Föreningen Socionomer Inom Familjehemsvården. - Två tidigare konferenser - FSF-pristagare 2014: Hans Bäckström - Tema: Utredning av familjehem

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Föreningen Socionomer Inom Familjehemsvården. - Två tidigare konferenser - FSF-pristagare 2014: Hans Bäckström - Tema: Utredning av familjehem"

Transkript

1 2014 Föreningen Socionomer Inom Familjehemsvården - Två tidigare konferenser - FSF-pristagare 2014: Hans Bäckström - Tema: Utredning av familjehem 1

2 Innehåll FSF:s styrelse 2014 Inger Wolf Sandahl, ordförande , Christina Claésson, sekreterare Sonja Lind Brolinson, kassör Ann Olaison, NOFCA-representant Anitha Stjernström Gunilla Hallin, FfF-representant Innehåll FSF:s styrelse och innehåll 2 Redaktörens rader 3 Redaktionens rader 4 Till minne av Ingrid Bohm 5 Tidigare konferenser 6 FSF-priset Reportage Kollo för placerade barn 8 Utbildning för familjehem med placerade barnbarn 11 Åk ut i världen eller ta hem den! 14 Ensamkommande placerat barn 16 Debatt och remissvar Remissvar till SOU 2014:3 18 Vad motiverar fler adoptioner? 21 Tema: Utredning av familjehem Socialstyrelsens anvisningar och rekommendationer 22 Olika slags djupintervjuer 25 Nationell samordnare för den sociala barnavården 26 Katarina Möllerberg Anne-Sofie Östling Yvonne Wedin Utveckling av familjehemsvården Ett projekt inom Stockholms stad 27 I föreningen Nordiskt utbyte NOFCA FSF:s 3-årsplan 30 Nominera till FSF-pris 2015! 31 Kallelse till årsmöte Inbjudan till konferens 23 mars

3 Redaktörens rader Redaktörens rader Under 2014 har statliga initiativ tagits för att förbättra familjehemsvården och göra den mer rättssäker. Bra- Fam med Initial bedömning av familjehem och Socialstyrelsens handbok ger en god grund inför utredning av familjehem. De teorier och djupintervjuer som är vanliga i det praktiska genomförandet i slutet av utredningarna speglas i detta nummer. Håkan Ceders statliga enmansutredning föreslår tydligare regler kring familjehemsvården t ex var ska gränsen gå mellan privat och kommunalt ansvar. Och när ska ett familjehem betraktas som att det bedriver näringsverksamhet och hur många placerade barn ska få finnas i ett och samma familjehem utan att det betraktas som ett företag? Dessa och en rad andra frågor har FSF tagit ställning till i ett remissvar som återfinns i denna tidning. Ett tilläggsdirektiv till ovanstående utredning kommer snart på remiss och det handlar bland annat om att eventuellt göra det lättare för familjehem att adoptera placerade barn och om det behövs begränsningar i rätten för föräldrar att begära hemtagning av nyligen placerade barn. Du är välkommen med dina synpunkter till oss i styrelsen! Den 23 mars 2015 kommer vår årliga konferens i Södertälje att äga rum. Denna gång handlar konferensen om det tredelade föräldraskapet och exempel på hur umgänget kan utformas på olika sätt mellan placerade barn och deras föräldrar. I Stockholm stad har man under hösten 2014 genomfört en spännande kartläggning över kunskapsläget och olika former av stöd till umgänget mellan placerade barn och föräldrar. Projektledarna kommer att berätta mer om detta på konferensen i mars Jag och FSF önskar alla våra läsare ett Gott Nytt År och ett spännande 2015! Inger Wolf Sandahl, ordförande FSF 3 2

4 Redaktionens rader Redaktionens rader FSF är en helt ideell förening. Vi har ingen anställd och får inga bidrag. Allt arbete görs av frivilliga utan ersättning. Engagemanget är vårt kapital. Därför föreningen behöver allas krafter för att nå upp till våra höga mål. Vi behöver fler aktiva medlemmar! Alla kan dra ett strå till stacken. Det behöver inte kännas övermäktigt. Utveckla och lär dig mer av det du är intresserad av! Det behöver inte ta dagar och restid i anspråk. Om du har någon fråga du vill belysa närmare eller veta mer om ta kontakt med någon i styrelsen så kan vi hjälpas åt att få ihop en grupp. - Kanske du rentav får idéer när du läst denna tidning? Sonja Lind Brolinson, kassör Katarina Möllerberg, styrelsen FSF 34

5 Till minne av Ingrid Bohm Ingrid Bohm Min tidigare kollega och goda vän Ingrid Bohm avled efter en lång tids sjukdom i november Ingrid växte upp i Trångsund söder om Stockholm. Hon utbildade sig till socionom och arbetade i Stockholm stad, först under många år i Vantörs stadsdelsförvaltning som socialsekreterare, socialinspektör och familjehemssekreterare och under de senaste åren med familjehemsrekrytering och utbildning inom Stockholm stad centralt. Ingrid blev medlem i Föreningen för Socionomer inom Fosterbarnsvården när föreningen bildades 1994 och var under alla år därefter medlem i föreningens metodgrupp. Ingrid var mycket engagerad i frågor kring de placerade barnen, deras föräldrar och familjehemmen. I arbetet i metodgruppen inspirerades Ingrid att sprida kunskap om familjehemsvård. Tanken var att genom att dela med sig av nya sätt att arbeta till andra kommuner och kollegor kunde man ha ett utbyte av erfarenheter på ett okomplicerat sätt. Vi gjorde broschyrer och ordnade konferenser där våra egna medlemmar/kollegor kunde träffas och lära av varandra. Ingrid var också aktiv i organisationen CIF (Council of International Fellowship) som har ett omfattande utbytesprogram för socialarbetare mellan många, olika länder i världen. Ingrid var en vänfast person som höll kontakt med stor krets av människor från gamla skolkamrater till före detta placerade barn och, förstås, kollegor både i Sverige och i andra länder. Ingrid var också en djurvän och tog hand om flera hundar som omplaceringar. Under senaste åren var hon med och godkände jourhem för hundar som blivit övergivna i Irland. Ingrid arbetade fram till sin pension 2013 trots sin sjukdom och var alltid positiv och optimistisk. Ingrid var mycket förtjust i barn och ungdomsböcker och hade en gestalt från en gammal flickbok Pollyanna som förebild. Det var en flicka som i alla situationer såg något gott och möjligheter. Det var därför extra svårt att acceptera och ana att hon var så svårt sjuk. Ingrid levde med andra ord fullt ut till slutet och var aktiv hela livet. Vi är många som saknar henne. Ingrid efterlämnade make, son och dotter. Dottern Julia har följt sin mor i spåren och utbildat sig till socialarbetare. - Pirkko Nilsson 5

6 Tidigare konferenser Tidigare konferenser Några av arrangörerna: Katinka Aminoff, Helena Nyman, Monica Engman och Ann Olauson Utredning av familjehem I november 2013 anordnade FSF en konferens om utredning av familjehem. Intresset var stort, kring nittio deltagare. En av föreläsarna, psykolog Tor Vennerberg berättade på eftermiddagen om sin bok Vi är våra relationer. Dagen blev mycket uppskattad. Tors power-pointbilder finns på vår hemsida Nya yrkesroller barnsekreterare och familjehemssekreterare Konferensen genomfördes i mars 2014 med omkring hundra deltagare. Praktiker från olika kommuner delade med sig av sina erfarenheter. Angereds kommun berättade om sina erfarenheter av processen och vägen fram till ett fungerande teamarbete runt det placerade barnet. Konferensen avslutades med firandet av föreningens 20-årsjubileum. Efter minglet vidtog årsmötet. Årsmötet 2015 kommer också att äga rum i samband med konferensen i mars. 6

