Planbeskrivning Samråd till

Transkript

1 Detaljplan för Ängelholm 3:139 m.fl, Centrum, Ängelholms kommun Planbeskrivning Samråd till

2 Svenstorp Vejbystrand Magnarp Hjärnarp Barkåkra Ängelholm Munka Ljungby Höja Strövelstorp KRONO- SKOGEN STOR- TORGET STADS- HUSET SPÅR- OMRÅDE RÖNNE Å SÖDRA SJUKHUSET PLAN- OMRÅDE LINDHAGA N SÖDRA UTMARKEN m 2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING HANDLINGAR 4 PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG 4 PLANFÖRFARANDE 4 FÖRENLIGT MED 3, 4 OCH 5 KAP. MILJÖBALKEN 4 PLANDATA 5 LÄGESBESTÄMNING OCH AREAL 5 MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN 5 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN 5 ÖVERSIKTSPLAN 5 DETALJPLAN 6 FÖRORDNANDEN 7 KOMMUNALT BEVARANDEPROGRAM 7 KOMMUNALA BESLUT I ÖVRIGT 9 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING 9 MILJÖKVALITETSNORMER 9 SLUTSATS 11 FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER 12 NATUR 12 BEBYGGELSEOMRÅDE 16 FRIYTOR 21 GATOR OCH TRAFIK 21 STÖRNINGAR 27 TEKNISK FÖRSÖRJNING 30 ADMINISTRATIVA FRÅGOR 31 PLANENS GENOMFÖRANDE 31 ORGANISATORISKA FRÅGOR 31 FASTIGHETSRÄTTSLIGA FRÅGOR 31 EKONOMISKA FRÅGOR 33 TEKNISKA FRÅGOR 33 MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN 33 3

4 HANDLINGAR Planhandlingarna består under samrådstiden av följande: denna planbeskrivning med illustrationer detaljplanekarta med planbestämmelser, skala 1:1 000 samt illustrationskarta fastighetsförteckning (ej bilagd) Planeringsunderlag (ej bilagt): Översiktlig analys av översvämningsrisk och erosion utmed Rönneå i Ängelholms kommun (Sweco, ) Översiktlig miljöteknisk undersökning (PQ Geoteknik och Miljö, ) Inventering av parkeringsplatser (YIT ) Riskutredning - Riskhänsyn avseende transport av farligt gods på järnväg, område i södra Ängelholm (Tyréns ) Vibrationsutredning (Tyréns ) Trafikutredning (Tyréns ) Trädutredning ( ) Översiktlig geoteknisk undersökning (Geoinvent, ) Hälsostadens Gestaltningsprogram för en hälsofrämjande yttre miljö (Maj, 2014) PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Syftet med detaljplanen är att möjliggöra utveckling och fortlevnad av det norra sjukhusområdet. Genom nybyggnation och modernisering av befintliga lokaler skapas förutsättningarna för att flytta verksamheten i södra sjukhusområdet till det norra. En sammanslagning av sjukhusets verksamhet inom samma område gör att ytorna kan effektiviseras och moderniseras. Målet är att integrera sjukhusområdet med de centrala delarna av staden samt fungera som en länk ut mot södra Ängelholm, detaljplanen skall därför säkerställa gång- och cykelstråk genom hela området. Gällande detaljplan tillåter allmänt ändamål så detta förändras till att bli kvartersmark. PLANFÖRFARANDE Detaljplanen för fastigheten Ängelholm 3:139 m fl handläggs med normalt planförfarande. Förfarandet illustreras i figuren nedan. Detaljplanen förväntas kunna antas av Kommunfullmäktige andra kvartalet FÖRENLIGT MED 3, 4 OCH 5 KAP. MILJÖBALKEN Avvägningen mot 3, 4 och 5 kap Miljöbalken är gjord i ÖP 2004, se s.5 under rubriken Tidigare ställningstagande; Översiktsplan. Konsekvenserna av planen förväntas inte ge upphov till överskridande av gällande miljökvalitetsnormer. Se s. 9 under rubriken Behovsbedömning av miljöbedömning; Miljökvalitetsnormer. RIKSINTRESSEN För Rönneå som utgör en mindre del av planområdet i nordost gäller riksintresse för naturvård enl. 3 kap 6 MB och friluftsliv enl. 3 kap 6 MB. ÖP GRANSKNING ANTAGANDE PRÖVNING LAGA KRAFT 4

5 Riksintresset för friluftsliv gäller områden som har särskilda natur- och kulturkvaliteter som dessutom utmärks av variationer i landskapet och god tillgänglighet för allmänheten. Riksintresset för naturvård är områden som representerar regionens karaktäristiska eller sällsynta naturtyper och geologiska former, skyddsvärda arter kan bidra till att området betraktas som riksintressant. Riksintresse naturvård för Rönneå syftar till dess limnologiska 1 värden, där den övre delen av ån, som finns i Ängelholm, är snabbflytande. Havsöring och lax vandrar upp i vattendraget och dess biflöden, det förekommer även sandkrypare. Planförslaget bedöms inte påverka riksintressena negativt. Gång- och cykelbron som föreslås i planförslaget kommer delvis ha sitt brofäste i vattenområdet när det råder högsta högvatten, huruvida denna åtgärd kräver anmälan om vattenverksamhet bedöms av Länsstyrelsen. Detaljplanen hanterar inte denna frågan utan det löses separat i projektet för gång- och cykelbron. PLANDATA LÄGESBESTÄMNING OCH AREAL Planområdet är beläget vid Rönneå direkt söder om de centrala delarna av Ängelholm. Planområdet omfattar del av fastigheten Ängelholm 3:139, Syrsan 1, Lasarettet 3 samt delar av Ängelholm 3:52; 3:117; 3:125 och 3:122 samt gemensamhetsanläggingen GA:11. Planområdet avgränsas i norr/nordöst av Rönne å stråket och Lasarettet 2 med undantag för fliken som går över Rönneå. I väster gränsar planområdet till kvarteret Doppingen, i söder av järnvägen, i öster av kvarteren Östreskans, Strömslund, Myran och Gamla station. Planområdets areal uppgår till ca 8,5 ha. MARKÄGOFÖRHÅLLANDEN Fastigheten Ängelholm 3:139 ägs av Hälsostaden Ängelholm AB och övriga av kommunen. TIDIGARE STÄLLNINGS- TAGANDEN ÖVERSIKTSPLAN I kommunens översiktsplan (ÖP 2004), ges riktlinjer och vägledning för planering och byggande. Planområdet är i ÖP 2004 utpekat som befintlig blandad bebyggelse med bostäder, service och arbetsplatser, där områden som är lämpliga för förtätning ska inventeras samt trygghetsstudier göras av den offentliga miljön. Visionen är att effektivisera sjukhusområdet och slå samman den södra och norra delen genom att flytta all verksamhet till det norra området. Bebyggelsen för vård och omsorg utgör viktiga målpunkter både för vårdtagare och personal och därför är god tillgänglighet av stor betydelse till sådan bebyggelse. ÖP 2004 nämner även vikten av grönska i närheten av vårdlokaler då utsikt över grönska har en positiv effekt som kan bidra till att man tillfrisknar fortare. Träd och grönska är därför viktigt kring bebyggelse för vård och omsorg. 1 Limnologi är läran om inlandsvatten, det vill säga vanligen sötvatten men även salt och bräckt vatten. Ämnet tar upp de kemiska, fysikaliska, geologiska, hydrologiska, biologiska och ekoloogiska aspekterna av inlandsvatten. 5

