T O R S D A G E N D E N 16 APRIL tagit form. * * N

Transkript

1 N:R 16 (1111) T O R S D A G E N D E N 16 APRIL :STA ÅRG. HUFVUDREDAKTÖR OCH ANSV. UTGIFVARE: J O H A N NORDLING. B Änders Österlng 13 som lyrsk dktare. a B T IKSOM SKÅNE är en landsdel för sg vårt motsatsrka Sverge, sä har den skånska dktnngen sn särsklda typ, är ej lk något annat vår ltteratur. Och t{l de utpräglade skånska skalderna a hör Anders Osterlng. En annan af Skånes poeter, som tllka är en af våra själfullaste målare, har här med fn förståelse tecknat Osterlngs dktargärnng sådan den httlls tagt form. * * N ÄR EN ltterär och konstnärlg rörelse får de dmensoner den fått Skåne på de ssta decennerna, är det något annat än blott estetska ntressen, som lgger tll grund för den. Det är en lfskrs männskorna ha att genomgå, en längtan, som uppstger efter nya värden, efter en lycka af annat och djupare slag än förut. Kampens tvfvel och segerns jubel, msströstandet och sökandet spegla sg de känslgaste snnena som ord eller bld. Med andra ord: alla staderna af oron, nnan det lyckats att omforma lfvet efter den lyckobld tden bär nom sg, återfnnas konsten. Och ett skapadt tngs värde beror på ntensteten den lfsprocess, som tvngat fram densamma. När temperament som Bååths och Ola Hanssons började återge det Skåne, som nu är vår konstnärlga egendom, fanns det ej mycket mark för dkten. Det var en torr och materalstsk td, förståndsmännskorna och de, som vägde med våg och smälte degel, hade mest tt säga. Den tden fck stt vetenskaplga bemötande Hans Larssons Intuton. För dem, som förkväfts under trycket af de kalla naturlagarnes omutlghet, var den boken en befrelse. Det var som om alla dörrar öppnats och man ändtlgen kunde våga andas, våga att ha förtroende tll stt eget nre. Ty det var ej blott på vetenskaplgt område det besjälade och förandlgade var tllbakavsadt lfvet själft var det så mycket sprödt och skört, allt för skyggt för att kunna tummas på, som dömts bort som något värdelöst och ntetsägande. För det törstande snnet var rtualen ej nog sedan länge men hvad skulle v få gen v behöfde något, som värmde och gaf, ej blott något, som ref ner och tog bort. Efter Intuton kom så "Studer och medtatoner" af samme författare. Där fanns några uppsatser det relgösa lfvet återfunnet under andra former än förut, där fanns mycket af den andakt och lfsvärme, som tden behöfde. ryckte oss med och hänförde oss! V hade ju så mycket osagdt, och därute väntade en hel värld på oss! Hvarje ungdom har mycket att göra med frågor. Och det är det grymma, att allt skall utvecklas på en gång, allt kräfver sn lösnng och sammantränger sg. Hur skall man fnna ett personlgt uttyck för stt lf? Aldrg låga smärtorna så som ungdomen. Ur oroshvrfveln söker man något att trygga sg tl], man grper efter vänners händer, -och ur hvart öga söker man svar. Hvarje td och hvarje ungdom ha dessa frågor och svårgheter. Men jag tror att somlga tder suggerera bort för sg det mesta, bta hop tär.dena och tga. Andra grpa tll rusets cch festens sunda bondfröjd och humorn och skrattet. Gluntarnas Uppsala var en sådan td. Skåne på Ekelunds och Österlngs första td, det vakna Skåne, sökte en annan lösnng. Ödesfrågorna dskuterades ömtålgt och orolgt, det var en td af deell vakenhet och oro. Det gaf upphofvet tll en skönhets dyrkan och längtan efter RAHMN FOTO. konst och dktnng. Österlngs produkton speglar en del af Under tden hade de yngsta skalderna så denna td. Den kom smånngom börjat söka sg fram tll en lfslösnng dkt. Vlhelm Ekelunds sällsynta 'Lksom en våg på stgande själar lyftad, poes kvällde fram den ena dktsamlngen hälften ur jubel klungen och hälften snyftad." efter den andra, vefylld och skönhetsträngtande. Ossan-Nlssons vljerytmer började stt I "Preluder", den första dktsamlngen, vlf. Bland.de unga skalderna var Anders sade författaren sg som ett ungt vaket snne, Österlng. som hastgt upptagt en del af tdens otalade Hur jag mnns dessa grynngstder, när v tankar och känslor. unga kröpo nära hvarandra, beundrade hvarandet var den värld, som ännu var tröttad dra, voro lycklga öfver att det började att lefva och skrämd af rasslet från det unversums marundt om oss, törstade efter hjärtan att sluta skner, som naturvetenskaperna blottat för oss, oss tll! Hvad de säga mg mycket, dessa bref som ännu skälfde nför det ängslande den från den Ossan-Nlsson jag beundrade "Mas- omutlga crkeln af orsaker och verknnker", från den 16-årge Österlng och från alla, gar. Blderna, med hvlka författaren rörde som på den tden deltogo med oss och vårt sg, voro från de rnnande floderna, från böljearbete! Det var lkgltgt genom hvem och på gången, från det förblande och sg förvandhvad sätt blott det blef något sagdt, lande, det som hvrflade och sökte ro. blott något skedde! En ny dkt på den Eller också gaf han beklämmande, nnetden, en ny tafla eller tecknng hur det stängda stämnngar som "Dröm om lfvet" 189

2 den k-ngstängda gården, som han hade för sg därnne, och då han vlle ut ur den den tusenögda mördarfebern på gatorna. Här och där denna dktsamlng slar där dock fram det "gömda, skygga solbegär", som den följande "Offerkransar" lyste fram än mera. Hvad hela krtken framhäde angående Preluder, var den höga estetska kultur, hvarom den talade. Ja. Och den kom så oväntad och plötslg. En sådan dkt som "Floderna" var förbluffande konstnärlg. En sådan bld som den "Solnedgång", "en fjärran fågelskaras vngar stå högt uppe som en skrft förklaradt stor", är af en suggererande verkan, som man föga skulle tlltrott en debutant, helst han endast var 18 år. "Offerkransar" och "Hälsnngar" fortsatte den lyrska produktonen. Dessemellan hade ett drama "Nattens röster" u p ; stått. Jag kommer tll detta senare. I "Offerkransar" har redan tonen blfvt mldare och varmare, mera försonande. "Ögon, som ha ldt, glänsa sst som renast, sår, som länge svdt, bl tll värn en gång. Om du famnen bjuder som ett barn allenast, hvart du lyssnar, ljuder vackra ekons sång." Och det fanns en tröst ur det rratonella lfvet att de största smärtorna ändå bl tll skönhet och själ. "Af mna tårar du nu brygd bereder, som mystskt dg förskönar och förnyar. Dn själ får ro af mna nervers kvdan, och du får evghet af allt, som från mg dör och dör." Där fanns tll sst en sådan lfsbekännelse som " D e t nya lfvet". Det är en af de vackraste och hängfnaste dkter jag känner. En ödmjukhet nför gåtorna, som värmer och förklarar, och en brnnande längtan att från de många staderna komma tll något enhetlgt och vsst, är dess kärna. Det var dkter som denna Österlng kämpade stt väsen frtt och gaf ord för den törst efter trygghet och ljus fröjd, som v alla då kände. Det var så mycken ömtålghet och oro tden, som cke allo verkade godt för utvecklngen af de lfsfrön, som lågo och grodde. Och den varma barmhärtghet, som glödde under så många dkter "Hälsnngar", var det pröfvade snnets. "Flod om natten", "Oceansången", "Lfvets andetag", hvem har ej känt dem? Och den Österlng, som haft värde för mtt lf, är den, som talar ur dessa dkter. I dem genkänrer jag den längtan efter den relgonens ro, som för mg är det högsta lfvet. "Ty mn lefnad tror själf sg ntet värd, om den ej beror af all lefnads lag, en krusnng af en större värld. Bedja som ett barn, bjuda som en man, synd och sot och skarn genomvandra som en pröfnng och så ren jag kan!" THULES SLOTT. Af ANDERS ÖSTERLING. SÅ STEG genom frostga nätter af tystnad och tålamod det Under, jag ensam tmrat upp ur mtt frysande blod. Det fyllde det stjärnga mörkret med ljungande slfverlju;, och själf jag såg som främlng mn drömsyns härlga hus. Det sjöng under nordanstormen så rungande sträft bland som slag på förrostade harpor och svanrop vd frusen strand. Dess pelare skälfde suset, som fram mellan stjärnorna drog, och sens nålar klrrade som barr en fjärran skog. Där låg det yttersta värnet af sg och uddg krstall högt u^der Vntergatan, ett fruset vattenfall. Och norrskenet flög som förfrolladt solsken af hvtt och blått, vllsamma klarheter brutet Ull nnersta vrån af mtt slott. Hvem härskar därnne? Kanske där lgger en konungs lk, sofvande sedan årtusenden vd rymdens orgelmusk? Hans strda kämpaskägg frodas, rnglar längs trapporna ned och snöar tungt öfver fjällen som väldga hvta skred. Men kanske heltre en jungfru därnne salarnas glans med mörkblå glescherögon glder namnlös dans? Begråter den höga stundom stt vntrga parads, sänker sg gråten pä gräsen som bleka pärlor af s. Okända väsen därborta,. jag tgger om vnk och svar, mn andedräkt kämpar kölden, mn själ lgger vnterbr! Jag bdar ett andebudskap ur hägrngens hvta sken, som skär genom ögonlocken och går genom märg och ben. Men lflöst stumt och stlla det sväfvar och vacklar sä, slottet på Thules hmmel, som tmrats tmmar blå. Endast den åldrga nordan bär stundom med stt fång ett eko af dess sjunkna pelares klagande säng. Det är en stark och sund lfsvsdom. Jag blundar cke för att alla dessa tre första dktsamlngar hade mycket, som endast var prakt och vrtuostet, och att de dkter, som voro af den arten, voro för många förhållande tll de andra. Men det fnns för mg blott ett sätt att döma både männskor och konstverk: att döma efter det, som slutlgen eröfras af djupa och sanna tng. Det fnns så mycken skönhetslängtan äfven de mndre dkterna, att jag ej undrar, om Österlng gfvt vka för sn ngfvelse och sjungt fram dem. Dkten: "Ack, alla lf, som blott mörkret lefva" är en glänsande dkt, en konstnärlg lfsbekännelse. Den nnebär fulländnngen af en estetsk åskådnng och teknsk färdghet. Den är som ett mörkt fartyg, som styr ut natten med brnnande S:t Elmseldar master och spröt. Men den kan jag endast beundra, personlgt värmer den mg ej. Jag har ej utrymme att här länge uppehålla mg vd dramat " N a t t e n s röster". Blott så mycket: så snart det lyrska stoffet hopats den grad det gjort hos Österlng, är det klokt att ta tll dramat. Man kan där låta flere karaktärer med olka lmfärger belysa stoffet från olka sdor. Öch när jag nu läste genom "Nattens röster" på nytt, fann jag många väl så vackra tankar som dkterna, särskldt början. Som drama tllfredsställer det mg ej. Handlngen är ej konsekvent nog. Så kom "Årets vsor". Det är en dktsamlng för sg. En sådan bok skrfver man, när de ondaste smärtorna värkt ut. Den nnehåller cke drekt någon kamp om en lfssyn, men den har många tysta segrar bakom sg. Den boken värmer med en bld värme. Först när snnet blr stlla, kunna tngen bl våra. Då komma de vänlgaste mnnen ur det förgångna. Denna bok är enklare, flärdlösare och enhetlgare än någon bok Österlng förut skrfvt. Han har här användt sn vrtuostet tll att oförställdt skldra syner och mnnen från det hart upplefvat. Här gå söndagslekarna gen från staden, när plötslgt "Petrtornets helga söndagsåska slog ned bedröfvad", här är aprlsolen och sälgen, bäckarna och ljuset det Skåne v känna. En ärlg medvetenhet om de rnga tngens värde, natur och lf präglar den. Den kylge konstnären är här, med snäfva åtbörder, men upprktg och äkta, en man, som "går emot en tyst och tapper lycka, på hvars fördolda värme jag kan lta, fast det fnns kalla händer blott att trycka." Det är den Österlng jag känner från de ssta åren en samlad och stark personlghet, med små åtbörder och få ord, men med uttryck bådadera, då de komma. Borgeby, aprl ERNST NORLIND. Namnet "Vctora" en damkänga är en borgen lör bästa materal och arbete ntll mnsta detalj. Vctora kängor äro oklanderlgt välsttande och af förnäm elegans. Försäljes fnare skoafärer öfveralu och tllvekas af LUDVIG TRAUGOTT, STOCKHOLM. Hvad är 190

