28 Missriktad. 4 Sammanfattande. 18 Tema. 32 Okända. 9 Bildcitat. 40 Medlemsnytt. 25 BRIS-akademin

Transkript

1 BRIS för dig upp till 18 år Måndag till fredag: kl Lördag, söndag och helgdag: kl bris Kanslier bris Box Stockholm Tel: Fax: E-post: bris Vuxentelefon om barn Måndag till fredag: kl bris-mejlen bris-mejlen ger personligt svar inom några dagar. På Diskussionforum som också finns på bris. se kan barn och ungdomar kommunicera med varandra med översyn av en vuxen moderator. På bris-chatten kan du anonymt chatta direkt med en vuxen på bris. Hur ska jag göra för att låta allt bara rinna av och kunna vara med mina barn och vara neutral mot pappan och hans nya familj? Citat från Barnperspektivet.se bris region Nord Kungsgatan Umeå Tel: Fax: E-post: bris region Väst Hvitfeldtsgatan Göteborg Tel: Fax: E-post: bris region Mitt Box Stockholm Tel: Fax: E-post: bris region Syd Östra Rönneholmsvägen Malmö Tel: Fax: E-post: bris.syd@bris.se bris region Öst Korsgatan 2, Hus E Norrköping Postadress: bris Norrköping Tel: Fax: E-post: bris.ost@bris.se Barnens Rätt I Samhället är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation som bistår barn och ungdomar som bris far illa. bris är en länk mellan barn, vuxna och övriga samhället. Kärnan i bris verksamhet är bris , bris -mejlen och bris -chatten dit barn och ungdomar upp till 18 år anonymt och kostnadsfritt kan vända sig när de behöver stöd av en vuxen. bris fungerar också som opinionsbildare och remissinstans för att öka vuxnas respekt för barn som individer och för att de principer som slagits fast i FN:s barnkonvention ska tillämpas fullt ut. bris använder sin samlade kunskap om barns och ungdomars situation för att på olika plan informera, påverka och skapa opinion i barnrättsliga frågor. bris tar även emot samtal från vuxna som behöver någon att prata med om egna eller andras barn. bris bildades år 1971 och är organiserat i ett förbundskansli och fem regionala kanslier. Kanslierna finns i Malmö, Göteborg, Norrköping, Stockholm och Umeå. bris verksamhet bygger på frivilligt arbete samt ekonomiska bidrag och gåvor från såväl privata som offentliga givare. bris har sammanlagt över 600 frivilliga medarbetare som bemannar bris , bris-mejlen och bris-chatten. De frivilliga medarbetarna rekryteras, utbildas och handleds av anställd brispersonal. bris Vuxen telefon om barn, bemannas vanligtvis av anställda brisombud och kostar som ett vanligt samtal. i l l u s t r a t i o nl o v i s a b u r f i t t 4 Sammanfattande statistik 9 Bildcitat Thomas Fröhling Göran Harnesk BRIS kravställan på barnskyddet BRIS Vuxentelefon från början 13 Tema våld och övergrepp 18 Tema myndighets Tema skilda föräldrar bris för vuxna, kan det vara något? Självklart! 25 BRIS-akademin Unik kunskap till vuxna 28 Missriktad välvilja 32 Okända riskfaktorer Dialoga utbildar om våld Avlasta barnen från konflikten 40 Medlemsnytt 2 BRIS-tidningen 2/2011 2/2011 BRIS-tidningen 3

2 statistik statistik Antal vuxen Kontakttyp Antal Andel Antal Andel Stödjande % % Övriga 245 9% % Summa % % Sammanfattande statistik t e x t My Zinderland f o t o Johan Bergling VUXENKONTAKTER 2010 Efter varje kontakt sparar bris viss data om kontakten i en databas. Detta görs för att bris på ett bra sätt skall kunna använda sig av den information som kommer ur na i arbetet för att förbättra barns livsvillkor. Viss data om kontakten sparas automatiskt i databasen, exempelvis datum, kontaktkanal och kontaktlängd. Viss data behöver dock matas in manuellt i databasen och detta görs av mottagaren av kontakten på bris. Det första som mottagaren måste ta ställning till är huruvida kontakten är av stödjande eller/och av övrig karaktär. Stödjande & övriga Med en stödjande kontakt i bris Vuxentelefon om barn avses sådana där kontaktaren är en vuxen som haft för avsikt att föra ett samtal om barn med en vuxen på bris. Övriga innefattar bland annat felringningar, samtal som bryts eller samtal från vuxna som vill prata om annat än barn. Under 2010 hade bris totalt i bris Vuxentelefon om barn. Det motsvarar en marginell minskning av samtal sedan året innan, vilket möjligtvis kan förklaras av att bris startat upp barnperspektivet.se som fungerar som ett komplement till vuxentelefonen. När man studerar fördelningen av kan man dock se att andelen stödjande har ökat sedan 2009; från att ha utgjort 87 procent till 91 procent. Följaktligen har andelen övriga i vuxentelefonen minskat, vilket innebär att trots att det totala antalet minskat marginellt har bris kunnat förmedla mer stöd till vuxna om barn 2010 än året innan. Vuxen 2010 Vuxen % 91% Stödjande Övriga 13% 87% 4 BRIS-tidningen 2/2011 2/2011 BRIS-tidningen 5

3 statistik statistik De 20 vanligaste kontaktområdena Vuxen De 20 vanligaste kontaktområdena Vuxen om barn 6 år och yngre 50% 40% 30% 20% 10% 0 Mor Snittålder Kön Kontaktare vuxen Far Far/morförälder Flickor 11,0 Pojkar 10,6 Totalt 10,7 Styvförälder Snittålder Annan släkting Annan vuxen Bekant till familjen n flickor = n pojkar = n totalt = Kompis förälder 2010; n = ; n = Granne Annan professionell Område För- Antal Andel av Antal Andel av änd- ring antal Familjekonflikter ,5% ,9% 40 Myndighets ,7% ,4% 30 Skilda föräldrar ,3% ,7% 15 Problem i föräldrarollen ,1% ,9% 5 Boende ,8% ,6% 28 Rädsla/oro ,0% ,1% 21 Skolan ,1% ,6% 11 Juridiska frågor ,8% ,0% 46 Vanvård/Omsorgssvikt ,6% ,3% 8 Annan psykisk ohälsa ,4% ,0% -17 Kamrater ,0% ,2% -34 Vuxnas fysiska/ ,7% ,6% -51 psykiska ohälsa Fysisk misshandel ,5% ,4% -49 Psykisk misshandel ,3% ,4% -1 Vuxnas missbruk/ 196 7,6% 225 8,7% -29 riskbruk Mobbning/kränkande 195 7,5% 150 5,8% 45 behandling Sexuella övergrepp/ 195 7,5% 192 7,4% 3 ofredanden Stress 186 7,2% 123 4,7% 63 Identitetsutveckling 165 6,4% 156 6,0% 9 Ekonomi 163 6,3% 184 7,1% Antal Antal ifyllningar Område Förändring Antal Andel av Antal Andel av antal Myndighets ,7% ,1% 18 Skilda föräldrar ,5% ,0% 12 Problem i föräldrarollen ,4% ,3% 31 Familjekonflikter ,0% ,9% 3 Boende ,4% ,0% 42 Rädsla/oro ,6% ,3% 19 Vanvård/Omsorgssvikt ,8% ,5% 7 Identitetsutveckling 95 16,4% 8 1,4% 87 Fysisk misshandel 78 13,4% ,4% -24 Sexuella övergrepp/ 77 13,3% 73 13,2% 4 ofredanden Vuxnas fysiska/ 75 12,9% 83 15,0% -8 psykiska ohälsa Psykisk misshandel 57 9,8% 86 15,5% -29 Vuxnas missbruk/riskbruk 