7 FSF-priset 2014 års FSF-pris FSF delar varje år ut ett pris i anslutning till årsmötet eller större konferens. Priset består av ett diplom och en minnesgåva. Det ska lyfta fram personer som utfört betydande insatser inom familjehemsvården vilket främjar barns möjligheter till en god uppväxt. År 2014 gick priset till Hans Bäckström Det åttonde FSF-priset delades ut till Hans Bäckström av FSF:s ordförande Inger Wolf Sandahl på föreningens 20-årsdag i Södertälje Ur motiveringen: Hans Bäckström har under flera år gjort arbetsinsatser för att främja och utveckla familjehemsvården på lokal nivå och på riksplanet. Att dela med sig av kunskaper, erfarenheter och material till kollegor och att göra brukarna och familjehemmen delaktiga har varit ledstjärnor för Hans arbete. Han har bidragit till att nytt material har arbetats fram; hälsokort, informationsbroschyrer och inte minst utbildningsmaterial till olika typer av familjehem. Under många år har Hans varit aktiv i FSF:s metodgrupp och han har haft en stor del i att många av våra konferenser fått ett bra program och nöjda deltagare. 7

8 Reportage Kollo för placerade barn och ungdomar i tyresö Barn i familjehem känns som världens ensammaste ibland. De bor inte hemma hos föräldrarna som alla andra. Deras föräldrar har ofta stora brister jämfört med andras föräldrar. Barn i familjehem kan känna skam. Det vet vi som möter dem. Om man inte duger som barn, hur ska man stå ut? Skammen tar sig olika uttryck i form av skygghet, oregerlighet, olika diagnoser mm. Barnen på bilden är från kollo på Barnens ö och har inget samband med denna artikel Därför har familjevårdsenheten i Tyresö under flera år försökt få till stånd aktiviteter för de placerade barnen där de kan mötas. Dagen på Gröna Lund är uppskattad och gör att barn och familjehem får ses. Men det är ju kanske inte ett ställe där man lär känna någon ny eller pratar om viktiga saker. Vi hade planerat för filmkväll och gruppverksamhet med mera. En av oss ordnade julgransplundring för placerade barn och familjehem. Men arbetsbördan har gjort att vi inte räckt till. I samtal med företaget Magelungen angående att något barn skulle åka på deras terapikollo, uppstod idén på ett familjehemskollo i samarbete mellan oss. Vi inledde samarbetet under en vecka sommaren 2012 där sex barn från Tyresös familjevårdsenhet deltog. Hur blev det? Jo, kollot för våra familjehemsplacerade barn och ungdomar har efter två somrar visat sig 8

9 Reportage lyckosamt. Vi planerar för att kollot ska återkomma varje år. I år har dessutom, på ungdomarnas egen önskan, en uppföljningshelg på hösten tillkommit. Barnen har varit mellan 11 och 17 år. ALLA deltagande barn och ungdomar har uttryckt stor glädje när de har pratat om kollot efteråt. En flicka med stora kamratsvårigheter och rätt mycket konflikter med familjehemmet, blommade ut efter kollot. Hon hittade kompisar hemmavid och konflikterna med familjehemmet minskade märkbart. Två syskon som bråkat mycket när de setts tidigare kunde närma sig varandra och visa varandra och andra att de tyckte om varandra. En del av barnen har fortsatt att ha kontakt med varandra efter kollot på telefon och internet; de bor ju rätt långt bort från varandra. Två andra barn som var tvungna att flytta till jourhem efter en misslyckad familjehemsplacering, kunde få referenser av andra kollobarn som bott i det jourhemmet. Det gjorde deras flytt betydligt lättare. Personalen handplockades av föreståndaren för kollot. Viktiga egenskaper var prestigelöshet och att kunna reflektera över sig själv. Genom att arbeta med barnens känslor och behov ville de hjälpa dem till ett bra beteende. Presentationen första kvällen började med: Alla som är här bor i familjehem och kommer från Tyresö. Sedan började barnen direkt prata med varandra om Tyresö och var de bott och senare om sina föräldrar och familjehem. Personalens reflektion efter kollona var att dessa barn hade högre motivation än andra terapikollobarn att arbeta med sig själva, de kommunicerade mer och agerade inte ut lika mycket. Kollot har stärkt barnen genom att de kunnat dela och känna igen sig i varandras historia bakåt och i nuvarande situation. Alla har föräldrar som inte har räckt till på olika sätt. De 9

10 Reportage har upplevt missbruk, misshandel, försummelse mm. De har också fått byta familj, vilket inte många andra barn har, även om många kan leva i flera familjesystem och styvfamiljer nu för tiden. För oss människor är det ju viktigt att höra till, framför allt när vi är barn. Om man inte känner sig riktigt självklar som familjemedlem, kan man i alla fall dela den erfarenheten med andra. Man kan känna igen sig och utbyta erfarenheter. också var en ny erfarenhet för de flesta. Det var också konflikter mellan några av barnen, men det fanns många kunniga vuxna som kunde hjälpa till med att lösa dem. Är det dyrt? Ja, men värt varenda krona! Familjevårdsenheten i Tyresö - genom Ylva Wallin Men vad gjorde de? Var det terapi hela dagen? Nej, förstås inte. Det var mest kollo, med allt vad det innebär av bad, berättande av spökhistorier, paddling, fiske och lägereldar. Barnen gjorde allt man gör på kollo, vilket 10

11 Reportage Utbildning för familjehem med placerade barnbarn Christina Sandahl, utvecklingsledare hos FoU Södertörn, och familjehemssekreterare Lena Gustavii-Bohman, Huddinge kommun, anordnade hösten 2014 en riktad familjehemsutbildning till mor- och farföräldrar med placerade barnbarn. Kursen genomfördes under sex eftermiddagar. Inger Wolf Sandahl intervjuar Christina Sandahl om kursen: Varför behöver de här familjehemmen utbildas för sig? Jag har gjort en kartläggning av familjehemsvården på södertörn genom att intervjua alla familjehemsenheterna i området. Av svaren framkom att far- och morföräldrar som blivit familjehem får väldigt lite riktat stöd från socialtjänsten. Dessa familjehem befinner sig i en annorlunda situation genom att de också är föräldrar till de placerade barnens föräldrar. Deras roll är svår. Hur kan jag vara både mormor och förälder? Hur förklara för övriga barnbarn att ett barnbarn som bor hos mig får så mycket mer tid och mer saker? Dessa familjehem har inte som många andra tänkt över att de önskar bli familjehem. Ofta har placeringen skett akut över en natt. Det är inte heller lika självklart för dem att söka hjälp vid svårigheter. De behöver få veta vilka möjligheter som finns. Det är stor skillnad att vara familjehem till en systers eller brors barn genom att banden till barnens föräldrar inte är lika känslomässigt starka och ansvarsfyllda. De behöver inte heller känna skuld och skam för att barnets förälder misslyckats, vilket en del mor- och farföräldrar gör. Vad innehöll utbildningen? Lena och jag har utbildats i att använda Socialstyrelsens material Ett hem att växa i. Före dess deltog vi i en utbildning, genom Eva Kollberg, som tog upp hur man kan stödja släktingar inklusive mor- och farföräldrar. Många har sagt att Ett hem att växa i inte passar för utbildning av släktingar men det visade sig fungera mycket bra. Vi ägnade kapitel 4 om sorg och separation stort utrymme. Risken att föra över sin egen sorg till barnet finns. Kunde man gjort något tidigare? Borde man förstått mer? Vi informerade om de positiva effekter som forskningen visat för barn som placerats hos släktingar. Kontakten mellan föräldrar och barn upprätthålls bättre och det talas mer avspänt om de problem som är upphov till placeringen. Det blir begripligt för barnen och mer stabilt med färre sammanbrott. Hur många deltog i utbildningen? Egentligen skulle kursen pågå åtta eftermiddagar men vi ändrade till sex tillfällen eftersom gruppen endast bestod av sex personer. Enligt kartläggningen finns 33 familjehem inom vårt område som är mor- eller farföräldrar till sitt placerade barn. Det vore en god idé att samplanera denna utbildning med fler regioner för att få fler deltagare deltagare vore lämpligt antal. 11

