barnen, Länsstyrelsen, Ordf förmyndarnämnden i hemkommunen Lag om god man för ensamkommande barn Inget barn skall stå utan företrädare Tillförsäkra barnen en trygg tillvaro Förordnas för barn under 18 år Överförmyndaren förordnar i barnets vistelsekommun (problematiskt om socialtjänsten finns i en annan kommun) Flyttar man kan det bli en ny god man. Vad ingår i uppdraget som god man I vårdnadshavares och förmyndares (förälders) ställe ansvara för barnet Ingen underhållsskyldighet Ingen faktisk vård Se till att barnet får regelbunden kontakt med sin familj Vad gör överförmyndaren * Upprättar en bank med gode män * Rekryterar god man för barnet

11 * Ordnar helst träffa mellan god man och barnet med en tolk * Informerar MIV och Socialtjänsten * Har tillsyn I Mölndal träffar man barnet första gången hos överförmyndaren. Bra rutin Vad gör den gode mannen * Ansöker om asyl Träffar barnet skapa en relation Kontakter med MIV, advokat, socialtjänst, överförmyndare m fl Kontakter med boendet Kontrollerar; hälsoundersökning, ekonomi, skola Lämnar årsredovisning och redogörelse Man får ny tonåringar men det är skillnad. Dessa barn ser upp till en som en äldre person. Hövliga. Nackdel-Man kanske inte alltid får höra det som är sant. Hälsoundersökning viktig ofta smittsamma sjukdomar som TBC Svårigheter Brist på kulturkompetens (Man får försöka läsa på om deras bakgrunder) Brist på kunskaper/erfarenheter asylprocess, socialtjänst, migrationsdomstolen, förhållningssätt Negativ information till barnet (svårt att lämna eftersom det kan bli ett nytt trauma) Känslomässigt engagemang Dublinkonventionen om att söka i det första landet. Ofta är det Grekland som är första land. Det kommer oerhört många dit. Problematiskt. Professionellt förhållningssätt är viktigt! Det ställer speciella krav vid rekrytering. Ulrika Nordström Handläggare på Migrationsverkets uppdrag, flyktingsamordnare. Lång erfarenhet av flyktingmottagande. Fullt på institutionerna idag. Tvingas hitta andra sådana, vilket inte alltid är bra. Det finns just nu inga alternativ. Kompetensen ser annorlunda ut. Under jul och nyår har det kommit många barn. Oförutsägbarhet präglar arbetet. Ständig jourtelefon. Man vet inget om barnet i förväg. Placera först och sedan lära känna. Ska egentligen inte ha en relation till barnet. Många blir kvar så det blir det en relation. Information i sin tur till anvisningskommunerna. Efter ett par dagar sker ett enkelt samtal med tolk. Hur ser bakgrunden ut? Ofta gripande berättelser. Det kommer också barn som är i fel konstellation. Barn utan biologiska föräldrar. Tex barn som kommer med sin moster. Är då ensamkommande. Ska man separera? Storebror 19 år och lillebror 17 år. Svåra beslut. Barnet får tid att förbereda sig inför en flytt. Många vill bo kvar inom Göteborgsregionen. Starta nu i fler kommuner!