51 8,8% 50 9,0% 1 Stress 43 7,4% 26 4,7% 17 Skolan 35 6,0% 44 7,9% -9 Ekonomi 30 5,2% 27 4,9% 3 Sorg 30 5,2% 29 5,2% 1 Barns fysiska ohälsa 27 4,7% 20 3,6% 7 Annan psykisk ohälsa 26 4,5% 38 6,9% -12 Kamrater 22 3,3% 21 3,8% 1 Totalt antal om barn 6 år och yngre Totalt antal ifyllningar om barn 6 år och yngre % Könsfördelning % 46% 51% 46% 51% Könsfördelning % 4% 47% 50% 47% 50% Flicka Pojke Flicka Ej framkommit Pojke Ej framkommit n = Flicka Pojke Flicka Ej framkommit Pojke Ej n 9 framkommit =2 597 KONTAKTARE En annan variabel som noteras av samtalsmottagaren efter varje kontakt i vuxentelefonen är vilken relation uppringaren har till det barn samtalet handlat om. I nästan hälften av alla samtal, i drygt 48 procent av fallen, är det barnets mamma som ringt till bris Vuxentelefon om barn. Detta innebär en liten ökning av andelen mödrar som kontaktare sedan året innan. Motsvarande andelssiffra för pappor, som 2010 var nästan 15 procent, innebär dock en minskning sedan 2009 liksom andelen annan vuxen som alltså också minskat. KONTAKTOMRÅDEN Efter varje samtal i bris Vuxentelefon om barn har mottagaren av samtalet i uppgift att kategorisera samtalet utifrån vilka olika områden samtalet berört. När det gäller 2010 års är det allra vanligast att samtalen handlar om familjekonflikter, myndighets och om skilda föräldrar. Det är även vanligt att samtalen berör problem i föräldrarollen och boende. Om man tittar på vilka områden där antalet förändrats sedan 2009 kan man se att alla fem områden som uppräknats som vanligast också har ökat i antal under Allra mest har dock området stress ökat, följt av mobbning/kränkande behandling och juridiska frågor som också ökat under året. När det gäller områden som blivit mindre vanliga utmärker sig vuxnas fysiska/psykiska ohälsa samt fysisk misshandel. Dessa områden har minskat mest i na i bris Vuxentelefon om barn sedan Kontaktområden barn 6 år och yngre Under 2010 utgjordes 23 procent av na i vuxentelefonen av som handlade om barn som var sex år eller yngre. Denna siffra innebär en ökning av andelen barn i den åldersgruppen sedan 2009 då siffran var 22 procent. Det är allra vanligast att om barn i åldersgruppen handlar om myndighets och skilda föräldrar. Även problem i föräldrarollen, familjekonflikter och boende finns bland de fem vanligaste områdena. Dessa fem områden har alla ökat i antal under 2010, men den allra största ökningen återfinns inom området identitetsutveckling. När det gäller vilka områden som minskat mest sedan 2009 märks juridiska frågor samt fysisk och psykisk misshandel. Könsfördelning Cirkeldiagrammen visar hur könsfördelningen sett ut när det gäller de barn na handlar om. Till skillnad från barnna, där om flickor utgör en stor majoritet av na, är det i vuxentelefonen nästan lika vanligt att samtalen handlar om flickor som om pojkar. Det har dock skett en liten minskning av andelen pojkar sedan 2009, vilket också framgår av diagrammen. 6 BRIS-tidningen 2/2011 2/2011 BRIS-tidningen 7

4 statistik Bildcitat: Vuxentelefon av Thomas Fröhling 10% Åldersfördelning 2010; n = ; n = % 6% 4% 30% Boende 2010; n = ; n = % 2% 20% 0% Genomsnittsålder Kön Flickor 11,0 10,7 Pojkar 10,6 11,4 Totalt 10,7 11 n flickor = n pojkar = n totalt = År 15% År 10% 5% 0 Kärnfamilj Ensamstående mor Växelvis boende Styvfamilj Ensamstående far Familje-, Fosterhem Annat Behandlingshem el motsv Eget boende Ej framkommit Ålder Diagrammet över åldersfördelning när det gäller de barn na i vuxentelefonen handlar om visar att det under 2010 var allra vanligast att kontakten handlade om barn som är 15 år. Detta innebär en liten förändring sedan året innan då det var vanligast att samtalen berörde barn som var 17 år. I övrigt visar diagrammet en ökning sedan 2009 när det gäller om riktigt unga barn, från 1 till 6 år. Om man tittar på genomsnittsåldern kan man se att den ligger på 11 år för flickor, 10,6 år för pojkar och på 10,7 år totalt sett. Detta stämmer väl överens med ovanstående iakttagelse, att antalet om de yngsta barnen ökat, då den totala genomsnittsåldern också sjunkit sedan 2009 års snitt som var 11 år. Boende Det är allra vanligast att barnet kontakten handlar om bor med mamma och pappa, och det har dessutom blivit ännu mer vanligt att så är fallet sedan Det har också blivit vanligare att barnet har växelvis boende, medan antalet om barn som bor med en ensamstående mamma är vanligt men ändå har minskat något sedan året innan. 8 BRIS-tidningen 2/2011 2/2011 BRIS-tidningen 9

5 Vuxentelefonen Vuxentelefonen Under många år har BRIS påtalat behovet av att samhället ska vara ett stöd för utsatt barn och unga. Vi har påtalat behovet av förändringar i strukturer och krav på inrättande av myndighet och instanser. Vi har återupprepat våra krav år efter år och ibland har vi känt att vi har stångat våra pannor blodiga. Men när vi tittar i backspegeln så kan vi konstatera att vi har blivit lyssnade på. Att de krav som vi har ställt har tagits på allvar. Det har inte alltid gått så fort som vi har önskat, men det händer. Det är vår förhoppning att årets kravställan ska tas på största allvar och att beslutsfattare på alla nivåer ser det som en viktig uppgift att bidra till att nödvändiga beslut fattas inom en mycket snar framtid. Göran Harnesk k r av s tä l l a n Barnskyddet i Sverige måste förbättras och vi förslår därför: Öppet dygnet runt i BRIS BRIS vill kunna erbjuda alla barn möjlighet till stöd när barnet behöver det, oavsett vilken tid det är på dygnet. För utsatta barn kan det vara avgörande att få en snabb kontakt med en vuxen efter misshandel eller övergrepp, men socialjourer finns inte alltid tillgängliga i alla kommuner. Dessutom kan det vara ett alldeles för stort steg för många barn att initialt ta kontakt med en myndighet. Ett Barnfridscentrum; ett nationellt kunskaps- och forskningscentrum som kan stötta de myndigheter som handlägger ärenden rörande misshandel av barn och sexuella övergrepp. Centret ska finnas tillgängligt för de som i sitt arbete kommer i kontakt med drabbade barn för att få uppdaterad kunskap och behov av konsultation eller hjälp. Barnfridscentret ska även kunna erbjuda drabbade barn och deras anhöriga en första kontakt av stöd och hjälp. Barnskyddsutredningen som presenterades sommaren 2009 är ett utmärkt förslag till stärkt barnskydd och bör genomföras i sin helhet. Dessutom anser vi att krav på specialkompetens i att möta utsatta barn ska finnas hos de yrkesgrupper som ska vårda och skydda barn som socialtjänst, sjukvården, polisen samt inom rättsväsendet. Att samtala med barn bör vara ett obligatoriskt kurselement i alla utbildningar som rör barn. Att barnkonventionen ska inkorporeras i svensk lagstiftning så att barnets bästa måste tillgodoses i alla beslut som rör det. Att rättsväsendet måste ha större barnfokus där barnens berättelser tas på större allvar. Det måste också finnas möjlighet till att kunna döma vårdnadshavare till behandling istället för straff och domar måste kunna omvandlas till behandling. Familjedomstolar specialiserade på misshandel och övergrepp skulle kunna drivas på försök i Stockholm, Göteborg och Malmö. 10 BRIS-tidningen 2/2011 2/2011 BRIS-tidningen 11