6 DETALJPLANER Större delen av planområdet omfattas av stadsplan B 81 från Planen tillåter allmänt ändamål, sjukhusändamål, där en del av planen tillåter tre våningar med inredd vind och en annan fyra våningar. En del av marken är prickmark som inte får lov att bebyggas. Dock gäller även planbestämmelserna för B40 för denna detaljplan vilket är den tidigare stadsplanen som bland annat har en del undantagsbestämmelser. Ett exempel är att där byggnadsnämnden prövar lämpligt kan det för vissa byggnadspartier medges mindre avvikelser beträffande gränser mellan olika bestämmelseområden samt för hushöjd och våningsantal. Detaljplan B81 har idag ersatts på ett ställe, DP 1001 på kartan. Delen som har ersatts av en ny detaljplan vann laga kraft 2008 och medger bostadsbebyggelse. Inom det området har fyra nya punkthus på 6-8 våningar uppförts. Den södra delen av planområdet omfattas av byggnadsplan B 61 från DP 1001 B 231 B 42 B 81 B 189 B 83 B 61 Bild 1. Detaljplaner inom området. 6

7 För delen som ligger inom planområdet gäller dels allmänt ändamål samt bostad om två våningar jämte vind. Inom stadsplan B 189 gäller allmänt ändamål med byggnadshöjd 7,6 meter. Stadsplan B 42 är bostads- och affärsändamål i två våningar. Inom stadsplan B 83 gäller bostads- och affärsändamål med tre våningar dock max meter i byggnadshöjd utmed Södra vägen. Inom stadsplan B 231 gäller för det aktuella området vattenområde med mindre bryggor, båthus och dylikt samt park/plantering. Ingen av ovan nämnda planer som planområdet omfattas av har någon kvarvarande genomförandetid. FÖRORDNANDEN Området ingår i samrådsområde hinderfria ytor för flygplatsen. Kravet på hinderfria ytor infaller dock först över ca +120 meter över havet för det aktuella planområdet. Så hög bebyggelse är inte aktuell i förslaget. STRANDSKYDD Intill planområdet och inom en liten del löper Rönne å och fastigheten Ängelholm 3:139 berörs därmed av strandskydd. Strandskyddet är upphävt inom området men återinträder i och med upprättandet av en ny detaljplan. Det återinträdda strandskyddet föreslås upphävas för de berörda delarna av planen. Särskilda skäl för upphävandet föreligger då området redan är ianspråktaget genom befintlig bebyggelse. KOMMUNALT BEVARANDEPROGRAM I det kommunala bevarandeprogrammet Klass II Klass I Bild 2. Byggnader som omfattas av kommunens bevarandeprogram. 7

8 finns tre byggnader inom planområdet utpekade varav två byggnader med klass II (se bild nedan) och en byggnad som har klass I. Byggnader klassade enligt klass I innebär att det är en omistlig byggnad medan klass II står för byggnader av stort kulturhistoriskt eller miljömässigt värde. Av de två byggnaderna som har blivit klassade enligt klass II är det enbart den ena, markerad med en ring, som finns kvar idag. Den andra, byggnad 10, revs år 2009 och har markerats med ett kryss. Hälsorisken och brister i konstruktionen var orsaken till att byggnad 10 revs trots att den bar klass II. Byggnad 10 hade byggts om och till i omgångar och försetts med burspråk, balkonger, kupor av olika typer och samtliga dörrar och fönster var utbytta. Arkitektoniskt hade byggnaden därför ett tveksamt värde då den förvanskats genom dessa om - och tillbyggnader. Ursprungsbyggnaden var troligen uppförd kring sekelskiftet och i tidstypiskt mönstermurat tegel. På grund av att bärande träkonstruktioner i byggnaden vid något tillfälle behandlats med kreosot, en cancerogen oljeprodukt, blev inomhusmiljön otjänlig. Saneringar gjordes, men avbröts då man konstaterade att även mycket stora åtgärder inte kunde garantera ett tillfredsställande resultat. Byggnaden hade även så stora brister vad gällde konstruktion och funktion att en ombyggnad inte var ekonomiskt försvarbar. Byggnaden stod inom fornlämningsområde, betecknat fästning/skans vilket gjorde att tillstånd från Länsstyrelsen gavs för att gräva i marken, d.v.s. ingrepp i under mark dolda fasta fornlämningar. Byggnad 09, är den andra byggnaden som är klassad enligt klass II vilket innebär ett stort kulturhistoriskt eller miljömässigt värde. Byggnaden uppfördes under slutet av 1930-talet och användes som portvaktsbyggnad. Idag står byggnaden oanvänd vilket den har gjort under ett par års tid. Anledningen Bild 3. Byggnad 28, Lindhaga, som uppfördes

9 är att man har haft återkommande problem med fukt i källaren som har lett till problem med svartmögel. Byggnaden består av ett par arbetsrum men är på grund av sin begränsade yta ingen effektiv lokal, den saknar dessutom anslutning till kulvert och är ur säkerhetssynpunkt inte heller speciellt lämplig eftersom det är en liten fristående byggnad. I samband med arbetet med detaljplanen har en bedömning kring bevarandet av byggnaden gjorts och slutsatsen är att på grund av fukt och mögelskadan så är byggnaden svår att återställa till ett användbart skick och föreslås därför inte få några bevarandebestämmelser i detaljplanen. Ålderdomshemmet Lindhaga, byggnad 28, är klass I vilket innebär att det är en omistlig byggnad (se bild 3). Byggnaden uppfördes 1925 där huvudbyggnaden framhävs genom sin stora, väl markerade fronton i förhållande till de båda snedställda flygelbyggnaderna. Hela anläggningen andas 20-tals klassicism. Ängelholm stad ingår tillsammans med andra delar i kommunen som en särskilt värdefull kulturmiljö i Skåne, det finns utpekat i Länsstyrelsens kulturmiljöprogram. Planområdet ingår i den särskilt värdefulla kulturmiljön för Ängelholms stad där Lindhaga nämns som ett fint exempel på tidsenlig arkitektur. Planförslaget innebär ett bevarande av byggnad 28, Lindhaga, som får en skyddsbestämmelse med rivningsförbud. Till detta kommer även varsamhetsbestämmelser som gäller vid fasad- och takförändring. Lindhaga har en mycket tydlig karaktär från 1920-tals klassicismen. Tegelfasaden ligger på en putsad sockel där hörnen på byggnaden tillsammans med frontonens kanter förstärks av pilastrar med utkragande tegelskift. Det valmade tegeltaket har 6 murade skorstenar med symmetrisk placering. På taket ligger det enkupiga röda lertegelpannor. På huvudbyggnadens tak finns två runda dekorativa vindsfönster vilket är en tidstypisk detalj som även kalllades oxöga. Fasadens framaxel framhävs av det lilla halvcirkelformade lunettfönstret i takkupan. Fönstersättningen är genomgående symmetrisk med tvåluftsfönster med mittpost indelade i åtta rutor på första plan och sex rutor på andra plan. På båda sidor om huvudbyggnaden finns dekorativa små cirkulära fönster på de båda snedställda flygelbyggnaderna. På vardera sida om frontonen finns en markerad ingång. Miljön kring Lindhaga är mycket bevaransvärd varav majoriteten av markytan prickas bort med bestämmelsen om att byggnader inte får uppföras. Marken framför Lindhaga blir korsprickad vilket möjliggör uppförandet av exempelvis en mindre paviljong eller liknande som kan kopplas samman med restaurangverksamheten i byggnaden. En tilläggsbestämmelser reglerar att en sådan komplementbyggnad ska vara anpassad till den bevaransvärda byggnaden och den omkringliggande miljön. KOMMUNALA BESLUT I ÖVRIGT Byggnadsnämnden beslutade att uppdra åt stadsarkitektkontoret att pröva de föreslagna ändringarna i detaljplan. BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖ- BEDÖMNING Stadsarkitektkontoret bedömer att detaljplanens genomförande inte antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i Plan- 9

