Karta 6: Folkmängd per tätort 2005 och befolkningsutveckling Källa: SCB (BeDa), egna bearbetningar.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Karta 6: Folkmängd per tätort 2005 och befolkningsutveckling 1990 2005. Källa: SCB (BeDa), egna bearbetningar."

Transkript

1 Cirka 80 procent av länets befolkning bor i tätorter över 200 invånare. Av dessa bor knappt hälften i kärnstaden Örebro. Den övriga befolkningen bor utanför tätorter eller i mindre byar. I Tabell 3 har det gjorts en kategorisering av ortstyper. Här framgår att utöver kärnstaden Örebro är det landsbygden som bäst lyckas behålla sitt befolkningsunderlag. Kommunhuvudorter utan järnvägsförbindelse är den ortstyp med störst befolkningsminskning. Tabell 3: Folkmängd 2005 och befolkningsutveckling efter ortstyp Örebro ,4% Stationsorter ,2% Övr. kommunhuvudort ,9% Övr. tätorter >200 inv ,3% Landsbygd ,4% Totalt ,6% Karta 6: Folkmängd per tätort 2005 och befolkningsutveckling Källa: SCB (BeDa), egna bearbetningar. 31

2 Kommersiell och offentlig service Det finns såväl en politisk enighet som stöd i forskningen om att det finns ett starkt samband mellan serviceutbud och olika områdens tillväxtmöjligheter. 27 Tillgången till en viss tjänst beror dels på var tjänsten finns, dels på hur lång tid det tar att för en person att ta sig dit. Platser med ett stort utbud av tjänster för hushållen har som regel större attraktionskraft än platser med ett magrare utbud. Dagligvaruhandel och skolor är två serviceslag som ofta ses som själva grundstrukturen för boende. Vidare är tillgänglighet till drivmedelsförsäljning också en nyckelfaktor när det gäller att skapa förutsättningar för arbetspendling och olika former av bilburen service, till exempel hemtjänst. Tillgängligheten till dessa tre serviceslag kan också ses som en indikator på en hållbar ortsstruktur. Städer och större tätorter är oftast välförsedda med dessa typer av service, men för landsbygden och mindre tätorter handlar frågan allt oftare om serviceutbudet finns inom rimligt avstånd från boendet då det allt mer sällan finns i det direkta närområdet. Dagligvarubutiker och drivmedelstationer Antalet dagligvarubutiker i länet har minskat under lång följd av år. I riket har det under flera decennier pågått en omstrukturering av branschen. Denna omstrukturering fortsätter att påverka butiksnätet. Det är främst antalet mindre butiker som kraftigt har minskat. Antalet stormarknader fortsätter dock att öka. Antalet små och medelstora butiker 28 har sedan 1990 minskat med 60 stycken till cirka 175 butiker år Samtidigt har antalet stormarknader 29 ökat från en butik 1990 till sju butiker För riket som helhet har denna butiksform ökat med över 50 procent under de senaste tio åren. Butiksnedläggningarna har medfört att allt fler hushåll får längre avstånd till närmsta livsmedelsbutik. Idag är det cirka 3 procent av befolkningen i Örebro län som har längre än 10 kilometer till närmsta affär, vilket motsvarar ungefär ett genomsnittligt län. Samtidigt har den stora utglesningen i butiksnätet inte medfört motsvarande förändringar i inköpsmönstren för befolkningen på landsbygden. En förklaring till detta är att många hushåll förändrat sina inköpsbeteenden redan innan butiken försvann. 30 En undersökning som Konsumentverket gjort visar att 70 procent av landsbygdsborna anser att deras lokala landsbygdsbutik är viktig. Undersökningarna visar att cirka 10 procent av befolkningen är utan tillgång till bil och är därmed extra beroende av närheten till butiken. Sortiment och kvalitet är de faktorer som betyder mest för val av butik. Arbetspendling till större orter har i sig inte någon avgörande negativ inverkan på landsbygdsbutikernas utvecklingsförutsättningar. Tvärtom visar undersökningarna att en attraktiv landsbygdsbutik kan vara ett inköpsalternativ för dem som brukar handla i anslutning till sina arbetsresor. 31 Det finns förmodligen en rad bidragande orsaker till butiksnedläggningarna under senare år. För de flesta gles- och landsbygder gäller dock att underlaget för butikerna har varit vikande i takt med en minskad befolkning. Förutsättningarna för att bedriva handel har också förändrats. Allt fler stormarknader som lockar med låga priser och ett stort utbud 27 Se t ex Regeringens proposition 2007/08:1 samt Västra Götalandsregionen (2003) Västsverige och den nya ekonomiska geografin. 28 Butikshandel med mindre än m 2 säljarea, typ ICA- och Konsumbutiker, servicebutiker och jourlivs. 29 Butikslokaler med minst m 2 säljarea. 30 Konsumentverket (2006) Redovisning och analys av insatser för kommersiell service april Konsumentverket (2006) Redovisning och analys av insatser för kommersiell service april

3 av varor ökar konkurrensen. Samtidigt skärper leverantörerna villkoren och små butiker får försämrade leveransvillkor med bland annat högre inköpspriser. 32 Karta 7 Drivmedelsstationer och livsmedelsbutiker i Örebro län 2009 Källa: Föreningen landsbygdshandelns främjande, kartläggning från september Vi kan se en liknande utveckling för drivmedelsstationer som för livsmedelsbutikerna. Det har skett en betydande utglesning av antalet drivmedelsstationer, men fortfarande har de allra flesta tätorter i länet en drivmedelsstation. Bland tätorter med fler än invånare är det endast Garphyttan som saknar drivmedelsstation. I dagsläget har de flesta hushåll tillgång till drivmedel antingen i anslutning till boendet eller till arbetsplatsen. En fortsatt avveckling av ensamma drivmedelsstationer kan dock innebära att brist kan komma att uppstå. Bristerna kan innebära att tankning inte kan göras i samband med arbetsresa eller annan resa, utan att man måste göra en särskild resa för att tanka. Mycket tyder på att trenden med fler stormarknader och en utglesning av antalet småbutiker kommer att hålla i sig även under de närmaste åren. 33 Tillgång till utbildning I takt med den demografiska omstrukturering som vi beskrivit tidigare, förändras behov av skolor. I takt med att folkmängden blir allt mindre och befolkningen allt äldre i länets mindre tätorter, försämras underlaget för att behålla skolor. Förändringar i elevkullar har 32 Glesbygdsverket (2007) Sveriges gles- och landsbygder Glesbygdsverket (2007) Sveriges gles- och landsbygder 2007; Föreningen för landsbygdshandelns främjande. 33

4 också betydelse för behovet av skolor. Exempelvis kan vi nu se ett minskat elevunderlag även i de mest expansiva delarna av länet, till följd av att de stora barnkullarna från början av 1990-talet nu lämnar grund- och gymnasieskolan. Karta 8: Skolor i Örebro län 2009 Källa: Kommunernas hemsidor, Örebro universitets hemsida. Barnkullarnas storlek år från år är som regel nationella trender, och påverkar alltså även universitetets elevunderlag. En följd av dessa trender kan ses ur två synvinklar: dels 34

5 handlar det om att kunna upprätthålla tillgängligheten till utbildning i alla delar av länet, dels kan man se en hårdnande konkurrens mellan skolorna om elever. Det senare är till stor del en följd av framväxten av friskolor och det fria skolvalet. Men mot bakgrund av de minskande elevkullarna inom de närmaste tio åren kommer sannolikt även Örebro universitet att utsättas för en allt hårdare konkurrens, inte minst då den högre utbildningen byggts ut kraftigt under senare år, såväl i riket som i grannlänen. Som framgår av Karta 8 är länet fortfarande att betrakta som välförsett med grundskolor. Så gott som samtliga tätorter över 200 invånare har en grundskola med antingen samtliga stadier eller något av låg-, mellan- och högstadium. Grundskolor finns i ytterligare några mindre byar. När det gäller gymnasieskolorna kan vi se en trend mot fler skolor. Det är till del en följd av etablering av friskolor, men på senare tid har det också etablerats ett nytt gymnasium i kommunal regi i Kumla. Lärcentra finns i samtliga kommunhuvudorter. Detta kan ses som en följd av de insatser som gjordes inom ramen för det regionala tillväxtprogrammet Där gjordes särskilda insatser för att bygga upp en infrastruktur för länets kompetensförsörjning. Ett av målen var att etablera ett lärcentrum i varje kommun i länet. Tillgång till vård Vårdcentraler finns i samtliga av länets kommunhuvudorter, samt i ytterligare några större tätorter. Även om det idag är fritt att välja vilken vårdcentral man vill behandlas eller söka vård vid, kan det ändå konstateras att det finns en fullt acceptabel geografisk täckning av vårdcentraler. Man bör dock ta i beaktning att den fria etableringsrätt som planeras införas inom sjukvården kan komma att förändra vårdcentralernas geografi. Denna omstrukturering innebär att landstinget måste bygga upp en vårdvalsmodell med en fri etableringsrätt för privata vårdgivare. Utöver vårdcentralerna finns tre sjukhus i länet, belägna i Örebro, Lindesberg och Karlskoga. Samtliga är beroende av en större geografi än närområdet. Exempelvis har Karlskoga lasarett ett betydande upptagningsområde i den värmländska kommunen Kristinehamn. Universitetssjukhuset i Örebro är också beroende av att kunna erbjuda vård till andra landsting, framförallt inom sjukvårdsregionen 34. Kulturens betydelse för ett socialt hållbart samhälle Ett väl utvecklat lokalt kultur- och föreningsliv hävdas i många sammanhang vara grunden för social hållbarhet genom att det skapar tillit och förtroende mellan människor. Det är därför en viktig uppgift för kommunerna att främja och stödja det lokala kulturlivet och att bygga en kulturell infrastruktur med platser där olika aktörer kan mötas. Kunskap och information blir allt viktigare i vårt samhälle. I begreppet det livslånga lärandet ligger en fortgående individuell bildningsprocess. Här finns det flera institutioner med viktiga roller. Här har biblioteken en central roll, och de utvecklas också allt mer till att bli platser där man söker information. Idag finns det minst ett bibliotek i samtliga av länets kommuner. Studieförbunden representerar ett mer informellt lärande vid sidan av det formella utbildningssystemet. Idag sker nästa all kulturell bildning på landsbygden i studieförbundens regi. 34 Sjukvårdsregionen omfattar länen Örebro, Värmland, Västmanland, Uppsala, Södermanland, Dalarna och Gävleborg. 35