6 f a k t a Peter Irgens t e x t Cecilia Nauclér i l l u s r t r a t i o n Lovisa Burfitt bris Vuxentelefon om barn från början En ensamstående mamma ringer angående sin dotter som hon vet har varit utsatt för misshandel av sin pappa vid ett antal tillfällen. I samband med misshandeln har mamman varit i kontakt med socialtjänsten men hon upplever inte att de har tagit detta på allvar. Flickan mår enligt mamman inte bra, är våldsam och har vid flera tillfällen uttalat att hon inte vill leva längre. Kontakt om flicka, 6 år En släkting till ett barn som misstänks ha blivit sexuellt utnyttjad av sin pappa ringer. Pappan har inte dömts för detta, och nu har pappan fått tillfällig vårdnad om och samt t e m a barnet. Släktingen är mycket orolig över situationen och vill ha råd om hur hon kan påverka vårdnadsbeslutet. Kontakt om flicka, 5 år våld och övergrepp Misshandel övergrepp myndighets Kontaktområdena Misshandel och övergrepp har legat mellan procent av bris med vuxna sedan år 1994 då statistiken började dokumenteras på ett sätt så att den blev jämförbar mellan olika kontaktområden. Historik 1972 Barnens Jourtelefon öppnas i Stockholm. Två kvällar i veckan bemannas den av en styrelseledamot och en fallmamma. Majo riteten av de som ringer är vuxna, men även barn börjar kontakta bris Barnen får en egen telefonlinje för stöd och rådgivning Barnens Hjälptelefon. bris Rådgivningstelefon fortsätter att ge stöd och råd åt vuxna bris Rådgivningstelefon får ett rikstäckande betalnummer och ändrar namn till bris Vuxentelefon om barn. Uppgiften är att fram hålla barnets situation i de konflikter vuxna tar upp bris startar en stödjande webbsite för alla vuxna som har frågor om barn. Antalet stödjande i b r i s Vuxentelefon om barn År Antal Antal vuxen om misshandel & övergrepp respektive myndighets Antal om Misshandel & övergrepp Antal om Myndighets/-problem a n t a l e t k o n t a k t e r s o m rör misshandel, övergrepp och myndigheter har ökat i takt med att det totala antalet vuxen har ökat i bris Vuxentelefon om barn. Kontaktområdet Myndighets blev ett eget område i dokumentationsstatistiken år 2000 och har sedan dess varit ett av de mest vanliga skälen till att vuxna kontaktar bris. Under 2000-talet har ökningen av kring myndigheter ökat dramatiskt, under år 2010 var det det näst vanligaste kontaktområdet. Övriga stora kontaktområden i bris Vuxentelefon under åren har varit skilsmässoproblem, familjekonflikter och problem i föräldrarollen. Vidare har området vanvård & omsorgssvikt gått från 6 procent till 16 procent av vuxenna under åren Kontakter om barnets psykiska ohälsa utgjorde 16 procent av na år 2010 och år 2003, men har däremellan varit ett mycket frekvent område i närmare, och till och med över 40 procent av na under åren BRIS-tidningen 2/2011 2/2011 BRIS-tidningen 13

7 våld och övergrepp En kvinna ringer angående sin dotters klasskamrat. Klasskamraten har blivit sexuellt ofredad av sin morfar och trots att hon berättat det för sin mamma blir hon inte tagen på allvar. Flickan är rädd för sin morfar men vill ändå inte att någon vuxen ska kopplas in. Kvinnan som ringer undrar vad hon kan göra för att hjälpa flickan. Kontakt om flicka, 13 år En faster ringer om sin brorsdotter vars mamma häktats för grov fridskränkning av flickan. Fastern berättar hur övriga släkten tar parti för mamman och menar att flickan ljugit om situationen, och fastern undrar nu hur hon kan stödja flickan. Kontakt om flicka, 14 år Vuxentelefonen och samt Att vuxna kontaktar bris Vuxentelefon om barn med allvarlig oro för att ett närstående barn utsätts för våld eller övergrepp visar på de goda krafter som ändå finns kring de utsatta barnen. Det finns vuxna som ser eller anar barnets utsatthet, men de vet inte hur de ska gå till väga för att hjälpa. Här spelar bris Vuxentelefon om barn en viktig roll i att stötta de vuxna så att en positiv lösning till barnet kan komma till stånd. t e m a Fysiskt våld psykiskt våld sexuella övergrepp den röda tråden genom nästan alla i bris Vuxentelefon om barn är vuxnas oro för barn som står dem nära eller som de möter regelbundet. Oftast är den vuxne en av barnets föräldrar men samtalet kan också komma från mor- och farföräldrar, släktingar, styvföräldrar, grannar, kompisars föräldrar, skolpersonal eller andra vuxna. Många av de vuxna som ringer till bris Vuxentelefon om barn har tidigare varit i kontakt med olika myndigheter som socialtjänsten. Men berättelserna till bris visar också att det finns många vuxna som enbart varit i kontakt med barnet och/eller familjen och som känner väldigt tydligt att de vill göra något och inte stå och se på. f a k t a Karin Johansson utredare bris Misshandel och övergrepp De vuxna beskriver barn och unga som utsätts för olika former av misshandel och övergrepp. I de flesta fall rör det sig om fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld som någon vuxen i barnets närhet utsätter barnet för. De vuxna berättar för bris om hur förövare slagit, tagit strypgrepp, dunkat barnets huvud, brutit barnets fingrar, låst ute barnet mitt i vintern, hotat, skrämt, sagt kränkande ord, slängt barnet i golvet, våldtagit eller sexuellt ofredat barnen. De vuxna berättar också om barn som bevittnat våld mellan vuxna eller som lever i miljöer med ständiga bråk och familjekonflikter. Många av de utsatta barnen lever i långa Psykisk