10 Bild 4. Vy över Rönneå från Carl XV:s bro. och bygglagen 4 kap 34 eller i Miljöbalken 6 kap 11, med utgångspunkt från kriterierna i bilaga 2 och 4 till MKB-förordningen (1998:905). En miljöbedömning enligt miljöbalken bedöms därför inte behöva upprättas. MILJÖKVALITETSNORMER I dag finns fyra förordningar om miljökvalitetsnormer; en för föroreningar i utomhusluft, en för vattenförekomst, en för olika parametrar i fisk- och musselvatten och en för omgivningsbuller. oxid, svaveldioxid, bly, partiklar (PM10 och PM2,5), bensen, kolmonoxid, ozon, arsenik, kadmium, nickel och bens(a)pyren i utomhusluft. I luftkvalitetsmätningarna som genomförts i Ängelholms kommun vid årsskiftena 2002/2003 och 2008/2009 låg samtliga värden långt under gränsvärdena och värdena från 2002/2003 hade knappt förändrats i mätningarna 2008/2009. Luftkvaliteten bedöms inte påverkas negativt av planförslaget och miljökvalitetsnormerna riskerar inte att överskridas på grund av förslaget. LUFTFÖRORENINGAR Luftkvalitetsförordningen (2010:477) anger normer för ämnena kvävedioxid/kväve- VATTENFÖREKOMST Vattenförekomster inom planområdet utgörs av Ängelholm-Ljungbyhed för grundvatten 10

11 och Rönneå som avrinningsområde. Båda vattenförekomsterna ingår i Västerhavets vattendistrikt som omfattas av föreskrifter gällande kvalitetskrav beslutade av Vattenmyndigheten för Västerhavet, Västra Götalands län. Grundvattnets kemiska och kvantitativa status bedöms som god enligt Vattenmyndighetens databas VISS (Vatteninformationssystem Sverige). Det bedöms inte vara någon risk för att den kvantitativa statusen inte uppnås 2015 men däremot föreligger det en risk för den kemiska statusen. Bekämpningsmedel från jordbruket anges som det främsta problemet till att en kemisk god status eventuellt inte uppnås. Avrinningsområdet Rönneå bedöms ha en god kemisk status men en otillfredsställande ekologisk status. För Rönneå bedöms det finnas risk för att både den kemiska och ekologiska statusen inte uppnås Den ekologiska statusens risk beror till största del av övergödning. Den kemiska statusens risk beror på att vattenförekomsten riskerar att vara lokalt negativt påverkad av miljögifter. Både Ängelholms avloppsreningsverk och AB Ängelholms Kromläderfabrik har utsläpp som mynnar i vattenförekomsten. Från reningsverket släpps bland annat ut kadmium, krom, koppar, kvicksilver, nickel, bly och zink. AB Ängelholms Kromläderfabrik är en nedlagd fabrik men fastigheten där fabriken har legat är förorenad och ett klass 1 objekt vilket innebär att föroreningarna har en mycket stor risk för att påverka hälsa och miljö negativt. Den förorenade marken ligger inom 200 m från ytvattenförekomsten. Planförslagets genomförande bedöms inte medföra sådan påverkan på grundvattnet eller avrinningsområdet att miljökvalitetsnormerna inte kan hållas. -DAGVATTEN (MKN) Området har idag sitt dagvattenutsläpp till Rönneå då kommunen inte har några dagvattenledningar till området. Dagvattnet från området kommer fortsättningsvis ledas till Rönneå och då det inte anses vara något förorenat vatten kommer det inte påverka recipienten. SPILLVATTEN (MKN) Området är anslutet och nya byggnader kommer att anslutas till Ängelholms kommunala reningsverk vilket innebär att påverkan på grund- eller ytvatten av spillvatten lokalt blir obefintlig. RENVATTEN (MKN) Området är anslutet och nya byggnader kommer anslutas till Ängelholms kommunala dricksvatten vilket innebär att uttag av grundvatten inte kommer att ske. Därmed blir påverkan på grundvattenkvantiteten obefintlig. FISK- OCH MUSSELVATTEN Det finns inga fisk- och musselvatten inom planområdet. OMGIVNINGSBULLER I förordningen om omgivningsbuller (2004:675) uppges att skyldighet att kartlägga buller och upprätta åtgärdsprogram finns för kommuner med över invånare. Ängelholms kommun har invånare. SLUTSATS Konsekvenserna av planen förväntas inte ge upphov till överskridande av gällande miljökvalitetsnormer. 11

12 FÖRUTSÄTTNINGAR, FÖRÄNDRINGAR OCH KONSEKVENSER NATUR MARK OCH VEGETATION Planområdet gränsar till Rönneåstråket som ligger ca 2 meter över havet medan större delen av själva planområdet ligger på ca meter över havet. Höjdskillnaden ligger längs planområdets nordöstra sida där sluttningen ner mot Rönneåstråket är bevuxet med vegetation. På grund av nivåskillnaderna blir det lite av en barriär ner mot stråket som endast nås via en trappa vid Carl XV:s bro, samt norr om planområdet via en gångväg i anslutning till bostadsområdet. I förslaget till detaljplan möjliggörs det för en gång- och cykelbro som går mellan södra änden på Storgatan och över Rönneå med anslutningspunkt uppe vid badhus och sjukhusområdet. I anslutning till gång- och cykelbron bör det även finnas en koppling ner till Rönneåstråket för att underlätta tillgängligheten i området. Planområdet har sin högsta punkt i söder på 13 meter över havet och lutar sedan lätt neråt i nordlig riktning mot den brantare delen ner mot Rönneåstråket. Större delen av planområdet är redan bebyggt idag men det finns några grönytor med gräsmatta utmed Landshövdingevägen. Längs Landshövdingevägen finns träd planterade på rad utmed vägens södra del. Intill den kulturhistoriska byggnaden Lindhaga finns en tillhörande mindre park med en liten damm och några större äldre träd. I planområdet nordliga delar, mot Rönneåstråket, ökar vegetationen med många större träd. Bild 5. Parken intill Lindhaga. 12