6 Kommunernas regionala roll Plan- och bygglagen (PBL) har ett krav att varje kommun ska ha en aktuell översiktsplan över kommunens hela yta, och att fullmäktige minst en gång varje mandatperiod ska ta ställning till planens aktualitet. För tillfället uppfyller Lindesberg, Laxå, Kumla detta krav. Örebro, Lekeberg, Hallsberg håller i dagsläget på att utarbeta nya översiktsplaner. Ett spännande initiativ är att Karlskoga och Degerfors håller på att utarbeta en gemensam översiktsplan. Ett sådant initiativ är också i startfasen för kommunerna i den norra länsdelen: Nora, Lindesberg, Ljusnarsberg och Hällefors. Dessa kommuner har redan idag en gemensam byggnadsnämnd. Karta 9: Sysselsatt dagbefolkning samt nattbefolkning i länets tätorter (2005) Källa: SCB (BeDa), egen bearbetning. 36

7 För att få en ökad förståelse för kommunernas roll i regionen och deras självbild, finns det behov att göra en djupare analys av respektive kommuns översiktsplan. En sådan analys problematiseras dock genom att det i dagsläget är så få av kommunerna som har en aktuell och uppdaterad översiktsplan. Det är därför mer fruktbart att vänta med en sådan studie till dess att alla kommuner som håller på att ta fram nya översiktsplaner är klara med det. Istället använder vi andra fakta när vi ur olika perspektiv undersöker vilken roll kommunerna och tätorterna kan ha i länet. På Karta 9 ser vi fördelningen mellan antal arbetsplatser och antal boende i länets tätorter. Oberoende av tätorternas storlek kan vi se att exempelvis Hallsberg, Gyttorp och Zinkgruvan är orter med en hög andel sysselsatta i förhållande till antal boende. På motsvarande sätt kan vi se att orter som Ekeby-Almby, Hovsta och Latorp nästan helt saknar arbetstillfällen. Generellt kan man se att det finns ett stort antal mindre tätorter i nära anslutning till Örebro som främst är uppbyggda kring boende. Vid en jämförelse med Karta 6 framgår att merparten av de tätorter som inte har en minskande befolkning är utpräglade boendeorter, generellt inom en halvtimmes pendlingsradie från Örebro. Genom att studera orsakerna till varför människor pendlar kan man få en uppfattning om kommunernas roll i länet. Pendling uppstår generellt som en följd av boendeflytt eller arbetsbyte. I Lekeberg, Kumla, Nora, Hallsberg och Askersund har en förhållandevis hög andel boendebetingade pendlare, det vill säga människor som flyttat men samtidigt valt att arbeta kvar i den tidigare hemkommunen. Man kan därmed hävda att pendlingen är en följd av människornas val av boende. En hög andel boendebetingade pendlare skulle kunna ses som en indikation på att många människor att kommunen erbjuder attraktiva boendemiljöer. 35 På motsvarande sätt finns det en hög andel arbetsbetingade pendlare i Hällefors, Ljusnarsberg, Laxå, Örebro och Karlskoga. Som namnet antyder är den arbetsbetinga de pendlingen framdriven av situationen på arbetsmarknaden. Det kan handla om att en person bor och arbetar i en och samma kommun, men förlorar sedan jobbet och tvi ngas börja ett nytt arbete i en annan kommun. Bytet av arbete behöver förstås inte vara framtvingat, utan kan ha skett på helt frivillig grund, som ett steg i individens yrkeskarriär. Det är svårt att ge något entydigt svar vad en hög andel arbetsbetingade pendlare säger om kommunens karaktäristika. Forskning har hävdat att det kan ses som en indikation på att få människor anser att kommunen kan erbjuda attraktiva boendemiljöer 36. Denna slutsats kan förvisso bekräftas genom att det finns en tydlig korrelation mellan andelen som flyttat n är de slutat arbeta i boendekommunen och andelen arbetsbetingad pendling av den totala utpendlingen 37. Men en hög andel arbetsbetingade pendlare kan också tolkas som att de boende i kommunen trivs där och gärna vill bo kvar, trots lägre pendlingsresor. Några slutsatser kring långsiktigt hållbar ortsstruktur Länet karaktäriseras av en till folkmängden mycket dominerande kärnstad. Me d undantag av Karlskoga och Kumla består länet i övrigt bara av tätorter under invånare. De flesta tätorter har en minskande befol kning. Det gör att det kan bli svårt att behålla nuvarande servicenivå överallt. Satsningar på nya bostäder bör därför ta hänsyn till v ar det är långsiktigt bäst förutsättningar att upprätthålla en hög servicenivå. 35 Eliasson (2007) Bergslagsproblematik eller Mälardalsdynamik? 36 Nilsson, J-E. (2003) Kunskapssamhällets geografi, Rapport nr 2-03, Arena för tillväxt: Stockholm. 37 Eliasson, F. (2007) Bergslagsproblematik eller mälardalsdynamik? 37

8 4. Transporter som stöd för regional utveckling Avsnittet beskriver det viktiga samspelet mellan utveckling av infrastruktur och trafikering som förutsättning för effektiva transporter. Här belyses hur transporterna kan fungera som stöd för den regionala utvecklingen, hur de är kopplade till andra mål och strategier. Avsnittet visar också hur transportsystemet är uppbyggt och hur det skulle kunna utvecklas för att stödja den regionala utvecklingen. Transporter och regional utveckling Transporter är oftast inget självändamål. Transporterna kan istället ses som ett medel för att driva fram utvecklingen inom andra områden. Örebro län har länge varit ett centrum, men är också en viktig knutpunkt mellan andra centra som Oslo, Stockholm, Göteborg och Norrköping/Linköping. Förutom att vara ett transitlän för nationella och internationella transporter har länet också varit en betydelsefull marknads- och mötesplats. Mot bakgrund av detta går det att förstå transportsystemets stora betydelse för den regionala utvecklingen. Investeringar i länets transportinfrastruktur har sannolikt en stor roll att fylla mot bakgrund av ett allt mer kunskapsdrivet samhälle, förändrat näringsliv, ökad arbetspendling och internationalisering. Transportsystemet har också en viktig uppgift när det gäller att motverka de regionala obalanser som finns inom länet, avseende exempelvis befolkningsutveckling och arbetsmarknadens dynamik. Utveckling av transportsystemet är sannolikt den enskilt viktigaste faktorn för att driva utvecklingen mot en större arbetsmarknadsregion. Investeringar i infrastruktur och kollektivtrafik är också viktiga för att öka möjligheterna att pendla och för att knyta olika regioncentra runt Örebro län närmare varandra. Dyra investeringar kräver prioriteringar I takt med att befolkning och arbetsplatser i allt högre grad har kommit att lokaliseras till de större städerna, koncentreras transporterna alltmer till stora stråk. Det finns stora behov av förbättrad kvalitet och ökad kapacitet i många större stråk. Merparten av vägarna i länet har dock lite trafik och därmed små behov av förbättringar. Det finns en utmaning i att förbättra kapaciteten i de större stråken och samtidigt upprätthålla ett transportsystem som kan understödja attraktiviteten och tillväxten utanför de större stråken. Samtidigt är ett viktigt budskap att investeringar i transportinfrastruktur och kollektivtrafik är mycket kostsamma. Om man vill åstadkomma förändring är det därför viktigt att prioritera så att pengarna läggs på de åtgärder som verkligen löser länets viktigaste behov. Hållbara transporter Länstransportplanen för Örebro län utgår från två övergripande mål när det gäller att utveckla transportsystemet. Det handlar dels om ett funktionsmål som syftar till att åstadkomma bättra tillgänglighet för kvinnor och män, dels finns ett hänsynsmål. Med detta avses att transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt, samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. Transporternas miljöpåverkan De mest uppmärksammade horisontella transportmålen hör samman med miljö- och klimatfrågor som i hög grad fokuseras som globala problemställningar. Transporternas miljöeffekter, oavsett om det handlar om person- eller godstrafik, bestäms primärt av tre faktorer: 38