misshandel Område Förändring Antal Andel av Antal Andel av antal Psykisk misshandel ,3% ,4% -1 Snittålder Psykisk misshandel Oavsett område 10,2 10,7 n psykisk misshandel = 263 n oavsett område = och konfliktfyllda vårdnadstvister där föräldrarnas besvikelse och frustration går ut över barnen eller där barnen tvingas in i en lojalitetskonflikt när föräldrarna använder barnen för att straffa varandra. Barnens reaktioner Uppringarna har ofta uppfattat att barnen mår mycket dåligt, vilket till exempel tagit sig utryck i form av att barnen har ont i magen, svårt att sova, får vredesutbrott och andra beteendeproblem, kissar och bajsar på sig, slutar att äta, blir kuvade och är rädda, misslyckas i skolan eller uttrycker självmordstankar. Förövare Vanligen är förövaren barnets pappa, mamma eller styvförälder, men även moroch far föräldrar, syskon, tränare, grannar, andra barns föräldrar samt andra barn före kom mer som förövare. Barn som måste träffa sina våldsamma föräldrar I dokumentationen från bris Vuxentelefon- om barn finns en rad exempel på barn som tvingas leva med eller träffa sina föräldrar, trots att de utsatt dem eller någon annan för upprepat våld och trots att barnen är rädda och inte vill träffa dem. I de flesta fall handlar det om att tingsrätten eller familjerätten beslutat om umgänge, boende eller vårdnad eller fattat ett interimistiskt beslut i väntan på det slutliga avgörandet. Det kan också handla om att barnet måste bo med en förälder vars nya partner utsätter barnet för våld. Andra myndighetspersoner, till exempel medlare kan också ha tvingat barn att möta föräldrar som de är rädda för på grund av vad föräldern har gjort. Det berättas om föräldrar, oftast pappor, som har en charmig och en våldsam sida och på så vis för myndigheterna bakom ljuset eller som arbetar hos till exempel polisen eller andra myndigheter och får umgänge trots anmälan om sexuella övergrepp mot barnen. Flera av papporna är dömda för misshandel av mamman men får ändå fortsätta ha delad vårdnad om eller umgänge med barnen. Barnen har då ofta bevittnat misshandeln vilket är grunden till deras rädsla. Myndigheter som inte agerar, inte skyddar Det finns ganska många berättelser om myn dig hets beslut eller utredningar som dröjer väldigt länge, om att ingenting tycks hän da trots att myndigheter involver ats, om Könsfördelning psykisk misshandel 51% 51% 46% 2% 2% 47% 47% Könsfördelning oavsett område 3% 46% 3% 51% 51% Flicka Pojke Flicka Ej Pojke framkommit Ej framkommit n = 268 Flicka Pojke Flicka Ej Pojke framkommit Ej framkommit n = BRIS-tidningen 2/2011 2/2011 BRIS-tidningen 15

8 våld och övergrepp Könsfördelning fysisk misshandel En farmor ringer angående sin oro för barnbarnet som uttryckt att hon är rädd när mamma lämnar henne hemma själv. Flickan säger att mamma kan vara borta länge och hon har också berättat att mamman slår henne. Det har tidigare gjorts en anmälan till socialtjänsten men anmälan ledde inte någonstans. Kontakt om flicka, 5 år En granne ringer för att prata om en pappa som vid flera tillfällen skrikit till sin son att han inte vill ha sonen och att sonen är dum i huvudet. Pappan uppträder även hotfullt mot andra och grannen som ringer vill ha råd om vad han FOTO kan göra. > Kontakt om pojke, 7 år Vuxentelefonen 3% 49% 47% Flicka Pojke Ej framkommit n = 299 Fysisk misshandel Område Fysisk misshandel Antal Förändring Andel av Antal Andel av antal ,5% ,4% -49 Snittålder Sexuella övergrepp/ofredanden Område Sexuella övergrepp/ofredanden Snittålder Antal Förändring Andel av Antal Andel av antal 195 7,5% 192 7,4% 3 Fysisk misshandel Oavsett område 9,9 10,7 Sexuella övergrepp Oavsett område 9,3 10,7 n fysisk misshandel=293 n oavsett område=2522 n sexuella övergrepp/ofredanden=191 n oavsett område=2522 f o t o a n n e k Könsfördelning oavsett område 3% 46% 51% Flicka Pojke Ej framkommit n = ut red ning ar och åtal som läggs ner trots att pro blemet med barnets utsatt het kvar står eller att myndigheter hänvisar till varandra så att ärendet trillar mellan stol arna. Det hand lar om socialtjänsten, skol an, barnoch ung doms psykiatrin, eller polisen. I de flesta fall gör uppringaren bedömningen att barnets situation är betydligt mer akut än vad myndigheten förstår. I några av samtalen berättas om myndigheter som har agerat i form av lvu (Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga) eller behandling på bup. De vuxna som visar en bristande tilltro till myndigheter har antingen dåliga erfarenheter sedan tidigare av myndigheters agerande, eller så har de har hört andra berätta om vad myndigheter gjort. Ibland bygger deras bristande tilltro på att de saknar kunskap om hur till exempel socialtjänsten arbetar. Vuxnas oro, misstankar och maktlöshet Vuxnas oro är som nämnts ett centralt och genomgripande tema i kontakten med bris. De ringer för att ventilera sin oro, söka stöd för sina misstankar eller få råd om hur de kan hantera sin känsla av maktlöshet. De har inte mandat att skydda barnen från de vuxna som gör dem illa. De avgjort mest frekventa uppringarna är mammor som oroar sig för hur barnen har det hos papporna. Därefter kommer pappor följt av mor- och farföräldrar. Papporna oroar sig i många fall för hur barnen har det i relation till mammans nya partner. Mor- och farföräldrarna är kanske den grupp som uttrycker den allra största maktlösheten. De bevittnar hur barnen far illa utan att kunna göra annat än möjligen en anmälan till socialtjänsten. Ofta hindras de av den ena föräldern från att träffa sina barnbarn, vilket gör att de varken får insyn eller möjlighet att ge skydd eller stöd till barnbarnen. Ibland har de oroliga vuxna, som även kan vara skol- eller förskolepersonal eller kompisars föräldrar, fått veta av barnet självt att det förekommer våld när barnet träffar någon av föräldrarna. Oron kring ett barn kan också bygga på misstankar som grundar sig på signaler från barnet, eller saker som barnet har sagt som den vuxne vill ha hjälp med att tolka. Det gäller framförallt små barn som inte kan berätta om sin situation på ett tydligt sätt. Vuxna undrar hur de ska agera och stötta De vuxna som ringer vill ibland bara prata med bris och få dela sina känslor med någon. Men oftast söker de efter råd om vad de kan göra och hur de kan