13 TRÄD Parken framför Lindhaga ramas in av stora lindar som bildar en allé längs hela Södra vägen samt lindarna utmed Landshövdingevägen, inne i parken finns även en grupp av flertalet äldre träd däribland en hängbok och ekar. De stora och bevaransvärda träden ges marklov vilket innebär att träden inte får fällas utan marklov. Träden har ett stort värde för hela miljön kring sjukhuset och byggnaden Lindhaga. Längs Södra vägen står en allé med flera stora lindar som har ett mycket högt bevarandevärde, dels på grund av deras storlek men även för att de bildar en allé. Södra vägen var innan den ersattes av andra vägar, den stora vägen in till Ängelholm. Mellan det kommande badhuset och sjukhusets nya byggnad finns flera ekar med ett stort bevarandevärde. Alla indiverna kommer inte bevaras på grund av etableringen av de nya byggnaderna men några som hamnar på stråket däremellan ges marklov. Genom att vidta ett antal åtgärder i byggskedet skapas förutsättningar för att bevara träden. För de träd som plockas bort i samband med utbyggnaden av området så bör förslagsvis kompensationsåtgärder genomföras. Kompensationsåtgärder innebär att det planteras nya träd på andra platser inom området. I gestaltningsprogrammet framtaget av Hälsostaden AB beskrivs även en återplanteringspolicy som innebär att träd som tas bort återplanteras med nya. Värdefulla träd ska även beläggas med vite. Vid en överträdelse av förbudet att fälla trädet vidtas påföljder. Förbudet mot att fälla trädet kan prövas i en ansökan om marklov då det görs ett ställningstagande i samband med ansökan. Bild 6. Parkering inom området idag. 13

14 LANDSKAPSBILD De flesta byggnader inom planområdet har cirka fyra våningar och ligger under trädtopparnas höjd. De nybyggda bostadshusen intill planområdet är mellan 6-8 våningar och ligger också under trädtopparna. Sjukhusets bebyggelse utmed Södra vägen är uppförd under 1950-talet och har likartad karaktär. Den byggnad som skiljer sig mest från de andra är byggnad 08 som uppfördes på 1970-talet i brunt tegel. I förslaget till detaljplan möjliggörs för byggnader mellan 1 till 4 våningar, för en begränsad del av byggnadsarean tillåts det även upp till 6 våningar. GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN En översiktlig geoteknisk undersökning har tagits fram i samband med arbetet för ett badhus inom planområdet (Geoinvent, Roger Elofsson, ). Det har även tagits fram en översiktlig undersökning för området där den nya sjukhusbyggnaden ska ligga. Resultaten från dessa geotekniska undersökningar ger en bild över de geotekniska förhållandena i området. I undersökningen för badhuset framkom följande; Marknivån varierar inom det undersökta området och det övre jordlagret består av varierande fyllning av mullhaltig lera, sand och siltig finsand. Fyllningen vilar på ett naturligt lagrat silt/finsand sediment som varierar i mäktighet mellan 1,5-5,0 m. Grundvattennivån uppskattas till ca 3-4 m under marknivån. Kommande badhusbyggnad bedöms kunna grundläggas på utbredda plattor eller en jämn bottenplan. Den översiktliga geotekniska undersökningen (Geoinvent, ) för området mittemot badhuset där det planeras för en ny sjukhusbyggnad, visade följande. Marknivån varierar mellan ca +10,3 och +11,0. Den översta jordlagerprofilen består av en varierande fyllning. Fyllningen varierar i mäktighet mellan någon decimeter till ca 6,0 m. I enstaka punkt har byggrester såsom kol, trä och tegel påträffats. I övrigt består fyllningen av sand, silt och lera. Under fyllningen övergår jorden till en naturligt lagrad lerig silt med inslag av finsand och sand. Under nivån, mellan ca, +3,0 - +6,0 övergår jorden till en relativt fast siltig lera. Lerans odränerade skjuvhållfasthet varierar något mot djupet mellan ca kpa. Jordlagrets mäktighet har inte fastställts. Sonderingar avbröts ca m under marknivån. Projektering av grundläggning och geokonstruktioner kan utföras enligt geoteknisk kategori 2 (GK2). Säkerhetsklass med hänsyn till laster och bärande konstruktion tas fram av konstruktör. Utifrån resultaten från de ovan nämnda geotekniska undersökningar som har genomförts inom och i anslutning till området skapas en god bild över de geotekniska förhållandena i området. Vidare krävs dock kompletterande undersökningar i samband med detaljprojekteringsskedet. MARKRADON Det har visat sig att inom vissa områden i Ängelholms kommun som tidigare är bedömda som lågriskområden har det uppmätts förhöjda värden. Därav bör man alltid kontrollera markradonet vid uppförande av en ny detaljplan. Inom planområdet finns många befintliga byggnader men i samband med en översiktlig geoteknisk undersökning 14

15 så gjordes även radonmätning på platsen för den nya sjukhusbyggnaden. Resultatet av den mätningen visade att marken klassificeras som lågradonmark vilket innebär att det inte krävs några radonskyddande åtgärder vid nybyggnad. FORNLÄMNINGAR Det finns en känd fornlämning inom planområdet som idag är borttagen (se bild 7). Enligt information från Riksantikvarieämbetet var lämningen av typen fästning/skans. Efter en inventering 1995 påträffades inga lämningar av en skans. Traditionen säger enligt Enghoff att när danskarna ska ha intagit Ängelholm 1709 byggde de upp skansar och pallisader som sedan raserades kort därefter när danskarna hastigt övergav staden. Bortsett från ovan nämnda borttagna fornlämning så finns inga andra kända fornlämningar inom planområdet. Kulturminneslagen gäller och om en fornlämning påträffas under grävning eller annat arbete, skall arbetet omedelbart avbrytas till den del fornlämningen berörs. Förhållandet skall omedelbart anmälas hos länsstyrelsen. RISK FÖR SKRED OCH HÖGA VATTENSTÅND Inom ramen för projektet Rönne å Ängelholms kommuns livsnerv har Sweco tagit fram rapporten Översiktlig analys av översvämningsrisk och erosion utmed Rönneå i Ängelholms kommun. Målet med projektet var att ta fram en åtgärdsplan för att öka Rönneåns inflytande över stadsbilden samt ta tillvara de värden som Rönneå utgör. En översiktlig analys av översvämnings- och erosionssituationen i ån var en del i åtgärds- Bild 7. Fornlämningens placering innan den togs bort. 15