12 Barnen får panik i ögonen om de ska till Norrland. Barnen har ofta bott i storstäder. Oftast pojkar i årsåldern. Kollektivboende är nog bäst. Familjehem är lite svårare. Vill gärna bo i stan. Kan vara svårt med språket. Man måste då ha tillgång till tolk eller om någon talar språket. Goda nätverk är viktiga. Ett drastisk exempel på en pojke (16 år ) som blev placerad på Stora Torp under 4 dagar. Han ville egentligen komma till sin faster som fanns i asylprocessen. Bo hos släkting eller på institution. Risk att de inte följs upp där de befinner sig. En pojke kom med en stor tumör. Har fått uppehållstillstånd. 6-årig pojke med sin moster som var väldigt ung. Hon hade tagit hand om honom hela tiden. Han ville inte vara i Sverige och ville hem till Somalia. Använd tolk så ofta det går. Det finns telefontolkar också. De kan ha ett ytflyt i sitt språk men förstår inte. Ha möte med socialtjänst och skola. och invandring Ensamkommande asylsökande barn Där finns ett bra flödesschema. / Margaretha Allen dokumenterade Eftermiddagspass, fördjupningsseminarium med Ole Hultmann, Henry Asher och Monica Brendler-Lindqvist Frågor från publiken handlade bland annat om behovet av tillgång till barnpsykiatrisk expertis. Är screening viktig? På detta hade panelen olika synpunkter. Henry och Ole menade att det kan vara så att barnet har nytta av screening eftersom det då kan komma fram psykiska symptom som annars på sikt kan leda till större problem. Skolan kan också få adekvat information så att hänsyn kan tas. Trauma kan exempelvis leda till koncentrationssvårigheter. Det fanns också viss tveksamhet i panelen. Monica menade att barnen är svårbedömda, hon tror att man måste vara ödmjuk för resultaten av sådan screening. Det är bättre i så fall att vänta till efter det att barnet fått uppehållstillstånd. Frågor sätter igång mycket. Detta kan Henry instämma i också, timingen är viktig. Det är också angeläget att vara tydlig med vem man är i ett sådant möte, att man till exempel inte råder över asylprocessen. Det är mycket sårbara barn. En viktig person för att diskutera hälsan kan istället vara skolsköterskan. Vilken kompetens behöver skolan ha, för att möta barn med posttraumatisk stress, undrade någon i publiken. Man har känt viss bävan och undrat om man kommer att klara uppdraget, men det känns mer hoppfullt nu när skolchefen från Mölndal förmedlade insikten om vilken skolans roll är, och att man inte behövde rota i traumat. Samtidigt saknas ofta handledning i skolan. Detta kommenterades från panelen med att det i Göteborgs Stad nu har tillskapats en resursenhet för utbildning och konsultation till skolan. Det kanske kan vara något för GRkommunerna att diskutera vidare om för ett samarbete. Ole rekommenderar att skolan är med

13 vid möte tillsammans med god man och socialsekreterare så att ett informationsutbyte kan ske där. Det är också viktigt att vara uppmärksam på vad som går igång hos en själv vid mötet med ett barn som har stora behov. BUP kan också vara en resurs för att ge stöd i personalgruppen på skolan. Psykologisk kunskap behövs men det behöver inte alltid vara psykologkontakt, säger Ole. Skolans betydelse lyftes upp under eftermiddagen, skolan har en struktur som barnen känner igen och om man levt i en oförutsägbar kaotisk tillvaro är denna struktur värdefull. Gruppboende eller familjehemsplacering diskuterades. Det finns olika syn på vad som är det bästa. Det kan till exempel handla om vilken ålder barnet är i, om man har fysiska skador som behöver särskild omsorg och om det finns släkt att bo tillsammans med. Problemen med familjehemmen kan vara att de får för lite stöd och uppbackning. Ett annat problem kan vara att den unge brutit upp från familjen eller inte har något familjeband längre, och ska börja om i ett helt nytt familjesammanhang samtidigt som de redan gått igenom en frigörelseprocess. Vanliga tonårskonflikter och uppbrott är vanliga. Men vissa barn kan vara yngre mognadsmässigt än vad åldern säger. Därför måste bedömningen ske individuellt och i dialog med barnet, menar Henry. En person i publiken pekar på att familjehemmet kan finnas med i resten av livet på annat sätt än vad ett gruppboende kan göra, en relation som skapas blir inte utbytbar på samma sätt. Vad främjar integration bäst, frågar någon. Integrationen främjas om man känner sig trygg, svarar Henry. Monica ger exempel från Skellefteå där boendepersonal bidragit på en mängd sätt till att de unga fått goda sammanhang i Sverige. Henry vill tipsa om forsknings- och utbildningsutbudet vid NHV, om flyktingskap, migration och hälsa. Henry avslutar med en föreläsning om mänskliga rättigheter, det skadar inte att påminna sig om varför vi tar emot barnen, det är inte av snällhet, utan en rättighet för alla att få en fristad vid förföljelse. Henry lyfter också upp det goda samtalets betydelse. Se mer om detta i Henrys power point presentation som läggs på FoU i Västs hemsida. /Elisabeth Beijer antecknade

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma

Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Ensamkommande barns och ungdomars hälsa, kriser och trauma Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg. psykoterapeut, handledare, verksamhetschef Röda Korsets Center för torterade flyktingar Innehåll: Från

Läs mer

Krigstrauma i bagaget och mobbad i skolan

Krigstrauma i bagaget och mobbad i skolan Krigstrauma i bagaget och mobbad i skolan Anders Hjern, barnläkare, professor, Sachsska Barnsjukhuset och KI/CHESS Monica Brendler-Lindqvist psykoterapeut, verksamhetschef, Röda korsents center för torterade

Läs mer

Flyktingbarns helse. Kunnskapsrik og trygg i møte med minoritetsspråkelige familier OAS, Oslo 16 november 2011. Henry Ascher

Flyktingbarns helse. Kunnskapsrik og trygg i møte med minoritetsspråkelige familier OAS, Oslo 16 november 2011. Henry Ascher Flyktingbarns helse Kunnskapsrik og trygg i møte med minoritetsspråkelige familier OAS, Oslo 16 november 2011 Henry Ascher MD, docent i barnmedicin, universitetslektor Flyktingbarnteamet, Göteborg Svenska

Läs mer

Information till nya goda män för ensamkommande barn.