9 Antalet resor och transporter Längden på resorna och transporterna Transportmedlens specifika egenskaper, t ex energieffektiviteten, utsläppsvärden, behov av utrymme, mm. 38 I de regionala miljömålen för Örebro län är en minskning av koldioxid från transportsektorn med runt 30 procent en målsättning fram till år Länsstyrelsen i Örebro län bedömer att som trenden ser ut idag kommer målet bli mycket svårt att nå. En snabbare övergång till effektivare transportsätt och alternativa drivmedel måste till för att trenden ska kunna brytas. Orsaken till utsläppsökningarna är att antalet person- och godstransporter på väg hela tiden ökar. 39 Samtidigt är en god trafikförsörjning en förutsättning för en väl fungerande ekonomi och hög tillgänglighet för den enskilde. En viktig aspekt på effektiva transporter är därför att i framtiden måste göra det mer attraktivt att välja kollektiva färdmedel och öka andelen kollektivt resande med tåg och buss i förhållande till den privata bilen. Argumenten för utveckling av kollektivt resande blir allt starkare mot bakgrund hållbarhet, snabbhet, ekonomi, jämställdhet och integration i samhället som helhet ett hållbart och effektivt resande. Det finns dessutom potential i länet att fullt ut försörja busstrafiken i hela länet, kommunala transporter och taxitrafik med biogas producerad i länet. Detta skulle betyda en väsentlig minskning av koldioxidutsläppen från transportsektorn. 40 Karta 10 visar nyttjandegraden av kollektivtrafik. Vi kan här se att andelen resande med kollektivtrafik är förhållandevis lågt på de flesta sträckor. Anmärkningsvärda är de fall andelen resande med kollektivtrafik är låg, och där det samtidigt går att göra tidsvinster med att välja kollektivtrafik framför bil. Sträckan Hallsberg-Kumla-Örebro är ett sådant exempel. 38 Boverket (kommande rapport) Planer som styrmedel för att minska samhällets klimatpåverkan ( ) 40 Regionförbundet Örebro (2009) Förstudie Biodriv i Örebroregionen. En studie om utvecklingsmöjligheter för regionalt producerade drivmedel. 39

10 Karta 10: Kollektivtrafikens andel av resor till och från arbetet, ungefärliga värden Källa: Regionförbundet Örebro (2008) Målbild 2015 och 2030 för kollektivtrafiken i Örebroregionen. 40

11 Karta 11: Restidskvot mellan kollektivtrafik och bil Källa: Regionförbundet Örebro (2008) Målbild 2015 och 2030 för kollektivtrafiken i Örebroregionen. Även för godstransporterna finns behov av en omställning. För att nå långsiktig hållbarhet och effektivitet behöver transportsystemet utformas så att man uppnår en större andel gods på båt och järnväg i förhållande till biltransporter på väg. Mer gods på järnväg bedöms dock inte ha någon avgörande effekt på antalet vägtransporter och de växthusgasutsläpp som genereras av dessa. Kraven ökar på samordning och intermodala transportsystem där de bästa delarna av olika transportslag kommer till sin rätt i helhetslösningar dörr-till-dörr. En viktig del i utveckling av tranportsystem är så kallade steg 1-åtgärder, åtgärder som gör att transporten inte behöver göras. Initiativ och lösningar inom detta område kan vara av många olika slag, ofta relaterade till strukturförändringar i det lokala och regionala förutsättningarna i samhället. Trenden är dock den motsatta, det vill säga att antalet resor och transporter ständigt ökar över tid. De 41

12 ökade rese- och transportmöjligheterna och alstrar mer transporter. Utmaningarna ligger i att lösa framtidens rese- och transportbehov smartare och mer långsiktigt hållbart. Transporternas påverkan på jämställdheten och integrationen Målsättningen är att de skillnader i mäns och kvinnors resande som beror av transportsystemens uppbyggnad och traditionella resvanor behöver motverkas och utjämnas i utvecklingen av framtidens transportsystem. Sådana åtgärder kommer sannolikt också att leda i riktning mot ökade möjligheter för andra mindre väl tillgodosedda grupper i samhället som rörelsehindrade och invandrare till det svenska samhället. Exempel på åtgärder som verkar i denna riktning är utbyggd kollektivtrafik med inriktning på ökad andel av det totala resandet, då kvinnor och invandrargrupper i högre grad reser med kollektiva trafikmedel i större utsträckning än svenskfödda män. Prisvärd, snabb och väl utbyggd kollektivtrafik är samtidigt den viktigaste åtgärden för regionförstoring och effektivisering av regionalt resande för arbetsresor och pendling. Transportssystemet i Örebro län Örebro läns transportsystem präglas av att under en längre tid varit ett transitlän för framför allt gods, men också för persontransporter. Väg Flera av landets stora nationella vägstråk går via Örebro län. De vägar och stråk som berör Örebro län har i samtliga fall en interregional funktion utöver funktionen som regionala stråk. Några större trängselproblem finns inte på det statliga vägnätet i länet. Däremot finns det många sträckor som inte har den standard som de borde ha i förhållande till trafikmängd eller den funktion de har för nationella, regionala eller lokala transporter. 41 Prognoser för framtiden visar att vägtrafiken trots ambitioner att föra över mer transporter såväl av personer som gods på järnväg så kommer vägtrafik att vara det klart dominerande transportslaget fram till Järnväg De järnvägar som har stor betydelse för Örebro län och som ingår i de nationella stråken är Västra stambanan, Värmlandsbanan, Svealands- och Mälarbanorna samt Godsstråket genom Bergslagen. Järnvägarnas strukturella betydelse i transportsystemen är väsentligt mer komplicerad än vägarna. Trafikering för gods- och persontransporter skapar kapacitets-, tillgänglighets- och hastighetsförutsättningar som kräver långtgående planering och samordning av utveckling av infrastruktur/spår som trafikering/drift. 41 Regionförbundet Örebro län (2009) Länsplan för regional transportinfrastruktur för Örebro län Förslag. 42 Banverket och Vägverket (2009) Persontransportprognoser 2020 och 2040 och Prognoser för godstransporter

13 Karta 12: Trafikflöden på väg i Örebro län. Ådt står för årsmedelsdygnstrafik och är en beräkning av trafikmängderna ett genomsnittligt dygn Källa: Vägverket. 43

14 Den ökning av andelen godstrafiken på järnväg som systematiskt eftersträvas kommer att ställa höga krav på kapacitet och tillgänglighet. Ökande godstrafik i stambanenäten kommer även att betyda stora påfrestningar som bullerproblem m.m genom tätorter och städer som Örebro, Kumla, Hallsberg mfl i regionen. Svårigheter att få godstrafik att samsas med ökad och snabb persontrafik på samma spår kommer också att vara en viktig fråga att lösa. Utveckling av resecentra och bytespunkter mellan olika trafikslag, resecentra för persontrafik och intermodala kombiterminaler för gods kommer att vara en stor och viktig utmaning i samhällsplaneringen. Det finns också ett antal industrispår som bör betraktas som viktiga ur ett regionalt perspektiv. Dessa är betydelsefulla när det gäller möjligheten att transportera gods på järnväg samt för utvecklingen av befintliga industriområden. Förutom järnvägar för person- och godstrafik finns i Örebro län veteran- och turistjärnvägar i form av Nora-Järle, Nora-Pershyttan och Nora-Gyttorp-Bofors (Degerfors-Gullspång). Dessa historiskt viktiga bansträckor har systematiskt utvecklas i riktning mot turistisk trafik som delar av en turistisk destination och långsiktigt hållbart resmål. Karta 13: Järnvägsnät i Örebro län Källa: Banverket. 44

15 Flyg Örebro flygplats är klassad som en flygplats av nationell betydelse, i första hand som godsflygplats. Örebro flygplats används i hög uträckning som tranportflygplats och utskeppning av materiel vid internationella hjälpinsatser och insatser miltära transporter. En viktig koppling och funktion är försvarets nybyggda centrallager i Arboga. Örebro flygplats har även stor betydelse som flygplats för persontrafik. I dagsläget är inte transferflyget till internationella flygplatser med globala destinationer som Arlanda, Landvetter, Kastrup m.fl inte av sådan kapacitet och kvalitet att flygplatsen är har konkurrenskraft med anslutningsresor med andra transportslag till dessa internationella flygplatser. Charterflyg till destinationer i Sydeuropa, och Afrika har haft god utveckling de senaste åren. Den flygplats som utvecklats starkt förutom Arlanda av betydelse för persontransporter för Örebro län är Skavsta i Nyköping. I länet finns, i övrigt, flygplatser i Karlskoga och Laxå som har betydelse för start- och landning för privat motorflyg som inspektions- och bevakningsflyg, flygsport/segelflyg och företag med taxiflyg och utvalda destinationer. Sjöfart/Hamnar/Kanaler Regionen saknar egen sjöfart och hamn, men har genom sitt logistiska läge och övriga transportsätt mycket viktiga kopplingar till nationell och internationell sjöfart. De viktigaste hamnarna är Göteborg, Norrköping och Oxelösund samt Kombiterminalen/ torrhamnen i Hallsberg. Även Kristinehamns hamn med Vänersjöfart/internationell sjöfart genom Trollhätte kanal har stor betydelse för direkta och flexibla sjötransporter för vissa varor. Mälarhamnarna och sjöfart genom Södertälje kanal kan utvecklas i linje med Vänersjöfarten. Den turistiska Trafiken på Sveriges kanalsystem kan utvecklas i takt med att båtsport som fritidsintresse turism utvecklas. I Örebro län och dess omedelbara närhet finns kanalsystemen Hjälmare kanal, Göta kanal och Bergslagskanalen. Gång- och cykeltrafik Till de lokala transportsystemen bör även räknas Gång- och Cykelvägnäten. Ur folkhälsooch rörlighetsperspektiv kan transportbehov i tätorter och deras grannskap överföras till gång- och cykeltrafik, gärna i kombination till utbyggd kollektiv trafik. Satsningar på särskilda gång- och cykelstråk gör det attraktivare att färdas för egen maskin, om det kan ske bekvämt, säkert och kortare sträckning i förhållande till andra alternativ. Utvecklingen av cykeltrafik i det totala transportarbetet har under de senaste 20 åren varit betydande, i synnerhet inom Örebro stad men även i ortssammanbindade cykelleder längs läns- och europavägar. Systematisk satsning på satt förbättra försättningar för GC-trafik är något som bör lyftas fram i såväl i uppföljning av länstransportplanen som tätortsplanering i regionens kommuner. Utformning av transportsystemet för den regionala utvecklingen Transportsystemet bedöms ha en avgörande betydelse för den regionala utvecklingen. Det torde vara ett av de viktigaste verktygen om länet ska bli en gemensam arbetsmarknadsregion, vilket idag är ett mål i såväl det regionala tillväxtprogrammet, förslaget till länstransportplan som förslaget till regional utvecklingsstrategi. Transportsystemet är också viktigt när det gäller att stärka kopplingen till andra nodstäder. Som vi tidigare berört är investeringar i transportsystemet mycket kostsamma, vilket gör att väl avgränsade prioriteringar är nödvändiga. En av de strategiska utgångspunkterna i länstransportplanen 45