gå vidare för att hjälpa. Om de bär på obekräftade misstankar om att barnet är utsatt på ena eller andra sättet, undrar de hur de kan prata med barnet för att få veta mer. De ställer också frågor om hur en anmälan till socialtjänsten går till och om vad som händer efter att en anmälan gjorts. Flera samtal kommer från skolpersonal som ser barn som far illa men där skolan inte har en tydlig handlingsplan för hur man ska hantera en sådan situation. Många frågor handlar också om vad barnen behöver för slags stöd och om hur den vuxne kan stötta själv eller hjälpa barnet vidare till någon form av professionellt stöd. Här finns också flera exempel på vuxna som inte vill släppa iväg barnet till den andre föräldern på grund av vetskap eller misstankar om att barnet far illa där. De vill veta hur de ska agera och vad som händer ifall de vägrar släppa iväg barnet. Vuxna som tvekar inför att agera Det som framför allt får de oroliga vuxna att tveka inför att agera, är oro för att agerandet skulle få negativa konsekvenser på ena eller andra sättet, antingen för dem själva eller för barnet. Skolpersonal kan tveka inför att ge stöd till barn med våldsamma föräldrar av rädsla för vad föräldern då kan ställa till med. Föräldrar uttrycker oro för att förlora vårdnaden eller rätten till umgänge om de inte släpper iväg barnet till den andre föräldern. Könsfördelning Sexuella övergrepp 28% 28% 46% 2% 2% 70% 70% Könsfördelning oavsett område 3% 46% 3% 51% 51% Flicka Pojke Flicka Ej Pojke framkommit Ej framkommit n =195 Flicka Pojke Flicka Ej Pojke framkommit Ej framkommit n= BRIS-tidningen 2/2011 2/2011 BRIS-tidningen 17

9 myndighets En mamma ringer och pratar om sin oro över dottern som berättat att hennes äldre halvbror tagit av hennes underbyxor och tagit på henne. Pojken bor varannan vecka i familjen och vare sig pojkens föräldrar eller uppringaren vet hur de ska tänka kring det som hänt. Kontakt om flicka, 6 år En skolsköterska ringer för att diskutera en elev som blivit slagen av sin pappa. Flickan mår dåligt och både hon och mamman utsätts för kränkningar av pappan. Uppringaren berättar om skolans diskussioner om möjliga sätt att hjälpa flickan, som exempelvis elevvårdskonferens eller anmälan till socialtjänsten. Kontakt om flicka, 17 år Vuxentelefonen t e x t Malin Ekmark f a k t a Olof Hülphers, barnrättsjurist bris i l l u s t r a t i o n Stefan Sonesson tema myndighets Stämmer informationen som myndigheten lämnat? Vuxna som kontaktar bris angående problem som rör barn dubbelkollar gärna myndigheternas uppgifter. Samtidigt känner de sig själva ofta misstrodda. i bris material från samtalen till bris Vuxentelefon om barn tonar bilden av en både osäker och ifrågasättande vuxen fram. Vanligast är det med ifrågasättanden när socialtjänsten har tagit beslut, eller är på väg att ta beslut om att omhänderta ett barn på grund av bristande föräldraansvar. De vuxna frågar bris om vilka rättigheter socialtjänsten har, eftersom den förälder som berörs själv inte tycker att han eller hon har brustit i omhändertagande. Ifrågasättanden är också vanliga vid familjekonflikter, främst när det gäller umgängesfrågor. Föräldrarna ofta den förälder som besluten gått emot och som skulle vilja ha det på Myndighets Område Myndighets Snittålder Antal Myndighets Oavsett område 10,3 10,7 n myndighets = 817 n oavsett område = Förändring Andel av Antal Andel av antal ,7% ,4% 30 ett annat sätt misstror systemet. Besked från domstolar och advokater blir inte tillräckligt och föräldern vill förhöra sig med någon mer om vad som är rätt och fel. bris får då förklara för föräldern hur domstolen jobbar, vilket domstolens ansvar är och vad som händer om processen drivs vidare till nästa instans. I telefonsamtalen till bris Vuxentelefon om barn märks också en rädsla hos föräldrar att göra någon typ av fel som kan påverka utgången av umgängestvister. Eller så är man efter avslutad tvist rädd för att hamna i domstol igen eftersom processen upplevs som väldigt jobbig. De här problemen uppstår ofta när ett barn tydligt visat att det inte vill vara med den andra föräldern. Många samtal till bris Vuxentelefon om barn gäller också med polisen. Då är det ofta mor- och farföräldrar eller andra nära anhöriga som har frågor som gäller polisanmälan vid misshandel eller övergrepp. De som ringer vill få bekräftat att deras tankar på att anmäla är rätt. Eller så är en anmälan redan gjord och man undrar vad som kommer att ske nu. Precis som vid anmälningar till socialtjänsten känner sig anmälarna ofta ifrågasatta av myndigheterna. Många har uppfattningen att de inte riktigt blir trodda. Det är också vanligt att man känner sig frustrerad efter en anmälan till polis eller socialtjänst. Anmälaren har en känsla av att den som har ansvaret inte gör det som den ska eftersom många har uppfattningen att processen ska gå väldigt fort efter en anmälan. De känner frustration och vill att situationen ska lösas så snabbt som möjligt. Skolan är ett annat exempel där det gång på gång riktas kritik mot att man inte agerar tillräckligt snabbt när det står klart att exempelvis elever är utsatta för kränkningar i skolan. Ofta har problemen i skolan pågått länge och ingenting har hänt. Som vuxen ringer man bris och frågar om det är någonting mer man själv kan göra. Mest missnöje riktas mot socialtjänsten, men om socialtjänsten har gjort rätt eller fel i de fall som når bris Vuxentelefon om barn går inte att uttala sig om eftersom bara den ena sidan kommer till tals. Könsfördelning Myndighets 46% 46% 4% 3% 50% Könsfördelning oavsett område 51% Flicka Pojke Ej framkommit n = 846 Flicka Pojke Ej framkommir n = BRIS-tidningen 2/2011 2/2011 BRIS-tidningen 19