Information till nya goda män för ensamkommande barn. Överförmyndaren i Tingsryds kommun Box 88 362 22 TINGSRYD 0477-44 330 overformyndaren@tingsryd.se Välkommen till uppdraget som god man för ensamkommande barn För att hjälpa dig i ditt uppdrag som god man

Läs mer

Hälsosamtalsguiden För nyanlända med permanent uppehållstillstånd

Hälsosamtalsguiden För nyanlända med permanent uppehållstillstånd Hälsosamtalsguiden För nyanlända med permanent uppehållstillstånd Välkommen att ta del av en utvecklad och prövad hälsosamtalsmetod för nyanlända individer med flyktbakgrund som exempelvis kan användas

Läs mer

Ensamkommande men inte ensamma

Ensamkommande men inte ensamma Ensamkommande men inte ensamma Att arbeta med ensamkommande barn och ungdomar i praktik och teori Marie Hessle Fil.dr.,leg.psykolog,spec.i klinisk psykologi, Valsta VC Märsta marie.hessle@gmail.com 2013-10-30

Läs mer

Hälsans betydelse för nyanlända barn i skolan och skolans betydelse för nyanlända barns hälsa

Hälsans betydelse för nyanlända barn i skolan och skolans betydelse för nyanlända barns hälsa Hälsans betydelse för nyanlända barn i skolan och skolans betydelse för nyanlända barns hälsa Center för skolutveckling, Göteborg 2015-04-28 Henry Ascher MD, professor i Folkhälsovetenskap, NHV docent

Läs mer

Handbok för god man till ensamkommande barn

Handbok för god man till ensamkommande barn r Handbok för god man till ensamkommande barn Överförmyndarnämnden i 2011-07-15 ÖVERFÖRMYNDARKONTORET Sida 2(10) Innehållsförteckning 1 Välkommen till ett ideellt åtagande som god man till ensamkommande

Läs mer

Ensamkommande barn. ett gemensamt ansvar i Umeå. www.umea.se/ensamkommandebarn

Ensamkommande barn. ett gemensamt ansvar i Umeå. www.umea.se/ensamkommandebarn Ensamkommande barn ett gemensamt ansvar i Umeå www.umea.se/ensamkommandebarn 1 Barn och ungdomar i en utsatt situation Varje år kommer flera hundra barn under 18 år ensamma, utan föräldrar till Sverige

Läs mer

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll

Överförmyndarens ansvar. God mans uppdrag och roll Överförmyndarens ansvar God mans uppdrag och roll OLIKA MYNDIGHETERS ANSVAR Migrationsverket Länsstyrelserna Kommunerna Landstingen Inspektionen för vård och omsorg Socialstyrelsen Migrationsverket ansvarar

Läs mer

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn Kommunstyrelsen 2007-06-04 129 296 Arbets- och personalutskottet 2007-05-28 125 279 07.94 13 juniks17 Etablering av verksamhet för ensamkommande barn Bilaga: Faktablad Migrationsverket Migrationsverket

Läs mer

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Uppsala 2013 okt Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Problematik Migrationsstress - Trauma Förståelse Förhållningssätt Behandlingsbehov Familjeåterförening med komplikationer

Läs mer

HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA

HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA HELHETSSYN OCH SAMVERKAN FÖR BARNETS BÄSTA Maria Wadman aukt. socionom, leg. psykoterapeut Nadja Barenthin Lindblad leg. sjuksköterska Flyktingbarnteamet Gamlestaden Barn- och ungdomspsykiatri Barn- och

Läs mer

Överförmyndarens roll och god mans uppdrag

Överförmyndarens roll och god mans uppdrag Överförmyndarens roll och god mans uppdrag Annika Ewe Sjöberg, förvaltningsjurist Överförmyndarenheten Mölndals stad annika.ewe.sjoberg@molndal.se Pernilla Andemore, socionom Överförmyndarverksamheten

Läs mer

Vägledning och checklista God man för ensamkommande barn

Vägledning och checklista God man för ensamkommande barn 2013-10-01 Rev. Vägledning och checklista God man för ensamkommande barn Framtagen av arbetsgruppen överförmyndare och gode män i projektet Ensamkommande barn i Stockholms län. Beslutad av styrgruppen

Läs mer

för Ensamkommande barn

för Ensamkommande barn Information från Överförmyndare i Samverkan Hultsfred/Högsby/Oskarshamn/Mönsterås om God man för Ensamkommande barn Överförmyndaren är en kommunal tillsynsmyndighet över kommunens gode män, förvaltare

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i

Läs mer

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket.