16 är att de stråk som är av regional betydelse och som har den största trafikeringen ska prioriteras. Transportsystem för en större arbetsmarknadsregion I Karta 15 nedan framgår pendlandet mellan tätorter i Örebro län. Man kan här se att målet om en gemensam arbetsmarknadsregion skulle innebära en prioritering av några stråk som idag har tämligen få pendlare i ett regionalt perspektiv. Det handlar om sträckorna Hällefors- Örebro samt Ställdalen-Kopparberg-Lindesberg-Örebro. Men vi kan också se att en sådan prioritering stöder en utveckling av sträckan Örebro-Karlskoga, där det idag finns en omfattande pendling. Karta 14: Stråk i transportsystemet som kan stödja utvecklingen mot en gemensam arbetsmarknadsregion Transportsystemet och förbindelser till nodstäder Som vi tidigare konstaterat ligger Örebro sannolikt alltför långt från andra större städer för att kunna bilda en gemensam större arbetsmarknadsregion. Men inte desto mindre torde det vara viktigt för Örebro med ett ökat utbyte med grannstäderna. I vissa fall är restiderna med kollektivtrafik orimligt långa. Till Linköping (drygt 10 mil) tar det cirka 3 timmar och till Karlstad (10 mil) tar det drygt 2 timmar. Regionförbundet bedömer att det till Linköping och Norrköping i dagsläget finns begränsade tekniska möjligheter att förkorta restiden med tåg. Till Karlstad bedöms de tekniska möjligheterna var något bättre. Även restiderna med bil är i vissa fall oacceptabelt långa, framförallt till Linköping och Norrköping. I stråket norrut mot Falun/Borlänge finns redan väl utbyggd järnväg. På denna sträcka bedöms det finnas goda möjligheter att med förhållandevis enkla medel förkorta restiderna. Däremot är det förhållandevis bra restider med tåg till Skövde och Stockholm, såväl via Västerås som via Eskilstuna. Regionförbundet bedömer dock att det finns små möjligheter att ytterligare förkorta restiderna på dessa sträckor. 46

17 Karta 15: Antal pendlare mellan tätorter Källa: SCB (BeDa), egna bearbetningar. 47

18 Figur 3: Restider mellan tätorter (> inv.) längs stråk Källa: och SCB. Några slutsatser kring transporter som stöd för regional utveckling Ett transportsystem som stödjer en utveckling mot att länet blir en gemensam arbetsmarknadsregion kräver en prioritering av stråken Karlskoga/Degerfors Örebro, Hällefors Örebro samt Kopparberg Örebro. Transportsystemet kan också stärka kontakterna med nodstäder utanför länet. Ett stråk från Karlstad i väster och Stockholm i öster går i linje med de största pendlingsströmmarna och skapar tillgänglighet till de största arbetsmarknaderna. Vägtrafiken och i synnerhet bilen bedöms ha spelat ut sin roll som regionförstorande trafikslag för Örebroregionen. 48

19 5. Boende med livskvalitet Utmaningar för bostadsmarknaden Från början av 1990-talets början har samhällets inflytande på bostadsmarknaden successivt minskat. Bostadspolitiken har till stora delar kommit att avvecklas i takt med att statens stöd till bostadssektorn minskat. Det kommunala planmonopolet finns alltjämt kvar, liksom de stora allmännyttiga bostadsföretagen. Trots sin försvagade roll utgör dessa fortfarande viktiga redskap för kommunerna i arbetet med att främja en fungerande bostadsförsörjning. Man kan inte se någon tendens i länet till större utförsäljningar av allmännyttan eller till omvandling av hyresrätter till bostadsrätter 43. Figur 4: Bostadsbyggande och befolkningsökning i Örebro län, Bostadsbyggande Befolkningsökning Källa: SCB. En väl fungerande bostadsmarknad bör erbjuda en mångfald av boendeformer, eftersom hushållen har olika behov och förutsättningar som skiftar över tiden. Här kan det dock åter lyftas fram att de stora potentialerna när det gäller att få en växande befolkning, ligger i den mycket flyttbenägna gruppen unga människor i åldern år, samt att förmå fler invandrare att bo kvar i länet. Det är därför nödvändigt att dessa gruppers behov av bostäder med tydlighet återspeglas i bostadsplaneringen. Länsstyrelsen lyfter dessutom fram i sin analys att bostadsmarknaden kommer att ställas inför tre stora utmaningar de kommande åren till följd av demografiska förändringar. Det handlar om att: a) 90-talisterna flyttar hemifrån De stora barnkullarna som föddes i början av 1990-talet kommer att börja söka sig ut på bostadsmarknaden inom kort. Då detta är en ekonomiskt svag grupp som företrädelsevis bor i ensamhushåll kommer efterfrågan på små lägenheter att öka. Under senare år har det byggts få enrumslägenheter, varför Örebro län kan komma att få en bristsituation på bostadsmarknaden. 43 Länsstyrelsen i Örebro län (2009) Läget på bostadsmarknaden i Örebro län Publ. Nr. 2009:29. Örebro: Länsstyrelsen i Örebro län. 49

20 b) 40-talisterna söker nya boendeformer Den andra demografiska utmaningen kommer från de stora barnkullarna som föddes på 1940-talet. En stor del av dem kommer att bo kvar i sina nuvarande bostäder, men många förväntas söka nya boenden inom de närmaste åren. Då denna grupp generellt är kapitalstark kan man förvänta att de i första hand efterfrågar större lägenheter i centrala lägen. Nybyggnation av denna kategori bostäder är idag i stort sett koncentrerad till Örebro stad. En konsekvens av detta kan bli en inflyttning till Örebro stad från kommunerna runt om. För de kommuner som ligger längre bort från Örebro kommun kan effekten bli att 40-talisterna bor kvar i sina egnahem längre. Detta kan medföra att det bildas proppar på bostadsmarknaden då det inte erbjuds villaboenden i tillräcklig omfattning för barnfamiljer i dessa kommuner. c) Den tredje utmaningen är den ökande andelen äldre i länet. Detta förväntas bland annat öka kraven på särskilda boenden. I tre av länets kommuner (Laxå, Hällefors och Ljusnarsberg) är mer än 20 procent av befolkningen över 65 år. Länets yngsta befolkning finns i Örebro kommun. Byggnadsbehov För en väl fungerande bostadsmarknad räcker det inte med att varje hushåll kan få en bostad. Förutom att varje hushåll behöver en bostad bör det dessutom finnas en bostadsreserv. En anledning till detta är att även om det finns rätt antal lägenheter är det inte säkert att de matchar med befolkningens efterfrågan på bostadstyp, upplåtelseform, etc. Med andra ord kan man säga att behovet av bostäder är uppfyllt men däremot inte efterfrågan på bostadstjänster. Detta problem är olika stort i tillväxtregioner och avfolkningsregioner. I tillväxtregioner handlar det om att bygga rätt bostäder med rätt upplåtelseformer för att tillfredsställa efterfrågan. I avfolkningsregioner, där det inte finns något kvantitativt byggbehov, är problemet större. Byggs nya bostäder för att tillfredställa efterfrågan medför detta att ett antal bostäder kommer att stå tomma. Detta kan till viss del lösas genom att bygga om befintliga bostäder istället för att nyproducera bostäder. En andra anledning är att de lediga bostäderna kan vara lokaliserade på fel ställe inom en region, exempelvis om det saknas lägenheter på centralorten. Även i detta fall kan det finnas rätt antal bostäder men de finns på fel plats. Också här skiljer sig problemen åt mellan tillväxtregioner och avfolkningsregioner. I tillväxtregioner är det bara fråga om att bygga de nya bostäderna på rätt ställe. I avfolkningsregioner är dock problemet mer komplext. Här är det inte säkert att lösningen är nyproduktion av bostäder. Anledningen till att bostäderna är lokaliserade på ett sätt som gör dem mindre intressanta för konsumenten kan t.ex. bero på att serviceutbudet i vissa ytterområden är dåligt, att kollektivtrafiken är dåligt utbyggd eller att presumtiva hushåll helt enkelt saknar information om tillgängliga bostäder i mindre orter utanför den regionala centralorten. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det inte självklart att lösningen är att bygga nya bostäder. Om man väljer att bygga i centralorten leder dock detta till att det blir tomma lägenheter någon annanstans i regionen, vilka sannolikt senare kommer att rivas. Boverket gör regelbundna långsiktiga bedömningar av behovet av nya bostäder. Boverket delar här upp bostadsmarknad efter länets lokala arbetsmarknadsregioner (LA). Samtliga LA i länet har byggbehov, men det är endast LA Örebro som förväntas ha en positiv hushållstillväxt. 50