16 paketet. Rapporten baseras enbart på tidigare utförda studier och utredningar där syftet var att analysera och sammanställa informationen som redan fanns om situationen i Rönneå. Rapporten beskriver Rönneå utifrån olika delsträckor där den delsträcka som berör planområdet rinner genom de centrala delarna i Ängelholm. Längs denna sträcka har det redan gjorts en del åtgärder för att stabilisera åfåran och slänterna som har förstärkts med sprängsten för att motverka erosion. Rönneå drabbas, precis som alla andra vattendrag, av översvämningar med jämna mellanrum. Översvämningar uppstår oftast på grund av kraftig snösmältning eller när det har regnat mycket under en period och det därefter kommer ett kraftigt regn. Då är oftast de naturliga fördröjningsmagasinen belastade till max vilket leder till att vattnet rinner direkt ut till ån. En översvämningskartering utifrån 100-årsflödet samt beräknat högsta flöde redovisas för Rönneå i rapporten. Vid 100-årsflöde beräknas havsnivån stiga med +1,84 m och vid beräknat högsta flöde +2,06 m. Planområdets norra del utgörs av en nivåskillnad som går från ca3 meter över havet till ca 10 meter över havet. Enligt Länsstyrelsens rekommendationer med avseende på höga flöden Översvämningsrisker i fysisk planering rekommendationer för markanvändning vid nybebyggelse bör samhällsfunktioner som exempelvis sjukhus, vårdhem och skolor endast lokaliseras i områden som inte hotas av 100-års flöden eller högsta dimensionerade flöde. Då majoriteten av planområdet ligger på ca +10 meter får det anses ligga inom ett område med väldigt låg sannolikhet för översvämning. Dessutom är sjukhuset en befintlig verksamhet sedan många år tillbaka. Störst risk finns längs slänten ner mot Rönneå där marken sluttar från ca + 10 meter till + 3 meter som är lägsta punkten inom planområdet. Lägsta punkten är dock enligt översvämningskarteringen över beräknat högsta flöde. BEBYGGELSEOMRÅDEN Den del av sjukhusområdet som planområdet omfattar avgränsas både i öster, nordväst och söder av bostadsområden samt järnvägen i sydväst och den södra delen av sjukhuset. Genom planområdet går Landshövdingevägen från sydost till nordväst samt Södra vägen norrut mot centrala Ängelholm där den södra änden blir en återvändsgränd vid järnvägen. Den norra delen av planområdet gränsar ut mot Rönneå och promenadstråket som går längs Rönneåns gröna dalgång. Inom planområdet finns idag ett flertal olika byggnader som tillkommit under olika tidsperioder. Den första sjukhusbyggnaden som uppfördes stod färdig Under 1900-talet har sedan sjukhusområdet byggts ut i olika etapper med Lindhaga som uppfördes 1925 och vidare under början på 1930-talet. Byggnaderna utmed Södra vägen tillkom under 1950-talet och byggnad 08, bruna tegelbyggnaden, byggdes på 1970-talet. De senaste åren har det skett en utveckling då det har tillkommit ett parkeringshus utmed Landshövdingevägen och intill det ett nytt bårhus. Det har även påbörjats byggnation av ett nytt teknikhus längs Landshövdingevägen. Det har även givits bygglov för ett hospice intill Lindhaga och för ett nytt badhus utmed Rönneåstråket. Det pågår även en handläggning av ett bygglov för en ny vårdbyggnad 16

17 mittemot badhuset, som är det första steget för att delar av södra sjukhusets verksamhet ska kunna flytta till det norra. BOSTÄDER Planförslaget innebär främst en utveckling av sjukhuset och tillhörande verksamheter samt bekräftelse av pågående markanvändning. Några nya bostäder tillkommer inte dock ersätts delar av en befintlig detaljplan som medger bostadsändamål men får genom det nya planförslaget fortsatt möjlighet att användas som bostadsändamål. Kvarteren runt omkring sjukhusområdet består till största del av bostäder i flerbostadshus och villaområden som bild 8 nedan visar. ÄNGELHOLMS SJUKHUS Första delen av Ängelholms sjukhus stod färdigt 1870 och Lindhaga, som byggnaden kallas, har idag en klass I status enligt det kommunala bevarandeprogrammet vilket innebär att det är en omistlig byggnad. Under 1900-talet växte sjukhuset till ett centrallasarett som innehöll de flesta vårddisciplinerna. Både medicinsk och teknisk utveckling har sedan påverkat utformningen av vårdlokalerna. Idag är sjukhusområdet uppdelat mellan det södra och norra området där visionen är att genom om- och nybyggnad möjliggöra en flytt för delar av det södra området till det norra. Ett sjukhus är en viktig samhällsfunktion, det cykliska förloppet inom fastigheten kräver att byggnader utvecklas och ersätts över tid. Sjukhuset består idag av många byggnader utspridda på området. Den medicinska utvecklingen ställer höga krav på moderna vårdbyggnader, en del befintliga byggnader Äldreboende Bild 8. Markanvändningen vid området kring sjukhuset. 17

18 kommer därför att rivas för att ge plats åt nya effektivare byggnader. Genom att riva utvalda byggnader och bygga nytt ges också möjlighet att skapa generella och flexibla lokaler, vilket också skapar större möjlighet till samutnyttjande och samband mellan verksamheter. Samordningsvinster inom och mellan verksamheter ger bättre vårdflöden och effektivare vård. Flytten av södra sjukhuset innebär också att ett stort centralt område i Ängelholm frigörs där det finns möjlighet för utveckling av staden genom exempelvis nya bostäder. Genom förslaget till detaljplan möjliggörs en utveckling av sjukhusområdet. Området kommer fortsatt ha användningen vård men ges även möjlighet till fler användningsområden genom användningen centrumändamål. Ändamålet centrum omfattar all verksamhet som bör ligga centralt eller på annat sätt ska vara lätt att nå för många människor. Det kan exempelvis vara butiker, service, gym, kontor, restaurang, hotell, samlingslokaler med mera. Inom vissa delar av detaljplanen specificeras användningen. Detta är bland annat för att styra vilken typ av vård som tillåts inom området eftersom bestämmelsen vård annars omfattar all slags vård och då även kriminalvård. På några delar bekräftas den användning som finns idag men det tillåts inga nya användningsområden där hänsyn till riskaspekterna krävs. Det är framförallt marken intill järnvägen som begränsas på grund av riskaspekterna. Dispositionen och utformingen av sjukhusområdet är av stor vikt för att skapa en god stadsmiljö och underlätta för allmänheten att lokalisera sig i området. Busshållsplatsen för all kollektivtrafik ligger i dagsläget utmed Södra vägen vilket gör det viktigt att skapa en tydlig länk genom området så det blir lätt att hitta även badhuset. I avsnittet gång- och cykeltrafik går det att läsa mer om hur orienteringen ska ske genom området. Mellan badhuset och sjukhuset bildas en öppen allmän yta som blir entrén till både badhuset och sjukhuset. I bottenvåningen på den nya vårdbyggnaden ska det ges möjlighet för olika aktörer att verka som är kopplat till hälsovård, exempelvis sjukgymnastik. Hälsostaden som driver, förvaltar och utvecklar sjukhusområdet har i samband med arbetet med detaljplanen även tagit fram ett gestaltningsprogram för utvecklingen av området. Gestaltningsprogrammet är ett hjälpmedel med riktlinjer och principer för att förtydliga och säkerställa kvaliteter i gestaltningen av byggnader och den yttre miljön. I gestaltningsprogrammet ges exempel på materialval, formspråk och färgsättning. Bild 9. Illustration på den föreslagna nya vårdbyggnaden mittemot badhuset. 18