Shirin Pettersson Henare. Tel: 010-4855499. Teamledare på Mottagningsenheten i Borås. shirin.petterssonhenare@migrationsver. ket. Januari 2013 Shirin Pettersson Henare Tel: 010-4855499 Teamledare på Mottagningsenheten i Borås shirin.petterssonhenare@migrationsver ket.se Migrationsverkets uppdrag Vi prövar ansökningar från de som

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Ett gemensamt ansvar för ensamkommande och ungdomar September 2007 Varje år kommer flera hundra och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka asyl, så

Läs mer

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad

Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan. Johannes Lunneblad Barnets bästa för flyktingbarn i förskolan Johannes Lunneblad Migration Legal migration : Tvingad migration Familjeanknytning Illegal migration (pappers lösa) Flyktingar och nyanlända Konventionsflykting:

Läs mer

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande

Februari 2015. Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande Februari 2015 Ett gemensamt ansvar för mottagandet av asylsökande FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, artikel 14; Envar har rätt att i andra länder söka och åtnjuta fristad från förföljelse

Läs mer

God man fo r ensamkommande flyktingbarn KOMMUNFULLMÄKTIGE. Överförmyndaren EN INFORMATION FRÅN ÖVERFÖRMYNDAREN I SALA KOMMUN

God man fo r ensamkommande flyktingbarn KOMMUNFULLMÄKTIGE. Överförmyndaren EN INFORMATION FRÅN ÖVERFÖRMYNDAREN I SALA KOMMUN God man fo r ensamkommande flyktingbarn KOMMUNFULLMÄKTIGE EN INFORMATION FRÅN ÖVERFÖRMYNDAREN I SALA KOMMUN FÖRORD Detta är en vägledning där du får information om vad som krävs av dig som god man för

Läs mer

Depressioner hos barn

Depressioner hos barn Depressioner hos barn Konferens Draken 2011-12-08 Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR Frågorna handlar om Föräldrarna Barnen/ungdomarna Vad man kan göra Samverkan En del annat Dokumentationen kommer att finnas

Läs mer

Sida1. www.hassleholm.se. Välkommen. som god man för ensamkommande barn!

Sida1. www.hassleholm.se. Välkommen. som god man för ensamkommande barn! 1 Sida1 www.hassleholm.se Välkommen som god man för ensamkommande barn! 2 Välkommen Till ditt uppdrag som god man! Syftet med denna information är att ge dig, som nybliven god man en vägledning och ett

Läs mer

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige

E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige E 1 Narkotikafrågan i det mångkulturella Sverige Sverige mot narkotika Seminarieblock E, kl. 10.15-11.00 2 oktober, 2015, Landskrona Adj professor Solvig Ekblad, Karolinska Institutet leg psykolog på Akademiskt

Läs mer

Gode mannens uppgifter:

Gode mannens uppgifter: 2011-05-20 Riktlinjer / Checklista God man för ensamkommande barn Framtagen av arbetsgruppen överförmyndare och gode män i projektet Ensamkommande barn i Stockholms län. Beslutad av styrgruppen i projektet.

Läs mer

Handbok för god man till ensamkommande barn

Handbok för god man till ensamkommande barn Handbok för god man till ensamkommande barn Information och vägledning angående uppdraget som God man för ensamkommande barn 1 Innehållsförteckning 1. Välkommen till uppdraget som god man till ensamkommande

Läs mer

Checklista för ett bra mottagande av ensamkommande flyktingbarn

Checklista för ett bra mottagande av ensamkommande flyktingbarn Checklista för ett bra mottagande av ensamkommande flyktingbarn Vår vision är en värld där Barnkonventionen är förverkligad och alla barns rättigheter är tillgodosedda. Det är en värld som respekterar

Läs mer

- Vilket stöd får ensamkommande flyktingbarn i Vadstena?

- Vilket stöd får ensamkommande flyktingbarn i Vadstena? LINKÖPINGS UNIVERSITET A-uppsats Vt. 2014 Statsvetenskap 1 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Det svenska politiska systemet Grupp 1 - Vilket stöd får ensamkommande flyktingbarn i Vadstena?