3 Första törnekronan* Under helg och socken. En legend. Några mnnen och betraktelser nför vår svenska psalmbok af Laura Ftnghoff. I GAMLA SÄGNER berättas om, huru några gossar, för nära två tusen år sedan, en gång gngo ut på ängen för att leka. Ängen med alla sna blomster låg Galleen, och bergstoppen, som syntes på afstånd, nämndes Tabor, och den långe, vackre gossen med de djupa, tankfulla ögonen hette Jesus. Hans fyra följeslagare hette Lukas, Markus, Matteus och Johannes. Och de där fem gossarne, som lefde det fjärran landet för långlga tder sedan, voro raska och muntra, och efter en lten rådplägnng beslöto de att leka en lek, som kallades för "konung och undersåtar". Jesus, som sattes högst af dem alla, valdes strax tll konung. Vännerna togo af sna kläder och bredde som matta för hans fot, flätade en krona af taggga rosenkvstar tll hans hufvud och omgåfvo honom sedan hyllande, två på hvar sda. Och andra gossar, som gngo där förb, tllropades: "Kommen och tllbedjen konungen", och de stannade vllgt och deltogo leken. Men mdt den hyllande skaran fattades Jesus af en plötslg beklämnng och bad med sänkt hufvud: "Tag bort kronan." " N e j, " sade Lukas frgt, "nte än. Den röda kransen är så vacker, och jag önskar just att jag kunde rta af dg, som du nu står här. När jag blr stor, ska jag kanske kunna det". Och Johannes, plten med de långa lockarne och den rka nbllnngen, utbrast: "Se, hur solen lyser på vår konung! Nej, det är nte solen, det är en rng af guldstrålar, se, s e! " " D u ser alltd mera än alla andra," sade Matteus. "Men det är nog nte så lätt att vara en rktg konung, och blr du en sådan med tden, lofvar jag att följa dg och tjäna dg alla mna lfsdagar." "Än du Markus," sporde Jesus, "lofvar du detsamma?" Markus vsste nte rktgt, hur han vlle, men antog att de allesamman nog skulle följa honom en gång, antngen han nu blef en af världens mäktge eller, lksom sn fader, endast en rnga tmmerman Nazaret. Och Jesus frågade alla gossarne, som stodo där omkrng honom, om de vlle, såsom trogna undersåtar, tjäna och följa honom. Och alla svarade lksom med en mun: "V vlja tjäna och följa dg, om det så vore tll världens ände!" " T a c k, " sade Jesus och log nu stt glada, vnnande leende. "V bl j u en hel skara I aren tolf, just så många som Israels släkter." " J a, och du blr den trettonde," nföll en gosse som hette Judas. Och detsamma gck där ett moln öfver solen. En stark vndl kom plötslgt från höjderna ner öfver dalen, och sn susande fart rörde den vd den llle konungens krona. Alla de fullblommga rosorna föllo blad för blad tll marken, och en taggg slnga var allt som återstod af den röda prakten. En gosse vd namn Smeon ryckte af honom slngan, sägande: "Mn konung får nte bära en törnekrona." Då syntes Jesus åter nedslagen och stod en stund, tankfullt blckande framför sg. Förkänslan af ett stort, bttert ldande rörde sg dunkelt nom honom, men när en lten undersåte lflgt påyrkade att man skulle leka en ny, rolgare lek, blef han lka sorglöst glad som någon af de andra. Törneslngan fck lgga gömd och glömd bland falnande rosenblad. Och pekande mot blomsterängen sade den kloke, klartänkte tmmermanssonen: " D e t är mycket bättre att vara en glad plt än en sorgsen konung! Skåden lljorna på marken. Inte ens Salomo all sn härlghet var så klädd som en af dem!" ANNA LAURA EITINGFläsareRUHOhF, den Iför vara välbekantn författarnnan, har lksom så mänga före henne under en td af afskldhet, sådan som sjukdomen bereder, erfart ett starkt ntryck af vår svenska ps- Imboks rka skatter af djup känsla och sublm pos. Det är de<sa ntryck hon nu ger följande af värm känsla fyllda uppsats, som v tr kommer att kunna läsas med utbyte, särskldt nu under den stlu höglden. En andra uppsats fortsättande samma ämne kommer attfölja vd D ET ÄR ett år sedan j a g på Sofahemmet undergck en lfsfarlg operaton och under konvalescenstden åtnjöt omvårdnad och hvla därstädes. Ett år och jag mnnes ännu som går den tden. I mnnet lefva ntrycken af outtröttlg vaksamhet, hvaraf jag var omgfven, af ömhet och tllsyn. Men där kvarstå ock ntrycken af de långa tysta nätterna,' då jag mer än under dagens världsljusa sken stod under ntryck af den helgt hemlghetsfulla förbndelsen med den andra mäktga värld, hvlken jag vart så nära att träda n. Tankar hopade sg, som starka, fordrande ej förmådde forma sg en mattad hjärna. Huru välgörande, snneslugnande var det ej, när dessa orolga, krngrrande tankar smånngom gledo tllbaka, när mnnet af längesedan nlärda andlga dkter och psalmverser fck makt öfver dem och jag kunde upprepa de sköna stroferna;, hvlka förut betydelselösa bbehållts mtt medvetande. Jag fck klart för mg att v vår svenska psalmbok äga en ovärderlg, outtömlg skatt af dkter, värdefulla att tllägna oss vd hvarje skede lfvet, så mörkt som ljust. Mtt första åtgörande efter återvunna krafter var också att noggrant, med af kärlek tll verket skärpt eftertanke, gå genom psalmboken, där jag förut oftast funnt en blott tom bokstaf, för att genom mn lycklggörande erfarenhet få framhålla och belysa värdet af den skatt, v så allt för opåaktad äga vår svenska psalmbok. "Säll är den man, som fruktar Gud. Hans händers verk, hans hus och kall, af Herren Gud välsgnas skall." Den första mnnesvers, som nådde mg, där jag låg med vdöppna ögon och tankevlsen strrade ut emot den vemodgt dämpade nattbelysnngen, var femte versen af psalmen 245. Alla fyra verserna följd, fyrstämmg sång från kraftga fjällbarnslungor. Psalmen, som v små, under mors lednng, väl öfvat n, om oc< ganska tanklöst, ljöd denna morgon så underlgt högtdlg. En stor, klar stjärna gnstrade som en fjärran änglasol ofvanom den hvta frostfällen öfver kammarfönstret. När v kommo n tll far, låg han skenet från morgonbrasan med knäppta händer och, hvad som föreföll mg underlgt, hans ögon stodo fulla af tårar, när han sakta upprepade: "Hans hus och kall af Herren Gud välsgnas skall." Nästa gång hade v öfvat n en julpsalm nte precs julpsalm men nu efteråt förstår ja-g, att det var de lättsjungna, ej för långa meloderna, som blefvo det afgörande vd valet af psalmer. Det var: "Allt blr godt när hjärtat hvlar fullt och fast vd Herrans nåd. Ingen nöd mg öfverlar utan Hans allvsa råd. Sorg som glädje då skall syfta tll dtt egtt sanna väl, rena dtt begär och lyfta närmare tll Gud dn själ." När klockan sju på morgonen den bleka daggrynngen aflöste nattbelysnngen, hördes det sakta knäppet ytterdörren tll mtt rum. Den öppnades på glänt och n strömmade ljudet från frska klara röster. Sofasystrarna sjöngo enlgt hemmets vackra vana unson kör. Orgeln, som beledsagade sången, var centralt placerad trappuppgången, KNUTSON. Barngarderoben är en srensk upplaga af den enda utlandet exsterande tdnngen 1 denna bransch och står 1 förbndelse med kontnentens förnämsta barnklädersaffärer och erhåller från dem rkhaltga mönster tll allt hvad som hör en välförsedd barngarderob tll. Tdnngen är också tongtvande på stt område samt utgfves på flere språk ocb kolossala upplagor. så att de sköna tonerna och orden af koralen skulle kunna nå sjukrummen på ömse sdor om de långa korrdorerna. Huru natten än hade vart för de sjuka, kom med sången från dessa unga rena stämmor ett så ljuflgt lugn, en förtröstande öfverlåtelse, en tro på att "allt blr godt, när hjärtat hvlar fullt och fast vd Herrans nåd". Huru varmt önskade jag ej vd dessa tllfällen och nu, när jag ernrar mg dem, att alla våra sjukhus skulle vara försedda med orglar, och att den tdga morgonstunden, nnan den orolga städnngen och sjukvårdsputsnngen ta vd, sådan upplyftande koralsång stämdes upp från någon plats, där de kunde nå de ldandes öron. Jag starkes ytterlgare denna önskan, sedan jag nhämtat huru orgelns toner nom månget sjukhus tll och med utan sång, äga förmåga att stlla jämmern och breda den tålga undergvenhetens mlda uttryck öfver förut bttra och tröstlösa anleten. Och jag önskade, att de stora varmhjärtade donatorerna vlle fylla en sfferkolumn donatonshandlngen med summan, som kunde blfva medlet tll tröstenstrumenten. Tden och vljan tll barmhärtghet äro förhanden. Hvem vet om det ej skulle vsa sg, att unga muskkunnga "hemflckor" skulle kunna försaka morgonsporten, ja, öfvervnna morgonlättjan bädden för att komma med muskens änglagåfva tll sjuka, kanske ssta kampen ensamstående. Se det är nu ( förbgående sagdt) cke alltd så, att sjuksköterskan, om hon ock är förstyre och "storsyster", äfven kan spela orgel och leda sång. Fattga, gamla sjukhuspatenter känna ofta gen meloden tll våra kända psalmer. De följa den med ord, som de nu ernra sg, nhämtade under barnaåren hemmet eller under skol- och konfrmatonstden. För det mesta kunde äfven jag, när jag bar^ fck meloden klar för mg, följa den med någon text ur de härlga psalmer, som jag kände från barndomen. Mtt första tydlga mnne af och begrepp om koralsång och psalmvers härleder sg från en tdg förejulsmorgon, då jag tllsammans med mna små systrar, småhuttrande, jag som de, stod "gången" utanför föräldrarnas sängkammardörr. Far sof nu ensam därnne. Mor satt mdt barnklungan vd harpan. Hon stämde den så omärklgt som möjlgt. Slog så an ackordet, v väntat på, och nu ljöd det fyrstämmgt: "Hela världen fröjdas Herren tdgt och af hjärtans grund. «* Prs för helt år 3 kr., hälft år 1: 6 0 kr. Lösnummer 3 0 öre. nam 191 *& ^ Barngarderoben utkommer med ett rkhaltgt llustreradt nummer mån., åtföljdt af en dubbelsdg mönsterblaga med en mängd tllklppnngsmönster. Den bör sålunda blfva af ofantlgt värde ror hvarje moder, helst som den därjämte lämnar henne en god hjälp med barnens sysselsättande, och gfver mer än tllräcklg ersättnng för prenumeratonsprset.

4 S^sH. Kommer från orter fjärran I som stan hans förbund. Träder fram med lust och fröjd, sjunger Gud hmlens höjd." Inte fråga om att cke detta var en glädjeoch jubelmelod a t t hänge sg åt fröjd och gamman! När v därför, efter den glada, jublande "uppsjungnngen" på julaftonen, kommo upp barnkammaren, så släppte v de käraste julklappar, v tll och med ämnade föra med tll sängs, togo rng och dansade taktfast tll psalmmeloden, det v med ljudlga röster föredrogo: "Hela världen fröjdas Herran." "Men bana (barn), ä n tokg, ha n ngen skam er!" Anna-Dea stod dörren, hennes gulgrå ögon voro runda och uppspärrade af helg fasa. V, vår sublma fröjd, bevärdgade henne ej med en blck. "Fortare, Fortare", ropade jag. "Täcker honom hans portar, lofver honom hans gård, träder fram från alla orter, prsen den om oss har vård." V satte hop menngarna som v förstodo dem bäst, dansande allt frgare, nsprerade af de ståtlga, vackra orden, af den klngande, lättsjungna meloden. Anna-Dea, som nog nsåg vår okänslghet för hennes domslut denna stund, var försvunnen för att vädja tll högre rätt. Både far och mor vsade sg också snart dörren, komna för att ta sna tanklösa småttngar upptuktelse. Men de stodo tysta, allvarlga, medan v sjöngo slutstrofen: "Träder fram med lust och fröjd, sjunger Gud hmlens höjd." "Hvöm har lärt er att dansa tll koralsång?" sade mor utan förebråelse stämman. "Ingen. Men v måste glädja oss det värsta v orka, för alltng är så rolgt." "Och ge Gud äran psalm och sång. Kom håg, småflckor, att psalm och sång skolen I lfvet genom fnna ett gensvar för hvad n känner af fröjd eller sorg, och då bl n aldrg utan fröjde- och trösteämnen. Glöm aldrg det, småflckor!" Pappas ord ljödo så ömma, så högtdlga, det var som ett amen tll sångdansen nyss. Hans uppmanng glömdes nog cke heller, anlednng a t t mnnas den förekom ofta nog såväl nom hemmet som den stora församlngen. Erka, den vackra, begåfvade dottern tll en af våra totpare, angreps af skarlakans feber och dog, kort nnan hon skulle konfrmeras. Klädd som brud ("Krst utkorade",) med myrtenkrans på det blondlockga håret, hvt dräkt med guldpappersskärp och förd lackerade pappersskor med korsband öfver fnt formade vrster, låg hon sn hvta ksta. Denna var ställd öfver två stolar ute på kyrkvallen nära de öppna kyrkportarna. En grpen menghet bland hvlken j a g befann mg, omgaf kstan och tog deltagande den unga " b r u d e n " åskådande. Vårens solljus lyste öfver det hela. Fåglarnas jubelsång, forsens hemlghetsfulla brus blandades med den dystert allvarlga sången vd grafven: m "Stanna ungdom och hör tll, säg, o säg, hvarthän du ärnar? Du skall gå dt du ej vll, du mot döden fåfängt spjärnar. Ty sn hand han lägger tung, nu på gammal, nu på ung." En dyster höstdag, kanske åratal före nämnda dödsfall, jordades en ung fru af vårt närmaste Skönhet är makt. umgänge, följd tll grafven af en kvarlämnad, högt gråtande barnskara. Gråten blandades med klockornas tunga dån, med koralsången kyrkan: "Jag kommer af ett brusand' haf, på rätta glädjestranden, mn kropp han lägges ner graf, men Gud upptager anden. Ur mörker kommer jag tll ljus, från armod tll Guds rka hus, från oro tll stor hvla." Vd hemkomsten på söndagsaftonen läste jag genom de vanlga sköna dödspsalmerna: laten Laurentus Petr mötte jag där, äfvenså bskop Brask och den väldge reformatorn Martn Luther. Den olycklge skalde- och konstnärsfursten Erk XIV steg lefvande fram ur sna, om btter själanöd och ruelse talande psalmer. Där ekade genom seklerna segerhjälten Gustaf Adolfs elektrserande krgspsalm: "Förfäras ej du llla hop, fast fendernas larm och rop från alla sdor skälla." Den trosvssa eldande ståtlg: läste j a g den mystskt "Hvad bonngar Faderns hus, hvad stjärnor det höga! Ack, öfver alla flödar ljus ur Herrans öppna öga. Ack, från en klarhet tll den andra jag med Guds helga skall vandra." Där var Wallns högstämda poem: Många andra världens stormän och högt uppsatte hafva sna mnnesblad psalmboken, klagande ruelsefyllda, nådesanropande, som voro de sprungna fram från den ensamme, den trots yttre företräden högsta elände stadde. Den stolte gref De la Garde skrfver t. ex. en sn psalmdkt: "O usla lf, o bräcklghet, ho kan dg rätt betrakta, han må dn lust och härlghet ej synnerlgen akta." "Hvar är den vän, som öfverallt jag söker, när dagen gryr mn längtan blott sg öker, när dagen flyr, jag än ej honom fnner, fast hjärtat brnner.'1 Tllfällen och anlednngar tll psalmers nlärande voro af växlande art. Oftast var det far, det förstår j a g nu så godt, som gaf en lten lockande antydnng eller lät barnen ge en ungefärlg uppgft på den psalm eller de psalmverser, som lämpade sg för söndagens text, kyrkoårets olka högtder eller årstdens olka skeden. Jag lärde att uppsöka och sklja på de olka versmåtten, förstå att den epska dkten äfven är företrädd vår af många dktare fyllda psalmbok. Under stjärnegnstrande vnterkvällar, då jag vandrade ute med far, läste han upp för mg och påvsade skllnaden af de olka versslagen. Huru greps och rördes jag ej af dkten om den "syndge mannen", såsom far läste den: "En syndg man, som låg syndens dvala, en hmlaröst så hörde tll sg tala: Vak upp! Vak upp hör ordet som hugsvalar, se hvlket ljus belyser berg och dalar." Gref Lndskjöld rktnng: h a r en psalm af ljusare "Ty tror Guds löfte, som är vsst, han sna barn skall höra och dem ur kval, betryck och brst med väldg arm utföra. När Herren räcker ut sn hand, då väga mndre än ett grand de väldge på jorden." Man fnner stärkande, uppbyggande psalmer af markgrefve Albert, hertg Johan Fredrch, Wlhelm I I m. fl. Och aldg får man så tydlg blck på det samband, som under 30-årga krget rådde emellan Sverge och Tyskland, som när man läser namnunderskrfterna på våra psalmer och därvd fnner huru många af dem som förskrfva sg från nämda tdsskede och från de segrande reformatorernas hand. De följande verserna framställa lflgt och grpande växelsamtalet mellan "ängelen från de hmmelska förbunden" och den syndaförkrossade, men smånngom upprättade mannen. "Den syndge stod upp, hans kval fck lsa, hans håg blef varm, sn Gud han vlle prsa; han öfver sg ett hmmelskt ljus såg lysa, och andaktsfull han sjöng sn morgonvsa." versen föreföll mg så "I Jesu namn vårt hopp är vsst, att de gudlöses våld och lst ej oss, men sg förstörer. Tll håa och spott de skola bl, med oss är Gud, med honom v: och seger oss Ullhärer!" "En frdens ängel ropar kom, och hjärtat skall ej vackla." Om och om gen grpande slutversen: ssta Högtd Södern af J a n e Gernandt-Clane. j HOSTAS besökte den ' på Korfu bosatta författarnnan fru GernandtClane Stockholm efter flera års bortovaro. Hon var då älskvärd nog att lofva oss ett bdrag och har nu nfrat stt löfte genom att sända oss nedanstående färgrka påskskss från den grekska ön. Psalmboken blef cke endast den allvarsamma gudsordsboken, hvars pärmar voro som en förlåt för det allra helgaste, nnanför hvlken man cke vågade eller hade lust att blcka. Psalmboken blef, för mg åtmnstone, en lustgård, där jag vsserlgen förnam Guds röst, men där jag också hörde "källans sorl" och "hjärtats ropande", såg axen böjas, barnet på "krabbans s t r å " eller det härlghetens land, M MAN FÖRSTÅR att försaka härnere, tll hvlket han, den högste, vd Krst Hmoch sydländngen är säkert mycket mera melsfärdshelgen återvände. Mn uppmärksamhet leddes tll a t t tdgt uppfatta dånet af förfaren den konsten än någonsn en nordbo, krgskoralen, de fångnes botpsalm, konung kommer det också dagar jag hade så när Davds glödande klagoljud. Den myndge pre- sagt veckor fulla af festlg hvla, då ngen O För hvarje dam torde det vara af största ntresse att taga kännedom om sättet för en ratonell hudvård. Detta tllfälle gfves de värdefulla praktska råd som erhållas ut vår stora bok afhandlande S k ö n h e t e n s h e m lghet. Boken erhålles grats och franko. Tllskrf oss dag Louse Stockholm. rl

5 D^ä cke har alltför stor otur, ty kanondundrets skräll har cke väl förklngat luften, förrän fruar och jungfrur af de tjänande systrarnas klass kasta allt glas och porsln, som gått kras under årets lopp, ut genom fönstret för att vsa stt förakt för Judas Iskarot. Råkar man bara nte få en eller annan bt af ett bastant lerfat hufvudet, är saken ju endast rolg, och uttrycket de nava anskten, som luta sg öfver fönsterkarmen, kan vara så hjärtans öfvertygadt, som om kökets prästnnor utöfvat en helg akt, hvlken cke blr mndre upprktg därgenom att en lokal tradton vll veta, att Judas sett dagen på Korfu. I själfva verket ha hans landsmän sedan många hundra år tllbaka haft en frstad härnere, men på påskaftonen skulle det vara ett alltför stort vågstycke, fall en sraelt lämnade stt eget kvarter, och hvem som helst löper fara att komma ut för obehag staden, ty lkhet med alla prmtva folk älska dessa öboar att känna lukten af krut och åstadkomma buller för att ge uttryck åt sn glädje; dundret af kanonskottet är dem långt från nog. Man hör en svärm af smällare och ett rent vanvettgt smatter af pstolskott, som gör en alldeles yr hufvudet, och på påskaftonen fjol dödades engelske konsulns fru af en förlupen kula, som träffade henne, då hon gck öfver torget Patras, men det fnns en annan hstora från dessa festlgheter, som långtfrån är af lka sorglg art. männska gör ett skapande grand såsom under den långa helg, när det ändtlgen blfvt påsk för de ortodoxa. Under den stlla veckan hör man det bräka på stadens alla gator, och ngentng är vanlgare än att möta bönder, hvlka bära på lamm som man bär på en barnunge, när de cke lägga dem öfver skuldrorna eller taga tag om alla fyra benen och gå och slänga med får som med ett paket. BONDKVINNA F R Å N Hvad man är MeKORFU I HÖGTIDSDRÄKT delhafsländerna, cke är man mld mot djur, men detta förfarngssätt är kanske cke så lla menadt, ty rätt hvad det är, säger bäraren ett godt ord tll stt lefvande bylte eller ger det en fryntlg knuff. Hvlket dock cke hndrar att alla djurvänner måste skatta sg lycklga, fall ödet förskonat dem från att tllbrnga en påskafton på Korfus vackra ö. Icke att denna helgdag är så pröfvande och för sg, men klockan elfva på förmddagen förkunnar ett kanonskott, att Krstus är uppstånden, och samma sekund hur underlgt att tänka och skrfva ned på papperet stå hundra och åter hundratals män af alla klasser färdga att stcka knfven det darrande offret af ett lamm, ett ungt får eller en oxe, och denna slaktuppvsnng äger rum ute på den härlgt sommargröna Esplanaden. Gossar och ynglngar jubla emot den lycklge, som är den förste att släcka lf, men kvnnan vänder bort stt anskte och skälfver, antngen hon är från Korfu eller hvarfrån hon är; åtmnstone har j a g träffat damer, som säga, att de vart närvarande vd operatoner utan att bäfva, när knfven fullgjorde stt värf, men att det öfversteg deras krafter att åse detta... Hela eftermddagen möter man män ur arbetsklassen, hvlkas händer äro röda af drypande blod alldeles som under massmordsveckorna det helga Ryssland, med den skllnaden lkväl att man cke dödar annat än oskälga djur för att fra påska Korfu, där de nfödda doppa ett fnger blodströmmen från de nyslaktade djurens hals och rta ett kors på bägge sdor om porten tll stt hus. För ett par år sedan anlände en österrkare tll staden med en af Lloyds båtar dagen före påsk, och som det var vackert väder, vlle han se sg om på gatorna ett ltet tag före frukosten. Klockan slog just elfva, då han gck att taga omgfnngen betraktande och fck höra luften skrälla tll af ett kanonskott och se en massa buteljer och glas komma valsande ut genom fönstren tll de efter utseendet att döma allra fredlgaste hus, medan en helvetsk kör af revolverskott och smällare begynte susa om öronen på honom. Detta kunde cke vara annat än utbrottet af en statsomhvälfnng, och alla utvägar att komma säkerhet tycktes stängda för den häpne främlngen, som greps af förfäran, då han fck se en lång grek torka den blodga sldan af en slaktarknf på sna byxor. Det var för mycket för honom. Han föll på knä för greken och skrek: "Nåd, nåd! J a g är utländng och famljefar med hustru och tre barn. Döda mg nte! Jag reser för mtt nöjes skull och blandar mg aldrg poltk. " Hstoren saknar cke sn komska sda, men man förstår denne herres förvrrng, då man själf vart vttne tll dylka scener härnere och sett gatorna färgas röda af blod. Hvad som emellertd så smånngom förtar ntrycket af barbar är anblcken af de skaror, som kommt från landet för att fra påska och upplfva det hela med sn stundom ganska fryntlga uppsyn och dräkternas färgrka prakt, ty om prakt kan man verklgen tala, när det gäller kvnnorna. ""' Deras kostym med den halfkorta mörkblå kjolen, det orangegula eller röda förklädet och den guldbroderade tröjan påmnner mycket om de afbldnngar man ser från Italen, men ofta häkta de lnnngen ett godt stycke nedanför mdjan, hvlket ju långt från öfverensstämmer med estetkens fordrngar. Guldsmycken med långa kläppen hänga ned från öronsnbben, och bröstet är så besatt med kedjor, grannlåter och broscher som ett skyltfönster. Om det är vackert må lämnas därhän, men det egendomlgaste hela utstyrseln är kamnngen. Håret bldar nämlgen en verklg turban och dess naturlga rkedom ökas med länkar, hvlka I sn ohöljda grymhet äger dagens slaktnngsögonblck något som påmnner om de gamla grekernas och hebreernas offer har man cke sagt att antkens gudar drypa af blod? och den som älskar kärle««*sä*.-l kens lära mä och känner någon stoltrt' het att tllhöra sena tders barn, A ^J är cke glad vd det tllj^y 1 fället, men 9btll all lycka ser man cke endast saker af nedstämmande slag. Somlgt är bara att skratta åt, fall man fr mm > ** S**^. BONDKVINNOR I HVARDAGSLAG. LUZERN Förnäm vstelseort under G:D HOTEL NATIONAL gå arf från släktled tll släktled, så att ett flckebarn kan bära det hår hon ärft från flere föregående generatoner på sn egen sjuttonårga hjässa vrdnngar, omlndade med purpurröda band. Ofta döljas dessa ofantlga valkar tll hälften under ett hvtt huckle, och hela denna konstga håruppsättnng tar sg för vånande bra ut hos en amma tll exempel, där allt bör öfverflöda och vara så rundlgt tlltaget som möjlgt, tycker man. Andra medlemmar af det täcka BONDE I HÖGTIDSkönet skulle utan afsakdräkt. nad kunna nöja sg med rngare yppghet svallet af lockar, och typen är allmänhet cke vacker, därtll äro dragen för hårdt skurna och pannan för låg. Att det fnns förtjusande undantag, faller ju af sg själft. Om männens yttre kan man fatta sg kortare, men många bland dem ha byxor så vda som kjolar och täcka hjässan med en fez lksom turkarna. Skorna äro långa och mjuka med uppvkta snbbar, hvlka cke sällan prydas af stora brokga ullgarnsbollar, och det kan ju cke nekas att det hela verkar mycket pttoreskt. Då och då möter man en soldat med hvt, veckad kjol, broderad jacka och långa, hvta strumpor; att han regeln saknar vådor är cke klädsamt, då man bär en dylk kostym, men sådant beror förmodlgen på tycke och smak, hufvudsaken är naturlgtvs att dessa männskor äro belåtna och se ut att vänta sg stor förnöjelse af aftonens festmåltd. Att denna skulle smaka dem, vågade man väl hoppas. Efter nära sexto dagars fasta kan tll och med så måttlgt folk som grekerna längta efter att se matsedelns enformghet brytas af en eller annan kötträtt allt emellanåt. Verklghetsblder ur lapparnas lf. Tecknade för Idun af Luce K h l s t e d t, f. Ulfsparre. fld EFTER ANNAN nå * oss frän de stora ödevdderna vd polcrkeln bud om de svåra förhållanden, hvarunder lappfolket kämpar för sn tllvaro och sn egenart. Senast har häradshöfdng Kronlunds moton angående utrednng af hvad som kan göras för att förbättra lapparnas vllkor, och som Jöranledt en skrfvelse enahanda syfte tll regerngen från rksdagens båda kamrar, gjott klart att utan snart och kraftgt ngrpande frän statens sda kommer den hopsmältande nomadstammen såsom sådan att gä under. Medan en ratonell och slutlg lösnng af lappfrågan sålunda blr statsmakternas sak, behöfves ensklda personers ntresse och uppoffrande kärlek för att andlgen sammanknyta lapparna med det land och det folk Härlgaste läge vd Verwaldstättersjön. Rum från 4 k r prospekt grats. Telegramadress: "Natonal".