10 skilda föräldrar skilda föräldrar bris Vuxentelefon om barn ringer. I ena änden en mamma som oroar sig över sin 12-årige son. Hon och barnets far har nyligen separerat och konflikten trappas upp för varje dag. Sonen har blivit alltmer aggressiv, ängslig och vill inte längre gå till skolan. I andra änden ett bris-ombud som lyssnar och försöker ge mamman råd med barnets bästa för ögonen. En konflikt mellan föräldrar en konflikt inuti barnet blir t e x t Ulla Tillgren f o t o Johan Bergling m å n g a r i n g e r f ö r att de är oroliga över sitt barn. När jag hör om föräldrarnas konfliktfyllda skilsmässa och relation är det inte alls svårt att förstå barnets starka reaktioner. De flesta kopplar inte ihop barnets beteende till den pågående konflikten, säger Marie Angsell, bris. Ett telefonsamtal till vuxentelefonen pågår ofta i 45 minuter. De som ringer säger att ingen lyssnar på dem. En pappa berättade att han var missnöjd med kommunens kvinnliga familjesekreterare som, enligt honom, bara tog mammans parti i en pågående vårdnadskonflikt. Han ville få råd hur han skulle hantera detta. Med hjälp av bris Vuxentelefon- om barn och bris vuxenstöd på nätet Barnperspektivet.se kan alla få handfasta råd och tips med barnets bästa i fokus. En majoritet av samtalen till vuxentelefonen kommer från mammor, men även pappor, styvföräldrar och mor- och farföräldrar är vanligt. En Jenny Ingårda. mormor kan vara den som inser att barnet mår dåligt när föräldrarna inte märker det. Andra närstående vuxna kan ha ett bättre barnperspektiv än barnets föräldrar, förklarar Jenny Ingårda, bris. De flesta skilda föräldrar har gemensam vårdnad om barnen. Men telefonsamtalen till bris visar att separationer inte alltid minskar påfrestningarna i en relation. Snarare hör de att konfliktnivån både ökar och djupnar med åren. Barn får alldeles för ofta ta rollen och gå in och medla mellan två föräldrar, säger Marie Angsell. Cementerad konflikt En risk med vårdnadskonflikter är att de bidrar till att konflikten cementeras, fortsätter Jenny Ingårda. En del som ringer till bris är väldigt arga på den andre föräldern och anser att den Vi försöker råda vuxna att ta ansvar för ett gemensamt stärkt föräldraskap och inte reagera känslomässigt i kontakten med den andra föräldern, säger Marie Angsell. är olämplig som vårdnadshavare. Mamman eller pappan vill att bris ska skriva under på att hon eller han är den bästa föräldern. De är upptagna med att smutskasta den andra och vill ha argument för att vinna en vårdnadstvist. Men vi säger direkt att bris enbart har barnets perspektiv för ögonen. Vår viktigaste insats är att försöka föra tillbaka mamman eller pappan till ett fungerande föräldraskap, fortsätter hon. Många ringer till bris i vanmakt. Föräldrarna kan inte samarbeta om vardagliga praktiska saker som rör barnet. Den ena föräldern kanske varken svarar på brev eller mejl. Många oroar sig över att de ska förlora vårdnaden om barnet. Mammor och pappor behöver stärkas i sina roller så att de orkar vara föräldrar i alla lägen. De behöver också våga lyssna på hur barnet mår medan konflikten pågår. Det är också viktigt att inte diskvalificera den andra föräldern inför barnet, förklarar Jenny Ingårda. Vi gör ingen uppföljning av hur det går för dem som ringer bris Vuxentelefon om barn, men i slutet av ett samtal kan man ofta höra att de ska pröva något nytt för att göra barnets situation lindrigare. Brickor i maktspel Barn blir ofta en bricka i maktspelet mellan vuxna. De får kanske inte ha kontakt med mamma Vi säger direkt att bris enbart har barnets perspektiv för ögonen när de är hos pappa eller enbart ringa från en särskild telefon till den andra föräldern. Någon förälder talar om hur mycket den andre har svikit barnet eller pratar illa om en styvförälder. En konflikt mellan föräldrar blir en konflikt inuti barnet, säger Marie Angsell. Kommunerna saknar beredskap för att ge stöd till de föräldrar och barn som går igenom skilsmässor. Det skulle behövas stödgrupper där vuxna och barn får ventilera sina känslor och lära sig metoder att komma vidare. Det är bekymmersamt med lojalitetskonflikter som barn får brottas med. Ett barn tar ofta ställning för den svagaste föräldern. En konflikt borde inte få pågå under hela uppväxten. Många barn lever under en sådan press att det kan kallas för psykisk misshandel, fastslår Marie Angsell, och fortsätter: Vi försöker råda vuxna att ta ansvar för ett gemensamt stärkt föräldraskap och inte reagera känslomässigt i kontakten med den andra föräldern. Skilsmässokonflikter finns i alla samhällsklasser. De som ringer till bris Vuxentelefon om barn är anonyma och bris-ombuden ställer inga frågor om vilken samhällsgrupp som de tillhör. I den moderna utvidgade familjen spelar styv föräldrar ofta en viktig roll i barnens nya liv. Vuxentelefonen får många samtal som rör dessa extraföräldrar. Vissa tycker att det är provocerande att den gamla partnern har en ny sambo. Men styvföräldrar kan vara en resurs. De kan se barnets behov och lyssna när ingen annan gör det, avslutar Jenny Ingårda. 20 BRIS-tidningen 2/2011 2/2011 BRIS-tidningen 21

11 att inte kunna fråga barnens pappa hur barnen mår när de varit sjuka Citat från Barnperspektivet.se t e m a ba r n pe r s pe k t i v e t.se bris för vuxna, kan det vara något? Självklart! www. Barnperspektivet.se Vuxentelefonen Med Barnperspektivet.se vill bris lyfta barnens perspektiv, sprida och öka kunskap om barns behov och rättigheter, stödja föräldrar och andra vuxna i sin relation med barn och stärka vuxna att agera om barn far illa. bris Vuxentelefon - om barn och Barnperspektivet.se är två kompletterande stödkanaler för vuxna. Barnperspektivet.se startade år 2010 och är ett treårigt projekt i samarbete med Skandia Idéer för Livet och FHI (Statens Folkhälsoinstitut) Projektet finansierats till största del genom medel från Socialdepartementet, men även Skandia Idéer för Liet har bidragit med projektstöd. Webbsidan drivs och förvaltas av bris. kan bita mig i tungan när jag blir arg på mina barn och i ilskan frågar är det pappa som sagt det?. Citat från Barnperspektivet.se t e x t Mia Berg f o t o Johan Bergling Att ge vuxna råd, stöd och information är ett bra sätt att hjälpa barn på. Ända sedan starten har bris haft en vuxentelefon men för ett år sedan utökades vuxendelen med en egen sajt: Barnperspektivet.se. på b r i s s t ö d j a n d e webbsajt Barnperspektivet.se kan man läsa om allt från vanliga tonårsproblem till extrema familjeförhållanden. Sajten vänder sig till alla vuxna som är oroliga för barn eller har frågor kring barn, men det är klart att många är föräldrar. Som förälder känner man sig ofta ensam och famlande i frågor som rör barnet. Vi vill att sajten ska vara ett stöd genom att ge mycket kunskap, vi vill att de som går in där ska känna att de inte är ensamma om sina problem. Och vi