Läs mer

Integrationsenheten Haparanda Stad

Integrationsenheten Haparanda Stad Integrationsenheten Haparanda Stad Verksamhetsbeskrivning Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 3 Överenskommelse med Migrationsverket... 3 Integrationsenheten... 3 Kvalitetsarbete... 3 Mottagning och integration

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Susanne Appelqvist familjebehandlare Maria Malmberg leg psykolog Anna Mann kurator Psykiatri för barn och unga vuxna BUV Örebro

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009 Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Mars 2009 Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande förälder eller annan legal vårdnadshavare till Sverige för att söka

Läs mer

Psykosocialt mottagande av flyktingbarn i skolan vad kan vi lära oss av forskningen?

Psykosocialt mottagande av flyktingbarn i skolan vad kan vi lära oss av forskningen? Psykosocialt mottagande av flyktingbarn i skolan vad kan vi lära oss av forskningen? Anders Hjern Det var i mitten av 1980-talet som flyktingbarnens speciella behov av stöd började diskuteras i Sverige.

Läs mer

Checklista för gode män för ensamkommande barn

Checklista för gode män för ensamkommande barn Checklista för gode män för ensamkommande barn (Reservation för att checklistan inte är fullständig, 2014-07-22) Att göra omgående (innan beslut) Träffa barnet för ett första samtal (med tolk) Efter träffen:

Läs mer

Vanliga fördomar om invandrare

Vanliga fördomar om invandrare Vanliga fördomar om invandrare Det pågår en massinvandring till Sverige. Det stämmer inte. I dag är cirka 15 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. Statistiska centralbyrån beräknar att

Läs mer

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn

Etablering av verksamhet för ensamkommande barn Kommunfullmäktige 2007 06 18 151 322 Kommunstyrelsen 2007 06 04 129 296 Arbets och personalutskottet 2007 05 28 125 279 Migrationsverket, Arbetsmarknadsförvaltningen, Invandrarservice, Socialförvaltningen,

Läs mer

EN INFORMATION FRÅN ÖVERFÖRMYNDAREN I SALA KOMMUN, 2011-09-15

EN INFORMATION FRÅN ÖVERFÖRMYNDAREN I SALA KOMMUN, 2011-09-15 ÖVERFÖRMYNDAREN EN INFORMATION FRÅN ÖVERFÖRMYNDAREN I SALA KOMMUN, 2011-09-15 Detta är en vägledning där du får information om vad som krävs av dig som god man för ensamkommande flyktingbarn. Du får information

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

ÖVERFÖRMYNDAREN Överförmyndaren i Sorsele kommun är ansvarig för att förordna en god man till de ensamkommande barnen som bor i Sorsele.

ÖVERFÖRMYNDAREN Överförmyndaren i Sorsele kommun är ansvarig för att förordna en god man till de ensamkommande barnen som bor i Sorsele. SORSELE KOMMUN BAKGRUND Sorsele kommun har tagit emot ensamkommande barn sedan februari 2007 utifrån avtal med Migrationsverket. Just nu har man ett avtal från den 11 januari 2010 gällande att ta emot

Läs mer

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet.

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet. Flyktingproblematik Anna-Karin Schuller Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet. Dimensioner av sorgen: Förlusten av det sociala nätverket. Förlusten

Läs mer

Information om ensamkommande barn

Information om ensamkommande barn Information om ensamkommande barn Uppehållstillstånd 2013 Kvottuttagna 2 % Migrationsverkets ansvar ta emot och pröva ansökan om asyl göra åldersbedömningar ekonomiskt bistånd efterforska barnens vårdnadshavare

Läs mer

Flyktingar i Bergs kommun. www.berg.se

Flyktingar i Bergs kommun. www.berg.se Flyktingar i Bergs kommun www.berg.se Innehåll Hur och varför man invandrar Kvotflykting Asylflykting Ensamkommande 18+, Asylboende, Introduktionstiden, Boende Afghanistan, Eritrea, Irak, Somalia, Syrien

Läs mer

Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa

Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa Länsstyrelsen, Malmö, 12 mars Mikaela Hagan, mikaela.hagan@rb.se, www.connectproject.eu The contents of this presentation can in no way be taken

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Ensamkommande flyktingbarn

Ensamkommande flyktingbarn Ensamkommande flyktingbarn Ensamkommande flyktingbarn Malmö är sedan 2006 en av fyra mottagningskommuner för ensamkommande flyktingbarn i Sverige. De senaste åren har över 1400 ensamkommande flyktingbarn