12 Reportage Dina egna erfarenheter av utbildningen? Den kärlek och omsorg om sina barn som gruppen förmedlade till oss får barnbarnen del av. Att de vill deras föräldrar väl underlättar för barnen att skapa sig en egen bild av sina föräldrar. De får därmed hjälp med sin identitet och en känsla av tillhörighet. Familjehemmet känner väl till den ena förälderns historia och kan förmedla den till barnet. Genom det får barnet en större tillgång till den ena föräldern vilket ger en obalans. Detta behöver familjehemmet uppmärksamma och arbeta med. Under kursen framkom också att när barnen flyttar hem till sina föräldrar kan det vara enklare för dessa familjehem att stödja hemflytten. De behöver inte riskera att kontakten bryts. Inför nästa kurs skulle jag lämna mycket mer utrymme till gruppen för egna diskussioner. Vi kanske styrde för mycket. Tidpunkten för kursen, eftermiddagar när barnen var på skola/ förskola, fungerade bra. De som deltog i utbildningen tyckte att de fått ett bra stöd från socialtjänsten bland annat regelbunden handledning. och lärorikt att möta dessa familjehem. De förmedlade värme och hopp trots att det ibland kunde vara tufft med såväl umgänge som kontakt med andra myndigheter. Övriga reflektioner? Jag tyckte det var jätteroligt att genomföra denna utbildning och vill gärna fortsätta, kanske i samarbete med fler kommuner. Just nu finns ingen planerad fortsättning. Jag har reflekterat över att dessa familjehem inte vet så mycket som vi tror om föräldrarna och barnbarnens situation. Det är inte säkert att mammor och pappor får veta tillräckligt av de vuxna barnen om olika problem. En annan svårighet kan vara att dessa familjehem ofta inte vet så mycket om den förälder till barnet som inte är deras barn. Det kan skapa osäkerhet inför umgänget. En stor fördel med dessa placeringar är kontinuiteten och den självklara tillhörigheten i hemmet och i släkten. Det finns mycket att utveckla och förbättra för dessa familjehem. Vi vet ändå att det finns stora brister i stödet till dessa familjehem genom andra undersökningar. Kanske var det just dessa som inte kom till vår utbildning? Det kändes roligt Christina Sandahl är regional utvecklingsledare hos FoU Södertörn med inriktning mot familjehemsvård. Södertörn består av nio kommuner i söder om Stockholm. Tjänsten finansieras genom SKL, Sveriges kommuner och landsting. Liknande tjänster finns över hela landet. Utvecklingsledarna träffas fyra gånger per år. 12

13 Reportage Röster från deltagarna Berit Mormor till Lisa, 8 år Jag var den enda mormodern av de sex som deltog i utbildningen. De andra var farmödrar. Jag fick veta om kursen av min familjehemssekreterare och tyckte det var en jättebra idé att få träffa andra som var i precis samma situation. Lisa kom till oss när hon var drygt två år. I början tyckte min sambo att det var lite jobbigt för vi hade ju planerat för annat nu när våra vuxna barn flyttat ut. Men nu tycker han också att det är roligt. Nu får vi göra sådant som är kul med mindre barn som att åka pulka på vintern. Kursen motsvarade alla förväntningar. Vi fick veta om rättigheter och skyldigheter, hjälpmedel och liknande. Mycket som jag inte visste tidigare. Vi fick också prata om känslor och att vi hade samma problem. Det kändes skönt att inte vara ensam. För min del kunde kursen varit längre. Jag vill veta mer om lagar och sjukvård och få vägledning om vart man vänder sig i vårddjungeln. Jag är en besvärlig förälder som ställer krav. Det är inte rektorn på Lisas skola glad över. Han ifrågasätter mina rättigheter som familjehem; att t ex kalla till möte! Pernilla Farmor till Klara, 3 år Jag har nyss blivit familjehem och fick veta om utbildningen under tiden jag rekryterades. Så det kom precis i rätt tid. Vi fick lära oss om rättigheter och skyldigheter och fick information om var man kan få hjälp och stöd. Jag tycker att kursen var jätte jättebra! Jag visste inte att det fanns så många fler mor- och farföräldrar som var familjehem till sina barnbarn. Det är ju stor skillnad att vara farmor jämfört med att vara ett vanligt familjehem. Det är bra att få veta om vilka svårigheter som kan uppstå på vägen. Jag skulle gärna gå en uppföljning eller varför inte träffas varannan månad och utbyta erfarenheter? Det skulle kännas bra. Jag är mycket nöjd med kursen! 13

14 Reportage Åk ut i världen eller ta hem den! Det är en möjlighet för den som är medlem och aktiv inom den internationella föreningen CIF Council of International Fellowship. Dess svenska avdelning CIF Sweden som funnits sedan 1978 är en politiskt och religiöst obunden ideell organisation som är öppen för socialarbetare, speciallärare och fritidsledare, samt övriga som stödjer verksamheten. CIF har som övergripande mål att främja fred i världen. Genom att socialarbetare, fritidsledare och speciallärare deltar i internationella utbytesprogram och lär av varandra ökar den professionella kunskapen och förståelsen för kulturell mångfald. CIF har sitt ursprung ur den amerikanska organisationen Council of International Programs (CIP). CIP grundades på 1950-talet. CIF anordnar vanligtvis vartannat år en internationell konferens. Sverige har tidigare varit konferensvärd vid två tillfällen: 1971 i Sigtuna och 1993 på Runö. År 2009 var Finland värld för konferensen hölls den på Cypern och 2013 var det Turkiets tur att stå värd. Den 3 till 7 augusti 2015 bjuder Sverige för tredje gången in övriga länder till en konferens. Den 31:a internationella konferensen hålls i Sigtuna under temat: IMPLEMENT HUMAN RIGHTS IN SOCIAL SERVICES CAN SOCIAL WORK MAKE A DIFFERENCE? CIF-Sweden är en ideell organisation. Verksamheten består till stor del av att sända ut deltagare till utbytesprogram i andra länder och ta emot deltagare i det egna svenska programmet. Allt arbete sker på frivillig basis. Medlemskap står öppet för dem som deltagit eller kommer att delta i internationella program samt för alla andra som stöder verksamheten, t ex genom att vara värdfamilj. Idag finns det 24 länder runt om i världen som själva eller tillsamman anordnar utbytesprogram. Tiden för programmen varierar mellan 2 veckor och 18 månader. CIF- Sweden anordnar varje år sedan 1978 ett program för utländska socialarbetare. Ca 10 socialarbetare deltar, främst från länder som har egna utbytesprogram. Många som arbetat inom familjehemsvården och varit aktiva inom FSF har under åren också varit engagerade i CIF. Att vara engagerad i CIF kan innebära att du tar emot en socialarbetare från ett annat land på din arbetsplats eller i ditt hem under en viss tid då det svenska programmet pågår varje vår. Programmen startar och avslutas oftast i Stockholmstrakten. Däremellan vistas deltagarna hos nya värdfamiljer och har nya praktikplatser i olika städer ute i landet. Du kan vara med och planera det svenska programmet eller själv ansöka om att få delta i något av de många program som anordnas på flera ställen runt om i världen. Jag har deltagit i två program, ett i Indien 2000/2001 och i Turkiet Det indiska 14

15 Åk ut i världen eller ta hem den! Reportage programmet pågick under åtta veckor. Efter två introduktionsveckor på en socialhögskola i Mumbai delades gruppen upp för att åka ut till sina praktikorter och mötet med sina indiska värdfamiljer. Arbete och studiebesök erbjöds utifrån deltagarnas erfarenheter och önskemål. En kvinna från Österrike, en från London och jag fick praktikplats i Pune 20 mil österut från Mumbai. Mottagandet var enormt, liksom kontrasterna i samhället. Genom att deltagarna kom från olika länder och arbetsfält gavs det även tillfällen till kulturella och medmänskliga möten. Efter programmet åkte jag en rundresa med tåg på egen hand. Programmet i Turkiet varade i fyra veckor och var minst lika inspirerande som det Indiska. Erfarenheterna blev många - möten med människor som hade en fullständigt annorlunda livssituation allt från lyx till slum och bostad på gatan. Så olika vi är men ändå så lika! På bilden är vi på väg till studiebesök i Ankara - Monica Engman 15