6 svensken hela det stora landet för öfrgt, vll han, att lappen skall hafva fjällen och det skogsland han behöfver, så är hans fasta tro. Det är söndag, sade v. Ingen klockrngnng förkunnar det, men det höres af psalmsången, som klngar ut öfver byn, och det synes vd bäcken, där ungmor och ynglngar komma och göra sn söndagstyagnng. Entong och söfvande höres läsnng från gubben Rassas kåta. Det är dagens text, som föreläses ur den uråldrga postllan med de tjocka trä- de geografskt tllhöra. En person, som ägnat mycket Intresse och kraft åt ett sådant andlgt sammanbndnngsar^ele, är fru Luce Khlstedt, f. Ulfsparre. Om sn verksamhet hr hon meddelat oss följande: "Det är sommar to år sedan jag. drfven af längtan att få arbeta för Krst rke, där det bäst behöfdes, tog plats såsom lrarlnna vd en flyttande mndre folks '<ola Kvckjocks skoldstrkt. Jag var då 21 år och hade genomgått lägre lärarnnesemnarum Stockholm. Tog sedermera folkskolelärarnneexamen Umeå och var fyra år lärarnna Malmberget. Under fererna besökte jag sex somrar lapparna uppe högfjällen, lärde deras språk och delade deras lf för att få mssonera bland stora och små. Sedan järnvägen tll Narvk blef färdg, uppsökte jag lappar djupt nne Tysfjorden." skalmarna. Från 1700-talet har boken vart med och förelästs af far cch farfar. Men dag är det en särskld högtdsdag, och den Fru Khlstedt, hvars gamla postllan är ej porträtt v dag medden enda salghetsdela, samtdgt med en skldrng från Lappland förkunnaren. at hennes hand, som Det sällsynta har skall åtföljas af flere, nträffat, att en Herhar numera utbytt sn verksamhet bland laprens tjänare har letat LAPP PRÄSTEN PREDIKAR I FJÄLLEN. EFTER AMATÖRFOTOGRAFI A F FÖRFATTARINNAN. parna mot en ny, som sg väg upp tll lapprästfru på landet. parna ända nhjärat Hon är sedan ett par år tllbaka gft och bosatt Värmland, men har allt- han detta svåra mellantng af lapp och bonde, af fjällen. I mannamnne har det ej händt, och jämt kvar sn kärlek tll det egendomlga fo'k hon denna sorglga. fattgmanstyp, som så väcker fjällmannen prsar sn Gud därför. Af kvnlärde känna under sna mssonsfärder fjäll- vårt medldande. Mea kommer välståndet så noläppar har frds-budskapet ofta tolkats bland markerna. dem, men det är något annat med en rktg smånngom åter och hans efterkommande en "herra" (präst). Det är den unge käcke kongång äga gård och grund, blr han dock aldrg Q det, som den fre, stolte fjällappen en gång traktsadjunkten, som vågat sg ända ht upp för att brnga lapparna lfvets ord och duka åt dem vart uppe på sna stora vdder. Ej heller blt NNU HAR ej den tden kommt, då Sverges bonden af lappblod någonsn hvad den gamle Herrens bord ödemarken. Stunden är grlappar blott höra hemma hstoren. Än svenske odalbondens ättlngar äro. Lappen pande högtdlg. Rundt omkrng de allvarlga, lefver våra nordlga bygder fjäll och skogar för fjällen och skogen och bonden för torfvan, tusenårga fjällen, som undran blcka ned på ett ntellgent och härdgt släkte, som tappert de små galhyade männskobarnen, hvlka det är nog den Högstes menng! kämpar at på nomadens sätt få förtjäna stt dagdjupaste andakt samlas krng det llla korsvll du lära känna lapparna, så se dem ej lga bröd och få lefva stt gamla fra vandrngsprydda altaret naturens stora tempel. "Crstusa lf. Så länge lappen kan, sträfvar han att blott vd helgerna på kyrkplatserna, utan sök varra tu åutost ulkosnjorkotum" (Krst blod upp dem skogens djup eller på fjällens vdder hålla stånd mot den allt nvellerande kulturen för dg utgjutet), ljuder det från prästens läpoch lef deras enkla lf en td. Sök förstå dem och få vara lapp tll tungomål och sedvänjor par, och ånger och bot böjas hufvud och och vnna deras förtroende, och du får vänner klädedräkt och närngssätt, åskådnngar och hjärtan. tankelf. Blott när fattgdomen tvngar honom värda att älska och deltaga för. Låt mg måla några blder ur deras lf såatt byta vandrngsstafven mot fskenoten, blr dant jag funnt det under flerårg förtrolg samvaro deras egna kåtor. C*"? Ä c-»t> J I helgdagstd. FÖRFATTARINNAN UNDERVISAR BLAND LAPPBARNEN. Det är en solskensmättad jusondag. Fjällvärlden lgger där nsvept stt orubblga lugn. De väldga jättarnas hufvud glänsa så bländande hvta, och de mossbelupna brösten lysa blekrödt. Inga träd, nga blommor, blott sten och mossa och en smula dvärgbjörk. Ej en fågel den dystra fjällöknen, ntet lf och rörelse. Kyla och död öfvérallt. Blott på en punkt några gulröda kåtor med sna getter, hundar och männskor och på några fjällsluttnngar en renhjord och dess väktare. Lappen har som vanlgt för några korta veckor tagt sn bonng här uppe för att föda sn hjord med den sköna, mjuka renlafven. Järnvägar och "kultur" ha ej ännu gjort honom rätten strdg. "Fjällen äro gjorda för lappen och ngen annan," menar han sn enfald, och ensam vll han vara herre där, annars går han under. När Gud gett C"*"5 C'<*> C > *» 1B j té 5 -fm^-*0^ * r \ fl * '"* ^ 'v 9 'N f, J H 1-1 1teT5 1 M.%%. 'l c'*> C ^ J c*» <«to GUBBEN RASSA MED FAMILJ. c,

7 ^*3 OM EN L E F V A N D E. upprättstående kämpe bland en hop fallna hjältar, beseg rade af tden, höjer sg ur runerna Vsby domkyrka. Detta åt S:t Mara helgade tempel, uppfördt under 1100-talet, sannolkt den s. k. romanska baslkaformen och nvgdt år 1225, har under de senaste sju åren under gått en genomgrpande yttre och nre restaurerng efter rtnngar af den ryktbare etsaren och arktekten A. H. Hägg, hvlken själf är bördg från Gottland. Själfva restaurerngsarbetet har hvad kyrkans nre beträffar, ledts af den talangfulle artsten C. V. Pettersson Vsby, lkaledes gottländng. Blandnngen af romansk och gotsk stl, hvlken senare från sn hemort Frankrke under sn rond genom Europa på Gottland efterlämnat så många storslagna mnnesmärken nom kyrkobyggnadskonsten, vsar att kyrkan under århundradenas lopp tllbyggts och förändrats, ofta ganska smaklöst, och 1800talens stl. Under den nyss skedda grundlga restau ratonen har man borttagt och modferat dessa banala rekonstruktoner och sökt att förläna byggnaden större stlrenhet. De nuvarande tornsprorna barockstl, hvlka bbehållts på grund af sn skönhet, uppsattes efter en eljsvåda 1766, då taket och de gamla sprorna brunno ned. Den södra kapellportalen under medeltden tllbyggdes nämlgen vd södra sdan ett stort kapell präktg gotsk stl, nu renoverad, är utan motstycke den på kyrkobyggnader så rka ön. Pelarnes kaptal äro prydda med blder ur bbelns hstora och fältet öfver portalen upptages af en relef föreställande uppståndelsen. Sju små välhuggna faler äro anbragta omkrng portalens gafvelröste, och på portalens sdor stå tvenne helgonblder; jungfru Mara S med barnet och den helga Katarna af Alexandra under baldakner. Högt ofvan portalen tronar en Krstusbld. Kyrkan har fjorton stora och små fönster, en del rundbågestl från äldre td, andra större spetsbågestl prydda med rosor och klöfverblad relef. Själfva tempelhvalfven uppbäras af åtta pelare trenne rader. Altarprydnaden med blder af, S:ta Brgtta S:ta Katarna m. fl. äro komponerade af A. H. Hägg och på hans föranstaltande utförda England, förgyllnngar, lksom vägg- och takmålnngar af artsten C. V. Pettersson. Korhvalfvets östra del upptages af den på regnbågen med jorden som fotapall tronande Krstus med allegorska framställnngar af Spes (hopp) och Cartas (platonsk kärlek) och hvalfvets södra del af Elas och fgurlga symboler för Patenta (tålamod), Forttudo (tapperhet). Västra sdan framställer Davd, Justta (rättvsa), Temperanta (måttlghet), Moses, Casttas (kyskhet), och Fdes (trohet), den norra väggens öfredel Krstus Getsemane bärandekorset. Fältet under södra korväggens lö.ster upptages af herdarne på marken och därntll herdarne vd krubban samt barnens frambärande tll templet, och samma plats på norra korväggen af bebådelsen. Bskop von Schéele, som varmt ntresserat sg för de gottländska kyrkornas konserverande, har hedern al ntatvet tll restaurerngen af Vsby domkyrka, och har han därvd åstadkommt en s. k. prydnadsfond, hvarfrån medel delvs användts för den vackra altarprydnaden. Kyrkans fullständga restaurerng har kostat omkrng 250 tusen kronor, hvaraf staten bdragt med 100 tusen kronor. Såsom templet nu ter sg, är det vordet en ny sevärdhet den pttoreska östersjöstaden med de mnnesrka runerna och de doftande rosorna. SVANTE VENNBERG. NÅGRA BILDER FRÅN DEN NYRESTAURERADE VISBY DOMKYRKA. 1 NORRA KYRKOGÅRDSPORTEN. 2. KYRKANS FASAD MOT SÖDER. 3. SÖDRA KYRKOGÅ.RDSPORTALEN. 4. KORET MED DE GLASMÅLADE FÖNSTREN OCH HVALFMÄLNING "KRISTUS TRONANDE PÅ REGNBÅGEN". 5. MtDTELStDOSKEPPET. 6. MÅLNING PÅ NORRA VÄGGEN: BEBÅDELSEN. 7. PARTI A F KORHVALFVET: DAVID, ELIAS OCH MOSES. 8. MÅLNING PÅ SÖDRA VÄGGEN: HEDRARNE PÅ MARKEN.

8 TRE PÅSKDIKTER. Charlotte Jungmarker, E1 Preluder. HVITA SKYAR under hmlen gä. Hafvets alla sund väntan stå. Köldstark brygga öfver vk och våg, hvlken tung pä hafvets hjärta låg, häfves som vd djupa andedrag... Snart går sen upp! V få vsst vår en dag. Längst därute emot hmlens rand drar ett öppet haf sn mörkblå rand, och det blänker lödderblätt och hvtt, där mot sjön en vårblåst sopar frtt öfver salta brännngarnas slag... Vnden doftar tång! V vänta vår en dag. Ensam står jag pä en öde strand lk en främlng frän ett annat land. Vnterns stormar rasat mg förb och jag hör en annan melod mtt öra, tyst och underfull: Nu står lfvel upp pä nytt ur must och mull. Nu går solens lust oss små emot. Nu fä grodd och kärna lf och rot, och kärlek, efter köld och död, gryr en vårens morgontmma röd Och jag svarar stlla: Ske dn lag! Ljusa, frska vår, mtt hjärta evgt tag! N AF JÖNKÖPINGS samhälles äldsta, fröken Charlotte Jungmarker, fyller annandagpåsk 80 år. Den gamla damen, som är kär af hela staden, där on tllbragt större d^en af stt lf, växteupp påegendomen Nygård Habo församlng,- som ägdes af hennes far, kapten Axel Jjngmarker. Tdgt moderlös, måste hon ta sg ut på egen hand och kom då tll Jönköpng, där hon såsom sällskap och värdnna vstades flera hem och spred glädje och trefnad. Längre fram bldade hon sg ett ltet eget hem och ägnade sn td uteslutande åt konstsömnad, hvar hon uppnått en sällspord skcklghet. Många utsökta brudutstyrslar ha förfärdgats af hennes fltga händer. Ett utmärkande drag för fröken Jungmarker är hennes stora hjälpsamhet och männskokärlek, som förvärfvat henne många vänner bland hög och låg. Hon är alltjämt lka lflg och ungdomlg tll själen och varmt ntresserad af hvad som händer och sker omkrng henne. Påskmorgon. Damer på resa. Tyst och sabbatsstlla, emotsedd och väntad, randas vårens morgon vek och bld lk en anngsfull och vänlg hälsnng frän en älskad och försvunnen td. Och kyrkklocksången, bönen, orgelbruset tager jag med nyfödt mod emot allt den löftesrka syndförsonngsdag ens blda hopp, tll bättrng eller bot. Och jag böjer ännu knä, som förr jag gjorde, då ett barn jag var. Och jag stger upp, förvandlad, af ett löfte styrkt, af bönen grpen, lksom hade jag af Gud fått svar, stger upp, med hjärtat rent och blcken klar. Upp, alla hjärtan. Upp, alla hjärtan, att prsa den makt, som lfvet ger, den makt, som dag skall vsa, att allt är godt, som sker! Upp, alla hjärtan kalla och sjungen med lust och glöd. Se dödens fjättrar, de falla när morgonen flammar röd. Det är Påsk dag. Hör sången från allt, som anda har... - Stäm n, stäm n sången med röst, som klngar klar! Se dödens mur har ramlat och vntern fäller kronan sn... Sjung lofsdng, sjung lofsång, nu väller lfvet n! HJALMAR WALLANDER. n. D ET VAR SENT en afton v anlände tll Wen efter en lång dagsresa, under hvlken v gjort åtskllga akttagelser och rön. Bland annat att man får ytterst noga passa på, då man stger på ett tåg, att genast komma n den vagn, hvlken man utan ombyte kan få stta kvar ända fram tll sn destnatonsort. Ofta medföljer en enda dylk vagn, och begår man härvdlag något msstag, ådrar man sg både besvär och utgfter form af mutor eller drckspengar. V kommo af en händelse att första natten taga n på ett högst egendomlgt hotell, som jag, ehuru jag vet att det är fullt respektabelt, dock ej vll rekommendera. Så mycket hellre vll jag däremot anbefalla det hotell, dt v flyttade dagen därefter: Hotell Kasern Elsabeth. Det lgger hörnet af Kärnthnerstrasse och Wehburggasse, har ett förträfflgt läge alltså, och hela hotellet är fnt, fast något föråldradt. Hvad som Wen föll sg ofantlgt mycket svårare att fnna än Berln var goda och bllga Wen- och Berstuben, och jag måste genast säga, att det