21 Detta betyder att det framtida bostadsbyggandet i länet behöver ligga på en nivå om cirka bostäder per år. Detta innebär ungefär samma nivå som för Per Byggbehov Per år inv. LA Örebro LA Karlskoga ,8 LA Ludvika ,8 LA Filipstad ,2 Källa: Boverket. Var finns marknadsmässiga förutsättningar för bostadsbyggande? En förutsättning för så gott som allt bostadsbyggande är att det finns en lokal marknad, så att det går att sälja eller hyra ut de bostäder som byggs. För närvarande finns det mycket stora variationer inom länet när det gäller de marknadsmässiga förutsättningarna för bostadsbyggande. Figur 5: Vänstra bilden visar relationen mellan antalet nybyggda bostäder per invånare och utvecklingen av priserna på småhus. Högra bilden visar relationen mellan nybyggda bostäder per invånare och befolkningsutvecklingen Nybyggande och småhusprisutveckling Nybyggande och befolkningsutveckling Källa: Arena för tillväxt. Som nämnts tidigare drivs bostadsbyggandet i hög grad fram av befolkningsutvecklingen. Men samtidigt är det inte sannolikt att bostadsbyggandet tar fart om det inte finns marknadsmässiga förutsättningar för byggande. Den vänstra tabellen nedan visar relationen mellan prisutvecklingen av småhus och nybyggande. I Örebro län finns idag flera kommuner där antalet arbetsplatser ökar, men som trots detta inte kunna bryta en negativ befolkningsutveckling. En av orsakerna till detta kan vara avsaknad av marknadsmässiga förutsättningar för bostadsbyggande. Ett sätt att ge en bild av de marknadsmässiga förutsättningarna är genom måttet Tobins q. Tobins q visar relationen mellan byggnadskostnad och försäljningsvärde. Om Tobins q är lika med 1 är kostnaden för att bygga huset lika stor som försäljningsvärdet. Är däremot Tobins q större än 1 lönar det sig att bygga nytt, medan det inte lönar sig att bygga nytt om Tobins q är mindre än I denna indelning av LA ingår Hällefors kommun i LA Filipstad. I senare indelningar av LA har Hällefors blivit en egen LA. 51

22 Karta 16: Tobins q för småhus Källa: Glesbygdsverket. Om befolkningen ska öka i länet är en förutsättning att det byggs nya bostäder. Som det ser ut idag växer befolkningen mest i Örebro stad. Det är också där de bästa marknadsmässiga förutsättningarna för bostadsbyggande finns. Den goda tillgängligheten för Örebro innebär att den får en attraktivitet som yttrar sig i att värdet för bostäder och lokaler är dubbelt så stort som i omlandet. Detta föranleder åtminstone tre reflektioner kring boendemönstrens betydelse för den regionala tillväxten. 52

23 För det första kan vi notera att länsbefolkningen i allt högre grad koncentreras till Öre bro stad. På sikt är det dock inte säkert att staden kan bära hela denn a befolkningstillväxt; att den kan ske på ett hållbart sätt. Det finns därför anledning att undersöka om det kan finns andra områden i länet dit denna befolkningsökning med medföljande bebyggelse kan lokaliseras. För det andra finns det delar av länet som idag har en god tillväxt men samtidigt ett vikande befo lkningsunderlag. Det handlar om Karlskogas lokala arbetsmarknad, men här kan man också urskilja enskilda kommuner, såsom Hallsberg. Den minskande befolkningen går här också hand i hand med svaga marknadsmässiga förutsättningar för bostadsbyggande. För näringslivets del skulle det innebära bättre förutsättninga r för tillväxt om det fanns ett större potentiellt urval av arbetskraft inom nära avstånd. Det kan också noteras att i de delar som ligger utanför Örebro lokala arbetsmarknad har svaga marknadsmässiga förutsättningar för nybyggnation. I synnerhet dessa områden av länet skulle vara betjänta av bättre marknadsmässiga förutsättningar för bostadsbyggande. D etta skulle stärka potentialen för befolkningsökning och förbättra näringslivets tillgång på arbetskraft. För det tredje skulle det skapa bättre förutsättningar för befolkningen att bosätta sig där de helst vill. Detta kan i sig bidr a till en ökad livskvalitet för den enskilde individen. Vi kan också anta att en sådan ökad valfrihet skulle medföra att fler skulle välja att bosätta sig nära arbetet. Detta skulle kunna innebära en minskad belastning på miljön genom kortare pendlingsresor. Det skulle också kunna innebära den enskilde individen kan ägna mindre tid åt pendling, vilket kan leda till en enklare vardag och en generellt högre livskvalitet. För att undersöka om det, med förhållandevis enkla medel, går att förbättra de marknadsmässiga förutsättningarna för bostadsbyggande behövs dock vidare analyser. Vi vet att tillgängligheten till arbete är en nyckelfaktor när det gäller val av boende. En intress ant analys vore därför att undersöka hur förbättringar i kollektivtrafiken, exempelvis enligt målbilden för 2030, kan förbättra de marknadsmässiga förutsättningarna för bostadsbyggande. Kultur och upplevelser för en attrakti v livsmiljö Kultur och upplevelser har ett egenvärde men påverkar även en mängd andra områden. Kulturfrågor kopplas ofta till olika begrepp som attraktivitet, god livsmiljö, innovationer, kreativitet, folkhälsa, demokrati och mångfald. Regional identitet skapas genom en blandning av kulturarv och nutid. Om vi vill bevara och stärka den regionala identitet som finns, gäll er det därför att hitta utvecklingsmöjligheter som utan att hota en orts eller regions karaktär tillåter förändring. Den gemensamma miljön med gatorna, torgen, parkerna och hållplatserna är viktig för livet i staden, tätorten eller stadsdelen. Det hävdas i många sammanhang att Örebro län ha r en svag identitet 45. Vårt län består av flera landskap, inhyser flera dialekter och har ingen tydlig gemensam historia. Samtidigt är det tveksamt om en tydlig regional identitet verkligen är en grundförutsättning för att skapa en regional utveckling. Jämtland, Dalarna och Värmland har starka regionala identiteter med betydlig sämre tillväxt än Örebro län. Skåne å andra sidan är ett exempel där stark regional identitet och tillväxt sammanfaller. Det kan också noteras att samtidigt som intresset för och tillgängligheten till kultur via internet ökar kraftigt. Samtidigt ökar också intresset för levande konserter. Det finns här en tydlig paradox: det ökade kulturutbudet på internet behöver inte innebära en utarmning av den levande kulturens fysiska struktur. Men om gratis tillgång till kultur via nätet är 45 Se t ex Högberg, F. (2009) Örebroregionens framtidsarbete: Process och dialog

24 något som allt fler tar för givet, så bör tillgängligheten till levande kultur vara en lika viktig fråga, inte minst för attraktiviteten i länets olika delar. Det finns knappast underla g att ha ett mer eller mindre komplett kulturutbud i samtliga kommuner eller arbetsmarknadsregioner i länet. Länet har också en rik tillgång till upplevelser av mer platsbunden karakt är. Det kan handla om friluftsliv eller kulturh istoria. Flera undersökningar har visat att tillgången till friluftsliv är betydelsefull för hur attraktivt det är att bo i länet 46. Det är här viktigt att skapa eller upprätthålla en god tillgänglighet till dessa attraktioner, exempelvis med kollektivtrafik. Socioekonomiska mönster i boendet Vi har tidigare varit inne på att det finns stora ino mregionala skillnader i länet. Mycket framträdande bland dessa skillnader är befolknin gsutvecklingen, där vissa delar av länet ökar medan andra minskar. Vi kan också se att olika kategorier av människor bor koncentrerat till olika delar av länet. Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Livsvillkoren och levnadsvanorna har konsekvenser för hur vi mår. Livsvillkoren indirekt genom de vardagliga villkor en människ a lever under. Levnadsvanorna mer indirekt genom de vanor och ovanor som människor har. Social och ekonomisk trygghet har stor betydelse för hälsan. Dessutom har vi som individer stor möjlighet att själva påverka våra förutsättningar för en god hälsa genom att tillägna oss hälsosamma levnadsvanor. En stor andel av befolkningen, 71 procent av kvinnorna och 74 procent av männen, skattar sin hälsa som bra eller mycket bra. Det självskattade allmänna hälsotillstånd et har gradvis förbättrats sedan år Dessutom har skillnaderna mellan män och kvinnor minskat. Det finns dock många faktorer som påverkar hälsotillståndet. Det kan handla om vilken tillvaro man lever i samt vilka vanor man har. Arbetssituationen har en stor betydelse för hur man mår. De människor som mår allra bäst är de som har ett arbete att gå till och som inte är o roliga att bli av med jobbet. Andra faktorer som har en positiv inverkan på hälsan är att ha en ekonomisk buffert och att ha personer i sin omgivning som finns till hands som stöd när behov uppkommer. 47 Hälsotillståndet är också i hög grad kopplat till utbildningsnivån, då en hög utbildningsnivå generellt leder till ett stabilt arbete och en högre lön jämfört med en låg utbildning. Levnadsvanorna har också stor påverkan på hälsotillståndet. Här kan man se att de som motionerar regelbundet, oftare har en god hälsa än andra. Det är också gynnsamt för hälsan att vara normalviktig. Att vara riskkonsument av alkohol eller att röka dagligen är två andra faktorer som har samband med en sämre hälsa. Variationen i upplevt hälsotillstånd mellan kommunerna i länet är mycket stor. För männen kan vi se skillnader från 64 procent till 82 procent och 54 procent till 80 procent för kvinnorna. Ett generellt mönster är att god hälsa samvarierar med ekonomiskt välst ånd i kommunerna. 46 CMA Research (2009) Bilden av Örebroregionen attitydundersökning 2009, rapport 2009:11., Jakobsson, M. (2009) Vad får studenterna att vilja stanna kvar efter studierna? 25 studenters syn på vad som är attraktivt i länet, rapport 2009: Liv och hälsa (2008). 54