16 Reportage Spring för livet REZA och stanna inte! Så skrek 11-årige Rezas pappa när Rezas familj bestående av föräldrar och fem barn stoppades vid gränsen till Pakistan i ett försök att fly från talibanernas terror. Och Reza sprang för livet. Resten av familjen stoppades och kom inte iväg från Afghanistan. De hade sålt allt de ägde för att fly till en tillvaro där de inte skulle bli förföljda började Rezas långa flykt innan han till sist landade hos familjehemmet i södra Dalarna i mars Först fick han kontakt med en grupp äldre afghaner på flykt som hjälpte honom. Sedan påbörjade han sin långa resa genom Asien och Europa. Femton dagar i Pakistan, tre månader i Iran och Turkiet, sex månader i Grekland, tio månader i Italien, Frankrike, Tyskland och Danmark och till sist Stockholm i augusti Där körde en taxi honom till polisen och socialtjänsten placerade honom tio dagar i ett jourhem på Ekerö i avvaktan plats på asylboende i Dalarna. Reza var yngst på boendet, 13 år när han kom, och man bedömde att han behövde en familj och tillhörighet för att må bra och komma in i det svenska samhället. Han är en försiktig person som har följt sin pappas råd: Tro inte allt vad folk säger, bilda dig alltid en egen uppfattning! En gång hånades en man som sa att jorden var rund, men vi vet ju nu att han hade rätt! Reza använde ett år för att successivt prova att bo hos familjehemmet innan han bestämde sig att flytta in. Nu är han mycket nöjd med sitt beslut och säger att han aldrig skulle ha lärt sig så bra svenska om han stannat kvar på boendet för ensamkommande flyktingbarn där man talade så många olika språk. Familjehemmet ligger lantligt. Familjen har får, hundar och katter. Mamman arbetar som kock och pappan är vägarbetare. Barnen i familjen, förutom Reza, består av två tonårsdöttrar och en femårig son. Reza leker gärna med femåringen som ser upp till honom. Det var en av döttrarna som föreslog att familjen skulle bli familjehem. En väninnas familj hade blivit familjehem och hon tyckte det var så mysigt. Vi kan väl också hjälpa något barn som behöver en familj? Sagt och gjort. Familjen hade tidigare varit kontaktfamilj till Reza så beslutet kändes inte främmande. Jag frågar hur det känns att bli familjehem helt plötsligt. Man vet ju aldrig riktigt hur det blir förrän man är i den situationen, svarar familjehemsmamman Anna. Hon tillägger att de inte haft några som helst problem med placeringen så därför har hon svårt att lämna råd till andra. Ett problem Anna nämner är att en duktig och omtyckt lärare, som förstod Rezas behov, ska sluta. Samma sak med deras socialsekreterare som de fått förtroende för. Nu vet Anna inte vilka som kommer i stället. Kommer de att engagera sig lika mycket? Det känns oroligt att börja om från början med all information och att lära känna varandra. Reza är nu 16 år och har gått i svensk skola i snart fyra år. Innan dess hade han enbart gått i koranskola och kunde inte läsa eller skriva. 16

17 Reportage Hans föräldrar är analfabeter. Reza oroar sig för om han ska klara gymnasiet. Han vill bli elektriker, i alla fall just nu. Med tanke på de stora framsteg han redan gjort i skolan och på sin noggranna personlighet är det ingen som tvivlar på att han kommer att lyckas. Han har tagit körkort för moped och köpt en för pengar han arbetat ihop. Nu övningskör han med olika vuxna inför att kunna ta körkort när han blir arton år. Läs Rezas skoluppsats i rutan nedanför så ser du vilka framsteg han gjort. Kanske slutar han som författare? - Inger Wolf Sandahl Det är tidigt på morgon och ännu mörkt ute när Ali vaknar. Han värmer upp lite mat från igår och äter den medans hans mamma gör i ordning lite matsäck. Trots att han bara är elva år ska han vara ute och jobba hela dagen. Mamman hjälper Ali att samla ihop fåren så inte fåren försvinner i väg och äter upp det dom odlat i landen. Ali och fåren går i väg upp till berget där dom ska vaktas under dagen, och få äta sig mätta. Ali tycker egentligen inte om sitt jobb, men vet att han måste göra det. Ali känner sig ensam på berget och är rädd för de vilda djuren. Det kan komma vargar som vill ta fåren. Otäcka stora fåglar försökte också ta fåren. Flera fårvaktare hade blivit dödade av banditer som stal fåren. Det var svårt att gå upp på berget, det var brant, dåliga stigar med mycket taggbuskar. Alis familj var fattig så han hade även dåliga skor. Under dagen har Ali fullt upp med att se till så inte fåren rymmer eller ramlar ner och bryter benen. Han måste se till att de inte äter nåt som gör dem sjuka. Ibland har Ali tur så att han hittar Svamp, Rabarber och växter som hans mamma gör medicin av. Bästa stunden på dagen tycker Ali är när det är som varmast för då samlar han fåren vid en vatten källa och tar lite rast under träden i skuggan. När dom vilat och svalkat sig i några timmar är det dags att ge sig upp i berget igen så fåren får försätta äta av växterna. Vid sjutiden på kvällen samlar han ihop alla djuren och går sakta neråt så att alla är hemma innan mörkret. Vid hemkomsten får de små lammen dia sina mammor lite. Alis systrar får mjölka getterna och hjälpa till stänga in dem för natten. Ali är så trött och har fått sår på fötterna efter att ha gått hela dagen, han hinner inte äta kvällsmat för han har somnat på stolen. 17

18 Remissvar och debatt Remissvar till Socialdepartementet juni 2014: Föreningen socionomer inom familjehemsvården (FSF) - medlem i Forum för Familjevård (FfF) - har följande synpunkter på betänkandet Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga (2014:3). Föreningen socionomer inom familjehemsvården, FSF, instämmer inledningsvis i FfF:s sammanfattning att betänkandet innehåller väl genomarbetade förslag i syfte att stärka såväl kommunens ansvar för familjehemsvården som att öka rättssäkerheten och tryggheten för de placerade barnen. Krav på bättre utredningar av familjehem och krav på utbildning av dem som tar emot placeringar har FSF länge arbetat för liksom ett nationellt kunskapscentrum och nationella insatser för att rekrytera fler familjehem. Vi instämmer även i att enskilda verksamheter som bedriver konsulentstödd familjehemsvård ska ha tillstånd för detta. Sammanfattningsvis tillstyrker FSF förslagen men vill kommentera några av dem närmare nedan. Sid 284 och Resurser för förslagens genomförande När det gäller utbildning för nya eller nyss anlitade familjehem är vår bedömning att den uppskattning som görs i delbetänkandet angående antalet redan utbildade familjehem fram till 2015 är orealistisk. Regional samordning saknas i många län idag och det tar tid att bygga upp organisationer med personal för detta. De resurser som krävs för denna särskilda verksamhet är mer omfattande. Förslaget att avsätta 3 miljoner till kommunerna är alldeles för lågt för att täcka för de resurser som kommer att krävas för genomförandet. Förslaget att utredning av jourhem ska göras årligen kommer också att kräva en stor satsning av personal och resurser i kommunerna. Vi ser positivt på den kvalitetshöjning av familjehems/ jourhemsvården det skulle innebära. Medgivandeutredningarna för jourhem skulle kunna ske i samverkan mellan de verksamheter och kommuner som avser att anlita hemmen. Tillfälliga placeringar i nätverk/närstående samt privatplaceringar Förslagen i utredningen om privatplaceringar är lika otydliga som de alltid varit. Socialtjänsterna gör olika. Vad i dessa placeringar ska övervägas var sjätte månad? Är det vården (en privatplacering föregås ju av en utredning som mynnar ut i att barnet inte behöver vård)? Är det medgivandet? I så fall hur? Placeringar i barnets nätverk Vi ser positivt på att lyfta ut tillfälliga placeringar i nätverkshem och ha särskilda riktlinjer för dessa. Det är bra att man begränsar tiden till tre månader. Det finns 18