österrkska köket är alldeles afskyvärdt ja, mtt tycke onjutbart. Icke ens deras "schntzlar" äro på långt när så goda som hemma Sverge, och deras natonalrätter flyta en flottg sås, kryddad med socker, ättka, peppar och lagerbärsblad. Endast deras bröd är förstklassgt. Här, lksom Italen, bör man höra sg för på hvarje restaurang, huruvda de ha franskt kök eller ej. Bäst är att ntaga sna måltder på det hotell, där man tagt n och fnner sg nöjd. Annagasse 3, ej långt från Kärnthnerstrasse, lgger Mnchner Franzskanerkeller. Det har fordom vart ett kloster. Nu nnehåller den åldrga byggnaden en lten Berstube och en väldg konsertsalong, som mycket påmnner om vår Berns' salong. Uppgf lfvdd (under armarne), mdjevdd och kjollängd, erhåller N tll Eder fgur omgående tll nedanstående prs nom Sverge: Blmf u l l t t l l f ö r l t l g a, m o d e r n a o. e l e g a n t a Erhållas lf 10 öre, Kjolmönster utan släp 50 öre, Prnsessklädnlng 75 öre, Pappersmönster. Reformdräkt 75 öre, Barndräktmönster 50 öre, Kragmönster (Pellern) 50 öre, Kappmönster 60 öre, Natonaldräktmönster 1 kr. 196 Vll man smaka äkta ungerskt eller dalmatskt vn, kan man gå n en af de källare vd Naglergasse ej långt från Kärnthnerstrasse där man vssa tmmar om dagen på stående fot kan få sg ett glas af det beryktade vnet, bllgare än om man på hotellet vll afsmaka det. I Wen fnnas knappt några taxameterdroskor. Däremot andra mängd. Man bör, om man vll vara ekonomsk, noga ge akt på att taga enspännare, då en droska med två hästar faller sg ofantlgt mycket dyrare. Hvad som Wen vållar rätt många obehag och msstag är mynten. Där räknas ännu lka ofta florner och kreuzer som kronen och heller och bodfönstren utsättas prserna lka ofta båda dessa myntsorter. En florn är emellertd värd mer än dubbelt så mycket som en krone. Så komma äfven de ungerska mynten ofta oreda åstad. En österrksk krone är värd ungefär 76 svenska ören. Man kan Wen se oerhördt mycket af staden från plattformen på en af de elektrska spårvagnar, hvlka göra turen rundt bulevarderna, hvlka här kallas för Rngen. Dessa spårvagnar äro på långt när ej så väl hållna som våra svenska. I Berln brukas nga släpvagnar, men Wen åtföljes hvarje spårvagn af en rökvagn. Ställer man sg på rökvagnens bakre platform, kan man af sna medpassagerare med stor fördel få upplysnng om allt, hvad man passerar. Som utländska behöfver man ej genera sg att ställa frågor och får merendels artga svar. Äfven polserna Wen äro särdeles vllga och tllmötesgående, då man ber dem om upplysnngar. Däremot äro järnvägstjänstemännen vanlgen fala för mutor och ankomsten tll och afresan från Wens statoner ha lämnat efter sg ett rätt obehaglgt mnne. Ärnar man sg vd en utländsk resa tll eller öfver Wen, kan man tryggt vänta med sn ekperng, tlls man kommt dt, ty allt hvad tll toaletten hör är synnerlgen vackert och bllgt här. Såväl skodon som blusar, hattar, jacketter m. m. Hvad hattar angår kan jag förbgående nämna, att de vår äro af jättelka dmensoner särskldt hvad höjden beträffar, och att såväl berlnskorna som wenerdamerna ha ett besynnerlgt sätt att bära sna hufvudbonader de må nu vara af hvlken modell som helst på nacken så, att bakfrån cke ett spår af håret blr synlgt. Vackert är det ej. Hvar alla de eleganta ekpager, hvlka under säsongen färdas fram utefter Praterns alléer, under vntermånaderna bl af, vet jag ej. På gatorna synas de cke tll och lkaledes kan man lätt räkna automoblerna. Om än Gråbens och Kärnthnerstrasses trottoarer vmla af männskor, kan man utan mnsta svårghet passera gatan. Härvdlag erbjuda Wen och Berln en slående kontrast, för att nu cke tala om London och Pars. Wen är heller cke en stad, där man för utelf. Promenadtden, åtmnstone vd denna td på året, tycks vara mellan 6 8. Då stängas emellertd alla bodar, och klockan 9 lgger staden mörk och öde. Därför är Berln för främlngen en mycket mer fängslande stad. I Wen bör man ha tllfälle tll famljelf och stanna en längre td för att kunna få taga del af konstnjutnngar och nöjen af mer prvat natur, från hvlka en resande är utesluten. GABRIELLE RINGERTZ. Expederas portofrtt nom Sverge om rekvston åtföljd af lkvd nsändes tll Mästersamuelsgatan 43, Stockholm I Iduns Mönsterafd. I

9 ^ g] En bkt på omvägar. Novell af E r k H a n e s o n. öfversätd ETtareARaf SOM utländsk dra- matk författaren tll nedanstående skss företrädesvs gjort sg känd. Bortåt ett trettotal skådespel, komeder och lustspel har han tlls dato mycket förtjänstfullt öfy ersatt från olka språk, därbland senast den pä Vasateatern gfna "Amatörtjufven". Men äfven som ledg berättare har han utmärkt sg, hvarpå nedanstående skss utgör ett fördelaktgt prof. han, skrfvet, som det var, med smdg, drfven, nästan arstokratskt kvnnlg handstl. Han, estetkern, som var petg vssa saker ända tll småaktghet, fröjdade sg däråt, och hjärtat bultade häftgt under det bländande hvta skjortbröstet, då han slutat läsnngen af det efterlängtade, kärkomna brefvet, som genom budbärarnnans försumlghet först nu kommt honom tll hända, och funnt sna djärfvaste förhoppnngar ha gått uppfyllelse. Han såg sg forskande om rummet, där han satt, lksom rädd för att ha blfvt grpen på bar gärnng, stadd på oloflga vägar, och det fna, glatta, rödkantade papperet försvann bröstfckan. Många kvnnor hade korsat hans väg, men ngen hade ens närmelsevs gjort ett sådant ntryck på honom som denna. Han kunde ej redogöra för sg själf hvarför. Han hade sökt och funnt kärlek hos andra själfulla kvnnor, men känslan för dem hade, så långt han kunde mnnas tllbaka, alltd vart af öfvergående art. Han hade aldrg gttat hålla dem kvar. Nog trodde han sg ett par gånger ha grpts af denna djupa helga känsla, som med hela ens själs våldsamhet drager den ena männskan tll den andra, men td, rum, obetydlga omständgheter, rena bagateller, närstående eller utomstående personers lösa ngrpande hade vart tllfyllest för att bryta förtrollnngen, och det hela hade alltd slutat med, att han bara lagt sg nne en td och "sörjt". Det var alltsammans. Men med denna, med Sgne, hans "blåögda sångmö", var det helt annorlunda, tyckte han. Han vlle, han kunde nte tänka den tanken tll slut, att han skulle komma att msta henne, att han nte skulle mäkta hålla henne fast vd sg, och det göt en sällsam fröjd hans själ att tänka på hennes ord brefvet: "Det är dock skönt att lefva, lefva för att hålla af någon och nnerst nne stt hjärta känna, att man kan lta på hvarann." Han ernrade sg också nu, hvad hon yttrat vd ett annat tllfälle, långt nnan det förlösande ordet kommt från hennes läppar: " J a g vet, att då jag en gång fäster mg, jag då också fäster mg för hela lfvet." Ja, vd den lefvande Gud, hvem skulle man väl kunna lta på, om nte på henne. "ÄRASTE! Jag skulle önska, att solen sken, och att du och jag, blott du och jag, hade en lång och vacker väg att vandra. Du skulle se på mg med dna goda ögon, och ngen annan kvnna skulle fnnas för dg. Tack, käre, för det v fck tllfälle att träffas sst, och tack, du, för volerna. Mna stackars små blomster, som jag tänkte gömma som mnne af en fager känsla och en fager stund. Ty det var fnt och vackert af dg, att du just skänkte mg den llla knppan med vårblomstren. Ser du, käraste vännen mn, vår måste det alltd fnnas oss emellan, vår hvarje årstd, vår hela långa lfvet. Dn fna, llla hyllnng kommer jag att gömma bland mna vackraste mnnen... fast jag glömde mna blommor, och nu äro de vssna. Tack, du käre. Såg du morse, när det började ljusna, hur underbart hög och klar hmlen hvälfde sg, såg du de skftande, guldmättade strmmorna öster, bådande en ny, härlg dag? Och de höga furorna mot den ljusa hmlen bortom Kyrkogårdsberget, hur de glänste sn djupaste grönska utan ett snökorn öfver barrens sakta vajande plymager? Kommer du håg den härlga eftermddagen somras, då v gemensamt stodo och beundrade dessa skogens gröna jättar, då v... som två barn... valde ut den plats, där v skulle vlja bygga vår hydda, och då den dalande solen kom tll oss båda på en gång med sälla anngar om frd och lycka och enkel, bergfast tro? Det är dock skönt att lefva, lefva för att hålla af någon och, du, du, du, nnerst nne stt hjärta' känna, att man kan lta på hvarann. Jag skulle så nnerlgt gärna vlja tala med dg, du käre, men när det skall bl mg beskärdt, det vet jag ej. Hur gärna skulle jag ej vlja, just nu, stta dn stora stol med dn goda, varma hand mn och så få känna, att du håller af mg, rktgt godt och ömt... Käraste, jag måste nu sluta... med de varmaste tankar på dg. Dn Sgne. P. S. Det är kanske nte alldeles så omöjlgt, att jag får komma på dn brors fest morgon kväll. B. S." Lta på? Hade han då nte kunnat lta på alla de andra, hennes föregångerskor, om han vlle vara rättvs mot sg själf, men framförallt mot dem? Var det kanske han, som haft att klaga öfver brutna eder och svken tro? Hjalmar Bråte, "kvnnodyrkaren", som han kallades af kamraterna vd unverstetet, var många stycken en de starka motsatsernas man. Nyckfull, som alla despotska naturer, kunde han vd vssa tllfällen, alldeles som det föll honom n, vara hjärtegod som en dumbom, ödmjuk som ett barn, uppsluppen som en pajas och djupt nnerlg; vd andra åter egostsk, hård, btter, brutal och högtdlg som döden. "Förhastade ord leda tll förhastade handlngar och tvärtom", var en fras, som han alltd anförde tll stt försvar, och hela hans föregående lf, alltfrån det han kunde tänka en själfständg tanke, hade vart en upprepad bekräftelse därpå. Detta var det första bref, han fått från henne, den unga, slanka flckan med guldglansen håret och de stora, underbart strålande, drömmande ögonen. Han mndes, som om det händt samma dag, fast det nu var åtskllga år sedan, det tllfälle, då han bröt konvolutet, efter att först ha kastat en granskande blck på utanskrften. Hans namn tog sg bra ut, tyckte Och detta hans lf hade för honom vart lka bekymmerslöst som bekymmersfrtt. När hans egna tllgångar hade tagt slut, dsponerade han öfver sn brors börs, som om det hade vart hans egen, och båda ansågo detta fullkomlgt reflexonslöst som den naturlgaste sak världen. Men nu skulle det bl annat af, nu skulle overksamhetens långa dag vara förb, nu funnes det nnehåll lfvet och detta nnehåll K! var hans egen, dyrkade Sgne. Men han var en fnbldad skönhetssvärmande ande med emottaglghet för de mest olka ntryck och déer väl cke en djup emottaglghet, men en omfångsrk och klar, enad med förmågan att väga och uppskatta ntrycken. Det hade vart fest den aftonen, då han läst detta, hennes första bref, fest hos brodern, bankren. Utan vdare svårghet hade han utverkat ett bjudnngskort åt Sgne och hennes mor, och hon hade ju nästan tll hälften ställt utskt, att hon skulle komma. Det fanns broderns vånng ett ltet, förtjusande kabnett, möbleradt blått sden och för tllfället nästan öfversålladt med grönt och blommor. På båda sdor om den llla hörnsoffan höjde sg en nerum af präktgt slag. Dess vdöppna, skärkantade blommor med hvtt botnen böjde sg öfver soffans kanter och spredo från sg en sällsam doft. Helotropen med sna smala, långa stänglar vajade för den späda aftonvnden, som smög fram genom de öppna fönstren, och vd dess sda prunkade några pelargoner, hvlkas blommor täflade färg med tulpanernas högröda, svällande kalkar. I ena hörnet mdt emot soffan, bakom en gles slöja af murgrön, syntes marmor Amor, ständgt redo att afskjuta plen, och det andra hörnet de tre gracerna, omslngrande hvarandra med hvta, kyska syskonarmar. Det var tll detta blåa kabnett, Sgne lofvat att komma, om hon fck vara med på balen. Hvad en sjuttonårg flcka lofvar af fullaste hjärta, det kan man allmänhet lta på. Och Sgne kom... De tunga damastgardnerna öppnade och slöto sg efter henne. Den smärta fguren den hvta atlasklädnngen aftecknade sg svaga konturer mot kabnettets dunkel. Hon vlle säga något, men af läpparnes skälfnng märkte man, att ögonblckets öfversvallande känslor cke funno de ord, hon sökte. Sgne... mn Sgne..? Ja, dn Sgne... För evgt..? Ja... ja... e v g t... evgt... Efter supén, vd hvlken Hjalmar hållt tal för kvnnan, glänst med praktfulla ord, strålande som damanter nför en krets af männskor, nästan lka trvala allesammans som en konversaton om väder och vnd, efter supén hade brodern vnkat honom tll sg och med spjufvern ögat frågat, hvad det nu var för en komed gen, som han hade under uppseglng. Replken fastnade halsen på Hjalmar, och han stod bara och strrade på tvllngbrodern, som, trots det att han var bankman från morgon tll kväll, lkväl hade en bt humor tll öfvers, när det så lämpade sg. Flckan är söt, det är nte tu tal om det fortfor brodern något allvarsamt och hon har ett drag krng munnen och ett leende, som skulle kunna göra tll och med en to gånger mndre lättantändlg junker än dg förhäxad, men... Men? Nåja... hon synes mg nästan för ung och för god att leka med. Fredrk kom det långsamt, förebrående fram, ty nte ens den älskade, uppoffrande brodern fck tänka något ofördelaktgt om deras unga lycka. Hvad menar du? nvände brodern hastgt. Det är redan klart upplyste Hjalmar. Iduns Modellkatalog Sverges pä en gång elegantaste och mest användbara rkhaltga säsonghäften årlgen. Koloreradt omslag. modejournal för hemmen. * < t g* Fyra Prenumeratonsprs 2.20 för helt år 60 öre pr häfte. ^ Oumbärlg för alla söm' j merskor och alla hem. ' ' < \ N u är td att prenumerera. \