25 Karta 17: Andel av befolkningen med god eller mycket god hälsa, andel sysselsatta, andel högutbildade (minst 3 år eftergymnasial utbildning) Källa: CDUST, Tillväxtverket (raps-ris), egna bearbetningar. Om vi undersöker mindre geografiska områden än kommuner, ner mot bostadsområdesnivå, ser vi tecken på en boendesegregation. Med boendesegregation menas att olika kategorier av människor bor koncentrerat till olika delar av staden. I den politiska debatten har boendesegregation ofta betraktats som ett storstadsproblem. Men de analyser som regionförbundet gjort visar att boendesegregationen snarare är ett problem som följer av storskalighet och ensidighet i bostadsområdena. 48 Örebro län visar i stort mycket få tecken på boendesegregation, men inom Örebro stad är boendesegregationen högst påtaglig och ökar dessutom rådde en situation med relativt små, men inte obetydliga, skillnader mellan de olika bostadsområdena. Därefter har de resursstarka områdena blivit mer välmående och framförallt har de resurssvaga områdena fått det väsentligt sämre. Analysen visar att det idag finns en mycket skarp gräns mellan på den ena sidan medelresursstarka till mycket resursstarka områden och på den andra sidan mycket resurssvaga/utsatta bostadsområden. Det finns idag få tecken som tyder på att boendesegregationen skulle vara på väg att minska. Något som är mycket tydligt i boendesegregationen i Örebro är att det finns en samvariation av etniska och socioekonomiska skillnader. I de medelresursstarka till mycket resursstarka bostadsområdena varierar andelen utlandsfödda mellan 8 till 15 procent. I de mycket resurssvaga/utsatta områdena uppgår andelen utlandsfödda till närmare 46 procent, vilket motsvarar mer än hälften av stadens invandrare. Detta betyder att den rikaste befolkningen återfinns i de svenskdominerade villaområdena och den fattigaste i de svenskglesa 48 Eliasson, F. (2009) Lika möjligheter eller skilda verkligheter. 55

26 hyreshusområdena. I de resurssvaga/utsatta bostadsområdena har knappt hälften av den arbetsföra befolkningen någon anknytning till arbetsmarknaden och där går det också nio låginkomsttagare på en höginkomsttagare. I de resursstarka bostadsområdena kan vi istället se en förvärvsfrekvens på över 85 procent och här är procent höginkomsttagare. Vi kan också se att karriärmöjligheterna är sämre för dem som växer upp i utsatta områden. De ungdomar som växte upp i utsatta bostadsområden i början av 1990-talet saknar idag i betydligt större utsträckning jobb, de är i högre grad lågutbildade eller låginkomsttagare jämfört med övriga delar av staden. Den miljö man som ung växer upp i följer med som bagage genom yrkeskarriären. Det innebär att de som vuxit upp i miljonprogramsområden som Brickebacken och Vivalla har betydligt sämre framtida karriärmöjligheterna än de som vuxit upp i mer välbärgade delar av staden. Boendesegregationen har också blivit kraftigt förvärrad. Mycket av denna förvärrade boendesegregation bottnar i det tidiga 1990-talets djupa ekonomiska svacka. Regionförbundets analys visar att det är de utsatta områdena som haft den i särklass svagaste utvecklingen när det gäller inkomst och sysselsättning. Dessa områden har egentligen inte återhämtat sig sedan det tidiga 1990-talet. Den socioekonomiska och den etniska segregationen följs också åt. Några slutsatser kring boende med livskvalitet Till följd av stora demografiska förändringar kommer bostadsmarknaden att ställas inför tre stora utmaningar: 90-talisterna flyttar hemifrån, 40-talisterna söker nya boendeformer, samt den ökande andelen äldre. Det finns en tydlig koppling mellan befolkningsutveckling och byggnadsbehov. Det största byggbehovet finns därför i Örebros lokala arbetsmarknad. Men trots minskande befolkning i övriga delar av länet, finns där också ett visst byggbehov. De marknadsmässiga förutsättningarna dikterar villkoren för nybyggnationen. En förutsättning för bostadsbyggande är att det finns en lokal marknad, så att det får att hyra ut eller sälja de bostäder som byggs. I dagsläget finns det goda marknadsmässiga förutsättningar för nybyggnation i främst Örebro och Kumla. I stora delar av övriga länet är de marknadsmässiga förutsättningarna svaga, vilket är för såväl möjligheten att bygga nya bostäder som för befolkningsutvecklingen. 56

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen

Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen Framtidens infrastruktur och resande i Örebroregionen NTF 2 oktober 2007 Regiondirektör Magnus Persson Regionförbundet Örebro Länets tolv kommuner och landstinget Start 1 jan 2006 1 jan 2007 övertog samordningsansvaret

Läs mer

Regional översiktlig planering för Örebroregionen. Fredrik Eliasson Fredagsakademi 27 jan 2012

Regional översiktlig planering för Örebroregionen. Fredrik Eliasson Fredagsakademi 27 jan 2012 Regional översiktlig planering för Örebroregionen Fredrik Eliasson Fredagsakademi 27 jan 2012 Regional utvecklingspolitik Rumslig planering RUFS gav oss en tankeställare Syfte Ge ett regionalt perspektiv

Läs mer

Ludvikas arbetsmarknadsregion

Ludvikas arbetsmarknadsregion förvärvsfrekvensen (åtminstone inom Karlskoga kommun) indikerar att regionen har en god förmåga att anpassa utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden. Regionen har ett campus under framväxt vilket bör ses

Läs mer

Bostadsförsörjning i mindre kommuner

Bostadsförsörjning i mindre kommuner Bostadsförsörjning i mindre kommuner Bostadsmarknadsläget 2018 De lokala bostadsmarknadernas karaktär Kommuner med svag bostadsmarknad Med svag bostadsmarknad menas en marknad där efterfrågan på bostäder

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Utvecklingsstrategi för Örebroregionen första uppföljningen 2012

Utvecklingsstrategi för Örebroregionen första uppföljningen 2012 Utvecklingsstrategi för Örebroregionen första uppföljningen 2012 Utgångspunkter Primärt syfte: Hur ligger regionen till i förhållande till målen i rusen? Bidrag till att bättre förstå regionens utveckling

Läs mer

Det här är regionförbundet örebro

Det här är regionförbundet örebro Det här är regionförbundet örebro BORLÄNGE LJUSNARSBERG Tolv kommuner i hjärtat av Sverige Våra medlemmar är Örebro läns landsting och kommunerna Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga,

Läs mer

Kollektivtrafiken i Örebro län

Kollektivtrafiken i Örebro län Kollektivtrafiken i Örebro län är ett centralt verktyg i arbetet med att skapa goda möjligheter till vardagasresande, funktionell regionförstoring och omställning till ett hållbart transportsystem. Region

Läs mer

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009

Flerregional systemanalys för Ostlänken. Mars 2009 Flerregional systemanalys för Ostlänken Mars 2009 1 Nyköping- Östgötalänken AB, ägare och adjungerade 2008 Ägare Kommunerna Mjölby, Linköping, Norrköping, Nyköping, Oxelösund, Trosa, Botkyrka + Regionförbundet

Läs mer

Vi satsar på ett hållbart transportsystem och en modern infrastruktur runt Mälaren

Vi satsar på ett hållbart transportsystem och en modern infrastruktur runt Mälaren Handlingsplan Boende 1. Inledning 4 Mälarstäder (Västerås, Eskilstuna, Strängnäs och Enköping) har undertecknat en avsiktsförklaring som identifierar åtta gemensamma, strategiskt viktiga och långsiktiga

Läs mer

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Detta kapitel syftar till att beskriva kommunen samt de förutsättningar som ligger till grund för översiktsplaneringen. Poängteras bör att presentationen är en nulägesbeskrivning

Läs mer

Remissvar Örebro län

Remissvar Örebro län Remissvar Örebro län Fakta 17 remissinstanser; Regionförbundet, Länsstyrelsen, Landstinget, USÖ Örebro universitet, Örebro, Lekeberg, Karlskoga, Degerfors Hallsberg, Kumla, Laxå, Askersund, Nora, Lindesberg,

Läs mer

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet INriktningsmål 2014 Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för

Läs mer

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning Tema-PM inom Strukturbild Blekinge April 2019 Hur hänger det ihop? Samhällsplanering och samhällsutveckling är idag komplexa frågor med många olika aktörer

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län

Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län Regional utvecklingsstrategi 2018 2030 Kortversion Örebroregionen Sveriges hjärta En attraktiv och pulserande region för alla Området som idag kallas Örebroregionen

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 Översyn år 2014 Kommunledningskontoret 2014-05-12 - Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 - Översyn år 2014 Per-Erik Mårtensson,

Läs mer

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

nya bostäder under nästa mandatperiod

nya bostäder under nästa mandatperiod Socialdemokraterna i Stockholm Stockholm 2010-08-10 50 000 nya bostäder under nästa mandatperiod En bostadspolitisk rapport från Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Stockholmsregionen

Läs mer

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet INriktningsmål 2014 Remissversion Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål

Läs mer

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf

Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG. Presentation på Visioner för ett hållbart växande Västsverige , Ylva Löf Förslag till ny ÖVERSIKTSPLAN FÖR GÖTEBORG Process till antagande BN-beslut Samråd BN-beslut Utställning BN-beslut Godkänd Antagande KF STRATEGIER FÖR STADENS UTBYGGNAD Bygg och utveckla centralt! Komplettera

Läs mer

Arena för Tillväxt. En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige

Arena för Tillväxt. En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige Primär målgrupp: lokala och regionala beslutsfattare inom privat och offentlig sektor Vad gör vi? Omvärldsbevakning

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Räta Linjen-gruppen. Projektstöd, WSP Sverige

Räta Linjen-gruppen. Projektstöd, WSP Sverige Räta Linjen-gruppen Räta Linjen-gruppen består av följande intressenter: Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsstyrelsen i Gävleborgs län Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Uppsala län Region Gävleborg

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

4 Mälarstäder

4 Mälarstäder 4 Mälarstäders yttrande gällande Nationell transportplan 2018-2029 Som fjärde största storstadsregion har 4 Mälarstäder idag en befolkning på fler än 320 000 invånare och växer mer än riket i genomsnitt.