19 Remissvar och debatt behov av att korta ned tillfälliga placeringar eftersom de tenderar att bli allt längre. Barn och unga lever i ovisshet, ibland i flera års tid, då placeringar förlängs utan beslut om permanent placering eller planering. Det hade även varit bra att lyfta ut de stadigvarande familjehemmen i barnets nätverk. Socialtjänsten gör idag många sådana placeringar som inte bedöms på samma vis som ett för barnet okänt hem. Realiteten ser ofta ut så att barnet redan varit där länge och att det bedöms olämpligt ur barnets synpunkt med omplacering trots en del brister hos familjehemmet. 6.2, 6.6 och Utredning av familjehem och jourhem FSF anser att familjehemsutredningar ska utföras av socialtjänstens personal eventuellt i samverkan med personal från berörd verksamhet. Det är rimligt att socialtjänsten står för utbetalning av arvode och omkostnad för att få mer insyn och upprätta tydliga avtal med familjehemmen så att det t.ex. går att avsluta konsulentstöd om en vårdnadsöverflyttning skulle gynna barnet. Vi ser även positivt på uppdelningen att först göra en medgivandeutredning och senare en utredning för godkännande av placering av visst barn i familjehemmet. Idag råder osäkerhet kring den administrativa hanteringen av familjehemsutredningar. Det kan bli svårt för kommunerna att utreda varje jourhem de avser att anlita. De flesta kommuner efterfrågar hem som redan är utredda, vilket beror på resurs- och tidsbrist. Några kommuner utreder både egna och de jourhem de upphandlat. 6.5 Våra erfarenheter av Socialstyrelsens manual Initial bedömning av familjehem är goda. Vi förutsätter att den implementeras fullt ut liksom Socialstyrelsens material för utbildning av familjehem. I handboken inom projektet Trygg och säker vård anges vad mer som ska ingå i en familjehemsutredning och detta behöver implementeras i alla kommuner. Om familjehemmen utreds lika av enskilda verksamheter skulle kvalitén höjas. Om önskan är att minska behovet och användandet av enskild verksamhet krävs en tvingande lagstiftning där den kommunala familjehemsvården prioriteras. 6.7 Centralt register FSF instämmer i att det behövs upprättas ett register för hem som är olämpliga. Antal placeringar i familjehem Förslaget att placering av fler än tre barn i ett familjehem ska föranleda anmälan till IVO är utmärkt. Utredningens förslag att tydliggöra olika former av placeringar och villkoren för dessa är ett steg i rätt riktning för att bringa ordning i dessa verksamheter som vuxit okontrollerat. Troligen kommer begränsningarna att minska tillgången på familjer. Det kommer kanske att göras färre placeringar men däremot kan vi få mer hållbara placeringar Ny placeringsform Behandling i familj 19

20 Remissvar och debatt FSF ser positivt på den nya placeringsformen som den beskriv i betänkandet. Många barn behöver mycket stöd och då krävs särskilda insatser. Det är angeläget att samma kvalitetskrav som gäller HVB som bedriver behandling ställs även på denna verksamhet. Ett bra förslag i betänkandet är att även andra vuxna, förutom den anställde som deltar i vården, ska kontrakteras som uppdragstagare. Det gör att det går att ställa krav även på den personens engagemang i placeringen och motverkar risken med att en i familjen inte är delaktig i placeringen. Slutligen Vi är i huvudsak positiva till förslagen i utredningen. Många motstridiga krav och förväntningar på familjehemmen från samhällets sida kommer dock att kvarstå. Familjehemmen ska vara vanliga hem och inte stå för behandling. Samtidigt ska de klara av barn med stora särskilda behov och samarbeta med deras föräldrar som ofta mår dåligt. Familjehemmen förväntas knyta an till barnen men de ska samtidigt vara beredda på att de flyttar hem. De har ersättning, stöd, kontroll och uppföljning men förväntas fungera som vanliga föräldrar. Inget är enkelt i detta men vi tror att förslagen i betänkandet kan leda framåt. Allra viktigast är att satsningar görs så att kommunerna får råd att genomföra förslagen. Det behövs för att personalen som arbetar med denna viktiga uppgift orkar göra vad de ska och stannar kvar i arbetet för BARNENS skull. Stockholm Föreningen Socionomer inom Familjehemsvården (FSF) 20

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN Intervjuer om familjehemsvård En vägledning för dig som rekryterar och utbildar blivande familjehem eller möter familjehem i handledningsgrupper. Filmen kan

Läs mer

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter

Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter Erfarenhetsdag med Södertörns familjehemsenheter Nio Södertörnskommuner har haft en gemensam halvdag för utbyte av erfarenheter om placerade barns umgänge med sina föräldrar och andra närstående. Umgänge

Läs mer

Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem

Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem Rutiner och checklista vid rekrytering av familjehem Rutinerna följer Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2012:11 (S), Checklistan förvaras, efter att den fyllts i och undertecknats, i

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Stöd ett barn. Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson

Stöd ett barn. Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson Stöd ett barn Att vara familjehem, kontaktfamilj & kontaktperson Om den här broschyren Hej! Vad kul att du läser den här broschyren! Det betyder förhoppningsvis att du vill lära dig mer om de olika uppdragen

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om tvångsvård för barn och unga (S 2012:07) Dir. 2014:87 Beslut vid regeringssammanträde den 12 juni 2014 Sammanfattning av tilläggsuppdraget Regeringen

Läs mer

Systematisk uppföljning av placerade barn

Systematisk uppföljning av placerade barn Systematisk uppföljning av placerade barn Ann Christin Rosenlund Systematisk uppföljning av Stadskontoret Malmö placerade barn Utifrån forskning Utifrån kunskap om de lokala behoven Kvalitetsutveckling

Läs mer

SOSFS 2006:20 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar vid behov av ny vårdnadshavare. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2006:20 (S) Allmänna råd. Socialnämndens ansvar vid behov av ny vårdnadshavare. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2006:20 (S) Allmänna råd Socialnämndens ansvar vid behov av ny vårdnadshavare Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och

Läs mer

Ensamkommande barn och unga

Ensamkommande barn och unga 2011-05-11 SIDAN 1 Ensamkommande barn och unga Vad gör socialtjänsten? Ingrid Persson enhetschef, Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning, Stockholm telefon 08 508 01 360 ingrid.persson@stockholm.se Föräldrakontakt.

Läs mer

Förstudie av familjehem

Förstudie av familjehem www.pwc.se Revisionsrapport Stefan Wik Förstudie av familjehem Hultsfreds kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Metod... 1 2. Iakttagelser...2 2.1. Om familjeenheten och

Läs mer

Familjevårdens Centralorganisation:s (FaCO) synpunkter på delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga.

Familjevårdens Centralorganisation:s (FaCO) synpunkter på delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Diarienr. S2014/1332/FST Familjevårdens Centralorganisation:s (FaCO) synpunkter på delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga.

Läs mer

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Barn och unga i familjehem

Barn och unga i familjehem www.pwc.se Revisionsrapport Linda Marklund Robert Bergman Barn och unga i familjehem Skellefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3

Läs mer

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU Dnr SN13/38 RIKTLINJER för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU Socialnämnden 2013-12-19 Dnr SN13/38 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Målgrupper... 3 2.1 Målgrupp för insats enligt

Läs mer

familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder

familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder familjehemsgruppen Bli en värdefull extraförälder 1 Vad är familjehem, förstärkt familjehem, kontaktfamilj och jourhem? Familjehem, förstärkt familjehem, kontaktfamilj och jourhem är vanliga hem som på

Läs mer

Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar

Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar Ett vanligt hem Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar Alla barn har rätt till föräldrar vuxna som fi nns och har tid och kärlek för sina barn. Men alla har det inte så. Många barn och ungdomar

Läs mer

Utvärdera metoder för att välja ut och stötta familjehem

Utvärdera metoder för att välja ut och stötta familjehem Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-09-23 Handläggare Agneta Nylöf Telefon: 08-508 25 415 Till Socialnämnden 2016-11-22 Utvärdera metoder

Läs mer

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FAMILJEHEM

RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FAMILJEHEM SOCIALFÖRVALTNINGEN Charlotte Bergström, 0554-194 50 charlotte.bergstrom@kil.se 2015-05-13 Beslutade av SN 84 2015-05-20 RIKTLINJER FÖR HANDLÄGGNING AV FAMILJEHEM INDIVID-OCH FAMILJEOMSORGEN I KILS KOMMUN

Läs mer

Rutin kring socialtjänstens handläggning av ensamkommande barns och ungdomars ärenden

Rutin kring socialtjänstens handläggning av ensamkommande barns och ungdomars ärenden 2013-11-20 Rutin kring socialtjänstens handläggning av ensamkommande barns och ungdomars ärenden Följande rutin syftar till att öka likabehandlingen och rättssäkerheten kring ensamkommande barn och ungdomar

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Ljusdal

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Ljusdal TILLSYNSRAPPORT 1 (9) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Ljusdal Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i

Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i Handboken, för familjehem och alla andra som möter människor i beroendeställning Det är så att närhet, socialt stöd och sociala nätverk har betydelse, inte bara för människans överlevnad utan också för

Läs mer

Riksförbundet för Förstärkt Familjehemsvårds (RFF) synpunkter på slutbetänkandet Barns och ungas rätt vid tvångsvård (SOU 2015:71).