19 Till plankartan finns det också en illustration som inte enbart ger en bild av hur området ser ut och kommer se ut. Där beskrivs även några gestaltningsprinciper för området tillsammans med några exempelbilder. Planområdet ligger i nära anslutning till de centrala delarna av Ängelholm och i planförslaget ingår en gång- och cykelbro över Rönneå som ansluter direkt till Storgatan som leder upp till torget. Därmed kopplas planområdet samman med de centrala delarna vilket ger nära tillgång till all kommersiell service som centrala Ängelholm har att erbjuda. Inom sjukhusområdet erbjuds även enklare service i form av café/kiosk även om de flesta verksamheterna ligger inom hälso- och sjukvårdsområdet. OFFENTLIG OCH KOMMERSIELL SERVICE Planförslaget innebär en utveckling av sjukhusområdet som utgör en viktig offentlig service för hela Ängelholms kommun. För att kunna förbättra och utveckla sjukhusets verksamheter krävs det att befintliga byggnader moderniseras och i vissa fall ersätts av nya byggnader. Flytten av det södra sjukhusområdet till det norra är en del i utvecklingen av området. Ängelholms kommun har ett pågående projekt med att bygga ett nytt badhus. Uppdraget var ute för upphandling och bolaget Kunskapsporten vann upphandlingen om ett nytt badhus i Ängelholms kommun där ÅWL arkitekter på uppdrag av Kunskapsporten har utformat förslaget på badhusbyggnad. Badhusets byggnad består i stort sett av tre rektangulära delar som skär in i varandra. Byggnaden föreslås fasader med ett yttre raster av lärkträ och sedumtak, materialvalen är gjorda för att byggnaden ska smälta väl in i de gröna omgivningarna. För badhuset har det ansökts om bygglov inom det aktuella planområdet. Planförslaget omfattar även badhuset vilket därmed bekräftas av detaljplanen. Etableringen av badhuset kommer medföra att en del befintliga byggnader kommer rivas till fördel för badhuset. TILLGÄNGLIGHET Byggnader inom planområdet ska utformas på ett sådant sätt att de blir tillgängliga även för personer med nedsatt rörelseförmåga. Parkeringsplatser och angöring för bilar ska skapas i anslutning till entréerna för att skapa god tillgänglighet. Bild 10. Illustration på det nya teknikhuset med det tänkta badhuset i bakgrunden. 19

20 FRIYTOR (LEK OCH REKREATION) Planområdet erbjuder idag en del öppna gröna ytor och genom planförslaget fastställs allmänt tillgängliga ytor och grönytor inom området. Rekreationsstråket längs Rönneå påverkas inte av förslaget till detaljplan. GATOR OCH TRAFIK GÅNG- OCH CYKELTRAFIK Landshövdingevägen och Södra vägen är de två huvudgator som omgärdar sjukhusområdet idag. Som gångtrafikant kan man även nå sjukhusområdet via åpromenaden, men på grund av höjdskillnaderna måste man ta sig upp via en trappa. Sjukhusområdet kan idag upplevas som stängt för allmänheten då det inte finns några genomgående gångstråk, det är dessutom lite svårorienterat med otydliga entréer (se bild 11, nästa sida). I samband med utvecklingen av sjukhusområdet så skapas det möjligheter att göra området mer lättillgängligt och öppet för allmänheten. Bild 12 på nästa sida illustrerar förslaget på det framtida gångnätet runt sjukhusområdet. Ytan som benämns stråket är en större torgyta mellan det framtida badhuset och den nya sjukhusbyggnaden som delvis kopplar samman alla gång- och cykelvägar inom området. Det föreslås ett nytt gångstråk längs den norra sidan om sjukhuset för att förbättra tillgängligheten, detta kan göra denna baksida till en aktiverad framsida mot ån. Dessutom blir det stråket mer gent för de som kommer med bussen som stannar utmed Södra vägen om målpunkten är exempelvis badhuset. Utöver det bör dessutom ett internt gångstråk genom sjukhusets byggnader skapas. En viktig del för att koppla samman sjukhusområdet med centrum är den gångoch cykelbro som kommunen planerar i samband med utbyggnaden av sjukhuset och badhuset. Gång- och cykelbron är tänkt som en förlängning av Storgatan över Rönneå som sedan landar i stråket intill badhuset och sjukhuset. I framtiden kan det även bli aktuellt att skapa ytterligare en koppling söderut över järnvägen mellan det befintliga parkeringshuset och bårhuset, vilket är illustrerat på bild 12. För cykeltrafikanter finns idag inga separata cykelvägar utan cyklisterna hänvisas främst till Landshövdingevägen och Södra vägen. I Ängelholms kommuns cykelplan föreslås olika åtgärder för att förbättra cykelvägnätet. Föreslagna åtgärder som berör planområdet är en gång- och cykelväg längs Landshövdingevägen och längs Södra vägen över Carl XI:s bro och vidare längs Östergatan. Båda dessa förslag innebär att gång- och cykelvägnätet kopplas samman och underlättar för framförallt cyklister att ta sig trafiksäkrare till och från sjukhusområdet. Då sjukhuset även är en av Ängelholms största arbetsplatser där hälsoaspekterna är i fokus är ett utbyggt gång- och cykelvägnät en viktig aspekt vid utbyggnaden av området. Även Ängelholms trafikplan har som mål att gående och cyklister ska prioriteras i staden vilket visar vikten av att skapa goda förbindelser för gång- och cykel inom planområdet som är en stor målpunkt i Ängelholms stad. Den föreslagna gång- och cykelbron över Rönneå som kopplar samman med stråket skapar en ny och viktig koppling för cykeltrafiken. Utöver denna finns det även möjligheter att skapa ytterligare länkar söderut för gång- och cykeltrafiken. Dels finns det i framtiden möjlighet att göra en koppling över järnvägen mellan parkeringshuset och 20

21 Diarienummer BADHUS 27 Storgat T KE RÅ ST n de na an me p ro Å- CENTRUM Å- Inte rnt gån gs Ny tt gå ng str åk H t råk en om pr g Ca rl o XV:s n di öv Söd ra v äge n h ds ev äg en Söd ra v äge n n br n La e ad övdingeväg e n Landsh P-HUS HOSPICE Gångstråk Internt gångstråk Entré Bild 12 (Tyréns). Förslag till utveckling av gångnätet i samband med utvecklingen av sjukhusområdet. Bild 11 (Tyréns). Gångnätet kring Ängelholms sjukhus idag. CENTRUM CENTRUM Huvudstråk GC-väg, cykelbana eller cykelfält Rekommenderat huvudstråk i blandtrafik GC-väg, cykelbana eller cykelfält Rekommenderat cykeltrafik i blandtrafik Föreslagen GC-väg, cykelbana eller cykelfält Stråket Bild 13 (Tyréns). Befintliga cykelnätet i Ängelholm. Bild 14 (Tyréns). Förslag på åtgärder i gång- och cykelnätet efter Ängelholms gång- och cykelplan. 21