Läs mer

Hur går det för Halland? Marie Karlsson, Region Halland

Hur går det för Halland? Marie Karlsson, Region Halland Hur går det för Halland? Marie Karlsson, Region Halland 2015-09-04 Resan mot bästa livsplatsen - en mer attraktiv, inkluderande och konkurrenskraftig region år 2020 än 2014 ATTRAKTIVITET Befolkning Boende

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 fakta Om Sveriges glesoch landsbygder 1 Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 Innehåll Vad är gles- och landsbygd? Glesbygdsverkets definition 3 Karta gles- och landsbygder 4 Befolkning Befolkning

Läs mer

Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt

Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige

Läs mer

SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland

SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland Ett samarbete Regionförbundet Uppsala län Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Örebro Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Västmanlands län

Läs mer

Einar Schuch och Christer Agerback

Einar Schuch och Christer Agerback Trafikverket startar den 1 april 2010 Einar Schuch och Christer Agerback Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv förenklar för operatörer, trafikanter

Läs mer

Inriktningsmål 2015 RÅDSMÖTE 1 (5)

Inriktningsmål 2015 RÅDSMÖTE 1 (5) 1 (5) RÅDSMÖTE Datum Mötesdatum 2014-05-08 2014-05-23 Inriktningsmål 2015 I enlighet med Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för Mälardalsrådet det kommande verksamhetsåret.

Läs mer

KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT. Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik

KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT. Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik KOLLEKTIVTRAFIK OCH TILLVÄXT Helena Leufstadius, Svensk Kollektivtrafik Tillväxt Regionförstoring Samhällsnytta Kollektivtrafikens roll Funktionella regioner Värmland "Tillväxt är bra, tillväxt ska vi

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

2011-06-14 400-2361-11. Boverket Box 534 371 23 Karlskrona

2011-06-14 400-2361-11. Boverket Box 534 371 23 Karlskrona ÅTERRAPPORTERING 1 (10) SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN Plan/Boende Bo Bertilsson Telefon 021-19 52 86 bo.bertilsson@lansstyrelsen.se Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Återrapportering av uppdrag 46 Regional

Läs mer

Gemensamma prioriteringar för Västra Götaland en region och 49 kommuner

Gemensamma prioriteringar för Västra Götaland en region och 49 kommuner Gemensamma prioriteringar för Västra Götaland en region och 49 kommuner Vi bidrar till svensk tillväxt. Samtidigt som klimatmålen nås. Västra Götaland är Sveriges industriella och logistiska nav och står

Läs mer

Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist

Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist Det handlar om jämlik hälsa! Folkhälsa Uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn såväl till nivå som fördelning

Läs mer

Näringsliv och arbetsmarknad

Näringsliv och arbetsmarknad Turism 35 Genom Höga Kusten skapa en hög attraktionskraft som ger en långsiktig, konkurrenskraftig besöksnäring som bidrar till ökad tillväxt och social hållbarhet. (Härnösand Översiktsplan) 36 Turistnäringen

Läs mer

PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan

PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan Hur kan planen bidra till uppfyllnad av klimatmålen år 2030 Trivector PM 2013:18 Rasmus Sundberg Katarina Evanth 2013-04-30 Alternativ användning

Läs mer

Hemuppgift RegLab, 2019 WS2/WS3. Kartlägga olika geografier... Jon Hansson Stefan Karlsson. TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.

Hemuppgift RegLab, 2019 WS2/WS3. Kartlägga olika geografier... Jon Hansson Stefan Karlsson. TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1. TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Hemuppgift RegLab, 2019 WS2/WS3 Kartlägga olika geografier... Jon Hansson Stefan Karlsson Hemuppgift WS2 kartlägg geografier Kombinera olika underlag för att se

Läs mer

Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Lindesbergs kommun

Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Lindesbergs kommun Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Lindesbergs kommun Antagna av Kommunfullmäktige i Lindesberg 2009-xx-xx Bostäder av god kvalitet viktigt för invånarnas välfärd Boendet är grundläggande såväl för

Läs mer

Åtgärder för en enklare byggprocess

Åtgärder för en enklare byggprocess Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2413 av Markus Wiechel (SD) Åtgärder för en enklare byggprocess Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att

Läs mer

Utbyggnad av tunnelbanan till Nacka kommun

Utbyggnad av tunnelbanan till Nacka kommun Utbyggnad av tunnelbanan till Nacka kommun Politisk överenskommelse om en tunnelbanelösning för Ostsektorn Stockholms läns landsting, Stockholms stad samt Nacka och Värmdö kommuner är överens om att gemensamt

Läs mer

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2012

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2012 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2012 En samlande kra! Titel: Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2012 Utgivare: Länsstyrelsen i Örebro län Författare: Kristina Larsson och Lena Lundkvist

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Indikatorer. The Heart of Sweden - Utvecklingsstrategi för Örebroregionen. Utgångsläge för. Inriktningsmål. Utvecklingsområde 1: Kunskap och kompetens

Indikatorer. The Heart of Sweden - Utvecklingsstrategi för Örebroregionen. Utgångsläge för. Inriktningsmål. Utvecklingsområde 1: Kunskap och kompetens Indikatorer The Heart of Sweden - Utvecklingsstrategi för Örebroregionen Utvecklingsområde 1: Kunskap och kompetens Kunskapslyft för barn och unga: Alla elever i grundskolan avslutar sina studier med minst

Läs mer

Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK

Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK Öresundsregionens kvalitet och attraktivitet består till stor del av dess ortstruktur, där ett nätverk av städer och tätorter av olika storlek och med olika kvaliteter

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Inger Sellers Samhällsplanerare 040-675 32 66 Inger.Sellers@skane.se YTTRANDE Datum 2015-03-23 Dnr 1500012 1 (5) Trelleborgs kommun Remiss. Riktlinjer för bostadsförsörjningen

Läs mer

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger

Läs mer

Hur skapar vi attraktivitet över hela vår geografi? Patrik Wallgren Samhällsplaneringschef

Hur skapar vi attraktivitet över hela vår geografi? Patrik Wallgren Samhällsplaneringschef Hur skapar vi attraktivitet över hela vår geografi? Patrik Wallgren Samhällsplaneringschef Agenda 1. Politisk Arktis plattform 2. Regionernas kamp 3. Vad skapar attraktivitet enligt forskning 4. Infrastrukturens

Läs mer

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Målbild med mätbara samt generella mål

Målbild med mätbara samt generella mål Målbild med mätbara samt generella mål I regionala och kommunala dokument finns det en rad mål och visioner. Dessa mål är en viktig del i strukturbilden. Vissa mål är viktigare än andra därför har avgränsningar

Läs mer

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun.

Tema. analys. Utpendlare: En person som är bosatt i Eskilstuna kommun, men förvärvs arbetar i en annan kommun. Nyhetsbrev 2-216 Tema Arbetspendling över kommungränsen Ur ett kommunekonomiskt perspektiv är pendling något positivt. Tillgängligheten till fler arbetsmarknader leder till att fler kan få ett jobb. Att

Läs mer

GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA

GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA Har vi beskrivit nuläget rätt? Frågan om Storregion fattas nodstäder i hela storregionen och arbetsmarknadsregioner. Planera utifrån prognoser istället för mål-förhållningssätt,

Läs mer

29 oktober 18 Ansvarig: Tobias Fagerberg. Demografisk bostadsprognos

29 oktober 18 Ansvarig: Tobias Fagerberg. Demografisk bostadsprognos 29 oktober 18 Ansvarig: Tobias Fagerberg Demografisk bostadsprognos 2018-2027 1 Hushållsprognos för Skåne... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Metod... 3 Befolkning... 3 Hushållskvoter... 4 Avgångar från befintligt

Läs mer

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar 2015:4 Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Regionala perspektiv på den skånska framtiden

Regionala perspektiv på den skånska framtiden Regionala perspektiv på den skånska framtiden Det motsägelsefulla Skåne Å ena sidan, å andra sidan Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark sysselsättningstillväxt men lägst sysselsättningsgrad

Läs mer

Svar på motion 2012:08 om fler företag och arbetstillfällen i Knivsta

Svar på motion 2012:08 om fler företag och arbetstillfällen i Knivsta Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2012/777 2013-08-13 Kommunstyrelsen Svar på motion 2012:08 om fler företag och arbetstillfällen i Knivsta Förslag till