vill att de ska få svar på sina frågor så att det vågar och kan ta nästa steg vilket är att hjälpa barnet. Det säger Marie Angsell, socionom och assisterande webbredaktör för Barnperspektivet.se. Hur sajten använts sedan starten kan man se på två olika sätt: Genom att se vad som är mest läst och genom att se vad det kommer flest frågor och inlägg om. När besökare letar information på Barnperspektivet.se är det bris hjärtefrågor som seglar högst upp på listan: sidorna om hur man samtalar med barn och om barns juridiska rättigheter är de som är mest lästa. Jag tolkar det som att människor tänker att det är vad bris står för, att vi är bra på just de två områdena, säger Marie Angsell. Diskussionsforum populära Den tredje mest besökta sidan är diskussionsforumen. Där är besökarna anonyma, och webbredaktörerna går in och modererar alla inlägg så att inga barn kan identifieras. Men bris svarar inte, forumen är sidor där vuxna själva diskuterar saker de undrar över och stöttas i känslan av att inte vara ensam med sina problem. Ett område är helt dominerande: Oro för, och konflikter med, tonåringar. Maria Rådlund Qvennerstedt projektledare och ansvarig redaktör Barnperspektivet.se Barnperspektivet.se innehåller information om barns rättig heter och myndigheters ansvar och vart man kan vända i vid olika frågor. Här finnas även olika teman som rör barn samt stöd och råd i hur man kan samtala med barn. Sidan erbjuder även ett forum för föräldrar och andra vuxna som vill dela erfarenheter och rådgöra med varandra. Han säger att han vill bo på ett ställe och det är hos pappa!! Detta begriper jag inte!!! Vad skall jag göra hur skall jag agera..? Citat från Barnperspektivet.se Ett år med Barnperspektivet.se! Sedan starten år 2010 har Barnperspektivet.se haft besök varav unika besökare. Webbsidan vänder sig till föräldrar och andra vuxna som: Vill vara ett stöd för barn men ibland känner sig osäker på hur de ska agera. Vill rådgöra och dela erfarenheter med andra vuxna kring frågor som rör barn Vill öka sin kunskap om barn, barns behov och rättigheter Vill få information om vart man kan vända sig i olika frågor om rör barn. 22 BRIS-tidningen 2/2011 2/2011 BRIS-tidningen 23

12 Familjerätten har inte varit så fruktansvärt bra guider Citat från Barnperspektivet.se Har delad vårdnad om en 8-åring. Hans mamma misshandlar honom, berättar han för mig. Får hon reda på att han berättat är han rädd att få mer stryk. Citat från Barnperspektivet.se Detta drabbar mina barn mycket negativt eftersom hans ord till mig om att vara dålig mamma har satt sig djupt samt att han under en period fått mina barn att kalla mig vid namn istället för mamma. Citat från Barnperspektivet.se b r i s-a k a d e m i n Unik kunskap till vuxna så att barnen får det bättre BRIS-akademin Barnen vet att jag helst inte vill träffa deras pappa men de vet också att de ändå får ha sin relation till sin pappa och att jag tycker att det är bra att de har den. Citat från Barnperspektivet.se Många skriver att de är oroliga för hur barnet beter sig eller att det verkar må på något visst sätt. Eftersom bris inte svarar, får diskussionerna annan fokus än i telefonen. Hur menar du då? Om en förälder ringer till bris Vuxentelefon om barn och pratar om oron för sin tonåring så börjar vi ofta fråga hur det sett ut i familjen den senaste tiden. Då kanske det visar sig att det finns en skilsmässa eller någon annan större förändring i bakgrunden. Men på diskussionsforumet blir det just barnets beteende som står i centrum, jag tror att det är därför det är så vanligt, säger Marie Angsell. Skilsmässor är också ett vanligt ämne som diskuteras. Då handlar det om konflikter, vårdnadstvister, hur barnet har det hos den andra föräldern och ganska mycket frustration över att man inte får mer hjälp att komma vidare som förälder. Mor- och farföräldrar viktig grupp Det är inte bara föräldrar som De mest besökta temasidorna är: Samtal med barn Barnets rättigheter Om skilsmässa Om tonår Om barnmisshandel Om ett barn far illa skriver. Det är även andra vuxna som kommer i kontakt med barn i sin vardag, och många faroch morföräldrar som är oroliga för sina barnbarn. Det är en spaning vi har gjort. Många faroch morföräldrar beskriver en stark oro för sina barnbarn, samtidigt som de inte har den självklara relationen till barnen som föräldrarna har. De vill göra något, men är rädda att riskera relationen. Ofta är de inte medvetna om vilken enorm resurs de kan vara i familjen, säger hon. Ganska många inlägg på diskussionsforumet handlar om utsatta barn, och ofta är det beskrivningar av barn som uppenbart far illa. Det händer att de beskriver en utsatthet som jag blir orolig när jag läser om, ibland får jag lust att ropa: Hallå, hallå, gör något, det är inte okej att det är på det här sättet. I just den typen av inlägg skulle jag vilja kunna gå in och svara, så vi pratar om hur vi ska göra framöver. Efterfrågan på vårt stöd är stor, det vet vi, men vi vill vara säkra på att vi har resurser att ta emot det som kommer, säger Marie Angsell. År 2010 startade bris-akademin, bris kursverksamhet i form av föreläsningar och utbildningar. bris utbildar professionella och andra vuxna i att möta barn utifrån barnens behov. All verksamhet bygger på 40-års erfarenhet av med barn och unga. t e x t Cecilia Nauclér f o t o Stina Svanberg u n d e r å r 2010 började arbetet med att bygga upp grunden för bris-akademin, det vill säga vilken riktning verksamheten skulle ha, vilka vi vill nå ut till och vad vi inom bris har att erbjuda, berättar projektledaren Irène Johansson. Syftet med bris-akademin är, liksom med bris Vuxentelefon om barn och den stödjande webbsajten att indirekt stötta barn genom att kompetensutveckla vuxna. Basen för bris-akademins arbete är egentligen ganska självklar säger Iréne Johansson; alla utbildningar och föreläsningar bygger på bris 40 år långa erfarenhet och samlade kunskap i att möta barn och unga, utifrån deras behov och aktuella situation. I kunskapsutbudet ingår bris väl genomarbetade och beprövade samtalsmetodik. Man får heller inte glömma att vi också inklud erar bris lika långa erfarenhet av att möta vuxna i frågor om barn, och att vi i alla teman har ett barnperspektiv, fortsätter hon. Målgruppen för bris-akademin har utkristalliserats till främst yrkesverksamma och studenter som möter barn och unga i sitt framtida arbete, samt föräldrar och andra vuxna. Vi börjar även vända oss allt mer till personal på institutionsvård och inom hälso- och sjukvården då de efterfrågar vår kunskap. Framförallt vill grupperna utveckla sin kompetens i att samtala med barn och unga. En målgrupp som Irène Johansson gärna skulle vilja nå bättre är ideellt engagerade vuxna, som till exempel personal inom idrotts- och scoutrörelsen. Men där behöver bris samarbetspartners för att kunna nå ut till dem bättre. Vi har haft engagerade och pålästa kursledare. Inspirerande!! Fantastiskt att få ett tydligt barnperspektiv. Det har varit oerhört trivsamt också. 24 BRIS-tidningen 2/2011 2/2011 BRIS-tidningen 25