Riksförbundet för Förstärkt Familjehemsvårds (RFF) synpunkter på slutbetänkandet Barns och ungas rätt vid tvångsvård (SOU 2015:71). Regeringen 103 33 Stockholm Dnr: S2015/04694/FST Riksförbundet för Förstärkt Familjehemsvårds (RFF) synpunkter på slutbetänkandet Barns och ungas rätt vid tvångsvård (SOU 2015:71). Allmänt RFF anser att

Läs mer

Revisionsrapport. TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen. Linda Gustavsson Revisionskonsult. November 2013

Revisionsrapport. TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen. Linda Gustavsson Revisionskonsult. November 2013 Revisionsrapport Placering unga i av barn och familjehem Trelleborgs kommun Linda Gustavsson Revisionskonsult November 2013 TRELLEBORGS KOMMUN Kommunstyrelsen Innehållsförteckning 1. Sammanfattning i 2.

Läs mer

Bred delaktighet, samarbete och samråd. Socialdepartementet

Bred delaktighet, samarbete och samråd. Socialdepartementet Bred delaktighet, samarbete och samråd Förändrade förutsättningar 2014 sökte 7049 ensamkommande barn asyl i Sverige. 2015 sökte 35 369 ensamkommande barn asyl. Prognos för 2016 27 000 ensamkommande. 2014

Läs mer

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och

Läs mer

Familjehemsplacerade barns och ungdomars hälsa

Familjehemsplacerade barns och ungdomars hälsa RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) DNR 1.5.1.851-2012 2013-03-07 SDN 2013-03-21 Handläggare: Lisbeth Oulis Telefon: 08-508 01 696 Till Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd

Läs mer

Familjehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar

Familjehem. - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar Familjehem - för barn som av olika anledningar inte kan bo hemma hos sina föräldrar Alla barn kan inte bo hemma hos sina föräldrar Alla barn har rätt till föräldrar som kan ge dem trygga uppväxtförhållanden.

Läs mer

Remissvar till SOU 2009:68 Förslag till Lag om stöd och skydd för barn och unga.

Remissvar till SOU 2009:68 Förslag till Lag om stöd och skydd för barn och unga. Forum för Familjevård 2009-10-29 Socialdepartementet l03 33 Stockholm Remissvar till SOU 2009:68 Förslag till Lag om stöd och skydd för barn och unga. Sammanfattning Forum för Familjevård (FfF) stödjer

Läs mer

Utredningen om tvångsvård för barn och unga

Utredningen om tvångsvård för barn och unga Utredningen om tvångsvård för barn och unga Särskild utredare Håkan Ceder Sekreterare Berith Josefsson, Pernilla Krusberg Delbetänkande 11 februari 2014 Slutredovisning 15 oktober 2014 Direktiv Övergripande

Läs mer

Att bli familjehem Hur ser det ut i din familj? Finns det tid, engagemang och känslomässigt utrymme till att ta emot ytterligare en familjemedlem?

Att bli familjehem Hur ser det ut i din familj? Finns det tid, engagemang och känslomässigt utrymme till att ta emot ytterligare en familjemedlem? Att bli familjehem Hur ser det ut i din familj? Finns det tid, engagemang och känslomässigt utrymme till att ta emot ytterligare en familjemedlem? Det finns många barn och ungdomar som behöver en extra

Läs mer

När barn inte kan bo med sina föräldrar

När barn inte kan bo med sina föräldrar När barn inte kan bo med sina föräldrar Socialtjänstens uppföljning och kontakt med barn som bor i familjehem Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

Uppföljning av leverantören Abraso stöd & omsorg AB

Uppföljning av leverantören Abraso stöd & omsorg AB SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ola Jeremiasen Bengt Ehlin Datum 2015-11-11 Diarienummer SCN-2015-359 Socialnämnden Uppföljning av leverantören Abraso stöd & omsorg AB Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

Stöd till familjehem

Stöd till familjehem Revisionsrapport Stöd till familjehem Halmstads kommun Christel Eriksson, cert. kommunal revisor Linda Gustavsson Revisionskonsult November 2013 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...

Läs mer

Trygg och säker vård i familjehem och HVB

Trygg och säker vård i familjehem och HVB Trygg och säker vård i familjehem och HVB Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende Antal barn och

Läs mer

Revisionsrapport. Familjehem. Lekebergs kommun. Inger Kullberg Cert. kommunal revisor November 2011

Revisionsrapport. Familjehem. Lekebergs kommun. Inger Kullberg Cert. kommunal revisor November 2011 Revisionsrapport Familjehem Lekebergs kommun Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning 1 1.1 Rekommendationer 1 2 Bakgrund 2 3 Uppdrag och revisionsfråga

Läs mer

Tema Barn och unga - Placeringar

Tema Barn och unga - Placeringar Beredningen Socialnämnden 2009-02-19 19 48 Dnr 2009/69-751 Tema Barn och unga - Placeringar Bilagor: 1. Ärendets gång 2. BBIC en utredningsmetod med barnets behov i centrum 3. Vård i familjehem 6 kap SoL

Läs mer

Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga (2014:3)

Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga (2014:3) YTTRANDE 2014-06-13 Avdelningen för vård och omsorg Sara Roxell Socialdepartementet 103 33 Stockholm Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga (2014:3) Sammanfattning SKL anser

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Socialtjänstlag (2001:453)

Socialtjänstlag (2001:453) Socialtjänstlag (2001:453) 5 kap. Särskilda bestämmelser för olika grupper Barn och unga 1 Socialnämnden ska - verka för att barn och ungdom växer upp under trygga och goda förhållanden, - i nära samarbete

Läs mer

KONTAKT Haninge kommun Socialförvaltningen Familjehemsenheten 08-606 70 00

KONTAKT Haninge kommun Socialförvaltningen Familjehemsenheten 08-606 70 00 FAMILJEHEM Att vara familjehem är en mycket viktig uppgift. Att hjälpa ett barn till ett givande liv som vuxen är något av det bästa en människa kan göra. Alla Haninges familjehem är utredda med sikte

Läs mer

Delaktighet - på barns villkor?