10 ly^gd Hvlket är det, som redan är klart? Mellan Sgne och mg. Jaså, hon heter Sgne, hon med. Två Sgne efter hvarandra. Det var omnöst. Bankren skrattade tll, svängde om på klacken och gck ett par steg, men vände sg ånyo mot brodern, som stod fundersam kvar, slog honom skämtsamt på axeln och sade: Gamle, akademske stolle. Innan Sgne gck tll sängs denna mnnesrka natt, lät hon se tllratt det fanns tllräcklgt med olja på lampan. Jungfrun, som hjälpte henne med afklädnngen, kunde nte ernra sg, att detta förut nträffat, och hon kände nte rktgt gen sn fröken, som föreföll ovanlgt nervös och upphettad; men hon log stt mest förstående leende, då hon såg Sgne gömma något under hufvudkudden. Dansprogrammet? gssade jungfrun. Ja, ljög Sgne ty det var ett ltet pappersblad, på hvlket Hjalmar hast nedskrfvt några verser. Hon skrufvade upp lågan tll det högsta möjlga för att rktgt kunna tyda den något nervösa blyertsskrften, och hennes ögon stodo fulla af tårar, då hon läste dessa rader: "Hur ofta trår mtt hjärta från "salongen", dess fadda skämt och kvafva tdsfördrf tll tall och gran och enkla fågelsången, tll fagra drömmer om ett lycklgt lf enkel hydda ut bygd, nyss bruten, blott lten Sgne står som fé vd knuten." Hon läste... och läste om och om gen, tll dess sömnen och tröttheten slutlgen blefvo henne öfvermäktga, och hon slumrade n med skatten tätt tryckt ntll stt hjärta. Hjalmar hade ngentng sådant att läsa, men han somnade alla fall nte så snart. Han låg och genomgck mnnet allt hvad han upplefvat denna härlga balkväll, stannade vd vssa moment, som han gång på gång lät passera förb, och dref med våld tllbaka sömnen för att så länge som möjlgt kunna få njuta af den känslostämnng, hvar han nvaggat sg. Men emellan allt detta stucko då och då broderns hälft varnande, hälft hånande ord n. "Hon synes mg nästan för ung och för god att leka med." Ja, tacka t-n för det. Här var nte fråga om lek, utan om det djupaste allvar. Han log öfverlägset, nästan medldsamt åt bror Fredrks msstankar, men först fram emot morgonen somnade han. Och han hade då en undprlg dröm. Han var åter på broderns fest. Åter styrde han sna steg tll det blå kabnettet. Men när han kommt dt n och sett sg omkrng, kände han nte mera gen sg. Det var nte längre något rum. Det var såsom en begrafnngsplats, tyckte han. Svart, fuktg mylla betäckte golfvet. Där helotroperna, geranerna och pelargonerna nyss prunkat all sn yppga fägrng, såg han svarta vnbärsbuskar med rka, hängande klasar, och när han blckade mot den plats hörnet bakom soffan, där Amor tronat, segervss och marmorhvt, upptäckte han en svart satyr, som hemskt grnade mot honom. Han vlle rusa upp och försvnna, men samma ögonblck drogos de tunga damastgardnerna åt sdan, och en ung, smärt flcka med stora, drömmande ögon vsade sg. Hon var blek, som om hon kyssts af döden, och klädd svart med en hvt spets upptll vd halsen, som välgörande bröt af mot det dystra helhetsntrycket. Sgne utropade han och vlle tlltala henne, men ålades tystnad genom en rörelse af den unga flckans hand. Hon trädde fram rummets mdt, böjde sg ned och började med händerna röra om den Den starka svarta myllan. Därpå gck hon tll en af vnbärsbuskarna och plockade händerna fulla med svarta, svällande bär, som hon sedan strödde rundt omkrng. Hjälp tll att plocka, dess fortare går det sade hon tll honom. Någonstans under en af dessa buskar lgger dtt hjärta, och jag kan nte komma åt att trampa på det, förrän alla bären äro afplockade och buskarne uppryckta. Hon talade långsamt, och rösten lät mld, nästan bedjande. Hvarför vll du trampa på mtt hjärta? frågade Hjalmar. (Forts.) Ett studenthem* VILKEN LYCKA det är att äga ett verklgt godt H hem, nser mången nog cke, förrän han ej längre får njuta af den förmånen. När gossen och flckan vuxt upp, måste de lära sg något, som kan gfva dem deras uppehälle, och de tvngas då kanske de flesta fall att lämna stt hem. En kategor af dessa >hemlösa» äro våra studenter, som från alla delar af landet samlas tll unversteten och högskolorna. I hopp att fnna ett hems trefnad väljer studenten ofta nog att bo på ett nackorderngsställe. Han kan fnna, hvad han sökte, men nackorderngsstället kan också vara ett mycket dålgt surrogat för det egna hemmet. Då tröttnar han snart på det, och nu återstår ntet annat för studenten än att hyra sg ett rum och ntaga sna måltder på något mer eller mndre treflgt matlokus. Ett steg tll förbättrng af dessa förhållanden har våra dagar tagts, det att man på sna håll börjat blda kooperatva matlag, en dé, som säkert' har framtden för sg. Man har också, äfvenledes syfte att bereda studenterna tllfälle tll ett godt, enkelt kamratlf, börjat anordna treflga matställen för studenter. Ett sådant matställe ha v här Stockholm sedan oktober förldet år, då Stockholms studenters nykterhetsförbunds (S. S. N. F:s) studenthem öppnades. På våren 1905 anordnade S. S. N. F. en dskusson öfver möjlgheterna för förbundet att upprätta ett studenthem, och oaktadt förslaget på många håll möttes med lkgltghet, gångsattes redan samma vår en energsk pennngnsamlng med det resultat, att man höstas såg sg stånd att öppna hemmet. En vacker förmddag gck jag dt bort tll Torsgatan 10 D, där hemmet tagt en af vånngarna besttnng. Från första stund fck jag det ntrycket, att trefnaden måtte vara bofast där. Hela vånngen är hållen glada färger, och ljusa, lätta gardner låta solskenet ohndradt strömma n. En smakfull möblerng, vackra reproduktoner på väggarna och här och där en vas med frska blommor fullständga det behaglga ntrycket. Förutom matsalar fnnas hemmet två sällskapsrum, det ena afsedt tll rök- och skrfrum, det andra är hemmets»salong». Här få studenterna tllfälle tll samspråk och dskussoner med kamrater. Här kunna de studera olka tdnngar och tdskrfter eller fördrfva ledga stunder med en»rolg bok», och här kunna de glädjas åt musk, då någon af hemmets muskalska medlemmar slår sg ned vd panot. Då hemmet tllhör ett nykterhetsförbund, få naturlgtvs ej några sprtdrycker förtäras där; för att bl matgäst fordras dock ej att studenten är absolutst. Studenthemmet var ursprunglgen afsedt att mottaga omkr. 35 matgäster,, men af ekonomska skäl har man nu ökat antalet tll 45. För att förbättra hemmets för närvarande dålga ekonom och därmed möjlggöra dess bestånd, anordna Stockholms tll ett trettotal uppgående S. S. N. H.-förenngar efter påsk en basar. Blr resultatet af basaren godt, kommer hemmet att utvdgas samt äfven några frplatser att nrättas. Basaren äger rum Centralbadets tennshallar och börjar på kvällen annandag påsk samt pågår de båda följande dagarna. Hvad basaren bjuder på, få n själfva se, jag vll blott nu tala om, att ett rolgt spex kommer att uppföras. Välkommen dt! D ET ÄR INGEN stor utställnng Konstnärsförbundet denna gång uppträder med och några andra utvecklngslnjer utöfver dem, som gett förbundet dess prägel, kunna heller cke spåras. Ett och annat känner man gen från förra vårens utställnng Uppsala, och det nya är flere fall upprepnngar af gamla motv. Man trampar hela tden välkänd mark, men det har också stt behag. Då det nya cke framväxer spontant, cke är en jäsande krafts oemotståndlga sträfvan att fnna en ny stl, en ny uppfattnngspunkt, är orgnalteten cke mycket att stå efter. Bland de få fgurmålarne märkes främst Carl W l h e l m s o n, af hvars frska och starkt personlga konst v lämnade en del afbldnngar vårt förra nummer. Dessa ypperlga folklfsblder från västkusten, målade med fast pensel och öfver hvlka gjuter sg väster hafvets salta, genomsknlga luft, äro raka motsatsen tll G ö s t a v o n H e n n g s kolorstska, brokga scener från den rökga varetésalongen eller den dammga kapplöpnngsbanan. Hans målnngssätt äro mpressonstens med påklatschad färg, där skuggor och ljusreflexer bryta D E. Med detta nummer följer ett extra bläggsblad med fortsättnngen af de prsbelönade artklarne Lefnadskonst. FRITZ LINDSTRÖM: "MIN HUSTRU". OLJEMÅLNING. W/D söker. EAU DE COLOGNE uppfrskar och stärker

11 ^äl motv, som redan genom sn dé tlltalar åskådaren. Konstnärens förmåga af mjuk fomgfr.ng förlänar gruppen ett rkt poetskt behag på samma gång dess skulpmrala förtjänster, särskldt den plastska harmonen det sätt, hvarpå de båda gestalterna sluta sg ntll hvarandra, äro af förtjusande verkan. E. H N. sg starkt mot hvarandra och där fgurernas snabba rörelser äro skcklgt fångade ehuru tecknngen stundom verkar något lös. A x e l E r d m a n n målar med förkärlek stockholmsgator och stockholmstorg, nsvepta gråvolett lj us, som verkar mera franskt än svenskt. Men äfven fgurmålnng ntresserar honom, och ett prof på den lämnar han sn "Muskestraden Berns", som är flott och raskt gjord. En annan af våra stockholmsmålare, A r o n G e r l e, bdrager med ett par af dessa typska utkantsmotv, som han förstått att afvnna den stadens poes, om hvlken Dckens skrfvt några orgnella sdor. Några koltecknngar af samme En angenäm helg önskas alla våra läsare af Redaktonen. AXEL ERDMANN: "MUSIKESTRADEN I BERNS". OLJEMÅLNING. G Ö S T A VON H E N N I G S : VARIETÉ. OLJEMÅLNING. IW60MSAFT. oc V&TTEFf, konstnär fullborda ntrycket af hans gedgna talang. Landskapskonsten representeras af R c h a r d L n d s t r ö m, B j ö r n A h l g r e n s s o n och E l a s E r d t m a n n, af hvlken den sstnämndes "Sommarnatt" med stt spröda dunkel äger mycken lyrsk skönhet. Rchard Lngström vsar sg särskldt tll sn fördel några vnterlandskap målade med kärf styrka och dock fyllda af stämnng och känsla. På det skulpturala området slutlgen träffa v A r o n J e r n d a h l med ett antal gpssksser af större eller mndre betydelse, vdare en mycket anslående marmorgrupp, "Mor och son", af H a r a l d S ö r e n s e n - R n g, hvlken är afoldad som ttelvgnett tll denna artkel. Det är ett kålssoppa med frkadeller; syltpannkaka. FREDAG. F r u k o s t : Smörgåsbord; falsk sköldpadda (rester från onsdag); mjölk; kaffe eller te. M d d a g : Oxrulader med p o t a t s ; krusbärskräm med grädde. LÖRDAG. F r u k o s t : Smörgåsbord; plättar med sylt; mjölk; kaffe eller te. M d d a g : Laxpuddng med äggstannng; stänkvällng. närngs rkast MÅST PAKETEH. RECEPT: S t e k t a p o u l a r d e r (f. 6 pers.). 2 poularder, ty2 msk. salt, ty4 tsk. hvtpeppar, 1 hg. späck, 1 morot, 1 palsternacka, 1 chalottenlök, 4 persljestjälkar, 6 del. buljong. S å s : 1 msk. smör (20 gr.), 2 msk. mjöl, köttsky, 6 del. buljong. Berednng: Poularderna s vedas, tagas ur, sköljas mycket väl och torgötebor6 kas med en kötthandduk, hvarefter de ngndas med salt och peppar samt KOHTROUANI PROr 6.. LAÖERrlEIM uppsättas. Späcket skares skfvoroch aummepajett wma<ppn9o6umh907^ läggas på botten af en stekgryta, poularderna nedläggas med brösten upp och de ansade och sönderskurna rotsakerna jämte löken och persljestjälkarna läggas. Buljongen tllsättes och poularderna få sakta steka med t ä t t slutet lock, på svag eld omkr. D/2 tm. eller tlls de äro möra. Fåglarna skäras, hopsättas åter och serveras garnerade med salad eller kruskål. KöttRedgerad af skyn slas och skummas, smör och mjöl sammanfräsas. köttskyn tllsättes, ELISABETH ÖSTMAN ltet sänder, hvarefter såsen får koka laneh. af Elsabeth Ostmana Husmo- 10 mn. Om så önskas tllsattes ltet derskurs Stockholm. tjock grädde. Poularderna kunna äfforslag TILL MATORDNING FOR ven serveras med ostron- eller champnjonsås. VECKAN APRILL Savaräng med jordgubbssöndag. (Påskdagen.) Frukost: Smörgåsbord; patentbt!; mjölk; kaffe g l a s s (f. 10 pers.). 