22 bårhuset. Sedan finns det även föreslaget i detaljplanen för Ängelholm 5:3, direkt söder om järnvägen, att bygga om den gång- och cykeltunnel som finns i Södra vägens förlängning till en bredare passage under järnvägen för bussar samt en gång- och cykelväg. I samband med detaljplanen föreslås även en del förändringar längs både Landshövdingevägen och Södra vägen. I detaljplanen föreslås att Landshövdingevägen breddas en halvmeter för att göra plats för gång- och cykelväg i båda riktningarna (bild 15). Breddningen innebär enbart ett mindre markintrång på det som idag är Hälsostaden Ängelholm AB:s mark, för övrigt är det omdisponering av ytorna som möjliggör förändringarna. Den befintliga vägen har idag enbart trottoarer för gående och med det nya förslaget så breddas dessa ytor för att göra plats för både gående och cyklister vilket illustreras i sektionen på föregående sida. Körbanan minskas från dagens 7 meter till 6,5 meter i den nya förslaget. 2 CENTRUM ABC 123 Gång Cykel Körbana Cykel Gång 1,3 m 1,7 m 6,5 m 1,7 m 1,3 m Totalt 12,5 m Bild 15. Förslag på framtida sektion för Landshövdingevägen. 2 CENTRUM ABC 123 Gång Cykel Parkering Körbana Cykel Gång 1,3 m 1,7 m 5 m 6,5 m 1,2 m 1,3 m Bild 16. Förslag på framtida sektion för Södra vägen. Totalt 17 m 22

23 Längs Södra vägen (bild 16) blir det en lite annorlunda lösning då det även ska ges plats till de befintliga parkeringarna som finns längs gatan. Därför blir det en omdisponering av ytorna jämfört med dagens lösning där cykeltrafiken är hänvisad till bilarnas körbana. I den nya lösningen så görs det plats för både gång- och cykeltrafikanterna innanför bilparkeringarna samtidigt som parkeringarna regleras med ett staket eller liknande för att de inte ska parkera med nosen ut över gång- och cykelbanan. Det blir även plats för både gång och cykel på den östra sidan av vägen där det görs plats för ett cykelfält jämte körbanan bredvid den upphöjda trottoaren. GATUNÄT Gatunätet runt norra sjukhusområdet utgörs av Landshövdingevägen och Södra vägen, dock kommer i princip alla bilar med sjukhuset som målpunkt via Landshövdingevägen eftersom Södra vägen är en återvändsgata 27 för biltrafik i båda ändar. Södra vägen går norrut mot centrum via Carl XI:s bro där den övergår i Östergatan. Carl XI:s bro får endast trafikeras av bussar och gång- och cykeltrafikanter vilket gör Landshövdingevägen tillsammans med Kristian den II:s väg till den huvudsakliga länken för all biltrafik. Då planerna är att flytta delar av södra sjukhusets verksamhet och därmed utöka norra sjukhusområdets kapacitet där även Ängelholms nya badhus föreslås ligga, så kommer belastningen på huvudstråket Landshövdingevägen och Kristian den II:s väg delvis att öka. Ängelholm kommuns trafikplan visar hur utvecklingen av trafiknätet ska se ut för Ängelholm. Enligt trafikplanen finns det inga planer på att förändra biltrafiknätet i anslutning till planområdet, däremot kan en hastighetssänkning från 50 km/h till 40km/h vara aktuell. En trafikutredning (Tyréns, ) har tagits fram i samband med BADHUS P-HUS P-HUS HOSPICE Bild 17 (Tyréns). Dagens trafi kmönster för bilar. Motorfordon Infart- och utfart Endast infart Endast tillstånd Entré Motorfordon Infart- och utfart Endast infart Endast tillstånd Entré Bild 18 (Tyréns). Trafi kmönstret vid en utbyggnad av sjukhus och badhus. 23

24 detaljplanen där man har tittat på trafikflödet längs Landshövdingevägen. År 2010 var trafikflödet på Landshövdingevägen ca 3800 fordon/dygn. Med badhuset och utbyggnaden av sjukhuset beräknas trafiken öka med max 800 fordon/dygn. Detta innebär att när området är utbyggt kan trafikflödet ha ökat till max knappt 4600 fordon/dygn. Det är visserligen en ökning på knappt 20% jämfört med dagsläget men bedömningen är ändå att det totala flödet är relativt lågt med tanke på Landshövdingevägens övergripande funktion i staden. Det kan jämföras med Kullavägen som har en annan karaktär men en övergripande funktion på liknande sätt som Landshövdingevägen och som har ett flöde med 5000 fordon per dag i höjd med Tivoligatan. Eventuella risker för köbildning bedöms också låga och bör inte uppstå mer än korta stunder under högtrafik på morgon och kväll eftersom maxtimmen för badhusets besökare inträffar då sjukhuset har låg andel besökande och vice versa. I samband med byggnationen av norra sjukhuset kommer också Landshövdingevägen att byggas om, en gång- och cykelväg på östra sidan samt delar av västra samtidigt som vägen smalnas av och får en lägre hastighet. Detta gagnar både trafiksäkerheten och bullernivåerna. Förhoppningen är därmed också att fler ska välja att att gå, cykla eller ta bussen istället för att köra sin egen bil. Detta är dock inget som har tagits med i beräkningarna men den allmänna trenden i Sverige som helhet är att att bilåkandet minskar till förmån för andra hållbara trafikslag. Utifrån detta dras slutsatsen att trafikflödet som genereras är acceptabel. Förslaget till detaljplan möjliggör för en omgestaltning av Landshövdingevägen genom att vägen breddas och får en gång- och cykelväg längs vägens båda sidor (se sektion, bild 15). Breddningen innebär enbart ett mindre markintrång på det som idag är Hälsostaden Ängelholm AB:s mark, för övrigt är det omdisponering av ytorna som möjliggör förändringarna. Dessutom föreslås även Södra vägen få en omgestaltning genom att parkeringen längs vägen flyttas lite till förmån för en gång- och cykelväg på insidan av parkeringarna (se sektion, bild 16). Parkeringen längs Södra vägen är idag ingen bra lösning då bilarna backar rakt ut i gatan, genom att flytta cykelvägen innanför och förhindra bilarna att köra in över gång- och cykelvägen blir det en mer trafiksäker lösning främst för cyklisterna. Dock kommer bilarna fortfarande att backa ut i gatan men skillnaden blir att cyklisterna som är svårare att upptäcka inte färdas på samma väg som bil och buss. Bild 17 och 18 på föregående sida visar dagens trafiklösning och förslaget till framtida lösning med badhuset och den nya sjukhusbyggnaden på plats. Det blir ingen större förändring för hur trafiken fördelas på Landshövdingevägen och Södra vägen men illustrationen visar hur det är möjligt att komma in och vända med fordon framför badhus och sjukhusbyggnaden om det behövs. En pågående detaljplan för ett bostadsområde i södra Ängelholm gränsar till det aktuella planområdet i den södra delen vid änden av Södra vägen som idag är en återvändsgränd. Den detaljplanen ger möjlighet till att skapa en busstunnel med gång- och cykelväg under järnvägen, som då även ersätter den befintliga gång-och cykeltunneln, i Södra vägens förlängning. Detaljplanen är antagen i kommunfullmäktige men överklagad till markoch miljödomstolen. Genomförs förslaget till busstunneln kommer Södra vägen, som idag 24