Läs mer

Strukturbild för Skåne - strategier för Det flerkärniga Skåne

Strukturbild för Skåne - strategier för Det flerkärniga Skåne Strukturbild för Skåne - strategier för Det flerkärniga Skåne Strukturbild för Skåne överbrygga glappet mellan det regionala utvecklingsprogrammet och den kommunala översiktsplaneringen för att skapa hållbara

Läs mer

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021

Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan. Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 RAPPORT 1(6) Datum: Bilaga 3 Exempel funktioner ur förslag till Nationell plan Funktioner i Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2010-2021 Nedan beskrivs de identifierade önskvärda funktionerna

Läs mer

Länsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21

Länsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21 Länsstyrelsen i Örebro län Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014 Publ nr: 2014:21 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2014 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2014:21 Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten 2010 Gävleborgs län Bostadsmarknadsläge Hur bedöms bostadsmarknadsläget i kommunen för närvarande? Räknar kommunen med några påtagliga förändringar av bostadsmarknadsläget

Läs mer

Utmaningar på bostadsmarknaden

Utmaningar på bostadsmarknaden ) 1 (5) Handläggare Datum Kikki Liljeblad 20140116 Samhällsplanerare 072-247 13 56 Utmaningar på bostadsmarknaden Bostadsplanering är en komplex fråga. Många faktorer påverkar och kommunen har bara rådighet

Läs mer

Regional tillväxt 2015

Regional tillväxt 2015 Regional tillväxt 2015 Wolfgang Pichler 13 maj 2016 Tjänstemannaforum Utgångspunkter Utgångspunkter Funktionella analysregioner (FA-regioner) Indelning i regiongrupper (stad och land) Ett långsiktigt tidsperspektiv

Läs mer

Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad. Lina Aldén & Mats Hammarstedt

Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad. Lina Aldén & Mats Hammarstedt Boende med konsekvens en ESO-rapport om etnisk bostadssegregation och arbetsmarknad Lina Aldén & Mats Hammarstedt Bakgrund År 2016 är mer än 1,5 miljoner personer, eller ca 16 procent av den totala befolkningen

Läs mer

KOMMUNIKATIONER & INFRASTRUKTUR

KOMMUNIKATIONER & INFRASTRUKTUR 36 kapitel 6 KOMMUNIKATIONER & INFRASTRUKTUR TILL STÖD FÖR VIDGAD REGIONAL ARBETS- OCH BOSTADSMARKNAD OCH LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Snabbare och säkrare resor och transporter i regionen och

Läs mer

2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna

2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna 2011-02-25 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:2 Arbetspendling till och från Eskilstuna I denna

Läs mer

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling Näringsliv och sysselsättning Näringslivet i kommunen omfattade år 2002 ca 2500 arbetstillfällen. Detta var 15% färre än 1990. Branschvis utveckling och fördelning enligt Statistiska Centralbyrån, SCB,

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Örebro län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Örebro län februari 2012 Företagsamheten 2012 Örebro län Företagsamheten 2012 Örebro län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Örebro län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet....

Läs mer

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med

Läs mer

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Antagen av KF , 145. Vision 2030 Vision 2030 Västerviks kommun Livskvalitet varje dag Vår vision om framtiden är ett samhälle där livskvalitet står i fokus varje dag. Ett samhälle där medborgarna, gamla som unga, känner glädje, tillhörighet

Läs mer

En Bättre Sits Storregional systemanalys i korthet

En Bättre Sits Storregional systemanalys i korthet En Bättre Sits Storregional systemanalys i korthet Gemensamma prioriteringar för transportinfrastrukturen i sju län: Stockholm, Uppsala, Västmanland, Örebro, Sörmland, Östergötland och Gotland. Stockholm-Mälarregionen

Läs mer

ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE

ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE POSITIONSPAPPER INFRASTRUKTUR & TRANSPORT 2016 1 ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE Vi sex regioner i Sydsverige; Jönköping, Kronoberg, Kalmar,

Läs mer

Länsstyrelsens länsuppdrag

Länsstyrelsens länsuppdrag Uppgradering av RUP Länsstyrelsens länsuppdrag I startblocken mot nästa programperiod Ny strategi med vissa kvantitativa mål blir styrande Dialogmöten Innovation och förnyelse Tillgänglighet Kompetensförsörjning

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Matchning och attraktionskraft i Örebro län

Matchning och attraktionskraft i Örebro län Matchning och attraktionskraft i Örebro län Fredrik W Andersson nationalekonom, fil. dr, SCB Agneta Blom kommunfullmäktiges ordförande i Örebro (S) Susanne Gullberg Brännström sakkunnig, SCB Pernilla Norlin

Läs mer

Pendlingsmönster in, ut och inom länet

Pendlingsmönster in, ut och inom länet 2013:2 Pendlingsmönster in, ut och inom länet Det har sedan länge varit känt att regionens arbetsmarknadsområde är betydligt större än själva länet. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som

Läs mer

Utvecklingsområde 1. Kunskap och kompetens. Välkomna!

Utvecklingsområde 1. Kunskap och kompetens. Välkomna! Utvecklingsområde 1 Kunskap och kompetens Välkomna! Workshop Kunskap och kompetens Introduktion av Peter Morfeldt Vart ska vi och vad gör vi för att nå målen, inom kunskapslyft barn och unga (5 min) Presentation

Läs mer

Företagsamheten Örebro län

Företagsamheten Örebro län Företagsamheten Örebro län FEBRUARI 2011 Sammanfattning 2010 var ett hyfsat år för företagsamheten i Örebro. Under året ökade antalet företagsamma personer med 350 personer, det vill säga en ökning med

Läs mer

Underlag till regionalt serviceprogram (RSP)

Underlag till regionalt serviceprogram (RSP) Samhällsanalys VGR Analys 2018:25 Västra Götalandsregionen 2018-11-06 Underlag till regionalt serviceprogram (RSP) 2019-2020 Fakta om demografi, sysselsättning, pendling och tillgång till service. 2 Innehållsförteckning

Läs mer

Yttrande över utredning om Karlsborgsbanan

Yttrande över utredning om Karlsborgsbanan D ATU M 2012-10-19 Regionutvecklingsnämnden Yttrande över utredning om Karlsborgsbanan Skaraborgs Kommunalförbund har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerade utredning. Förbundet vill framföra

Läs mer

Tillväxtstrategi för Halland Mars och April 2014

Tillväxtstrategi för Halland Mars och April 2014 Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020 Mars och April 2014 Det regional uppdraget Region Halland uppdraget att leda det regionala utvecklingsarbetet Skapa en hållbar tillväxt och utveckling i Halland Ta

Läs mer

Halmstad 2014.03.12 Jörgen Preuss, Ann-Mari Bartholdsson

Halmstad 2014.03.12 Jörgen Preuss, Ann-Mari Bartholdsson Halmstad 2014.03.12 Jörgen Preuss, Ann-Mari Bartholdsson Det regionala utvecklingsuppdraget Genom den regionala tillväxtpolitiken ska människor och företag kunna växa och utvecklas av egen kraft. Strategiskt

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Jessica Ulfgren Projektkoordinator 040-675 32 36 Jessica.Ulfgren@skane.se YTTRANDE Datum 2017-04-03 Dnr 1701114 1 (5) Östra Göinge kommun Strategisk planering och utredning

Läs mer

VISION VÄSTRA GÖTALAND - DET GODA LIVET

VISION VÄSTRA GÖTALAND - DET GODA LIVET - DET GODA LIVET Gemensam inriktning för att stärka Västra Götaland som en attraktiv region. Har tagits fram tillsammans med kommunförbunden och i samarbete med organisationer, högskolor/universitet, statliga

Läs mer

DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE

DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE DEN FLERKÄRNIGA MILJONSTADEN SKÅNE MANIFEST FÖR ETT SAMVERKANDE SKÅNE Skåne är år 2030 en attraktiv och livskraftig region med flera starka tillväxtmotorer och en mångfald av livsmiljöer. Skåne har dragit

Läs mer

Arbetspendlingens struktur i Skåne

Arbetspendlingens struktur i Skåne Arbetspendlingens struktur i Skåne Underlagsrapport till Regional systemanalys för infrastrukturen i Skåne Författare: Kristoffer Levin, Region Skåne Innehållsförteckning 1. BAKGRUND 3 1.1 Lokala arbetsmarknader

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram

Bostadsförsörjningsprogram Dnr KS14.339 Bostadsförsörjningsprogram 2016-2025 Förslag 2016-07-08 Sektor samhällsbyggnad Innehåll 1 Bostadsförsörjningsprogrammets syfte och roll 3 2 Mål och inriktningar för bostadsbyggandet 4 3 Dagens

Läs mer

Knivsta kommun PM framtida utvecklingspotential

Knivsta kommun PM framtida utvecklingspotential 2017-06-18 Knivsta kommun PM framtida utvecklingspotential Sveriges snabbast växande kommun (2015), en kommun i omvandling från ett småstadssamhälle till en stad i Sveriges starkaste tillväxtregion. En

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av oktober 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av oktober 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 8 november 2013 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län oktober 2013 12 922 (9,3 %) 6 024 kvinnor (9,2 %) 6 898 män (9,5 %) 3

Läs mer

Sammanfattning. Se OECD (2013). 2. Se SCB (2015). 3. Se Migrationsverket (2015).

Sammanfattning. Se OECD (2013). 2. Se SCB (2015). 3. Se Migrationsverket (2015). Sammanfattning År 2015 var mer än 1,5 miljoner personer, eller över 16 procent av den totala befolkningen som bodde i Sverige, födda utomlands. Därutöver hade mer än 700 000 personer födda i Sverige minst

Läs mer