220 gr. mjöl, eller te med saffransbröd. M d d a g : 1 del. tjock grädde, 25 gr. pressjäst, Jnlenne-royal; sparrs med rördt smör; 220 gr. smör, 5 xgg. m s l j s m ö r T l l f o r m e n : ty* (10 stekta poularder med brynt potats och grönsalad; savaräng med jordgubbs- gr.), 1 msk. mjöl. S o c k e r l a g : ty2 kg. strösocker, ty2 glass. MANDAG. (Annandag Påsk.) F r u - lt. vatten, 2V2 del. vn eller ty2 del. k o s t : Smörgåsbord; omelett med humj o r d g u b b s g l a s s : 4 del. jordmerstufnng; mjölk; kaffe eller te med käx. M d d a g : Nässelkål med förlo- gubbssaft, 3 del. vatten. B e r e d n n g : Ltet af mjölet arberade ä g g ; lammstek med legymer och tas väl tllsammans med grädden och salader; p o t a t s t å r t a med ctronsås. TISDAG. F r u k o s t : Smörgåsbord; den 1 msk. ljum mjölk upplösta hachs på får (rester från måndag) med jästen. Degen sättes på ugnsluckan förlorade ä g g ; mjölk; kaffe eller te. a t t jäsa upp. Smöret skras och får M d d a g : Kokt torsk med senapssås kallna, saltet på botten användes ej. och potats; mondamnkräm med mjölk. Äggen vspas väl och narbetas jäsonsdag. F r u k o s t : Smörgåsbord; degen tllka med smöret och resten hafregrynsgröt med mjölk; stekt sll af mjölet. Degen arbetas med handen med p o t a t s ; kaffe eller te. M d- omkrng 1 tm., eller tlls den är så d a g : Beng kalfstek med p o t a t s ; ln- smdg och seg, a t t man kan draga ut den långa trådar. Den lägges då gon och lök; soppa på aprkoser. TORSDAG. F r u k o s t : Smörgåsbord; en smord och mjölad kransform och bräckkorf med stekt p o t a t s ; mjölk; får jäsa tll sn dubbla storlek. Kakan kaffe eller te. M d d a g : Brynt hvt- gräddas ordnär ugnsvärme omkr. 1 A, -0= Vårgårda = Proton-hafremjöl! LINGON KÖKSALMANACK tm. Uppstjälpes på fat och få kallna. Den genomdränkes därefter med sockerlagen, som beredes på följande s ä t t : sockret och vattnet få koka upp och skummas, hvarefter vn eller arrak tllsättes efter smak. Savarängen upplägges på tårtpapper på en flat glasskål och fylles med glass eller vspad grädde samt garneras med frukt. Tll jordgubbsglassen blandas saften och vattnet väl och hälles den nedfrusna glassmasknen samt vrdes omkr. ty2 tm. Glassen nedpackas därefter och den krossade sen blandad med groft salt, packas t ä t t omkr. masknen 1 byttan, och den får ytterlgare frysa omkr. 2 tm. Strax nnan savarängen skall serveras upplägges glassen hålet på kakan. N ä s s e l k å l (f. 6 pers.). lty 2 lt. späda nässlor, 1 lten knppa gräslök, 2 msk. mjöl, 3 msk. smör (60 gr.), IV2 lt- buljong, salt, hvtpeppar, socker. B e r e d n n g : Nässlorna rensas, sköljas väl och förvällas saltadt och kokande vatten omkr. 10 mn. De hällas upp hårskt och öfverspolas med kallt vatten, hvarefter vattnet får väl afrnna. Nässlorna hackas fnt tllsammans med den rensade och sköljda gräslöken samt h vetemjölet. De fräsas därefter väl smöret, den kokande buljongen påspädes ltet sänder och kålen får koka med t ä t t slutet lock omkr. 1 tm. Soppan skummas väl, afsmakas med kryddorna och serveras med förlorade P o t a t s t å r t a (f. 12 pers.). 100 gr. godt smör, 300 gr. strösocker, 3 ägg, 150 gr. kokt, kal] rfven potats, 150 gr. sötmandel. T l l p a n n a n : V2 msk. t v ä t t a d t 199 ARON G E R L E : LANDSKAP 1 SOMMARSOL. KOLTECKNING. smör (10 gr.), 2 msk. fnt s t ö t t a skorpor. G l a s y r : 1 msk. franskt vn, 2 tsk. ctronsaft, 100 gr. strösocker. B e r e d n n g : Smöret tvättas och röres med sockret och äggulorna ty4 tm. Potatsen tllsättes jämte den skållade och rfna mandeln samt de tll hårdt skum slagna ägghvtorna. Massan slås en väl smord och brödbeströdd gjutpanna och gräddas medelmåttg ugnsvärme omkr. 40 mn. Tårtan tages ut ur ugnen och får stå 10 mn., nnan den stjälpes upp. När t å r t a n är kall, glaseras den och serveras med ctronsås. C t r o n s å s (f. 6 pers.). 1 lten ctron, 1 kkp. krossocker, lty 2 del. hvtt franskt vn, ltyj del. vatten, 5 ägggulor, 2 del. tjock grädde. B e r e d n n g : Ctronen sköljes väl och torkas, skalet afrfves mot sockret och saften utpressas. Sockret, ctronsaften, vnet, vattnet och äggulorna blandas en kastrull och blandnngen får under stark vspnng sjuda öfver elden, tlls såsen är tjock. Kastrullen aflyftes och vspnngen fortsattes tlls såsen är kall. Då tllsättes den tll hårdt skum slagna grädden och såsen hälles såsskål samt serveras tll tårtor eller bakelser. SOLO-KflFFE från A.-B. Malmö Kaffekompan. H. M. Konungens Hofleverantör. Magnetskt förädladt enlgt svensk» patentet n:o är det bästa, renaste och drygaste JflVfl-KflFFE som fnnes m a r k n a d e n och säljes 1 femton olka J a v a b l a n d n n g a r rket! förnämsta Kaffe- och Speceraffärer falla sönder. Den upplägges genast den är färdg på ett fat med fsksl och garneras med lefvern och rommen skuren skfvor samt med potats och perslja. Kokt torsk serveras med senaps-, hummer- eller kräftsås eller ock med smält smör och hackade ägg. Laxpuddng med äggstann n g (f. 6 pers.). 3 hg. salt lax, 1 lt. potats, 4 ägg, 1 tsk. hvetemjöl, 3 kkp. oskummad mjölk, 1 msk. fnt hackad perslja. T l l f o r m e n : V2 msk. smör (10 gr.), 1 msk. stötta skorpor. B e r e d n n g : Laxen sköljes och vattenlägges omkr. 12 tm. Den skares skfvor jch nklappas väl hvtt papper. Potatsen kokas, skalas, skares skfvor och lägges hvarftals med laxen en smord och brödbeströdd form. Äggen vspas med mjölet och mjölken, och äggstannngen hälles öfver puddngen. Den beströs med den fnt hackade persljan och gräddas ugn omkr, tys tm. Puddngen serveras med skk o k t t o r s k (f. 6 pers.). lty 2 kg. radt smör. torsk, 3 msk. salt, 3 tsk. ättka, 3 S t ä n k v ä l l n g (f. 6 pers.), ltyj lt. vatten. B e r e d n n g : Torsken är bäst från msk. mjöl, 2 ägg, 1 msk. smör (20 gr.), 1 tsk. socker, ty4 tsk. salt, lty 2 lt. sept, tll mars. Buken uppskäres, nälfvorna urtagas och lefvern och rom- mjölk, 1 msk. socker, 1 tsk. salt. Berednng: Mjölet lägges en men tllvaratagas och kokas tllsammans med fsken. Gallblåsan bortta- bål, ägg vspas upp och röras vä] ges noga. Torsken skrapas från stjär- med mjölet, hvarefter det skrade smöten uppåt, sköljes mycket väl och tor- ret, sockret och saltet tllsättas, degen kas med en fskhandduk. Två a tre arbetas sedan, tlls den blr smdg. skåror göres sknnet på hvarje sda Mjölken kokas upp, degen pressas geså a t t fsken ej sprcker under koknn- nom durkslag den kokande mjölken, gen. Den ngndes med lty 2 msk. af hvarefter vällngen får sakta koka med saltet samt hälften af ättkan och får lock 10 mn. Den afsmakas med saltet lgga ett par tmmar nnan den kokas. och sockret. Fsken påsättes ljumt vatten tllsatt med resten af saltet och ättkan och får koka sakta med öppet lock för a t t ej H a c h s p å f å r (f. 6 pers.). 1 kg. benfr fårstek (rester), 1 msk. fnt hackad portugssk lök, 2 msk. smör (40 gr.), 3 msk. mjöl, 4 del. buljong kokt på stekbenen, peppar, salt, 1 äggula, 1 del. tjock grädde. B e r e d n n g : Köttet skares fna tärnngar. Löken fräses smöret, hvarefter mjölet röres och buljongen jämte kryddorna tllsättas. Såsen får därefter under rörnng koka 10 mn., hvarefter köttet lägges. Stufnngen afredes med den uppvspade äggulan och grädden och får därefter sjuda samt upplägges på varmt serverngsfat ocb garneras med förlorade Lgg.

12 D^*2J E. o. lärarnna, A N N O N S E R skola vara nlämnade tll Expedtonen senast fredag för att»nittiosex (96) 0/0 af kunna nföras följande veckas num- undervsnngsskyldg, hufvudsaklgen påltlg och med vänlgt snnelag, som befolknngen såpå eget ansvar kan sköta 3 barn, bolog, fysk och kem, erfordras nästa mer. väl barn som vuxna 1 LEDIGA PLATSER BEHAGLIG framtdsplats, a t t sköta bättre ungkarlshem, kan af bldad hushållsfröken, med sätt ocb yttre, sökas under märke:»25 35», S. Sverges Annonsbyrå, Malmö. Ref. och foto. erfordras. HUSFÖRESTÅNDARINNA, år, frsk, huslg och praktsk, kunng matlagnng sådan den vanlgen förekommer, utan större anspråk, önskas maj ensam herres hem på landet några tmmars resa från Stockholm. Jungfru fnnes. Bästa ref. erfordras, hvlka, tllka med foto. och fullständga upplysnngar om föregående verksamhet, pret. eto. torde sändas märkt»äldre tjänsteman», Iduns exp., Stockholm f. v. b. VID Höörs femklassga, statsunderstödda skola, fnnes för nästa läsår plats ledg för lärarnna, kompetent att undervsa särskldt engelska språket och naturkunnghet. Lön 1,000 kr. jämte bostad och ved. Ansöknngar åtföljda af betydsafskrfter och läkarebetyg böra före den 25 aprl nsändas tll styrelsen för Höörs samskola, Höör. T Un käre rska, fullt hemmastadd kläd-, kapp- och lnnesöm samt tllverknng af barnkläder med undervsnngsvana får god plats tll hösten nyuppförd husmoderskola. Lön 800 kr. pr år och frtt vvre. Betyg eller rek. från föregående verksamhet åtföljda af fotograf torde sändas tll Domnarfvets Husmoderskola, Borlänge; Barnsköterska, Använd därför redan frän barndomen läsår vd statens samskola Norrtelje. 2V2, 3V2 och 5 år, erhåller bra plats Ansöknngar nsändas snarast möjlgt Sthlms närhet. Den, som är kunng lda af tandröta. Orbarnkläders sömnad har företräde. Svar saken tll detta sorg- tll rektor. tll»barnkär 1908», Iduns exp. DUGLIG kokerska eller bättre flcka lga förhållande år ej för ung skcklg matlag- UNG, frsk, anspråkslös flcka från de flesta fall: godt hem med jämnt och gladt lynne nng m. m. samt vllg a t t med hjälp tll gröfre sysslor åtaga sg köket får medo af maj plats mot frtt pörsummad skötsel af tänderna från ungkarlshem, får genast plats på na-vvre som sällskap och hjälp med husm turskön herregård Småland, Svar tll lga sysslor och handarbeten (event, tdgaste barndomen! trädgårdsskötsel) tjänstemannafamlj,»ltet hushåll», Iduns exp. där ungdom fnnes, boende på landet å småländska höglandet. Anses som famljemedlem. Svar med foto. och FÖR ex. sköterska fnnes god, väl afuppgft om ålder m. m. tll»våren», lönad plats a t t sköta nervsjuk dam, Iduns exp. och köksföreståndarnneplatsen vd Krledg början af maj. Fru Zotterstanstads läns lungsotssanatorum å som äfven erhållt utbldnng för ep- mans sjukhem, Vadstena. ANSPRÅKSLÖS bättre flcka, kunng Mansdala pr Ovesholm är -ledg a t t demsjukvård, sökes för Kyrkhults komtllträdas den 15 maj. Sanatoret, som enkel matlagnng, erhåller plats a t t mun Bleknge län att tllträda senast öppnas den 1 jun för 25 patenter, ensam sköta hemmet för änkefru. Svar den 1 jul Ärlg lön 600 kr., är afsedt a t t utvdgas tll c :a 50 pa- tll»famljemedlem», Iduns exp. fr bostad och under tjänstgörng fr för utbldande af lärarnnor för sntentplatser. Lön 600 kr. pr år samt VID Smrshamns Samskola blr _ tll kost. Ansöknngar med betyg mottagas nesslöa barn, bl 4 elevplatser ledga allt frtt. Betyg med ref. sändas före nästa läsår plats ledg för lärarnna nnan den 1 maj 1908 af kyrkoherden nästkommande 1 sept. Kursen är tvåden 15 aprl tll årg och åtnjuter elev under densamma med hufvudsaklg under vsnngs skyldg- N. Stgner, adr. Kyrkhult. fr bostad och frtt vvre. Ansöknng het bolog- Lön: 1,200 kr. AnsökKyrkoherde M. Lundborg, BILDAD dam, kunng matlagnng, eråtföljd af skolbetyg, läkarebetyg och nngar nsändas före den 1 maj tll Krstanstad. håller genast plats som värdnna ung prästbetyg bör vara nlämnad före d. föreståndarnnan. godsägares hem.. Muskalsk har före- 15 maj och adresserad tll fröken E. LÄRARINNA under sommarmån. ön- träde. Svar åtföljdt af foto. tll»härlg Rappe, Norrtullsgatan 16, Stockholm. skas för 3:ne flckor, resp. 10, 9trakt», Norrköpng p. r. och 7 år, a t t undervsa musk, vanatt vårda och sällskapa med fyra barn lga skolämnen samt början med tyska 2 Jomfruer, en tl Kökken og Madlav ålder af 5, 8, 10 och 12 år, att städa språket. Undervsnng c:a 4 tmmar om nng m, m. og en tl ndvendg Gernng, barnrummen och gå frun tllhanda, dagen. Frtt vvre och salta bad erhålles Synng og ldt Hjselp tl et Par större antages fr. o. m. den 1 :sta maj en och hvad öfrgt önskas enlgt öfverens- Börn kan faa Pläds tl 24 aprl eller Vd barnkrubba Stockholm blr platanspråkslös flcka från godt hem som kommelse genom korrespondens med»t. 1 maj. Pamlen bejtäur af 6 Personer. sen som föreståndarnna ledg 1 sept. har ntresse och fallenhet för skötgod Lön gves. Paaldelghed og Dyg- år. Då vd krabban äfven späda barn A.», adr. Hällevksstrand. seln a barn. Egenhändgt skrftlgt tghed fordres. Betyg og Fotograf be- mottagas,, bör sökanden äga utbldnng svar ätföljdt af betygsafskrfter och. VÄRDINNEPLATS fnnes ledg hos des sendt tl Fru Arktekt Wendelbo- barnavård samt förmåga att där handrek. samt fotograf emotses tll konsul bättre ungkarl, köpman, ekonomskt Madsen, ötrandvej N:r 112, Hellerup, leda de elever som komma a t t emotoscar Wkeström Åbo, Fnland. oberoende. Den sökande bör vara af Danmark. tagas. Vllkor: fr bostad, frtt vvre och 60 kr. mån. Sökande torde vända EN påltlg, ordentlg jungfru, kunng bättre famlj, muskalsk, glad, frsk god. enkel matlagnng, erhåller 1 :a och treflg, med fördelaktgt utseende, EN barnfröken, barnkär, frsk och på- sg tll Svenska Fattgvårdsförbundet, ltlg, som förut haft hand om barn, ålder 25 å 30 år, samt äga förmåga 6 Lästmakarg., Sthlm., exp. 11 3, där maj plats godt hem Vesterås. Uppatt göra ett hem treflgt. Svar med sökes. Tre barn, 7, G och 3 år gamla. vdare upplysnngar meddelas. gft om ålder, löneanspråk och betygsafskrfter torde adresseras tll foto., och närmare upplysnngar tll Svar tll fru G. Hammarberg, Norrköpng.»Eget hem 35 år», Iduns exp.»godt hem», Vesterås. För bättre flcka, anspråkslös, ordentlg och arbetsam, väl kunng matl. och sömnad fnnes plats. Jungfru fnnes,. Svar tll»läkarefamlj», under adress S. G-umaäl Annonsbyrå, Stockholm. Frska, _ starka GO öre Hushållerska Sjuksköterska, Vd s e m n a r e t I tjänst åstundas. Svenska Fattgvårdsförbundets Platsförmedlng. S VENSK A KUR OR TFORENINGEN. Varm- och Ma l o n Båstad. Fullständg kurort. JTldel, hafsbad. Vdsträckt 1barrskog. Gymnastk, brnnnsdrcknng, detsk behandlng. Läkare: Carl Sebardt, Sthlm. Hafsbad Göteborgs skärgård. Mldt och " jämnt klmat. 