13 BRIS-akademin BRIS-akademin Proffsiga, lugna och lät alla komma till tals. De var också alltid förberedda och följde upp alla moment på bra sätt. Håll i hårt i dem för nästa kursomgång så bra! Lugna, säkra och kunniga! Har känts som en trygghet hela tiden! Konsultationen på Unga Klara Utöver utbildningarna i att möta och samtala med barn fördjupar bris-akademin också bris baskunskap inom olika ämnesområde med tematiska utbildningar. Exempel på utbildningar som erbjuds är inom Barn, unga och it samt Kan man bli sjuk av ord? om psykisk misshandel. bris-akademin erbjuder också gruppledarutbildningen Mina föräldrar är skilda. Vår gruppledarutbildning är en metodutbildning som vi har genomfört i flera år och den är unik i sitt slag i Sverige. Men vi vill även utveckla området kring barn till separerade föräldrar och nå ut bredare med den kunskapen. Under år 2010 utökades brisakademin och fler utbildningar genomfördes jämfört med år Utbildningarna hade ungefär deltagare under år 2010 varav deltagare var professionella. bris har även utbildat föräldrar och andra vuxna som möter barn och unga inom till exempel idrottsrörelsen. Räknat i utbildningar blev det närmare 200 stycken, vilket inkluderar bland annat ett längre samarbete med Ungdomsstyrelsen. Under år 2010 inleddes också ett samarbete med Unga Klara på temat uppfostran. Det sker i form av pjäsen Konsultationen med en efterföljande föreläsning av bris om Samtal med barn. Pjäsen och föreläsningen ges initialt i bris fem regioner under våren 2011 och samarbetet riktar sig till föräldrar och grupper av yrkesverksamma i arbetet med barn inom förskola, skola, omsorg, socialtjänst, psykiatri et cetera. Även om målet är att utöka antalet utbildningar, så ska bris-akademin satsa långsamt. Vi vill ha en gedigen grund och erfarenhet De över väldigande positiva reak tionerna visar att vi är på rätt väg och det ger oss tilltro till framtiden. i alla utbildningar som vi erbjuder. Vi ska inte konkurrera med teman som andra kan göra, utan bris ska bygga på vår unika verksamhet, konstaterar Iréne Johansson. bris-akademins verksamhet finns i bris alla fem regioner. bris erbjuder både öppna utbildningar och föreläsningar med fasta datum och uppdragsutbildningar på beställning. Skolor, socialtjänst och andra verksamheter kan beställa skräddarsydda uppdragsutbildningar av bris regionkontor, som kan vara allt från en halvdag till flera dagar långa. Uppbyggnaden av bris-akademin finansieras av en donation från syskonen Manse och Nyström, den största privata donationen i bris historia. Själva verksamheten är dock intäktsfinansierad vilket innebär att bris-akademin tar ut avgifter av deltagarna. bris-akademin finns också representerat på olika högskolor genom att boken Att samtala med barn och unga om erfarenheterna från arbetet på bris används som kurslitteratur. bris ger utbildningar främst i samtal med barn och unga på universitet och högskolor. Det sker inom utbildningar för socionomer, psykologer och lärare, men även inom andra kurser. Här ser jag att vi skulle kunna nå ut ännu mer till just universitets- och högskolestuderande, men även till andra utbildningsanordnare med samma syfte som bris-akademin. Boken Att samtal med barn och unga om erfarenheterna från arbetet på bris används också av bris såväl internt och externt, eftersom den har ett salutogent perspektiv, förklarar Iréne Johansson. Det salutogena perspektivet, det vill säga det hälsofrämjande, är gångbart för alla yrkeskate gorier och andra vuxna, inte minst föräldrar, eftersom man kan ha stödjande samtal med alla barn och unga utifrån barnets behov. Oavsett vad man jobbar med eller vem man är som vuxen. bris vill varva alla utbildningar med teori och praktik så att deltagarna ska få med sig reella verktyg i att möta och samtala med barn. Målet är att utöka de utbildningarna under år 2011 och Här vet vi verkligen att vi gör nytta och att deltagarna ökar sin kompetens kring bemötande och förhållningssätt gentemot barn och unga. Framförallt gäller det utbildningarna i att samtala med barn, men vi planerar också kursmoduler så att vi bris-akademin erbjuder utbildningar och föreläsningar som baseras på b r i s mångåriga erfarenhet av att samtala med barn och unga. Vi vänder oss främst till yrkesverksamma och studerande, men även andra vuxna som möter barn och unga t.ex. inom frivilligsektorn. kan varva att samtala med barn med kunskap om barnkonventionen, eller barn och it, eller psykisk ohälsa. Responsen från de som hittills deltagit i bris-akademins verksamhet har varit mycket positiv. Bland annat har deltagarna uttryckt att de saknat den här typen av utbildning i deras grundutbildning, att det har varit positivt och lärorikt att utbildas tillsammans med andra professioner och Vi ska inte konkurrera med teman som andra kan göra, utan bris ska bygga på vår unika verksamhet, konstaterar Iréne Johansson. att bris erfarenhet och metod har varit mycket användbar. De överväldigande positiva reaktionerna visar att vi är på rätt väg och det ger oss tilltro till framtiden. bris-akademin ska vara en sakkun nig utbildningsanordnare och det tycker vi att vi är. Vi har mycket att erbjuda och vi är efterfrågade. Bland annat kommer vi att finnas med på Bok- och biblioteksmässan som utställare och med olika seminarier, och även under Socionomdagarna. Det finns inget tvivel om att vi behövs och att vuxna vill öka sin kompetens kring att möta barn och unga, Läs mer på 26 BRIS-tidningen 2/2011 2/2011 BRIS-tidningen 27