Läs mer

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever,

Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever, Riktlinjer för mottagande av nyanlända elever, Melleruds Kommun 2014 1 Inledning Sammanfattning av de rutiner som tillämpas i Melleruds kommun anpassade till Skolverkets skrifter: Allmänna råd för utbildning

Läs mer

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Verksamhetsplan Ensamkommande barn

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Verksamhetsplan Ensamkommande barn Verksamhetsplan Ensamkommande barn Upprättad 2012-06-20 Fastställd av socialnämnden 2012-06-20 2(9) Inriktning och mål för boendet ensamkommande flyktingbarn Bakgrund Det finns ett stort antal lagar och

Läs mer

God man för ensamkommande barn

God man för ensamkommande barn Överförmyndarnämnden 1 (5) 2009-03-19 God man för ensamkommande barn Genom särskild lagstiftning föreskrivs att en god man för ensamkommande barn och barn som har blivit ensamma i Sverige skall utses så

Läs mer

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare

Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Du är nyckeln till fler bostäder för våra inflyttare Ökad inflyttning är positivt för Eksjö kommun Invandring är idag den största tillväxtfaktorn för befolkningsutvecklingen i vår kommun. Utan den skulle

Läs mer

Mellan det förflutna och framtiden

Mellan det förflutna och framtiden Mellan det förflutna och framtiden asylsökande barns hälsa, välbefinnande och välfärd Barn av vår tid Göteborg 17 mars 2011 Henry Ascher henry.ascher@nhv.se Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Rosengrenska

Läs mer

Informationsmöte. Torsdag 19 februari Särö skola

Informationsmöte. Torsdag 19 februari Särö skola Informationsmöte Torsdag 19 februari Särö skola Planändring inom detaljplan S83 Del som ska upphävas Ca 1500 m2 Särö Centrum Bukärrsängs förskola Utvecklingen av antal asylsökande ensamkommande barn i

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Redogörelse Ensamkommande barn

Redogörelse Ensamkommande barn Exempel på vad som ingår i uppdraget och berättigar till arvode. Redogörelse Ensamkommande barn Avser kvartal 1 1 jan 31 mars 2 1 april 30 juni 3 1 juli 30 september 4 1 okt 31 dec (en redogörelse för

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar April 2012 1 2 Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar April 2012 Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande

Läs mer

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar

Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Februari 2013 1 2 Ett gemensamt ansvar för ensamkommande barn och ungdomar Februari 2013 Årligen kommer ett stort antal barn och ungdomar utan medföljande

Läs mer

Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar

Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar Vägledningens målgrupper och syfte Socialsekreterare och arbetsledare Personal vid HVB Andra handläggare inom socialtjänsten Uppmärksamma barnens

Läs mer

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922

Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle. Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Vårdens ansvar i ett mångkulturellt samhälle Maria Sundvall, psykiater, Transkulturellt Centrum Luleå,150922 Ökad tillströmning av människor på flykt genom Europa. Toppmötena avlöser varandra. Civilsamhället

Läs mer

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa

Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Riktlinjer vid misstanke om att barn far illa Ett stöd i samarbete mellan förskola, skola och socialtjänst kring anmälningsärende enligt 14 kap.1 Socialtjänstlagen. Definitionen utgår från barnet, skiljer

Läs mer

Elevhälsan. Manual. Social bedömning. inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Elevhälsan. Manual. Social bedömning. inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Elevhälsan Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Elevhälsan, För- och grundskolan Umeå kommun Telefon 090-16 12 20 sep 2013 Innehållsförteckning Social bedömning...

Läs mer

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf)

Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Talepunkter till bildspelet Vidarebosättning En kvotflyktings väg till Sverige (pdf) Migrationsverket har tagit fram ett presentationsunderlag (Vidarebosättning Presentation Bildspel) kring vidarebosättningen

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot KIRUNA KOMMUN 110516 Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot 1. Följande styrdokument ligger till grund för framtagandet av denna handlingsplan; FN:s konvention om mänskliga rättigheter

Läs mer

Information om ensamkommande barn

Information om ensamkommande barn Information om ensamkommande barn Uppehållstillstånd 2013 Kvottuttagna 2 % Vem är ensamkommande? Under 18 år. Skilt från båda sina föräldrar vid ankomsen till Sverige. Övergivet barn. Migrationsverkets

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-19 Dnr: 2014/947-IFN-063 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-19 Dnr: 2014/947-IFN-063 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-19 Dnr: 2014/947-IFN-063 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Individ- och familjenämnden Överenskommelse