45 mnuters nomskärsresa från Göteborg. l:sta- klassens Hotell, Restauraton, Bad m. m. Läkare: P. Slfversköld, Göteborg Styrs Husföreståndarnna, ft bldad, omkrng 30 år, erhåller plats börjax af jun hos herre med tvenne barn 17 o. 13 år. Goda ref. nödvändga. Svar jämte foto. tll»södermanland 1908», torde nsändas under adr. S. Marctrantl (»Nordens Madera».) Hafskuranst. med CJJ-J1 Hafsbad och kurort. Rk vegetaton, vdsträckta GvmEel Annonsbyrå, Stockholm f. v. b. l Y l a r o l r a l l U utmärkta bad. snec. eyttebad, goda o d l O och härlga promenader med utsktsplatåer. Öppen kommunkatoner, bllga lefnadsomkostnader. Läkare : året om. Tågförbndelse med Göteborg 18 ggr daglgen. J. Bauman, Marstrand. Läkare: L. Wolff, Göte-borg. n».. j Hafsbad och kurort. Frskt läge, härlgt klbättre flcka får plats som husmoders M p r l p v Skogssanatorum. Berömda järnkällor med D a S l t t d m a t, bland de mldaste Sverge. Natursköna Foto. och betyg sändes tll ^ara Brunn. 1,4 ml från Sala. Stllhet, enkelhet, hjälp. IVlcUeVl radoaktv utstrålnng. Utmärkta gyttje- och omgfnngar. Läkare: Chrster-Nlsson. Oal a Barrsko. Gyttjebad, gymnastk, massage; sär-»famljemedlem», Laholm p. r. half bad. Sol- o. luftbad. Kalla bad Vetteru. Terrängskld matordnng för magsjuka. Öppen 11 jun 10 aug. kurer. Detskt bord. Läkare: G. A. Alvn, Sthlm. n» Hafsbad. Välk. kur- och rekreatonsort. NaI härlg trakt Stockholms närhet kan Läkare: B. Frberger, Uppsala. Uala) turskönaste läge; hälsosamt klmat. Gyttje-, nu genast en ung bättre flcka som tallbarrs-, kolsyrebad etc, sjukgymnastk. Läkare: G. C n l o - t Ä n l l f f Brunn och bad. Fullständg brunns- är enkel och snäll, få plats som barnheyman. "Upplysn. om rum Kks. 11, kl o. m. O U U c r K U p U g & badkur. Sjukgymnastk och mas- fröken för 2 större barn samt tll nåstärkande fjälluft. Lätta kommunkatoner. Första sage. Enkelt lef nadssätt. Tdsenlga bostäder. Läkare : gon hjälp hushållet. Kan påräkna att Brunn, Versås. Lugnt och stlla. Högt klass bord. Tdsenl. badhus. Elektrsk belysnng. Läbl val bemött samt a t t bl ansedd Sven Wallgren, Sthlm. och frtt läge. Järnkällor. Alla vanlga kare: T. Horney, Mörsl. som famljemedlem. Svar tll»ordentbadformer. Omsorgsfull massagebehandlng. Bllgt. och socetetshus. Utvdg. lgt hem», Iduns exp^ M n c c A h o r r Vattenkur. och sanatorum, 1,100 fot ö. h. 113 Läkare: W. Hamne, Tranås. TlUööCUtrg Öppet hela året. Nauhemerbad med Spec. Tvålmassagebad. BILDAD, treflg, ordentlg, muskalsk flyt. kolsyra, elektr. ljusbad. Postadr.: Falköpng Hafsbad. Sol- och luftbad. Läkare: Axel Hellste- flcka kan få god plats den 1 maj l12:<,1r nwa nlroh-l Hafskuranstalt vd Testkusten. Ben, Ranten. Läkare: Fr. Odenus, Sthlm. nus, Stockholm. För massage och gymnastk: d:r N. ten fn famlj å större muncpalsamrlskeddlksk.11 dammfr hafsluft. Alla sorters bad. Wennström, Stockholm. Bllga lefnadsomkostuader. Läkare: E. Ahlqust. hälle. Skall vara behjälplg hemmet Brunn- och badanstalt. Nytt varmbadhus. och skötandet af tvenne (7 o. 2 år) ebad Sthlms norra skärstarka järnkällor. Hälsosamt klmat. Härlg T V a t å c Vattenkuranstalt, öppen året om. Alla var- barn. Svar med betyg och lönepret. barrskog. Goda kommunkatoner (29 km. fr. Kalmar). 1 rallas m a och kalla bad. Fullständg Kncpp- tll»o.», Lund p. r. Bllgt. Läkare: Doc. O. af Klercker, Lund. med den eleganta salongsångaren Norrtälje. Alla sorters behandlng. Mld och ren luft. Naturskönt läge, Vd Klppans samskola bad. Bllga bostäder. l:a kl. restaurant. Läkare: M. vdsträckt barrskog. Bllga prser. Läkare: H. Tham,» H f l f c h j l f l modern, förstklassg sommarblfva för nästa läsår ledga: FöreBlumenthal, Sthlm. U d ö l d l o U d U oc/ vnterkurort med fullst. Tranås. ståndarnnebefattnngen med undervsvattenkuranst. (äfven kneppsk) o. alla moderna kurmer.. n n n o f n. c c o Brunn och bad å småländska höghälst krstendom, T... Bad- och sommarvstelseort. Naturskönt läge. nngsskyldghet del. Mldt klmat, härlgt läge. Läkare: J. O. A. U r e n n d l U r a o a landet, vd stambanan. Idyllsk språk och hstora samt med en be1 r O a d gen och stärkande luft. Utmärkta varmoch Bergqvst. natur, barrskog, sjö. Bostäder brunnsparken. Berömd gynnelselön af 1,400 kr. och bdrag saltsjöbad. Läkare: Joh. Bobbe. järnkälla. Adr.: Moheda. Läkare: A. Hygerth, Sthlm. tll pensonsafgft. En lärarnnebefattblunn Berömda, kraftga järnvattcn. Fullst. nng matematk, svenska och om möjbadanstalt. I termn: 1 jun 1 jul; II termn : u ««G-yttjebad och kuranstalt. Alla brukl. badoch 5 jul 2 aug. Postadr.: Torla. Läkare: Lfmedkus flclsjoil former, spec, gyttjemassagebad. l:a klass sträckt skogsområde. Mer än 300 lgt tecknng med en lön af 1,100 restauraton. Naturskon barrskogstrakt. Ken och hög E. O. Ldn, Sthlm. meter öfver hafvet. Alla bruklga badformer, äfven 1,190 kronor. Ansöknngar med betyg torde snarast nsändas tll styrelsen, luft. Postadr.: Horred. Läkare: A. J. Amneus. elektrska. Läkare: Johan A. Andersson, Sthlm. D n t v n n l a Vattcnkuranstalt och hälsokälla östra adress Klppan, före den 1 majk a g U n U d j tland Vackert läge vd den harlga Sundaste läge den förtjusande Gulda m -, Badanstalt. Hammarsforsen, mldt klmat. Postadr.: Hammar" kroken vd "Vettern. "Utmärkta bad. Goda bostäbad, spec, gyttjebad. Bllga afgfter och strand. Läkare: Fredrk Bergvall, Sthlm. der. Läkare: Prof. V. Hultkrantz, Uppsala; för gymlefnadsomkostnader. Läkare: Lmed. Eml Jacobnastk och massage D:r C. Törngren, Sthlm. son, Stockholm. Damlöcos : a säsong. Järnkälla och NeuenahrK d n U a a E lknande alk. källa; kall-, Nauhemer-, Vrtannharcn Sommar- och vnterkurort. Alla W c h v Varmbads- och Kneppkur-anstalt. Mldt öivncppuclucll Tar ma bad, massagebad, elektrska varmvattenkur; gymnastk. Specel det för socker-, TT l a U y klmat.»runernas och rosornas stad». Nytt: bad, Kneppsk kallvattenkur, solbad. Utm. bostäder o. gkt-, njursjuka & korpulenta. Läkare: E. LanderKneppbyn med lufthyddskoloner och naturlga ENGLISH lady (28) wth knowledge nackord.-ställen. Läkare: Walter Bergwall. gren, Sthlm. strandbad vd Vble strand. Läkare: Karl Kallen- of German & Italan seeks post n D n / l n h a r l o n Naturskönt läge, Rekreatonsort, öppberg, Stockholm. I o n o c l r / l d Hälsobrunn och badanstalt. Härlgt refned famly. Eef. exchanged.»l. K n l O U a U C l l. nas 20 maj. Alla moderna bad. LäC», co Rev. E. Schweckendek, Bserca L-a.nndSKcUC äge skogrk trakt Småland. Järnkare : L. Forsmark. Beställn. å rum pr E. T WIHfmlfrtAc? P / l a Vattenkuranstalt och j ärnkälla. protestanta, Craova (Roumana). källa. Alla bruklga badformer. Kneppbad. Läkare: och A. T Efter 15 maj: Bndö. O. Sundell, Hvetlanda. VV d.rndhufe> EUd. Säsong 10 Jun 30 August. Naturskönt och sundt läge, mlsvda skogar. ElektrcO r t t 1 n _ - Brunn. Starkaste järnkällor, massage-, I rfft-hlo förträfflg rekreatonsort, med väl sertet, bad, massage. Läkare: G. Grll, Avesta. JVUnncDy j _, hafsbad m. m., kallvattenkur, detus LJUIlgöKlIC, T e r a de bad. Apotek. ojärnkälla. Nytt kur. Läkare: Gunnar Forssner, Sthlm. Ensk. praken muskalsk, bldad dam (änkefru) socetetshus. Öppen 1.Tun 1 Sept. Ångbåts- o. järnv+f o f å t t Brunns- och badanstalt Jämtland med härtsera prof. Lndfors, Petrén och d:r Harald Ernberg. vägsstaton. Läkare: Nath. Dahlberg. I LLCrd.ll lgaste läge (1,000 fot öfver hafvet) vd Stor- af god famlj, som åtnjuter penson från staten, söker plats godt hem sjön. Utm. järnkälla. Alla sorters bad. Förstklassgt P\r#l Sanatorum och kneppkuranstalt. Naturskönt I /»fra T d Bergslagernas järnväg. Säsong 9 jun 8 hotell. Läkare: Hugo E:SOn Brand, adress tll den 1 mot lten lön, event, mot frtt vvre. *VyU läge. Barrskog och nsjöar. Lugnt och stlla. l_,ukd, a u g. Naturskönt läge högtlggande skogstrakt. Bästa rek. kunna presteras. Svar tll Jun Nalden, därefter Ttterån. Läkare: H. V. Kndblom, Byd. Berömda gyttjebad jämte alla vanlga badformer. Lä»A. 1908», emotses tacksamt under adr. kare: Lfmedkus I. Hedenus, Sthlm. Sv. Telegrambyråns Annonsafdeln., GöC o l r e f t h p / l o l /» ml från Stockholm. Badanstalmest framstående Turstoch RekreaA f P Jämtlands O d l l S j U U d U e l fera öppen hela året. Pensonat, bad, tonsort. Ren, stärkande fjälluft, storslagen na- teborg. I nrlcf>«-nn Hälsobrunn och badanstalt. Högt och gymn. Fnsensk ljusbeh. för hjärtoch nervsjuka. tur. Närmare upplysnngar : Grand Hotell, Are. InspekL U n U a U r l l l l l torrt läge naturskön trakt nära BILDAD, ung n o r d t y s k a, 19 år gamallt under samma tak. Läkare: Eml Zander. terande läkare: Provnsalläkare E. Almqvst. Knnekulle. Vdsträckta parker. Berömd järnkälla. mal, söker plats som sällskapsdam. Bllgt. Läkare: E. Pontén, Göteborg. Är gärna vllg bträda något bushålvattenkur och hälsokälla östra A f o n f t / l Hafsbadanstalt. Härlgt, frskt läge. let. Något fckpängar önskvärdt; hufvärmland vd sjön Skagern. 19 I xrrlrnmt» Hafsbad och klmatsk kurort härlg U r c g r L l l l U G0aa och bllga lefnadsförhållanden. Lf- vudvllkor är dock a t t anses såsom km. från Svarta. Härlg barrskog på Moohöjden. L y C K U r l l a n a tur å vestkusten, kransad af yppga, lga ångbåtskommunkatoner. Gyttje- & Nauhemerbad. medlem af famljen. Bästa ref. står tll Vanlga badformer. Solsandbad. Läkare: Henrk skogsklädda höjder. Läkare: W. Gardlund, StockLäkare: SJ. Wallén, Öregrund. förfogande. Svar märkt»g. 5881», tll Berg, Sthlm. holm. Rudolf Mosse, Lubeck. Hafsbadanstalt. Skyddadt läge vd ^ f r f f t c f a l l Haf skuranstalt. Skyddadt läge. Mldt I rcnlrl Klmatsk kur- och rekreatonsort. Utmärkta UNG, bldad t y s k a önskar under somvk af Ålands haf. Berömda gyttjehafdklnat. Berömda gyttjebad. JärnL y s c K l l gyttje-, kreuznacher-, half-och hafsbad, sjukoch tvålmassagebad för reumatsm. Härlg hafs- och marmån. plats a t t deltaga hushållet källa. Säsong 1 jun 15 sept. Läkare: A. Berghel, gymnastk, massage. Tdsenlga anläggnngar, bllga eller som barnfröken god famlj, hvarskogsluft. Läkare: F. Scherstén, Östhammar. Stockholm. prser. Läkare: Professor A. Wde, Sthlm. est tllfälle fnnas a t t lära svenska 10f~ Medcnska förfrågnngar besvaras af resp. läkare och för närmare upplysnngar hänvsas tll den a ov Kurortförenngen utgfna publkatonen»svenska språket. Hutvudvllkor är a t t få anbad- och Kurorter» (tllgänglg bokhandeln) och tll de olka kurorternas prospekt, som erhållas genom kamrerkontoren samt Svensk Bad- och Tursttdnng och Svenska ses som medlem af famljen. Bästa ref. Svar märkta S tll Rudolf Mosse, Turstförenngen, Stockholm Lubeck. Vattenkuranstalt. Kneppbad. Skogsluft. Enkel och sträng lcfnadsordnng. Läkare: Astley Levn, Sthlm. B, n l m Bad- och rekreatonsort med sydländskt D O r g n O m öklmat. Utmärkta bad. Tdsenlg utrustnng. Nyanlagd vatten- och afloppslednng. Läkare : Olof G. Sandberg, Sthlm. Be Anspråkslös, Mörsls Sanatorum o ^ ; Djursätra Södertelje Shotef Furusund S K ^ g E Nybro Ny: Porla Hl Ulrcehamns Varberg PLATSSÖKANDE Värdnna» Skagersbrunn Östhammar