Delaktighet - på barns villkor? Delaktighet - på barns villkor? Monica Nordenfors Institutionen för socialt arbete Göteborgs universitet FN:s konvention om barnets rättigheter Artikel 12 Det barn som är i stånd att bilda egna åsikter

Läs mer

2015-11-24 Datum då anslaget tas ned

2015-11-24 Datum då anslaget tas ned SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(14) Plats och tid Yxningen, kommunhuset, kl. 08:30 12:00 Beslutande Ledamöter Thomas Lidberg (S), ordförande Kenneth Axelsson, (M) Peder Griph, (S) Marianne Sandberg, (M) Astrid-Marie

Läs mer

Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81)

Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81) Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Källan till en chans nationell handlingsplan för den sociala barn- och ungdomsvården (SoU 2005:81) Föreningen Sveriges Socialchefer,FSS

Läs mer

Information till dig som vill bli familjehem

Information till dig som vill bli familjehem 1 (3) Information till dig som vill bli familjehem Vad innebär det att vara familjehem? Att vara familjehem innebär att ta emot ett barn eller en ungdom i sitt hem och ge det en naturlig hemmiljö och en

Läs mer

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2003:14 (S) Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (S) frfattningssam ling Allmänna råd Socialnämndens handläggning av vissa frågor om vårdnad, boende och umgänge Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS)

Läs mer

Beträffande övriga delar i betänkandet har Advokatsamfundet en från utredningen avvikande mening när det gäller

Beträffande övriga delar i betänkandet har Advokatsamfundet en från utredningen avvikande mening när det gäller R 7021/2000 2001-01-22 Till Socialdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 9 oktober 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över LVU-utredningens betänkande Omhändertagen - Samhällets

Läs mer

AC omsorg växer! Nu söker vi fler familjehem i Norrbotten & Västerbotten. Mer info: www.ac-omsorg.se

AC omsorg växer! Nu söker vi fler familjehem i Norrbotten & Västerbotten. Mer info: www.ac-omsorg.se AC omsorg växer! Nu söker vi fler familjehem i Norrbotten & Västerbotten Mer info: www.ac-omsorg.se AC omsorg växer! Nu söker vi fler familjehem i Norrbotten Inom AC omsorg arbetar vi med barn i alla åldrar

Läs mer

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund

Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund Bilaga Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning Bakgrund Socialnämnden och Bildningsnämnden har ett gemensamt ansvar rörande familjehemsplacerade barn och ungdomar. Behov finns

Läs mer

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet.

Nedan följer en beskrivning av hur socialsekreteraren kan gå till väga för att ansöka om en särskild förordnad vårdnadshavare för barnet. September 2012 RUTIN FÖR ATT ANSÖKA OM SÄRSKILD FÖRORDNAD VÅRDNADSHAVARE (SFV) FÖR ENSAMKOMMANDE BARN När ett barn som har kommit till Sverige utan vårdnadshavare får permanent uppehållstillstånd (PUT)

Läs mer

Familjehemsvård i Sollentuna kommun

Familjehemsvård i Sollentuna kommun Familjehemsvård i Sollentuna kommun BIF - projektet Startade 2004 BIF-projektet (Barn i fokus i familjehemsvård) Tre socialsekreterare skulle under två år enbart arbeta med de familjehemsplacerade barnen.

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Dokumentets syfte Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att ensamkommande barn som placerats i Nacka kommun får en rättssäker handläggning.

Läs mer

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn Lyssna på barnen 1 En tanke att utgå ifrån För att förstå hur varje unikt barn uppfattar sin specifika situation är det

Läs mer

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen gällande familjehemsvården i Kristianstad kommun

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen gällande familjehemsvården i Kristianstad kommun BESLUT 1(7) Vår referens Samhällsbyggnadsavdelningen Sociala enheten Lena Bohgard 040-25 25 18 Kristianstad kommun Socialnämnden 291 80 Kristianstad Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 socialtjänstlagen

Läs mer

Till dig som bor i familjehem

Till dig som bor i familjehem Till dig som bor i familjehem Till dig som bor i familjehem Din socialsekreterare heter... och har telefonnummer... E-postadressen är... Gruppledaren för din socialsekreterare heter... och har telefonnummer...

Läs mer

Placering av barn och unga

Placering av barn och unga www.pwc.se Revisionsrapport Robert Bergman Juni 2014 Placering av barn och unga Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund...

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Borås den 2 oktober 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation: Thomas

Läs mer

Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986. Konsulentstödd familjehemsvård för barn, unga och vuxna. www.bergslagsgardar.

Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986. Konsulentstödd familjehemsvård för barn, unga och vuxna. www.bergslagsgardar. Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986 Konsulentstödd familjehemsvård för barn, unga och vuxna www.bergslagsgardar.se Stiftelsen Bergslagsgårdar Stiftelsen Bergslagsgårdar drivs

Läs mer

Uppföljning av placerade barn

Uppföljning av placerade barn Revisionsrapport Uppföljning av placerade barn Motala kommun Lena Brönnert Uppföljning av placerade barn Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2 Bakgrund... 2 3 Uppdrag,

Läs mer

Förslag till reviderade riktlinjer för familj e- vård för barn och ungdomar

Förslag till reviderade riktlinjer för familj e- vård för barn och ungdomar SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-08-09 Handläggare: Siv Lundgren Telefon: 08-508 13185 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2011-09-29 Förslag till reviderade riktlinjer

Läs mer

Riktlinjer för handläggning av ärenden som avser familjehem och jourhem samt rekrytering och utredning av familjehem och jourhem i Strängnäs kommun

Riktlinjer för handläggning av ärenden som avser familjehem och jourhem samt rekrytering och utredning av familjehem och jourhem i Strängnäs kommun 7:1 7:2 7:3 Beslutad: Socialnämnden 2015-05-26, SN xx Gäller fr o m: 2015-06-01 Myndighet: Individ- och familjeomsorgen Diarienummer: SN/2015:216-700 Ersätter: Allmänna riktlinjer IFO dnr 3/2002-760 Ansvarig:

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Revisionsrapport Familjehem Mora kommun

Revisionsrapport Familjehem Mora kommun Revisionsrapport Familjehem Mora kommun Inger Kullberg Cert. kommunal revisor December 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och revisionell bedömning 1 1.1 Rekommendationer 1 2 Bakgrund 2 3 Uppdrag

Läs mer

Krav på er som familjehem

Krav på er som familjehem Att bli Familjehem För de barn i Lund som av någon anledning inte kan bo kvar hemma är en placering i familjehem ett mycket fint alternativ. Det kan handla om både kortare och längre placeringar och ibland

Läs mer

BESLUT. Tillsyn av barnärende hos socialnämnden i Karlslcrona. Med den kritik som ges avseende brister i handläggningen avslutas ärendet.

BESLUT. Tillsyn av barnärende hos socialnämnden i Karlslcrona. Med den kritik som ges avseende brister i handläggningen avslutas ärendet. /(\ BESLUT inspektionen för vård och omsorg 2015-02-10 Dnr 8.5-16859/2014-6 1(8) Avdelning syd Ingrid Andersson lngrid.andersson@ivo.se Socialnämnden i Karlslcrona konnnun 371 83 Karlslcrona Ärendet Tillsyn

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

NÅGRA AV KONFERENSENS TALARE

NÅGRA AV KONFERENSENS TALARE Familjehem 2017 kunskap utveckling inspiration Handledning hur kan du som handledare använda dig själv som arbetsredskap på bästa sätt? Familjehemsutredning vad vill vi veta om familjerna och hur bör vi

Läs mer

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) Det här instrumentet har konstruerats med utgångspunkt från vad forskning och praktik visar är

Läs mer

En modell för avslutandet av familjehemsvården

En modell för avslutandet av familjehemsvården En modell för avslutandet av familjehemsvården Kerstin Andersson, Borlänge Bertil Björklund, Smedjebacken Kristina Carlström, Upplands Väsby Kristina Grebelius, Sundsvall Eva Kollberg, Angered Margareta

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn. 1 Inledning... 3

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn. 1 Inledning... 3 RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Särskilda förutsättningar... 3 2.1 Barns behov i centrum - BBIC... 3 2.2 Evidensbaserad praktik... 3 3 Jourhem...