Läs mer

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén

Lärarmaterial NY HÄR. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11. Reflektion. Grupparbete/Helklass. Författare: Christina Walhdén sidan 1 Författare: Christina Walhdén Vad handlar boken om? Hamed kom till Sverige för ett år sedan. Han kom helt ensam från Afghanistan. I Afghanistan är det krig och hans mamma valde att skicka Hamed

Läs mer

Manual Social utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum

Manual Social utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum Manual Social utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum Reviderad oktober 2011 Innehållsförteckning Sidan Innehållsförteckning -------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum

Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum Manual Social bedömning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum Reviderad december 2013 Innehållsförteckning Sidan Innehållsförteckning -------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Återvändande ensamkommande. Situationen för ensamkommande barn med avslag

Återvändande ensamkommande. Situationen för ensamkommande barn med avslag www.begripligt.nu #barnimigration Återvändande ensamkommande Situationen för ensamkommande barn med avslag Varför projekt ÅE? Sedan 2006 har verksamheten varje år vuxit i volym och omfattning på ett sätt

Läs mer

Välkommen som god man till ensamkommande barn

Välkommen som god man till ensamkommande barn Välkommen som god man till ensamkommande barn Överförmyndare i samverkan hälsar dig välkommen till ditt uppdrag som ställföreträdare. I de ensamkommande barnens situation ligger att de vid sin ankomst

Läs mer

Riktlinjer avseende ensamkommande flyktingbarn

Riktlinjer avseende ensamkommande flyktingbarn Dnr SN11/78 Riktlinjer avseende ensamkommande flyktingbarn Dnr SN 11/78 Gäller fr o m den 1 januari 2012 Dnr SN11/78 2/9 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 3 Verksamhetens inriktning...

Läs mer

MALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR

MALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR MALMÖ KOMMUNFULLMÄKTIGES HANDLINGAR BIHANG Ansv. utg.: Siv Gyllix 2014 Nr 106 Motion av Magnus Olsson (SD) angående att säga upp avtalen med Migrationsverket och Länsstyrelsen i Skåne län (Dnr STK-2014-200)

Läs mer

Arbetsmarknads-, integrations- och kompetensförvaltningen Laila Edholm, mångfaldskommunikatör Tfn 070-303 52 84. Att hitta rätt i sitt nya land

Arbetsmarknads-, integrations- och kompetensförvaltningen Laila Edholm, mångfaldskommunikatör Tfn 070-303 52 84. Att hitta rätt i sitt nya land Arbetsmarknads-, integrations- och kompetensförvaltningen Laila Edholm, mångfaldskommunikatör Tfn 070-303 52 84 Att hitta rätt i sitt nya land En sammanställning av vad som hänt ensamkommande flyktingbarn/-ungdomar

Läs mer

Till: Socialnämnden. Rapport från kommunrevisorerna avseende granskning av ensamkommande barn och ungdomar

Till: Socialnämnden. Rapport från kommunrevisorerna avseende granskning av ensamkommande barn och ungdomar KARLSKOGA KOMMUN Kommunstyrelsen III KARLSKOGA KOMMUN ~ Revisionen 2013-02-18 Diariem ~~.Dc'J6 Kopia Han?I" s~.rm... '''~s.:''''...,,\.c.r ~. 2013-02- 2 6 Till: Socialnämnden För kännedom: Kommunfullmäktige

Läs mer

Ensamkommande barn och unga

Ensamkommande barn och unga 2011-05-11 SIDAN 1 Ensamkommande barn och unga Vad gör socialtjänsten? Ingrid Persson enhetschef, Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning, Stockholm telefon 08 508 01 360 ingrid.persson@stockholm.se Föräldrakontakt.

Läs mer

Ensamkommande barn och ungdomar i Stockholms län

Ensamkommande barn och ungdomar i Stockholms län 2011-09-09 Ensamkommande barn och ungdomar i Stockholms län Enkätresultat januari 2011 Genomförd och sammanställd av arbetsgruppen socialtjänst och boende i projektet Ensamkommande barn i Stockholms län.

Läs mer

Information om uppdrag som god man för ensamkommande barn

Information om uppdrag som god man för ensamkommande barn ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN JANUARI 2015 Information om uppdrag som god man för ensamkommande barn Ett ensamkommande barn är en person under 18 år som kommer till Sverige utan sina föräldrar eller annan legal

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Anslag / Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagetts genom anslag

Anslag / Bevis Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagetts genom anslag ARVIDSJAURS KOMMUN Sammanträdesprotokoll Sammanträdesdatum Blad Socialnämnden 2007-10-23 120 Plats och tid Förvaltningsbyggnaden Arvidsjaur klockan 14.00-15.30. Beslutande Henning Åhman (s), ordförande

Läs mer

Familjehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar

Familjehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar Familjehem - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar Alla barn har rätt till föräldrar som kan ge dem trygga uppväxtförhållanden.