25 är en återvändsgränd intill järnvägen, få en annan karaktär där tunneln ska gå ner. KOLLEKTIVTRAFIK Utmed Södra vägen vid sjukhusets huvudentré finns en busshållplats där tre busslinjer passerar (se bild 19). Det är stadsbusslinje 2 som går mellan Vejbystrand och Kulltorp och de regionala busslinjerna, 225 som går mellan Höganäs och Ängelholm samt 506 som går mellan Helsingborg och Båstad. Ängelholms järnvägsstation ligger ca 700 meter från sjukhusområdet längre norrut på Landshövdingevägen. Med närheten till järnvägsstationen, det centrala läget i staden och busslinjerna som passerar finns alla förutsättningar att resa kollektivt och enkelt ta sig till sjukhusområdet. Bild 19 redovisar upptagningsområden med en radie på 400 m från hållplatserna vid sjukhuset, Stortorget samt Ängelholm station. Med en ny gång- och cykelbro över Rönneå förbättras tillgängligheten från hållplatsen Stortorget ytterligare. Hållplats Sjukhuset på Södra vägen är belägen precis utanför huvudentrén till sjukhuset vilket innebär en mycket god tillgänglighet. Däremot så skapar de befintliga sjukhusbyggnaderna en liten barriär mot den tillkommande sjukhusbyggnaden och badhuset, därför blir det viktigt att skapa tydliga och bra gångstråk mellan hållplatsen och de nya byggnaderna. Skapas dessutom ett attraktivt lite genare gångstråk norr om sjukhuset så blir det ett bra komplement till Landshövdingevägen. PARKERING, UTFARTER, VARUMOTTAGNING Inom sjukhusområdet finns idag ett flertal olika parkeringar med olika kapacitet. I samband med ombyggnaden av området kommer vissa parkeringar försvinna till fördel för nya byggnader. Ett nytt parkeringshus blev färdigt under våren Parkeringshuset är byggt utmed järnvägen och Landshövdingevägen där det tidigare låg en vanlig markparkering. Den tidigare parkeringen hade ca 80 platser och det nya parkeringshuset har 232 platser. Detta innebar ett tillskott på ca 160 platser. En andel av parkeringshuset kommer, genom ett avtal, vara knutet till badhuset som ska uppföras i anslutning till sjukhuset för att lösa badhusets parkeringsbehov. En parkeringsutredning är framtagen i samband med arbetet kring badhuset Ramböll, Parkeringsutredning inför planarbete avseende badhus Utredningen visar att badhuset har ett behov av ca 95 parkeringsplatser för att försörja sina besökare under den tid på dygnet då det förväntas vara som mest besöksintensivt. Ungefär 30% av parkeringen för besökande till badhuset och besökande till sjukhuset antas kunna samutnyttjas då Ängelholms station Diarienummer CENTRUM Hpl Stortorget Hpl Sjukhuset Bef. hpl region- och stadsbuss Ängelholm station Järnväg Regionbuss Stadsbuss 400 meter fågelvägen Bild 19 (Tyréns). Karta över kollektivtrafiken kring sjukhusets område. 25

26 besökstiderna skiljer sig åt med maxbesök för sjukhuset på veckodagarna mellan 8-15 och besök till badhuset antas maximalt ske på helgerna samt vardagar mellan En trafikutredning har även tagits fram av Tyréns ( ) för sjukhuset där de dels inventerar befintliga platser och utreder behovet av framtida parkeringsplatser, där badhusets behov finns inräknat. För att beräkna det framtida behovet av parkeringsplatser har det dels gjorts en bedömning av färdmedelsfördelningen som bygger på dels tre olika resvaneundersökningar och dels på information om antalet anställda som utnyttjar parkeringskort. Ett antagande har även gjorts av hur många besökare som kommer med bil, utifrån tidigare undersökningar. Parkeringsbehovet är sedan framräknat utifrån dels parkeringstal och dels beläggningsstudien. Parkeringstalet anger antalet bilplatser per 1000 kvm. Bedömningen av parkeringstalen bygger på arbets- och besökstätheten under den tid då maximalt antal besök sker och då maximalt antal anställda är på sjukhuset samtidigt. En jämförelse av behovet av parkeringsplatser utifrån parkeringstalet samt beläggningsstudien har gjorts, där det räknats fram ett medeltal som sedan adderats med badhusets behov. Sammanlagt innebär det ett behov av 470 bilplatser fördelat på 230 för anställda och 240 för besökande. I dagsläget finns det ca 690 parkeringsplatser i anslutning till sjukhusområdet inkluderat de 80 bilplatserna längs Södra vägen som ligger på kommunens mark. Av dessa försvinner ca 145 platser i samband med byggnationen av badhuset och den nya sjukhusbyggnaden. Det innebär att den framtida parkeringstillgången blir ca 545 bilplatser. Detta innebär ett överskott av 75 platser, och då beräkningarna innehåller en del antaganden är det bra med en god marginal. En studie av parkeringen som ligger utmed norra delen av Södra vägen samt inne på sjukhusområdet har tagits fram, då marken här anses vara dåligt utnyttjad idag. I studien har 4 olika alternativ studerats där förslaget på att omdisponera ytorna är den bästa och mest kostnadseffektiva lösningen. Framförallt för att man vill behålla träden utmed Södra vägen som anses vara mycket värdefulla för platsen. Dagens parkering har 28 platser på sjukhusområdet och 47 utmed Södra vägen alltså sammanlagt 75 bilplatser, och i utredningen redovisas två förslag som kan vara aktuella för platsen med förutsättningarna att träden ska bevaras. De två olika alternativen ger 111 respektive 122 platser vilket innebär en ökning med minst 36 bilplatser. Därmed finns det möjlighet att utöka parkeringstillgången om behovet uppstår vid utvecklingen av den tänkta sjukhusbyggnaden. För framtida utveckling får parkeringssituationen ses över på nytt och då finns exempelvis alternativet att bygga på det befintliga parkeringshuset. STÖRNINGAR VIBRATIONER I samband med framtagandet av detaljplan för Ängelholm 5:3 togs det fram en utredning om eventuella vibrationer från järnvägen (Tyréns ). Utredningen gjordes med hänsyn till uppförande av nya bostäder och slutsatsen blev att registrerade nivåer understiger, med marginal, riktvärdet för bostäder på 0,4 mm/s. Enligt Trafikverkets 26