Läs mer

Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga

Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga Mall för slutrapport delprojekt barn som anhöriga Delprojektets namn Information till barn placerade i familjehem om deras rättigheter till råd och stöd Delprojektsansvarig Sofia Lager Millton Datum 2014-06-01

Läs mer

MEDDELANDE NR 2008:15. Familjehemsvård i Jönköpings län 2007

MEDDELANDE NR 2008:15. Familjehemsvård i Jönköpings län 2007 MEDDELANDE NR 2008:15 Familjehemsvård i Jönköpings län 2007 Familjehemsvård i Jönköpings län 2007 MEDDELANDE NR 2008:15 Meddelande nr 2008:15 Referens Brigitta Berglund Åhgren, Rättsavdelningen, Sociala

Läs mer

14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning

14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning Projektbeskrivning Bakgrund 14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning Skolsatsningen inom familjehemsvården i Halmstad kommun bygger på forskning om utbildningens betydelse för familjehemsplacerade

Läs mer

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag

Allmänna synpunkter på Socialstyrelsens förslag G2 2013 v 2.1 2014-01-23 Dnr 10.1-44318/2013 1(8) Avdelning sydväst Annelie Andersson annelie.andersson@ivo.se Socialstyrelsen Avdelningen för regler och behörighet Enheten för socialjuridik 106 30 Stockholm

Läs mer

Kommittédirektiv. Beslutanderätten vid gemensam vårdnad. Dir. 2006:83. Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006

Kommittédirektiv. Beslutanderätten vid gemensam vårdnad. Dir. 2006:83. Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006 Kommittédirektiv Beslutanderätten vid gemensam vårdnad Dir. 2006:83 Beslut vid regeringssammanträde den 6 juli 2006 Sammanfattning av uppdraget Utredaren skall analysera vilka nackdelar som kan uppkomma

Läs mer

VÅRDNADSÖVERFLYTTNING

VÅRDNADSÖVERFLYTTNING VÅRDNADSÖVERFLYTTNING Sammanställning av uppgifter kring vårdnadsöverflyttade barn Vi har idag 2013-01-09 gjort 70 vårdnadsöveflyttningar på placerade barn. Första vårdnadsöverflyttningen jml FB 6:8 gjordes

Läs mer

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter

Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

Nämnden anförde i remissvaren i huvudsak följande (de bilagor som omnämns har här utelämnats):

Nämnden anförde i remissvaren i huvudsak följande (de bilagor som omnämns har här utelämnats): BESLUT Justitieombudsmannen Lilian Wiklund Datum 2015-03-18 Dnr Sid 1 (5) Kritik mot Socialnämnden i Säters kommun, som beslutat att omplacera 16-åriga ensamkommande barn utan att barnen hade hörts i ärendet

Läs mer

-----------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------- ----------------------------------------------------------------------------------- Socialtjänstlag (2001:453) 6 kap. Vård i familjehem och i hem för vård eller boende Allmänna bestämmelser om vård utanför

Läs mer

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg

Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar. Omfattning, förutsättningar och framtidsutsikter för privat utförd vård och omsorg Nationellt system för uppföljning som kommunerna nu implementerar Bakgrund *Socialtjänstlagen och Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade har bestämmelser om att kvaliteten i verksamheten

Läs mer

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent

Läs mer

LÄSGUIDE till Boken om Liten

LÄSGUIDE till Boken om Liten LÄSGUIDE till Boken om Liten LÄSGUIDE till Boken om Liten Den här läsguiden är ett stöd för dig som vill läsa och arbeta med boken om Liten på din förskola. Med hjälp av guiden kan du och barnen samtala

Läs mer

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Styrdokument STÄRKT SKYDD FÖR BARN OCH UNGA

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Styrdokument STÄRKT SKYDD FÖR BARN OCH UNGA Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument STÄRKT SKYDD FÖR BARN OCH UNGA ANTAGET AV: Kommunstyrelsen DATUM: 2016-12-01, 312 GÄLLER FRÅN OCH MED: 2017-01-01 ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING:

Läs mer

Reviderade september 2009 Monica Westberg Kristian Tilander

Reviderade september 2009 Monica Westberg Kristian Tilander Reviderade september 2009 Monica Westberg Kristian Tilander Några frågor och svar om intervjuerna med före detta fosterbarn Varför ska vi intervjua våra före detta fosterbarn? Svar: Vi behöver ta till

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

Utredning och matchning av familjehem

Utredning och matchning av familjehem Utredning och matchning av familjehem BBIC anpassad familjehemsutredningsprocess Västerås Stad, proaros, Socialkontor Barn och Ungdom Bakgrund 2007 - Lokal grundutbildningen i BBIC. - projektuppdrag kartläggning

Läs mer

Bilaga 1: Dokumentationsstöd. Informationsspecifikation för BBIC Barns behov i centrum Version 1.0

Bilaga 1: Dokumentationsstöd. Informationsspecifikation för BBIC Barns behov i centrum Version 1.0 Bilaga 1: Dokumentationsstöd Informationsspecifikation för BBIC Barns behov i centrum Version 1.0 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier

Läs mer

PROGRAM SÖDERTÄLJE 120319. 13.30-14.30 Placerade barns psykiska hälsa. 15.00 16.00 Socialtjänstens roll och möjlighet. Är BBIC lösningen?

PROGRAM SÖDERTÄLJE 120319. 13.30-14.30 Placerade barns psykiska hälsa. 15.00 16.00 Socialtjänstens roll och möjlighet. Är BBIC lösningen? PROGRAM SÖDERTÄLJE 120319 10.00 10.15 Välkommen FsF 10.15 12.30 Resultat, erfarenheter och lärdomar utifrån projektet. Stefan Kling Marie Köhler 12.30-13.30 Lunch 13.30-14.30 Placerade barns psykiska hälsa.

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

Familjehem. Norrköpings Kommun Socialförvaltningen Familjehemsgruppen, tel: 011-15 00 00 vx. en viktig uppgift

Familjehem. Norrköpings Kommun Socialförvaltningen Familjehemsgruppen, tel: 011-15 00 00 vx. en viktig uppgift Familjehem Norrköpings Kommun Socialförvaltningen Familjehemsgruppen, tel: 011-15 00 00 vx en viktig uppgift barn föds och växer upp under olika villkor. Många har föräldrar som nästan alltid finns till

Läs mer

Jakobsdal HVB, Credere.

Jakobsdal HVB, Credere. Vård & Omsorg Jakobsdal HVB, Credere. i Stenungsunds kommun. Behandlingsverksamheten riktar sig till flickor och pojkar mellan 12-18 år. Upptagningsområde: Hela landet SoL och LVU Foto: Ted Olsson Jakobsdal

Läs mer

Att komma till Sverige som ensamkommande flykting ett mottagande med närhet i tanke och distans i handling?

Att komma till Sverige som ensamkommande flykting ett mottagande med närhet i tanke och distans i handling? Att komma till Sverige som ensamkommande flykting ett mottagande med närhet i tanke och distans i handling? Eva Nyberg, eva.nyberg@fou-sodertorn.se Åsa Backlund, asa.backlund@sollentuna.se Riitta Eriksson,

Läs mer

Granskning av familjehemsplaceringar inom socialtjänsten. Åstorps kommun R EVISIONSRAPPORT NR 7/2007. Revisorerna

Granskning av familjehemsplaceringar inom socialtjänsten. Åstorps kommun R EVISIONSRAPPORT NR 7/2007. Revisorerna R EVISIONSRAPPORT NR 7/2007 Granskning av familjehemsplaceringar inom socialtjänsten Åstorps kommun Bengt Sebring, ordf. Tord Sturesson, 1:e v ordf. Stig Andersson, 2:e v ordf Nils Persson Januari 2008

Läs mer

Fråga om inhibition av ett beslut om beredande av vård enligt LVU när den unge inte är föremål för omedelbart omhändertagande.

Fråga om inhibition av ett beslut om beredande av vård enligt LVU när den unge inte är föremål för omedelbart omhändertagande. HFD 2016 ref. 12 Fråga om inhibition av ett beslut om beredande av vård enligt LVU när den unge inte är föremål för omedelbart omhändertagande. 28 förvaltningsprocesslagen (1971:291), 40 tredje stycket

Läs mer

Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn - läget januari 2016

Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn - läget januari 2016 2016-01-21 Dnr 10.5-29723/2015 1(5) Avdelningen för kunskapsstyrning för socialtjänsten Elisabet Svedberg elisabet.svedberg@socialstyrelsen.se Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Socialtjänstens

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande över delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga (SOU 2014:3), ert dnr S2014/1332/FST

Socialstyrelsens yttrande över delbetänkandet Boende utanför det egna hemmet placeringsformer för barn och unga (SOU 2014:3), ert dnr S2014/1332/FST 2014-06-23 Dnr 10.1-7441/2014 1(10) Avdelningen för kunskapsstöd Pär Alexandersson par.alexandersson@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Socialstyrelsens yttrande

Läs mer