Läs mer

Uppehållstillstånd 2014

Uppehållstillstånd 2014 Information om ensamkommande barn Augusti 2015 Uppehållstillstånd 2014 Kvottuttagna 2 % 1 Migrationsverkets ansvar ta emot och pröva ansökan om asyl göra åldersbedömningar ekonomiskt bistånd efterforska

Läs mer

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där.

*PRIO Geografi 9 Lärarstöd kommer under hösten att läggas upp och kunna nås via hemsidan tillsammans med de övriga lärarstöden som nu finns där. Månadens PRIO-lektion Oktober Nyhetsrapporterningen har under höstterminens hittills handlat mycket om människor på flykt, framför allt från krigets Syrien. Nu har du chans att testa en provlektion med

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

God man för ensamkommande ungdomar

God man för ensamkommande ungdomar God man för ensamkommande ungdomar Kommunens åtagande Mariestads kommun och Töreboda kommun har tecknat avtal med Migrationsverket om att tillhandahålla 12 platser för ensamkommande barn/ungdomar, som

Läs mer

Information för ställföreträdare till ensamkommande barn

Information för ställföreträdare till ensamkommande barn Information för ställföreträdare till ensamkommande barn 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förtydligande av text/förkortningar i nedanstående text sid 3 God man för ensamkommande barn sid 4 Rollfördelning mellan

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande

Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande 1 [5] Stöd- och utvecklingsenheten 2015-10-12 Frågor och svar Inventering av evakueringsplatser för asylsökande Finns inte just din fråga besvarad? Hör i så fall av dig till Kontaktcenter kontaktcenter@botkyrka.se)

Läs mer

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga

Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn och unga Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen

Läs mer

Komplement till Socialstyrelsens SOSFS och tillhörande handböcker Frågor och oklarhet om roller och ansvar, barnens rättigheter och socialtjänstens

Komplement till Socialstyrelsens SOSFS och tillhörande handböcker Frågor och oklarhet om roller och ansvar, barnens rättigheter och socialtjänstens Komplement till Socialstyrelsens SOSFS och tillhörande handböcker Frågor och oklarhet om roller och ansvar, barnens rättigheter och socialtjänstens skyldigheter Angelägen och utmanande uppgift delvis ny

Läs mer

Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och unga

Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och unga Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och unga Katarina Munier 2014-06-19 Barnen har rätt till En vårdnadshavare och förmyndare i förälders ställe Ett hem och trygga och tillitsfulla relationer

Läs mer

Ensamkommande barn och ungdomar God mans roll under asylprocessen och Överförmyndarens roll

Ensamkommande barn och ungdomar God mans roll under asylprocessen och Överförmyndarens roll Ensamkommande barn och ungdomar God mans roll under asylprocessen och Överförmyndarens roll Pernilla Andemore, socionom Arbetsledare, överförmyndarverksamheten för Stenungsund, Orust, Lilla Edet och Tjörns

Läs mer

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap

Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Överenskommelse om idéburet offentligt partnerskap Bakgrund Målet för landstinget i Uppsala län är en god hälsa för alla länsinvånare. Landstinget ansvarar främst för hälso- och sjukvård men skapar också

Läs mer

Fristad åt förföljda författare Motion den 23 september 2014 av Sidney Holm, Gudrun Hubendick, Per Chrisander, Kerstin Nöre Söderbaum (MP).

Fristad åt förföljda författare Motion den 23 september 2014 av Sidney Holm, Gudrun Hubendick, Per Chrisander, Kerstin Nöre Söderbaum (MP). 2015-03-09 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/573-869 Kommunstyrelsen Fristad åt förföljda författare Motion den 23 september 2014 av Sidney Holm, Gudrun Hubendick, Per Chrisander, Kerstin Nöre Söderbaum

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan

Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Plan mot kränkande behandling för Lena förskola 2015-2016, avdelningarna Lärkan, Svalan och Ugglan Alla människor har lika värde och var och en ska respekteras för den hon är. I våra förskolor ska alla

Läs mer

Må bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg

Må bra. i förskola och skola. Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg Må bra i förskola och skola Information om stöd till barn och elever i Östra Göteborg 1 Barn och ungdomar som mår bra har bättre förutsättningar att utvecklas och ta till sig kunskap. Vi vet att det finns

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer