Kommunfullmäktiges sammanträde

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kommunfullmäktiges sammanträde"

Transkript

1 -3, KF :00 Kallelse till Kommunfullmäktiges sammanträde kl i PB-hallen, Folkets Hus Gruppmöten S,V,Mp i Vinterrummet kl Alliansen i Sonaten 2 kl 17.00

2 -2, KF :00 LEDAMÖTER Kjell Svantesson, ordförande, s N OMRÖSTNINGAR J N J N J N J N Hans Lingblom, s, 1:e vice ordförande Sven Hellström, c, 2:e vice ordförande AnnSofie Andersson, s Katarina Nyberg Finn, s Mona Modin Tjulin, s Anders Edvinsson, s Anna Eriksson, s Anton Waara, s Emil Burman, s Amanda Werin, s Björn S andal, s

3 -2, KF :00 Linn Berglin, s Maria Gerdin, s Mona Nyberg, s Bendigt Eriksson, s Kholod Mahmood, s Henrik Kvist, s Annmari Sandberg Nilsson, s Tomas Frank, s Thomas Andersson, s Annika Olofsson, s Niklas Daoson, s Marie Olofsson, s Jim Nilsson, s Ertu Genctürk, s

4 -2, KF :00 Bert Nyman, s Stefan Konradsson, v Christina Hedin, v Nisse Sandqvist, v Inga-Karin Bergman, v Jan Moberg, mp Hans ten Berg, mp Angelika Lindahl, mp Karin Thomasson, mp Charlotte Oster, mp Maj-Britt Saltin, m S ven Ringvall, m Brita Pettersson, m S verker Jonsson, m

5 -2, KF :00 Lars Carlsson, m Tord Jemteborn, m Lise Hjemgaard-Svensson, m Jananders Mattsson, m Pär Jönsson, m Jon Halvarsson, m Amanda Sahlin, m Gunnar Hjelm, m Anders Hafstad, m Viveca Jonsson, m Magnus Andersson, c Bogna Wojtkiewicz Adolfsson, c Ulf Edström, c

6 -2, KF :00 Carina Asplund, c J N J N J N J N Carina Zetterström, c Nisse Svensson, c Pelle Lundgren, c Bosse S vensson, c Elin Andersson, c Linnea Svensson, c Per Ericsson, c Kia Carlsson, fp Pär Löfstrand, fp Mats El Kott, fp Lennart Ledin, fp Emanuel Sandberg, kd

7 -2, KF :00 Gerhard Carlsson, sd Ersättare Östersund Staden Arbetarpartiet Socialdemokraterna Britt Wikman, Krondikesvägen 72 B, Östersund Ralph Rodin, Krondikesvägen 75, Östersund Eva Andreasson, Norra Strandvägen 8, Frösön Ruth Karlsson, Olof Hasselgrens väg 4, Lit Roland Sundström, Vetevägen 23, BV, Östersund Alvi Berglund, Nyby 205, Lit Anders Widén, Näslägden 120, Häggenås Gabnriella Jonasson, Havrevägen 33, 2 tr, Östersund Göte Murén, Polerarvägen 5, Brunflo Börje Jonson, Benskedsvägen 22, Östersund Birgitta Retzell, Odensalagatan 57 A, Östersund Gudrun Olsson, Odensalagatan 53 A, Östersund David Berglund, Litsvägen 16 A, Östersund Moderata samlingspartiet Tobias Mattsson, Köpmangatan 47 C, Östersund Ragna Unger, Biblioteksgatan 29 C, Östersund Jocke Ekroth, Övre Hantverksgatan 33 A, Östersund Ola Reihammar, Färgargränd 2, Östersund Ive Hörnfeldt, Brunnsgränd 11, Östersund Jacob Arvidsson, Södra Strandvägen 8 C, Frösön Lars Eliasson, Bergsgatan 23 A, Frösön Centern Erika Hermansson, Konstapelgränd 32, Östersund Anders Granbom, Lits-Bye 345, Lit Irene Göransson, Postvägen 5 A, Brunflo Bertil Jonsson, Kari-Larsvägen 4, Orrviken Anna Magnusson, Norderåsen 206, Lit Per Leijon, Ope 314, Östersund

8 -2, KF :00 Vänsterpartiet Stig Söderin, Repslagarstigen 6 D, Östersund Reidar Lunde, Stickvägen 2, Östersund Miljöpartiet de gröna Jimmy Eriksson, Regementsgatan 36 A, Östersund Karin Österberg, Härkevägen 40, Frösön Nina Falkdalen Lindahl, Bergsgatan 110, Frösön Folkpartiet Liberalerna Anna Larsson, Sikvägen 42, Frösön Gunnar Dovner, Ängegatan 31, Östersund Kristdemokraterna Ingrid Gustafsson, Södra Torlandsgatan 23 C, Östersund Karl-Göran Eriksson, Brogränd 10, Östersund Sverigedemokraterna Åke Durre, Torvollsvägen 80, Östersund Johnny Svensson, Hornsgatan 11 B, Frösön Ersättare Östersund utom staden Arbetarpartiet Socialdemokraterna Ruth Karlsson, Olof Hasselgrens väg 4, Lit Roland Sundström, Vetevägen 23, BV, Östersund Alvi Berglund, Nyby 205, Lit Anders Widén, Näslägden 120, Häggenås Britt Wikman, Krondikesvägen 72 B, Östersund Ralph Rodin, Krondikesvägen 75, Östersund Eva Andreasson, Norra Strandvägen 8, Frösön Gabnriella Jonasson, Havrevägen 33, 2 tr, Östersund Göte Murén, Polerarvägen 5, Brunflo Börje Jonson, Benskedsvägen 22, Östersund Birgitta Retzell, Odensalagatan 57 A, Östersund Gudrun Olsson, Odensalagatan 53 A, Östersund

9 -2, KF :00 David Berglund, Litsvägen 16 A, Östersund Moderata samlingspartiet Tobias Mattsson, Köpmangatan 47 C, Östersund Ragna Unger, Biblioteksgatan 29 C, Östersund Jocke Ekroth, Övre Hantverksgatan 33 A, Östersund Ola Reihammar, Färgargränd 2, Östersund Ive Hörnfeldt, Brunnsgränd 11, Östersund Jacob Arvidsson, Södra Strandvägen 8 C, Frösön Lars Eliasson, Bergsgatan 23 A, Frösön Centern Erika Hermansson, Konstapelgränd 32, Östersund Anders Granbom, Lits-Bye 345, Lit Irene Göransson, Postvägen 5 A, Brunflo Bertil Jonsson, Kari-Larsvägen 4, Orrviken Anna Magnusson, Norderåsen 206, Lit Per Leijon, Ope 314, Östersund Vänsterpartiet Stig Söderin, Repslagarstigen 6 D, Östersund Reidar Lunde, Stickvägen 2, Östersund Miljöpartiet de gröna Jimmy Eriksson, Regementsgatan 36 A, Östersund Karin Österberg, Härkevägen 40, Frösön Nina Falkdalen Lindahl, Bergsgatan 110, Frösön Folkpartiet Liberalerna Anna Larsson, Sikvägen 42, Frösön Gunnar Dovner, Ängegatan 31, Östersund Kristdemokraterna Ingrid Gustafsson, Södra Torlandsgatan 23 C, Östersund Karl-Göran Eriksson, Brogränd 10, Östersund

10 -2, KF :00 Sverigedemokraterna Åke Durre, Torvollsvägen 80, Östersund Johnny Svensson, Hornsgatan 11 B, Frösön

11 1, KF :00 KS: 9/2012 KALLELS E Kommunfullmäktige Dnr Meddelanden om nya ledamöter och ersättare 1. Jannike Hillding, m, avsäger sig den 30 november 2011 samtliga politiska uppdrag. Länsstyrelsen meddelar i protokoll den 11 januari 2012 att till ny ledamot i Jannike Hilldings ställe utses Viveca Jonsson, m. Till ny ersättare i Viveca Jonsson, m, ställe utses Christer Siwertsson, m. 2. Christer Siwertsson, m, avsäger den 20 januari 2012 uppdraget som ersättare i kommunfullmäktige. Länsstyrelsen meddelar i protokoll den 27 januari 2012 att till ny ersättare i Christer Siwertssons ställe utses Lars Eliasson, m. 3. Bosse Säll, mp, avsäger sig den 10 januari 2012 uppdraget som ledamot i kommunfullmäktige. Länsstyrelsen meddelar i protokoll den 16 januari 2012 att till ny ledamot i Bosse Sälls ställe utses Charlotte Oster, mp Till ny ersättare i Charlotte Osters ställe utses Daniel Hedin, mp. 4. Daniel Hedin, mp, avsäger sig den 17 januari 2012 uppdraget som ersättare i kommunfullmäktige. Länsstyrelsen meddelar i protokoll den 27 januari 2012 att till ny ersättare i Daniel Hedins ställe har Nina Falkdalen Lindahl, mp, utsetts. 5. Catriné Allansdotter Sandberg, s, avsäger sig den 19 januari 2012 samtliga politiska uppdrag. Länsstyrelsen meddelar i protokoll den 27 januari 2012 att till ny ledamot i kommunfullmäktige i Catriné Allansdotter Sandbergs ställe utses Bert Nyman, s. Till ny ersättare i Bert Nymans ställe utses Göte Murén, s. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

12 1, KF :00 KS: 9/2012 KALLELS E Kommunfullmäktige Dnr Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

13 2, KF :00 KS: 18/2012 KALLELS E Kommunfullmäktige Dnr Protokollets justering, upprop samt fastställande av dagordning 1. Protokollets justering Två ledamöter som tillsammans med ordföranden ska justera protokollet samt två ersättare för dessa utses. Protokollet ska justeras torsdagen den 16 februari, kl på Folkets Hus. Kommunfullmäktiges beslut Till justerande utses Till ersättare utses 2. Upprop 3. Fastställande av dagordning Kommunfullmäktiges beslut Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

14 3, KF :00 KS: 10/2012 Allmänhetens frågestund 1. Frågor från Carl Festin: Fråga1 KALLELS E Kommunfullmäktige Dnr Finns det en praktisk debitering mellen Fältjägaren AB och Östersunds vatten som innebär en subventionerad vattenavgift? Hur mycket har i så fall sammanlagt subventionerats i kronor räknat under tiden detta skett. Görs avläsningarna av oberoende avläsare i så fall vilka. Finns deras protokoll att granska och jämföra med debiteringsunderlagen. Fråga 2 Hur stor är uppvärmda ytan och hur mycket kostade golvvärmeinstallationen i Stortorget specat på material och installationsentreprenaden. Gäller båda frågorna Eftersom frågorna är utsträckta i tiden vill jag ha svaren skriftligt. Även vill jag få besked om det finns svårtolkade uppgifter i underlagen som inte ger direkta och exakta svar på mina frågor. 2. Frågor från Johnny Svensson: Varför kan ej kommunen hålla parkeringen framför turistinformationen fri från snö på vårkanten? Från v 3 och till vårsmältningen april-maj kommer ca 8 st parkeringsplatser ej att kunna användas. Istappar bildas på framsidan av turistbyrån. Detta tyder på att värme stiger upp (läcker värme). Kommunen tappar intäkter på minst 8 st p-platser, 7 dagar i veckan fram till aprilmaj. STÖK och Citygruppens ordförande Anette Lindahl håller med mig. Viktiga p-platser försvinner. Varför händer inget? Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

15 3, KF :00 / :s bilaga: Frågor från Carl Festin Frågor ställda till Östersunds KF Januari Enligt den viljeyttring som antogs för ett antal år sedan mellan Fältjägaren AB och Östersunds kommun inför byggandet av Jämtkraft Arena fanns inskrivet en vattenrabatt för Fältjägaren AB på 50 % på förbrukningen. Detta påpekades av undertecknad som en subvention som Östersunds kommun tecknade men där det var medborgarna anslutna till detta nät fick stå för subventionerna. M ed anledning av att Vatten Östersund enligt uppgift i dagens ÖP belastas med kostnader de inte skall bära är det därför befogat att nu med historiskt verkliga ekonomiska underlag att undersöka hur utfallet i viljeyttringen slutligen utföll. Fråga1. Finns det en praktisk debitering mellen Fältjägaren AB och Östersunds vatten som innebär en subventionerad vattenavgift? Hur mycket har i så fall sammanlagt subventionerats i kronor räknat under tiden detta skett. Görs avläsningarna av oberoende avläsare i så fall vilka. Finns deras protokoll att granska och jämföra med debiteringsunderlagen. Fråga 2. Hur stor är uppvärmda ytan och hur mycket kostade golvvärmeinstallationen i Stortorget specat på material och installationsentreprenaden. Gäller båda frågorna. Eftersom frågorna är utsträckta i tiden vill jag ha svaren skriftligt. Även vill jag få besked om det finns svårtolkade uppgifter i underlagen som inte ger direkta och exakta svar på mina frågor. Östersund 7/ Carl Festin.

16 3, KF :00 / :s bilaga: Fråga från Jonny Svensson

17 4, KF :00 KS: 1453/2011 PROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Medborgarförslag - Förbättra tillgängligheten för funktionshindrade Alex C Kallberg har i medborgarförslag den 10 augusti 2011, föreslagit kommunen att utrusta en centralt belägen handikapptoalett med taklyft samt erbjuda bra öppettider. Miljö- och samhällsnämnden har lämnat yttrande i ärendet. Underlag för beslut Finansutskottet Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag M iljö- och samhällsnämndens beslut Samhällsbyggnads tjänstemannaförslag Medborgarförslag Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut Medborgarförslaget bifalls. Motivering till beslutet: Utgiften för om- och påbyggnad samt installation av taklyft i den befintliga toaletten på Biblioteksgatan beräknas till 0,5-1,0 mkr. Befintlig byggnad innehåller förutom toaletter en transformatorstation. En påbyggnad krävs för att rymma hissanordning/teknikrum. Detta gör att utgiften för åtgärderna blir orimligt höga i befintlig byggnad. I kommunens investeringsplaner ingår att bygga ytterligare en offentlig toalett i centralt läge. Här ska det då vara en förutsättning att taklyft ingår men en sådan investering finns idag inte med i kommunens budget/flerårsplan Utdrag till Alex C Kallberg och miljö- och samhällsnämnden Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

18 4, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag klf> TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr Ulla Nordin Kommunstyrelsen Medborgarförslag - Förbättra tillgängligheten för funktionshindrade Alex C Kallberg har i medborgarförslag den 10 augusti 2011, föreslagit kommunen att utrusta en centralt belägen handikapptoalett med taklyft samt erbjuda bra öppettider. Miljö- och samhällsnämnden har lämnat yttrande i ärendet. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag M iljö- och samhällsnämndens beslut Samhällsbyggnads tjänstemannaförslag Medborgarförslag Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges beslut Medborgarförslaget avslås. Motivering Utgiften för om- och påbyggnad samt installation av taklyft i den befintliga toaletten på Biblioteksgatan beräknas till 0,5-1,0 mkr. Befintlig byggnad innehåller förutom toaletter en transformatorstation. En påbyggnad krävs för att rymma hissanordning/teknikrum. Detta gör att utgiften för åtgärderna blir orimligt höga i befintlig byggnad. I kommunens investeringsplaner ingår att bygga ytterligare en offentlig toalett i centralt läge. Här ska det då vara en förutsättning att taklyft ingår men en sådan investering finns idag inte med i kommunens budget/flerårsplan Bakgrund Se skrivelse samhällsbyggnad Kommunledningsförvaltningen vill informera om att offentliga toaletter med handikappanpassning finns också i hamnen, nära Glashyttan och på P-huset. Trafik och Park meddelar att den beräknade investeringskostnaden för en taklyft, 0,5 1,0 mkr, är i stort sett densamma oavsett var den installeras. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

19 4, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag klf> TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Bengt Marsh kommundirektör Bert Olof Åkerström bitr kommundirektör Utdrag till Alex C Kallberg och miljö- och samhällsnämnden Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

20 4, KF :00 / :s bilaga: 337, MSN PROTOKOLL 1 Miljö- och samhällsnämnden Dnr Medborgarförslag - Förbättra tillgängligheten för funktionshindrade Kommunledningsförvaltningen har för yttrande översänt ett medborgarförslag från Alex C Kallberg om att kommunen utrustar en centralt belägen handikapptoalett med taklyft samt erbjuder utökade öppettider. Underlag för beslut Samhällsbyggnads tjänstemannaförslag Medborgarförslag från Alex C Kallberg Miljö- och samhällsnämndens beslut Nämnden föreslår kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget. Motiv: Utgiften för om- och påbyggnad samt installation av taklyft i den befintliga toaletten på Biblioteksgatan beräknas till 0,5-1,0 mkr. Befintlig byggnad innehåller förutom toaletter en transformatorstation. En påbyggnad krävs för att rymma hissanordningen/teknikrum. Detta gör att utgiften för åtgärderna blir orimligt höga i befintlig byggnad. I kommunens investeringsplaner ingår att bygga ytterligare en offentlig toalett i centralt läge. Här ska det då vara en förutsättning att taklyft ingår. Investeringen ingår inte i nämndens budgetförslag för Utdrag till kommunstyrelsen, bilaga tjänstemannaförslag Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

21 4, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag sb> TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr Jan Asplund Miljö- och samhällsnämnden Medborgarförslag - Förbättra tillgängligheten för funktionshindrade Kommunledningsförvaltningen har för yttrande översänt ett medborgarförslag från Alex C Kallberg om att kommunen utrustar en centralt belägen handikapptoalett med taklyft och erbjuder utökade öppettider. Underlag för beslut Samhällsbyggnads tjänstemannaförslag Medborgarförslag från Alex C Kallberg Förslag till beslut Nämnden föreslår kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget. Motiv: Utgiften för om- och påbyggnad och installation av taklyft i den befintliga toaletten i Biblioteksgatan beräknas till 0,5-1,0 mkr. Befintlig byggnad innehåller förutom toaletter en transformatorstation. En påbyggnad krävs för att rymma hissanordningen/teknikrum. Detta gör att utgiften för åtgärderna blir orimligt höga i befintlig byggnad. I kommunens investeringsplaner ingår att bygga ytterligare en offentlig toalett i centralt läge. Här ska det då vara en förutsättning att taklyft ingår. Investeringen ingår inte i nämndens budgetförslag för Bakgrund Medborgarförslaget från Alex C Kallberg med innebörden att en centralt belägen offentlig toalett utrustas med taklyft så att en rörelsehindrad person i rullstol ska kunna gå på toaletten och uträtta sina behov även på en sen kväll. Den i dag mest centralt placerade är den i Biblioteksgatan nedanför Prästgatan. Toaletten är en färdig modultoalett som har byggds in i en byggnad som är anpassat till stadsmiljön och som även inrymmer en transformatorstation. Leverantören av modulerna bedömer att det är möjligt att bygga till en taklyft till en kostnad på 0,5 1 miljon kronor. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

22 4, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag sb> TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr Den höga kostnaden hänförs till att nuvarande teknikrum måste flyttas för att lyften ska kunna låsas in bakom toalettutrymmet och att byggnaden måste utökas. Det tillkommer ett kodlåssystem för att den som har behov av lyften ska komma åt den. En sådan anordning är inget som går att ha öppet och tillgängligt för alla. I en framtida utökning av en offentlig toalett i ett centralt läge så bör behovet av hissanordning tillgodoses. SAMHÄLLSBYGGNAD Lars Andersson förvaltningschef Bertil Danielsson avd chef trafik och park Utdrag till kommunstyrelsen, bilaga tjänstemannaförslag Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

23 4, KF :00 / :s bilaga: Medborgarförslag

24 5, KF :00 KS: 1845/2011 PROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Medborgarförslag - Analys av hur regionbildningen påverkar Östersunds kommuns framtid Bengt Åsengård, M ikael Berlin, Nils Ericsson, Birgit Eriksson, Lennart Sundström och Bertil Byström föreslår i medborgarförslag den 7 oktober 2011 att Östersunds kommunfullmäktige föreslås ta initiativ till en egen, fristående analys av hur kommunens framtid påverkas under olika förutsättningar, att vara kvar som motor i Jämtlands län, ingå som en minoritet i Mittsverigeregionen eller i ett Stornorrland. Med tanke på tidsaspekten i regionbildningsprocessen begärs samtidigt att medborgarförslaget behandlas skyndsamt. Förslagsställarnas synpunkter och argument redovisas i bifogade medborgarförslag. Underlag för beslut Finansutskottet Förslag från kommunstyrelsens ordförande Medborgarförslag Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut Medborgarförslaget om analys av hur regionbildningen påverkar Östersunds kommuns framtid avslås eftersom frågan inte längre är aktuell. Utdrag till förslagsställarna Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

25 5, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> FÖRS LAG Dnr Kommunstyrelsen Medborgarförslag - Analys av hur regionbildningen påverkar Östersunds kommuns framtid Bengt Åsengård, M ikael Berlin, Nils Ericsson, Birgit Eriksson, Lennart Sundström och Bertil Byström föreslår i medborgarförslag den 7 oktober 2011 att Östersunds kommunfullmäktige föreslås ta initiativ till en egen, fristående analys av hur kommunens framtid påverkas under olika förutsättningar, att vara kvar som motor i Jämtlands län, ingå som en minoritet i Mittsverigeregionen eller i ett Stornorrland. Med tanke på tidsaspekten i regionbildningsprocessen begärs samtidigt att medborgarförslaget behandlas skyndsamt. Förslagsställarnas synpunkter och argument redovisas i bifogade medborgarförslag. Underlag för beslut Förslag från kommunstyrelsens ordförande Medborgarförslag Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges beslut Medborgarförslag om analys av hur regionbildningen påverkar Östersunds kommuns framtid avslås. Motivering till beslutet En bärande tanke i processen har varit att det är de politiska partierna som ska peka ut färdriktningen, beslut i frågan fattas också av landstingsfullmäktigeförsamlingarna. Det har hållits flera öppna möten kring regionbildningsfrågan, bland annat har föreningen för Region MittSverige haft möten i varje kommun i länet. Vid dessa möten har även Framtid Jämtland varit representerad. Konsekvenser av regionbildningen för Östersund är viktiga men bör utredas i regionsammanhang. Östersunds kommun har i egenskap av medlem i den ideella föreningen MittSverige deltagit i och påverkat beredningsprocessen. Kommunen har inte för avsikt att göra någon egen analys eller föra medborgardialog i frågan. AnnSofie Andersson Utdrag till förslagsställarna Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel Carina Zetterström

26 5, KF :00 / :s bilaga: Medborgarförslag

27 5, KF :00 / :s bilaga: Medborgarförslag

28 6, KF :00 KS: 1362/2010 PROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Byggande av ny arena - passivhustekniker Kommunfullmäktige gav den 8 december Ledningsgruppen för arenan i uppdrag att ur klimatsynpunkt och för att sänka kostnaderna utreda passivhustekniker och andra lågenergitekniker i byggkonstruktion och val av värmesystem etc. Utred hur arenans värme- och kylanläggningar kan samköras och optimeras för att minsta möjliga energiförluster inom arenaområdet, men också närliggande fastigheter. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Östersunds Arena och passivhuskrav, Teknikpartners utredning Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut Utredningen om att använda passivhustekniker godkänns. Jäv Nisse Svensson, c, anmäler jäv och deltar inte i handläggning och beslut. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

29 6, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr Ellen Arnesson Kommunstyrelsen Byggande av ny arena - passivhustekniker Kommunfullmäktige gav den 8 december Ledningsgruppen för arenan i uppdrag att ur klimatsynpunkt och för att sänka kostnaderna utreda passivhustekniker och andra lågenergitekniker i byggkonstruktion och val av värmesystem etc. Utred hur arenans värme- och kylanläggningar kan samköras och optimeras för att minsta möjliga energiförluster inom arenaområdet, men också närliggande fastigheter. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Östersunds Arena och passivhuskrav, Teknikpartners utredning Kommunstyrelsens förslag till beslut Kommunfullmäktiges beslut Utredningen om att använda passivhustekniker godkänns. Bakgrund Se bifogade utredning från Teknikpartner norr AB. I Bilaga I sidan 25 och 26 (Östersund Arena januari 2012) beskrivs närmare vilka tekniska lösningar som valts. De teknikval som gjorts är genomgående energieffektiva lösningar. Det har bland annat gjorts en merinvestering på 2, 4 miljoner kronor som med dagens energipriser minskar driftkostnaden med kronor per år. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Bengt Marsh Bertil Åsén Utdrag med utredning till Elin Andersson Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

30 6, KF :00 / :s bilaga: Utredning Passivhus 1 (2) ÖSTERSUNDS ARENA OCH PASSIVHUSKRAVEN Bakgrund Östersunds kommun har i kommunfullmäktige beslutat att vi ska utreda energibesparande åtgärder och däri ingående delar och tillämpning av passivhustekniken På uppdrag av Bo Jonsson Bygg & Projektering, Östersunds Kommun, har vi utrett huruvida passivhus-konceptet kan tillämpas i samband med projektering/uppförande av Östersunds Arena samt vilka energibesparande åtgärder som vidtagits. Energibesparande åtgärder vid Östersunds Arena I samband med framtagning av systemhandlingar för Östersunds Arena har stort fokus lagts på att erhålla en energieffektiv anläggning med låga driftkostnader. Ett tätt klimatskal med effektiv isolering Behovsanpassad ventilation med hög återvinningsgrad Ventilationen i ishallarna utformas så att luftrörelser över de kalla isytorna undviks Effektiva kylmaskiner för isbanorna som körs med optimerade drifttemperaturer Energieffektiv avfuktning av luften i de två ishallarna. Överskottsvärme från kylmaskinerna återvinns i största möjliga utsträckning bland annat med hjälp av värmepump. Detta medför att behovet av tillskottsvärme i form av fjärrvärme är förhållandevis litet. Passivhus Begreppet passivhus myntades av Dr Wolfgang Feist som byggde Tysklands första passivhus och är grundare av Passivhaus Institut i Darmstadt. I Sverige har Forum för Energieffektiva Byggnader (FEBY) utvecklat en kravspecifikation anpassad för svenska förhållanden. Kortfattat kan denna teknik förklaras med att man bygger energisnålt genom att: minimera värmeförluster genom klimatskalet (väggar, tak, golv, fönster, dörrar) installera effektiv ventilation tillvarata värme från de boende, elektriska apparater och instrålad sol Detta innebär krav på ett lufttätt klimatskal med extra tjock isolering samt fönster och dörrar med låga energiförluster. I riktlinjerna för passivhus ingår att byggnaden inte får använda mer än en viss mängd energi per m²/år. För bostäder och lokaler i vår klimatzon anger de svenska normerna för passivhus att tillförd effekt för uppvärmning inte får överstiga 14 W/m², vid lägsta utomhustemperatur. Filinformation: C:\DOCUME~1\kerfri\LOCALS~1\Temp\1a\epj_att_9_2.doc

31 6, KF :00 / :s bilaga: Utredning Passivhus 2 (2) Passivhus-konceptet är således ursprungligen tänkt för bostäder där värme från boende och hushållsmaskiner står för en betydande del av husets värmebehov. I en arenaanläggning av detta slag: är persontätheten och därmed avgiven personvärme mycket lägre än i en bostad är takhöjden ca 4 ggr högre än i en bostad krävs förhållandevis stor tillförd effekt/energi till kylmaskinerna för isytorna de kalla isytorna kyler luften i ishallarna är temperaturen i ishallarna lägre än i bostäder Slutsatser angående passivhusteknik vid Östersunds Arena 1. Ovanstående faktorer medför att kraven på effektbehov resp energiförbrukning enligt Passivhus-konceptet ej är tillämpbara för denna typ av byggnad. 2. Kraven enl Passivhus-konceptet kan tillämpas beträffande: lufttäthet i klimatskalet effektiv ventilation 3. Extra isolering i väggar och tak utöver krav enl bygglagstiftning, kan ej motiveras pga tillgång av billig överskottsvärme från kylmaskiner/värmepump. I de två ishallarna är dessutom värmeförlusterna genom klimatskalet mindre än hälften beroende på att temperaturen här är betydligt lägre än vad som är normalt. Östersund Teknikpartner norr AB Bertil Nordenberg Filinformation: C:\DOCUME~1\kerfri\LOCALS~1\Temp\1a\epj_att_9_2.doc

32 7, KF :00 KS: 1362/2010 PROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Byggande av ny arena slutlig utformning och ambitionsnivå Kommunfullmäktige beslutade den 28 april att kommunfullmäktige ska fatta beslut om slutlig utformning och ambitionsnivå efter genomförd projektering. Projekteringen är nu slutförd till och med systemhandlingsnivå och drift- och investeringskalkylerna är klara. Kulturoch fritidsnämnden godkände den 18 januari upprättat förslag till driftkostnadskalkyl. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag , reviderat Östersund Arena Januari 2012, Bilaga I Kultur- och fritidsnämndens beslut Kultur- och fritidsnämndens tjänstemannaförslag , Bilaga II Yrkanden AnnSofie Andersson, s: 1. Förslag till kommunstyrelsens beslut antas. 2. Förslag till beslut i kommunfullmäktige antas med tillägg av följande punkt 4 (från kultur- och fritidsnämnden) Upprättad driftkostnadskalkyl för den nya arenan, som bygger på av kommunfullmäktige beslutad utformning och ambitionsnivå samt utarbetade systemhandlingar, godkänns förs till kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige. 3. Carina Zetterströms och Pär Löfstrands yrkanden avslås. Carina Zetterström, c: Ärendet avslås med hänvisning till att hyresförhandlingarna inte är klara och därmed finns inte en heltäckande bild av intäktssidan. Pär Löfstrand, fp: Tre rackethallar med mått för squashspel inryms i den slutliga utformningen. Vidare yrkar jag att utrymme skapas för en löparbana om tre löparbanor inryms inom arenans väggar. Genom att skapa lokaler även för racketsport och löpning säkerställer kommunen fler hyresintäkter genom att arenan inrymmer mer mångfald än i den föreslagna utformningen. Kostnaden för detta täcks av ökade driftintäkter från föreningar och medborgare som kommer nyttja dessa lokaler. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

33 7, KF :00 KS: 1362/2010 PROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Proposition Ordförande ställer först proposition på AnnSofie Anderssons förslag till kommunstyrelsens beslut och finner att kommunstyrelsen antar detta. Ordförande ställer proposition på AnnSofie Anderssons och Carina Zetterströms yrkanden och finner att kommunstyrelsen antar AnnSofie Anderssons yrkande. Omröstning Omröstning begärs Propositionsordning Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning Ja-röst för bifall till AnnSofie Anderssons yrkande Nej-röst för bifall till Carina Zetterströms yrkande Omröstningsresultat Med 8 ja-röster mot 7 nej-röster beslutar kommunstyrelsen att anta AnnSofie Anderssons yrkande. Närvaroförteckningen visar hur ledamöterna har röstat Proposition Ordförande ställer proposition på AnnSofie Anderssons och Pär Löfstrands yrkande och finner att kommunstyrelsen antar AnnSofie Anderssons yrkande. Kommunstyrelsens beslut Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att undersöka intresset för sponsring av namn på arenan och eventuellt upphandla sponsor. Kommunstyrelsen förslag till kommunfullmäktige Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

34 7, KF :00 KS: 1362/2010 PROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Kommunfullmäktiges förslag 1. Slutlig utformning och ambitionsnivåer för byggande av ny arena enligt Bilaga I fastställs. 2. Igångsättningstillstånd för byggande av ny arena beviljas. 3. Investeringskostnaden ska rymmas inom given ram max 260 miljoner kronor. 4. Upprättad driftkostnadskalkyl för den nya arenan, som bygger på av kommunfullmäktige beslutad utformning och ambitionsnivå samt utarbetade systemhandlingar, godkänns. Jäv Nisse Svensson, c, anmäler jäv och deltar inte i handläggning och beslut. Skriftlig reservation Den slutliga utformningen och ambitionsnivån för arenan bör innefatta lokaliteter för fler idrotter för att komma fler medborgare till dels och för att minska kostnaderna för drift. Genom att skapa lokaler även för racketsport och löpning säkerställer kommunen fler hyresintäkter genom att arenan inrymmer mer mångfald än i den föreslagna utformningen. Vidare anser jag att samtliga förhandlingar avseende hyra bör vara förhandlad med respektive föreningar innan beslut kan fattas i ärendet. Pär Löfstrand (fp) Utdrag till Bertil Åsén Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

35 7, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Reviderat Dnr Ellen Arnesson Kommunstyrelsen Byggande av ny arena slutlig utformning och ambitionsnivå Kommunfullmäktige beslutade den 28 april att kommunfullmäktige ska fatta beslut om slutlig utformning och ambitionsnivå efter genomförd projektering. Projekteringen är nu slutförd till och med systemhandlingsnivå och drift- och investeringskalkylerna är klara. Kulturoch fritidsnämnden godkände den 18 januari upprättat förslag till driftkostnadskalkyl. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag , reviderat Östersund Arena Januari 2012, Bilaga I Kultur- och fritidsnämndens beslut Kultur- och fritidsnämndens tjänstemannaförslag , Bilaga II Kommunstyrelsens beslut Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att undersöka intresset för sponsring av namn på arenan och eventuellt upphandla sponsor. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta Kommunfullmäktiges förslag 1. Slutlig utformning och ambitionsnivåer för byggande av ny arena enligt Bilaga I fastställs. 2. Igångsättningstillstånd för byggande av ny arena beviljas. 3. Investeringskostnaden ska rymmas inom given ram max 260 miljoner kronor. Bakgrund Kommunfullmäktige fattade den 8 december ett antal beslut om ambitionsnivåer för den nya arenan. Därefter har systemhandlingar i form av ritningar och beskrivningar upprättats och kostnadskalkyler har färdigställts och kvalitetssäkrats. Investeringskostnaden ryms inom given ram, Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

36 7, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Reviderat Dnr miljoner kronor. Den preliminära driftkostnaden uppgår till drygt 26 miljoner kronor. Investeringskalkyl Till grund för kostnadsbedömningen ligger så kallade systemhandlingar, som innehåller ritningar och beskrivningar, som ska vara underlag för projektering av bygghandlingar. I kalkylen ingår alla entreprenadkostnader för en totalentreprenad inklusive PEAB:s procentpåslag på nedlagda kostnader (6,9 % enligt anbud). I kalkylen som bygger på infordrade offerter ingår alltså kostnader för PEAB:s egna arbeten, materialinköp, upphandlade tjänster som till exempel VVS- installationer, el, styr- och reglersystem, målning och golvläggning. Byggherrekostnaden är cirka 31 miljoner kronor. I kalkylen finns en buffert för oförutsedda kostnader. Prisnivån är kostnadsläget december Det är först nu som projektet har ett bra kalkylunderlag. Det är en logisk följd av valet att arbeta via den så kallade partneringmetoden. Tidigare beräkningar har byggt på översiktliga underlag, uppskattade ambitionsnivåer samt erfarenhetsmässiga schablonvärden för kvadratmeterkostnader. I den första kostnadsbedömningen som låg till grund för fullmäktiges beslut den 28 april 2010 fanns till exempel ritningar endast i form av situationsplaner i skala 1:2000. Den andra kostnadsbedömningen som låg till grund för kommunfullmäktiges inriktningsbeslut den 8 december 2011 baserades på underlag i form av lokalprogram, skalenliga arkitektskisser samt en övergripande teknisk beskrivning. Driftkostnadskalkyl Kultur- och fritidsnämnden har i egenskap av anläggningsägare upprättat förslag till preliminär driftkostnadskalkyl. Beräkningarna bygger på vissa givna förutsättningar som redovisas i Bilaga II. Driftkostnaden sjunker år för år i takt med att räntekostnaden minskar när amorteringar görs. Driftkostnadskalkylen är preliminär och kommer så att vara fram till dess att arenan tas i bruk säsongen 2013/2014. Ledningsgruppen har vid ett flertal tillfällen diskuterat att undersöka marknadens intresse att sponsra arenanamnet, när kommunfullmäktige fattat beslut om den slutliga utformningen. I avvaktan på att frågan blir utredd har kultur- och fritidsnämnden valt att inte ta upp några intäkter för sponsring i driftkostnadskalkylen. Dialog och samverkan Under projekteringsarbetet har det varit ett intensivt arbete för konsulter samt PEAB:s och kommunens projektledning. Projekteringsmöten med alla konsulter har hållits från tisdagseftermiddag till onsdagseftermiddag varannan vecka. Varje gång har representanter för idrotten, tillgänglighetsrådet och Jämtland/ Härjedalens handikappidrottsförbund varit inbjudna Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

37 7, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Reviderat Dnr att träffa arkitekten och projektledningen för att orienteras om projekteringen och ge synpunkter. Detta har upplevts mycket positivt av alla parter. Kultur- och fritidsnämndens kansli har påbörjat diskussioner med berörda föreningar om hyresprinciper, hyresnivåer, öppethållande och andra praktiska frågor. Processen är omfattande och beräknas pågå under våren. Utformning, funktioner och expansionsmöjligheter Arenans placering, utformning, funktioner och expansionsmöjligheter i stort framgår av Bilaga I. Tidigare process Beslutsunderlag med mera för perioden maj 2010 till oktober 2011 redovisas i Projektrapport I Östersunds Arena daterad den 4 oktober 2011 (Dnr ). Rapporten innehåller också en utförligare beskrivning av hela projektet (mål, syfte, projektdirektiv med mera). Fortsatt process Det förväntade resultatet när arenan är färdigbyggd är enligt projektdirektivet punkt en färdig arena som av brukare och allmänhet uppfattas väl fylla de behov som angavs i fullmäktigebeslutet - att projektet har bedrivits kostandseffektivt och hållit ekonomiska ramar och tidsramar - den politiska ledningen anser att man fått bra information och haft goda möjligheter att styra projektet - projektets målgrupper anser att dialogen med kommunen har fungerat väl För att uppnå ovan förväntade resultat är det viktigt att ledningsgruppen även fortsättningsvis träffas kontinuerligt, förslagsvis i samband med finansutskottets sammanträden. Ledningsgruppen definierade själv vid sitt sammanträde den 30 maj 2011 sin uppgift till att - under byggskedet leda och utöva kontroll så att projektet håller sig inom de ramar som fastställs av kommunfullmäktige vad gäller utformning, ambitionsnivå och kostnad Det finns också ett antal uppdrag som ännu inte påbörjats och som kräver politiska ställningstaganden. Ett sådant uppdrag är att utreda förutsättningar och undersöka eventuellt intresse hos externa intressenter att bygga och driva restaurang med kompletterande ytor i en egen fastighet (bildad genom tredimensionell fastighetsbildning) sammanbyggd med arenan. Uppdraget kommer att påbörjas inom kort. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

38 7, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Reviderat Dnr Projektet ska även framöver präglas av öppenhet, dialog och samverkan. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Bengt Marsh Bertil Åsén Utdrag till Bertil Åsén Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

39 7, KF :00 / :s bilaga: Bilaga II

40 7, KF :00 / :s bilaga: Bilaga II

41 7, KF :00 / :s bilaga: Bilaga II

42 7, KF :00 / :s bilaga: Bilaga II

43 7, KF :00 / :s bilaga: Bilaga II

44 7, KF :00 / :s bilaga: Bilaga II

45 7, KF :00 / :s bilaga: Bilaga II

46 7, KF :00 / :s bilaga: Bilaga II

47 7, KF :00 / :s bilaga: Bilaga II

48 7, KF :00 / :s bilaga: Bilaga II

49 7, KF :00 / :s bilaga: Bilaga II

50 7, KF :00 / :s bilaga: Bilaga II

51 7, KF :00 / :s bilaga: Bilaga II

52 7, KF :00 / :s bilaga: Bilaga II

53 7, KF :00 / :s bilaga: 1, KFN PROTOKOLL Kultur- och fritidsnämnden Dnr Ny arena utformning, ambitionsnivå och driftkostnadskalkyl Kommunfullmäktige har beslutat att en arena ska byggas med lokalisering inom Stadsdel Norr, alternativ R3. Den totala investeringsbudgeten uppgår till 260 miljoner kronor. Kultur- och fritidsnämndens kommer att bli ansvarig nämnd för drift och verksamhet vid den nya arenan. Kultur- och fritidsnämndens kansli har därvid utarbetat en driftkostnadskalkyl, som redovisas till nämnden för ställningstagande och beslut samt vidareföring till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Kalkylen utgår från den utformning av arenan som redovisats i pågående projektering. Underlag för beslut Kansliets tjänstemannaförslag Östersund Arena, projektbeskrivning, januari 2012 Kultur- och fritidsnämndens beslut 1. Upprättad driftkostnadskalkyl för den nya arenan, som bygger på av kommunfullmäktige beslutad utformning och ambitionsnivå samt utarbetade systemhandlingar, godkänns. 2. Driftkostnadskalkylen för arenan överlämnas till kommunstyrelsen/fullmäktige för ställningstagande och beslut om slutlig utformning och ambitionsnivå för arenan. 3. I det fortsatta arbetet är det av vikt att flexibla lösningar väljs vid utformning av övriga lokaler, samt att möjligheter att stärka intäkter tas tillvara genom försäljning av reklamplatser i arenan och/eller försäljning av arenanamnet.. Utdrag till kommunstyrelsen/fullmäktige, projektledare, bitr projektledare Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

54 7, KF :00 / :s bilaga: Kvalitetssäkring kostnader upprättade av PEAB

55 8, KF :00 KS: 2347/2010 PROTOKOLL Kommunstyrelsen Medborgarundersökning Dnr Kommunstyrelsen beslutade den 25 januari 2011 att genomföra SCB:s medborgarundersökning under våren. SCB har återfört resultaten i en rapport som ska godkännas och lämnas till nämnder och styrelser för analys och eget utvecklingsarbete utifrån undersökningens resultat. Underlag för beslut Finansutskottet Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag SCB:s M edborgarundersökning Våren 2011 Östersunds kommun SCB:s Medborgarundersökning Våren 2011 Östersunds kommun - Rapportbilaga Kommunstyrelsens beslut Samtliga nämnder uppmanas utforma konkreta effektmål för medborgardialogen Kommunstyrelsens förslag till fullmäktige Kommunfullmäktiges beslut 1. SCB:s rapport 2011 avseende Östersunds kommun våren 2011 godkänns och läggs till handlingarna. 2. Rapporten överlämnas till nämnder och styrelser för analys och utvecklingsarbete för att erhålla högre betygsindex i nästkommande mätning. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

56 8, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr Göran Qvarnström Kommunstyrelsen Medborgarundersökning 2011 Kommunstyrelsen beslutade den 25 januari 2011 att genomföra SCB:s medborgarundersökning under våren. SCB har återfört resultaten i en rapport som ska godkännas och lämnas till nämnder och styrelser för analys och eget utvecklingsarbete utifrån undersökningens resultat. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag SCB:s M edborgarundersökning Våren 2011 Östersunds kommun SCB:s Medborgarundersökning Våren 2011 Östersunds kommun - Rapportbilaga Förslag till beslut Samtliga nämnder uppmanas utforma konkreta effektmål för medborgardialogen Kommunstyrelsens förslag till fullmäktige Kommunfullmäktiges beslut 1. SCB:s rapport 2011 avseende Östersunds kommun våren 2011 godkänns och läggs till handlingarna. 2. Rapporten överlämnas till nämnder och styrelser för analys och utvecklingsarbete för att erhålla högre betygsindex i nästkommande mätning. Bakgrund Östersunds kommun genomförde en egen medborgarenkät fyra gånger under åren Enkäterna genomfördes för att ta reda på hur kommuninvånare och brukare upplever kvaliteten på den kommunala verksamheten och livskvaliteten i kommunen samt hur dessa upplevelser förändrades över tid. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

57 8, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr Våren 2008 beslutade kommunstyrelsen att byta undersökningsunderlag för den återkommande medborgarundersökningen med syfte att kunna jämföra sig med andra kommuner i landet. Åren 2008 och 2011 har kommunen därför använt sig av SCB:s medborgarundersökning som nu har genomförts i 242 kommuner. 178 kommuner har genomfört enkäten mer än en gång. Under våren 2011 genomfördes enkäten i 65 kommuner och det jämförelsematerial som SCB:s rapport använder sig av är de 128 kommuner som genomfört enkäten under hösten 2010 och våren Medborgarundersökningen är en attitydundersökning och inte en brukarundersökning. Attitydundersökningar och brukarundersökningar är verktyg som används för att få en bild av hur våra medborgare ser på sin kommun. Det är viktigt att inhämta kunskap från olika håll, om de områden som undersökningen tar upp. Rapportens analysmodell syftar till att peka ut vilka områden som har särskilt stor betydelse för en förbättring av de helhetsbetyg som medborgarna ger sin kommun. Ur rapporten framgår att det sammanfattande betygsindexet Nöjd-Region- Index (NRI) (hur medborgarna bedömer Östersunds kommun som en plats att bo och leva på) blev 65. Jämfört med genomsnittsresultatet för de 128 kommunerna, som deltagit hösten 2010 och våren 2011, är NRI för Östersunds kommun statistiskt säkerställt högre. För Östersunds kommun är det främst förbättringar av betygsindexen för faktorerna Arbetsmöjligheter, Bostäder, Kommunikationer, Fritidsmöjligheter, Trygghet som kan höja helhetsbetyget Nöjd- Region-Index. 56 procent av medborgarna i Östersunds kommun kan starkt rekommendera vänner och bekanta att flytta till kommunen. Jämfört med genomsnittet för de 128 deltagande kommunerna i undersökningsomgångarna hösten 2010 och våren 2011 är betygsindexet för faktorn Utbildningsmöjligheter statistiskt säkerställt högre. Kommunikationer statistiskt säkerställt högre. Kommersiellt utbud statistiskt säkerställt högre. Fritidsmöjligheter statistiskt säkerställt högre. Trygghet statistiskt säkerställt högre. Bostäder statistiskt säkerställt lägre. Beträffande faktorn arbetsmöjligheter skiljer sig Östersund inte från de övriga 128 kommunerna. Vad tycker medborgarna i Östersunds kommun om kommunens verksamheter? Det sammanfattande betygsindexet Nöjd-Medborgar-Index (NMI) för hur medborgarna bedömer kommunens verksamheter i Östersunds kommun blev 53. Jämfört med genomsnittet för de 128 kommunerna är NMI för Östersunds kommun inte statistiskt säkerställt skilt. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

58 8, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr För Östersunds kommun är det främst förbättringar av betygsindexen för verksamheterna Grundskolan, Äldreomsorgen, Vatten och avlopp, Idrottoch motionsanläggningar, Miljöarbete, Renhållning och sophämtning som kan höja helhetsbetyget Nöjd-Medborgar-Index. Jämfört med genomsnittet för de 128 deltagande kommunerna i undersökningsomgångarna hösten 2010 och våren 2011 är betygsindexet för verksamheten Idrott- och motionsanläggningar statistiskt säkerställt högre. Kultur statistiskt säkerställt högre. Miljöarbete statistiskt säkerställt högre. Vatten och avlopp statistiskt säkerställt lägre. Äldreomsorgen statistiskt säkerställt lägre. Beträffande de 7 övriga faktorerna skiljer sig Östersund inte från de övriga 128 kommunerna (Förskolan, grundskolan, gymnasieskolan, stöd för utsatta personer, räddningstjänsten, gång- och cykelvägar samt gator och vägar). Vad tycker medborgarna i Östersunds kommun om inflytandet i kommunen? Det sammanfattande betygsindexet Nöjd-Inflytande-Index (NII) för hur medborgarna bedömer möjligheterna till inflytande i Östersunds kommun blev 42. NII för Östersunds kommun inte statistiskt säkerställt skilt från genomsnittet för de 128 deltagande kommunerna. För Östersunds kommun är det främst förbättringar av betygsindexen för faktorerna Påverkan, Förtroende som kan höja helhetsbetyget Nöjd- Inflytande-Index. Jämfört med genomsnittet för de 128 deltagande kommunerna i undersökningsomgångarna hösten 2010 och våren 2011 är betygsindexet för faktorn Kontakt statistiskt säkerställt lägre. Faktorerna information, påverkan och förtroende skiljer sig Östersund inte från de övriga 128 kommunerna. I kommunen pågår sedan 2009 projekt Medborgardialog. Projektet leds av en politisk ledningsgrupp. I ledningsgruppen sitter AnnSofie Andersson, Katarina Nyberg Finn och Tord Jemteborn. Sveriges kommuner och landsting (SKL) stöder projektet via sitt nätverk Medborgardialog i praktiken. Syftet med kommunens projekt är att öka medborgarnas engagemang, delaktighet och inflytande. Uppdraget/målet är att definiera KF:s, KS och facknämndernas ansvar och roller, ta fram förslag på arbetsformer, verktyg och mötesplatser för dialog med kommunens medborgare. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

59 8, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr Några konkreta resultat av projektet så här långt är: - inriktnings- och effektmål för inflytande i budget styrprinciper för medborgardialog fastställda av kommunfullmäktige - revidering av reglementen i form av stärkt skrivning om nämnders/styrelsers ansvar för medborgardialog - stärkt inflytande för tillgänglighetsråd, pensionärsråd och ungdomsråd - test av nya metoder och verktyg Målet för 2011 var att öka Nöjd-Inflytande-Indexet i SCB:s medborgarundersökning från 43 (2008) till 45 (2011). Resultatet blev alltså 42 och målet uppnåddes inte. Det är därför viktigt att uppmana samtliga nämnder att vidta konkreta åtgärder i syfte att öka Nöjd-Inflytande-Indexet till nästa mätning. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Bengt Marsh Bert Olof Åkerström Utdrag till: Kommunstyrelsen, kommunens nämnder och förvaltningar samt Christine Wåhlén. Tjänstemannaförslag och SCB:s rapport ska skickas med beslutet Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

60 8, KF :00 / :s bilaga: Rapport Östersunds kommun SCB:s Medborgarundersökning Våren 2011 Östersunds kommun Kommuner som har deltagit i undersökningen

61 8, KF :00 / :s bilaga: Rapport Östersunds kommun SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s Medborgarundersökning våren Resultat Del A Hur bedömer medborgarna sin kommun som en plats att bo och leva på?... 2 Resultat Del B Vad tycker medborgarna om kommunens verksamheter?... 8 Resultat Del C Vad tycker medborgarna om inflytandet i sin kommun? Om undersökningen Inför eget arbete med resultaten Frågeblankett Rapportbilaga Arbeta vidare med resultaten Förändringar i enkäten SCB:s analysmodell med NKI Om undersökningen Diagram och tabeller Del A Hur bedömer medborgarna sin kommun som en plats att bo och leva på? Del B Vad tycker medborgarna om kommunens verksamheter? Del C Vad tycker medborgarna om inflytandet i sin kommun?

62 8, KF :00 / :s bilaga: Rapport Östersunds kommun SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Varje vår och höst erbjuder Statistiska centralbyrån (SCB) Sveriges kommuner att delta i SCB:s Medborgarundersökning. Sammanlagt deltog 65 kommuner i undersökningen våren Sedan undersökningen genomfördes första gången hösten 2005 har 242 av landets kommuner deltagit och 178 av dessa har deltagit mer än en gång. Kommunernas resultat är tillgängliga via I denna rapport redovisas resultatet för medborgarundersökningen i Östersunds kommun. Undersökningen genomfördes mellan den 14 mars och den 10 maj Ett urval på 1000 personer i åldrarna år tillfrågades och av dessa besvarade 55 procent enkäten. Jämförelser med resultat för samtliga kommuner och med kommuner i samma storleksklass avser de 128 kommuner som var med i undersökningen hösten 2010 och våren SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index Resultaten i medborgarundersökningen analyseras med SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index (NKI). Analysmodellen är uppbyggd dels av ett mått på totalnöjdheten och dels av ett antal faktorer som återger delar av den undersökta verksamheten eller området. Analysmodellen syftar till att visa vad som bör prioriteras för att öka nöjdheten hos kommunens medborgare. Helhetsbetyget mäts med tre specifika frågor. Varje faktor mäts i regel med flera frågor. Frågorna besvaras på 10-gradiga skalor, där 1 är lägsta betyg och 10 är högsta betyg. De övergripande resultaten redovisas som betygsindex, vilka kan variera mellan 0 och 100. Ju högre värdet är, desto bättre betyg har kommunens medborgare gett sin kommun. Tre olika delar med var sitt helhetsbetyg Helhetsbetyget Nöjd-Region-Index (NRI), med frågor om kommunen som en plats att bo och leva på. Helhetsbetyget Nöjd-Medborgar-Index (NMI), med frågor om kommunens olika verksamheter. Helhetsbetyget Nöjd-Inflytande-Index (NII), med frågor om medborgarnas inflytande på kommunala beslut och verksamheter. En utförligare beskrivning av analysmodellen finns i rapportbilagan. För att avgöra om skillnaderna i betygsindex är statistiskt säkerställda används följande förfarande: Om intervallen för två indexvärden (indexvärdet ± felmarginalen) inte överlappar varandra är skillnaden mellan indexvärdena statistiskt säkerställd. Även om intervallen för två betygsindex tangerar varandra är skillnaden statistiskt säkerställd. 1

63 8, KF :00 / :s bilaga: Rapport Östersunds kommun Resultat Del A - Hur bedömer medborgarna sin kommun som en plats att bo och leva på? SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Del A. Hur bedömer medborgarna Östersunds kommun som en plats att bo och leva på? (Nöjd-Region-Index) Tabell A1. Nöjd-Region-Index (NRI), indexet Rekommendation samt faktorerna rangordnade efter sina betygsindex för Östersunds kommun. Våren 2011 Betygsindex Felmarginaler NRI 65 ±1,8 Rekommendation 73 ±2,2 Utbildningsmöjligheter 72 ±1,7 Kommersiellt utbud 68 ±2,1 Kommunikationer 67 ±1,7 Fritidsmöjligheter 66 ±1,6 Trygghet 64 ±2,0 Bostäder 53 ±1,9 Arbetsmöjligheter 49 ±2,3 Nöjd-Region-Index Det sammanfattande betygsindexet Nöjd-Region-Index (NRI) för hur medborgarna bedömer Östersunds kommun som en plats att bo och leva på blev 65. NRI för samtliga 128 kommuner som var med i undersökningen hösten 2010 och våren 2011 blev 61. Jämfört med genomsnittsresultatet för de 128 kommunerna är NRI för Östersunds kommun statistiskt säkerställt högre. Jämfört med genomsnittet för kommunerna i samma storleksklass (Fler än invånare) är NRI för Östersunds kommun inte statistiskt säkerställt skillt. För Östersunds kommun är det främst förbättringar av betygsindexen för faktorerna Arbetsmöjligheter, Bostäder, Kommunikationer, Fritidsmöjligheter, Trygghet som kan höja helhetsbetyget Nöjd- Region-Index. 56 procent av medborgarna i Östersunds kommun kan starkt rekommendera vänner och bekanta att flytta till kommunen medan 8 procent vill avråda från det. (Fråga A:9) 2

64 8, KF :00 / :s bilaga: Rapport Östersunds kommun Resultat Del A - Hur bedömer medborgarna sin kommun som en plats att bo och leva på? SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Skiljer sig faktorernas betygsindex i Östersunds kommun från samtliga deltagande kommuner? Diagram A1. Nöjd-Region-Index (NRI), indexet Rekommendation och faktorernas betygsindex för Östersunds kommun samt för samtliga 128 kommuner i undersökningsomgångarna hösten 2010 och våren NRI Rekommendation Arbetsmöjligheter Utbildningsmöjligheter Östersunds kommun Samtliga kommuner Jämfört med genomsnittet för de 128 deltagande kommunerna i undersökningsomgångarna hösten 2010 och våren 2011 är betygsindexet för faktorn Arbetsmöjligheter inte statistiskt säkerställt skillt. Utbildningsmöjligheter statistiskt säkerställt högre. Bostäder statistiskt säkerställt lägre. Kommunikationer statistiskt säkerställt högre. Kommersiellt utbud statistiskt säkerställt högre. Fritidsmöjligheter statistiskt säkerställt högre. Trygghet statistiskt säkerställt högre. Bostäder Kommunikationer Kommersiellt utbud Fritidsmöjligheter Trygghet Betygsindex 3

65 8, KF :00 / :s bilaga: Rapport Östersunds kommun Resultat Del A - Hur bedömer medborgarna sin kommun som en plats att bo och leva på? SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Skiljer sig faktorernas betygsindex i Östersunds kommun från deltagande kommuner i samma storleksklass? Tabell A2. Nöjd-Region-Index (NRI), indexet Rekommendation och faktorernas betygsindex efter kommunstorlek. Samtliga 128 kommuner i undersökningsomgångarna hösten 2010 och våren Kommunens storlek. Antal invånare Samtliga Östersunds < kommuner kommun NRI Rekommendation Arbetsmöjligheter Utbildningsmöjligheter Bostäder Kommunikationer Kommersiellt utbud Fritidsmöjligheter Trygghet ANTAL SVARANDE ANTAL KOMMUNER Jämfört med genomsnittet för kommunerna i samma storleksklass (Fler än invånare) är betygsindexet för faktorn Arbetsmöjligheter statistiskt säkerställt lägre. Utbildningsmöjligheter inte statistiskt säkerställt skillt. Bostäder statistiskt säkerställt lägre. Kommunikationer inte statistiskt säkerställt skillt. Kommersiellt utbud inte statistiskt säkerställt skillt. Fritidsmöjligheter inte statistiskt säkerställt skillt. Trygghet statistiskt säkerställt högre. 4

66 8, KF :00 / :s bilaga: Rapport Östersunds kommun Resultat Del A - Hur bedömer medborgarna sin kommun som en plats att bo och leva på? SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Vilka faktorer bör uppmärksammas för att få nöjdare medborgare i Östersunds kommun? Diagram A2. Nöjd-Region-Index (NRI) Prioriteringsmatris för Östersunds kommun. Våren 2011 Betygsindex Bevara Utb.möjl. Kommers.utb. Lägre prioritet Kommunik. Trygghet Arb.möjl. Bostäder Fritids.möjl. Östersunds kommun Förbättra om möjligt Prioritera 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 Effektmått Faktorer som bör Prioriteras förväntas ha stor påverkan på helhetsbetyget NRI. Dessa har fått relativt låga betygsindex och har förhållandevis hög effekt, dvs. stor påverkan på helhetsbetyget NRI. I en andra prioriteringsgrupp återfinns de faktorer som hamnar uppe till höger i matrisen, Förbättra om möjligt. Även dessa faktorer har förhållandevis höga effektmått och bör därför om möjligt förbättras. Faktorer som hamnat i den nedre vänstra delen av prioriteringsmatrisen kan ges Lägre prioritet eftersom en förbättring av deras låga betygsindex förväntas ha en lägre effekt på NRI. Högst upp till vänster hamnar de faktorer vars betygsindex kan Bevaras. En minskning av betygsindexet kan dock leda till att effektmåttet ökar och faktorn då hamnar i den prioriterade delen av matrisen. Faktorer som bör prioriteras Arbetsmöjligheter, Bostäder Faktorer som bör förbättras om möjligt Kommunikationer, Fritidsmöjligheter, Trygghet Faktorer som kan ges lägre prioritet Ingen faktor har hamnat i detta område. Faktorer som bör bevaras Utbildningsmöjligheter, Kommersiellt utbud 5

67 8, KF :00 / :s bilaga: Rapport Östersunds kommun Resultat Del A - Hur bedömer medborgarna sin kommun som en plats att bo och leva på? SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Jämförelser med tidigare år Diagram A3. Nöjd-Region-Index (NRI), indexet Rekommendation och faktorernas betygsindex för Östersunds kommun hösten 2008 och våren NRI Rekommendation Arbetsmöjligheter* Utbildningsmöjligheter* Bostäder* Kommunikationer* Östersunds kommun deltog även i medborgarundersökningen hösten NRI för Östersunds kommun i årets undersökning blev 65, vilket är statistiskt säkerställt lägre jämfört med hösten 2008 då NRI var 70. Indexet Rekommendation för Östersunds kommun 2011 blev 73, vilket inte är en statistiskt säkerställd förändring jämfört med hösten 2008 då indexet Rekommendation var 77. Till undersökningen hösten 2010 genomgick enkäten en helhetsöversyn. Förändringarna i enkäten handlade främst om att frågor som inte bedömts som relevanta för kommunerna togs bort samt att en stor andel frågor formulerades om och blev tydligare. Även en del nya frågor tillkom. Förändringarna i enkäten påverkar jämförbarheten med tidigare år, framförallt för faktorernas betygsindex. Helhetsbetyget, NRI, är däremot jämförbart mellan samtliga undersökningsomgångar. Kommersiellt utbud* Fritidsmöjligheter* Trygghet* Betygsindex * Faktorn är inte jämförbar mellan våren 2011 och övriga år 6

68 8, KF :00 / :s bilaga: Rapport Östersunds kommun Resultat Del A - Hur bedömer medborgarna sin kommun som en plats att bo och leva på? SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Faktorernas betygsindex efter kön och ålder Tabell A3. Nöjd-Region-Index (NRI), indexet Rekommendation och faktorernas betygsindex efter kön för Östersunds kommun. Våren 2011 Man Kön Kvinna Samtliga NRI 64 ±2,7 67 ±2,5 65 ±1,8 Rekommendation 72 ±3,3 75 ±3,0 73 ±2,2 Arbetsmöjligheter 49 ±3,5 48 ±2,9 49 ±2,3 Utbildningsmöjligheter 71 ±2,5 73 ±2,3 72 ±1,7 Bostäder 51 ±2,7 54 ±2,5 53 ±1,9 Kommunikationer 67 ±2,5 67 ±2,3 67 ±1,7 Kommersiellt utbud 68 ±3,0 68 ±2,9 68 ±2,1 Fritidsmöjligheter 65 ±2,5 68 ±2,1 66 ±1,6 Trygghet 69 ±2,9 60 ±2,7 64 ±2,0 ANTAL SVARANDE Tabell A4. Nöjd-Region-Index (NRI), indexet Rekommendation och faktorernas betygsindex efter ålder för Östersunds kommun. Våren 2011 NRI 58 ±5,9 63 ±6,2 62 ±5,7 68 ±4,9 69 ±4,4 67 ±5,3 72 ±6,2 65 ±1,8 Rekommendation 67 ±8,0 72 ±7,4 68 ±6,8 75 ±5,9 78 ±4,9 74 ±5,8 81 ±6,8 73 ±2,2 Arbetsmöjligheter 42 ±7,6 48 ±8,3 49 ±6,0 56 ±6,4 53 ±5,8 41 ±5,5 44 ±6,1 49 ±2,3 Utbildningsmöjligheter 72 ±6,0 69 ±6,6 72 ±4,9 72 ±4,3 73 ±4,3 73 ±4,2 71 ±5,6 72 ±1,7 Bostäder 46 ±5,8 54 ±6,8 53 ±5,6 58 ±4,8 55 ±4,5 49 ±4,9 50 ±6,2 53 ±1,9 Kommunikationer 66 ±5,7 65 ±6,6 67 ±4,8 66 ±4,1 68 ±4,0 70 ±4,6 70 ±5,5 67 ±1,7 Kommersiellt utbud 68 ±5,8 70 ±6,9 69 ±5,6 70 ±5,9 70 ±5,2 63 ±5,9 64 ±8,2 68 ±2,1 Fritidsmöjligheter 61 ±5,6 66 ±6,2 63 ±4,7 71 ±4,1 68 ±4,0 69 ±4,6 66 ±5,4 66 ±1,6 Trygghet 67 ±6,6 69 ±7,0 66 ±5,4 64 ±5,2 63 ±4,6 60 ±5,6 58 ±8,6 64 ±2,0 ANTAL SVARANDE Ålder år år år år år år 75 år eller Samtliga äldre Betygsindex Felmarg. Betygsindex Felmarg. Betygsindex Felmarg. Betygsindex Felmarg. Betygsindex Felmarg. Betygsindex Felmarg. Betygsindex Felmarg. Betygsindex Felmarg. Betygsindex Felmarg. Betygsindex Felmarg. Betygsindex Felmarg. 7

69 8, KF :00 / :s bilaga: Rapport Östersunds kommun Resultat Del B Vad tycker medborgarna om kommunens verksamheter? SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Del B. Vad tycker medborgarna i Östersunds kommun om kommunens verksamheter? (Nöjd-Medborgar-Index) Tabell B1. Nöjd-Medborgar-Index (NMI), indexet Bemötande och tillgänglighet samt verksamheterna rangordnade efter sina betygsindex för Östersunds kommun. Våren 2011 Betygsindex Felmarginaler NMI 53 ±2,6 Bemötande och tillgänglighet 55 ±2,6 Räddningstjänsten 76 ±1,8 Renhållning och sophämtning 66 ±2,6 Förskolan 64 ±2,3 Kultur 64 ±2,2 Idrott- och motionsanläggningar 63 ±2,0 Miljöarbete 63 ±2,7 Gymnasieskolan 61 ±1,9 Vatten och avlopp 57 ±3,5 Grundskolan 56 ±2,2 Gång- och cykelvägar 53 ±2,7 Gator och vägar 51 ±3,0 Stöd för utsatta personer 48 ±2,0 Äldreomsorgen 45 ±2,9 Nöjd-Medborgar-Index Det sammanfattande betygsindexet Nöjd-Medborgar-Index (NMI) för hur medborgarna bedömer kommunens verksamheter i Östersunds kommun blev 53. NMI för samtliga 128 kommuner som var med i undersökningen hösten 2010 och våren 2011 blev 55. Jämfört med genomsnittet för de 128 kommunerna är NMI för Östersunds kommun inte statistiskt säkerställt skillt. Jämfört med genomsnittsresultatet för kommunerna i samma storleksklass (Fler än invånare) är NMI för Östersunds kommun statistiskt säkerställt lägre. För Östersunds kommun är det främst förbättringar av betygsindexen för verksamheterna Grundskolan, Äldreomsorgen, Vatten och avlopp, Idrott- och motionsanläggningar, Miljöarbete, Renhållning och sophämtning som kan höja helhetsbetyget Nöjd- Medborgar-Index. 8

70 8, KF :00 / :s bilaga: Rapport Östersunds kommun Resultat Del B Vad tycker medborgarna om kommunens verksamheter? SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Skiljer sig verksamheternas betygsindex i Östersunds kommun från samtliga deltagande kommuner? Diagram B1. Nöjd-Medborgar-Index (NMI), indexet Bemötande och tillgänglighet och verksamheternas betygsindex för Östersunds kommun samt för samtliga 128 kommuner i undersökningen. NMI Bemötande - Tillgänglighet Förskolan Grundskolan Gymnasieskolan Äldreomsorgen Stöd för utsatta personer Räddningstjänsten Gång- och cykelvägar Gator och vägar Idrott- och motionsanläggningar Kultur Miljöarbete Renhållning och sophämtning Vatten och avlopp Östersunds kommun Samtliga kommuner Betygsindex Jämfört med genomsnittet för de 128 deltagande kommunerna i undersökningsomgångarna hösten 2010 och våren 2011 är betygsindexet för verksamheten Förskolan inte statistiskt säkerställt skillt. Grundskolan inte statistiskt säkerställt skillt. Gymnasieskolan inte statistiskt säkerställt skillt. Äldreomsorgen statistiskt säkerställt lägre. Stöd för utsatta personer inte statistiskt säkerställt skillt. Räddningstjänsten inte statistiskt säkerställt skillt. Gång- och cykelvägar inte statistiskt säkerställt skillt. Gator och vägar inte statistiskt säkerställt skillt. Idrott- och motionsanläggningar statistiskt säkerställt högre. Kultur statistiskt säkerställt högre. Miljöarbete statistiskt säkerställt högre. Renhållning och sophämtning inte statistiskt säkerställt skillt. Vatten och avlopp statistiskt säkerställt lägre. 9

71 8, KF :00 / :s bilaga: Rapport Östersunds kommun Resultat Del B Vad tycker medborgarna om kommunens verksamheter? SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Skiljer sig verksamheternas betygsindex i Östersunds kommun från deltagande kommuner i samma storleksklass? Tabell B2. Nöjd-Medborgar-Index (NMI), indexet Bemötande och tillgänglighet och verksamheternas betygsindex efter kommunstorlek. Samtliga 128 kommuner i undersökningsomgångarna hösten 2010 och våren Kommunens storlek. Antal invånare < Samtliga kommuner NMI Bemötande och tillgänglighet Förskolan Grundskolan Gymnasieskolan Äldreomsorgen Stöd för utsatta personer Räddningstjänsten Gång- och cykelvägar Gator och vägar Idrott- och motionsanläggningar Kultur Miljöarbete Renhållning och sophämtning Vatten och avlopp ANTAL SVARANDE ANTAL KOMMUNER Östersunds kommun Jämfört med genomsnittet för kommunerna i samma storleksklass (Fler än invånare) är betygsindexet för verksamheten Förskolan statistiskt säkerställt högre. Grundskolan inte statistiskt säkerställt skillt. Gymnasieskolan inte statistiskt säkerställt skillt. Äldreomsorgen statistiskt säkerställt lägre. Stöd för utsatta personer inte statistiskt säkerställt skillt. Räddningstjänsten inte statistiskt säkerställt skillt. Gång- och cykelvägar inte statistiskt säkerställt skillt. Gator och vägar inte statistiskt säkerställt skillt. Idrott- och motionsanläggningar inte statistiskt säkerställt skillt. Kultur inte statistiskt säkerställt skillt. Miljöarbete statistiskt säkerställt högre. Renhållning och sophämtning inte statistiskt säkerställt skillt. Vatten och avlopp statistiskt säkerställt lägre. 10

72 8, KF :00 / :s bilaga: Rapport Östersunds kommun Resultat Del B Vad tycker medborgarna om kommunens verksamheter? SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Vilka verksamheter bör uppmärksammas för att få nöjdare medborgare i Östersunds kommun? Diagram B2. Nöjd-Medborgar-Index (NMI) Prioriteringsmatris för Östersunds kommun. Våren 2011 Betygsindex Förskola Gymnasie. 60 Räddning. Gång/cykel. 50 Gator. Stöd Bevara Kultur Lägre prioritet Miljöar. Idrott. Renhållning. Vatten. Grundsk. Äldreoms. Östersunds kommun Förbättra om möjligt Prioritera 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 Effektmått Verksamheter som bör Prioriteras förväntas ha stor påverkan på helhetsbetyget NMI. De verksamheterna har fått relativt låga betygsindex och har förhållandevis hög effekt, dvs. stor påverkan på helhetsbetyget NMI. I en andra prioriteringsgrupp återfinns de verksamheter som hamnar uppe till höger i matrisen, Förbättra om möjligt. Även dessa verksamheter har förhållandevis höga effektmått och bör därför om möjligt förbättras. Verksamheter som hamnat i den nedre vänstra delen av prioriteringsmatrisen kan ges lägre prioritet eftersom en förbättring av deras låga betygsindex förväntas ha en lägre effekt på NMI. Högst upp till vänster hamnar de verksamheter vars betygsindex kan Bevaras. En minskning av betygsindexet kan dock leda till att effektmåttet ökar och verksamheten då hamnar i den prioriterade delen av matrisen. Verksamheter som bör prioriteras Grundskolan, Äldreomsorgen, Vatten och avlopp Verksamheter som bör förbättras om möjligt Idrott- och motionsanläggningar, Miljöarbete, Renhållning och sophämtning Verksamheter kan ges lägre prioritet Stöd för utsatta personer, Gång- och cykelvägar, Gator och vägar Verksamheter som bör bevaras Förskolan, Gymnasieskolan, Räddningstjänsten, Kultur 11

73 8, KF :00 / :s bilaga: Rapport Östersunds kommun Resultat Del B Vad tycker medborgarna om kommunens verksamheter? SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Jämförelser med tidigare år Diagram B3. Nöjd-Medborgar-Index (NMI), indexet Bemötande och tillgänglighet och verksamheternas betygsindex för Östersunds kommun hösten 2008 och våren NMI Bemötande och tillgänglighet* Förskolan Grundskolan Gymnasieskolan Äldreomsorgen Stöd för utsatta personer Räddningstjänsten Gång- och cykelvägar* Gator och vägar* Idrott- och motionsanläggningar* Kultur* Miljöarbete* Renhållning och sophämtning* Vatten och avlopp Östersunds kommun deltog även i medborgarundersökningen hösten NMI för Östersunds kommun i årets undersökning blev 53, vilket är statistiskt säkerställt lägre jämfört med hösten 2008 då NMI var 58. Jämfört med den medborgarundersökning som gjordes i Östersunds kommun hösten 2008 har verksamheterna Räddningstjänsten och Vatten och avlopp fått statistiskt säkerställt lägre betygsindex. Till undersökningen hösten 2010 genomgick enkäten en helhetsöversyn. Förändringarna i enkäten handlade främst om att frågor som inte bedömts som relevanta för kommunerna togs bort samt att en stor andel frågor formulerades om och blev tydligare. Även en del nya frågor tillkom. Förändringarna i enkäten påverkar jämförbarheten med tidigare år, framförallt för faktorernas betygsindex. Helhetsbetyget, NRI, är däremot jämförbart mellan samtliga undersökningsomgångar Betygsindex * Verksamheten är inte jämförbar mellan Våren 2011 och övriga år. 12

74 8, KF :00 / :s bilaga: Rapport Östersunds kommun Resultat Del B Vad tycker medborgarna om kommunens verksamheter? SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Verksamheternas betygsindex efter kön Tabell B3. Nöjd-Medborgar-Index (NMI), indexet Bemötande och tillgänglighet och verksamheternas betygsindex efter kön för Östersunds kommun. Våren 2011 Man Kvinna Samtliga Betygsindex Felmarg. Betygsindex Felmarg. Betygsindex Felmarg. NMI 53 ±4,0 53 ±3,5 53 ±2,6 Bemötande och tillgänglighet 53 ±4,4 57 ±3,0 55 ±2,6 Förskolan 60 ±3,4 67 ±3,1 64 ±2,3 Grundskolan 56 ±3,2 56 ±3,0 56 ±2,2 Gymnasieskolan 62 ±3,0 61 ±2,4 61 ±1,9 Äldreomsorgen 46 ±4,5 44 ±3,6 45 ±2,9 Stöd för utsatta personer 48 ±2,8 47 ±2,7 48 ±2,0 Räddningstjänsten 77 ±2,5 74 ±2,7 76 ±1,8 Gång- och cykelvägar 54 ±4,3 53 ±3,2 53 ±2,7 Gator och vägar 50 ±4,7 52 ±3,7 51 ±3,0 Idrott- och motionsanläggningar 63 ±3,4 64 ±2,4 63 ±2,0 Kultur 62 ±3,8 66 ±2,4 64 ±2,2 Miljöarbete 61 ±4,3 64 ±3,3 63 ±2,7 Renhållning och sophämtning 65 ±4,3 68 ±2,9 66 ±2,6 Vatten och avlopp 59 ±5,0 56 ±5,0 57 ±3,5 ANTAL SVARANDE Kön 13

75 8, KF :00 / :s bilaga: Rapport Östersunds kommun Resultat Del B Vad tycker medborgarna om kommunens verksamheter? SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Verksamheternas betygsindex efter ålder Tabell B4. Nöjd-Medborgar-Index (NMI), indexet Bemötande och tillgänglighet och verksamheternas betygsindex efter ålder för Östersunds kommun. Våren 2011 NMI 48 ±6,4 51 ±10,3 48 ±6,0 55 ±6,1 58 ±6,5 54 ±7,3 59 ±10,8 53 ±2,6 Bemötande och tillgänglighet 47 ±7,1 53 ±11,3 52 ±6,1 57 ±5,7 58 ±6,2 57 ±6,8 66 ±9,0 55 ±2,6 Förskolan 63 ±2,7 66 ±2,6 57 ±3,5 64 ±5,3 67 ±5,7 59 ±5,8 68 ±8,2 64 ±2,3 Grundskolan 56 ±7,4 52 ±7,1 60 ±6,2 58 ±5,8 53 ±5,2 56 ±5,8 62 ±8,8 56 ±2,2 Gymnasieskolan 64 ±5,9 69 ±7,1 60 ±4,3 60 ±5,1 57 ±4,7 61 ±4,9 59 ±9,0 61 ±1,9 Äldreomsorgen 44 ±11,1 54 ±9,6 40 ±5,5 45 ±5,7 41 ±7,7 45 ±7,5 47 ±13,5 45 ±2,9 Stöd för utsatta personer 45 ±7,4 57 ±5,4 44 ±5,0 52 ±4,6 43 ±4,9 45 ±5,9 50 ±11,1 48 ±2,0 Räddningstjänsten 78 ±5,6 79 ±6,1 71 ±5,2 74 ±4,4 77 ±4,7 77 ±5,0 73 ±9,4 76 ±1,8 Gång- och cykelvägar 50 ±7,6 57 ±10,3 54 ±6,4 53 ±5,9 56 ±6,9 51 ±6,7 52 ±9,6 53 ±2,7 Gator och vägar 51 ±8, ±7,0 46 ±8, ±3,0 Idrott- och motionsanläggningar ±5, ±2,0 Kultur ±6, ±2,2 Miljöarbete ±2,7 Renhållning och sophämtning ±2,6 Vatten och avlopp ±8, ±3,5 ANTAL SVARANDE Ålder år år år år år år 75 år eller Samtliga äldre Betygsindex Felmarg. Betygsindex Felmarg. Betygsindex Felmarg. Betygsindex Felmarg. Betygsindex Felmarg. Betygsindex Felmarg. Betygsindex Felmarg. Betygsindex Felmarg. 14

76 8, KF :00 / :s bilaga: Rapport Östersunds kommun Resultat Del C Vad tycker medborgarna om inflytandet i sin kommun? SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Del C. Vad tycker medborgarna i Östersunds kommun om inflytandet i kommunen? (Nöjd-Inflytande-Index) Tabell C1. Nöjd-Inflytande-Index (NII) och faktorernas rangordnade efter sina betygsindex för Östersunds kommun. Våren 2011 Betygsindex Felmarginaler NII 42 ±2,7 Information 57 ±2,3 Kontakt 48 ±2,3 Förtroende 47 ±2,9 Påverkan 40 ±2,4 Nöjd-Inflytande-Index Det sammanfattande betygsindexet Nöjd-Inflytande-Index (NII) för hur medborgarna bedömer möjligheterna till inflytande i Östersunds kommun blev 42. NII samtliga 128 kommuner som var med i undersökningen hösten 2010 och våren 2011 blev 42. Jämfört med genomsnittet för de 128 kommunerna är NII för Östersunds kommun inte statistiskt säkerställt skillt. Jämfört med genomsnittsresultatet för kommunerna i samma storleksklass (Fler än invånare) är NII för Östersunds kommun inte statistiskt säkerställt skillt. För Östersunds kommun är det främst förbättringar av betygsindexen för faktorerna Påverkan, Förtroende som kan höja helhetsbetyget Nöjd-Inflytande-Index. 15

77 8, KF :00 / :s bilaga: Rapport Östersunds kommun Resultat Del C Vad tycker medborgarna om inflytandet i sin kommun? SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Skiljer sig faktorernas betygsindex i Östersunds kommun från samtliga deltagande kommuner? Diagram C1. Nöjd-Inflytande-Index (NII) och faktorernas betygsindex för Östersunds kommun samt för samtliga 128 kommuner i undersökningsomgångarna hösten 2010 och våren Jämfört med genomsnittet för de 128 deltagande kommunerna i undersökningsomgångarna hösten 2010 och våren 2011 är betygsindexet för faktorn Kontakt statistiskt säkerställt lägre. Information inte statistiskt säkerställt skillt. Påverkan inte statistiskt säkerställt skillt. Förtroende inte statistiskt säkerställt skillt. NII Östersunds kommun Samtliga kommuner Kontakt Information Påverkan Förtroende Betygsindex 16

78 8, KF :00 / :s bilaga: Rapport Östersunds kommun Resultat Del C Vad tycker medborgarna om inflytandet i sin kommun? SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Skiljer sig faktorernas betygsindex i Östersunds kommun från deltagande kommuner i samma storleksklass? Tabell C2. Nöjd-Inflytande-Index (NII ) och faktorernas betygsindex efter kommunstorlek. Samtliga 128 kommuner i undersökningsomgångarna hösten 2010 och våren Jämfört med genomsnittet för kommunerna i samma storleksklass (Fler än invånare) är betygsindexet för faktorn Kontakt inte statistiskt säkerställt skillt. Information inte statistiskt säkerställt skillt. Påverkan inte statistiskt säkerställt skillt. Förtroende inte statistiskt säkerställt skillt. Kommunens storlek. Antal invånare < Samtliga kommuner NII Kontakt Information Påverkan Förtroende ANTAL SVARANDE ANTAL KOMMUNER Östersunds kommun 17

79 8, KF :00 / :s bilaga: Rapport Östersunds kommun Resultat Del C Vad tycker medborgarna om inflytandet i sin kommun? SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Vilka faktorer bör uppmärksammas för att få nöjdare medborgare i Östersunds kommun? Diagram C2. Nöjd-Inflytande-Index (NII) Prioriteringsmatris för Östersunds kommun. Våren 2011 Betygsindex Bevara Lägre prioritet Kontakt Information Östersunds kommun Förbättra om möjligt Förtroende Påverkan Prioritera 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 Effektmått Faktorer som bör Prioriteras förväntas ha stor påverkan på helhetsbetyget NII. De faktorerna har fått relativt låga betygsindex och har förhållandevis hög effekt, dvs. stor påverkan på helhetsbetyget NII. I en andra prioriteringsgrupp återfinns de faktorer som hamnar uppe till höger i matrisen, Förbättra om möjligt. Även dessa faktorer har förhållandevis höga effektmått och bör därför om möjligt förbättras. Faktorer som hamnat i den nedre vänstra delen av prioriteringsmatrisen kan ges Lägre prioritet eftersom en förbättring av deras låga betygsindex förväntas ha en lägre effekt på NII. Högst upp till vänster hamnar de faktorer vars betygsindex kan Bevaras. En minskning av betygsindexet kan dock leda till att effektmåttet ökar och faktorn då hamnar i den prioriterade delen av matrisen. Faktorer som bör prioriteras Påverkan, Förtroende Faktorer som bör förbättras om möjligt Ingen faktor har hamnat i detta område. Faktorer som kan ges lägre prioritet Kontakt Faktorer som kan bevaras Information 18

80 8, KF :00 / :s bilaga: Rapport Östersunds kommun Resultat Del C Vad tycker medborgarna om inflytandet i sin kommun? SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Jämförelser med tidigare år Diagram C3. Nöjd-Inflytande-Index (NII) och faktorernas betygsindex för Östersunds kommun hösten 2008 våren NII Kontakt* Information* Östersunds kommun deltog även i medborgarundersökningen hösten NII för Östersunds kommun i årets undersökning blev 42, vilket inte är en statistiskt säkerställd förändring jämfört med hösten 2008 då NII var 43. Till undersökningen hösten 2010 genomgick enkäten en helhetsöversyn. Förändringarna i enkäten handlade främst om att frågor som inte bedömts som relevanta för kommunerna togs bort samt att en stor andel frågor formulerades om och blev tydligare. Även en del nya frågor tillkom. Förändringarna i enkäten påverkar jämförbarheten med tidigare år, framförallt för faktorernas betygsindex. Helhetsbetyget, NRI, är däremot jämförbart mellan samtliga undersökningsomgångar. Påverkan* Förtroende* Betygsindex * Faktorn är inte jämförbar mellan Våren 2011 och övriga år. 19

81 8, KF :00 / :s bilaga: Rapport Östersunds kommun Resultat Del C Vad tycker medborgarna om inflytandet i sin kommun? SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Faktorernas betygsindex efter kön och ålder Tabell C3. Nöjd-Inflytande-Index (NII) och faktorernas betygsindex efter kön för Östersunds kommun. Våren 2011 Man Kön Kvinna Samtliga NII 41 ±4,1 42 ±3,5 42 ±2,7 Kontakt 48 ±3,4 48 ±3,0 48 ±2,3 Informaton 54 ±3,4 59 ±3,0 57 ±2,3 Påverkan 39 ±3,7 41 ±3,1 40 ±2,4 Förtroende 46 ±4,4 48 ±3,9 47 ±2,9 ANTAL SVARANDE Tabell C4. Nöjd-Inflytande-Index (NII) och faktorernas betygsindex efter ålder för Östersunds kommun. Våren år år år NII 42 ±6,9 40 ±11,0 40 ±6,2 42 ±6,0 44 ±6,6 40 ±6,5 45 ±10,6 42 ±2,7 Kontakt 49 ±7,3 51 ±7,4 43 ±6,0 47 ±5,6 49 ±5,6 50 ±6,5 52 ±10,4 48 ±2,3 Informaton 53 ±7,7 54 ±8,9 56 ±6,1 57 ±5,3 61 ±5,2 54 ±5,9 64 ±7,1 57 ±2,3 Påverkan 41 ±6,4 37 ±9,1 40 ±6,1 41 ±5,6 41 ±5,9 39 ±6,7 43 ±10,1 40 ±2,4 Förtroende 45 ±7,8 41 ±11,8 47 ±6,8 47 ±6,3 50 ±7,1 47 ±7,6 52 ±9,8 47 ±2,9 ANTAL SVARANDE Ålder år år år 75 år eller äldre Samtliga Betygsindex Felmarg. Betygsindex Felmarg. Betygsindex Felmarg. Betygsindex Felmarg. Betygsindex Felmarg. Betygsindex Felmarg. Betygsindex Felmarg. Betygsindex Felmarg. Betygsindex Felmarg. Betygsindex Felmarg. Betygsindex Felmarg. 20

82 8, KF :00 / :s bilaga: Rapport Östersunds kommun Om undersökningen SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Tabell D. Svarsfördelning per kommun. Våren 2011 Kommun Netto urval Svarande Andel (%) Kommun Netto urval Svarande Andel (%) Alingsås kommun % Osby kommun % Alvesta kommun % Partille kommun % Aneby kommun % Perstorps kommun % Avesta kommun % Piteå kommun % Bergs kommun % Robertsfors kommun % Botkyrka kommun % Salems kommun % Borgholms kommun % Sjöbo kommun % Eda kommun % Sollefteå kommun % Enköpings kommun % Storfors kommun % Gislaveds kommun % Svalövs kommun % Gnesta kommun % Säffle kommun % Gällivare kommun % Sävsjö kommun % Haninge kommun % Södertälje kommun % Haparanda kommun % Sölvesborgs kommun % Huddinge kommun % Tanums kommun % Höganäs kommun % Tibro kommun % Jokkmokks kommun % Tierps kommun % Jönköpings kommun % Tjörns kommun % Kinda kommun % Trosa kommun % Knivsta kommun % Tyresö kommun % Laholms kommun % Uddevalla kommun % Landskrona kommun % Uppvidinge kommun % Lerums kommun % Vadstena kommun % Ljusdals kommun % Vaxholms stad % Malung-Sälens kommun % Vingåkers kommun % Markaryds kommun % Värnamo kommun % Nybro kommun % Åtvidabergs kommun % Nyköpings kommun % Älvkarleby kommun % Nynäshamns kommun % Ödeshögs kommun % Nässjö kommun % Örebro kommun % Ockelbo kommun % Östersunds kommun % Olofströms kommun % Överkalix kommun % Orsa kommun % Om undersökningen Population och urval Målpopulationen är Östersunds kommuns invånare i åldrarna år. Undersökningen genomfördes som en urvalsundersökning och SCB:s register över totalbefolkningen (RTB) var urvalsram. Som standard drogs ett urval på 500 personer i kommuner med färre än invånare i åldrarna år. I kommuner med eller fler invånare i åldrarna år drogs som standard ett urval på personer. Insamling Insamlingen genomfördes som en kombinerad webb- och postenkät. Det första utskicket innehöll en frågeblankett och svarskuvert. På blanketten trycktes inloggningsuppgifter som gjorde det möjligt att besvara enkäten via webben. Tre skriftliga påminnelser skickades ut, varav de två sista innehöll ny frågeblankett och nytt svarskuvert. Datainsamlingen startade den 14 mars och avslutades den 10 maj Svarsandel Svarsandelen för Östersunds kommun blev 55 procent. Östersunds kommun deltog även i medborgarundersökningen hösten Svarsandelen blev då 62 procent. Övrigt Vid SCB har Johan Wilén varit projektledare och Lena Andersson ansvarat för datainsamlingen. Johan Wilén och Jenny Hjort har genomfört modellberäkningarna. Maria Raptidou och Mahtab Friman Ashori har svarat för programmering och framtagning av tabeller och diagram. 21

83 8, KF :00 / :s bilaga: Rapport Östersunds kommun Inför eget arbete med resultaten SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Inför eget arbete med resultaten Det är viktigt att komma ihåg att medborgarundersökningen är en attitydundersökning och ingen brukarundersökning. Undersökningen är tänkt att vara ett av flera verktyg för att få en bild av hur kommunens medborgare ser på sin kommun. Det är därför viktigt att även inhämta kunskap från andra håll om de områden som undersökningen tar upp. Modellanalyserna är inte i första hand konstruerade med syftet att ta fram sammanfattande mått på hur stor del av medborgarna som är nöjda eller missnöjda med sin kommun. Modellanalyserna syftar till att ge en helhetsbild som pekar ut vilka områden som har särskilt stor betydelse för en förbättring av de helhetsbetyg som medborgarna ger sin kommun. Att höja en faktors betygsindex behöver inte nödvändigtvis betyda att en faktor eller ett verksamhetsområde måste förbättras. Det kan vara så att medborgarna har en bristfällig kunskap om hur en viss verksamhet eller ett visst område fungerar och därför behöver mer information om den verksamheten eller det området. Rapportbilaga Till denna resultatrapport finns en bilaga. Bilagan innehåller samtliga tabeller och diagram som har tagits fram för Östersunds kommun och som använts till analysen i denna rapport. Utöver det finns mer ingående information om undersökningen, analysmodellen med NKI samt instruktioner för att tolka och arbeta vidare med resultaten. Jämförelser med andra kommuner och undersökningsomgångar Resultaten för de kommuner som varit med i undersökningen är tillgängliga via 22

84 8, KF :00 / :s bilaga: Rapport Östersunds kommun 23

85 8, KF :00 / :s bilaga: Rapport Östersunds kommun Våren 2011 Vad tycker du om din kommun? Undersökningens syfte För din kommuns ledning är det viktigt att veta vad invånarna tycker om kommunen och dess verksamheter. Din kommun har därför gett Statistiska centralbyrån (SCB) i uppdrag att ställa frågor till dig och andra invånare i kommunen. (For information about the survey in English, please visit - Hur ser du på din kommun som en plats att bo och leva på? - Vad tycker du om skolan, äldreomsorgen och gator och vägar? - Hur ser du på möjligheterna du har att komma i kontakt med kommunens politiker och vilket förtroende du har för dem? Det är sådant frågorna i blanketten handlar om. Vissa frågor kan vara svåra att besvara om du inte har någon direkt erfarenhet. Ofta har man ändå en upp-fattning utifrån vad man hört eller läst. Det räcker. Det är din uppfattning om kommunen som vi vill veta. Alla svar är viktiga Du är en av flera invånare i din kommun som valts ut av SCB för att medverka i undersökningen. Din medverkan är frivillig men ditt svar är mycket viktigt och bidrar till att undersökningens resultat blir tillförlitligt. Ditt svar kan inte ersättas med någon annans. Du kan välja att antingen lämna dina svar via den bifogade pappersblanketten eller via Internet, där frågorna även finns på engelska och finska. Om du väljer att besvara enkäten via Internet använder du användarid och lösenord som finns här intill för att logga in på webbadressen Användarid: Lösenord: Om du väljer att besvara pappersblanketten skickar du in den ifylld i det svarskuvertet som bifogas. Inget frimärke behövs. Vi ber dig svara på frågorna så snart som möjligt. Har du frågor om undersökningen kan du ringa till SCB, tfn , eller skicka ett e-post till Tack på förhand för din medverkan! Med vänlig hälsning Johan Wilén Undersökningsledare Statistiska centralbyrån 24

86 8, KF :00 / :s bilaga: Rapport Östersunds kommun Dina svar är skyddade Dina uppgifter skyddas enligt 24 kap. 8 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) samt personuppgiftslagen (1998:204). Det innebär att alla som arbetar med undersökningen har tystnadsplikt och att de insamlade uppgifterna endast redovisas i tabeller där ingen enskild persons svar kan utläsas. Numret (UEnr) högst upp på blanketten är till för att SCB under insamlingen ska kunna se vilka som har svarat och vilka som ska få en påminnelse. Efter avslutad bearbetning hos SCB avlägsnas alla identitetsuppgifter. Därefter kan materialet komma att överlämnas till kommunen och för forskningsändamål. Uppgifterna blir då sekretesskyddade. För att inte belasta dig med frågor om uppgifter som redan finns hos SCB kommer de svar du lämnar att kompletteras med uppgifter om civilstånd, födelseland (i grupper), medborgarskap (i grupper) och inkomst. Dessa uppgifter hämtas från SCB:s register över totalbefolkningen (RTB). Resultat Resultaten från denna undersökning kommer att finnas tillgängliga hos din kommun i augusti månad Hjälp oss att underlätta bearbetningen av dina svar I enkäten förekommer ett antal frågor med svarsalternativen graderade från 1 till 10. Markera med ett kryss i den ruta under siffrorna som du tycker passar bäst in på din uppfattning. Det är viktigt att du försöker svara på alla frågorna. Om du i något fall inte har någon uppfattning markerar du med kryss i rutan Ingen åsikt. - Använd kulspetspenna med svart eller blå färg. - Markera om möjligt innanför rutorna - så här - inte så här - Om du ångrar dig och behöver ta bort ditt kryss, täck hela rutan - så här 25

87 8, KF :00 / :s bilaga: Rapport Östersunds kommun Del A. Hur ser du på din kommun som en plats att bo och leva på? Här nedan följer ett antal frågor där vi vill att du betygsätter din kommun som en plats att bo och leva på. Frågorna handlar bl. a. om arbetsmöjligheter, bostäder och trygghet. Vissa frågor kan kanske vara svåra att svara på om du inte har så stor erfarenhet. Ofta har man ändå en uppfattning utifrån vad man hört eller läst. Det räcker. Det är just din uppfattning som vi vill veta. Försök svara på alla frågor. Frågorna har svarsalternativ graderade från 1 till 10, där 1 betyder lägsta betyg och 10 betyder högsta betyg. Sätt ett kryss i den ruta på skalan som stämmer bäst med vad du tror eller tycker. 1 A1 ARBETSMÖJLIGHETER Hur ser du på möjligheterna att få arbete inom rimligt avstånd? I allra högsta Inte alls bra grad bra Ingen åsikt A2 UTBILDNINGSMÖJLIGHETER Hur ser du på tillgången till universitets- eller högskoleutbildning inom rimligt avstånd? tillgången till övriga utbildningar inom rimligt avstånd? (Folkhögskola, Kvalificerad Yrkesutbildning, Komvux etc.) I allra högsta Inte alls bra grad bra Ingen åsikt A3 BOSTÄDER Hur ser du på möjligheterna att hitta bra boende? utbudet av olika typer av boendeformer (hyresrätt, bostadsrätt, småhus etc.)? hur trivsam bebyggelsen är? I allra högsta Inte alls bra grad bra Ingen åsikt 26

88 8, KF :00 / :s bilaga: Rapport Östersunds kommun 2 A4 KOMMUNIKATIONER Hur ser du på tillgången till gång- och cykelvägar? möjligheterna till att använda kollektivtrafiken för resor? (Med kollektivtrafik menas lokal och regional trafik med buss, spårvagn, tunnelbana, tåg och/ eller båt/färja.) tillgången till förbindelser för längre resor? (Resor med tåg, buss, båt och/ eller flyg.) möjligheterna till att enkelt kunna transportera sig med bil? I allra högsta Inte alls bra grad bra Ingen åsikt Hur ofta åker du med kollektivtrafiken? 1 Minst 4 gånger i veckan gånger i veckan gånger i månaden 4 Mer sällan än 1 gång i månaden 5 Aldrig A5 KOMMERSIELLT UTBUD Hur ser du på utbudet av livsmedelsaffärer inom rimligt avstånd? utbudet av andra affärer och service inom rimligt avstånd? utbudet av kaféer/barer/restauranger inom rimligt avstånd? I allra högsta Inte alls bra grad bra Ingen åsikt 27

89 8, KF :00 / :s bilaga: Rapport Östersunds kommun 3 A6 FRITIDSMÖJLIGHETER Hur ser du på tillgången till parker, grönområden och natur? möjligheterna till att kunna utöva fritidsintressen t.ex. sport, kultur, friluftsliv, föreningsliv? tillgången till idrottsevenemang? tillgången till kulturevenemang? nöjesutbudet? I allra högsta Inte alls bra grad bra Ingen åsikt A7 TRYGGHET Hur ser du på hur tryggt och säkert du kan vistas utomhus på kvällar och nätter? hur trygg och säker du kan känna dig mot hot, rån och misshandel? hur trygg och säker du kan känna dig mot inbrott i hemmet? I allra högsta Inte alls bra grad bra Ingen åsikt A8 HELHETSBEDÖMNING AV DIN KOMMUN SOM EN PLATS ATT BO OCH LEVA PÅ Hur nöjd är du med din kommun i dess helhet som en plats att bo och leva på? Hur väl uppfyller din kommun dina förväntningar på en plats att bo och leva på? I allra högsta Inte alls nöjd grad nöjd I allra Inte alls högsta grad Föreställ dig en plats som är perfekt att bo och leva på. Hur nära ett sådant ideal tycker du att din kommun kommer? Långt Mycket ifrån nära

90 8, KF :00 / :s bilaga: Rapport Östersunds kommun 4 A9 REKOMMENDATION Kan du rekommendera vänner och bekanta att flytta till din kommun? Nej, absolut inte Ja, absolut Del B. Vad tror eller tycker du om din kommuns verksamheter? I denna del ställs frågor om din kommun och de verksamheter som kommunen ansvarar för. Frågorna handlar bl. a. om skolan, omsorg och gator och vägar. Vissa frågor kan vara svåra att besvara om du inte har så mycket erfarenhet. Ofta har man ändå en uppfattning utifrån vad man hört eller läst. Det räcker. Det är just din uppfattning som vi vill veta. Försök svara på alla frågor. Frågorna har svarsalternativ graderade från 1 till 10, där 1 betyder lägsta betyg och 10 betyder högsta betyg. Sätt ett kryss i den ruta på skalan som stämmer bäst med vad du tror eller tycker. B1 FÖRSKOLAN Vad tror eller tycker du om förskolan i din kommun? I allra högsta Inte alls bra grad bra Ingen åsikt Har du under de senaste två åren Flera alternativ kan markeras 1 eget/egna barn eller barnbarn? 1 vänner/bekanta? 1 att du själv arbetar/arbetat inom förskolan? fått erfarenhet av förskolan genom 2 Nej, jag har ingen sådan erfarenhet från förskolan under de senaste två åren. B2 GRUNDSKOLAN Vad tror eller tycker du om grundskolan i din kommun? I allra högsta Inte alls bra grad bra Ingen åsikt 29

91 8, KF :00 / :s bilaga: Rapport Östersunds kommun 5 Har du under de senaste två åren Flera alternativ kan markeras 1 eget/egna barn eller barnbarn? 1 vänner/bekanta? 1 att du själv arbetar/arbetat inom grundskolan? fått erfarenhet av grundskolan genom 2 Nej, jag har ingen sådan erfarenhet från grundskolan under de senaste två åren. B3 GYMNASIESKOLAN (Om din kommun saknar egen gymnasieskola avser frågan den gymnasieutbildning som kommunens ungdomar erbjuds i annan kommun.) Vad tror eller tycker du om gymnasieskolan i din kommun? I allra högsta Inte alls bra grad bra Ingen åsikt Har du under de senaste två åren Flera alternativ kan markeras 1 att du själv går/gått i gymnasieskolan? 1 eget/egna barn eller barnbarn? 1 vänner/bekanta? 1 att du själv arbetar/arbetat inom gymnasieskolan? fått erfarenhet av gymnasieskolan genom 2 Nej, jag har ingen sådan erfarenhet från gymnasiekolan under de senaste två åren. B4 ÄLDREOMSORGEN Vad tror eller tycker du om äldreomsorgen i din kommun? I allra högsta Inte alls bra grad bra Ingen åsikt Har du under de senaste två åren Flera alternativ kan markeras 1 att du själv får/fått hjälp från äldreomsorgen? 1 nära anhörig? 1 vänner/bekanta? 1 att du själv arbetar/arbetat inom äldreomsorgen? fått erfarenhet av äldreomsorgen genom 2 Nej, jag har ingen sådan erfarenhet från äldreomsorgen under de senaste två åren. 30

92 8, KF :00 / :s bilaga: Rapport Östersunds kommun 6 B5 STÖD FÖR UTSATTA PERSONER (Hjälp från socialtjänsten) Vad tror eller tycker du om det stöd och den hjälp som utsatta personer får i din kommun? I allra högsta Inte alls bra grad bra Ingen åsikt Har du under de senaste två åren Flera alternativ kan markeras 1 att du själv får/fått hjälp från socialtjänsten? 1 nära anhörig? 1 vänner/bekanta? 1 att du själv arbetar/arbetat inom socialtjänsten? fått erfarenhet av socialtjänsten genom 2 Nej, jag har ingen sådan erfarenhet från socialtjänsten under de senaste två åren. B6 RÄDDNINGSTJÄNSTEN Vad tror eller tycker du om räddningstjänsten (brandkåren) i din kommun? I allra högsta Inte alls bra grad bra Ingen åsikt B7 GÅNG- OCH CYKELVÄGAR Vad tror eller tycker du om belysningen av gång- och cykelvägar i din kommun? underhåll och skötsel av gång- och cykelvägar i din kommun? snöröjning av gång- och cykelvägar i din kommun? trafiksäkerheten på gång- och cykelvägar i din kommun? I allra högsta Inte alls bra grad bra Ingen åsikt 31

93 8, KF :00 / :s bilaga: Rapport Östersunds kommun 7 B8 GATOR OCH VÄGAR Vad tror eller tycker du om belysningen av gator och vägar i din kommun? underhåll och skötsel av gator och vägar i din kommun? snöröjning av gator och vägar i din kommun? trafiksäkerheten på gator och vägar i din kommun? I allra högsta Inte alls bra grad bra Ingen åsikt B9 IDROTT- OCH MOTIONSANLÄGGNINGAR (Idrottshall, ishall, simhall, motionsspår etc.) Vad tror eller tycker du om öppettiderna vid kommunens idrottsoch motionsanläggningar? utrustning och skötsel av kommunens idrotts- och motionsanläggningar? belysningen i kommunens motionsspår? I allra högsta Inte alls bra grad bra Ingen åsikt B10 KULTUR Vad tror eller tycker du om biblioteksverksamheten? utställnings- och konstverksamheter? teaterföreställningar och konserter? I allra högsta Inte alls bra grad bra Ingen åsikt B11 MILJÖARBETE Vad tror eller tycker du om kommunens insatser för att kommuninnevånarna ska kunna leva miljövänligt? I allra högsta Inte alls bra grad bra Ingen åsikt 32

94 8, KF :00 / :s bilaga: Rapport Östersunds kommun 8 B12 RENHÅLLNING OCH SOPHÄMTNING Vad tror eller tycker du om sophämtningen i din kommun? tillgängligheten till återvinningscentraler i din kommun? (Där du t.ex. kan lämna in farligt avfall, grovavfall och elektronikavfall.) kommunens åtgärder mot klotter och annan skadegörelse? renhållningen av parker och allmänna platser i din kommun? I allra högsta Inte alls bra grad bra Ingen åsikt B13 VATTEN OCH AVLOPP Vad tror eller tycker du om dricksvattnet i din kommun? din kommuns vattenförsörjning? din kommuns avloppssystem? I allra högsta Inte alls bra grad bra Ingen åsikt B14 HELHETSBEDÖMNING AV DIN KOMMUNS VERKSAMHETER Hur nöjd är du med hur din kommun sköter sina olika verksamheter? Hur väl uppfyller din kommuns verksamheter dina förväntningar? I allra högsta Inte alls nöjd grad nöjd I allra Inte alls högsta grad Föreställ dig en kommun som sköter sina olika verksamheter på ett perfekt sätt. Hur nära ett sådant ideal anser du att din kommun kommer? Långt Mycket ifrån nära

95 8, KF :00 / :s bilaga: Rapport Östersunds kommun 9 B15 BEMÖTANDE OCH TILLGÄNGLIGHET Hur nöjd är du med hur lätt det är att komma i kontakt med tjänstemän eller annan personal i din kommun? hur du blir bemött när du har kontakt med tjänstemän eller annan personal i din kommun? den servicen du får när du har kontakt med tjänstemän eller annan personal i din kommun? möjligheter att komma i kontakt med kommunens högre chefer? I allra högsta Inte alls nöjd grad nöjd Ingen åsikt Har du haft kontakt med tjänstemän eller annan personal i kommunen under de senaste två åren? Flera alternativ kan markeras 1 Ja 2 Nej 1 Är själv/har varit anställd av kommunen 8 Minns ej Del C. Hur nöjd är du med invånarnas inflytande i din kommun? Nu följer ett antal frågor om invånarnas inflytande i kommunen på kommunens verksamheter och beslut. Frågorna handlar bl. a. om vilka möjligheter du har att komma i kontakt med kommunens politiker och vilket förtroende du har för dem. Vissa frågor kan vara svåra att besvara om du inte har någon erfarenhet. Ofta har man ändå en uppfattning utifrån vad man hört eller läst. Det räcker. Det är din uppfattning som vi vill veta. Försök svara på alla frågor. Frågorna har svarsalternativ graderade från 1 till 10, där 1 betyder lägsta betyg och 10 betyder högsta betyg. Sätt ett kryss i den ruta på skalan som stämmer bäst med vad du tycker. C1 KONTAKT Hur nöjd är du med möjligheter att komma i kontakt med kommunens politiker? I allra högsta Inte alls nöjd grad nöjd Ingen åsikt 34

96 8, KF :00 / :s bilaga: Rapport Östersunds kommun 10 Har du haft kontakt med någon politiker i kommunen under de senaste två åren? Flera alternativ kan markeras 1 Ja 2 Nej 1 Är själv/har varit politiker 8 Minns ej C2 INFORMATION Hur nöjd är du med tillgången till information om kommunen och dess verksamheter? tydligheten i kommunens information? i hur god tid kommunen informerar om viktiga frågor? kommunens webbplats? I allra högsta Inte alls nöjd grad nöjd Ingen åsikt C3 PÅVERKAN Hur nöjd är du med hur kommunens politiker lyssnar till invånarnas synpunkter? invånarnas möjligheter att påverka politiska beslut? invånarnas möjligheter att påverka inom de kommunala verksamheterna? i vilken utsträckning dina åsikter i stort finns representerade bland kommunens partier? C4 FÖRTROENDE Vad tror eller tycker du om hur kommunens politiker arbetar för kommunens bästa? hur ansvarstagande kommunens politiker är? hur kommunens högre tjänstemän arbetar för kommunens bästa? hur väl politiska beslut genomförs? I allra högsta Inte alls nöjd grad nöjd I allra högsta Inte alls bra grad bra Ingen åsikt Ingen åsikt 35

97 8, KF :00 / :s bilaga: Rapport Östersunds kommun 11 C5 HELHETSBEDÖMNING AV INVÅNARNAS MÖJLIGHETER TILL INFLYTANDE PÅ BESLUT INOM KOMMUNEN Hur nöjd är du med den insyn och det inflytande invånarna har över kommunens beslut och verksamheter? Hur väl uppfyller din kommun dina förväntningar på invånarnas möjligheter till insyn och inflytande? Försök föreställa dig en ideal situation för invånarnas insyn och inflytande över kommunens verksamheter och beslut. Hur nära ett sådant ideal tycker du att invånarnas insyn och inflytande kommer i din kommun? I allra högsta Inte alls nöjd grad nöjd I allra Inte alls högsta grad Långt Mycket ifrån nära NÅGRA FRÅGOR OM DIG 1. Är du kvinna eller man? 1 Man 2 Kvinna 2. Hur gammal är du? år år år år år år 7 75 år eller äldre 3. Var bor du? 1 I kommunens centralort 2 I annan tätort i kommunen 3 Utanför tätort 4. Hur länge har du bott i din kommun? 1 2 år eller kortare tid år år 4 11 år eller längre tid 36

98 8, KF :00 / :s bilaga: Rapport Östersunds kommun SYNPUNKTER TILL DIN KOMMUN Om det finns något avsnitt i enkäten som du särskilt vill kommentera kan du göra det här. Observera att det du skriver nedan blir en allmän handling hos din kommun. Detta innebär att uppgifterna blir tillgängliga för allmänheten. Du ska inte skriva ditt namn eller telefonnummer här. 12 Tack för din medverkan 37

99 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun SCB:s Medborgarundersökning Våren 2011 Östersunds kommun Rapportbilaga

100 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Innehållsförteckning - Rapportbilaga Rapportbilaga - Innehållsförteckning Allmänt om undersökningen Arbeta vidare med resultaten... 1 Förändringar i enkäten... 3 SCB:s analysmodell med NKI Om undersökningen A. Hur bedömer medborgarna sin kommun som en plats att bo och leva på? Diagram 1A. Modellbild A Diagram 2A. Prioriteringsmatris A Tabell 1A. Medelvärde och svarsfördelning för de olika frågorna - Samtliga Diagram 3A. Andel som gett högt respektive lågt betyg - Samtliga Tabell 1A_K. Medelvärde och svarsfördelning för de olika frågorna utifrån kvinnors svar Diagram 3A_K. Andel som gett högt respektive lågt betyg utifrån kvinnors svar Tabell 1A_M. Medelvärde och svarsfördelning för de olika frågorna utifrån mäns svar Diagram 3A_M. Andel som gett högt respektive lågt betyg utifrån mäns svar Tabell 2A.1 5 Faktorernas betygsindex redovisat efter bakgrundsfrågor B. Vad tycker medborgarna om kommunens verksamheter? Diagram 1B. Modellbild B Diagram 2B. Prioriteringsmatris B Tabell 1B. Medelvärde och svarsfördelning för de olika frågorna - Samtliga Diagram 3B. Andel som gett högt respektive lågt betyg - Samtliga Tabell 1B_K. Medelvärde och svarsfördelning för de olika frågorna utifrån kvinnors svar Diagram 3B_K. Andel som gett högt respektive lågt betyg utifrån kvinnors svar Tabell 1B_M. Medelvärde och svarsfördelning för de olika frågorna utifrån mäns svar Diagram 3B_M. Andel som gett högt respektive lågt betyg utifrån mäns svar Tabell 2B.1 10 Verksamheternas betygsindex redovisat efter bakgrundsfrågor och erfarenhet C. Vad tycker medborgarna om inflytandet i sin kommun? Diagram 1C. Modellbild C Diagram 2C. Prioriteringsmatris C Tabell 1C. Medelvärde och svarsfördelning för de olika frågorna - Samtliga... 69

101 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Innehållsförteckning - Rapportbilaga Diagram 3C. Andel som gett högt respektive lågt betyg - Samtliga...72 Tabell 1C_K. Medelvärde och svarsfördelning för de olika frågorna utifrån kvinnors svar...73 Diagram 3C_K. Andel som gett högt respektive lågt betyg utifrån kvinnors svar Tabell 1C_M. Medelvärde och svarsfördelning för de olika frågorna utifrån mäns svar Diagram 3C_M. Andel som gett högt respektive lågt betyg utifrån mäns svar Tabell 2C.1-6. Faktorernas betygsindex redovisat efter bakgrundsfrågor och erfarenhet... 81

102 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Arbeta vidare med resultaten Arbeta vidare med resultaten Resultatredovisningen för var och en av undersökningens tre delar A, B och C, bygger på: En modellbild (Diagram 1 A C) En prioriteringsmatris (Diagram 2 A C) En tabell (Tabell 1 A C) Bakgrundstabeller (Tabell 2 A-C) Modellbild och prioriteringsmatris Starta med att studera modellbild och prioriteringsmatris (korsdiagrammet) som ger överblick åt materialet. Man bör i sitt förbättringsarbete uppmärksamma faktorer med stor effekt och relativt låga betygsindex, dvs. i första hand de som hamnat i kvadrant Prioritera (nedre högra delen av prioriteringsmatrisen). Även faktorer med relativt höga betygsindex och stor effekt, dvs. de som hamnat i kvadrant Förbättra om möjligt (övre högre delen), bör man uppmärksamma om man tror att det finns en påtaglig potential för ytterligare förbättringar. Dessa faktorer tillhör en andra prioriteringsgrupp. Om det finns faktorer som hamnat i kvadrant Lägre prioritet (nedre vänstra delen) kan de ges lägre prioritet eftersom en förbättring av deras låga betygsindex förväntas ha en lägre effekt på helhetsbetyget. I kvadrant Bevara, högst upp till vänster, hamnar de faktorer som kan ges lägst prioritet i ett förbättringsarbete. Se till att betygsnivån inte försämras för de faktorer som har låga effektmått. Tabell 1 A C I tabell 1 A C redovisas medelvärde och svarsfördelning för var och en av de frågor som ligger till grund för de olika faktorerna. Det är viktigt att närmare studera vilka frågor och vilka svarsfördelningar som ligger bakom de olika faktorernas betygsindex och de enskilda frågornas medelvärden, speciellt hur stor andel av medborgarna som gett låga betyg. Frågorna har besvarats på en 10-gradig skala på vilken 1 4 klassas som låga betyg, 5 7 som mellanbetyg och 8 10 som höga betyg. Observera att i en frågas procentfördelning på dessa tre betygsklasser ingår inte svaren från de medborgare som uppgett Ingen åsikt eller valt att inte besvara den aktuella frågan. Studera framförallt betygen på frågorna för de olika faktorer som enligt prioriteringsmatrisen hör till dem som bör uppmärksammas. 1

103 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun Arbeta vidare med resultatet SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Bakgrundstabeller I bakgrundstabellerna redovisas hur betygsindexen för faktorerna eventuellt varierar mellan kön, ålder, boendeort, boendetid i kommunen och svaren på erfarenhetsfrågorna i enkäten. För kön och ålder har felmarginaler tagits fram i samband med modellanalysen. Information om kön och ålder på de svarande har hämtats från SCB:s register över totalbefolkningen (RTB). För resterande bakgrundstabeller är resultaten uppdelad efter svaren på boendeort, boendetid i kommunen och svaren på erfarenhetsfrågorna, vilket medför att felmarginalerna för delgruppernas betygsindex blir större än de felmarginaler som angetts i modellbilderna. För dessa är därför skillnader på 4 5 indexenheter mellan dessa gruppers indextal av mindre betydelse. Övrigt Arbetet med att höja en faktors betygsindex behöver inte nödvändigtvis betyda att en faktor eller ett verksamhetsområde måste förbättras. Det kan också vara så att medborgarna har en bristfällig kunskap om hur en viss verksamhet fungerar och kanske därför behöver mer information om den verksamheten. Studera även kommunens resultat i jämförelse med andra deltagande kommuner för att på så sätt hitta bra exempel. I rapporten görs jämförelser för höstens undersökning, dels med samtliga 64 kommuner och dels med kommuner i samma storleksklass. På SCB:s webbplats kan jämförelser göras med andra kommuner som har deltagit i undersökningen och godkänt publicering på webbplatsen. 2

104 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Förändringar i enkäten Förändringar i enkäten SCB:s Medborgarundersökning har genomförts två gånger om året sedan starten hösten Till höstens undersökning 2010 har enkäten genomgått en helhetsöversyn. Efter önskemål från flertalet av de kommuner som deltar i undersökningen har SCB tillsammans med en referensgrupp reviderat enkäten för att passa kommunerna och dess verksamheter bättre. Referensgruppen har bestått av representanter från Eskilstuna kommun, Piteå kommun, Järfälla kommun, Kungsbacka kommun och Gotlands kommun samt med representanter från Sveriges Kommuner och Landsting. Förändringarna i enkäten handlar främst om att frågor som inte bedömts som relevanta för kommunerna har tagits bort samt att en stor andel frågor formulerats om och blivit mer tydliga. En del nya frågor har även tillkommit. Förändringarna i enkäten kommer att påverka jämförbarheten med tidigare år, men vår förhoppning med översynen är att detta ska kompenseras av att enkäten får en högre kvalitet och bli mer användbar för kommunerna. Helhetsbetygen, NRI, NMI och NII är däremot helt jämförbara mellan samtliga undersökningsomgångar. Större delen av de delfrågor som ingår i faktorerna kan däremot jämföras med tidigare år. I Tabell1 A C redovisas kommunens resultat från det år då undersökningen gjordes senast i kommunen, för de frågor som bedöms kunna jämföras med tidigare år. Nedan beskrivs vilka ändringar som har gjorts mellan åren. Del A. Hur bedömer medborgarna sin kommun som en plats att bo och leva på? (Nöjd-Region-Index) Från och med hösten 2010 har följande ändringar gjorts jämfört med den enkät som användes från och med hösten Dessa ändringar måste beaktas vid jämförelser mellan åren. Den inledande frågan för samtliga frågor har ändrats från Hur nöjd är du vad gäller till Hur ser du på. Faktorn Arbetsmöjligheter Frågorna hur väl möjligheterna till arbete uppfyller dina förväntningar och Föreställ dig en ideal arbetsmarknad. Hur nära sådana ideala förhållanden är arbetsmöjligheterna för invånarna i din kommun har tagits bort. Faktorn Utbildningsmöjligheter Frågorna utbildningsmöjligheterna inom rimligt avstånd, hur väl möjligheterna till utbildning uppfyller dina förväntningar samt föreställ dig ideala utbildningsmöjligheter. Hur nära sådana ideala förhållanden är utbildningsmöjligheterna för invånarna i din kommun har tagits bort. Frågan tillgången till högre utbildningar (universitets- eller 3

105 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun Förändringar i enkäten SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 högskoleutbildning) inom rimligt avstånd har omformulerats till tillgången till universitets- eller högskoleutbildning inom rimligt avstånd. Frågan tillgången till övriga utbildningar inom rimligt avstånd? (Folkhögskola, Kvalificerad Yrkesutbildning, Komvux etc.) har lagts till. Faktorn Bostäder Frågorna möjligheterna att hitta prisvärt boende, hur det planeras för bostäder samt Föreställ dig ideala bostadsförhållanden. Hur nära ett sådant ideal tycker du att boendet i din kommun kommer har tagits bort. Frågorna möjligheterna att hitta bra boende och utbudet av olika typer av boendeformer (hyresrätt, bostadsrätt, småhus etc.) har lagts till. Faktorn Miljö Faktorn har tagits bort. Frågan om tillgången till parker, grönområden och natur har flyttats till faktorn Fritidsmöjligheter. Faktorn Kommunikationer Frågan tillgången till gång- och cykelvägar har flyttats från faktorn Gångoch cykelvägar. Frågorna kollektivtrafikens linjesträckning, turtäthet och biljettpriser har tagits bort och ersatts av frågan möjligheterna till att använda kollektivtrafiken för resor (Med kollektivtrafik menas lokal och regional trafik med buss, spårvagn, tunnelbana, tåg och/eller båt/färja.). Frågorna tillgången till förbindelser med fjärrtåg inom rimligt avstånd, tillgången till förbindelser med expressbuss (långfärdsbuss i linjetrafik) samt tillgången till flygförbindelser inom rimligt avstånd har tagits bort och ersatts av frågan tillgången till förbindelser för längre resor? (Resor med tåg, buss, båt och/eller flyg.). Frågan vägnätet har tagits bort och ersatts med möjligheterna till att enkelt kunna transportera sig med bil. Frågan Föreställ dig en kommun med ideala kommunikationer. Hur nära ett sådant ideal kommer kommunikationerna i din kommun har tagits bort. Faktorn Kommersiellt utbud Frågorna tillgången till bank och post inom rimligt avstånd och Föreställ dig en kommun med idealt kommersiellt utbud. Hur nära ett sådant ideal kommer det kommersiella utbudet i din kommun har tagits bort. Frågan nöjesutbudet inom rimligt avstånd har formulerats om till nöjesutbudet samt flyttats till faktorn Fritidsmöjligheter. Faktorn Fritidsmöjligheter Faktorn har ändrat namn, från Fritid till Fritidsmöjligheter. Frågorna nöjesutbudet och tillgången till parker, grönområden och natur har lagts till från faktorn Fritidsmöjligheter respektive Miljö. 4

106 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Förändringar i enkäten Frågan möjligheterna att utöva dina fritidsaktiviteter har omformulerats till möjligheterna till att kunna utöva fritidsintressen t.ex. sport, kultur, friluftsliv, föreningsliv. Frågan tillgången till kulturaktiviteter har omformulerats till tillgången till kulturevenemang. Frågan tillgången till sport- och idrottsevenemang har omformulerats till tillgången till idrottsevenemang. Frågorna tillgången till utflyktsmål och Föreställ dig en kommun med ideala fritidsmöjligheter. Hur nära ett sådant ideal kommer fritidsmöjligheterna i din kommun har tagits bort. Faktorn Trygghet Frågorna hur trygg och säker du och dina närmaste kan känna er och Föreställ dig en kommun med ideal trygghet. Hur nära ett sådant ideal kommer tryggheten i din kommun har tagits bort. Frågan hur tryggt du kan vistas utomhus på kvällar och nätter har omformulerats till hur tryggt och säkert du kan vistas utomhus på kvällar och nätter. Frågan hur trygg och säker du kan känna dig mot stöld och inbrott har omformulerats till hur trygg och säker du kan känna dig mot inbrott i hemmet. Frågan hur trygg och säker du kan känna dig mot hot, rån och misshandel har lagts till. Indexet Rekommendation Ingen ändring har gjorts i frågan för detta index, Kan du rekommendera vänner och bekanta att flytta till din kommun. Förändringar mellan tidigare undersökningsomgångar 2005 våren 2010 Frågeblankettens del A har ändrats sedan första gången undersökningen genomfördes Detta gäller till exempel faktorn Miljö som 2005 även innehöll frågor om bebyggelsens trivsamhet och prisvärt boende. Betygsindexet för faktorn Miljö har emellertid räknats om så det är jämförbart med åren 2006, 2007, 2008, 2009 och våren Från och med 2006 har faktorn Bostäder tillkommit där ovan nämnda frågor ingår tillsammans med en fråga om planering för bostäder. Vidare har faktorn Kommersiellt utbud utökats med två frågor om utbud av livsmedelsaffärer och tillgång till post och bank. Ovanstående förändring innebär att faktorn Kommersiellt utbud inte är helt jämförbar mellan åren 2005 och 2006, 2007, 2008, 2009 och våren För faktorn Kommunikationer har det tillkommit en fråga om tillgången till förbindelser med expressbuss. Från och med hösten 2007 har texten din kommun tagits bort i frågorna rörande Arbetsmöjligheter och Utbildningsmöjligheter. Detta måste beaktas vid jämförelser mellan åren. 5

107 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun Förändringar i enkäten SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Helhetsbetyget NRI har emellertid beräknats på samma sätt genom åren och är därmed jämförbart mellan alla undersökningsomgångar. Del B. Vad tycker medborgarna om kommunens verksamheter? (Nöjd-Medborgar-Index) Från och med hösten 2010 har följande ändringar gjorts jämfört med den enkät som användes från och med hösten Dessa ändringar måste beaktas vid jämförelser mellan åren. Verksamheten Förskolan Ingen ändrig i enkäten har gjorts för denna verksamhet. Verksamheten Grundskolan Ingen ändrig i enkäten har gjorts för denna verksamhet. Verksamheten Gymnasieskolan Ingen ändrig i enkäten har gjorts för denna verksamhet. Verksamheten Äldreomsorgen Ingen ändrig i enkäten har gjorts för denna verksamhet. Verksamheten Stöd för utsatta personer Frågan Vad tror eller tycker du om det stöd och den hjälp som utsatta individer får i din kommun till Vad tror eller tycker du om det stöd och den hjälp som utsatta personer får i din kommun. Verksamheten Räddningstjänsten Frågan Vad tror eller tycker du om räddningstjänsten din kommun till Vad tror eller tycker du om räddningstjänsten (brandkåren) i din kommun. Verksamheten Gång- och cykelvägar Frågan tillgången till gång- och cykelvägar samt cykelvänliga vägar i din kommun har flyttats till faktorn Kommunikationer. Frågan belysningen av gång- och cykelvägar i din kommun har lagts till Frågan gång- och cykelvägar samt cykelvänliga vägar i allmänhet i din kommun har tagits bort. Verksamheten Gator och vägar Frågan belysningen av gator och vägar i din kommun har lagts till. Frågan gator och vägar i allmänhet i din kommun har tagits bort. Verksamheten Idrott- och motionsanläggningar Faktorn har ändrat namn, från Fritid Idrott till Idrott- och motionsanläggningar. 6

108 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Förändringar i enkäten Frågorna tillgången till idrotts- och motionsanläggningar, tillgången till friluftsområden och promenadvägar samt möjligheterna till idrotts- och friluftsliv har tagits bort. Frågorna öppettiderna vid kommunens idrotts- och motionsanläggningar och belysningen i kommunens motionsspår. Verksamheten Kultur Faktorn har ändrat namn, från Fritid Kultur till Kultur. Frågan kulturaktiviteter i allmänhet har tagits bort. Verksamheten Miljöarbete Faktorernas samtliga frågor har tagits bort och ersatts med frågan kommunens insatser för att kommuninvånarna ska kunna leva miljövänligt. Verksamheten Renhållning och sophämtning Faktorn har bytt namn, från Renhållning till Renhållning och sophämtning. Frågan renhållning av gator och vägar i din kommun har tagits bort. Frågan om tillgängligheten till återvinningscentraler i din kommun (Där du t.ex. kan lämna farligt avfall, grovavfall och elektronikavfall). Verksamheten Vatten och avlopp Frågan kvaliteten på dricksvattnet i din kommun har formulerats om till dricksvattnet i din kommun. Indexet Bemötande och tillgänglighet Den inledande frågan för frågorna har ändrats till Hur nöjd är du med. Frågan hur blir du bemött när du har kontakt med personal i din kommun har omformulerats till hur du blir bemött när du har kontakt med tjänstemän eller annan personal i din kommun. Frågan hur tycker du att servicen är när du har kontakt med personal i din kommun har omformulerats till den servicen du får när du har kontakt med tjänstemän eller annan personal i din kommun. Frågan hur lätt är det att komma i kontakt med personal i din kommun har omformulerats till hur lätt det är att komma i kontakt med tjänstemän eller annan personal i din kommun. Frågan möjligheter att komma i kontakt med kommunens högre chefer har lagts till. Förändringar mellan tidigare undersökningsomgångar 2005 våren 2010 Frågeblanketten har för del B ändrats genom åren. För varje verksamhet ställdes 2005 tre övergripande frågor. För undersökningar från och med våren 2006 är det endast den första av dessa tre frågor som ingår för verksamheterna Förskolan, Grundskolan, Gymnasieskolan, Äldreomsorgen, Stöd för utsatta personer och Räddningstjänsten. 7

109 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun Förändringar i enkäten SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 För 2005 har dessa verksamheters betygsindex räknats om så att dess betygsindex är helt jämförbara med övriga undersökningsomgångar. Från och med hösten 2007 till och med våren 2010 tillkom det ett antal frågor under verksamheterna Gator och vägar, Gång- och cykelvägar, Fritid Idrott, Fritid Kultur, Miljöarbete, Vatten och avlopp samt Renhållning. Ovanstående förändringar innebär att nämnda verksamheter för åren 2005, 2006 och våren 2007 inte är helt jämförbara med resultaten för hösten 2007 till och med våren Helhetsbetyget NMI har emellertid beräknats på samma sätt genom åren och är därmed jämförbart mellan alla undersökningsomgångar. Del C. Vad tycker medborgarna om inflytandet i kommunen? (Nöjd-Inflytande-Index) Från och med hösten 2010 har följande ändringar gjorts jämfört med den enkät som användes från och med hösten Dessa ändringar måste beaktas vid jämförelser mellan åren. Faktorn Kontakt Faktorn har bytt namn och hette tidigare Tillgänglighet. Frågan Hur nöjd är du med invånarnas möjligheter att komma till tals med kommunens ansvariga tjänstemän har tagits bort. Frågan Hur nöjd är du med invånarnas möjligheter att komma till tals med kommunens politiker har omformulerats till Hur nöjd är du med möjligheter att komma i kontakt med kommunens politiker. Faktorn Information Faktorn har bytt namn och hette tidigare Information, Öppenhet. Frågorna kommunens information om sina verksamheter, omfattningen av kommunens information och möjligheterna att få tag på information från kommunen har tagits bort. Frågorna tillgången till information om kommunen och dess verksamheter och kommunens webbplats har lagts till. Faktorn Påverkan Frågan invånarnas möjligheter att påverka kommunala beslut har omformulerats till invånarnas möjligheter att påverka politiska beslut. Faktorn Förtroende Den inledande frågan för frågorna har ändrats från Vilken uppfattning har du om din kommun vad gäller till Vad tror eller tycker du om. Frågan hur kunniga kommunens politiker är har tagits bort. Frågan hur väl kommunala beslut genomförs har omformulerats till hur väl politiska beslut genomförs. 8

110 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Förändringar i enkäten Frågan kommunens högre tjänstemän arbetar för kommunens bästa har lagts till. Förändringar mellan tidigare undersökningsomgångar 2005 våren 2010 Från och med våren 2006 till och med våren 2010 har ändringar gjorts i frågeblankettens del C jämfört med För faktorn Tillgänglighet har en fråga tagits bort och dessutom har frågornas formuleringar ändrats något. Antalet frågor inom faktorn Information Öppenhet har utökats från tre till fem frågor. Faktorn Inflytande ändrade namn till Påverkan och innehöll en fråga om påverkan inom de kommunala verksamheterna. Förändringar innebär att nämnda faktorer inte är helt jämförbara mellan år 2005 och övriga undersökningsomgångar. Frågorna för faktorn Förtroende är helt jämförbar mellan 2005 och våren Helhetsbetyget NII går att jämföra mellan samtliga år. 9

111 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun SCB:s analysmodell med NKI SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 SCB:s analysmodell med NKI SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index (NKI) är uppbyggd dels av ett mått för totalnöjdheten, NKI, dels av ett antal faktorer som speglar olika delar av den undersökta verksamheten. Helhetsbetyget NKI mäts med tre specifika frågor. I denna undersökning finns tre helhetsbetyg, ett för varje modell. I modell A, med frågor om kommunen som en plats att bo och leva på, ingår helhetsbetyget Nöjd-Region-Index (NRI). I modell B, med frågor om kommunens verksamheter, ingår helhetsbetyget Nöjd-Medborgar- Index (NMI) och i modell C, med frågor om medborgarnas inflytande på kommunala beslut och verksamheter, ingår helhetsbetyget Nöjd- Inflytande-Index (NII). Varje modell ovan består av ett antal faktorer. Varje faktor mäts i regel med flera frågor som alla behandlar delar av det område som avses. De svarande medborgarna sätter sina betyg på de enskilda frågorna på 10- gradiga skalor, där 1 är lägsta betyg och 10 är högsta betyg. Vilka frågor som ingår i respektive faktor framgår av tabell 1 samt hänvisningarna till frågeblanketten i modellbilden för respektive modell. Frågeblanketten finns sist i rapporten. Indexberäkningar Medborgarna besvarar frågorna på 10-gradiga skalor, där 1 är lägsta betyg och 10 är högsta betyg. Betygen räknas om till betygsindex, vilket innebär att resultaten omvandlas till en ny skala som går från 0 till 100. Ju högre indexvärdet är desto nöjdare är medborgarna med faktorn. Den 10-gradiga skalan får vid översättning till betygsindex följande indexvärden (inom parentes): 1 (0), 2 (11,1), 3 (22,2), 4 (33,3), 5 (44,4), 6 (55,6), 7 (66,7), 8 (77,8), 9 (88,9) samt 10 (100). Anledningen till att betyget 5 inte översätts till betygsindex 50 etc. är att den 10-gradiga skalan börjar på 1 och indexskalan startar på 0. Tolkning av skalan För att få en större förståelse för hur den 10-gradiga skalan tolkas har SCB genomfört undersökningar där de svarande får ange var på skalan de anser att olika omdömen passar in. Resultaten indikerar att betyg under 5 kan klassas som inte godkänt. Gränsen för nöjd går enligt undersökningarna vid betyget 6 och betyg på 8 eller högre kan tolkas som mycket nöjd. Motsvarande tolkning av betygsindexen ger att betygsindex under 40 kan klassas som inte godkänt. Gränsen för nöjd går vid 55 och betygsindex på 75 eller högre kan tolkas som mycket nöjd. 10

112 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 SCB:s analysmodell med NKI Effektmått grad av påverkan För varje faktor beräknar analysmodellen ett effektmått. Effekten utgör ett mått på sambandet mellan NKI och respektive faktor. Bakom effektmåttet ligger inga specifika frågor om hur medborgarna prioriterar olika faktorer. En faktors effektmått anger i vilken utsträckning NKI (i denna undersökning NRI, NMI och NII), förväntas förändras vid en förändring av faktorns betygsindex med fem enheter. Om en faktor till exempel fått effektmåttet 1,0 innebär det att NKI (helhetsbetyget) förväntas öka med en enhet om faktorns betygsindex ökar med fem enheter. Sjunker däremot faktorns betygsindex med fem enheter förväntas NKI på motsvarande sätt minska med en enhet. Tolkningen av faktorernas effektmått Hur ska man då tolka att vissa faktorer har låga effektmått? Det ska inte tolkas som att de faktorerna inte är viktiga. Effektmåttet anger enbart vilken förväntad påverkan på helhetsbetyget som en förändring av faktorns betygsindex skulle innebära. Vad kan ligga bakom att en faktor med lågt betygsindex får ett lågt effektmått? Svaret är att det beror på att medborgarnas betygsättning av den faktorn har ett lågt samband med hur de som grupp satt sina helhetsbetyg. Medborgarnas sammanlagda svarsmönster, vad gäller sambandet mellan deras helhetsbetyg och deras betyg på faktorn, kan vara betydligt starkare för andra faktorer i modellen. T.ex. i undersökningens frågeblock A, om kommunen som en plats att bo och leva på, ingår faktorn Arbetsmöjligheter. Även om faktorn Arbetsmöjligheter fått ett lågt betyg av medborgarna i kommunen kan faktorn samtidigt få ett lågt effektmått, alltså ha ett lågt samband med helhetsbetyget Nöjd-Region-Index (NRI). Detta kan t.ex. förklaras av att majoriteten av de svarande inte är personligen drabbade av arbetslöshet och att de kanske just därför fäster större avseende vid andra faktorer när de avger sitt helhetsbetyg NRI. Sambandet (dvs. effektmåttet) mellan medborgarnas betyg på faktorn Arbetsmöjligheter och deras helhetsbetyg på kommunen som en plats att bo och leva på (NRI) kan därför bli svagt trots att de gett ett lågt betyg åt Arbetsmöjligheter. Prioriteringsmatris För att på ett enkelt sätt åskådliggöra resultaten placeras faktorerna in i ett fyrfältsdiagram, en så kallad prioriteringsmatris. De fyra fälten i prioriterings-matrisen, kvadranterna, skapas av medelindex och medeleffekt för de faktorer som ingår i modellen. Kvadranterna utgör fyra områden med olika prioriteringsgrad i ett förbättringsarbete. I prioriteringsmatrisen placeras varje faktor in efter sitt betygsindex och sitt effektmått. Ju högre upp i diagrammet en faktor ligger desto nöjdare är medborgarna med faktorn. Ju längre åt höger i diagrammet en faktor ligger, desto större påverkan förväntas en förändring av dess betygsindex ha på NMI. 11

113 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun SCB:s analysmodell med NKI SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 För att förbättra NKI bör man främst prioritera faktorer som ligger långt ner till höger i matrisen (Prioritera), dvs. de med relativt låga betygsindex i kombination med höga effektmått. I en andra prioriteringsgrupp återfinns de faktorer som hamnar uppe till höger i matrisen (Förbättra om möjligt). Även dessa faktorer har förhållandevis höga effektmått och bör därför om möjligt förbättras, trots att de redan har relativt höga betygsindex. Faktorer som hamnat i den nedre vänstra delen av prioriteringsmatrisen (Lägre prioritet) kan ges lägre prioritet eftersom en förbättring av deras låga betygsindex förväntas ha en lägre effekt på NKI. I kvadranten högst upp till vänster (Bevara) hamnar de faktorer som kan ges lägst prioritet i ett förbättringsarbete. Dock bör man försöka bevara dessa faktorers höga betygsindex eftersom en sänkning kan leda till att effektmåttet ökar och faktorn då hamnar i den prioriterade kvadranten. Felmarginaler Felmarginalerna beaktar den osäkerhet som härrör från att endast ett urval av medborgarna har tillfrågats och att inte alla som ingår i urvalet har besvarat enkäten. Skattningarna plus/minus felmarginalen bildar ett så kallat 95-procentigt konfidensintervall. Om en faktor exempelvis har fått ett betygsindex som är 55 och felmarginalen är ± 2,1 så innebär det att det sanna värdet med 95 procents säkerhet ligger i intervallet 52,9 57,1. Statistiskt säkerställda skillnader För att avgöra om skillnaderna i betygsindex mellan åren eller mellan olika kommuner är statistiskt säkerställda har följande förenklade förfarande använts i rapporten: Om intervallen (indexvärdet ± felmarginalen) för två indexvärden inte överlappar varandra är skillnaden mellan indexvärdena statistiskt säkerställd. Även om intervallen för två betygsindex tangerar varandra, t.ex. ett intervall som är och ett som är anger vi att skillnaden är statistiskt säkerställd. Felmarginaler för betygsindex och effektmått finns angivna i diagram 1A-C. 12

114 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 SCB:s analysmodell med NKI Bortfall Bortfallet i en undersökning delas in i två olika typer. Totalbortfallet består av de medborgare som inte har besvarat enkäten överhuvudtaget. Partiellt bortfall innebär att medborgarna har svarat på enkäten men inte besvarat samtliga frågor. Även svarsalternativet Ingen åsikt betraktas vid modellberäkningarna som partiellt bortfall. Det partiella bortfallet ersätts med hjälp av en metod som kallas medelvärdesimputering. För att imputera en individs uteblivna svar på en fråga studeras de redovisningsgrupper där individen ingår. Det uteblivna svaret ersätts med medelvärdet för frågan i kommunen. De svarande som inte har besvarat eller angett Ingen åsikt på mer än 25 procent av frågorna utesluts vid beräkningen av faktorernas betygsindex och effektmått. Anledningen till detta är att om dessa medborgare ska ingå i analysen måste deras stora partiella bortfall kompenseras genom imputering i så stor omfattning att det riskerar att snedvrida resultaten. Totalt inkom besvarade enkäter. För modellen Nöjd-Region-Index (NRI) var av dessa tillräckligt ifyllda för att kunna ingå i beräkningen av betygsindex och effektmått. För Nöjd-Medborgar-Index (NMI) var motsvarande antal enkäter och för Nöjd-Inflytande-Index (NII) var motsvarande antal Det partiella bortfallet, dvs. den andel av de svarande som hoppat över en fråga, är inte stort. Däremot är andelen som markerat alternativet Ingen åsikt relativt stor på flera av frågorna (se tabell 1 A C). Viktning av svaren För att korrigera för att andelen svarande skiljer sig åt mellan könen och åldersklasserna har svar från kvinnor och män i de olika åldersklasserna inom varje kommun tilldelats olika vikter. Viktningen innebär att inom varje åldersgrupp för kvinnor respektive män räknas antalet svarande om så att det viktade antalet svarande i gruppen summerar till den gruppens faktiska antal medborgare i kommunen. Modellens förklaringsgrad Modellens förklaringsgrad (R2) är ett mått på hur väl modellen lyckas förklara den variation som finns bland medborgarna vad gäller deras helhetsbedömning av sin kommun (I denna undersökning NRI, NMI och NII). Förklaringsgraden (R2) kan variera mellan 0 och 1. För Nöjd-Region-Index (NRI) blev förklaringsgraden för de deltagande kommunerna cirka 0,55 vilket innebär att modellens åtta faktorer förklarar 55 procent av variationen bland de svarande i helhetsbedömningen av kommunen som en plats att bo och leva på. Förklaringsgraden för Nöjd-Medborgar-Index (NMI) blev för de deltagande kommunerna cirka 0,61 vilket innebär att modellens tretton faktorer 13

115 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun SCB:s analysmodell med NKI SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 (verksamheter) förklarar 61 procent av variationen bland de svarande i helhetsbedömningen av kommunens verksamheter. Förklaringsgraden för Nöjd-Inflytande-Index (NII) blev för de deltagande kommunerna cirka 0,76 vilket innebär att modellen med bara fyra faktorer förklarar 76 procent av variationen bland de svarande i helhetsbedömningen av det inflytande som medborgarna har över kommunens verksamheter. Metoder bakom modellen Beräkningarna av helhetsbetygen NRI, NMI och NII, betygsindex och effektmått skattas av en strukturekvationsmodell med latenta variabler. Skattandet görs med en algoritmisk metod som kallas Partial Least Squares (PLS). Kortfattat söker metoden maximera samvariationen mellan faktorerna och helhetsbetyget. Utifrån det stratifierade urvalet minus totalbortfallet skattas helhetsbetyget och faktorernas betygsindex genom att individernas svar viktas upp till hela populationen. Vikterna beräknas i enlighet med teorin om stratifierat urval med obundet slumpmässigt urval inom strata. Vid analysmodellens beräkning av betygsindex tilldelas varje delfråga en särskild vikt. Vikten tas fram utifrån hur stor betydelse delfrågan har för faktorns betygsindex. Metoden som används för att skatta felmarginalerna för betygsindex och effektmått kallas för Jack-knifemetoden. 14

116 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Om undersökningen Om undersökningen Undersökningens resultat har bearbetats utifrån SCB:s analysmodell med Nöjd-Kund-Index (NKI). Modellanalyser har genomförts för var och en av undersökningens tre delar (A, B och C). Modellanalyserna är inte i första hand konstruerade med syfte att ta fram sammanfattande mått på hur stor del av medborgarna som är nöjda eller missnöjda med sin kommun. Modellanalyserna syftar till att ge en helhetsbild som pekar ut vilka områden eller delar som har särskilt stor betydelse för en förbättring av de helhetsbetyg som medborgarna ger sin kommun. Population Målpopulationen (målgruppen) är kommunens medborgare i åldrarna år. Urval Undersökningen har genomförts som en urvalsundersökning. SCB:s register över totalbefolkningen (RTB) är urvalsramen. Som standard drogs ett urval på 500 personer i kommuner med färre än invånare i åldrarna år. I kommuner med eller fler invånare i åldrarna år drogs ett urval på personer. Metod Undersökningen har genomförts som en kombinerad post- och webbenkät med tre skriftliga påminnelser varav de två sista innehöll ny frågeblankett och nytt svarskuvert. Mätperiod Datainsamlingen inleddes med utskick från SCB den 14 mars och avslutades den 10 maj. Svarsandel Den sammanlagda svarsandelen för de 65 kommunerna i vårens undersökning uppgår till 52 procent av nettourvalet (dvs. urvalet minus övertäckning) 15

117 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun Om undersökningen SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Tabell D. Urval och andel svarande per kommun. Våren 2010 Kommun Bruttourval Övertäckning Nettourval Svarande Antal Svarande Andel (%) Alingsås kommun % Alvesta kommun % Aneby kommun % Avesta kommun % Bergs kommun % Botkyrka kommun % Borgholms kommun % Eda kommun % Enköpings kommun % Gislaveds kommun % Gnesta kommun % Gällivare kommun % Haninge kommun % Haparanda kommun % Huddinge kommun % Höganäs kommun % Jokkmokks kommun % Jönköpings kommun % Kinda kommun % Knivsta kommun % Laholms kommun % Landskrona kommun % Lerums kommun % Ljusdals kommun % Malung-Sälens kommun % Markaryds kommun % Nybro kommun % Nyköpings kommun % Nynäshamns kommun % Nässjö kommun % Ockelbo kommun % Olofströms kommun % Orsa kommun % Osby kommun % Partille kommun % Perstorps kommun % Piteå kommun % Robertsfors kommun % Salems kommun % Sjöbo kommun % Sollefteå kommun % Storfors kommun % Svalövs kommun % Säffle kommun % Sävsjö kommun % Södertälje kommun % Sölvesborgs kommun % Tanums kommun % Tibro kommun % Tierps kommun % Tjörns kommun % Trosa kommun % Tyresö kommun % Uddevalla kommun % Uppvidinge kommun % Vadstena kommun % Vaxholms stad % Vingåkers kommun % Värnamo kommun % Åtvidabergs kommun % Älvkarleby kommun % Ödeshögs kommun % Örebro kommun % Östersunds kommun % Överkalix kommun % Samtliga kommuner % 16

118 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Om undersökningen Tabell E. Andel svarande (%) efter kön och kommun. Våren 2011 Kön Total Kommun Män Kvinnor Alingsås kommun % Alvesta kommun % Aneby kommun % Avesta kommun % Bergs kommun % Botkyrka kommun % Borgholms kommun % Eda kommun % Enköpings kommun % Gislaveds kommun % Gnesta kommun % Gällivare kommun % Haninge kommun % Haparanda kommun % Huddinge kommun % Höganäs kommun % Jokkmokks kommun % Jönköpings kommun % Kinda kommun % Knivsta kommun % Laholms kommun % Landskrona kommun % Lerums kommun % Ljusdals kommun % Malung-Sälens kommun % Markaryds kommun % Nybro kommun % Nyköpings kommun % Nynäshamns kommun % Nässjö kommun % Ockelbo kommun % Olofströms kommun % Orsa kommun % Osby kommun % Partille kommun % Perstorps kommun % Piteå kommun % Robertsfors kommun % Salems kommun % Sjöbo kommun % Sollefteå kommun % Storfors kommun % Svalövs kommun % Säffle kommun % Sävsjö kommun % Södertälje kommun % Sölvesborgs kommun % Tanums kommun % Tibro kommun % Tierps kommun % Tjörns kommun % Trosa kommun % Tyresö kommun % Uddevalla kommun % Uppvidinge kommun % Vadstena kommun % Vaxholms stad % Vingåkers kommun % Värnamo kommun % Åtvidabergs kommun % Älvkarleby kommun % Ödeshögs kommun % Örebro kommun % Östersunds kommun % Överkalix kommun % Samtliga kommuner % 17

119 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun Om undersökningen SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Tabell F. Andel svarande (%) efter ålder och kommun. Våren 2011 Ålder Kommun Alingsås kommun % Alvesta kommun % Aneby kommun % Avesta kommun % Bergs kommun % Botkyrka kommun % Borgholms kommun % Eda kommun % Enköpings kommun % Gislaveds kommun % Gnesta kommun % Gällivare kommun % Haninge kommun % Haparanda kommun % Huddinge kommun % Höganäs kommun % Jokkmokks kommun % Jönköpings kommun % Kinda kommun % Knivsta kommun % Laholms kommun % Landskrona kommun % Lerums kommun % Ljusdals kommun % Malung-Sälens kommun % Markaryds kommun % Nybro kommun % Nyköpings kommun % Nynäshamns kommun % Nässjö kommun % Ockelbo kommun % Olofströms kommun % Orsa kommun % Osby kommun % Partille kommun % Perstorps kommun % Piteå kommun % Robertsfors kommun % Salems kommun % Sjöbo kommun % Sollefteå kommun % Storfors kommun % Svalövs kommun % Säffle kommun % Sävsjö kommun % Södertälje kommun % Sölvesborgs kommun % Tanums kommun % Tibro kommun % Tierps kommun % Tjörns kommun % Trosa kommun % Tyresö kommun % Uddevalla kommun % Uppvidinge kommun % Vadstena kommun % Vaxholms stad % Vingåkers kommun % Värnamo kommun % Åtvidabergs kommun % Älvkarleby kommun % Ödeshögs kommun % Örebro kommun % Östersunds kommun % Överkalix kommun % Samtliga kommuner % Total 18

120 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Tabeller och diagram A. Medborgarna om kommunen som en plats att bo och leva på (Nöjd-Region-Index) TABELLER OCH DIAGRAM 19

121 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun Diagram 1A: Modellbild Nöjd-Region-Index (NRI) A1: 1 Medborgarna om att bo och leva i kommunen 49 ±2,3 0,8 Utbildningsmöjligheter Del A 72 ±1,7 0,1 ±0,2 A3: 1-3 Östersunds kommun 53 ±1,9 1,0 65 ± 1,8 Våren 2011 A4: 1-4 Kommunikationer 67 ±1,7 0,7 A5: 1-3 Kommersiellt utbud 68 ±2,1 0,2 A6: 1-5 Fritidsmöjligheter Antal svarande ±1,6 1,4 * Andel svarande (%) 55 A7: 1-3 Trygghet Medelindex ±2,0 0,9 Medeleffekt 0,7 Frågor Betygsindex Felmarginal Effektmått Arbetsmöjligheter A2: 1-2 3,9 73 ± 2,2 NRI Fråga A9: 1 Bostäder Fråga A8: Rekommendation Felmarginal för effektmått 0,5-1,1 0,0-0,5 0,6-1,4 0,3-1,1 0,0-0,6 0,9-1,9 0,5-1,3 Tolkning av effektmått: * Effektmåttet 1,4 innebär att om betygsindexet för faktorn Fritidsmöjligheter ökar med 5 enheter från 66 till 71 förväntas helhetsbetyget (NRI) öka med 1,4 enheter från 65 till 66,4. 20

122 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun Diagram 2A: Prioriteringsmatris 2380 Nöjd-Region-Index (NRI) Medborgarna om att bo och leva i kommunen Del A Östersunds kommun Våren 2011 Betygsindex 100 Bevara Östersunds kommun Förbättra om möjligt NRI 65 Rekommendation 73 Utb.möjl. 70 Antal svarande 553 Kommers.utb. 58 Andel svarande (%) Medelindex Medeleffekt 0,7 50 Kommunik. Trygghet Bostäder Arb.möjl. Fritids.möjl. 40 Faktor Betygsindex Effektmått Arbetsmöjligheter 49 0,8 Utbildningsmöjligheter 72 0,1 Bostäder 53 1,0 Kommunikationer 67 0,7 Kommersiellt utbud 68 0,2 Fritidsmöjligheter 66 1,4 Trygghet 64 0, Lägre prioritet Prioritera 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 Effektmått = kommunens medelindex och medeleffekt = medelindex för samtliga kommuner hösten 2010 och våren 2011 = lägsta kommunmedelindex hösten 2010 och våren 2011 = högsta kommunmedelindex hösten 2010 och våren

123 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun Tabell1A: Betygsindex, medelbetyg och svarsfördelning 2380 I denna tabell redovisas betygsindex för NRI och samtliga faktorer samt medelbetyg och svarsfördelning för delfrågorna i enkäten. Även andelen som har angett "Ingen åsikt" samt de som inte har besvarat respektive delfråga framgår i tabellen. Nöjd-Region-Index (NRI) ÖSTERSUNDS KOMMUN Medborgarna om att bo och leva i kommunen FRÅGA FAKTOR Våren 2011 Hösten 2008 Betygsindex Del A A8: 1-3 NRI, HELHETEN A9: 1 REKOMMENDATION A1: 1 ARBETSMÖJLIGHETER Östersunds kommun A2: 1-2 UTBILDNINGSMÖJLIGHETER Våren 2011 A3: 1-3 BOSTÄDER A4: 1-4 KOMMUNIKATIONER A5: 1-3 KOMMERSIELLT UTBUD A6: 1-5 FRITIDSMÖJLIGHETER A7: 1-3 TRYGGHET MEDELINDEX Antal svarande 553 Andel svarande (%) 55 Medelindex 63 Betygsindex Jämförelse med samtliga kommuner hösten 2010 och våren 2011 Lägsta betygsindex Högsta betygsindex 22

124 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun ÖSTERSUNDS KOMMUN FRÅGA FAKTOR Fr A8:1 Fr A8:2 Fr A8:3 Fr A9:1 Fr A1:1 Fr A2:1 Fr A2:2 Våren 2011 Hösten 2008 Betygsindex Lägsta betygsindex NRI, HELHETEN Hur nöjd är du med din kommun i dess helhet som en plats att bo och leva på? 7,3 7,7 6,9 5,1 8, Hur väl uppfyller din kommun dina förväntningar på en plats att bo och leva på? 6,9 7,3 6,5 4,8 7, Föreställ dig en kommun som en plats som är perfekt att bo och leva på. Hur nära ett sådant ideal tycker du att din kommun kommer? 6,4 7,0 5,9 4,0 7, REKOMMENDATION Kan du rekomendera vänner och bekanta att flytta till din kommun? 7,6 8,0 6,8 4,3 8, ARBETSMÖJLIGHETER ,4 6,1 5,2 3,3 7, Hur ser du på möjligheterna att få arbete inom rimligt avstånd? UTBILDNINGSMÖJLIGHETER Hur ser du på tillgången till universitets- eller högskoleutbildning inom rimligt avstånd? 7,6 7,3 6,1 3,5 9, tillgången till övriga utbildningar inom rimligt avstånd? (Folkhögskola, Kvalificerad Yrkesutbildning, Komvux etc.) 7,3. 6,5 4,5 8, BOSTÄDER Hur ser du på Betygsindex Jämförelse med samtliga kommuner hösten 2010 och våren 2011 Fr A3:1 möjligheterna till att hitta bra boende? 5,0. 6,1 2,4 7, Fr A3:2 utbudet av olika typer av boendeformer (hyresrätt, bostadsrätt, småhus etc.)? 5,0. 5,8 2,5 7, Fr A3:3 hur trivsam bebyggelsen är? 7,0 6,7 6,8 4,8 7, Högsta betygsindex Andel svar uppdelat på låga, mellan och höga betyg för kommunen (%) Låga betyg (1-4) Mellanbetyg (5-7) Höga betyg (8-10) Summa Andel Ingen åsikt (%) Andel Ej svar (%)

125 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun ÖSTERSUNDS KOMMUN FRÅGA FAKTOR Fr A4:1 Fr A4:2 Fr A4:3 Fr A4:4 Fr A5:1 Fr A5:2 Fr A5:3 Betygsindex Våren 2011 Hösten 2008 Jämförelse med samtliga kommuner hösten 2010 och våren 2011 Betygsindex Lägsta betygsindex KOMMUNIKATIONER Hur ser du på Högsta betygsindex Andel svar uppdelat på låga, mellan och höga betyg för kommunen (%) Låga betyg (1-4) Mellanbetyg (5-7) Höga betyg (8-10) Summa Andel Ingen åsikt (%) tillgången till gång- och cykelvägar? 6,7 6,7 6,0 2,9 7, möjligheterna till att använda kollektivtrafiken för resor? (Med kollektivtrafik menas lokal och regional trafik med buss, spårvagn, tunnelbana, tåg och/eller båt/färja.) tillgången till förbindelser för längre resor? (Resor med 6,3. 5,3 2,8 8, tåg, buss, båt och/eller flyg.) 6,7. 5,6 3,0 7, möjligheterna till att enkelt kunna transportera sig med bil? 8,1. 8,0 5,7 8, KOMMERSIELLT UTBUD Hur ser du på utbudet av livsmedelsaffärer inom rimligt avstånd? 7,5 7,5 7,1 3,5 8, utbudet av andra affärer och service inom rimligt avstånd? 7,0 7,0 6,1 3,6 7, utbudet av kaféer/barer/restauranger inom rimligt avstånd? 6,8 7,2 6,1 3,9 7, FRITIDSMÖJLIGHETER Fr A6:1 Hur ser du på tillgången till parker, grönområden och natur? 7,9 7,6 7,8 6,0 9, Fr A6:2 möjligheterna till att kunna utöva fritidsintressen t.ex. sport, kultur, friluftsliv, föreningsliv? 7,8 8,2 7,2 5,9 8, Fr A6:3 tillgången till idrottsevenemang? 6,7 7,2 6,1 4,4 7, Fr A6:4 tillgången till kulturevenemang? 6,3 6,9 5,6 3,9 7, Fr A6:5 nöjesutbudet? 5,9 6,5 4,4 2,8 6, Andel Ej svar (%) 2 Fr A7:1 Fr A7:2 Fr A7:3 TRYGGHET Hur ser du på hur tryggt och säkert du kan vistas utomhus på kvällar och nätter? 6,5 5,7 6,5 3,9 8, hur trygg och säker du kan känna dig mot hot, rån och misshandel? 6,5. 6,4 3,9 8, hur trygg och säker du kan känna dig mot inbrott i hemmet? 7,1 5,9 6,3 4,6 8,

126 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun Diagram 3 Andel som givit högt respektive lågt betyg Östersunds kommun Fr A8:1 Fr A8:2 Fr A8:3 Fr A9:1 Fr A1:1 Fr A2:1 Fr A2:2 Fr A3:1 Fr A3:2 Fr A3:3 Fr A4:1 Fr A4:2 Fr A4:3 Fr A4:4 Fr A5:1 Fr A5:2 Fr A5:3 Fr A6:1 Fr A6:2 Fr A6:3 Fr A6:4 Fr A6:5 Fr A7:1 Fr A7:2 Fr A7: Lågt Högt 25

127 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun Tabell1A_Kvinnor: Betygsindex, medelbetyg och svarsfördelning 2380 I denna tabell redovisas betygsindex för NRI och samtliga faktorer samt medelbetyg och svarsfördelning för delfrågorna i enkäten. Även andelen som har angett "Ingen åsikt" samt de som inte har besvarat respektive delfråga framgår i tabellen. Nöjd-Region-Index (NRI) ÖSTERSUNDS KOMMUN - Kvinnor Medborgarna om att bo och leva i kommunen FRÅGA FAKTOR Våren 2011 Hösten 2008 Betygsindex Del A A8: 1-3 NRI, HELHETEN A9: 1 REKOMMENDATION A1: 1 ARBETSMÖJLIGHETER Östersunds kommun A2: 1-2 UTBILDNINGSMÖJLIGHETER Våren 2011 A3: 1-3 BOSTÄDER Kvinnor A4: 1-4 KOMMUNIKATIONER A5: 1-3 KOMMERSIELLT UTBUD A6: 1-5 FRITIDSMÖJLIGHETER A7: 1-3 TRYGGHET MEDELINDEX Antal svarande 315 Andel svarande (%) 59 Medelindex 63 Betygsindex för Kvinnor Jämförelse med samtliga kommuner hösten 2010 och våren 2011 för Kvinnor Lägsta betygsindex Högsta betygsindex 26

128 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun ÖSTERSUNDS KOMMUN - Kvinnor FRÅGA FAKTOR Fr A8:1 Fr A8:2 Fr A8:3 Fr A9:1 Fr A1:1 Fr A2:1 Fr A2:2 Våren 2011 Betygsindex Lägsta betygsindex NRI, HELHETEN Hur nöjd är du med din kommun i dess helhet som en plats att bo och leva på? 7,5 7,0 5,1 8, Hur väl uppfyller din kommun dina förväntningar på en plats att bo och leva på? 7,0 6,6 4,6 7, Föreställ dig en kommun som en plats som är perfekt att bo och leva på. Hur nära ett sådant ideal tycker du att din kommun kommer? 6,5 6,0 4,0 7, REKOMMENDATION Kan du rekomendera vänner och bekanta att flytta till din kommun? 7,7 6,9 4,4 8, ARBETSMÖJLIGHETER ,4 5,2 3,2 7, Hur ser du på möjligheterna att få arbete inom rimligt avstånd? UTBILDNINGSMÖJLIGHETER Hur ser du på tillgången till universitets- eller högskoleutbildning inom rimligt avstånd? 7,7 6,1 3,3 9, tillgången till övriga utbildningar inom rimligt avstånd? (Folkhögskola, Kvalificerad Yrkesutbildning, Komvux etc.) 7,4 6,6 4,5 8, BOSTÄDER Hur ser du på Betygsindex för Kvinnor Jämförelse med samtliga kommuner hösten 2010 och våren 2011 för Kvinnor Fr A3:1 möjligheterna till att hitta bra boende? 5,1 6,1 2,4 7, Fr A3:2 utbudet av olika typer av boendeformer (hyresrätt, bostadsrätt, småhus etc.)? 4,9 5,8 2,5 7, Fr A3:3 hur trivsam bebyggelsen är? 7,1 6,9 5,0 7, Högsta betygsindex Andel svar uppdelat på låga, mellan och höga betyg för kommunen (%) Låga betyg (1-4) Mellanbetyg (5-7) Höga betyg (8-10) Summa Andel Ingen åsikt (%) Andel Ej svar (%)

129 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun ÖSTERSUNDS KOMMUN - Kvinnor FRÅGA FAKTOR Fr A4:1 Fr A4:2 Fr A4:3 Fr A4:4 Fr A5:1 Fr A5:2 Fr A5:3 Betygsindex för Kvinnor Våren 2011 Jämförelse med samtliga kommuner hösten 2010 och våren 2011 för Kvinnor Betygsindex Lägsta betygsindex KOMMUNIKATIONER Hur ser du på Högsta betygsindex Andel svar uppdelat på låga, mellan och höga betyg för kommunen (%) Låga betyg (1-4) Mellanbetyg (5-7) Höga betyg (8-10) Summa Andel Ingen åsikt (%) tillgången till gång- och cykelvägar? 6,5 6,0 2,7 7, möjligheterna till att använda kollektivtrafiken för resor? (Med kollektivtrafik menas lokal och regional trafik med buss, spårvagn, tunnelbana, tåg och/eller båt/färja.) tillgången till förbindelser för längre resor? (Resor med 6,4 5,4 2,8 8, tåg, buss, båt och/eller flyg.) 6,7 5,6 3,0 7, möjligheterna till att enkelt kunna transportera sig med bil? 8,2 8,1 5,7 8, KOMMERSIELLT UTBUD Hur ser du på utbudet av livsmedelsaffärer inom rimligt avstånd? 7,4 7,1 3,5 8, utbudet av andra affärer och service inom rimligt avstånd? 6,9 6,1 3,3 7, utbudet av kaféer/barer/restauranger inom rimligt avstånd? 6,8 6,2 3,7 7, FRITIDSMÖJLIGHETER Fr A6:1 Hur ser du på tillgången till parker, grönområden och natur? 8,0 7,9 5,9 9, Fr A6:2 möjligheterna till att kunna utöva fritidsintressen t.ex. sport, kultur, friluftsliv, föreningsliv? 7,8 7,2 5,7 8, Fr A6:3 tillgången till idrottsevenemang? 7,0 6,2 4,0 7, Fr A6:4 tillgången till kulturevenemang? 6,5 5,8 3,8 7, Fr A6:5 nöjesutbudet? 6,0 4,5 2,7 6, Andel Ej svar (%) 3 Fr A7:1 Fr A7:2 Fr A7:3 TRYGGHET Hur ser du på hur tryggt och säkert du kan vistas utomhus på kvällar och nätter? 6,0 6,1 3,7 8, hur trygg och säker du kan känna dig mot hot, rån och misshandel? 6,1 6,0 3,7 8, hur trygg och säker du kan känna dig mot inbrott i hemmet? 6,9 6,2 4,6 8,

130 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun Diagram 3 Andel som givit högt respektive lågt betyg Östersunds kommun Fr A8:1 Fr A8:2 Fr A8:3 Fr A9:1 Fr A1:1 Fr A2:1 Fr A2:2 Fr A3:1 Fr A3:2 Fr A3:3 Fr A4:1 Fr A4:2 Fr A4:3 Fr A4:4 Fr A5:1 Fr A5:2 Fr A5:3 Fr A6:1 Fr A6:2 Fr A6:3 Fr A6:4 Fr A6:5 Fr A7:1 Fr A7:2 Fr A7: Lågt Högt 29

131 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun Tabell1A_Män: Betygsindex, medelbetyg och svarsfördelning 2380 I denna tabell redovisas betygsindex för NRI och samtliga faktorer samt medelbetyg och svarsfördelning för delfrågorna i enkäten. Även andelen som har angett "Ingen åsikt" samt de som inte har besvarat respektive delfråga framgår i tabellen. Nöjd-Region-Index (NRI) ÖSTERSUNDS KOMMUN - Män Medborgarna om att bo och leva i kommunen FRÅGA FAKTOR Hösten 2010 Betygsindex Del A A8: 1-3 NRI, HELHETEN A9: 1 REKOMMENDATION A1: 1 ARBETSMÖJLIGHETER Östersunds kommun A2: 1-2 UTBILDNINGSMÖJLIGHETER Våren 2011 A3: 1-3 BOSTÄDER Män A4: 1-4 KOMMUNIKATIONER A5: 1-3 KOMMERSIELLT UTBUD A6: 1-5 FRITIDSMÖJLIGHETER A7: 1-3 TRYGGHET MEDELINDEX Antal svarande 238 Andel svarande (%) 52 Medelindex 63 Betygsindex för Män Jämförelse med samtliga kommuner hösten 2010 och våren 2011 för Män Lägsta betygsindex Högsta betygsindex 30

132 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun ÖSTERSUNDS KOMMUN - Män FRÅGA FAKTOR Fr A8:1 Fr A8:2 Fr A8:3 Fr A9:1 Fr A1:1 Fr A2:1 Fr A2:2 Våren 2011 Betygsindex Lägsta betygsindex NRI, HELHETEN Hur nöjd är du med din kommun i dess helhet som en plats att bo och leva på? 7,1 6,8 5,1 8, Hur väl uppfyller din kommun dina förväntningar på en plats att bo och leva på? 6,9 6,4 4,9 7, Föreställ dig en kommun som en plats som är perfekt att bo och leva på. Hur nära ett sådant ideal anser du att din kommun kommer? 6,3 5,7 4,0 7, REKOMMENDATION Kan du rekomendera vänner och bekanta att flytta till din kommun? 7,5 6,8 4,2 8, ARBETSMÖJLIGHETER ,4 5,3 3,3 7, Hur ser du på möjligheterna att få arbete inom rimligt avstånd? UTBILDNINGSMÖJLIGHETER Hur ser du på tillgången till universitets- eller högskoleutbildning inom rimligt avstånd? 7,6 6,0 3,5 9, tillgången till övriga utbildningar inom rimligt avstånd? (Folkhögskola, Kvalificerad Yrkesutbildning, Komvux etc.) 7,2 6,4 4,5 8, BOSTÄDER Hur ser du på Betygsindex för Män Jämförelse med samtliga kommuner hösten 2010 och våren 2011 för Män Fr A3:1 möjligheterna till att hitta bra boende? 5,0 6,1 2,5 7, Fr A3:2 utbudet av olika typer av boendeformer (hyresrätt, bostadsrätt, småhus etc.)? 5,0 5,8 2,5 7, Fr A3:3 hur trivsam bebyggelsen är? 6,8 6,8 4,7 7, Högsta betygsindex Andel svar uppdelat på låga, mellan och höga betyg för kommunen (%) Låga betyg (1-4) Mellanbetyg (5-7) Höga betyg (8-10) Summa Andel Ingen åsikt (%) Andel Ej svar (%)

133 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun ÖSTERSUNDS KOMMUN - Män FRÅGA FAKTOR Fr A4:1 Fr A4:2 Fr A4:3 Fr A4:4 Fr A5:1 Fr A5:2 Fr A5:3 Betygsindex för Män Våren 2011 Jämförelse med samtliga kommuner hösten 2010 och våren 2011 för Män Betygsindex Lägsta betygsindex KOMMUNIKATIONER Hur ser du på Högsta betygsindex Andel svar uppdelat på låga, mellan och höga betyg för kommunen (%) Låga betyg (1-4) Mellanbetyg (5-7) Höga betyg (8-10) Summa Andel Ingen åsikt (%) tillgången till gång- och cykelvägar? 6,9 5,9 3,0 7, möjligheterna till att använda kollektivtrafiken för resor? (Med kollektivtrafik menas lokal och regional trafik med buss, spårvagn, tunnelbana, tåg och/eller båt/färja.) tillgången till förbindelser för längre resor? (Resor med 6,3 5,3 2,8 8, tåg, buss, båt och/eller flyg.) 6,8 5,5 3,0 8, möjligheterna till att enkelt kunna transportera sig med bil? 8,0 8,0 5,7 8, KOMMERSIELLT UTBUD Hur ser du på utbudet av livsmedelsaffärer inom rimligt avstånd? 7,5 7,0 3,4 8, utbudet av andra affärer och service inom rimligt avstånd? 7,1 6,0 3,8 7, utbudet av kaféer/barer/restauranger inom rimligt avstånd? 6,9 6,0 4,1 7, FRITIDSMÖJLIGHETER Fr A6:1 Hur ser du på tillgången till parker, grönområden och natur? 7,9 7,7 6,1 9, Fr A6:2 möjligheterna till att kunna utöva fritidsintressen t.ex. sport, kultur, friluftsliv, föreningsliv? 7,7 7,1 5,5 8, Fr A6:3 tillgången till idrottsevenemang? 6,3 5,9 4,5 7, Fr A6:4 tillgången till kulturevenemang? 6,0 5,5 3,9 7, Fr A6:5 nöjesutbudet? 5,9 4,4 2,6 6, Andel Ej svar (%) 0 Fr A7:1 Fr A7:2 Fr A7:3 TRYGGHET Hur ser du på hur tryggt och säkert du kan vistas utomhus på kvällar och nätter? 7,1 6,8 4,2 9, hur trygg och säker du kan känna dig mot hot, rån och misshandel? 7,1 6,7 4,2 8, hur trygg och säker du kan känna dig mot inbrott i hemmet? 7,3 6,4 4,6 8,

134 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun Diagram 3 Andel som givit högt respektive lågt betyg Östersunds kommun Fr A8:1 Fr A8:2 Fr A8:3 Fr A9:1 Fr A1:1 Fr A2:1 Fr A2:2 Fr A3:1 Fr A3:2 Fr A3:3 Fr A4:1 Fr A4:2 Fr A4:3 Fr A4:4 Fr A5:1 Fr A5:2 Fr A5:3 Fr A6:1 Fr A6:2 Fr A6:3 Fr A6:4 Fr A6:5 Fr A7:1 Fr A7:2 Fr A7: Lågt Högt 33

135 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun Östersunds kommun. Våren 2011 TABELL 2A.3 Faktorernas betygsindex och NRI efter ortstyp Kommunens centralort Var bor du? Annan tätort Utanför tätort Uppgift saknas Samtliga NRI Rekommendation Arbetsmöjligheter Utbildningsmöjligheter Bostäder Kommunikationer Kommersiellt utbud Fritidsmöjligheter Trygghet ANTAL SVARANDE

136 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun TABELL 2A.4 Faktorernas betygsindex och NRI efter boendetid i kommunen Hur länge har du bott i kommunen? 0-2 år 3-5 år 6-10 år 11 år eller Uppgift längre saknas NRI Rekommendation Arbetsmöjligheter Utbildningsmöjligheter Bostäder Kommunikationer Kommersiellt utbud Fritidsmöjligheter Samtliga Trygghet ANTAL SVARANDE

137 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun TABELL 2A.5 Faktorernas betygsindex och NRI efter erfarenhet av kollektivtrafik Minst 4 ggr/vecka Hur ofta åker du med kollektivtrafiken? 1-3 ggr/vecka Några gånger/månad Mer sällan än 1 gång/månad NRI Rekommendation Arbetsmöjligheter Utbildningsmöjligheter Bostäder Kommunikationer Kommersiellt utbud Fritidsmöjligheter Trygghet ANTAL SVARANDE Aldrig Uppgift saknas Samtliga 36

138 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun Östersunds TABELL 2A.1 Faktorernas betygsindex och NRI efter kön Man Kön Kvinna Samtliga NRI 64 ±2,7 67 ±2,5 65 ±1,8 Rekommendation 72 ±3,3 75 ±3,0 73 ±2,2 Arbetsmöjligheter 49 ±3,5 48 ±2,9 49 ±2,3 Utbildningsmöjligheter 71 ±2,5 73 ±2,3 72 ±1,7 Bostäder 51 ±2,7 54 ±2,5 53 ±1,9 Kommunikationer 67 ±2,5 67 ±2,3 67 ±1,7 Kommersiellt utbud 68 ±3,0 68 ±2,9 68 ±2,1 Fritidsmöjligheter 65 ±2,5 68 ±2,1 66 ±1,6 Tryghhet 69 ±2,9 60 ±2,7 64 ±2,0 ANTAL SVARANDE TABELL 2A.2 Faktorernas betygsindex och NRI efter ålder år år år Ålder år år år 75 år eller äldre Samtliga NRI 58 ±5,9 63 ±6,2 62 ±5,7 68 ±4,9 69 ±4,4 67 ±5,3 72 ±6,2 65 ±1,8 Rekommendation 67 ±8,0 72 ±7,4 68 ±6,8 75 ±5,9 78 ±4,9 74 ±5,8 81 ±6,8 73 ±2,2 Arbetsmöjligheter 42 ±7,6 48 ±8,3 49 ±6,0 56 ±6,4 53 ±5,8 41 ±5,5 44 ±6,1 49 ±2,3 Utbildningsmöjligheter 72 ±6,0 69 ±6,6 72 ±4,9 72 ±4,3 73 ±4,3 73 ±4,2 71 ±5,6 72 ±1,7 Bostäder 46 ±5,8 54 ±6,8 53 ±5,6 58 ±4,8 55 ±4,5 49 ±4,9 50 ±6,2 53 ±1,9 Kommunikationer 66 ±5,7 65 ±6,6 67 ±4,8 66 ±4,1 68 ±4,0 70 ±4,6 70 ±5,5 67 ±1,7 Kommersiellt utbud 68 ±5,8 70 ±6,9 69 ±5,6 70 ±5,9 70 ±5,2 63 ±5,9 64 ±8,2 68 ±2,1 Fritidsmöjligheter 61 ±5,6 66 ±6,2 63 ±4,7 71 ±4,1 68 ±4,0 69 ±4,6 66 ±5,4 66 ±1,6 Tryghhet 67 ±6,6 69 ±7,0 66 ±5,4 64 ±5,2 63 ±4,6 60 ±5,6 58 ±8,6 64 ±2,0 ANTAL SVARANDE Betygsindex Felmarg. Betygsindex Felmarg. Betygsindex Felmarg. Betygsindex Felmarg. Betygsindex Felmarg. Betygsindex Felmarg. Betygsindex Felmarg. Betygsindex Felmarg. Betygsindex Felmarg. Betygsindex Felmarg. Betygsindex Felmarg. 37

139 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Tabeller och diagram B. Medborgarna om kommunens verksamheter (Nöjd-Medborgar-Index) TABELLER OCH DIAGRAM 38

140 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun Diagram 1B: Modellbild Nöjd-Medborgar-Index (NMI) B1: 1 64 ±2,3 0,0 Medborgarna om kommunens verksamheter B2: 1 Grundskolan Del B 56 ±2,2 0,8 B3: 1 Gymnasieskolan 3,6 Östersunds kommun 61 ±1,9 0,2 ±0,3 55 ± 2,6 Våren 2011 B4: 1 Äldreomsorgen Fråga 45 ±2,9 0,7 B15: 1-4 B5: 1 Stöd för utsatta personer 48 ±2,0 0,3 B6: 1 Räddningstjänsten 53 ± 2,6 Antal svarande ±1,8 0,0 Andel svarande (%) 55 B7: 1-4 Gång- och cykelvägar Medelindex ±2,7 0,3 Medeleffekt 0,5 B8: 1-4 B9: 1-3 B10: ±3,0 0,3 Idrott- och motionsanläggningar 63 ±2,0 0,5 Tolkning av effektmått: 64 ±2,2 0,2 * Effektmåttet 1,2 innebär att om B11: 1 betygsindexet för verksamheten Vatten och avlopp 63 ±2,7 0,5 ökar med 5 enheter från 57 till 62 B12: 1-4 Renhållning och sophämtning förväntas helhetsbetyget (NMI) öka 66 ±2,6 0,8 med 1,2 enheter från 53 till 54,2. B13: 1-3 Frågor Betygsindex Felmarginal Effektmått Förskolan Gator och vägar Kultur Miljöarbete Vatten och avlopp 57 ±3,5 1,2 * NMI Fråga B14: Bemötande och Tillgänglighet Felmarginal för effektmått 0,0-0,2 0,4-1,2 0,0-0,6 0,2-1,2 0,0-0,7 0,0-0,2 0,0-1,0 0,0-0,9 0,0-1,1 0,0-0,6 0,0-1,0 0,2-1,4 0,8-1,6 39

141 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun Diagram 2B: Prioriteringsmatris 2380 Nöjd-Medborgar-Index (NMI) Medborgarna om kommunens verksamheter Del B Betygsindex 100 Bevara 90 Östersunds kommun Förbättra om möjligt Östersunds kommun Våren 2011 NMI 53 Bemötande och Tillgänglighet 55 Antal svarande Andel svarande (%) Medelindex Medeleffekt 0,5 Verksamhet Betygsindex Effektmått Förskolan 64 0,0 Grundskolan 56 0,8 Gymnasieskolan 61 0,2 Äldreomsorgen 45 0,7 Stöd för utsatta personer 48 0,3 Räddningstjänsten 76 0,0 Gång- och cykelvägar 53 0,3 Gator och vägar 51 0,3 Idrott- och motionsanläggningar 63 0,5 Kultur 64 0,2 Miljöarbete 63 0,5 Renhållning och sophämtning 66 0,8 Vatten och avlopp 57 1, Förskola Gymnasie. Räddning. Gång/cykel. 50 Gator. Stöd Kultur Lägre prioritet Miljöar. Idrott. Renhållning. Grundsk. Äldreoms. Vatten. Prioritera 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 Effektmått = kommunens medelindex och medeleffekt = medelindex för samtliga kommuner hösten 2010 och våren = lägsta kommunmedelindex hösten 2010 och våren 2011 = högsta kommunmedelindex hösten 2010 och våren 2011

142 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun Tabell: Betygsindex, medelbetyg och svarsfördelningar 2380 I denna tabell redovisas betygsindex för NMI och samtliga verksamheter samt svarsfördelning och medelbetyg för delfrågorna i enkäten. Även andelen som har angett "Ingen åsikt" samt de som inte har besvarat respektive delfråga framgår i tabellen. Nöjd-Medborgar-Index (NMI) ÖSTERSUNDS KOMMUN Betygsindex Jämförelse med samtliga kommuner hösten 2010 och våren 2011 Medborgarna om kommunens verksamheter FRÅGA VERKSAMHET Våren 2011 Hösten 2008 Betygsindex Del B B14: 1-3 NMI, HELHETEN B15: 1-4 BEMÖTANDE OCH TILLGÄNGLIGHET B1: 1 FÖRSKOLAN Östersunds kommun B2: 1 GRUNDSKOLAN Våren 2011 B3: 1 GYMNASIESKOLAN B4: 1 ÄLDREOMSORGEN B5: 1 STÖD FÖR UTSATTA PERSONER B6: 1 RÄDDNINGSTJÄNSTEN B7: 1-4 GÅNG- OCH CYKELVÄGAR B8: 1-4 GATOR OCH VÄGAR B9: 1-3 IDROTT- OCH Antal svarande 553 MOTIONSANLÄGGNINGAR Andel svarande (%) 55 B10: 1-3 KULTUR Medelindex 59 B11: 1 MILJÖARBETE B12: 1-4 RENHÅLLNING OCH SOPHÄMTNING B13: 1-3 VATTEN OCH AVLOPP MEDELINDEX Lägsta betygsindex Högsta betygsindex 41

143 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun ÖSTERSUNDS KOMMUN FRÅGA VERKSAMHET Fr B14:1 Fr B14:2 Fr B14:3 Fr B15:1 Fr B15:2 Fr B15:3 Fr B15:4 Våren 2011 Hösten 2008 Betygsindex Lägsta betygsindex NMI, HELHETEN Hur nöjd är du med hur din kommun sköter sina olika verksamheter? 5,9 6,4 6,1 4,6 6, Hur väl uppfyller din kommuns verksamheter dina förväntningar? 5,8 6,3 6,0 4,5 6, Föreställ dig en kommun som sköter sina olika verksamheter på ett perfekt sätt. Hur nära ett sådant ideal anser du att din kommun kommer? 5,7 6,0 5,7 4,1 6, BEMÖTANDE OCH TILLGÄNGLIGHET Hur nöjd är du med hur lätt det är att komma i kontakt med tjänstemän eller annan personal i din kommun? 6,0. 6,1 5,3 7, hur du blir bemött när du har kontakt med tjänstemän eller annan personal i din kommun? 6,5. 6,7 5,8 7, den service du får när du har kontakt med tjänstemän eller Betygsindex Jämförelse med samtliga kommuner hösten 2010 och våren 2011 annan personal i din kommun? 6,3. 6,5 5,6 7, möjligheter att komma i kontakt med kommunens högre chefer? 5,1. 5,4 3,9 7, FÖRSKOLAN Fr B1:1 Vad tror eller tycker du om förskolan i din kommun? 6,7 6,6 6,7 5,5 7, GRUNDSKOLAN Fr B2:1 Vad tror eller tycker du om grundskolan i din kommun? 6,0 6,2 6,1 4,2 7, GYMNASIESKOLAN Högsta betygsindex Andel svar uppdelat på låga, mellan och höga betyg för kommunen (%) Fr B3:1 Vad tror eller tycker du om gymnasieskolan i din kommun? 6,6 6,7 6,3 4,8 7, Låga betyg (1-4) Mellanbetyg (5-7) Höga betyg (8-10) Summa Andel Ingen åsikt (%) Andel Ej svar (%) 42

144 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun ÖSTERSUNDS KOMMUN FRÅGA VERKSAMHET Betygsindex Våren 2011 Hösten 2008 Jämförelse med samtliga kommuner hösten 2010 och våren 2011 Betygsindex Lägsta betygsindex ÄLDREOMSORGEN Högsta betygsindex Andel svar uppdelat på låga, mellan och höga betyg för kommunen (%) Låga betyg (1-4) Mellanbetyg (5-7) Höga betyg (8-10) Summa Andel Ingen åsikt (%) Fr B4:1 Vad tror eller tycker du om äldreomsorgen i din kommun? 4,9 5,2 5,7 4,5 6, Fr B5:1 Fr B6:1 STÖD FÖR UTSATTA PERSONER ,4 5,0 5,3 4,2 6, Vad tror eller tycker du om det stöd och den hjälp som utsatta personer får i din kommun? RÄDDNINGSTJÄNSTEN Vad tror eller tycker du om räddningstjänsten (brandkåren) i din kommun? 7,8 8,1 7,7 6,7 8, GÅNG- OCH CYKELVÄGAR Vad tror eller tycker du om Fr B7:1 belysningen av gång- och cykelvägar i din kommun? 5,5. 5,8 4,2 6, Fr B7:2 underhåll och skötsel av gång- och cykelvägar i din kommun? 6,0 6,4 5,7 3,9 6, Fr B7:3 snöröjning av gång- och cykelvägar i din kommun? 5,6 5,9 5,1 3,6 6, Fr B7:4 trafiksäkerheten på gång- och cykelvägar i din kommun? 6,4 6,2 5,9 4,6 7, GATOR OCH VÄGAR Vad tror eller tycker du om Fr B8:1 belysningen av gator och vägar i din kommun? 5,3. 6,2 4,7 7, Fr B8:2 underhåll och skötsel av gator och vägar i din kommun? 5,8 5,7 5,3 3,7 6, Fr B8:3 snöröjning av gator och vägar i din kommun? 5,7 5,8 5,2 3,7 6, Fr B8:4 trafiksäkerheten på gator och vägar i din kommun? 6,2 6,1 5,9 4,6 6, Fr B9:1 IDROTT- OCH MOTIONSANLÄGGNINGAR Vad tror eller tycker du om öppettiderna vid kommunens idrotts- och motionsanläggningar? 6,9. 6,6 4,5 7, Fr B9:2 utrustning och skötsel av kommunens idrotts- och motionsanläggningar? 6,3. 6,1 4,2 7, Fr B9:3 belysningen i kommunens motionsspår? 7,1. 6,3 3,9 7, Andel Ej svar (%) 43

145 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun ÖSTERSUNDS KOMMUN FRÅGA VERKSAMHET Betygsindex Våren 2011 Hösten 2008 Jämförelse med samtliga kommuner hösten 2010 och våren 2011 Betygsindex Lägsta betygsindex Högsta betygsindex Andel svar uppdelat på låga, mellan och höga betyg för kommunen (%) KULTUR Fr B10:1 Vad tror eller tycker du om biblioteksverksamheten? 7,6 7,4 7,6 5,8 8, Fr B10:2 utställnings- och konstverksamheter? 6,7 6,6 6,4 4,0 7, Fr B10:3 teaterföreställningar och konserter? 6,3 6,1 5,5 3,0 7, Fr B11:1 Fr B12:1 Fr B12:2 Fr B12:3 Fr B12:4 Låga betyg (1-4) Mellanbetyg (5-7) Höga betyg (8-10) Summa Andel Ingen åsikt (%) MILJÖARBETE Vad tror eller tycker du om kommunens insatser för att kommuninnevånarna ska kunna leva miljövänligt? 6,6. 5,9 4,9 7, RENHÅLLNING OCH SOPHÄMTNING Vad tror eller tycker du om sophämtningen i din kommun? 7,9 8,0 7,5 5,0 8, tillgängligheten till återvinningscentraler i din kommun? (Där du t.ex. kan lämna in farligt avfall, grovavfall och elektronikavfall) kommunens åtgärder mot klotter och annan 7,5. 7,0 5,1 8, skadegörelse? 6,5 6,3 6,2 4,5 7, renhållningen av parker och allmänna platser i din kommun? 6,6 6,6 6,6 3,9 7, VATTEN OCH AVLOPP Fr B13:1 Vad tror eller tycker du om dricksvattnet i din kommun? 6,0 8,8 8,3 5,0 9, Fr B13:2 din kommuns vattenförsörjning? 6,4 8,8 8,3 6,2 9, Fr B13:3 din kommuns avloppssystem? 6,2 8,5 7,8 6,1 8, Andel Ej svar (%) 44

146 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun Diagram 3 Andel som givit högt respektive lågt betyg Östersunds kommun Fr B14:1 Fr B14:2 Fr B14:3 Fr B15:1 Fr B15:2 Fr B15:3 Fr B15:4 Fr B1:1 Fr B2:1 Fr B3:1 Fr B4:1 Fr B5:1 Fr B6:1 Fr B7:1 Fr B7:2 Fr B7:3 Fr B7:4 Fr B8:1 Fr B8:2 Fr B8:3 Fr B8:4 Fr B9:1 Fr B9:2 Fr B9:3 Fr B10:1 Fr B10:2 Fr B10:3 Fr B11:1 Fr B12:1 Fr B12:2 Fr B12:3 Fr B12:4 Fr B13:1 Fr B13:2 Fr B13: Lågt Högt 45

147 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun Tabell1B_Kvinnor: Betygsindex, medelbetyg och svarsfördelning 2380 I denna tabell redovisas betygsindex för NMI och samtliga verksamheter samt svarsfördelning och medelbetyg för delfrågorna i enkäten. Även andelen som har angett "Ingen åsikt" samt de som inte har besvarat respektive delfråga framgår i tabellen. Nöjd-Medborgar-Index (NMI) ÖSTERSUNDS KOMMUN - Kvinnor Betygsindex för Kvinnor Samtliga kommuner hösten 2010 och våren 2011 för Kvinnor Medborgarna om kommunens verksamheter FRÅGA VERKSAMHET Våren 2011 Betygsindex Del B B14: 1-3 NMI, HELHETEN B15: 1-4 BEMÖTANDE OCH TILLGÄNGLIGHET B1: 1 FÖRSKOLAN Östersunds kommun B2: 1 GRUNDSKOLAN Våren 2011 B3: 1 GYMNASIESKOLAN Kvinnor B4: 1 ÄLDREOMSORGEN B5: 1 STÖD FÖR UTSATTA PERSONER B6: 1 RÄDDNINGSTJÄNSTEN B7: 1-4 GÅNG- OCH CYKELVÄGAR B8: 1-4 GATOR OCH VÄGAR B9: 1-3 IDROTT- OCH Antal svarande 315 MOTIONSANLÄGGNINGAR Andel svarande (%) 59 B10: 1-3 KULTUR Medelindex 59 B11: 1 MILJÖARBETE B12: 1-4 RENHÅLLNING OCH SOPHÄMTNING B13: 1-3 VATTEN OCH AVLOPP MEDELINDEX Lägsta betygsindex Högsta betygsindex 46

148 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun ÖSTERSUNDS KOMMUN - Kvinnor FRÅGA VERKSAMHET Fr B14:1 Fr B14:2 Fr B14:3 Fr B15:1 Fr B15:2 Fr B15:3 Fr B15:4 Våren 2011 Betygsindex Lägsta betygsindex NMI, HELHETEN Hur nöjd är du med hur din kommun sköter sina olika verksamheter? 6,0 6,1 4,9 7, Hur väl uppfyller din kommuns verksamheter dina förväntningar? 5,9 5,9 4,8 6, Föreställ dig en kommun som sköter sina olika verksamheter på ett perfekt sätt. Hur nära ett sådant ideal anser du att din kommun kommer? 5,8 5,7 4,5 6, BEMÖTANDE OCH TILLGÄNGLIGHET Hur nöjd är du med hur lätt det är att komma i kontakt med tjänstemän eller annan personal i din kommun? 6,1 6,2 5,4 7, hur du blir bemött när du har kontakt med tjänstemän eller annan personal i din kommun? 6,7 6,8 6,1 7, den service du får när du har kontakt med tjänstemän eller Betygsindex för Kvinnor Samtliga kommuner hösten 2010 och våren 2011 för Kvinnor annan personal i din kommun? 6,5 6,6 5,7 7, möjligheter att komma i kontakt med kommunens högre chefer? 5,4 5,5 4,1 6, FÖRSKOLAN Fr B1:1 Vad tror eller tycker du om förskolan i din kommun? 7,0 6,8 5,6 7, GRUNDSKOLAN Fr B2:1 Vad tror eller tycker du om grundskolan i din kommun? 6,0 6,1 4,3 7, GYMNASIESKOLAN Högsta betygsindex Andel svar uppdelat på låga, mellan och höga betyg för kommunen (%) Fr B3:1 Vad tror eller tycker du om gymnasieskolan i din kommun? 6,5 6,4 5,2 7, Låga betyg (1-4) Mellanbetyg (5-7) Höga betyg (8-10) Summa Andel Ingen åsikt (%) Andel Ej svar (%) 47

149 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun ÖSTERSUNDS KOMMUN - Kvinnor FRÅGA VERKSAMHET Betygsindex för Kvinnor Våren 2011 Samtliga kommuner hösten 2010 och våren 2011 för Kvinnor Betygsindex Lägsta betygsindex ÄLDREOMSORGEN Högsta betygsindex Andel svar uppdelat på låga, mellan och höga betyg för kommunen (%) Låga betyg (1-4) Mellanbetyg (5-7) Höga betyg (8-10) Summa Andel Ingen åsikt (%) Fr B4:1 Vad tror eller tycker du om äldreomsorgen i din kommun? 4,8 5,9 4,4 7, Fr B5:1 Fr B6:1 STÖD FÖR UTSATTA PERSONER ,2 5,3 4,2 6, Vad tror eller tycker du om det stöd och den hjälp som utsatta personer får i din kommun? RÄDDNINGSTJÄNSTEN Vad tror eller tycker du om räddningstjänsten (brandkåren) i din kommun? 7,6 7,8 6,9 8, GÅNG- OCH CYKELVÄGAR Vad tror eller tycker du om Fr B7:1 belysningen av gång- och cykelvägar i din kommun? 5,3 5,7 4,1 6, Fr B7:2 underhåll och skötsel av gång- och cykelvägar i din kommun? 5,8 5,6 3,9 6, Fr B7:3 snöröjning av gång- och cykelvägar i din kommun? 5,4 5,0 3,6 6, Fr B7:4 trafiksäkerheten på gång- och cykelvägar i din kommun? 6,2 5,9 4,7 6, GATOR OCH VÄGAR Vad tror eller tycker du om Fr B8:1 belysningen av gator och vägar i din kommun? 5,4 6,2 4,9 7, Fr B8:2 underhåll och skötsel av gator och vägar i din kommun? 5,7 5,3 3,9 6, Fr B8:3 snöröjning av gator och vägar i din kommun? 5,7 5,0 3,7 6, Fr B8:4 trafiksäkerheten på gator och vägar i din kommun? 6,0 5,9 4,9 6, Fr B9:1 IDROTT- OCH MOTIONSANLÄGGNINGAR Vad tror eller tycker du om öppettiderna vid kommunens idrotts- och motionsanläggningar? 7,0 6,5 4,4 7, Fr B9:2 utrustning och skötsel av kommunens idrotts- och motionsanläggningar? 6,3 6,1 4,5 7, Fr B9:3 belysningen i kommunens motionsspår? 6,9 6,3 3,8 7, Andel Ej svar (%) 48

150 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun ÖSTERSUNDS KOMMUN - Kvinnor FRÅGA VERKSAMHET Betygsindex för Kvinnor Våren 2011 Samtliga kommuner hösten 2010 och våren 2011 för Kvinnor Betygsindex Lägsta betygsindex Högsta betygsindex Andel svar uppdelat på låga, mellan och höga betyg för kommunen (%) KULTUR Fr B10:1 Vad tror eller tycker du om biblioteksverksamheten? 7,7 7,7 5,8 8, Fr B10:2 utställnings- och konstverksamheter? 6,9 6,5 3,8 7, Fr B10:3 teaterföreställningar och konserter? 6,7 5,6 3,0 7, Fr B11:1 Fr B12:1 Fr B12:2 Fr B12:3 Fr B12:4 Låga betyg (1-4) Mellanbetyg (5-7) Höga betyg (8-10) Summa Andel Ingen åsikt (%) MILJÖARBETE Vad tror eller tycker du om kommunens insatser för att kommuninnevånarna ska kunna leva miljövänligt? 6,6 5,9 4,9 7, RENHÅLLNING OCH SOPHÄMTNING Vad tror eller tycker du om sophämtningen i din kommun? 7,9 7,6 5,2 8, tillgängligheten till återvinningscentraler i din kommun? (Där du t.ex. kan lämna in farligt avfall, grovavfall och elektronikavfall) kommunens åtgärder mot klotter och annan 7,5 6,9 5,7 8, skadegörelse? 6,7 6,2 4,5 7, renhållningen av parker och allkvinnorna platser i din kommun? 6,5 6,6 4,8 7, VATTEN OCH AVLOPP Fr B13:1 Vad tror eller tycker du om dricksvattnet i din kommun? 6,1 8,3 6,1 9, Fr B13:2 din kommuns vattenförsörjning? 6,4 8,3 6,4 9, Fr B13:3 din kommuns avloppssystem? 6,1 7,8 6,1 8, Andel Ej svar (%) 49

151 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun Diagram 3 Andel som givit högt respektive lågt betyg Östersunds kommun Fr B14:1 Fr B14:2 Fr B14:3 Fr B15:1 Fr B15:2 Fr B15:3 Fr B15:4 Fr B1:1 Fr B2:1 Fr B3:1 Fr B4:1 Fr B5:1 Fr B6:1 Fr B7:1 Fr B7:2 Fr B7:3 Fr B7:4 Fr B8:1 Fr B8:2 Fr B8:3 Fr B8:4 Fr B9:1 Fr B9:2 Fr B9:3 Fr B10:1 Fr B10:2 Fr B10:3 Fr B11:1 Fr B12:1 Fr B12:2 Fr B12:3 Fr B12:4 Fr B13:1 Fr B13:2 Fr B13: Lågt Högt 50

152 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun Tabell1B_Män: Betygsindex, medelbetyg och svarsfördelningar 2380 I denna tabell redovisas betygsindex för NMI och samtliga verksamheter samt svarsfördelning och medelbetyg för delfrågorna i enkäten. Även andelen som har angett "Ingen åsikt" samt de som inte har besvarat respektive delfråga framgår i tabellen. Nöjd-Medborgar-Index (NMI) ÖSTERSUNDS KOMMUN - Män Betygsindex för Män Jämförelse med samtliga kommuner hösten 2010 och våren 2011 för Män Medborgarna om kommunens verksamheter FRÅGA VERKSAMHET Våren 2011 Betygsindex Del B B14: 1-3 NMI, HELHETEN B15: 1-4 BEMÖTANDE OCH TILLGÄNGLIGHET B1: 1 FÖRSKOLAN Östersunds kommun B2: 1 GRUNDSKOLAN Våren 2011 B3: 1 GYMNASIESKOLAN Män B4: 1 ÄLDREOMSORGEN B5: 1 STÖD FÖR UTSATTA PERSONER B6: 1 RÄDDNINGSTJÄNSTEN B7: 1-4 GÅNG- OCH CYKELVÄGAR B8: 1-4 GATOR OCH VÄGAR B9: 1-3 IDROTT- OCH Antal svarande 238 MOTIONSANLÄGGNINGAR Andel svarande (%) 44 B10: 1-3 KULTUR Medelindex 59 B11: 1 MILJÖARBETE B12: 1-4 RENHÅLLNING OCH SOPHÄMTNING B13: 1-3 VATTEN OCH AVLOPP MEDELINDEX Lägsta betygsindex Högsta betygsindex 51

153 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun ÖSTERSUNDS KOMMUN - Män FRÅGA VERKSAMHET Fr B14:1 Fr B14:2 Fr B14:3 Fr B15:1 Fr B15:2 Fr B15:3 Fr B15:4 Våren 2011 Betygsindex Lägsta betygsindex NMI, HELHETEN Hur nöjd är du med hur din kommun sköter sina olika verksamheter? 5,8 5,9 4,7 7, Hur väl uppfyller din kommuns verksamheter dina förväntningar? 5,8 5,8 4,7 6, Föreställ dig en kommun som sköter sina olika verksamheter på ett perfekt sätt. Hur nära ett sådant ideal anser du att din kommun kommer? 5,6 5,5 4,2 6, BEMÖTANDE OCH TILLGÄNGLIGHET Hur nöjd är du med hur lätt det är att komma i kontakt med tjänstemän eller annan personal i din kommun? 6,0 6,1 5,2 7, hur du blir bemött när du har kontakt med tjänstemän eller annan personal i din kommun? 6,2 6,6 5,9 7, den service du får när du har kontakt med tjänstemän eller Betygsindex för Män Jämförelse med samtliga kommuner hösten 2010 och våren 2011 för Män annan personal i din kommun? 6,1 6,4 5,7 7, möjligheter att komma i kontakt med kommunens högre chefer? 4,8 5,4 3,9 7, FÖRSKOLAN Fr B1:1 Vad tror eller tycker du om förskolan i din kommun? 6,5 6,6 5,3 7, GRUNDSKOLAN Fr B2:1 Vad tror eller tycker du om grundskolan i din kommun? 6,1 6,0 4,2 7, GYMNASIESKOLAN Högsta betygsindex Andel svar uppdelat på låga, mellan och höga betyg för kommunen (%) Fr B3:1 Vad tror eller tycker du om gymnasieskolan i din kommun? 6,6 6,1 4,7 7, Låga betyg (1-4) Mellanbetyg (5-7) Höga betyg (8-10) Summa Andel Ingen åsikt (%) Andel Ej svar (%) 52

154 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun ÖSTERSUNDS KOMMUN - Män FRÅGA VERKSAMHET Betygsindex för Män Våren 2011 Jämförelse med samtliga kommuner hösten 2010 och våren 2011 för Män Betygsindex Lägsta betygsindex ÄLDREOMSORGEN Högsta betygsindex Andel svar uppdelat på låga, mellan och höga betyg för kommunen (%) Låga betyg (1-4) Mellanbetyg (5-7) Höga betyg (8-10) Summa Andel Ingen åsikt (%) Fr B4:1 Vad tror eller tycker du om äldreomsorgen i din kommun? 5,0 5,7 4,5 6, Fr B5:1 Fr B6:1 STÖD FÖR UTSATTA PERSONER ,5 5,3 4,3 6, Vad tror eller tycker du om det stöd och den hjälp som utsatta personer får i din kommun? RÄDDNINGSTJÄNSTEN Vad tror eller tycker du om räddningstjänsten (brandkåren) i din kommun? 8,0 7,6 6,5 8, GÅNG- OCH CYKELVÄGAR Vad tror eller tycker du om Fr B7:1 belysningen av gång- och cykelvägar i din kommun? 5,6 5,8 4,3 6, Fr B7:2 underhåll och skötsel av gång- och cykelvägar i din kommun? 6,1 5,5 3,9 6, Fr B7:3 snöröjning av gång- och cykelvägar i din kommun? 5,8 5,0 3,5 6, Fr B7:4 trafiksäkerheten på gång- och cykelvägar i din kommun? 6,5 5,9 4,6 7, GATOR OCH VÄGAR Vad tror eller tycker du om Fr B8:1 belysningen av gator och vägar i din kommun? 5,2 6,1 4,6 7, Fr B8:2 underhåll och skötsel av gator och vägar i din kommun? 5,8 5,0 3,5 6, Fr B8:3 snöröjning av gator och vägar i din kommun? 5,8 5,0 3,7 6, Fr B8:4 trafiksäkerheten på gator och vägar i din kommun? 6,3 5,8 4,8 6, Fr B9:1 IDROTT- OCH MOTIONSANLÄGGNINGAR Vad tror eller tycker du om öppettiderna vid kommunens idrotts- och motionsanläggningar? 6,8 6,3 4,5 7, Fr B9:2 utrustning och skötsel av kommunens idrotts- och motionsanläggningar? 6,3 5,9 4,3 7, Fr B9:3 belysningen i kommunens motionsspår? 7,2 6,3 3,9 7, Andel Ej svar (%) 53

155 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun ÖSTERSUNDS KOMMUN - Män FRÅGA VERKSAMHET Betygsindex för Män Våren 2011 Jämförelse med samtliga kommuner hösten 2010 och våren 2011 för Män Betygsindex Lägsta betygsindex Högsta betygsindex Andel svar uppdelat på låga, mellan och höga betyg för kommunen (%) KULTUR Fr B10:1 Vad tror eller tycker du om biblioteksverksamheten? 7,5 7,3 5,8 8, Fr B10:2 utställnings- och konstverksamheter? 6,5 6,0 4,2 7, Fr B10:3 teaterföreställningar och konserter? 5,9 5,2 2,7 7, Fr B11:1 Fr B12:1 Fr B12:2 Fr B12:3 Fr B12:4 Låga betyg (1-4) Mellanbetyg (5-7) Höga betyg (8-10) Summa Andel Ingen åsikt (%) MILJÖARBETE Vad tror eller tycker du om kommunens insatser för att kommuninnevånarna ska kunna leva miljövänligt? 6,5 5,8 4,9 7, RENHÅLLNING OCH SOPHÄMTNING Vad tror eller tycker du om sophämtningen i din kommun? 7,8 7,3 4,9 8, tillgängligheten till återvinningscentraler i din kommun? (Där du t.ex. kan lämna in farligt avfall, grovavfall och elektronikavfall) kommunens åtgärder mot klotter och annan 7,5 6,9 4,4 8, skadegörelse? 6,3 6,0 4,5 6, renhållningen av parker och allmänna platser i din kommun? 6,6 6,4 3,8 7, VATTEN OCH AVLOPP Fr B13:1 Vad tror eller tycker du om dricksvattnet i din kommun? 5,9 8,1 5,3 9, Fr B13:2 din kommuns vattenförsörjning? 6,4 8,1 6,1 9, Fr B13:3 din kommuns avloppssystem? 6,3 7,6 5,9 8, Andel Ej svar (%) 54

156 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun Diagram 3 Andel som givit högt respektive lågt betyg Östersunds kommun Fr B14:1 Fr B14:2 Fr B14:3 Fr B15:1 Fr B15:2 Fr B15:3 Fr B15:4 Fr B1:1 Fr B2:1 Fr B3:1 Fr B4:1 Fr B5:1 Fr B6:1 Fr B7:1 Fr B7:2 Fr B7:3 Fr B7:4 Fr B8:1 Fr B8:2 Fr B8:3 Fr B8:4 Fr B9:1 Fr B9:2 Fr B9:3 Fr B10:1 Fr B10:2 Fr B10:3 Fr B11:1 Fr B12:1 Fr B12:2 Fr B12:3 Fr B12:4 Fr B13:1 Fr B13:2 Fr B13: Lågt Högt 55

157 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun Östersunds kommun. Våren 2011 TABELL 2B.1 Faktorernas betygsindex och NRI efter kön Man Kvinna Samtliga Betygsindemargindemargindemarg. Fel- Betygs- Fel- Betygs- Fel- NMI 53 ±4,0 53 ±3,5 53 ±2,6 Bemötande och tillgänglighet 53 ±4,4 57 ±3,0 55 ±2,6 Förskolan 60 ±3,4 67 ±3,1 64 ±2,3 Grundskolan 56 ±3,2 56 ±3,0 56 ±2,2 Gymnasieskolan 62 ±3,0 61 ±2,4 61 ±1,9 Äldreomsorgen 46 ±4,5 44 ±3,6 45 ±2,9 Stöd för utsatta personer 48 ±2,8 47 ±2,7 48 ±2,0 Räddningstjänsten 77 ±2,5 74 ±2,7 76 ±1,8 Gång- och cykelvägar 54 ±4,3 53 ±3,2 53 ±2,7 Gator och vägar 50 ±4,7 52 ±3,7 51 ±3,0 Idrott- och motionsanläggningar 63 ±3,4 64 ±2,4 63 ±2,0 Kultur 62 ±3,8 66 ±2,4 64 ±2,2 Miljöarbete 61 ±4,3 64 ±3,3 63 ±2,7 Renhållning och sophämtning 65 ±4,3 68 ±2,9 66 ±2,6 Vatten och avlopp 59 ±5,0 56 ±5,0 57 ±3,5 ANTAL SVARANDE Kön 56

158 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun TABELL 2B.2 Faktorernas betygsindex och NRI efter ålder år år Ålder år år år år 75 år eller äldre Samtliga Betygsindemargindemargindemargindemargindemargindemargindemargindemarg. Fel- Betygs- Fel- Betygs- Fel- Betygs- Fel- Betygs- Fel- Betygs- Fel- Betygs- Fel- Betygs- Fel- NMI 48 ±6,4 51 ±10,3 48 ±6,0 55 ±6,1 58 ±6,5 54 ±7,3 59 ±10,8 53 ±2,6 Bemötande och tillgänglighet 47 ±7,1 53 ±11,3 52 ±6,1 57 ±5,7 58 ±6,2 57 ±6,8 66 ±9,0 55 ±2,6 Förskolan 63 ±2,7 66 ±2,6 57 ±3,5 64 ±5,3 67 ±5,7 59 ±5,8 68 ±8,2 64 ±2,3 Grundskolan 56 ±7,4 52 ±7,1 60 ±6,2 58 ±5,8 53 ±5,2 56 ±5,8 62 ±8,8 56 ±2,2 Gymnasieskolan 64 ±5,9 69 ±7,1 60 ±4,3 60 ±5,1 57 ±4,7 61 ±4,9 59 ±9,0 61 ±1,9 Äldreomsorgen 44 ±11,1 54 ±9,6 40 ±5,5 45 ±5,7 41 ±7,7 45 ±7,5 47 ±13,5 45 ±2,9 Stöd för utsatta personer 45 ±7,4 57 ±5,4 44 ±5,0 52 ±4,6 43 ±4,9 45 ±5,9 50 ±11,1 48 ±2,0 Räddningstjänsten 78 ±5,6 79 ±6,1 71 ±5,2 74 ±4,4 77 ±4,7 77 ±5,0 73 ±9,4 76 ±1,8 Gång- och cykelvägar 50 ±7,6 57 ±10,3 54 ±6,4 53 ±5,9 56 ±6,9 51 ±6,7 52 ±9,6 53 ±2,7 Gator och vägar 51 ±8, ±7,0 46 ±8, ±3,0 Idrott- och motionsanläggningar ±5, ±2,0 Kultur ±6, ±2,2 Miljöarbete ±2,7 Renhållning och sophämtning ±2,6 Vatten och avlopp ±8, ±3,5 ANTAL SVARANDE

159 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun Östersunds kommun, våren 2011 TABELL 2B.3 Verksamheternas betygsindex och NMI efter erfarenhet av förskolan Ja, eget/egna barn eller barnbarn Har du erfarenhet av förskolan under de senaste två åren? Ja, genom vänner/ bekanta Arbetar inom förskolan Nej, ingen sådan erfarenhet under de senaste 2 åren Uppgift saknas Samtliga NMI Bemötande och tillgänglighet Förskolan Grundskolan Gymnasieskolan Äldreomsorgen Stöd för utsatta personer Räddningstjänsten Gång- och cykelvägar Gator och vägar Idrott- och motionsanläggningar Kultur Miljöarbete Renhållning och sophämtning Vatten och avlopp ANTAL SVARANDE

160 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun TABELL 2B.4 Verksamheternas betygsindex och NMI efter erfarenhet av grundskolan Ja, eget/egna barn eller barnbarn Har du erfarenhet av grundskolan under de senaste två åren? Uppgift saknas Ja, genom vänner/ bekanta Arbetar inom grundskolan Nej, ingen sådan erfarenhet under de senaste 2 åren Samtliga NMI Bemötande och tillgänglighet Förskolan Grundskolan Gymnasieskolan Äldreomsorgen Stöd för utsatta personer Räddningstjänsten Gång- och cykelvägar Gator och vägar Idrott- och motionsanläggningar Kultur Miljöarbete Renhållning och sophämtning Vatten och avlopp ANTAL SVARANDE

161 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun TABELL 2B.5 Verksamheternas betygsindex och NMI efter erfarenhet av gymnasieskolan Ja, har själv gått där Har du erfarenhet av gymnasieskolan under de senaste två åren? Ja, eget/egna barn eller barnbarn Ja, genom vänner/ bekanta Arbetar inom gymnasieskolan Nej, ingen sådan erfarenhet under de senaste 2 åren Uppgift saknas Samtliga NMI Bemötande och tillgänglighet Förskolan Grundskolan Gymnasieskolan Äldreomsorgen Stöd för utsatta personer Räddningstjänsten Gång- och cykelvägar Gator och vägar Idrott- och motionsanläggningar Kultur Miljöarbete Renhållning och sophämtning Vatten och avlopp ANTAL SVARANDE

162 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun TABELL 2B.6 Verksamheternas betygsindex och NMI efter erfarenhet av äldreomsorgen Ja, egen erfarenhet Har du haft erfarenhet av äldreomsorgen under de senaste två åren? Ja, genom nära anhörig Ja, genom vänner/ bekanta Arbetar inom äldreomsorgen Nej, ingen sådan erfarenhet under de senaste 2 åren Uppgift saknas Samtliga NMI Bemötande och tillgänglighet Förskolan Grundskolan Gymnasieskolan Äldreomsorgen Stöd för utsatta personer Räddningstjänsten Gång- och cykelvägar Gator och vägar Idrott- och motionsanläggningar Kultur Miljöarbete Renhållning och sophämtning Vatten och avlopp ANTAL SVARANDE

163 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun TABELL 2B.7 Verksamheternas betygsindex och NMI efter erfarenhet av socialtjänsten Ja, egen erfarenhet Har du haft erfarenhet av socialtjänsten under de senaste två åren? Ja, genom nära anhörig Ja, genom vänner/ bekanta Arbetar inom socialtjänsten Nej, ingen sådan erfarenhet under de senaste 2 åren Uppgift saknas Samtliga NMI Bemötande och tillgänglighet Förskolan Grundskolan Gymnasieskolan Äldreomsorgen Stöd för utsatta personer Räddningstjänsten Gång- och cykelvägar Gator och vägar Idrott- och motionsanläggningar Kultur Miljöarbete Renhållning och sophämtning Vatten och avlopp ANTAL SVARANDE

164 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun TABELL 2B.8 Verksamheternas betygsindex och NMI efter kontakt med tjänstemän eller annan personal i kommunen Har du haft kontakt med tjänstemän eller annan personal i kommunen under de senaste 12 månaderna? Samtliga Ja Nej Är själv/har Minns ej Uppgift saknas varit anställd av kommunen varit anställd NMI Bemötande och tillgänglighet Förskolan Grundskolan Gymnasieskolan Äldreomsorgen Stöd för utsatta personer Räddningstjänsten Gång- och cykelvägar Gator och vägar Idrott- och motionsanläggningar Kultur Miljöarbete Renhållning och sophämtning Vatten och avlopp ANTAL SVARANDE

165 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun TABELL 2B.9 Verksamheternas betygsindex och NMI efter ortstyp Kommunens centralort Var bor du? Annan tätort Utanför tätort Uppgift saknas Samtliga NMI Bemötande och tillgänglighet Förskolan Grundskolan Gymnasieskolan Äldreomsorgen Stöd för utsatta personer Räddningstjänsten Gång- och cykelvägar Gator och vägar Idrott- och motionsanläggningar Kultur Miljöarbete Renhållning och sophämtning Vatten och avlopp ANTAL SVARANDE

166 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun TABELL 2B.10 Verksamheternas betygsindex och NMI efter boendetid i kommunen Hur länge har du bott i kommunen? 0-2 år 3-5 år 6-10 år 11 år eller Uppgift saknas längre NMI Bemötande och tillgänglighet Förskolan Grundskolan Gymnasieskolan Äldreomsorgen Stöd för utsatta personer Räddningstjänsten Gång- och cykelvägar Gator och vägar Idrott- och motionsanläggningar Kultur Miljöarbete Renhållning och sophämtning Vatten och avlopp ANTAL SVARANDE Samtliga 65

167 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Tabeller och diagram C. Medborgarna om inflytandet i kommunen (Nöjd-Inflytande-Index) TABELLER OCH DIAGRAM 66

168 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun Diagram 1C: Modellbild Nöjd-Inflytande-Index (NII) C1: 1 Medborgarna om inflytandet i kommunen C2: 1-4 Frågor Betygsindex Felmarginal Effektmått Kontakt 48 ±2,3 0,2 Information Del C 57 ±2,3 0,6 42 ± 2,7 C3: 1-4 Påverkan Östersunds kommun 40 ±2,4 2,4 * Våren 2011 C4: 1-4 Förtroende 47 ±2,9 1,8 NII 2380 Felmarginal för effektmått 0,0-0,5 Fråga 0,3-0,9 C5: 1-3 2,0-2,8 1,3-2,3 Antal svarande 553 Andel svarande (%) 55 Medelindex 48 Medeleffekt 1,2 Tolkning av effektmått: * Effektmåttet 2,4 innebär att om betygsindexet för faktorn Påverkan ökar med 5 enheter från 40 till 45 förväntas helhetsbetyget (NII) öka med 2,4 enheter från 42 till 44,4. 67

169 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun Diagram 2C: Prioriteringsmatris 2380 Nöjd-Inflytande-Index (NII) Medborgarna om inflytandet i kommunen Del C Östersunds kommun Våren 2011 NII 42 Betygsindex 100 Bevara Östersunds kommun Förbättra om möjligt Antal svarande Andel svarande (%) Medelindex Medeleffekt 1,2 50 Kontakt Information Förtroende 40 Påverkan Faktor Betygsindex Effektmått Kontakt 48 0,2 Informaton 57 0,6 Påverkan 40 2,4 Förtroende 47 1, Lägre prioritet Prioritera 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 Effektmått = kommunens medelindex och medeleffekt = medelindex för samtliga kommuner hösten 2010 och våren 2011 = lägsta kommunmedelindex hösten 2010 och våren 2011 = högsta kommunmedelindex hösten 2010 och våren

170 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun Tabell 1C: Betygsindex, medelbetyg och svarsfördelningar 2380 I denna tabell redovisas betygsindex för NII och samtliga faktorer samt svarsfördelning och medelbetyg för delfrågorna i enkäten. Även andelen som har angett "Ingen åsikt" samt de som inte har besvarat respektive delfråga framgår i tabellen. Nöjd-Inflytande-Index (NII) ÖSTERSUNDS KOMMUN Betygsindex Samtliga kommuner hösten 2010 och våren 2011 Medborgarna om inflytandet i kommunen FRÅGA FAKTOR Våren 2011 Hösten 2008 Betygsindex Del C C5: 1-3 NII, HELHETEN C1: 1 KONTAKT C2: 1-4 INFORMATION Östersunds kommun C3: 1-4 PÅVERKAN Våren 2011 C4: 1-4 FÖRTROENDE MEDELINDEX Lägsta betygsindex Högsta betygsindex Antal svarande 553 Andel svarande (%) 55 Medelindex 48 69

171 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun ÖSTERSUNDS KOMMUN FRÅGA FAKTOR Fr C5:1 Fr C5:2 Fr C5:3 Betygsindex Våren 2011 Hösten 2008 Betygsindex Samtliga kommuner hösten 2010 och våren 2011 Lägsta betygsindex NII, HELHETEN Hur nöjd är du med den insyn och det inflytande invånarna har över kommunens beslut och 4,8 4,9 4,9 4,0 5, verksamheter? Hur väl uppfyller din kommun dina förväntningar på invånarnas möjligheter till insyn och inflytande? 4,9 4,9 4,9 4,0 5, Försök föreställa dig en ideal situation för invånarnas insyn och inflytande över kommunens verksamheter och beslut. Hur nära ett sådant ideal tycker du att invånarnas insyn och 4,8 4,8 4,8 3,9 5, inflytande kommer i din kommun? Högsta betygsindex Andel svar uppdelat på låga, mellan och höga betyg för kommunen (%) Låga betyg (1-4) Mellanbetyg (5-7) Höga betyg (8-10) Summa Andel Ingen åsikt (%) Andel Ej svar (%) Fr C1:1 KONTAKT Hur nöjd är du med möjligheter att komma i kontakt med kommunens politiker? 5,4. 5,7 4,6 6, INFORMATION Hur nöjd är du med Fr C2:1 tillgången till information om kommunen och dessverksamheter? 6,1. 6,2 5,2 7, Fr C2:2 tydligheten i kommunens information? 6,1 5,9 6,1 4,9 6, Fr C2:3 i hur god tid kommunen informerar om viktiga frågor? 5,9 5,9 5,8 4,7 6, Fr C2:4 kommunens webbplats? 6,3. 6,2 5,2 7,

172 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun ÖSTERSUNDS KOMMUN FRÅGA FAKTOR Fr C3:1 Fr C3:2 Fr C3:3 Fr C3:4 Betygsindex Våren 2011 Hösten 2008 Betygsindex Samtliga kommuner hösten 2010 och våren 2011 Lägsta betygsindex Högsta betygsindex Andel svar uppdelat på låga, mellan och höga betyg för kommunen (%) Låga betyg (1-4) Mellanbetyg (5-7) Höga betyg (8-10) Summa Andel Ingen åsikt (%) PÅVERKAN Hur nöjd är du med hur kommunens politiker lyssnar till invånarnas synpunkter? 4,5 4,7 4,7 3,7 6, invånarnas möjligheter att påverka politiska beslut? 4,3. 4,4 3,4 5, invånarnas möjligheter att påverka inom de kommunala verksamheterna? 4,4 4,4 4,4 3,4 5, i vilken utsträckning dina åsikter i stort finns representerade bland kommunens partier? 5,2 5,0 5,2 4,1 6, FÖRTROENDE Vad tror eller tycker du om Fr C4:1 hur kommunens politiker arbetar för kommunens bästa? 5,3 5,6 5,6 4,4 7, Fr C4:2 hur ansvarstagande kommunens politiker är? 5,1 5,2 5,4 4,1 6, Fr C4:3 hur kommunens högre tjänstemän arbetar för kommunens bästa? 5,6. 5,5 4,3 6, Fr C4:4 hur väl politiska beslut genomförs? 5,0. 5,3 3,9 6, Andel Ej svar (%) 71

173 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun Diagram 3 Andel som givit högt respektive lågt betyg Östersunds kommun Fr C5:1 Fr C5:2 Fr C1:1 Fr C2:1 Fr C2:2 Fr C2:3 Fr C2:4 Fr C3:1 Fr C3:2 Fr C3:3 Fr C3:4 Fr C4:1 Fr C4:2 Fr C4:3 Fr C4: Lågt Högt 72

174 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun Tabell 1C_Kvinnor: Betygsindex, medelbetyg och svarsfördelningar 2380 I denna tabell redovisas betygsindex för NII och samtliga faktorer samt svarsfördelning och medelbetyg för delfrågorna i enkäten. Även andelen som har angett "Ingen åsikt" samt de som inte har besvarat respektive delfråga framgår i tabellen. Nöjd-Inflytande-Index (NII) ÖSTERSUNDS KOMMUN - Kvinnor Betygsindex för Kvinnor Jämförelse med samtliga kommuner hösten 2010 och våren 2011 för Kvinnor Medborgarna om inflytandet i kommunen FRÅGA FAKTOR Våren 2011 Betygsindex Del C C5: 1-3 NII, HELHETEN C1: 1 KONTAKT C2: 1-4 INFORMATION Östersunds kommun C3: 1-4 PÅVERKAN Våren 2011 C4: 1-4 FÖRTROENDE Kvinnor MEDELINDEX Lägsta betygsindex Högsta betygsindex Antal svarande 315 Andel svarande (%) 59 Medelindex 49 73

175 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun ÖSTERSUNDS KOMMUN - Kvinnor FRÅGA FAKTOR Fr C5:1 Fr C5:2 Fr C5:3 Betygsindex för Kvinnor Våren 2011 Jämförelse med samtliga kommuner hösten 2010 och våren 2011 för Kvinnor Betygsindex Lägsta betygsindex NII, HELHETEN Hur nöjd är du med den insyn och det inflytande invånarna har över kommunens beslut och 4,8 4,9 3, verksamheter? Hur väl uppfyller din kommun dina förväntningar på invånarnas möjligheter till insyn och inflytande? 4,9 4,9 4, Försök föreställa dig en ideal situation för invånarnas insyn och inflytande över kommunens verksamheter och beslut. Hur nära ett sådant ideal tycker 4,8 4,8 3, du att invånarnas insyn och inflytande kommer i din kommun? Högsta betygsindex Andel svar uppdelat på låga, mellan och höga betyg för kommunen (%) Låga betyg (1-4) Mellanbetyg (5-7) Höga betyg (8-10) Summa Andel Ingen åsikt (%) Andel Ej svar (%) Fr C1:1 KONTAKT Hur nöjd är du med möjligheter att komma i kontakt med kommunens politiker? 5,3 5,7 4, INFORMATION Hur nöjd är du med Fr C2:1 tillgången till information om kommunen och dessverksamheter? 6,2 6,3 5, Fr C2:2 tydligheten i kommunens information? 6,3 6,2 5, Fr C2:3 i hur god tid kommunen informerar om viktiga frågor? 6,0 5,9 4, Fr C2:4 kommunens webbplats? 6,7 6,3 4,

176 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun ÖSTERSUNDS KOMMUN - Kvinnor FRÅGA FAKTOR Fr C3:1 Fr C3:2 Fr C3:3 Fr C3:4 Betygsindex för Kvinnor Våren 2011 Jämförelse med samtliga kommuner hösten 2010 och våren 2011 för Kvinnor Betygsindex Lägsta betygsindex Högsta betygsindex Andel svar uppdelat på låga, mellan och höga betyg för kommunen (%) Låga betyg (1-4) Mellanbetyg (5-7) Höga betyg (8-10) Summa Andel Ingen åsikt (%) PÅVERKAN Hur nöjd är du med hur kommunens politiker lyssnar till invånarnas synpunkter? 4,5 4,8 3, invånarnas möjligheter att påverka politiska beslut? 4,4 4,4 3, invånarnas möjligheter att påverka inom de kommunala verksamheterna? 4,5 4,4 3, i vilken utsträckning dina åsikter i stort finns representerade bland kommunens partier? 5,3 5,1 4, FÖRTROENDE Vad tror eller tycker du om Fr C4:1 hur kommunens politiker arbetar för kommunens bästa? 5,4 5,7 4, Fr C4:2 hur ansvarstagande kommunens politiker är 5,3 5,5 4, Fr C4:3 hur kommunens högre tjänstekvinnor arbetar för kommunens bästa? 5,7 5,5 4, Fr C4:4 hur väl politiska beslut genomförs? 5,2 5,3 4, Andel Ej svar (%) 75

177 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun Diagram 3 Andel som givit högt respektive lågt betyg Östersunds kommun Fr C5:1 Fr C5:2 Fr C1:1 Fr C2:1 Fr C2:2 Fr C2:3 Fr C2:4 Fr C3:1 Fr C3:2 Fr C3:3 Fr C3:4 Fr C4:1 Fr C4:2 Fr C4:3 Fr C4: Lågt Högt 76

178 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun Tabell1C_Män: Betygsindex, medelbetyg och svarsfördelning 2380 I denna tabell redovisas betygsindex för NII och samtliga faktorer samt svarsfördelning och medelbetyg för delfrågorna i enkäten. Även andelen som har angett "Ingen åsikt" samt de som inte har besvarat respektive delfråga framgår i tabellen. Nöjd-Inflytande-Index (NII) ÖSTERSUNDS KOMMUN - Män Betygsindex för Män Jämförelse med samtliga kommuner hösten 2010 och våren 2011 för Män Medborgarna om inflytandet i kommunen FRÅGA FAKTOR Våren 2011 Betygsindex Del C C5: 1-3 NII, HELHETEN C1: 1 KONTAKT C2: 1-4 INFORMATION Östersunds kommun C3: 1-4 PÅVERKAN Våren 2011 C4: 1-4 FÖRTROENDE Män MEDELINDEX Lägsta betygsindex Högsta betygsindex Antal svarande 238 Andel svarande (%) 52 Medelindex 47 77

179 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun ÖSTERSUNDS KOMMUN - Män FRÅGA FAKTOR Fr C5:1 Fr C5:2 Fr C5:3 Betygsindex för Män Våren 2011 Jämförelse med samtliga kommuner hösten 2010 och våren 2011 för Män Betygsindex Lägsta betygsindex NII, HELHETEN Hur nöjd är du med den insyn och det inflytande invånarna har över kommunens beslut och 4,7 4,9 4, verksamheter? Hur väl uppfyller din kommun dina förväntningar på invånarnas möjligheter till insyn och inflytande? 4,8 4,9 4, Försök föreställa dig en ideal situation för invånarnas insyn och inflytande över kommunens verksamheter och beslut. Hur nära ett sådant ideal tycker 4,7 4,8 4, du att invånarnas insyn och inflytande kommer i din kommun? Högsta betygsindex Andel svar uppdelat på låga, mellan och höga betyg för kommunen (%) Låga betyg (1-4) Mellanbetyg (5-7) Höga betyg (8-10) Summa Andel Ingen åsikt (%) Andel Ej svar (%) Fr C1:1 KONTAKT Hur nöjd är du med möjligheter att komma i kontakt med kommunens politiker? 5,4 5,7 4, INFORMATION Hur nöjd är du med Fr C2:1 tillgången till information om kommunen och dessverksamheter? 6,0 6,2 5, Fr C2:2 tydligheten i kommunens information? 6,0 6,1 4, Fr C2:3 i hur god tid kommunen informerar om viktiga frågor? 5,7 5,8 4, Fr C2:4 kommunens webbplats? 6,0 6,2 5,

180 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun ÖSTERSUNDS KOMMUN - Män FRÅGA FAKTOR Fr C3:1 Fr C3:2 Fr C3:3 Fr C3:4 Betygsindex för Män Våren 2011 Jämförelse med samtliga kommuner hösten 2010 och våren 2011 för Män Betygsindex Lägsta betygsindex Högsta betygsindex Andel svar uppdelat på låga, mellan och höga betyg för kommunen (%) Låga betyg (1-4) Mellanbetyg (5-7) Höga betyg (8-10) Summa Andel Ingen åsikt (%) PÅVERKAN Hur nöjd är du med hur kommunens politiker lyssnar till invånarnas synpunkter? 4,5 4,7 3, invånarnas möjligheter att påverka politiska beslut? 4,3 4,4 3, invånarnas möjligheter att påverka inom de kommunala verksamheterna? 4,2 4,4 3, i vilken utsträckning dina åsikter i stort finns representerade bland kommunens partier? 5,1 5,2 4, FÖRTROENDE Vad tror eller tycker du om Fr C4:1 hur kommunens politiker arbetar för kommunens bästa? 5,2 5,6 4, Fr C4:2 hur ansvarstagande kommunens politiker är 4,9 5,4 4, Fr C4:3 hur kommunens högre tjänstemän arbetar för kommunens bästa? 5,5 5,5 4, Fr C4:4 hur väl politiska beslut genomförs? 4,9 5,3 3, Andel Ej svar (%) 79

181 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun Diagram 3 Andel som givit högt respektive lågt betyg Östersunds kommun Fr C5:1 Fr C5:2 Fr C1:1 Fr C2:1 Fr C2:2 Fr C2:3 Fr C2:4 Fr C3:1 Fr C3:2 Fr C3:3 Fr C3:4 Fr C4:1 Fr C4:2 Fr C4:3 Fr C4: Lågt Högt 80

182 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun Östersunds kommun. Våren 2010 TABELL 2C.1 Faktorernas betygsindex och NII efter kön Kön Man Kvinna Samtliga Betygsindex Felmarg. Betygsindex Felmarg. Betygsindex Felmarg. NII 41 ±4,1 42 ±3,5 42 ±2,7 Kontakt 48 ±3,4 48 ±3,0 48 ±2,3 Informaton 54 ±3,4 59 ±3,0 57 ±2,3 Påverkan 39 ±3,7 41 ±3,1 40 ±2,4 Förtroende 46 ±4,4 48 ±3,9 47 ±2,9 ANTAL SVARANDE TABELL 2C.2 Faktorernas betygsindex och NII efter ålder Ålder år år år år år år 75 år eller äldre Samtliga Betygsindex Felmarg. Betygsindex Felmarg. Betygsindex Felmarg. Betygsindex Felmarg. Betygsindex Felmarg. Betygsindex Felmarg. Betygsindex Felmarg. Betygsindex Felmarg. NII 42 ±6,9 40 ±11,0 40 ±6,2 42 ±6,0 44 ±6,6 40 ±6,5 45 ±10,6 42 ±2,7 Kontakt 49 ±7,3 51 ±7,4 43 ±6,0 47 ±5,6 49 ±5,6 50 ±6,5 52 ±10,4 48 ±2,3 Informaton 53 ±7,7 54 ±8,9 56 ±6,1 57 ±5,3 61 ±5,2 54 ±5,9 64 ±7,1 57 ±2,3 Påverkan 41 ±6,4 37 ±9,1 40 ±6,1 41 ±5,6 41 ±5,9 39 ±6,7 43 ±10,1 40 ±2,4 Förtroende 45 ±7,8 41 ±11,8 47 ±6,8 47 ±6,3 50 ±7,1 47 ±7,6 52 ±9,8 47 ±2,9 ANTAL SVARANDE

183 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun Östersunds kommun. Våren 2011 TABELL 2C.3 Faktorernas betygsindex och NII efter kontakt med någon politiker i kommunen Har du haft kontakt med någon politiker i kommunen under de senaste två åren? Ja Nej Är själv/har varit politiker Minns ej Uppgift saknas NII Kontakt Information Påverkan Förtroende ANTAL SVARANDE TABELL 2C.4 Faktorernas betygsindex och NII efter ortstyp Var bor du? Samtliga Kommunens Annan tätort Utanför tätort Uppgift saknas centralort NII Kontakt Information Påverkan Förtroende ANTAL SVARANDE Samtliga 82

184 8, KF :00 / :s bilaga: Rapportbilaga Östersunds kommun TABELL 2C.5 Faktorernas betygsindex och NII efter boendetid i kommunen Hur länge har du bott i kommunen? Samtliga 0-2 år 3-5 år 6-10 år 11 år eller Uppgift saknas längre NII Kontakt Information Påverkan Förtroende ANTAL SVARANDE

185 9, KF :00 KS: 2662/2011 PROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Kommunens borgensåtaganden och borgensavgifter Kommunen lämnar borgen till det delägda bolaget Jämtkraft AB samt till de helägda bolagen Östersundsbostäder AB samt Östersunds Rådhus AB. Från och med 2011 har nya regler införts för allmännyttan innebärande bland annat att marknadsmässiga borgensavgifter ska fastställas. Det nya regelverket inklusive statsstödsregler är även tillämpligt för borgen till övriga kommunägda företag. Kommunen behöver därför se över de regler som ska gälla vid beviljande av borgen. Statsstödsreglerna innebär att de kommunala företagen inte ska erhålla några konkurrensfördelar då kommunen går i borgen eller vidareförmedlar krediter. Underlag för beslut Finansutskottet Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Kommunstyrelsens beslut Under förutsättning att kommunfullmäktige fattar beslut enligt förslag om borgensavgifter, bemyndigar kommunstyrelsen finanschefen att besluta om borgensavgifter i enlighet med de kreditofferter, inklusive och exklusive kommunal borgen, som erhålls från bankerna i samband med låneupphandlingarna. Delegationsbestämmelser ska ändras i enlighet härmed. Kommunstyrelsens förslag Kommunfullmäktiges beslut 1. På nytillkommande lån för Jämtkraft AB, Östersundsbostäder AB, Östersunds Rådhus AB samt Östersunds Sport- och Eventarena AB ska borgensavgiften utgöra ränteskillnaden mellan lån med kommunal borgen och lån utan kommunal borgen. 2. Som kompensation för den ekonomiska fördel det innebär för Östersundsbostäder AB att inte behöva ställa pantbrev som säkerhet ska bolaget, utöver avgift enligt punkt 1, betala en avgift motsvarande 0,05 %. 3. För äldre lån för vilka borgen tecknats före 2012 ska den borgensavgift som gäller enligt kommunfullmäktiges beslut 2006 och 2009 och 2011 gälla i avvaktan på att respektive lån omsätts. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

186 9, KF :00 KS: 2662/2011 PROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr För Östersunds Sport- och Eventarena AB utgör borgensavgiften för lån upptaget före 2012, 0,30 %. 5. Kommunstyrelsen får i uppdrag att besluta om borgensavgiftens storlek i varje enskilt fall Utdrag till Jämtkraft AB, Östersundsbostäder AB, Östersunds Rådhus AB samt Östersunds Sport- och Eventarena AB och Ekonomi och Finans Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

187 9, KF :00 / :s bilaga: tjänstemannaförslag TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr Sven-Ove Nilsson Kommunstyrelsen Kommunens borgensåtaganden och borgensavgifter Kommunen lämnar borgen till det delägda bolaget Jämtkraft AB samt till de helägda bolagen Östersundsbostäder AB samt Östersunds Rådhus AB. Från och med 2011 har nya regler införts för allmännyttan innebärande bland annat att marknadsmässiga borgensavgifter ska fastställas. Det nya regelverket inklusive statsstödsregler är även tillämpligt för borgen till övriga kommunägda företag. Kommunen behöver därför se över de regler som ska gälla vid beviljande av borgen. Statsstödsreglerna innebär att de kommunala företagen inte ska erhålla några konkurrensfördelar då kommunen går i borgen eller vidareförmedlar krediter. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag En modell för kommunala borgensavgifter , SKL m fl Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen Under förutsättning att kommunfullmäktige fattar beslut enligt förslag om borgensavgifter, bemyndigar kommunstyrelsen finanschefen att besluta om borgensavgifter i enlighet med de kreditofferter, inklusive och exklusive kommunal borgen, som erhålls från bankerna i samband med låneupphandlingarna. Delegationsbestämmelser ska ändras i enlighet härmed. Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges beslut 1. På nytillkommande lån för Jämtkraft AB, Östersundsbostäder AB, Östersunds Rådhus AB samt Östersunds Sport- och Eventarena AB ska borgensavgiften utgöra ränteskillnaden mellan lån med kommunal borgen och lån utan kommunal borgen. 2. Som kompensation för den ekonomiska fördel det innebär för Östersundsbostäder AB att inte behöva ställa pantbrev som säkerhet ska bolaget, utöver avgift enligt punkt 1, betala en avgift motsvarande 0,05 %. 3. För äldre lån för vilka borgen tecknats före 2012 ska den borgensavgift som gäller enligt kommunfullmäktiges beslut 2006 och 2009 och 2011 gälla i avvaktan på att respektive lån omsätts. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

188 9, KF :00 / :s bilaga: tjänstemannaförslag TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr För Östersunds Sport- och Eventarena AB utgör borgensavgiften för lån upptaget före 2012, 0,30 %. 5. Kommunstyrelsen får i uppdrag att besluta om borgensavgiftens storlek i varje enskilt fall. Bakgrund Kommunens nuvarande borgensåtaganden till kommunala bolag och övriga organisationer ser ut på nedanstående sätt. Den borgensavgift som f n gäller för kommunala bolag beslutades av kommunfullmäktige den 1 november Beträffande Östersunds Rådhus AB fattade kommunfullmäktige beslut den 8 december 2011, 182 om borgensavgift. Bolag Beviljad borgenslimit Utnyttjad borgen Gällande borgensavgift Jämtkraft AB 908,4 0,0 0,30 % Östersundsbostäder 906,0 700,0 0,20 % AB Vestibulum AB 15,1 0 0,20 % Östersunds Rådhus 710,0 660,0 0,30 % AB Östersunds Sport- och 25,0 22,0 0,0 % Eventarena Summa 2 564, ,0 Enligt kommunfullmäktiges beslut den 20 oktober 1997 beviljades Östersundsbostäder AB en borgenslimit på 964 miljoner. Borgenslimiten minskar med 1,5 procent per år och uppgår den sista december 2011 till 816 mnkr. År 2000 beviljade kommunen Jämtkraft AB en borgenslimit på 1 300,0 mnkr. I enlighet med kommunfullmäktiges begränsades borgenslimiten till 966 mnkr motsvarande låneskulden per sista december Limiten skulle enligt samma beslut minskas med 1,5 procent årligen. Kommunfullmäktige fattade , 15, beslut om att borgen till Östersundsbostäder, Jämtkraft AB och Vestibulum AB även ska innefatta möjlighet för Östersunds Rådhus AB att uppta lån med kommunal borgen inom ramen för den av fullmäktige totalt beviljade borgenslimiten. Kommunfullmäktige fattade därutöver den 10 december 2009 beslut om att bevilja Östersunds Rådhus AB en egen borgensram med 550 mnkr i samband med kommunens förvärv av Vattenfalls aktier i Jämtkraft AB. Nya regler för som påverkar borgensbeslut Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

189 9, KF :00 / :s bilaga: tjänstemannaförslag TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr Från och med 2011 har nya regler införts för allmännyttan. Kommunerna är numera enligt lag skyldiga att ta ut marknadsmässiga borgensavgifter och ställa marknadsmässiga avkastningskrav på sina bostadsbolag. De nya reglerna gäller även för övriga kommunägda företag. Reglerna för att en kommuns borgen till företag måste vara affärsmässigt betingat grundar sig på EU:s statsstödsregler. Med statsstöd avses alla insatser av ekonomisk art som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna ett visst företag eller viss produktion. Lagstiftningen innebär sammanfattningsvis att de kommunala företagen inte ska erhålla några konkurrensfördelar då kommunen går i borgen eller vidareförmedlar krediter. EU-lagstiftningen i EU-fördraget sätter en gräns för hur låg avgiften kan vara för att inte bryta mot statsstödsreglerna. I de fall kommunen är osäker på om borgensavgiften är att betrakta som statsstöd eller ej är kommunen skyldig att lämna upplysningar till Regeringen eller till den myndighet som regeringen bestämmer om alla former av stöd som planeras och som kan bli föremål för prövning av EU-kommissionen. Marknadsmässig nivå på borgensavgifterna En utredningsgrupp bestående av representanter från SKL, SABO, Kommuninvest, Stockholms stad och AGL, ett finanskonsultföretag, har genomfört en utredning med syfte att ta fram ett förslag på modell för hur en marknadsmässig avgift kan beräknas. Utredningens föreslagna modell syftar till att i möjligaste mån säkerställa att borgen eller lån till kommunala bolag inte ska betraktas som stöd och inte ska behöva anmälas till EU kommissionen i förväg. Enligt utredningsgruppen ska finansmarknaden fungera som ett riktmärke för att bestämma borgensavgiften enligt den marknadsmässiga investerarprincipen. Beslutsprocessen vid fastställande av borgensavgiften bör utifrån denna princip utformas så att beslutet om borgensavgiftens storlek kan fattas i anslutning till den enskilda upplåningen. Beträffande äldre lån för vilka borgen tecknats före 2012 förelås att den borgensavgift som gäller enligt kommunfullmäktiges beslut 2006 och 2009 och 2011 ska gälla i avvaktan på att respektive lån omsätts. Denna princip beträffande borgensavgift för äldre lån är ett avsteg från den teoretiskt korrekta modellen för beräkning av avgiften, men bedöms med ändå med hänsyn till att nära två tredjedelar av Östersundsbostäders låneportfölj omsätts under 2012, vara rimlig. Den teoretiskt korrekta modellen bygger nämligen på att varje historisk låneupphandling behöver dokumenteras med kreditmarginal inklusive och exklusive kommunal borgen. Denna utredning är i praktiken omöjlig att genomföra. Östersundsbostäder behöver dessutom, för att inte otillåtet statsstöd ska uppstå, betala en kompensation till kommunen för den ekonomiska fördel det innebär för bolaget att inte behöva ställa ut pantbreven som säkerhet. Denna ekonomiska fördel kan med utgångspunkten 2 procent stämpelskatt på pantbrevens belopp och 2,5 procent årlig avskrivning beräknas till en årlig avgift om 0,05 procent. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

190 9, KF :00 / :s bilaga: tjänstemannaförslag TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr Borgensavgifter för kommunägda företag Utifrån den princip som nämns ovan, nämligen att finansmarknaden ska fungera som riktmärke vid fastställande av borgensavgiften, föreslås följande beslut fattas. 1. Vid fastställande av borgensavgift för Jämtkraft AB, Östersundsbostäder AB, Östersunds Rådhus AB samt för Östersunds Sport- och Eventarena AB ska avgiften fastställas i samband med upplåningen. Borgensavgiften utgör skillnaden mellan lån med kommunal borgen och med lån utan kommunal borgen. Det innebär att kommunen vid borgenstecknandet från respektive bolag måste ha ett underlag som utvisar kreditmarginal inklusive och exklusive kommunal borgen. 2. Kommunledningsförvaltningen får i uppdrag att komplettera kommunstyrelsens delegationsbestämmelser så att finanschefen bemyndigas besluta om borgensavgifter i enlighet med de kreditmarginaler, inklusive och exklusive borgen, som i samband med låneupphandlingarna erhålls från bankerna. 3. För äldre lån för vilka borgen tecknats före 2012 ska den borgensavgift som gäller enligt kommunfullmäktiges beslut 2006 och 2009 gälla i avvaktan på att respektive lån omsätts. Borgensavgifter för övriga organisationer Separat utredning pågår för att fastställa borgensavgifter för övriga organisationer som kommunen lämnat borgen för. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Bengt Marsh Kommundirektör Bert-Olof Åkerström Bitr kommundirektör Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

191 9, KF :00 / :s bilaga: 14, FU PROTOKOLL Finansutskottet Dnr Kommunens borgensåtaganden och borgensavgifter Kommunen lämnar borgen till det delägda bolaget Jämtkraft AB samt till de helägda bolagen Östersundsbostäder AB samt Östersunds Rådhus AB. Från och med 2011 har nya regler införts för allmännyttan innebärande bland annat att marknadsmässiga borgensavgifter ska fastställas. Det nya regelverket inklusive statsstödsregler är även tillämpligt för borgen till övriga kommunägda företag. Kommunen behöver därför se över de regler som ska gälla vid beviljande av borgen. Statsstödsreglerna innebär att de kommunala företagen inte ska erhålla några konkurrensfördelar då kommunen går i borgen eller vidareförmedlar krediter. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Finansutskottets beslut Ärendet tas upp direkt i kommunstyrelsen. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

192 10, KF :00 KS: 2663/2011 Revidering av finanspolicy PROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Jämtkraft tillsammans med sina dotterbolag Scandem AB och Scandem Market AB bedriver handel av el via elbörserna Nordpool Spot och NASDAQ OMX Commodities i syfte att minska riskerna i elaffärerna, egen produktion, köp av kunders produktion och försäljning av el till kund. Elsäkringar får endast användas till att minska eller sprida riskerna och inte i spekulativt syfte. Elbörserna handlar i euro och fakturor skickas även till kunder i euro. För att minska valutarisken finns behov av att säkra betalningen till svenska kronor via s.k. valutasäkringar. Valutasäkringen får endast användas till att minska eller sprida risken och inte i spekulativt syfte. Nuvarande finanspolicy tillåter inte säkring av elhandel och valutasäkringar via derivatinstrument varför en ändrad skrivning i finanspolicyns avsnitt 6, derivatinstrument behöver ske. Underlag för beslut Finansutskottet Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag och Förslag till reviderad finanspolicy daterad den 30 december 2011 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut 1. Förslag till reviderad finanspolicy daterad den 30 december 2011 antas. 2. Kommunstyrelsen får rätt att besluta om avsteg från finanspolicyns riktlinje beträffande genomsnittlig räntebindningstid på maximalt 5 år. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

193 10, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> KOMPLETTERANDE TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr Sven-Ove Nilsson Kommunstyrelsen Revidering av finanspolicy Enligt tjänsteskrivelse Underlag för beslut Enligt tjänsteskrivelse samt Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Förslag till kommunstyrelsen Fullmäktiges beslut 1. Förslag till reviderad finanspolicy daterad antas. 2. Kommunstyrelsen medges rätt att besluta om avsteg från finanspolicyns riktlinje beträffande genomsnittlig räntebindningstid på maximalt 5 år. Bakgrund I tjänsteskrivelse föreslås att förslaget till reviderad finanspolicy daterad ska godkännas. Detta blev också finansutskottets beslut den 12 januari. Räntenivåerna på längre löptider ligger nu på historiskt låga nivåer. Swappräntorna 5 och 10 år låg i stort sett på all time low (den 16 januari 2012). Möjligheter finns således att säkra räntenivå på en historiskt låg nivå för de lån som kommunen nu behöver ta upp. Ränta på 10 års swapp ligger nu (kl den 20 jan) på 2,33 % Ränta på 5 års swapp ligger nu ( kl den 20 jan) på 2,00 % Denna låga marginal mellan fem och tio års räntebindningstid har inte förekommit tidigare och inte heller förutsetts i den finanspolicy som kommunstyrelsen har att ta ställning till. Förslaget till finanspolicy tillåter endast en maximal genomsnittlig räntebindningstid på 5 år. Denna skrivning ut går från ett normalläge för finansmarknadens räntevillkor. Kommunledningsförvaltningen har via mail haft en dialog med finansutskottets ledamöter om det önskvärda att binda räntan på 10 år i ett läge när räntevillkoren är på den nivå som nu gäller. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

194 10, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> KOMPLETTERANDE TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr Kommunledningsförvaltningen föreslår att finansutskottets beslut från den 12 januari 2011 kompletteras med ett beslut om att kommunstyrelsen medges rätt att besluta om avsteg från finanspolicyns riktlinje beträffande genomsnittlig maximal räntebindningstid på maximalt 5 år. I denna tjänsteskrivelse framgår förslaget i två punkter KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Bengt Marsh Bert Olof Åkerström Utdrag till RedovisningFinans serviceförvaltningen, Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

195 11, KF :00 KS: 2421/2011 PROTOKOLL Kommunstyrelsen Delårsrapport 2011 Regionförbundet Dnr Regionförbundet Jämtlands län har upprättat delårsrapport per 31 augusti 2011 som överlämnats till kommunen. Förbundet redovisar efter årets första åtta månader ett överskott på 3,4 mnkr. Det prognostiserade resultatet för 2011 uppgår till +1,7 mnkr. Främsta orsaken till överskottet är att tjänster inte tillsatts under året och avveckling av personal i samband med avslutandet av projekt inom landsbygdsutvecklingen. Underlag för beslut Finansutskottet Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Regionförbundet Jämtlands läns delårsrapport per 31 augusti 2011 Pwc revisionsrapport Revisionsutlåtande Kommunstyrelsen förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut Regionförbundet Jämtlands läns delårsrapport per 31 augusti 2011 godkänns. Utdrag och tjänstemannaförslag till Regionförbundet Jämtlands län och Christina Westman, kommunledningsförvaltningen Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

196 11, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr Christina Westman Finansutskottet Delårsrapport Regionförbundet Regionförbundet Jämtlands län har upprättat delårsrapport per 31 augusti 2011 som överlämnats till kommunen. Förbundet redovisar efter årets första åtta månader ett överskott på 3,4 mnkr. Det prognostiserade resultatet för 2011 uppgår till +1,7 mnkr. Främsta orsaken till överskottet är att tjänster inte tillsatts under året och avveckling av personal i samband med avslutandet av projekt inom landsbygdsutvecklingen. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Regionförbundet Jämtlands läns delårsrapport per 31 augusti 2011 Pwc revisionsrapport Revisionsutlåtande Beslutsförslag Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges beslut Regionförbundet Jämtlands läns delårsrapport per 31 augusti 2011 godkänns Bakgrund Regionförbundet Jämtlands län bildades den 1 januari Verksamheter från landstinget, länsstyrelsen och Kommunförbundet sammanfördes för att bli spjutspetsen för regional utveckling. Det förarbete och planering som den tillfälliga direktionen och projektledaren för nybildandet av regionförbundet arbetat med under hösten 2010 avslutades i februari Den fortsatta planeringen och driften av förbundet övertogs formellt av den nyvalda styrelsen den 13 januari Regionförbundet Jämtlands län är ett kommunalt samverkansorgan. I egenskap av detta har förbundet fått ett antal statliga planeringsuppgifter och utvecklingsresurser. Förbundet arbetar med uppdrag från olika statliga myndigheter för att stärka regionens utveckling inom ett antal områden. Regionförbundet Jämtlands läns övergripande mål och uppgift är att verka för en Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

197 11, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr hållbar ekonomisk och social utveckling i Jämtlands län. I förvaltningsberättelsen finns rapporterat enhetens verksamhet och resultat för perioden januari till augusti Enligt förbundets delårsrapport per 31 augusti 2011 uppgår resultatet till tkr. Prognosen visar på ett överskott om 1700 tkr för Regionförbundets första verksamhetsår. Främsta orsaken till överskottet är att tjänster, bland annat som statistiker, inte tillsatts under året och avveckling av personal i samband med avslutandet av projekt inom landsbygdsutvecklingen. Vidare har arbetet med de operativa programmen senarelagts i förhållande till den ursprungliga planeringen. Försämringen jämfört med resultatet per augusti beror främst på att förbundet hade lägre kostnader i början av året, under uppstartsfasen. Förbundet har i balansräkningen materiella anläggningstillgångar bokförda till kronor. I förvaltningsberättelsen anges att inga avskrivningar har gjorts på grund av att beslut inte har fattats i alla kommuner (per ) om lånefinansiering av övertagna anläggningstillgångar. I prognosen räknar förbundet med att detta är utklarat till årsskiftet. I revisionsberättelsen påtalas att förbundet bör utarbeta verksamhetsmål av betydelse för vad som utgör god ekonomisk hushållning. Dessutom uppmärksammas fullmäktige om att planerade revisionsinsatser för 2012 kommer att kräva utökade anslag från medlemmarna för att revisionsuppdraget skall fullgöras enligt god revisionssed. I revisionsrapporten uppmärksammar förbundet om kommunallagens krav på verksamhetsmål av betydelse för god ekonomisk hushållning. Av delårsrapporten framgår inte hur regionförbundet använt de medel som överförts från Kommunförbundet Jämtland. Dessa medel ska disponeras av kommunerna genom beslut i primärkommunala nämnden. Kommunledningsförvaltningen föreslår att delårsrapporten godkänns. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Bengt Marsh kommundirektör Bert Olof Åkerström bitr kommundirektör Utdrag och tjänstemannaförslag till Regionförbundet Jämtlands län och Christina Westman, kommunledningsförvaltningen Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

198 11, KF :00 / :s bilaga: Delårsbokslut augusti 2011 DELÅRSBOKSLUT AUGUSTI 2011 Version: 1 Ansvarig: Regiondirektör Anders Byström

199 11, KF :00 / :s bilaga: Delårsbokslut augusti 2011 Delårsbokslut augusti (16) Dnr: Anders Byström INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SAMMANFATTNING AV ENHETENS VERKSAMHET OCH RESULTAT REGIONDIREKTÖREN LÄRCENTRA I JÄMTLANDS LÄ N LANDSBYGDSUTVECKLING / JILU Projekt inom lantbruk: Projekt inom skog Projekt inom Trä Projekt inom Klimat och Energi JEGRELIUSINSTITUTET FÖR TILLÄMPAD GRÖN KEMI REGIONAL UTVECKLING Projektstöd Folkhälsa Miljö Infrastruktur Internationella nätverk mm SOCIAL VÄLFÄRD UTBILDNINGSENHETEN ENERGIKONTORET KONCERNBOLAGEN AV-Media AB Almi Företagspartner Mitt AB Jämtland-Härjedalen Turism PERSONA L ANTAL A NSTÄLLDA (EXKL TIMA NSTÄLLDA) ÖVERTID OCH MERTID SJUKFRÅ NVARO EKONOMISKT UTFALL EKONOMISKT UTFALL Investeringar PROGNOS FÖR EKONOMISKT UTFALL Utskriv et: Version: 1

200 11, KF :00 / :s bilaga: Delårsbokslut augusti 2011 Delårsbokslut augusti (16) Dnr: Anders Byström 1 SAMMANFATTNING AV ENHETENS VERKSAMHET OCH RESULTAT 1.1 REGIONDIREKTÖREN Regionförbundet Jämtlands län är ett kommunalt samverkansorgan. I egenskap av detta har vi fått ett antal statliga planeringsuppgifter och utvecklingsresurser. Vi arbetar med uppdrag från olika statliga myndigheter för att stärka regionens utveckling inom ett antal områden. Vårt övergripande mål och vår uppgift är att verka för en hållbar ekonomisk och social utveckling i Jämtlands län. Många av de initiativ till förändringar och förbättringar som regionförbundet tar förutsätter därför de egna medlemmarnas eller andra offentliga och privata aktörers medverkan. Regionförbundet Jämtlands län bildades den 1 januari Verksamheter från landstinget, länsstyrelsen och Kommunförbundet sammanfördes för att bli spjutspetsen för regional utveckling. Det förarbete och planering som den tillfälliga direktionen och projektledaren för nybildandet av regionförbundet arbetat med under hösten 2010 avslutades i februari Den fortsatta planeringen och driften av förbundet övertogs formellt av den nyvalda styrelsen den 13 januari Då verksamheterna lyftes över i befintligt skick från tidigare organisationer förlängdes även chefernas förordnanden till den 15 september. Detta i avvaktan på den organisationsöversyn vars syfte är att bygga ihop förbundets verksamheter. Vårens fokus har varit att på kort tid få till en fungerande verksamhet. Tillskapande av tydliga rutiner och interna arbetsdokument utifrån lagar och förordningar har prioriterats. I mars startades arbetet med att se över och forma det nya förslaget till organisationen. Ledningsgruppen arbetade fram ett antal förslag och medarbetarna gavs tillfälle att komma med synpunkter. Dessutom inhämtades synpunkter från en utomstående referensgrupp. Det slutgiltiga förslaget beslutades av regionstyrelsen den 20 juni Den nya organisationen innebär i korthet att verksamheten delas in i de fem områden som bygger på förbundets kärnuppdrag och innehållet i länets utvecklingsstrategi. En förutsättning för den nya organisationen är att kunna samla stora delar av de gemensamma resurserna under samma tak. I juni i år stod nya lokaler klara för inflyttning vid f d Österängsskolan. I Regionförbundets verksamhets plan finns följande prioriterade aktiviteter som skall genomföras under 2011: Fullfölja pågående och beslutade åtaganden Utifrån politiska besluta verkställa den regionala utvecklingsstrategin inför ny programperiod Utarbetalänsgemensamma strategier till stöd för den regionala utvecklingsstrategin. Upprätta, samt påbörja genomförandet, av operativa program inom de politiskt prioriterade utvecklingsområdena. Aktivt etablera partnerskap så att regionen framgångsrikt konkurrerar om utvecklingsmedel Utskriv et: Version: 1

201 11, KF :00 / :s bilaga: Delårsbokslut augusti 2011 Delårsbokslut augusti (16) Dnr: Anders Byström Aktivt stödja processer som gör att aktörer i regionen blir bättre på att nyttja finansieringskällor i relation till de utvecklingsbehov som finns. Göra regionförbundets uppdrag och verksamhet kända Ge stöd till de förtroendevalda i arbetet för länets utveckling ochtillväxt. Forma en effektiv organisation som anpassas till verksamheten Upprätta en kommunikationspolicy till stöd för genomförandet av uppdraget. T a fram en bedömningsmall för prioritering av projektstöd. Genomföra seminarieserier för medarbetare och samarbetspartners med målet att öka kompetensen inom regional utveckling Utarbeta styrdokument tillstöd för samverkan, arbetsmiljöarbete och värdegrundsarbete. Förutom de prioriterade aktiviteterna består höstens arbete av att genomföra regeringens uppdrag att rapportera in länets prioriterade områden för tillväxt. Regionförbundets uppdrag som trafikmyndighet från 1 januari 2012 ska formeras. Om huvudmännen fattar beslut om överförande av folkhögskolor och Länskulturen från landstinget från 1 januari 2012 kommer även detta att vara en av de frågor regionförbundet ska arbeta med under hösten. 1.2 LÄRCENTRA I JÄMTLANDS LÄN Lärcentra är en regional samordning och utvecklingsverksamhet för kommunernas Lärcentra/vuxenutbildning i länet. Verksamheten finansieras dels av kommunernas dels genom projektmedel från EU och nationella myndigheter. Under årets första 8 månader har samordning skett som tidigare år genom länsmöten och konferenser där frågor runt vuxenutbildningen och Lärcentra har diskuterats och samråd skett kring vissa praktiska områden som information/marknadsföring, webb, teknikfrågor kring videokonferens, samverkan med utbildningsanordnare inom vuxenutbildningen och med högskolor och universitet vad gäller distansutbildningar. En speciell samordning har skett kring Yrkesvux som är en utbildningsform med yrkesutbildning för vuxna där staten betalar kommunerna ett statsbidrag om 50 tkr per årselevplats. Vi har i länet haft en gemensam ansökan om dessa medel i 6 av länets kommuner där vi erhållit 258 årsplatser. För hela länet är siffran närmare 300 för Ansökan om lärlingsutbildning för vuxna har också samordnats genom en gemensam ansökan i länet, här är det färre platser och dessa är kopplade till projektet Lärlingslotsen. Vidare har samordning skett kring utredning om samhällsinformation för nyanlända. Diskussioner och planering har också skett kring möjligheten av utbyten med vuxenstuderande med andra regioner inom EU. Diskussion och dialog har också skett kring utveckling av kompetensplattform i länet. Lärcentra har också under perioden drivit projekten Lärlingslotsen och Drop outs i enlighet med resp. projektplan och med stöd från Tillväxtverket samt ESF. Ett förprojekt för Lärlingslotsen steg 2 har också inlämnats och beviljats av ESF. I samarbete med ALMI bedrivs också projekt Arena för entreprenörskap under Utskriv et: Version: 1

202 11, KF :00 / :s bilaga: Delårsbokslut augusti 2011 Delårsbokslut augusti (16) Dnr: Anders Byström 1.3 LANDSBYGDSUTVECKLING / JIL U De första åtta månaderna av året har för JiLU:s del präglats av inre ovisshet inför framtiden. Icke desto mindre har medarbetarna gjort bra och engagerade arbetsinsatser för att inte tappa fart i den utåtriktade verksamheten Projekt inom lantbruk -Företagarutbildning 12v. Under vårterminen deltog 19 unga företagare i utbildningen. 11 av dessa blev planenligt klara med studierna under våren medan 8 fortsätter under hösten. Ytterligare 6 nya deltagare ansluter i höst. Efter genomgången kurs har deltagaren rätt att söka startstöd från landsbygdsprogrammet. Om samtliga 11 söker och beviljas stöd inbringar det 2,75 miljoner kr till länet -Mittnordisk lantbrukshögskola och utbildningen Grönt entreprenörskap. Under våren avslutades pilotgenomförandet av Grönt entreprenörskap på JiLU resp Grön näringslivsutveckling på HINT. 10 svenska studenter klarade samtliga tentor och har nu möjlighet att läsa ytterligare ett år på HINT för att erhålla en batchelorexamen. Utvecklingsprojektet löper enligt projektplanen. Under hösten skall beslut fattas om regionen vill ha kvar högskolan efter projekttidens utgång. -Fårkurs för nya fårägare med 16 deltagare har pågått under våren och slutförs under hösten. -Ullforumprojektet avslutades den 30/6 efter 3 mycket framgångsrika år. Bland resultaten kan nämnas:1) en helt ny fårras, Jämtlandsfåret, är framavlat och finns idag till ett antal av 300 moderdjur, ägda av fårbönder runt om i länet. 2) Ett minispinneri är inköpt och testat och kan idag producera finfibrigt garn som har en mycket hög kvalite. Garnet fungerar i småskalig produktion likväl som i WoolPowers stickningsmaskiner. 3) Ett helt designkoncept under namnet design of Jamtland bestående av en hel kollektion finfibriga yllekläder (från skor till mössor)som rönt stor uppmärksamhet på regionala och nationella designmässor. 4) Regionen Limousin i Frankrike har beslutat att importera hela UllFORuM:s projektupplägg för att försöka göra samma resa i Frankrike som den vi lyckats med i Jämtland. -Lärlingslotsen startade som ett samarbete mellan Kommunförbundet och JiLU och har under året fortsatt i enlighet med projektplanen. En medarbetare från JiLU har idag anställning i projektet. -Ruraland, interreg 4C projektet, som handlar om erfarenhetsutbyte kring landsbygdsutveckling mellan 10 regioner i 9 länder inom EU, framskrider enligt projektplanen med seminarier och studieresor Projekt inom skog -Löv och Barr. Projektet handlar om system för samodling av björk och gran. Genom att först gynna björken för att sedan gynna granen erhålls två skördar i stället för en. Mer än 300 skogsfastigheter har deltagit i projektet som rönt stor uppskattning ifrån skogsägrna. Projektet avslutades 30/6. -Högproducerande trädslag handlar om att ta fram aspkloner som är anpassade för odling i Jämtland och norrlands inland. Inom projektet har en rad försöksodlingar anlagts och resultaten så här långt visar på stora möjligheter till lönsam bioenergiproduktion. Utskriv et: Version: 1

203 11, KF :00 / :s bilaga: Delårsbokslut augusti 2011 Delårsbokslut augusti (16) Dnr: Anders Byström -Bioenergy promotion handlar om erfarenhetsutbyte mellan östersjöländerna och inspel till kommissonen inom området bioenergi. Projektet har genomförts enligt plan och kommer att avslutas under hösten Julgransodling o pyntegrönt är en pilotkurs för presumtiva julgransodlare. Projektet har finansierats via landsbygdsprogrammet Projekt inom Trä Interregprojektet TRE-ff, Träbranschens mötesplats i NGB löpt enligt plan och sysselsätter 2 heltidstjänster. Bland aktiviteterna kan nämnas OurWOODENfuture med deltagande från 160 elever i Jämtland, studieresor till Martinssons trä/ Lindbäcksbygg i Västerbotten samt mässresa till Ligna, Hannover, utbildningar i 3D-CAD och renovering av timmerhus och dagliga kontakter inom företagsnätverket Projekt inom Klimat och Energi Interregprojektet RenRen har pågått enligt plan, med aktiviteterna en workshop i Tjeckien och anordnandet av ett seminarium inom ramen för energy week i Bryssel. Därtill skrivande av ett paper om Best practice och ett studiebesök i Polen. Fem nya interregansökningar inom 4C har skrivits fram. Inom ramen för projektet Ruraland har en studieresa till Spanien företagits. Inför framtiden är det slutförandet av RenRen och uppstart av nya Interreg 4c projekt som står för dörren. 1.4 JEGRELIUSINSTITUTET FÖR TILLÄMPAD GRÖN KEMI Jegreliusinstitutets verksamheter har under årets första åtta månader utvecklats mycket positivt. Området tillämpad Grön kemi är under stark utveckling nationellt och regionalt, vilket markant har höjt intresset för de utvecklingssatsningar som institutet driver med sina kunder och finansiärer. Vår ekonomi är stark, i balans, och med en fördubblad omsättning utifrån verksamhetsanslaget. En miljövetare och en kommunikatör har rekryterats under perioden vilket ger totalt 7 anställda. Innovationsupphandling, som instrument för att snabba på introduktion och användning av framtidens miljöanpassade produkter, har uppmärksammats vid flertalet tillfällen av Regeringen under 2010 och Området medicinteknisk utrustning framhålls som särskilt prioriterat, vilket gör det extra prestigefullt att Jegreliusinstitutet i augusti 2011 har blivit tilldelat medel från EU s miljöfond LIFE+. Projektet, som omsätter totalt ca 20 miljoner under fyra år, har fokus på att snabba på utveckling och introduktion av PVC-fria blodpåsar inom Europeisk sjukvård. Vi har ansvaret att koordinera projektets demonstrationsverksamheter av de nya PVCfria alternativen, i samverkan med Karolinska sjukhuset och de fyra medverkande företagen, samt verka för en koordinering av möjliga köpargrupperingar inom sjukvården med fokus på en kommande Europeisk innovationsupphandling. Projektet har en mycket stor internationell potential med möjlighet att sätta regionen och Jämtland på kartan som ett centrum för innovationsdriven hållbar upphandling. Jegreliusinstitutets kompetens inom innovationsupphandling har även efterfrågats av Naturvårdsverket i en förstudie av alternativ till giftiga bottenfärger på båtar samt hållbara toalettavfallslösningar för fritidsbåtar. En förstudie har levererats med mycket gott resultat under sommaren. Svenska Båtunionen (SBU), som är branschorganisationen för ca 900 Utskriv et: Version: 1

204 11, KF :00 / :s bilaga: Delårsbokslut augusti 2011 Delårsbokslut augusti (16) Dnr: Anders Byström båtklubbar i Sverige, vill driva projektet vidare mot en innovationsupphandling och en ansökan förbereds där ett urval av tekniklösningar för toalettavfall och båtförvaring planeras att testas i bl.a. Storsjön under Vår roll, förutom kompetens inom innovationsdriven upphandling, blir att koordinera kommuner och landsting med liknande behov av miljödrivna lösningar nationellt. Vårt nationella spetsprojekt att tillskapa referensmiljöer för framtidens miljödrivna lösningar, finansierat av bl.a. Tillväxtverket och Strukturfonderna, har utvecklats mycket väl. Över 30- företag, regionalt och nationellt, deltar i en urvalsprocess och stöds i sin marknadskommunikation om deras produkters miljöprestanda. En arbetsmetodik håller på att byggas upp för hur detta arbete kan spridas vidare i det företagarnätverk som är under framväxt vilket kommer resultera i en helt ny regional plattform för hur miljöteknikföretag i vår region kan samverka med nationella spetsföretag och möjliggör nya och bättre affärer. Arbete med att utreda och kommunicera Jämtländska hushålls exponering för kemikalier utifrån konsumtion av vardagsprodukter har rönt stor uppmärksamhet. Riksmedier med Ekot (SR) i spetsen uppmärksammade stort våra rön om miljögiftet Bisphenol A i s.k. termopapper t.ex. kassakvitton. Slutrapporten presenteras under hösten 2011 och förväntas ge stort avtryck i medierna och bidra till den aktiva debatt som nu finns om den ofrivilliga kemikalieexponering som vi utsätts för dagligen i våra hem. Under hösten 2011 finns planer på att mer aktivt kommunicera vår verksamhet till våra ägare, finansiärer och kunder. En stor regional satsning planeras på området tillämpad Grön kemi i samverkan med de synnerligen kompetenta aktörer som nu finns i regionen. Jegreliusinstitutet har fått förfrågan att koordinera denna process som bl.a. innefattar verksamheter i Örnsköldsvik (framtidens bioraffinaderi), forskning om organisk katalys vid Mittuniversitet i Sundsvall, skogsindustrierna i Sundsvall (Packaging Mid Sweden), Science Parkerna vid Åkroken och Östersund inom Mittuniversitetet samt verksamheterna inom Ekoteknik samt Sportstech vid Mittuniversitetet i Östersund. Målsättningen är att starta en uppbyggnadsprocess av en Europeisk klusterbildning på området tillämpad Grön kemi med start under REGIONAL UTVECKLING Enheten bildades genom verksamhet från landstingets stab för regional utveckling samt den verksamhet för projektstöd som fördes över från länsstyrelsen. Även ansvar för infrastrukturplaneringen har legat på enheten Projektstöd Under första halvåret har vi skapat de rutiner som behövs för projekthanteringen inom Regionförbundet. Dvs tagit fram information om projektstödet samt alla de blanketter som gäller för att kunna söka och redovisa ett projekt. Dessa handlingar finns idag utlagda på Regionförbundets hemsida. Under första halvåret har vi tagit beslut och registrerat om medfinansiering av 22 projektansökningar. Totalt beslutat projektstödet är på tkr. Utskriv et: Version: 1

205 11, KF :00 / :s bilaga: Delårsbokslut augusti 2011 Delårsbokslut augusti (16) Dnr: Anders Byström Dessa är fördelade enligt följande på olika program Mål 2 8 st Interreg 4 st Regionalt 8 st Landsb.prog. 2 st Ytterligare tagna beslut, men ej registrerade, uppgår till tkr, vilket gör att projektengagemanget för tagna beslut för närvarande uppgår till tkr. Inför den utlysningsperiod som stänger 22 september för Mål 2 har Regionförbundet föreslagit att medfinansiera 11 projektansökningar med tkr. Sammanlagt uppgår Regionförbundets engagemang för tagna beslut och föreslagna beslut till tkr Folkhälsa Folkhälsopolicyn har överlämnats från Jämtlands läns landsting. En kommunikationsplan samt ett antal stöddokument till policyn har tagits fram. Policyn har under våren och sommaren antagits i flertalet av länets fullmäktigeförsamlingar inom kommunerna och på landstinget. Planering av det fortsatta arbetet med policyn samt utvecklandet av framtida kommunala handlingsplaner har skett i nära samverkan med Östersunds kommun samt Folkhälsocentrum på landstinget. En fortsatt utveckling av det MittNordiska samarbetet pågår i två olika processer - ett med fokus på utvecklad samverkan över landsgränsen med de två regionerna i Tröndelag samt ett folkhälsofokuserat samarbetsnät, MittNordens Folkhälsonätverk. Mittnordens folkhälsonätverk har fortsatt sin utvecklingsprocess i och med att ett första möte med våra finska kollegor genomfördes under maj månad. Kompetensstödet till EU:s Regionkommittés interregionala grupp för hälsa har under året medfört ett antal insatser i att utveckla själva arbetsprogrammet. Ett flertal möten har genomförts samt ett antal dokument har skrivits fram. Folkhälsopolitiska strategen ingår numer i den exekutiva ledningsgruppen Miljö Den andra regionala utvecklingskonferensen i Östersund genomfördes i juni efter planeringsarbete i samverkan med länsstyrelsen. Mötet föregicks av besök i Bryssel där möten med bl a den svenska representationen samt The Climate Group genomfördes för att marknadsföra Östersundskonferensen. Möte med OECD i Paris samt ett antal planeringsmöten hemmavid inför OECD studien kring "förnyelsebar energi som en motor för regional utveckling". Arbetet med studien har också innefattat studiebesök till regionen Puglia i Italien, som liksom vi deltar i OECD studien. Ett antal planeringsmöten har genomförts med landstingets grupp för hållbar upphandling där miljöstrategen är ordförande. De fyra länsstyrelserna i norr driver projektet energisamverkan Norr där miljöstrategen ingår i styrgruppen, Projektet har haft ett antal styrgruppsmöten under våren. Inom Europaforum Norr har både tjänstemannamöten och rapportörsmöten genomförts. Möten kring landstingets energi och klimatstrategi har och skett. Encore möte i T jeckien(styrgrupp) samt möte i Monaco kring energieffektivitet. Möte i Florens kring fördjupande samarbete med Toscana kring hållbar turism samt agriturism. Utskriv et: Version: 1

206 11, KF :00 / :s bilaga: Delårsbokslut augusti 2011 Delårsbokslut augusti (16) Dnr: Anders Byström Arbete med att ta fram en miljöpolicy för Regionförbundet pågår Infrastruktur De resurser som fördes över från länsstyrelsen för infrastrukturplanering har inte kunnat besättas. Arbetet har därför, i avvaktan på utformning av förbundets organisation, lagts på enheten för regional utveckling. Beredningen för infrastruktur, kollektivtrafik och tillgänglighet har påbörjat sitt arbete och har haft tjänstemannastöd från enheten. Samverkan med Trafikverket är etablerad och ett antal frågor har hanterats tillsammans. Det rör framför allt genomförandet av länstransportplanen. Beredningen har inrättat ett samrådsorgan referensgrupp för infrastruktur och kommunikationer - med företrädare för näringsliv och myndigheter. Yttranden över olika nationella utredningar har lämnats. Förbundet deltar i flera projekt inom infrastruktur och transporter. Arbetet med att bilda kollektivtrafikmyndigheten och omformningen av länstrafikbolaget med dotterbolag har påbörjats och kommer att intensifieras under hösten Inte rnationella nätve rk mm Arbetet i de internationella nätverken har fortsatt i samma ordning som tidigare. Olika aktiviteter har genomförts, främst i Europaforum Norra Sverige (inkl NSPA). AER och Mittnordenkommittén, med viktigaste syfte just nu att påverka kommande sammanhållningspolitik och EU:s långtidsbudget. Arbetet med organisering och utformning av uppdrag till Mid Sweden Office har pågått hela året och beräknas vara slutfört under oktober. 1.6 SOCIAL VÄLFÄRD Enheten social välfärd/administration har förutom enhetschef/social handläggare haft ca 9 personer anställda med varierande sysselsättningsgrad. Dels i ordinarie verksamhet men de flesta i projektform. Enhetschef har under året även varit chef för enheterna FoU välfärd samt familjerådgivningen Social välfärd omfattar, socialtjänst, LSS och kommunal hälso- och sjukvård. Administrationen omfattar utbildningsenheten (konferenser, kurser m.m.) Social handläggare finansieras av förbundsavgiften, utbildningsenheten av avgifter från kommunerna. Länet har fått statsbidrag för uppbyggnad av stödstrukturer inom äldreområdet/socialtjänsten som i en förlängning ska utgöra en plattform för en kunskapsbaserad praktik inom hela socialtjänsten och de delar av landstingets verksamhet som berörs. Projektet är under tre år. Övriga områden/projekt som är kopplade till arbetet med stödstrukturerna är Kunskap T ill Praktik - implementering av nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården. E-hälsa strategi - ett treårigt projekt med start 1 september 2011 (finansieras till en del av statliga medel men övervägande del av kommunerna). Sociala barn- ungdomsvården med start 5 september ett projekt som finansieras av statliga medel. Nedan kort information från projekten som hittills är igång: Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling och Bättre liv för sjuka äldre Utifrån resultatet av en kartläggning har en handlingsplan arbetats fram där en rad aktiviteter planeras för Syftet med aktiviteterna är att skapa förutsättningar för en evidensbaserad praktik samt att bygga strukturer för att inhämta kunskap och för kunskapsspridning inom äldreområdet. Samarbete kommer att i tillämpliga delar ske med individ- och familjeomsorgens verksamheter. En projektledare på heltid finansieras av staten. Utskriv et: Version: 1

207 11, KF :00 / :s bilaga: Delårsbokslut augusti 2011 Delårsbokslut augusti (16) Dnr: Anders Byström Staten finansierar också utvecklingsledare inom äldreområdet de utgör ett stöd för äldreområdets verksamheter i arbetet med att införa ett vårdpreventivt arbetssätt. Under året har förankringsarbete skett samt planering inför hur stödet ska utformas. Inom vissa kommuner har ett praktiskt stöd redan påbörjats. Under hösten kommer utvecklingsledarnas tjänstgöringsgrader höjas då efterfrågan av stöd ökar. Ytterligare en projektledare kommer att anställas för att ta fram en modell för mottagande/implementering av nationella riktlinjer inom äldreområdet. Jämtlands läns landsting är en viktig part i ovanstående satsningar. Projekten finansieras av statliga medel. Kunskap Till Praktik (KTP) KTP påbörjades den 1 sept (överenskommelse med SKL). Området avser missbruks- och beroendevården. En projektledare på heltid finansieras av SKL för utvecklingsarbetet. Kvarstående öronmärkta medel från Länsstyrelsen har använts för arbetet med stimulans till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk varvid en ytterligare person anställts. Under 2011 har statliga medel avsatts för att implementera system för uppföljning av insatser i syfte att åstadkomma en kontinuerlig och systematisk kvalitetssäkring och förbättring av arbetet. Ledningsgrupp är bildad i länet för uppdraget, ännu har inga medel nyttjats för detta under året. KTP är från och med 2011 en del av en större överenskommelse om evidensbaserad praktik i socialtjänsten. 1.7 UTBILDNINGSENHETEN Enheten arbetar med kompetensutveckling för all personal inom länets kommuner även för landstinget. Två personer arbetar på enheten f.n. ca 50% samt 60%. Verksamheten är konjunkturkänslig eftersom utbildningsanslaget är bland det första som stryks när kommunerna ska spara. Det ser dock bra ut med anmälningar i år. 1.8 ENERGIKONTORET Energikontoret har under 2011 beviljats uppdraget att verka som regional energiaktör samt samordnare för de kommunala energi- och klimatrådgivarna i länet för åren Vid ansökan har även länets kommuner samt Jämtlands läns Landsting (numer Regionförbundet Jämtlands län) beslutat om finansiering för Energikontorets verksamhet. Dessa två uppdrags indikatorer utgörs av antal nätverk, nätverksträffar, seminarier, aktiviteter, kompetensutvecklingsinsatser, medverkan i förfrågningar utifrån och antal projektansökningar. Utöver dessa ska även beräknad eller uppskattad energibesparing i kwh redovisas. Under de första åtta månaderna har större delen av de aktiviteter och nätverk, som enligt uppdraget ska genomföras, genomförts. Under de kommande månaderna kommer ytterligare aktiviteter samt beräkningar för eventuella energibesparingar genomföras. Sedan den 1 januari 2010 kan alla kommuner och landsting söka ett energieffektiviseringsstöd från Energimyndigheten. I länet har 8 av 9 organisationer sökt och beviljats stödet. Tre av kommunerna har gett Energikontoret i uppdrag att projektleda/samordna det arbetet. Det arbetet kommer att fortsätta året ut och det skiljer sig något åt mellan de tre kommunerna då det är kommunernas arbetsgrupper som sätter agendan för arbetet. Gemensamt är att Energikontoret rapporterar till och har kontakten med Energimyndigheten. Utskriv et: Version: 1

208 11, KF :00 / :s bilaga: Delårsbokslut augusti 2011 Delårsbokslut augusti (16) Dnr: Anders Byström Utöver detta sköter Energikontoret den kommunala energi- och klimatrådgivningen för fyra av länets kommuner. Arbetet sker löpande och aktiviteter utöver inkommande samtal och att annonsera har skett genom medverkan på mässorna: Jamtli Vårmarknad och Fäviken Game Fair. Återstående mässor att deltaga vid tillsammans med övriga rådgivare i länet är Åre höstmarknad och Världscuppremiären i skidskytte. Energikontoret är en verksamhet som medverkar i flera olika projekt med olika projektägare och har uppdrag med olika uppdragsgivare. Dessa uppdrag fördelas på 4,5 tjänster. Verksamheten är i sin helhet projektfinansierad och efter de åtta första månadernas under 2011 visar det preliminära utfallet på ett resultat enligt budget vid årsskiftet. 1.9 KONCERNBOLAGEN AV-Media AB Bolagets omsättning per 31 augusti 2011 har minskat med 101 tkr jämfört med samma period föregående år och uppgår nu till tkr. Kostnaderna under perioden har också minskat och uppgår nu till tkr (5 704 tkr). Resultatet före skatt har därmed förbättrats med 59 tkr jämfört med samma period föregående år och uppgår nu till 351 tkr (293 tkr). Balansomslutningen per 31 augusti 2011 uppgår till kkr. Eget kapital uppgår till tkr och obeskattade reserver till 126 kkr. Nyckeltalet för soliditet var på balansdagen 67 % (55 %). Nyckeltalet för soliditet definieras som eget kapital och obeskattade reserver i förhållande till balansomslutning. Noteras att reglerna för avskrivningsinventarier har ändrats i pågående räkenskapsår. Ändringen innebär att direktavskrivning nu tillämpas om inventaries anskaffningsvärde inte överstiger 20 tkr. I helårsprognosen för 2011 beräknas intäkterna uppgå till tkr och kostnaderna till tkr. Resultatet för 2011 beräknas därmed uppgå till 299 tkr, vilket motsvarar 3,3 % av omsättningen. Bolagets mål för året är att resultatet före bokslutsdispositioner och skatter ska motsvara lägst 3,0 % av omsättningen Almi Företagspartner Mitt AB Bolagets ekonomiska resultat följer budget per andra kvartalet Per uppgår nyutlåningen till 45 mkr att jämföra med årets prognostiserade utlåning om 120 mkr. Således krävs en aktiv höst för att nå upp till volymmålet. Antalsmässigt är nyutlåningen nästan i fas med 134 lån per sista juni att jämföra med helårsbudget om 300 lån. En konkret åtgärd avseende detta är den säljkurs som samtliga finansieringsrådgivare kommer att delta i under senare delen av hösten. Affärsrådgivningen ligger väl i fas vad gäller start av nya företag (218/400 startade) samt antal rådgivningskunder (845/1 775 kunder). Vi har fortfarande en hög aktivitet gällande seminarier/aktiviteter och här ligger vi över budget (2 221/3 250 deltagare). När det gäller antal kommersialiserade innovationer (5/35 st) ligger vi dock långt under budget vilket för övrigt gäller hela koncernen. Vi har vidtagit åtgärder för att komma i fas med detta, för innovationsverksamheten, viktiga mål. Verksamheten i projektet Arena för Entreprenörskap löper enligt plan och vi har och kommer att ha en hög aktivitetsnivå ända in i mål. Fortfarande en hög andel kvinnor som deltar, 54 %. Parallellt med våra egna insatser så intensifierar vi vårt samarbete med det nyetablerade Utskriv et: Version: 1

209 11, KF :00 / :s bilaga: Delårsbokslut augusti 2011 Delårsbokslut augusti (16) Dnr: Anders Byström Nyföretagarcentrum Jämtland där vi är medlem och även deltar i styrelsearbetet. Detta för att vi enligt plan ska växla över nyföretagarrådgivningen mot privatpersonen till Nfc i Jämtlands län. Då vi planerar för en etablering av ett ALMI-kontor i Åre så har vi sökt och fått ett fortsatt samarbete med Åre kommun. Efter en vår av viss upphandlingsfrustration har nu verksamheten inom projektet InnovationsAlliansen II fallit på plats och rådgivarna har bra verktyg för verifieringsfasen. Förutom det löpande rådgivningsarbetet från ALMIs sida pågår ett utvecklingsarbete i och mellan inkubatorerna i Östersund och Sundsvall. Inom Östersunds kommun har också ett beslut tagits att finansiera ett Science Park-företag med start 2012 vilket är den part som vi ser ska överta inkubatorn från Även beslutet om att Mittuniversitetet får bilda holdingbolag påverkar det framtida innovationsarbetet, forskning-näringsliv, positivt. Inom projektet Globala Rummet har en plan lagts hur verksamheten ska se ut för kommande 10 månader efter ett positivt beslut om förlängning t o m Vi har redan nu nått de volymmål som vi har i projektet (1976/1500 deltagare med ca 50 % kvinnor samt i fördjupade aktiviteter/workshops 272/250 företag). Interreg IV-projekt Mini Europe är nu avslutat per den 31 augusti. Ett projekt som varit framgångsrikt så till vida att vi kunnat skapa mycket bra kontakter till oss själva och andra samarbetspartners i regionen. Kontakter som lever vidare även efter projektavslut. Det finns här en ny projektansökan Smart Europe som ska ses som en fortsättning tillsammans med tolv partners och som är inriktat mot innovation vilket skulle ligga i linje med vårt uppdrag. Beslut om det nya projektet kommer i december. Genom Regionförbundet i Jämtland har vi fått ett uppdrag att genomföra Inspirationsdagar i samtliga kommuner för att få fler kvinnor intresserade av att starta företag. Vi har även fått extra resurser för att även kunna erbjuda individuell rådgivning inför Jämtland-Härje dalen Turism JHT har under det första halvåret bl a uppdaterat det tidigare utarbetade strategidokumentet för besöksnäringen i JämtlandHärjedalen, vilket antagits av JHT:s styrelse. Exportprojektet löper under treår from juni 2010, Matreseprojektet from april 2010 tom 2012 och förhoppningar finns om finansiering av fortsatt arbete med Destination Storsjön. En förstudie med inriktning Film och Event är påbörjad. Uppgraderingen av länsturistdatabasen är genomförd, webplatsen har fått en ny design och struktur och Upplev JämtlandHärjedalen har givits ut i nytt format. Utskriv et: Version: 1

210 11, KF :00 / :s bilaga: Delårsbokslut augusti 2011 Delårsbokslut augusti (16) Dnr: Anders Byström 2 PERSONAL 2.1 ANTAL ANSTÄLLDA (EXKL TIMANSTÄLLDA) Kvinnor 50 Män 47 Tot alt 97 Antal anställda ÖVERTID OCH M ERTID Mertid (timmar) Övertid (timmar) Analys Övertidsuttaget i Regionförbundet är förhållandevis lågt. Juni var den månad då det arbetades flest övertidstimmar (250 tim). Anledningen till övertiden var bland annat att flertalet projekt som skulle slutredovisas och att vårbruket vid Torsta som måste anpassas till vädret. 2.3 SJUKFRÅNVARO Antal sjuktimmar 0-1 dgr 2-14 dgr dgr dgr dgr 180> dgr Sjukersättning Nyckeltal Total sjukfrånvarotid i procent av sammanlagd ordinarie arbetstid 2. Långtidssjukfrånvaro 60 dagar och mer i procent av total sjukfrånvarotid 3. Sjukfrånvarotid för kvinnor i procent av ordinarie arbetstid för kvinnor 2,0 % 49 % 2,7 % 4. Sjukfrånvarotid för män i procent av 1,3 % Utskriv et: Version: 1

211 11, KF :00 / :s bilaga: Delårsbokslut augusti 2011 Delårsbokslut augusti (16) Dnr: Anders Byström ordinarie arbetstid för män 5. Sjukfrånvarotid för åldersgruppen 29 år eller yngre i procent av ordinarie arbetstid för åldersgruppen 29 år eller yngre 6. Sjukfrånvarotid för åldersgruppen år i procent av ordinarie arbetstid för åldersgruppen år 7. Sjukfrånvarotid för åldersgruppen 50 år eller äldre i procent av ordinarie arbetstid för åldersgruppen 50 år eller äldre 1,1 % 2,8 % 1,9 % 8. Antal sjukfrånvarodagar per anställd 3,1 dagar/anställd 9. Andel medarbetare med 0 dagar i sjukfrånvaro 64,9 % Analys Orsaken till flera av de längre sjukskrivningarna är operationer och andra medicinska tillstånd. Där det har behövts har rehabiliteringsåtgärder satts in. Även många kortare sjukskrivningar på grund av bl. a förkylningar har förekommit. Där det funnits tecken på tidiga signaler för längre sjukskrivning har samtal genomförts. Av den sammanlagda ordinarie arbetstiden för perioden januari till augusti är 2 % sjukfrånvarotid. För kvinnor är sjukfrånvarotiden 2,7 % och för männen 1,3 %. Uppdelat på ålder så har man flest sjukfrånvarotimmar i åldersgruppen år. Inga arbetsskador har rapporterats. Andelen helt friska medarbetare är 64,9 %, dvs de har inte en enda sjukdag! Sammantaget är sjukfrånvaron låg i Regionförbundet. Utskriv et: Version: 1

212 11, KF :00 / :s bilaga: Delårsbokslut augusti 2011 Delårsbokslut augusti (16) Dnr: Anders Byström 3 EKONOMISKT UTFALL tkr Utfall Prognos Årsbudget Externa intäkter Interna intäkter Grundfinansiering SUMMA INTÄKTER Personalkostnader Externa kostnader Interna kostnader Avskrivningar SUMMA KOS TNAD ER RES ULTA T EKONOMISKT UTFALL Resultatet efter årets första åtta månader är ett överskott om tkr. Externa intäkter Våra medel från länsanslaget 1:1 intäkts- och kostnadsbokförs i samma takt som vi betalar ut enligt gjorda rekvisitioner. Av årets tkr har per augusti hittills 443 tkr bokförts. Prognosen utgår från att medel rekvireras i snabbare takt. Om så inte blir fallet kommer såväl externa intäkter som externa kostnader att bli lägre, varför det inte får någon påverkan på resultatet. Interna intäkter ock kostnader Båda posterna överstiger budget beroende på att många av projektens köp av personal från basverksamheten inte budgeterats internt. Avvikelsen påverkar inte resultatet. Grundfinansiering Enligt beslut av primärkommunerna, i samband med avvecklingen av Kommunförbundet Jämtlands län skall kostnader för den politiska verksamheten finansieras med det överförda egna kapitalet. Bokförda externa intäkter för grundfinansiering kommer därför att understiga budgeten med 1148 tkr. Personalkostnader Personalkostnaderna följer i stort budget. Viss reducering av kostnaderna pga vakanta tjänster och uppsägningar i samband med avslutade projekt. Externa omkostnader Utskriv et: Version: 1

213 11, KF :00 / :s bilaga: Delårsbokslut augusti 2011 Delårsbokslut augusti (16) Dnr: Anders Byström Utfall och prognos för de externa omkostnaderna är starkt kopplade till de externa intäkterna se kommentar ovan. Avskrivningar och internränta Avskrivningar och internränta kommer att beräknas i samband med bokslutet. På grund av att beslut inte fattats i alla kommuner (per ) om lånefinansiering av övertagna anläggningstillgångar har inga avskrivningar gjorts. I prognosen räknar vi med att detta är utklarat till årsskiftet Investeringar (tkr) Investering i maskiner och utrustning Kommentar Utfall Budget 2011 helår Prognos utfall 2011 helår Varav avser övertagande av inventarier från landstinget. Övrigt avser investeringar i möbler och serverkapacitet på Regionkontoret samt videokonferensutrustning på Rösta 3.2 PROGNOS FÖR EKONOMISKT UT FALL 2011 Prognosen visar på ett överskott om 1700 tkr för Regionförbundets första verksamhetsår. Främsta orsaken till överskottet är att tjänster, bland annat som statistiker, inte tillsatts under året och avveckling av personal i samband med avslutandet av projekt inom landsbygdsutvecklingen. Vidare har arbetet med de operativa programmen senarelagts i förhållande till den ursprungliga planeringen. Försämringen jämfört med resultatet per augusti beror främst på att förbundet hade lägre kostnader i början av året, under uppstartsfasen. Bilagor: - Resultaträkning Balansräkning Utskriv et: Version: 1

214 11, KF :00 / :s bilaga: Resultaträkning

215 11, KF :00 / :s bilaga: Resultaträkning

216 11, KF :00 / :s bilaga: Resultaträkning

217 11, KF :00 / :s bilaga: Resultaträkning

218 11, KF :00 / :s bilaga: Resultaträkning

219 11, KF :00 / :s bilaga: Balansräkning till delårsbokslutet

220 11, KF :00 / :s bilaga: Balansräkning till delårsbokslutet

221 11, KF :00 / :s bilaga: Revisionsrapport

222 11, KF :00 / :s bilaga: Revisionsrapport

223 11, KF :00 / :s bilaga: Revisionsrapport

224 11, KF :00 / :s bilaga: Revisionsrapport

225 11, KF :00 / :s bilaga: Revisionsrapport

226 11, KF :00 / :s bilaga: Utlåtande

227 12, KF :00 KS: 725/2011 PROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Budgetuppföljning och delårsbokslut Jämtkraft Jämtkraft AB har överlämnat en prognos 2 för Den prognosen fanns inte när fullmäktige fick redovisning av budgetuppföljning och delårsbokslut vid sitt sammanträde den 3 november. Bolaget redovisar ett beräknat resultat på ca 350 miljoner kronor. I samband med prognosen har frågan om ytterligare nedskrivning av bokfört värde för optokabelnätet uppkommit. Underlag för beslut Finansutskottet Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut Östersunds kommun godkänner att nedskrivning avseende optokabelnätet sker i Jämtkrafts årsredovisning 2011 med högst 70 miljoner kronor. Utdrag till Jämtkraft AB, Christina Westman, Bert Olof Åkerström Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

228 12, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr Bert Olof Åkerström Kommunstyrelsen Budgetuppföljning och delårsbokslut Jämtkraft Jämtkraft AB har överlämnat en prognos 2 för Den prognosen fanns inte när fullmäktige fick redovisning av budgetuppföljning och delårsbokslut vid sitt sammanträde den 3 november. Bolaget redovisar ett beräknat resultat på ca 350 miljoner kronor. I samband med prognosen har frågan om ytterligare nedskrivning av bokfört värde för optokabelnätet uppkommit. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges beslut Nedskrivning i Jämtkrafts kommande årsredovisning för 2011 med miljoner avseende optokabelnätet godkänns. Bakgrund Jämtkraft har under senare delen av november kompletterat tidigare uppgifter om delårsbokslut med en prognos 2. Bolaget beräknar ett resultat på ca 350 miljoner efter finansnettto. Det beräknade resultatet överstiger fastställda avkastningskrav. Under arbetet med prognosen har frågan om det bokförda värdet av optokabelnätet är realistiskt. En kassaflödesberäkning har gjorts av framtida inbetalningar vilket pekar på ett behov av nedskrivning i storleksordningen miljoner kronor för att en lönsamhet ska kunna redovisas framgent för telecomverksamheten. Analysen pekar på att de investeringar som gjorts av bolaget inte kommer att kunna redovisa lönsamhet utan ytterligare nedskrivning, tidigare har nedskrivning av optokabelnätet skett med 110 miljoner kronor. Investeringarna har gett en värdefull infrastruktur av optofiber inom bolagets verksamhetsområde men investeringarna är, trots statsbidrag, inte är lönsamma pga av för lågt kundunderlag. Av de senaste ägardirektiven framgår att bolagets styrelse ska fatta beslut om investeringar och engagemang, baserat på att bolagets verksamhet be- Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

229 12, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr drivs på affärsmässiga grunder. Bolaget konstaterar också att kommande investeringar i fibernät ska baseras på att investeringarna är lönsamma. Det beräknade resultatet 2011 ger en möjlighet för bolaget att skriva ner bokfört värde av optokabelnätet till ett mer realistiskt värde och kommunledningsförvaltningen föreslår därför att fullmäktige fattar ett principbeslut i frågan. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Bengt Marsh Bert Olof Åkerström Utdrag till Jämtkraft AB, Christina Westman, Bert Olof Åkerström Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

230 13, KF :00 ON: 1534/2010 PROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Gemensam vision och kostpolicy för Östersunds kommun Vård- och omsorgsnämndens och barn- och utbildningsnämndens har en gemensam vision och kostpolicy. Under hösten 2011 har ett kommunövergripande arbete med att förtydliga kostpolicyn genomförts. Samtliga nämnder har varit representerade i arbetet och det har varit en del i hushållningssällskapets projekt Fokus Matglädje med syfte att lyfta fram den offentliga maten. Syftet är att visionen och kostpolicyn ska vara gemensam för hela kommunen. Underlag för beslut Finansutskottet Kommunledningsförvaltningens sammanfattande tjänstemannaförslag Förslag till förtydligad kostpolicy för Östersunds kommun, Yrkanden Katarina Nyberg Finn, s: 1. Förslag till förtydligad kostpolicy för Östersunds kommun, , fastställs. 2. Tidigare fullmäktigebeslut, , 149 och 150, att inte köpa torsk, förändras till att kommunen framgent ska köpa fisk från kontrollerat fiske som är certifierat och miljömärkt. 3. Maten till äldre och skolelever ska så långt som möjligt lagas från grunden och med bibehållen variation och mångfald. Karin Thomasson, mp: I kostpolicyn, under rubriken Kommunen ska i sin måltidsverksamhet. tillförs en punkt 5: Andelen ekologiska livsmedel ska uppgå till minst 25% Carina Zetterström, c: 1. I första hand yrkas på återremiss där en definition tas fram vad Östersunds kommun menar med begreppet laga mat från grunden. 2. Skulle återremissyrkandet falla yrkar jag 1) (tillägg i i skrivningen på sidan 1)- Alla matgäster, äldre som yngre, ska i en lugn och trevlig miljö, erbjudas god, sund och säker mat, som är hållbar på sikt för både miljö och hälsa. M åltiderna ska anpassas utifrån matgästens/individens olika behov. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

231 13, KF :00 ON: 1534/2010 PROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Maten till äldre och skolelever ska så långt som möjligt lagas från grunden samt lagas nära det bord den ska serveras på. Proposition Ordförande ställer först proposition på om ärendet ska återremitteras eller avgöras idag och finner att ärendet ska avgöras idag. Omröstning Omröstning begärs Propositionsordning Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning Ja-röst för bifall till att ärendet ska avgöras idag Nej-röst för bifall till återremissyrkandet Omröstningsresultat Med 8 ja-röster mot 6 nej-röster samt en ledamot som avstår från att röst, beslutar kommunstyrelsen att ärendet ska avgöras idag. Närvaroförteckningen visar hur ledamöterna har röstat. Proposition Ordförande ställer proposition på Katarina Nyberg Finns yrkanden och finner att kommunstyrelsen antar dessa. Ordförande ställer proposition på Karin Thomassons yrkande och finner att kommunstyrelsen antar detta. Ordförande ställer proposition på Carina Zetterströms yrkande nr 2 och finner att kommunstyrelsen antar detta. Ordförande ställer proposition på Carina Zetterströms yrkande nr 3 och finner att kommunstyrelsen avslår detta. Omröstning Omröstning begärs Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

232 13, KF :00 ON: 1534/2010 Propositionsordning PROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Kommunstyrelsen godkänner följande propositionsordning Ja-röst för bifall till avslag på Carina Zetterströms yrkande Nej-röst för bifall till Carina Zetterströms yrkande Omröstningsresultat Med 8 ja-röster mot 6 nej-röster samt en ledamot som avstår från att röst, beslutar kommunstyrelsen att ärendet ska avgöras idag. Närvaroförteckningen visar hur ledamöterna har röstat. Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut 1. Förslag till förtydligad kostpolicy för Östersunds kommun, , fastställs. 2. Tidigare fullmäktigebeslut, , 149 och 150, att inte köpa torsk, förändras till att kommunen framgent ska köpa fisk från kontrollerat fiske som är certifierat och miljömärkt. 3. Maten till äldre och skolelever ska så långt som möjligt lagas från grunden och med bibehållen variation och mångfald. 4. I kostpolicyn, under rubriken Kommunen ska i sin måltidsverksamhet. tillförs en punkt 5: Andelen ekologiska livsmedel ska uppgå till minst 25% Alla mat gäster, äldre som yngre, ska i en lugn och trevlig miljö, erbjudas god, sund och säker mat, som är hållbar på sikt för både miljö och hälsa. M åltiderna ska anpassas utifrån matgästens/individens olika behov. Protokollsanteckning I grunden är jag positiv till näringsriktig, klimatsmart och näringsriktig mat men att på kommunal nivå fatta temporära beslut utan större kännedom i sak och om effekt riskerar att ge effekter som är kontraproduktiva gentemot dess avsikt. Ett förslag som i grunden i tron och syfte är positivt till miljö och klimat riskerar istället att ge motsatt effekt. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

233 13, KF :00 ON: 1534/2010 PROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Ett exempel är kommunens tidigare beslut att inte köpa torsk, det naturliga beslutet borde varit redan när torskbeslutet fattades, att kommunen ska köpa fisk från hållbara bestånd och kontrollerat fiske. Effekten av torskbeslutet blev att kommunen i sitt beslut inte skulle köpa torsk trots att beståndet var säkrat. I policyn redogörs även för kommunfullmäktiges beslut om en vegetarisk dag i kommunen. Precis som i fallet med torsk har den vegetariska dagen i mina ögon åsamkat negativa effekter på skolbarns och personals syn på vegetabilisk mat. Efter samtal med personal och elever från ett flertal olika skolor står det tämligen klart för mig att den vegetariska dagen inte fallit i god jord. Pär Löfstrand (fp) Utdrag till alla nämnder Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

234 13, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag klf> Sammanfattande TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr Ulla Nordin Kommunstyrelsen Gemensam vision och kostpolicy för Östersunds kommun Vård- och omsorgsnämndens och barn- och utbildningsnämndens har en gemensam vision och kostpolicy. Under hösten 2011 har ett kommunövergripande arbete med att förtydliga kostpolicyn genomförts. Samtliga nämnder har varit representerade i arbetet och det har varit en del i hushållningssällskapets projekt Fokus Matglädje med syfte att lyfta fram den offentliga maten. Syftet är att visionen och kostpolicyn ska vara gemensam för hela kommunen. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens sammanfattande tjänstemannaförslag Förslag till förtydligad kostpolicy för Östersunds kommun, Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunfullmäktiges beslut 1. Förslag till förtydligad kostpolicy för Östersunds kommun, , fastställs. 2. Tidigare fullmäktigebeslut, , 149 och 150, att inte köpa torsk, förändras till att kommunen framgent ska köpa fisk från hållbara bestånd och kontrollerat fiske. Bakgrund Arbetet med att förtydliga kostpolicyn har resulterat i ett förslag, , som behandlats i utförarstyrelsen den 6 december , i vård- och omsorgsnämnden den 13 december 2011, 129 och i barn- och utbildningsnämnden den 14 december 2011, 110. När policyn är fastställd i kommunfullmäktige ska varje nämnd att utarbeta och besluta om egna handlingsplaner med ut gångspunkt från kostpolicyn. Utförarstyrelsens beslut 1. Kostpolicyn godkänns. 2. Utförarstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att upphäva de tidigare besluten från och 150, avseende att inte köpa torsk, till att omfatta fisk från hållbara bestånd och kontrollerat fiske. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

235 13, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag klf> Sammanfattande TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr Vård- och omsorgsnämndens beslut 1. Den förtydligade kostpolicyn godkänns. 2. Vård- och omsorgsnämnden föreslår kommunfullmäktige att upphäva de tidigare beslut från , 150 som innebär stopp att köpa och servera torsk, till att nu bara köpa och servera fisk från hållbara bestånd och kontrollerat fiske. 3. Vård- och omsorgsnämnden utser Hans Lingblom, S, Annika Olofsson, S, Carina Zetterström, C och Anna Larsson, FP till styrgrupp för arbetet med att utforma en handlingsplan utifrån kostpolicyn. 4. Vård- och omsorgsförvaltningen får uppdrag att bilda en arbetsgrupp för att ta fram förslag på en handlingsplan utifrån kostpolicyn. Yrkanden Carina Zetterström, C, tilläggsyrkande 1 (tillägg i skrivningen på sidan 1): Alla mat gäster, äldre som yngre, ska i en lugn och trevlig miljö erbjudas god, sund och säker mat som är hållbar på sikt för både hälsa och miljö som anpassas utifrån matgästens behov. Carina Zetterström, C, tilläggsyrkande 2 (tillägg till punktlistan på sidan 2): 7. Maten till äldre och skolelever skall så långt som möjligt lagas från grunden samt lagas nära det bord den ska serveras på. Linn Berglin, S: avslag på ändringsyrkandena. Reservation Carina Zetterström, C, Lise Hjemgaard Svensson, M, Lars Eliasson, M, Irene Göransson, C, samt Anna Larsson, FP reserveras sig mot beslutet till förmån för Carina Zetterströms yrkanden. Synpunkter - vård- och omsorgsförvaltningens konsekvensbedömning Tillgång/tillgänglighet (för brukare): ingen kommentar Bemötande/inflytande (för brukare): ingen kommentar Personalpolitiska mål: ingen kommentar Folkhälsomål, effekter för tillgänglighet samt miljömål: en tydligare kostpolicy bidrar till att målen avseende miljö och folkhälsa kan uppnås Budgetmål: i kostpolicyn finns markeringar om vilka förtydliganden som kan vara kostnadsdrivande. Övriga konsekvenser: ingen kommentar Barn- och utbildningsnämndens beslut 1. Förtydligande av kostpolicyn godkänns. 2. Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att upphäva det tidigare beslutet från och 150 avseende att inte köpa torsk. 3. Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta att fisk som köps in skall komma från hållbara bestånd och kontrollerat fiske. 4. Barn- och utbildningsförvaltningen får i uppdrag att arbeta fram en handlingsplan med den förtydligade kostpolicyn som grund. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

236 13, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag klf> Sammanfattande TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att utse en styrgrupp för arbetet med handlingsplanen utifrån den förtydligade kostpolicyn. Protokollsanteckning Hans Ten Berg (mp ) yrkar: att kostpolicyn under avsnitt Mer hänsyn till miljön och rörande inköp av fisk (punkt 3), lägger till att krokfångad fisk ska upphandlas framför fisk fångad med trål i de fall där det är möjligt. Vill du ta del av facknämndernas tjänstemannaförslag och protokoll finns de på kommunens hemsida under Vem är du förtroendevald. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Bengt Marsh kommundirektör Bert Olof Åkerström bitr kommundirektör Utdrag till alla nämnder Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

237 13, KF :00 / :s bilaga: Förslag till reviderad kostpolicy inkl KF Matbeslut Förslag till förtydligad kostpolicy för Östersunds Kommun Vision: Alla matgäster, äldre som yngre, ska i en lugn och trevlig miljö erbjudas god, sund och säker mat som är hållbar på sikt för både hälsa och miljö. Kostpolicy I ett folkhälsoperspektiv är det viktigt att: Måltiden är en positiv helhetsupplevelse som ger näring, stimulans, tid för avkoppling och trevlig samvaro. Detta innebär att: 1. Planering och sammansättning av matsedlar och måltider ska utgå från Livsmedelsverkets råd för Bra mat i skola, förskola och äldreomsorg eller motsvarande dokument. Måltider ska följa SNR (svenska näringsrekommendationer) för respektive målgrupp.* 2. Matgästerna ska stimuleras till bra matvanor. 3. Sensoriska värden, så som doft, smak, utseende och konsistens ska tas till vara och förmedlas till matgästen. 4. Det positiva med olika mattraditioner ska tas till vara vid utformning av matsedlar. 5. Personal ska ha en god servicekänsla och känna till grunderna för bra mat och bidra till trivsamma måltider. 6. Måltiderna ska serveras på rekommenderade tider och matgästen ska ha tillräckligt mycket tid på sig att äta sin mat.* 7. Måltidsmiljön ska vara trivsam, utan buller och störningar för att främja socialgemenskap och samtal.* * Aktiviteter som genomförs för att uppnå dessa punkter kan vara kostnadsdrivande. Se exemplen på Handlingsplan för respektive förvaltning. 1

238 13, KF :00 / :s bilaga: Förslag till reviderad kostpolicy inkl KF Matbeslut Maten som serveras tillagas av säkra råvaror med hög livsmedelshygienisk kvalitet, den är väl sammansatt och tillgodoser olika behov. Detta innebär att: 1. Livsmedel köps in från registrerade eller godkända livsmedelsanläggningar och med de undantag som finns i livsmedelslagstiftningen.* 2. Kök och serveringslokaler är säkra och anpassade efter verksamhetens omfattning.** 3. Maten ska tillredas så nära serveringen, i tid och rum, som möjligt. Varmhållningstider ska hållas korta.*** 4. Måltider anpassade efter individuella behov utifrån medicinska och i möjligaste mån etiska, religiösa och kulturella skäl ska erbjudas. 5. Livsmedelspersonal har kunskaper i livsmedelshygien och näringslära. De känner till vilka behov som finns och tillgodoser behoven i möjligaste mån. 6. Maten ska tillagas utifrån följande nyckelbegrepp; från grunden, efter säsong, med ekonomisk hushållning, undvik hel- och halvfabrikat.**** * Med undantagen avses de möjligheter som finns att köpa in tex svamp, bär, fisk och vilt direkt från samlare, fiskare och jägare. **Anpassning av kök och serveringslokaler kan vara kostnadsdrivande i det fall renovering och ombyggnation krävs för att verksamhetens omfattning (tillagning, mottagning eller servering) ska fortgå. I annat fall krävs anpassning av kökets verksamhet utifrån lokalernas förutsättningar, tex att ett mottagningskök görs om till serveringskök. *** Skrivningen tillåter att kök med anpassad utrustning kan ta till vara mat från dagens servering, kyla ner och servera som extrarätt vid ett senare tillfälle. Att hålla varmhållningstider korta kan vara kostnadsdrivande, då det påverkar beslut om ökat antal transporter kontra att göra om befintliga mottagningskök till tillagningskök. **** Det finns ingen vedertagen definition av vad laga mat från grunden innebär. Därför är det viktigt att vi, Östersunds kommun, definierar vad vi menar med begreppet, laga mat från grunden. Beroende på hur begreppet definieras, kan punkten vara mer eller mindre kostnadsdrivande. T ex om vi definierar att laga från grunden som att alla maträtter och tillbehör/komponenter som serveras ska beredas/tillagas i köken blir detta mycket kostnadsdrivande. Maträtter som tex kåldolmar, kalvsylta, blodpudding, isterband, falukorv, pannkaka, köttbullar etc, och tillbehör som tex sylt, mjukt bröd, paltbröd, kryddblandningar, ketchup, pasta etc är inte möjliga att producera säkert i stora mängder med den utrustning och personaltäthet som finns i köken idag. Alternativet blir att dessa maträtter och tillbehör/komponenter inte kan serveras vilket påverkar matsedelns variation och näringsriktighet negativt. Det innebär också att differentierade matsedlar för tex förskola och skola blir aktuellt då verksamhetens och kökslokalers olika förutsättningar påverkar valet av möjliga maträtter. Att tillaga mat efter säsong och med ekonomisk hushållning innebär bl a att välja råvaror utifrån när deras kvalité är som bäst och priset som lägst och servera maträtter som speglar årstidernas växlingar och tradition. Med ekonomisk hushållning menas också möjligheten att ta till vara råvaror och tillagad mat på bästa möjliga sätt utifrån, gästernas förväntningar och önskemål, personalens kunnande, kökens förutsättningar och interna transporter mellan olika enheter. 2

239 13, KF :00 / :s bilaga: Förslag till reviderad kostpolicy inkl KF Matbeslut KF-beslut med koppling till ovanstående är: Östersunds kommun fri från genetiskt m odifierade grödor (GMO) Centerkvinnorna i Jämtlands län, genom Bogna Wojtkiewicz Adolfsson, föreslår att länets samtliga kommuner ska utropa sig som GMO fria zoner. Målsättningen är att inga genetiskt modifierade grödor odlas i Jämtland, ingen mat ska produceras med hjälp av genetiskt modifierade grödor och ingen genmodifierad mat ska återfinnas i butikerna. Vidare ska kommunen besluta om att kräva GMO fritt i sina upphandlingsregler samt skriva in en målsättning att inom kommunens gränser ska inga kommersiella odlingar eller fältförsök förekomma. Berörda nämnder har lämnat yttrande i ärendet. Komm unfullm äktiges beslut 2. Motionen bifalls också i den del som avser kommunens upphandlingspolicy vid upphandling av livsmedel och i fortsättningen ska kommunen ställa kvalitetskrav att upphandling av livsmedel, avseende märkningspliktiga mängder, som är baserade på genetiskt modifierade grödor inte ska köpas in till kommunal verksamhet. 3

240 13, KF :00 / :s bilaga: Förslag till reviderad kostpolicy inkl KF Matbeslut Det finns tillfälle till dialog och inflytande samt möjlighet att påverka måltiden och dess miljö Detta innebär att: 1. I verksamheten ska finnas möjlighet till daglig dialog och en återkoppling av synpunkter 2. Verksamheterna ska erbjuda olika former av råd. 3. Råden ska erbjuda dialog med möjlighet till påverkan, information samt lärande om mat, måltider och måltidsmiljö. 4

241 13, KF :00 / :s bilaga: Förslag till reviderad kostpolicy inkl KF Matbeslut Kommunen ska i sin måltidsverksamhet ta ansvar och hänsyn till miljön Detta innebär att: 1. Östersunds kommun ska göra sina inköp medvetet med hänsyn till miljön, klimatet, arbetsmiljön och hälsan. 2. Ät-SMART modellen ska genomsyra all måltidsverksamhet, för att kombinera svenska näringsrekommendationer med svenska miljömål*. 3. Fisk som köps in ska komma från hållbara bestånd och kontrollerat fiske.** 4. All måltidsverksamhet ska arbeta efter kommunens prioriterade miljöaspekter och inriktningsmål.(se resp förvaltnings inriktningsmål 2011) *Ät-SMART-modellen är ett väl etablerat och känt begrepp inom offentlig mat. Modellen är framtagen av Centrum för tillämpad näringslära vid Stockholms läns landsting med stöd från Konsumentverket och Livsmedelverket. Modellen presenterar en rad förslag inom 5 olika områden på hur man kan äta hälsosamt och miljövänligt. Modellens 5 områden är: S. större andel vegetabilier M. mindre tomma kalorier A. andel ekologiskt ökas R. rätt kött, rätt grönsaker T. transportsnålt Att Ät-SMART modellen genomsyrar all måltidsverksamhet ger en tydlig inriktning på hur en kommun vill arbeta med sambandet mellan mat och miljö. I handlingsplaner för resp förvaltning definieras sedan olika aktiviteter som ligger i linje med ÄT-SMART. Tex läggs beslutet om En vegetarisk dag i veckan från 2010 in i Handlingsplanen för BUF samt beslutet om ekologiska inköp från 2007, eftersom det endast berör BUF. **I förtydligan har vi valt att omformulera beslutet om torskstopp från Eftersom en utveckling inom fiske och fiskbestånd har skett och förutsättningarna idag är andra än då beslutet togs 2008, så uppfyller inte beslutet sitt syfte. Omformuleringen syftar istället till att fisk från hållbara bestånd ska köpas in, oavsett hur utvecklingen av olika fiskbestånd ser ut i framtiden. Att dessutom köpa fisk från kontrollerat fiske innebär att alltid köpa MSC-märkt och Kravmärkt fisk vilket bidrar till ett uthålligt fiske. Därmed blir punkten kostnadsdrivande då MSC-märkt och Kravmärkt fisk är dyrare än omärkt fisk. Samtidigt kan totala kostnaden för fiskinköp bli detsamma eller t o m lägre då viss torsk kan köpas istället för sej/hoki. KF-beslut med koppling till ovanstående är: En vegetarisk dag i kommunen Hannah Dolata har i medborgarförslag, 16 februari 2009, föreslagit kommunfullmäktige att kommunen serverar enbart vegetarisk mat en dag i veckan i alla kommunala verksamheter. Utförarstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden har, till kommunstyrelsens sammanträde den 27 augusti 2009, lämnat yttrande i ärendet och kommunstyrelsen återremitterade ärendet för att få ett bättre beslutsunderlag om vilka grupper som skulle kunna få vegetarisk mat en gång i veckan samt vilka ekonomiska konsekvenser detta skulle få. Komm unfullm äktiges beslut Medborgarförslaget bifalls på så sätt att Östersunds kommun serverar enbart vegetarisk mat en dag i veckan inom förskola, grundskola och gymnasium. Utvärdering görs efter ett år Utvärdering av en vegetarisk dag i kommunen Kommunfullmäktige beslutade efter yrkande ifrån Angelika Lindahl, mp, med bifall av Mona Modin Tjulin, s, och Elin Andersson, c, den 18 mars 2010 att 5

242 13, KF :00 / :s bilaga: Förslag till reviderad kostpolicy inkl KF Matbeslut Östersunds kommun serverar enbart vegetarisk mat en dag i veckan inom förskola, grundskola och gymnasium. Vidare beslutades att utvärdering görs efter ett år. Något syfte att utvärdera effekten av beslutet mot angavs inte. Beslut om utvärdering samt vad resultatet av beslutet ska värderas mot fordras. Komm unfullm äktiges beslut Som ett led i ett utvecklings- och förändringsarbete för ett måltidslyft, deltar måltidsservice i projektet Matglädje. Målet med projektet är att ta ställning för matglädje och hållbar måltidsutveckling. I projektet ingår också utbildning för måltidspersonal där målet är att matgästen ska få ännu godare och varierad mat. I ett förändringsarbete ingår det också att utvärdera ekonomiska utfall och inhämta barn och ungdomars synpunkter på maten. Återrapportering ska ske till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige Budget 2007 ekologiska matinköp Minst 20 % av matinköpen till kommunens skolrestauranger ska vara ekologiska Köp ej torsk välj m iljövänliga alternativ Centerns ungdomsförbund föreslår i medborgarförslag, , att Östersunds kommun inför köpstopp på den utrotningshotade torsken och i stället satsar på de miljövänliga gröna alternativen. Yttrande har lämnats från vård- och omsorgs- och barn- och utbildningsnämnden samt utförarstyrelsen. Komm unfullm äktiges beslut Medborgarförslaget bifalls i sin helhet Inför torskstopp i Östersunds kommun Miljöpartiet de gröna föreslår i motion, , att Östersunds kommun inför köpstopp på torsk och slutar att servera torsk i skolor, förskolor och äldreboenden. Yttrande har lämnats från vård- och omsorgs- och barnoch utbildningsnämnden samt utförarstyrelsen. Komm unfullm äktiges beslut Motionen bifalls i sin helhet. 6

243 13, KF :00 / :s bilaga: Förslag till reviderad kostpolicy inkl KF Matbeslut KF-beslut som rör all kommunal verksamhet Förbud mot inköp av flaskvatten Jon Mattsson har, i medborgarförslag, föreslagit kommunfullmäktige att förbjuda inköp av vatten på flaska inom samtliga verksamhetsområden ur miljö- och ekonomiskt perspektiv. Komm unfullm äktiges beslut Medborgarförslaget bifalls med undantag för inköp av mineralvatten till äldre Krav på sociala och etiska hänsynstaganden vid inköp av varor och tjänster Stig Söderin (v) och Angelika Lindahl (mp) har den 7 september 2005 lämnat in en motion om att kommunen, i sina verksamheter ställer krav på sociala och etiska hänsynstaganden vid inköp av varor och tjänster. Motionärerna föreslår också att kommunen, om möjligt, rekommenderar sina verksamheter att köpa in varor med beteckningen Fairtrade/rättvisemärkt i så stor utsträckning som möjligt. Komm unfullm äktiges beslut 1. Motionen bifalls genom att kommunen ställer krav på sociala och etiska hänsynstaganden vid inköp av kaffe och te. Detta ska ske genom att kvalitetskrav motsvarande Rättvisemärkt anges som ett väsentligt kvalitetskrav vid kommande upphandlingar Gör Östersund till en Fairtrade City Linda Svedberg, Anna Kjellström och Ester Hedin har i medborgarförslag , föreslagit kommunfullmäktige att vidta ett antal åtgärder som på sikt gör Östersund till en Fairtrade City en kommun som engagerar sig för etisk konsumtion. Komm unfullm äktiges beslut 3. Beslut om i vilken takt kommunen kan ta ytterligare steg för att agera som en etisk konsument i kommunens alla inköp, prövas i samband med respektive års budgetarbete. KF-beslut som avslagits Medborgarförslag - näringsdeklaration till skolmaten Matilda Amundsen Bergström hemställer i medborgarförslag att kommunen erbjuder en lättillgänglig näringsdeklaration till varje måltid som serveras vid kommunens skolor. Vidare föreslås att näringsdeklarationen ska innehålla information om rekommenderat dagligt intag av de olika näringsämnena samt information om förekomsten av transfetter, olika sockerarter och de olika tillsatser som maten innehåller. Komm unfullm äktiges beslut Medborgarförslaget avslås. Elever och föräldrar ska känna sig trygga i att den mat som serveras i kommunens skolor och förskolor är näringsrik och väl sammansatt utan onödiga tillsatser. Informationen om vad som serveras, ursprung och varumärke ska i möjligaste mån alltid finnas. 7

244 13, KF :00 / :s bilaga: 129, ON PROTOKOLL 1 Vård- och omsorgsnämnden Dnr Gemensam vision och kostpolicy för vård- och omsorgsnämnden och barn- och utbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämndens och barn- och utbildningsnämndens har en gemensam vision och kostpolicy. Under hösten 2011 har ett gemensamt arbete med att förtydliga kostpolicyn genomförts, samtliga nämnder varit representerade. Arbetet har varit en del av projektet Fokus Matglädje. Syftet är att visionen och kostpolicyn ska vara gemensam för hela kommunen. Efter beslut i kommunfullmäktige arbetar respektive nämnd med att utforma handlingsplaner inom varje verksamhetsområde. Underlag för beslut Vård- och omsorgsförvaltningens tjänstemannaförslag Förslag till förtydligad kostpolicy för Östersunds kommun Yrkanden Carina Zetterström, C, tilläggsyrkande 1 (tillägg i skrivningen på sidan 1): Alla mat gäster, äldre som yngre, ska i en lugn och trevlig miljö erbjudas god, sund och säker mat som är hållbar på sikt för både hälsa och miljö som anpassas utifrån matgästens behov. Carina Zetterström, C, tilläggsyrkande 2 (tillägg till punktlistan på sidan 2): 7. Maten till äldre och skolelever skall så långt som möjligt lagas från grunden samt lagas nära det bord den ska serveras på. Linn Berglin, S: avslag på ändringsyrkandena. Proposition Ordförande ställer proposition på första tilläggsyrkandet och finner att nämnden avslår det. Omröstning Omröstning begärs. Propositionsordning Följande propositionsordning godkänns: Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

245 13, KF :00 / :s bilaga: 129, ON PROTOKOLL 2 Vård- och omsorgsnämnden Dnr Ja-röst för bifall för Linn Berglins yrkande Nej-röst för bifall för Carina Zetterströms yrkande. Omröstningsresultat Med sex ja-röster mot fem nej-röster beslutar vård- och omsorgsnämnden att avslå Carina Zetterströms första ändringsyrkande. Proposition Ordförande ställer proposition på andra tilläggsyrkandet och finner att nämnden avslår det. Omröstning Omröstning begärs. Propositionsordning Följande propositionsordning godkänns: Ja-röst för bifall för Linn Berglins yrkande. Nej-röst för bifall för Carina Zetterströms yrkande. Omröstningsresultat Med sex ja-röster mot fem nej-röster beslutar vård- och omsorgsnämnden att avslå Carina Zetterströms andra ändringsyrkande. Vård- och omsorgsnämndens beslut 1. Den förtydligade kostpolicyn godkänns. 2. Vård- och omsorgsnämnden föreslår kommunfullmäktige att upphäva de tidigare beslut från , 150 som innebär stopp att köpa och servera torsk, till att nu bara köpa och servera fisk från hållbara bestånd och kontrollerat fiske. 3. Vård- och omsorgsnämnden utser Hans Lingblom, S, Annika Olofsson, S, Carina Zetterström, C och Anna Larsson, FP till styrgrupp för arbetet med att utforma en handlingsplan utifrån kostpolicyn. 4. Vård- och omsorgsförvaltningen får uppdrag att bilda en arbetsgrupp för att ta fram förslag på en handlingsplan utifrån kostpolicyn. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

246 13, KF :00 / :s bilaga: 129, ON PROTOKOLL 3 Vård- och omsorgsnämnden Dnr Reservation Carina Zetterström, C, Lise Hjemgaard Svensson, M, Lars Eliasson, M, Irene Göransson, C, samt Anna Larsson, FP reserveras sig mot beslutet till förmån för Carina Zetterströms yrkanden. Utdrag till kommunstyrelsen. Tjänstemannaförslaget och förslag till förtydligad kostpolicy ska skickas med beslutet. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

247 13, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag VoF > TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr Christina Taraldsson Vård- och omsorgsnämnden Gemensam vision och kostpolicy för vård- och omsorgsnämnden och barn- och utbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämndens och barn- och utbildningsnämndens har en gemensam vision och kostpolicy. Under hösten 2011 har ett gemensamt arbete med att förtydliga kostpolicyn genomförts, samtliga nämnder varit representerade. Arbetet har varit en del av projektet Fokus Matglädje. Syftet är att visionen och kostpolicyn ska vara gemensam för hela kommunen. Efter beslut i kommunfullmäktige arbetar respektive nämnd med att utforma handlingsplaner inom varje verksamhetsområde. Underlag för beslut Vård- och omsorgsförvaltningens tjänstemannaförslag Förslag till förtydligad kostpolicy för Östersunds kommun Förslag till beslut 1. Kostpolicyn godkänns. 2. Vård- och omsorgsnämnden föreslår kommunfullmäktige att upphäva de tidigare beslut från , 150 som innebär stopp att köpa och servera torsk, till att nu bara köpa och servera fisk från hållbara bestånd och kontrollerat fiske. 3. Vård- och omsorgsnämnden utser en styrgrupp bestående av fyra personer för arbetet med att utforma en handlingsplan utifrån kostpolicyn. 4. Vård- och omsorgsförvaltningen får uppdrag att bilda en arbetsgrupp för att ta fram förslag på en handlingsplan utifrån kostpolicyn. Bakgrund I december 2010 beslutade vård- och omsorgsnämnden om den gemensamma vision och kostpolicy som utarbetats tillsammans med barn- och utbildningsnämnden. Under sommaren och hösten 2011 har ett gemensamt arbete utförts för att förtydliga kostpolicyn. Den ska vara gemensam för hela kommunen. Samtliga nämnder varit representerade i arbetet och det har varit en del i hushållningssällskapets projekt Fokus Matglädje med syfte att lyfta fram den offentliga maten. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

248 13, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag VoF > TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr I nästa steg när policyn är beslutad, ska varje nämnd utarbeta och besluta om egna handlingsplaner med ut gångspunkt från kostpolicyn. Vård- och omsorgsförvaltningens konsekvensbedömning Tillgång/tillgänglighet (för brukare) Ingen kommentar Bemötande/inflytande (för brukare) Ingen kommentar Personalpolitiska mål Ingen kommentar Folkhälsomål, effekter för tillgänglighet samt miljömål En tydligare kostpolicy bidrar till att målen avseende miljö och folkhälsa kan uppnås Budgetmål I kostpolicyn finns markeringar om vilka förtydliganden som kan vara kostnadsdrivande. Övriga konsekvenser Ingen kommentar VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN M arie Sundvisson, förvaltningschef Christina Taraldsson, handläggare Utdrag till kommunstyrelsen. Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

249 13, KF :00 / :s bilaga: Beslut BounKostpolicy PROTOKOLLS UTDRAG Barn- och utbildningsnämnden Dnr Gemensam vision och kostpolicy för barn- och utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden Barn- och utbildningsnämnden och vård- och omsorgsnämnden har en gemensam vision och kostpolicy. En arbetsgrupp med representanter från serviceförvaltningen, barn- och utbildningsförvaltningen, samhällsbyggnadsförvaltningen, vård- och omsorgsförvaltningen samt kommunledningsförvaltningen har haft ett uppdrag att förtydliga kostpolicyn. I förslaget till förtydligande finns markerat vad som kan vara kostnadsdrivande. Efter beslut i respektive nämnd skall ärendet behandlas i kommunfullmäktige. Underlag för beslut Barn- och utbildningsförvaltningens tjänstemannaförslag Förslag till förtydligad kostpolicy för Östersunds kommun Barn- och utbildningsnämndens beslut 1. Förtydligande av kostpolicyn godkänns. 2. Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att upphäva det tidigare beslutet från och 150 avseende att inte köpa torsk. 3. Barn- och utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige att besluta att fisk som köps in skall komma från hållbara bestånd och kontrollerat fiske. 4. Barn- och utbildningsförvaltningen får i uppdrag att arbeta fram en handlingsplan med den förtydligade kostpolicyn som grund. 5. Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att utse en styrgrupp för arbetet med handlingsplanen utifrån den förtydligade kostpolicyn. Protokollsanteckning Hans Ten Berg (mp ) yrkar: att kostpolicyn under avsnitt Mer hänsyn till miljön och rörande inköp av fisk (punkt 3), lägger till att krokfångad fisk ska upphandlas framför fisk fångad med trål i de fall där det är möjligt. Östersunds kommun, telefonnummer vx

250 13, KF :00 / :s bilaga: Beslut BounKostpolicy PROTOKOLLS UTDRAG Barn- och utbildningsnämnden Dnr Utdrag till kommunstyrelsen. Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet. Östersunds kommun, telefonnummer vx

251 13, KF :00 / :s bilaga: 77, US PROTOKOLL Utförarstyrelsen Dnr Vision och kostpolicy med förtydligande Vård- och omsorgsnämndens och barn- och utbildningsnämndens har en gemensam vision och kostpolicy. Under hösten 2011 har ett kommunövergripande arbete med att förtydliga kostpolicyn genomförts. Arbetet har varit en del av projektet Fokus M atglädje. Syftet är att visionen och kostpolicyn ska vara gemensam för hela kommunen. Efter beslut i kommunfullmäktige arbetar respektive nämnd med att utforma handlingsplaner inom varje verksamhetsområde. Underlag för beslut Serviceförvaltningens tjänstemannaförslag Förslag till förtydligad kostpolicy för Östersunds kommun Utförarstyrelsens beslut 1. Kostpolicyn godkänns. 2. Utförarstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att upphäva det tidigare besluten från och 150, avseende att inte köpa torsk, till att omfatta fisk från hållbara bestånd och kontrollerat fiske. Utdrag till kommunstyrelsen, tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet samt kommunledningsförvaltningen, nämndadministration. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

252 13, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag sf> TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr Ann Rydén Utförarstyrelsen Vision och kostpolicy med förtydligande Vård- och omsorgsnämndens och barn- och utbildningsnämndens har en gemensam vision och kostpolicy. Under hösten 2011 har ett kommunövergripande arbete med att förtydliga kostpolicyn genomförts. Arbetet har varit en del av projektet Fokus M atglädje. Syftet är att visionen och kostpolicyn ska vara gemensam för hela kommunen. Efter beslut i kommunfullmäktige arbetar respektive nämnd med att utforma handlingsplaner inom varje verksamhetsområde. Underlag för beslut Serviceförvaltningens tjänstemannaförslag Förslag till förtydligad kostpolicy för Östersunds kommun Förslag till beslut 1. Kostpolicyn godkänns. 2. Utförarstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att upphäva det tidigare besluten från och 150, avseende att inte köpa torsk, till att omfatta fisk från hållbara bestånd och kontrollerat fiske. Bakgrund Under hösten 2010 beslutade vård- och omsorgsnämnden och barn- och utbildningsnämnden om den gemensamma vision och kostpolicy som utarbetats tillsammans med. Under sommaren och hösten 2011 har ett gemensamt arbete utförts för att förtydliga kostpolicyn. Den ska vara gemensam för hela kommunen. Samtliga berörda nämnder har varit representerade i arbetet och det har varit en del i hushållningssällskapets projekt Fokus M atglädje med syfte att lyfta fram den offentliga maten. I nästa steg när policyn är beslutad, ska varje nämnd utarbeta och besluta om sina egna handlingsplaner med utgångspunkt från kostpolicyn. För utförarstyrelsen del kommer det innebära tydligare beställningar och en tydligare inriktning vad beställande nämnder önskar. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

253 13, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag sf> TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr SERVICEFÖRVALTNINGEN Ann Rydén förvaltningschef Utdrag till kommunstyrelsen, tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet samt kommunledningsförvaltningen, nämndadministration. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

254 14, KF :00 KS: 169/2012 PROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Nedskrivning bokfört värde S/S Thomée Under våren 2011 investerades kronor i akuta åtgärder för att s/s Thomée skulle kunna trafikera Storsjön under sommaren Med anledning av fullmäktiges beslut september 2011, om externa lösningar för Thomée, bör nedskrivning ske av det bokförda värdet på Thomée då värdet är att se som ett marknadsvärde och detta bedöms vara för högt. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut Bokfört värde på s/s Thomée skrivs ned till noll. Kostnaden kronor belastar 2011 års resultat. Protokollsanteckning Vi inom Alliansen motsätter oss att S/S Thomée säljs. För att säkerställa att S/S Thomée även i fortsättningen finns i Storsjön ska kommunen äga båten. Driften ska skötas av extern kreativ entreprenör. Alliansen Utdrag till redovisning/finans, kultur och fritidsnämndens kansli. Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

255 14, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr Bert-Olof Åkerström Kommunstyrelsen Nedskrivning bokfört värde S/S Thomée Under våren 2011 investerades kronor i akuta åtgärder för att s/s Thomée skulle kunna trafikera Storsjön under sommaren Med anledning av fullmäktiges beslut september 2011, om externa lösningar för Thomée, bör nedskrivning ske av det bokförda värdet på Thomée då värdet är att se som ett marknadsvärde och detta bedöms vara för högt. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Finansutskottets förslag till kommunstyrelsen Fullmäktiges beslut Bokfört värde på s/s Thomée skrivs ned till noll. Kostnaden kronor belastar 2011 års resultat. Bakgrund I samband med kultur- och fritidsnämndens arbete med budgeten för 2010 och flerårsplan för fick kultur- och fritidsnämndens kansli i uppdrag att genomföra en brett upplagd utredning av kommunens båt s/s Thomée. Bakgrunden till uppdraget var de besparingskrav som nämnden hade för 2010 samt de kostnader som driften av ångbåten varje år medför. Syftet var att i enlighet med framtagna direktiv utreda drift och verksamhet för s/s Thomée samt presentera förslag på ångbåtens framtida användning. Utredningen redovisades den 8 december 2010 till kultur och fritidsnämnden som med anledning av utredningen beslutade: - Rapporten utredning av s/s Thomée, daterad den 24 november 2010, godkänns. - För genomförande av nödvändiga akuta investerings- och underhållsåtgärder avsätts kronor under Pengarna tas från nämndens budget för maskininvesteringar, verksamhet 34000, projekt För att möjliggöra fortsatt drift av s/s Thomée, med höjda personalkostnader, utökas nämndens ersättning till teknisk förvaltning/fritid med Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

256 14, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr kronor. - Behov av utökad budget för långsiktigt återkommande underhållsåt gärder får täckas inom ramen för nämndens årliga underhållsplan. - Övriga behov i form av ytterligare utökad budget för personalinsatser, kompetensutveckling, marknadsföring, nya turer och koncept samt kort och långsiktiga underhållsbehov får tas med i nämndens arbete med budgeten för De åtgärder som genomfördes för kronor avsåg akuta insatser som krävdes för att båten skulle kunna användas under sommaren Vid fullmäktiges beslut den 15 september om budget beslutade fullmäktige bl a: - Nuvarande avtal avseende drift och underhåll av Verkön samt servering på SS Thomée avvecklas. -Ansvaret för Thomée förs över från kultur- och fritidsnämnden till kommunstyrelsen. -Kommunstyrelsen får i uppdrag att till den sista februari 2012 i första hand söka alternativ intressent för ägande av Thomée kombinerat med möjligheten att arrendera ut Verkön och i andra hand avveckla Thomée och Verkön. -Kommunstyrelsen tillförs kronor för att klara kostnader för Thomée och Verkön fram till 31 maj Finansutskottet beslutade den 12 januari att ge kommunledningsförvaltningen i uppdrag att via annons undersöka intresse att hyra s/s Thomée. Som villkor för uthyrning ska gälla att ångbåten Thomée trafikerar Storsjön under minst 20 dagar per säsong. Kommunledningsförvaltningen har fått uppdraget att teckna erforderligt avtal för uthyrning av s/s Thomée förutsatt att inga kostnader ska belasta kommunen (bareboat charteravtal). Att inga kostnader ska belasta kommunen följer av fullmäktiges beslut om att tillskjuta medel till kommunstyrelsen för att klara kostnader för Thomée och Verkön till 31 maj Den investering om kronor som gjorts 2011 innebär att kommunstyrelsen kommer att belastas med kapitalkostnader om ca kronor 2012, kostnader som måste täckas av hyran för att inga kostnader som är förenade med drift av s/s Thomée ska belasta kommunen. De kostnader som är förenade med löpande drift av Thomée är av en omfattning att sannolikheten att få in en hyra som även täcker kapitalkostnaderna inte bedöms sannolik. Det bokförda värdet på Thomée kommer således förmodligen inte att kunna täckas med hyresintäkter, detta torde också kraftigt påverka det verkliga försäljningsvärdet. I enlighet med redovisningslagen kap 6, 5, får nedskrivning av anläggningstillgång ske när det verkliga värdet på balansdagen är lägre än anskaffningsvärde minus gjorda avskrivningar. Nedgången ska vara bestående. Utifrån en bedömning av faktiskt marknadsvärde på Thomée torde man Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

257 14, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr kunna konstatera att detta marknadsvärde inte täcker den investering som gjorts under Kommunledningsförvaltningen anser att man, till skillnad från om frågan skulle avse förvaltningsfastigheter som behövs för kommunens långsiktiga verksamhet, kan diskutera ett marknadsvärde för Thomées del då denna tillgång avser kommunens frivilliga verksamhet. Rekommendationen är således att skriva ner det bokförda värde som Thomée har i redovisningen per sista december Nedskrivning föreslås ske i samband med upprättande av årsredovisning för 2011 och kostnaden för detta föreslås få belasta kommunens totala resultat. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Bengt Marsh Bert Olof Åkerström Utdrag till redovisning/finans, kultur och fritidsnämndens kansli. Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

258 15, KF :00 KS: 129/2012 PROTOKOLL Kommunstyrelsen Dnr Begäran om ökning av kommunbidrag skolskjutsar Barn- och utbildningsnämnden begär av kommunfullmäktige en ökning av kommunbidraget från och med 2012 med kronor på grund av ökade skolskjutskostnader. Vidare begär nämnden en ökning av kommunbidraget under 2012 med kronor för att kunna genomföra en optimering av skolskjutsarna. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Barn- och utbildningsnämndens beslut , 108 Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut 1. Barn- och utbildningsnämnden får utökad ram med 2,5 miljoner kronor för Pengarna tas ur kommunens rörelsekapital, inom den ram på 8 miljoner kronor som kan disponeras för oförutsedda ändamål. 3. Barn- och utbildningsnämnden får reducerad ram med kronor under de påföljande fem åren, Utdrag till barn- och utbildningsnämnden Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

259 15, KF :00 / :s bilaga: Bouns budgetbeslut , 108 PROTOKOLL Budget 2012 och flerårsplan Barn- och utbildningsnämnden Dnr Förslag till detaljbudget för barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde för år 2012 har utarbetats utifrån budgetanvisningar, nämndens budgetförslag från maj 2011 samt beslut om preliminär budget i kommunfullmäktige Efter resursfördelning internt till enheterna inom barn- och utbildningsförvaltningen har enheterna utarbetat egna detaljbudgetar. Efter detta arbete har faktorer tillkommit, som påverkar budget. - De ytterligare ändringar som föreslås av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige i december 2011 har inte kunnat inarbetas fullt ut. - De domar från förvaltningsdomstolen i Härnösand som kommit till kommunen i slutet av november innebär att budgetarna för bidrag till fristående utförare måste omarbetas. Detta görs i separat ärende till nämnden, och innebär merkostnader på preliminärt 6,7 miljoner kr Totalt innebär detta i dagsläget att en brist på 14,8 miljoner kr finns i den totala driftbudgeten. Nettokostnaderna måste alltså sänkas med 14,8 mkr. I förslaget till detaljbudget ingår ett förslag till hur nettokostnadssänkningarna skall fördelas på olika verksamheter. Det fordras dock att sänkningarna fördelas mer preciserat på organisatoriska enheter med mera detta kräver ytterligare arbete. En del av underskottet beror på stora kostnadshöjningar, utöver vanlig budgetuppräkning, på skolskjutsar. Det gäller dels domar som ger utökad rätt till skolskjuts för elever med växelvis boende, dels höga indexuppräkningar av priserna i avtalen om upphandlade skolskjutsar. Här föreslås att nämnden begär utökad budget av kommunfullmäktige. Vidare planeras att under 2012 genomföra ett projekt för optimering av skolskjutsorganisationen, som på sikt ger kostnadssänkningar. Under 2012 blir det däremot en tillfällig kostnadsökning för projektet med skolskjutsoptimering, med 1,5 mkr. Även för detta föreslås att nämnden begär utökade budgetmedel. Underlag för beslut Barn- och utbildningsförvaltningens tjänstemannaförslag Barn- och utbildningsnämndens detaljbudget 2013, Yrkande Alliansen begär att få lägga sin egen budget Proposition Ordförande ställer Alliansens yrkande mot liggande förslag punkt 1, och finner att nämnden beslutar enligt punkt 1. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

260 15, KF :00 / :s bilaga: Bouns budgetbeslut , 108 PROTOKOLL Barn- och utbildningsnämnden Dnr Barn- och utbildningsnämndens beslut 1 1.Detaljbudget 2012 för Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde fastställs. Reservation Alliansen reserverar sig till förmån för eget förslag Yrkande Björn Sandal (s ) Förvaltningen redovisar månadsrapporter över ekonomin Barn- och utbildningsnämndens beslut 2 2. Uppdrag till barn- och utbildningsförvaltningen att genomföra nettokostnadssänkningar med utifrån redovisat förslag i detaljbudget. 3. Barn- och utbildningsnämnden begär av kommunfullmäktige en ökning av kommunbidraget från och med 2012 med kr på grund av ökade skolskjutskostnader 4. Barn- och utbildningsnämnden begär av kommunfullmäktige en ökning av kommunbidraget under 2012 med kr för att kunna genomföra en optimering av skolskjutsarna. 5.Beslutet kompletteras med Björn Sandals yrkande om månadsrapporter över ekonomin Protokollsanteckning Björn Sandal ( s ): Vid budgetarbetet inför 2013 ska presidiet och förvaltningen påtala/lyfta de kompensatoriska förutsättningarna för nämnden t ex lokaler-, friskolor. Utdrag till kommunfullmäktige. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

261 15, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr Göran Qvarnström Kommunstyrelsen Begäran om ökning av kommunbidrag skolskjutsar Barn- och utbildningsnämnden begär av kommunfullmäktige en ökning av kommunbidraget från och med 2012 med kr på grund av ökade skolskjutskostnader. Vidare begär nämnden en ökning av kommunbidraget under 2012 med kr för att kunna genomföra en optimering av skolskjutsarna. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Barn- och utbildningsnämndens beslut , 108 Förslag till beslut Kommunfullmäktiges beslut 1. Barn- och utbildningsnämnden medges utökad ram med 2,5 miljoner kronor för Pengarna tas ur kommunens rörelsekapital, inom den ram på 8 miljoner kronor som kan disponeras för oförutsedda ändamål. 3. Barn- och utbildningsnämnden får reducerad ram med kronor under de påföljande fem åren, Bakgrund Under senare delen av hösten 2011 har ett antal domar avkunnats vilka förtydligar vad som ska gälla barns rätt att få skulskjuts vid växelvis boende hos separerade föräldrar. Konsekvensen av domarna innebär en kostnadsökning för nämndens skolskjutsverksamhet på ca kronor. Vidare har det presenterats höga indexuppräkningar av priserna i avtalen om upphandlade skolskjutsar, utöver den vanliga budgetuppräkningen, vilka uppgår till ytterligare ca kronor. Barn- och utbildningsnämnden begär därför utökad budget av kommunfullmäktige för Vidare planerar nämnden att under 2012 genomföra ett projekt för optimering av skolskjutsorganisationen, som på sikt beräknas ge kostnadssänkningar. Under 2012 blir det således en tillfällig kostnadsökning för projektet med skolskjutsoptimering, med 1,5 mkr. Även för detta begär nämnden utökade budgetmedel för. Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

262 15, KF :00 / :s bilaga: <Tjänstemannaförslag> TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr Projektet för optimering av skolskjutsorganisationen genomförde under våren 2011 en förstudie av skolskjutsverksamheten i Östersunds kommun. Östersunds kommuns kostnad för upphandlad trafik och färdbevis inom linjetrafiken uppgår till 22,9 miljoner kronor. Genomsnittskostnaden per skolskjutselev är ca kronor och genomsnittskostnaden för en elev inom upphandlad skolskjutstrafik är ca kronor. Det är höga kostnader jämfört med kostnaden i de 35 kommuner som man jämfört sig med. Baserat på den information Östersunds kommun har tagit fram och erfarenhet från uppdrag för andra kommuner bedömer utredaren av förstudien att kostnaden kan reduceras med minst 30 % d.v.s. sex miljoner kronor per år. Förutsättningarna för skolskjutsoptimeringen innebär bland annat att Östersunds kommun tar hela ansvaret för skolskjutsplaneringen för att därigenom få möjlighet att utöva en stark beställarroll d.v.s. kunna utöva effektiv kontroll och styrning av skolskjutsverksamhetens kvalitet och kostnad. Vidare ska en funktion inrättas för att hantera konsekvenserna av den nya skollagen (SFS 2010:800). Nämnden avser även att komplettera skolskjutsreglementet med en reglering av maximalt tillåten restid. Nämnden avser beställ en simulering av ett externt företag för att precisera effekterna av differentieringen av kommunens skoltider. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Bengt Marsh Bert Olof Åkerström Utdrag till barn- och utbildningsnämnden Tjänstemannaförslaget ska skickas med beslutet Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

263 16, KF :00 KS: 723/2011 TJÄNS TEMANNAFÖRS LAG Dnr Kerstin Fridlund-Jonasson Kommunstyrelsen Ändring av sammanträdestider 2012 för kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges sammanträde den 20 juni behöver flyttas till den 26 juni. Kommunfullmäktiges sammanträde den 1 november behöver flyttas till den 7 november. Underlag för beslut Kommunledningsförvaltningens tjänstemannaförslag Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktiges sammanträde den 20 juni flyttas till den 26 juni. Kommunfullmäktiges sammanträde den 1 november flyttas till den 7 november. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Bengt Marsh Bert-Olof Åkerström Utdrag till kommunstyrelsens kansli Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

264 17, KF :00 KS: 13/2012 Interpellationer och frågor Interpellationer KALLELS E Kommunfullmäktige Dnr Nisse Sandqvist, v, ställer en interpellation till kommunalråd AnnSofie Andersson angående riskkapitalbolagen i Östersunds välfärd 2. Mats El Kott, fp, ställer en interpellation till 1:e vice ordförande i kommunstyrelsen Katarina Nyberg Finn, s, alternativt till Sven Ringsvall, ledamot och vice ordförande i Östersundsbostäder angående Östersundsbostäder och avdrag på hyran. 3. Mats El Kott, fp, ställer en interpellation till kommunalrådet AnnSofie Andersson, s, angående ramavtal Frågor 1. Lennart Ledin, fp, ställer en fråga till kommunalrådet AnnSofie Andersson angående kommunledningens resa till Sydafrika 2. Lennart Ledin, fp, ställer en fråga till kommunalrådet AnnSofie Andersson angående reparation av fuktskador i Storsjöbadet respektive biblioteket. 3. Lennart Ledin, fp, ställer en fråga till kommunstyrelsens ordförande AnnSofie Andersson, s, angående regionbildningen. 4. Mats El Kott, fp, ställer en fråga till kommunalrådet AnnSofie Andersson, s, angående Östersunds kommuns hemsida. 5. Mats El Kott, fp, ställer en fråga till kommunalrådet AnnSofie Andersson, s, angående entreprenörer. 6. Mats El Kott, fp, ställer en fråga till kommunalrådet AnnSofie Andersson, s, angående Östersunds arena. 7. Mats El Kott, fp, ställer en fråga till kommunalrådet AnnSofie Andersson, s, angående ny hall för issporter och gymnastik. 8. Gerhard Carlsson, sd, ställer frågor beträffande PEAB: Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

265 17, KF :00 / :s bilaga: Interpellation Östersundsbostäder från Mats El Kott, fp Folkpartiet Liberalerna Östersund Interpellation till Katarina Nyberg-Finn 1:e vice ordf i kommunstyrelsen alt till Sven Ringvall, ledamot samt vice ordf i Östersundsbostäder från Mats El Kott Östersundsbostäder och avdrag på hyran Hyresgästföreningen har för sina medlemmars räkning för dem som är hyresgäster hos Östersundsbostäder begärt ersättning på grund av det bristfälliga vatten som Östersunds kommun tillhandahöll under en tid 2010/2011. På Östersundsbostäders hemsida finns ett pressmeddelande där VD Bengt Rådman uppger att bolaget vill har frågan rättsligt prövad och på så vis få en dom som vi kan förhålla oss till. Det är något oklart vad Rådman och bolaget vill ha rättsligt prövat, är det rätten till nedsättning av hyran eller är det storleken av nedsättningen? Redan 1950 förklarade Högsta domstolen i en dom NJA 1950 s. 131att en hyresgäst hade rätt till nedsättning av hyran i samband med att en kommun ransonerat vattnet på grund av långvarig och svår vattenbrist. Enligt domstolen måste det antas att hyran bestämts med utgångspunkt från att hyresgästen skulle ha tillgång till vatten i huvudsakligen normal omfattning. Det är svårt att inte dra slutsatsen att detta även, i vart fall i Östersund, måste kunna tillämpas på frågan om tillhandahållande av drickbart vatten. Det betyder att med utgångspunkt i

266 17, KF :00 / :s bilaga: Interpellation Östersundsbostäder från Mats El Kott, fp 2 nämnda dom så har Östersundsbostäders hyresgäster rätt till hyresnedsättning. VD får inte låta bolaget ge sig in i processer i domstol utan att ha fått styrelsens godkännande. Även om man har rättsskyddsförsäkringar så kostar rättsliga processer pengar. Om bolaget förlorar får man heller ingen ersättning för det arbete som egna anställda måste ägna åt processen. Jag undrar nu 1. Varför tillämpar inte Östersundsbostäder Högsta domstolens dom från 1950? 2. Vad är det som Östersundsbostäder genom en dom vill kunna förhålla oss till? 3. Varför kan man inte hitta styrelsen med namn och bilder på Östersundsbostäders hemsida? Östersund 6 januari 2012 Mats El Kott

267 17, KF :00 / :s bilaga: Interpellation Ramavtal Mats El Kott Folkpartiet Liberalerna Östersund Interpellation till kommunalråd AnnSofie Andersson, kommunfullmäktige i Östersund från Mats El Kott Av föredragningslistan till finansutskottets sammanträde den 15 december 2011 framgår att det finns ett beslutsärende rörande ett femte tillägg till det så kallade ramavtalet från våren Av protokollet från samma möte framgår emellertid att inget beslutades i ärendet. Under rubriken Information/Överläggning i protokollet finns dock en punkt 3 där det framgår att tilläggsavtalet varit uppe för överläggning eller information. Eftersom varken styrelsen eller fullmäktige underrättats om vad informationen/överläggningen resulterat i undrar jag nu 1. Avser Östersunds kommun träffa ett tilläggsavtal nr 5 till ramavtalet från 2006? Och om så är fallet med vilken innebörd? 2. Hur går det med dels bostadsbyggandet inom Stadsdel Norr och dels den spektakulära byggnaden för bostads- och kontorsändamål som avses få karaktären av en profilbyggnad i Stadsdel Norr? Östersund 27 januari 2012 Mats El Kott

268 18, KF :00 KS: 14/2012 Dialog med revisionen KALLELS E Kommunfullmäktige Dnr Uppföljning av tidigare granskningar (2009) -bilaga Sammanfattning av revisionsrapporter: Barn- och utbildningsnämndens säkerställande av grundskoleelevernas måluppfyllelse Intern kontroll bolagen Östersunds kommun, ÖSTERSUND telefonnummer växel

269 18, KF :00 / :s bilaga: Uppföljning av gjorda granskningar 2009 Revisionsrapport Uppföljning av tidigare gjorda granskningar 2009 Östersunds kommun Erik Palmgren, Revisionskonsult December 2011

270 18, KF :00 / :s bilaga: Uppföljning av gjorda granskningar 2009 Uppföljning av granskningar gjorda 2009 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning Bakgrund och revisionsfråga Metod och avgränsning 2 3 Resultat av uppföljningen Förstudie Internationellt utbyte Särredovisning av affärsverksamhet LSS-verksamheten Näringslivskontoret Luftmätningar Utförarstyrelsen Barn till personer med missbruk Ungdomar på glid Finanshantering Medborgarinflytande Biblioteksverksamheten 29 December 2011 Östersunds kommun PwC

271 18, KF :00 / :s bilaga: Uppföljning av gjorda granskningar 2009 Uppföljning av granskningar gjorda Sammanfattning Målet med revisorernas arbete är inte bara att det efter årets slut ska leda till en revisionsberättelse. Revisorernas arbete ska också leda till en bättre trygghet, säkerhet och effektivitet. Därför är det nödvändigt att de förslag som lämnats tidigare år löpande följs upp så att revisorerna kan bedöma om erforderliga åtgärder vidtagits från kommunens sida. Östersunds kommuns förtroendevalda revisorer har därför gett Kommunal Sektor inom PwC i uppdrag att göra en uppföljande studie av de granskningar som genomfördes under 2009, för att utreda hur de synpunkter och förslag till åtgärder revisorerna lämnade i sina revisionsrapporter har behandlats av respektive nämnd och om åtgärderna har genomförts i verksamheterna. Vår revisionella bedömning är att nämnderna har genomfört eller håller på att genomföra de åtgärder som revisorerna föreslagit i sina granskningar. Vi noterar att det bland förbättringsförslagen avseende LSS-verksamheten finns ett antal åtgärder som är påbörjade men ej ännu är klara. Vi föreslår att revisorerna gör en uppföljning av denna granskning inom något år. December 2011 Östersunds kommun 1 av 32 PwC

272 18, KF :00 / :s bilaga: Uppföljning av gjorda granskningar 2009 Uppföljning av granskningar gjorda Inledning 2.1 Bakgrund och revisionsfråga De granskningar som revisionen genomför innehåller ofta förslag till åtgärder som bör genomföras. Dessa åtgärder varierar i omfattning och därmed också i tid för genomförande. En viktig del i revisionens arbete är därför att följa upp tidigare granskningar för att se om åtgärder vidtagits med anledning av föreslagna åtgärder. Östersunds kommuns revisorer har uppdragit till Kommunal Sektor inom PwC att följa upp granskningar genomförda under Följande kontrollfråga är aktuell: - Vilka åtgärder har blivit genomförda med anledning av de förslag och synpunkter som lämnats i 2009 års revisionsrapporter? 2.2 Metod och avgränsning Genomgång har skett av revisorernas synpunkter och förslag till åtgärder som angetts i lämnade revisionsrapporter till nämnder och styrelser. Därefter har granskning skett av eventuella svar som revisorerna fått från respektive nämnd/- styrelse och lägesbeskrivningar har inhämtats från berörda tjänstemän i forma av skriftliga svar. En bedömning har gjorts av om åtgärder eventuellt kvarstår att genomföras. Uppföljningen avser bara de revisionsrapporter där synpunkter och förslag till åtgärder redovisats. Således berörs inte de områden som bedömts fungera tillfredsställande. Inte heller berörs granskningarna avseende delårsrapport och årsredovisning då dessa följs upp på annat sätt. Uppföljning har skett av följande revisionsrapporter: Förstudie Internationellt utbyte Särredovisning affärsverksamhet LSS-verksamheten Näringslivsfrågor Utförarstyrelsen Barn till personer med missbruk Ungdomar på glid Finanshantering Medborgarinflytande Biblioteksverksamheten En uppföljning har även gjorts kring revisionsrapporten om luftmätningar då svar ej erhölls vid fjolårets uppföljning av tidigare granskningar. December 2011 Östersunds kommun 2 av 32 PwC

273 18, KF :00 / :s bilaga: Uppföljning av gjorda granskningar 2009 Uppföljning av granskningar gjorda Resultat av uppföljningen 3.1 Förstudie Internationellt utbyte Förstudierapporten är daterad 25 augusti Följebrev daterat augusti. Rapporten är överlämnad med begäran om yttrande till kommunstyrelsen med angivande av åtgärder som vidtagits eller planeras vidtas med anledning av rapporten. Nämnd Behandlingsdatum och Kommunstyrelsen Lämnade förbättringsförslag Nämndens beslut/svar Aktuellt läge, förvaltningens bedömning Omformulering av inriktningsmål, då målet är svårt att följa upp utan en tydlig definition av internationellt utbyte. Kommunledningsförvaltningen håller med revisorerna att måluppfyllelsen är svår att mäta. Att formulera om målet kan vara ett bra sätt att finna lösning på mätbarhet. Detta bör i så fall ske i samband med budgetarbetet för Sättet att mäta internationalisering har inte ändrats från kvantitativa till kvalitativa mätningar och därför ändras inte inriktningsmålen för verksamheten. Alla kostnader kopplade till ett internationellt utbyte bokförs på ett specifikt objekt/projekt i ekonomisystemet för att bl. a. kunna följa utvecklingen. Uppdatering av internationell strategi, då inaktuella uppgifter finns. Förvaltningen ställer sig tveksam till nyttan av revisorernas förslag om bokföring av alla kostnader på ett specifikt projekt i ekonomisystemet. Erfarenhetsmässigt vet förvaltningen att det krävs stora utbildningsinsatser för att få genomslag av en sådan rutinändring. Kommunledningsförvaltningen delar revisorerna bedömning att ändringar bör göras i de fall inaktuella uppgifter finns i den internationella strategin. En uppdatering avses ske under Kostnader som uppstår i samband med internationella utbyten sker oftast genom ett projekt och kan därefter följas upp i ekonomisystemet. Kostnader som uppstår i samband med internationella kontakter och utbyten i den löpande verksamheten är inte aktuell att bokföra specifikt i verksamheten. På grund av föräldraledighet har denna uppdatering inte blivit slutförd men arbetet pågår och beräknas bli klart under December 2011 Östersunds kommun 3 av 32 PwC

274 18, KF :00 / :s bilaga: Uppföljning av gjorda granskningar 2009 Uppföljning av granskningar gjorda 2009 Lämnade förbättringsförslag Nämndens beslut/svar Aktuellt läge, förvaltningens bedömning Uppföljning av att målet för insatser för varje internationellt utbyte har givit önskvärt resultat. När det gäller uppföljning av mål för internationella insatser bör detta avgränsas till de mål som sker i projektform där indikatorer för att mäta projektets mål är en naturlig del av projektet. Att mäta varje utbyte som sker med internationell karaktär innebär att varje aktivitet måste vara mätbar, vilket inte alltid är fallet. Aktuellt läge är enligt nämndens beslut/svar Revisionell bedömning Vår bedömning är att kommunstyrelsen har genomfört eller har påbörjat arbetet med att genomföra föreslagna åtgärder. December 2011 Östersunds kommun 4 av 32 PwC

275 18, KF :00 / :s bilaga: Uppföljning av gjorda granskningar 2009 Uppföljning av granskningar gjorda Särredovisning av affärsverksamhet Revisionsrapport daterad 3 juni Följebrev daterat Rapporten är överlämnad med begäran om yttrande till kommunstyrelsen och utförarstyrelsen med angivande av åtgärder som vidtagits eller planeras vidtas med anledning av rapporten. Nämnd Behandlingsdatum och Utförarstyrelsen Kommunstyrelsen Lämnade förbättringsförslag Nämndens beslut/svar Aktuellt läge, förvaltningens bedömning Resultat- och balansräkning bör kompletteras med fler noter för de ingående posterna. Utförarstyrelsen ska inför kommande bokslut över hur informationsvärdet kan förbättras (samtidigt som den ska vara enkel och tydlig) för särredovisning av VA-verksamheten. Som en del i denna översyn är tilläggsupplysningar en del. VA-verksamheten har idag en informativ och tydlig resultat- och balansräkning med relevanta noter för de ingående posterna. Fördelning av de gemensamma kostnaderna bör beskrivas på ett tydligare sätt. Förvaltningsberättelsen kan utvecklas med exempelvis analyser och komplett investeringsredovisning. Utförarstyrelsen bör behandla VAredovisningen innan kommunens bokslut så att den kan ingå som en specifikation av VAverksamhetens resultat. Då kommunen har en köp-sälj organisation fördelas de flesta interna kostnader efter faktisk förbrukning. Utförarstyrelsen avser att beskriva och specificera hur interna kostnader och intäkter kopplade till VA-redovisningen fördelas. Förvaltningsberättelsen ingår i den översyn som skall göras. Se fråga 1. I nästa särredovisning av VA-verksamhet kommer en komplett och detaljerad investeringsredovisning att finnas. Särredovisning av VA-verksamheten bör vara en del av Teknisk förvaltnings bokslutsprocess och följa ordinarie beslutsprocess för bokslut. VA-redovisningens gemensamma kostnader specificeras utifrån tjänstens slag. Det är inte administrativt och ekonomiskt försvarbart att ytterligare detaljera OH-kostnaderna. Investeringsredovisningen har kompletterats med uppgift om budgetavvikelse. Alla investeringsprojekt redovisas i bokslutet. Särredovisning av VA-verksamheten är en del av Teknisk förvaltnings bokslutsprocess och följer ordinarie beslutsprocess för bokslut. Av praktiska skäl finns ingen möjlighet att behandla VAredovisningen separat. Den är en del av förvaltningens bokslut. December 2011 Östersunds kommun 5 av 32 PwC

276 18, KF :00 / :s bilaga: Uppföljning av gjorda granskningar 2009 Uppföljning av granskningar gjorda 2009 Lämnade förbättringsförslag Nämndens beslut/svar Aktuellt läge, förvaltningens bedömning Riktlinjer eller styrprinciper för VAverksamheten Kommunens övergripande styrprinciper gäller bör tas fram. även för VA-verksamheten. Utgångspunkten är att kommunens övergripande styrprinciper även gäller för VA-verksamheten. Däremot finns det områden där VAverksamheten kan behöva andra styrprinciper, t ex för investeringar, hantering av över- och underskott. Dessa ska dokumenteras. Grundregeln vid investering är att investeringar under året ej överstiger avskrivning. Investeringar därutöver sker efter politiska beslut i KS/budgetberedning Hantering över- och underskott: Se nedan Det upparbetade egna kapitalet bör istället redovisas som en långfristig skuld till VAabonnenterna med en därtill kopplad investeringsplan. Kommunen ser över hur VA-verksamhetens egna kapital skall redovisas i framtiden och hur en eventuell övergång skall redovisas. Enligt förarbeten till vattentjänstlagen skall tillfälliga över- och underskott regleras över en treårsperiod. I förarbetena står även att överskott kan fonderas till planerade nyinvesteringar som avses att genomföras inom en 10 årsperiod. Teknisk förvaltning anser att det egna kapitalet som upparbetats, förutom att användas till kostnader till följd av investeringar, även bör kunna användas till större planerade underhållsåtgärder. Idag redovisas förändringen av det egna kapitalet i budget, uppföljning och bokslut. Utförarstyrelsen har reglerat ett överskott genom att under de senaste två åren inte höja avgiften. Underskotten i driftboksluten har därmed minskat det egna kapitalet och har kommit VA-kollektivet till del. En del av det egna kapitalet har nyttjats till att höja anläggningarnas och VA-nätets kvalitet efter parasitutbrottet Utförarstyrelsen följer VA-lagens krav och intentioner Revisionell bedömning Vår bedömning är att utförarstyrelsen har genomfört föreslagna åtgärder. December 2011 Östersunds kommun 6 av 32 PwC

277 18, KF :00 / :s bilaga: Uppföljning av gjorda granskningar 2009 Uppföljning av granskningar gjorda LSS-verksamheten Revisionsrapport daterad 3 juni Följebrev daterat Rapporten är överlämnad med begäran om yttrande till vård- och omsorgsnämnden med angivande av åtgärder som vidtagits eller planeras vidtas med anledning av rapporten. Nämnd Behandlingsdatum och Vård- och omsorgsnämnden Lämnade förbättringsförslag Nämndens beslut/svar Aktuellt läge, förvaltningens bedömning Vård- och omsorgsnämnden uppdrar till vårdoch omsorgsförvaltningen att åtgärda de förbättringsområden som revisionsrapporten påvisar. Arbetsgrupper är tillsatta. Upprätta mätbara mål för LSS-verksamheten Se övergripande nämndsvar ovan Inte klart. Revidera och utveckla nuvarande riktlinjer/rutiner för handläggningskedjan, från ansökan/begäran om insats till beslut och överlämnande till genomförande samt uppföljning. Utveckla riktlinjer och vägledning för bedömningen av LSS-insatser. Se övergripande nämndsvar Se övergripande nämndsvar I biståndsenhetens ledningssystem har hanläggningskedjan från ansökan till beslut och uppföljning av beslut säkrats upp. Samt rutinen för överlämnande av verkställighet. Biståndsenheten har tagit fram vägledningsdokument förr LSS-handläggarna Uppmuntra samarbete mellan handläggargruppen för LSS och enhetscheferna. Utveckla kontrollen av handläggningsrutinerna som en del i den interna kontrollen. Se övergripande nämndsvar Se övergripande nämndsvar Verkställare och handläggare träffas kontinuerligt 2 ggr år Påbörjat arbetet men är inte klar December 2011 Östersunds kommun 7 av 32 PwC

278 18, KF :00 / :s bilaga: Uppföljning av gjorda granskningar 2009 Uppföljning av granskningar gjorda 2009 Lämnade förbättringsförslag Nämndens beslut/svar Aktuellt läge, förvaltningens bedömning Verka för bättre statistik kring LSS-insatserna. Se övergripande nämndsvar Påbörjat arbetet men är inte klar Ytterligare analysera varför t.ex. kostnadsläget är högre än andra jämförbara kommuner och för riks- och länsgenomsnittet. Dokumentera de rutiner som finns gällande kommunens mellanhavande med försäkringskassan och övriga ekonomiska rutiner som finns gällande kostnads- och intäktsuppföljning. Utforma riktlinjer för storleken på omkostnadsersättningen. Se övergripande nämndsvar Se övergripande nämndsvar Se övergripande nämndsvar Förvaltningen deltar i kostnad per brukare Resultatet gör att förvaltningen kan jämföra sig med andra kommuner. Påbörjat men är inte klar Finns riktlinjer. Fortsätt arbetet med uppföljning och eventuell omprövning av individuella beslut. Se övergripande nämndsvar Biståndsenhetens ledningssystem klart Granska befintliga scheman så att de överensstämmer med beviljad tid, granska även att beviljad tid och utförd tid överensstämmer. Säkerställa att budgetering även sker för de kostnader som ingår i kommunen basansvar i samband med privat utförd assistans. Se övergripande nämndsvar Se övergripande nämndsvar Görs av enhetschef och ekonom ute hos verkställarna av Personlig assistans Budgeteras kostnader för första 20 timmarna Sjuklönekostnader och tillfälligutökning av assistans. December 2011 Östersunds kommun 8 av 32 PwC

279 18, KF :00 / :s bilaga: Uppföljning av gjorda granskningar 2009 Uppföljning av granskningar gjorda 2009 Lämnade förbättringsförslag Nämndens beslut/svar Aktuellt läge, förvaltningens bedömning Följa upp särskilt kostsamma objekt och ansöka om förhöjd ersättning hos försäkringskassan när sådan ansökan bedöms befogad. Se övergripande nämndsvar Genomfört, framtaget en mall för att söka förhöjd ersättning. Utveckla den interna kontrollen inom verksamhetsområdet. Se övergripande nämndsvar Påbörjat men är inte klar Revisionell bedömning Vår bedömning är att vård- och omsorgsnämnden i huvudsak har genomfört föreslagna åtgärder eller har påbörjat arbetet med genomföra föreslagna åtgärder. Eftersom flera av åtgärderna endast är påbörjade föreslår vi att revisorerna gör en uppföljning av denna granskning inom något år. December 2011 Östersunds kommun 9 av 32 PwC

280 18, KF :00 / :s bilaga: Uppföljning av gjorda granskningar 2009 Uppföljning av granskningar gjorda Näringslivskontoret Revisionsrapport daterad 27 november Följebrev daterat Rapporten är överlämnad med begäran om yttrande till kommunstyrelsen med angivande av åtgärder som vidtagits eller planeras vidtas med anledning av rapporten. Nämnd Behandlingsdatum och Kommunstyrelsen Lämnade förbättringsförslag Nämndens beslut/svar Aktuellt läge, förvaltningens bedömning Följ upp olika satsningar som skett, exempelvis starta eget bidrag, och vad dessa resulterat i efter exempelvis 3 år. Hur många finns kvar som helt eller delvis försörjer sig på företagande? Vilka har återgått till anställningar? Det nuvarande projektet för stöd till nyföretagare heter Arena för Entreprenörskap och drivs av Almi Företagspartner. En målsättning i projektet är att företagens överlevnadsgrad efter tre år ska vara 75 %. Hur denna måluppfyllelse ska kunna mätas tre år efter projektets slut har ännu inte planerats. Under projekttiden tom November 2011 har 1912 personer fått individuell rådgivning i projektet varav 988 kvinnor. Av dessa har 765 valt att starta ett företag, varav 360 kvinnor. En enkät har skickats ut till 580 av nyföretagen som bland annat ska ge svar på hur många av de startade företagen 2008, som fortfarande är igång. Endast 200 svar har kommit in. Dessa är ännu inte analyserade. Statistik för Östersunds kommun finns inte färdig i dagsläget. Det finns heller inte en plan för hur uppföljningen ska ske efter projektets slut. En överenskommelse om detta ska göras tillsammans med Almi och vara klar före årsskiftet Följ upp satsningen på LOTS. I kommunikationsplanen, fastställd av kommunstyrelsen i juni 2009 har Näringslivskontoret diskuterat sig fram till några interna mål, vilka är kopplade till företagslotsen. 85 % av företagen skall känna till företagslotsen inom fyra år. Kortsiktigt har det interna målet satts till att 40 % av företagen ska känna till företagslotsen i maj Under våren 2010 genomfördes en mindre telefonundersökning som visade på att ca 40 % av företagen känner till Företagslots. En uppföljning kommer att ske under våren Resultatet för 2010 i Svenskt Näringslivs undersökning under punkten kommunens service till företagen blev plats 167, vilket var en December 2011 Östersunds kommun 10 av 32 PwC

281 18, KF :00 / :s bilaga: Uppföljning av gjorda granskningar 2009 Uppföljning av granskningar gjorda 2009 Lämnade förbättringsförslag Nämndens beslut/svar Aktuellt läge, förvaltningens bedömning Forts. Vidare finns ett internt mål att Östersund ska avancera till plats 150 eller bättre på punkten kommunens service till företagen i Svenskt Näringslivs kommunranking ska förbättring med 19 placeringar från året innan, och 49 placeringar sedan starten av Företagslots. Under 2011 har Östersunds Kommun deltagit i Östersunds kommun finnas bland de 50 bästa SKLs nöjd-kund-index- undersökning Insikt. kommunerna i samma mätning. Undersökningen kan ses som ett komplement till Svenskt Näringslivs undersökning. Planen är att genomföra Insikt vartannat år. Utöka antalet företagsbesök från näringslivskontoret. Det finns möjlighet att förbättra kontorets interna arbetsplan kommunikationsplan och aktivitetsplan så att prioriterade aktiviteter framgår tydligt. Företagsbesök kan inte ses som isolerade händelser. Vanligen leder företagsbesök till vidare arbetsuppgifter för näringslivssekreterarna. Det kan handla om kontaktförmedling, lotsfrågor, stödärenden mm. Det är viktigt att besöken följs upp och att eventuella löften infrias. För att behålla kvaliteten anser Näringslivskontoret att målsättningen för antal företagsbesök även fortsättningsvis ska ställas till 150 per år. Kommunikationsplanen fastslogs av kommunstyrelsen i juni 2009, Eftersom planen delvis blivit inaktuell bör den revideras under Aktivitetsplanen, vilken främst är ett internt planerings- verktyg, är ett levande dokument som uppdateras kontinuerligt med kommande aktiviteter, som marknadsföring, företagsträffar, webben, utskick, utbildningar, benchmarking, interna möten, mm. Under de fyra första månaderna 2011 gjordes 72 företagsbesök vilket ledde till att målet höjdes till 200 besök för året. En långtidssjukskrivning samt arbetet med etableringsärendet Serverhallar under sommaren och hösten som tog två heltider i anspråk, gör att målet inte kommer att nås. Till och med november kommer ca 135 besök vara genomförda. Kommunikationsplanen uppdateras årligen, och den senaste versionen är från Den tillhörande aktivitetsplanen läggs i början av varje år och följs upp samt kompletteras löpande. December 2011 Östersunds kommun 11 av 32 PwC

282 18, KF :00 / :s bilaga: Uppföljning av gjorda granskningar 2009 Uppföljning av granskningar gjorda 2009 Lämnade förbättringsförslag Nämndens beslut/svar Aktuellt läge, förvaltningens bedömning Tidigare bedrevs samverkan i projektform bland länets kommuner för att öka antalet företagsetableringar i länet, Midscand. Etableringssamverkan i Jämtlands län organiserades i Midscand under perioden I en projektperiod har Midscand Sedan 1 januari 2011 är Östersunds kommun med i Midscand, tillsammans med Strömsund, Härjedalen, Berg och Bräcke kommun. Numera samverkar Strömsunds och återuppstartats på initiativ av Strömsunds och Härjedalens kommuner under varumärket Härjedalens kommuner. De driver, med stöd av Satsningen omfattar f.n. ett treårigt projekt Midscand. Är det inte dags att återuppta Vattenfall, satsningen genom Handelskammaren denna samverkan för att gemensamt öka länets attraktionskraft? Resten av länet, inklusive Östersunds kom- mun har valt att stå vid sidan om satsningen. Näringslivscheferna i de åtta kommunerna har under början av 2010 diskuterat förutsättningarna för en ny länssatsning från 2011 och framåt. Ett förslag presenteras för kommunerna under april Revisionell bedömning Vår bedömning är att kommunstyrelsen har genomfört eller har påbörjat arbetet med att genomföra föreslagna åtgärder. December 2011 Östersunds kommun 12 av 32 PwC

283 18, KF :00 / :s bilaga: Uppföljning av gjorda granskningar 2009 Uppföljning av granskningar gjorda Luftmätningar Revisionsrapport daterad 9 december Följebrev daterat Rapporten är överlämnad med begäran om svar till Miljö- och samhällsnämnden med angivande av åtgärder som vidtagits eller planeras vidtas med anledning av rapporten. Nämnd Behandlingsdatum och Miljö- och samhällsnämnden Lämnade synpunkter Nämndens beslut/svar Aktuellt läge Vid analyser och mätning av radon bör mätinstrument, exempelvis radongasmätare och gammamätare, kontrolleras med årliga intervall. Mätare kontrolleras minst vartannat år. Nämnden följer därmed de rekommendationer som finns från fabrikant. Nämnden använder sig regelmässigt av film för att mäta radonhalt med analys av ackrediterade analysföretag. Denna metod är den som ligger till grund för nämndens krav gentemot fastighetsägare etc. Egna mätinstrument används för efterföljande kontroll av ev åtgärder eller för att scanna fler mätpunkter inom ett objekt. Nämndens bedömning är att nuvarande kalibreringsintervall är tillfyllest. Se nämndens svar, inget ytterliggare har tillkommit. Vid beräkning av fossila koldioxidutsläpp inom kommunen anser vi att någon extern part, regelmässigt exempelvis vartannat år, bör pröva de beräkningar som görs. Nämnden gör bedömningen att det ej finns skäl att upphandla en extern konsult för motsvarande statistikfång och beräkningar utifrån syftet med beräkningarna och den noggrannhet som därvid krävs. Inget har inträffat som gör att samhällsbyggnad anser att nämnden behöver ändra sitt beslut. December 2011 Östersunds kommun 13 av 32 PwC

284 18, KF :00 / :s bilaga: Uppföljning av gjorda granskningar 2009 Uppföljning av granskningar gjorda 2009 Lämnade synpunkter Nämndens beslut/svar Aktuellt läge Vi föreslår att förvaltningen tar upp frågan om mätplatsens belägenhet med IVL samt undersöker möjligheterna att med mobil mätutrustning mäta luften på olika platser i kommunen. Kommenteras ej i nämndens svar. Kommunen följer Luftkvalitetsförordning (2010:477) 26 Varje kommun ska kontrollera att miljökvalitetsnormerna i 10, 12, 14, och följs inom kommunen. Östersunds kommun ingår i Urbant mätnätverk och IVL luftkvalitetsmätningar sedan början på 1990-talet. Den stationära mätplatsen är utvald i samråd med IVL och har en av de längsta obrutna mätserierna i landet. Det är av stor betydelse. Under 2012 kommer ett projekt att genomföras med mobila mätplatser samt att mätningar och resultat tydligare kommer att kommuniceras med medborgarna Revisionell bedömning Vår bedömning är att miljö- och samhällsnämnden har genomfört eller har påbörjat arbetet med att genomföra föreslagna åtgärder. December 2011 Östersunds kommun 14 av 32 PwC

285 18, KF :00 / :s bilaga: Uppföljning av gjorda granskningar 2009 Uppföljning av granskningar gjorda Utförarstyrelsen Revisionsrapport daterad 25 augusti Följebrev daterat Rapporten är överlämnad med begäran om yttrande till utförarstyrelsen med angivande av åtgärder som vidtagits eller planeras vidtas med anledning av rapporten. Nämnd Behandlingsdatum och Utförarstyrelsen Lämnade förbättringsförslag Nämndens beslut/svar Aktuellt läge, förvaltningens bedömning En tydligare politisk styrning och ledning utvecklas. I det arbetet bör ingå att förbättra ansvars- och rollfördelningen gentemot nämnderna och internt inom förvaltningarna genom att bland annat skapa rutiner för avtal och dess innehåll. En annan åtgärd kan också vara att överväga införa en plan för hur dialog och information med brukare/beställare/ kunder ska ske regelbundet (utöver utvärderingar). Utförarstyrelsen välkomnar en utveckling av en tydligare politisk styrning och ledning utifrån en förbättrad ansvars- och rollfördelning gentemot nämnderna och internt inom förvaltningarna inte bara genom att bland annat skapa rutiner för avtal och dess innehåll utan även genom en översyn av ansvarsområden och roller. Utförarstyrelsen I den investeringsrutin som tagits fram, ges utförarstyrelsen möjlighet att framföra avvikande åsikt när det gäller den tekniska och ekonomiska sakkunskapen i samband med nyproduktion av ex vis gruppboenden. Om beställande nämnd är oenig med utförarstyrelsen, hänskjuts frågan till kommunstyrelsen, som får avgöra ärendet. Fortsatt utveckling av rutiner som säkerställer tydlig ansvars- och rollfördelning Utförarstyrelsen föreslår att kommunstyrelsen tar initiativ till att tydliga rutiner utarbetas för hur beställningar mellan beställarnämnd och utförarstyrelse ska utformas och arbetas fram. Utförarstyrelsen föreslår att pågående nämndöversyn beaktar utförarstyrelsens åsikt att utförarstyrelsen kan ta hela ansvaret för vatten, renhållning, gatu- och väghållning samt parkskötsel. Utförarstyrelsen En investeringsrutin har tagits fram för samliga förvaltningar och den avser såväl större som mindre investeringar. Utförarstyrelsens förslag har inte beaktats i nämndöversynen. Reglementet kvarstår och köp och sälj modellen tillämpas fortfarande. December 2011 Östersunds kommun 15 av 32 PwC

286 18, KF :00 / :s bilaga: Uppföljning av gjorda granskningar 2009 Uppföljning av granskningar gjorda 2009 Lämnade förbättringsförslag Nämndens beslut/svar Aktuellt läge, förvaltningens bedömning Revidering av delegationsordningen Delegationsordningen kommer att revideras vid utförarstyrelsens nästa sammanträde, den 28 oktober De punkter som ändras gäller blandad delegation d v s att både politiker och Utförarstyrelsen Delegationsbestämmelserna har reviderats fem gånger sen den antogs Den senaste revideringen gjordes i februari Utifrån tjänstemän samtidigt erhållit rätten att besluta. förändrade regler och organisation, förändras De ändras nu så att politikerna fattar beslut i delegationsbestämmelserna kontinuerligt. dessa frågor. Delegationsordningen antogs i januari Den har därefter reviderats vid två tillfällen p.g.a. organisationsförändringar. Utförarstyrelsen anser att delegationsordningen har reviderats på ett tillfredsställande sätt. Fortsatt utveckling av dialog och utvärdering med beställare/brukare Utförarstyrelsen förslår att serviceförvaltningen tillsammans med kommunledningsförvaltningen utreder hur formerna för beställarrollen inom köp-säljsystemet kan utvecklas. Serviceförvaltningen Området har arbetats med de senaste åren där syftet varit att tydliggöra de s k tvingande tjänsterna (löner, ekonomi, IT, växel och posthantering) genom avtal och interna servicedeklarationer. Löner, växeln och posthantering genomfördes , IT ligger i slutfasen och ekonomi är planerat till Revisionell bedömning Vår bedömning är att utförarstyrelsen har arbetet med att förbättra ansvars- och rollfördelningen gentemot nämnderna och internt inom förvaltningarna och därmed genomfört föreslagna åtgärder. December 2011 Östersunds kommun 16 av 32 PwC

287 18, KF :00 / :s bilaga: Uppföljning av gjorda granskningar 2009 Uppföljning av granskningar gjorda Barn till personer med missbruk Revisionsrapport daterad 20 oktober Följebrev daterat Rapporten är överlämnad med begäran om yttrande till barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden med angivande av åtgärder som vidtagits eller planeras vidtas med anledning av rapporten. Nämnd Behandlingsdatum och Barn- och utbildningsnämnden Socialnämnden Lämnade förbättringsförslag Nämndens beslut/svar Aktuellt läge, förvaltningens bedömning Att socialnämnden försöker kartlägga omfattningen av målgruppen för att bl.a. kunna möta de behov som finns. Enligt Vägledning för socialtjänsten och andra aktörer om barn och unga i familjer med missbruk som gavs ut av Socialstyrelsen i december 2009, framgår att det i Sverige liksom internationellt saknas kunskap om hur många barn och ungdomar som har föräldrar med missbruksproblem. Det har dock gjorts försök att uppskatta antalet. Internationell forskning visar att mellan 8 till 27 procent av alla barn lever med minst en förälder som har alkoholproblem. Om man använder den siffra som Folkhälsoinstitutet anger som en uppskattning, det vill säga 20 procent, skulle det innebära att ca 2000 barn och ungdomar i Östersunds kommun, 0-15 år, lever tillsammans med minst en förälder som har en riskfylld alkoholkonsumtion. Socialnämnden Kartläggning av målgrupper sker kontinuerligt genom individuella ärendegenomgångar varje tertial. Eventuella förändringar och trender av betydelse redovisas i verksamhetsuppföljningar och verksamhetsberättelse. En strukturerad omvärldsanalys görs en gång om året. Som ett exempel på ett resultat av en sådan kartläggning är att vi nyligen uppmärksammat 7 st. gravida missbrukare som innebär en samordnad mobilisering av förvaltningens resurser. December 2011 Östersunds kommun 17 av 32 PwC

288 18, KF :00 / :s bilaga: Uppföljning av gjorda granskningar 2009 Uppföljning av granskningar gjorda 2009 Lämnade förbättringsförslag Nämndens beslut/svar Aktuellt läge, förvaltningens bedömning Att socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden säkerställer att framtagna rutiner kring anmälningsplikten förankras/ implementeras hos alla berörda. Dokumenterad rutin skall även finnas lättillgänglig för samtliga personalgrupper. Dessutom att informationsspridning av anmälningsplikten i samtliga kommunala verksamheter tydliggörs och dokumenteras. Barn- och utbildningsnämnden ger förvaltningen i uppdrag att, tillsammans med socialförvaltningen, arbeta med att säkerställa rutiner kring anmälningsskyldigheten samt tillse att dessa förankras/implementeras hos all berörd personal. Barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden Informationsfolder med rutiner vid anmälan till socialförvaltningen är uppdaterad och tillgänglig. Socialtjänsten erbjuder att årligen, till ansvariga chefer/rektorer inom barn- och utbildningsförvaltningen, ge aktuell information om anmälningsskyldigheten och de skriftliga rutiner som finns. Detta sker vi förskolechefs/rektorsmöten efter överenskommelse. Rutinerna kring anmälningsskyldigheten finns med vid introduktion av ny personal. Skolkuratorerna har uppdraget att vara uppdaterade och kunniga angående anmälningsplikten, för att kunna stödja personal och skolledning. Att socialnämnden säkerställer en väl fungerande återkoppling av anmälan/ansökan till berörd verksamhet. När skola/förskola gör en anmälan ska en återkoppling ges om utredning inleds eller inte. För detta finns en utarbetad dokumenterad rutin. Om utredning inleds skickas BBIC:s konsultationsdokument till skolan/förskolan. Syftet med detta är att skolan ska bidra med sin kunskap för att man bättre ska kunna bedöma barnets behov. Därigenom får skolan/förskolan ytterligare information att utredning pågår. Enligt anvisningarna för konsultationsdokumentet redovisas innehållet vid ett möte mellan skola/förskola, socialtjänst, vårdnadshavarna och barnet/den unge. Socialnämnden Innebörden av återkoppling utifrån gällande sekretesslagstiftning klargörs genom broschyren Om barn far illa, genom den årliga informationen till förskolechefs/ rektorsgruppen samt i de individuella konsultationstillfällena. Återkoppling till inkommen anmälan är säkerställd genom administratörerna brevledes bekräftar inkommen anmälan. Rutinen är implementerad och ev. avvikelser hanteras i avvikelserapporteringen. December 2011 Östersunds kommun 18 av 32 PwC

289 18, KF :00 / :s bilaga: Uppföljning av gjorda granskningar 2009 Uppföljning av granskningar gjorda 2009 Lämnade förbättringsförslag Nämndens beslut/svar Aktuellt läge, förvaltningens bedömning Forts. Ett område att arbeta vidare med är att klargöra vad en återkoppling kan och ska innebära och vilken information som utifrån gällande sekretesslagstiftning, är möjlig att ge i olika skeden. Att socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden fortsatt arbetar med att säkerställa barnperspektivet i alla led och att berörda personalgrupper har tillräcklig kompetens för att kunna trygga barnperspektivet. Barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden ger respektive förvaltning i uppdrag att vidareutveckla arbetet med barnperspektivet genom att uppmärksamma detta när beslut ska fattas och måldokument revideras och att uppdatera kunskap om barnkonventionen Barn- och utbildningsnämnden Uppföljning/uppdatering av barnperspektivet/barnkonventionen sker årligen bl.a. i välfärdsredovisningen. Alla nämnder har två förtroendevalda som skall bevaka att barnkonventionens intentioner följs och i början av varje valperiod får förtroendevalda en utbildning kring detta. En samordnad politikerutbildning om barns rättigheter skedde 28/ Vad avser förvaltningens arbete är barnperspektivet/barnkonventionen grundläggande/ inbyggd i alla styrdokument som t.ex. Läroplan eller Skollag och därmed allt vad som görs inom förvaltningens verksamhetsområde Socialnämnden I planen för socialtjänsten finns barnperspektiv med som ett strategiområde. Inom socialförvaltningen är barnperspektiv ett särskilt prioriterat område, vilket bland annat innebär att det årligen målsätts, aktiviteter beskrivs och följs upp. Vidare kan sägas att arbetet med barnperspektivet genomsyrar all verksamhet inom socialförvaltningen, även hos dem som inte arbetar direkt med barnen. December 2011 Östersunds kommun 19 av 32 PwC

290 18, KF :00 / :s bilaga: Uppföljning av gjorda granskningar 2009 Uppföljning av granskningar gjorda 2009 Lämnade förbättringsförslag Nämndens beslut/svar Aktuellt läge, förvaltningens bedömning Att socialnämnden säkerställer att riktade insatser/resurser till barn och unga med missbrukande föräldrar kan erbjudas på helårsbasis. Att socialnämnden verkar för bättre statistik och uppföljning på området. Bland annat att de resurser som inte ger stödet efter beslut om bistånd upprättar sätt att mäta effekten av insatsen, t.ex. genom brukarenkät. Det flesta insatser/resurser till barn och unga med missbrukande föräldrar erbjuds på helårsbasis. Insatser kan vara i form av kontaktperson/kontaktfamilj, samtalskontakt eller annat stöd till barnet samt stöd till föräldrarna att minska eller upphöra med sitt missbruk och annat föräldrastöd. Som en följd av det processarbete som genomförts i samband med införandet av socialförvaltningens nya organisation har den interna samordningen av de insatser som ges förbättrats. Socialstyrelsen arbetar på uppdrag av regeringen med att ta fram nationella kvalitetsindikatorer för den sociala barn- och ungdomsvården. De förslag på sammanlagt 19 indikatorer och mått som tagits fram grundas i huvudsak på bestämmelser i lagstiftningen och Socialstyrelsens allmänna råd och föreskrifter. Inspiration har också hämtats från BBIC-systemet som syftar till att skapa en bättre struktur och systematik i socialtjänstens arbete med utredningar, planering och uppföljning. Målet med kvalitetsindikatorerna är att över tid kunna beskriva, mäta och öppet jämföra vissa aspekter av god kvalitet inom den sociala barnoch ungdomsvården. Socialnämnden Det aktuella läget är som tidigare beskrivits, dvs de flesta insatser/resurser till barn och unga med missbrukande föräldrar erbjuds på helårsbasis. Från och med HT 11 kommer område Barn ungdom vuxen ägna särskild uppmärksamhet till målgruppen i linje med regeringen/skl särskilda satsning på stöd till missbrukande föräldrar. Socialnämnden Socialförvaltningen medverkar i den av socialstyrelsen genomförda årliga undersökningen "Öppna jämförelser av den sociala barn- och ungdomsvården". Verksamhetssystemet VIVA, ger ett visst stöd i insamlandet av uppgifter och med statistiska sammanställningar, men arbete med att förbättra statistikuttag och rapporter fortsätter. Att utveckla metoder för att mäta effekter av olika insatser är ett ständigt pågående arbete i det långsiktiga arbetet med att utveckla en evidensbaserad praktik. Brukarenkät genomförs årligen avseende de av kommunen beslutade kvalitets dimensioner. December 2011 Östersunds kommun 20 av 32 PwC

291 18, KF :00 / :s bilaga: Uppföljning av gjorda granskningar 2009 Uppföljning av granskningar gjorda 2009 Lämnade förbättringsförslag Nämndens beslut/svar Aktuellt läge, förvaltningens bedömning Forts. Genom att socialförvaltningen sedan 2007 använder BBIC och att det nya verksamhetssystemet, VIVA, kommer att ges stöd i insamlandet av uppgifter och med statistiska sammanställningar, sker inom kort en förbättring angående uppföljning och statistik på området Revisionell bedömning Vår bedömning är att nämnderna har genomfört eller har påbörjat arbetet med att genomföra föreslagna åtgärder. December 2011 Östersunds kommun 21 av 32 PwC

292 18, KF :00 / :s bilaga: Uppföljning av gjorda granskningar 2009 Uppföljning av granskningar gjorda Ungdomar på glid Revisionsrapport daterad 20 oktober Följebrev daterat Rapporten är överlämnad med begäran om yttrande till barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden med angivande av åtgärder som vidtagits eller planeras vidtas med anledning av rapporten. Nämnd Behandlingsdatum och Socialnämnden Barn- och utbildningsnämnden Lämnade förbättringsförslag Nämndens beslut/svar Aktuellt läge, förvaltningens bedömning Att socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden tar fram en gemensam definition av målgruppen och stämmer av den med övriga berörda parter/aktörer. Det finns både svårigheter och risker med att ta fram en exakt definition eftersom en tydligt avgränsad definition även riskerar att utesluta barn i behov av stöd. Socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden I samverkansdokumentet Jämtbuz definieras målgruppen som samverkan avser: Riskgrupper för varje verksamhet att särskilt uppmärksamma: Barn och unga med problematik inom det medicinska-, psykologiska -, psykiatriska-, sociala-, beroende området, var för sig eller i olika kombinationer. Barn och unga med vårdnadshavare som har problematik inom det medicinska-, psykologiska -,psykiatriska-, sociala-, beroende området, var för sig eller i olika kombinationer. Att socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden formellt fattar beslut om inriktningsmål och riktlinjer för samverkan. De mål och riktlinjer som beslutas om ska vara mätbara och regelbundet följas upp. Barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden ger respektive förvaltning i uppdrag att arbeta fram och anta riktlinjerna för samverkan. I riktlinjerna för samverkan är det övergripande målet att alla barn och unga har ett Socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden Vid barn- och utbildningsnämndens och socialnämndens gemensamma nämndsmöte redovisades det samverkansdokumet som December 2011 Östersunds kommun 22 av 32 PwC

293 18, KF :00 / :s bilaga: Uppföljning av gjorda granskningar 2009 Uppföljning av granskningar gjorda 2009 Lämnade förbättringsförslag Nämndens beslut/svar Aktuellt läge, förvaltningens bedömning forts. sådant stöd att de i möjligaste mån kan fostras, bo och leva i sin familj och vara kvar i den grupp/klass de tillhör. Detta kan sägas vara ett inriktningsmål. Det ingår i riktlinjernas förutsättningar att de ska följas upp årligen. förvaltningarna arbetar utifrån. En utvärdering hos respektive förvaltning angående samverkan redovisades också. Att socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden fortsätter arbetet med att tydliggöra verksamheternas/externa aktörers olika professioner, ansvar och roller. Barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden ger respektive förvaltning i uppdrag att fortsätta det pågående arbetet med att tydliggöra verksamheternas/externa aktörers olika professioner, ansvar och roller. Socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden Arbetet med samverkansdokumentet Jämtbuz är fortfarande pågående. Att socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden säkerställer att framtagna rutiner kring anmälningsplikten förankras/implementeras hos alla berörda. Dokumenterad rutin bör även finnas lättillgänglig för samtliga personalgrupper. Socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden genomförde den 24 februari 2010 gemensamma överläggningar i ärendet. Socialnämnden beslutade då att ge förvaltningen i uppdrag att tillsammans med barn- och utbildningsförvaltningen fortsätta arbetet med att säkerställa rutiner kring anmälningsskyldigheten samt att tillse att dessa rutiner förankras/implementeras hos all berörd personal. Socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden Informationsfolder med rutiner vid anmälan till socialförvaltningen är uppdaterad och tillgänglig. Socialtjänsten erbjuder att årligen, till ansvariga chefer/rektorer inom barn- och utbildningsförvaltningen, ge aktuell information om anmälningsskyldigheten och de skriftliga rutiner som finns. Detta sker vi förskolechefs/rektorsmöten efter överenskommelse. Rutinerna kring anmälningsskyldigheten finns med vid introduktion av ny personal. Skolkuratorerna har uppdraget att vara uppdaterade och kunniga angående anmälningsplikten, för att kunna stödja personal och skolledning. December 2011 Östersunds kommun 23 av 32 PwC

294 18, KF :00 / :s bilaga: Uppföljning av gjorda granskningar 2009 Uppföljning av granskningar gjorda 2009 Lämnade förbättringsförslag Nämndens beslut/svar Aktuellt läge, förvaltningens bedömning Att socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden fortsatt arbetar med och utvecklar samverkansforum mellan BoUförvaltningen och IFO på olika nivåer. Skapa även rutiner för uppföljning av dessa samverkansforum/nätverk. Barn- och utbildningsnämnden och socialnämnden ger respektive förvaltning i uppdrag att tillsammans utarbeta förslag till gemensam samverkans- och samarbetsstruktur kring barn i riskzon. Socialnämnden och barn- och utbildningsnämnden Anges i samverkansdokument Samverkan mellan Östersunds kommun och Jämtlands läns landsting Samverkansstruktur: Ett chefsforum som träffas 6-7 ggr per år. Ett handläggarforum som träffas 1 gång per månad. Att barn- och utbildningsnämnden säkerställer att fritidsgårdarnas uppdrag tydliggörs, bl.a. gällande ansvar, roller, och vad de ska uppnå i sitt uppdrag och kring bl.a. samverkan. Tydliggör även i vilka samverkansforum som gårdarna bör delta i för att bl.a. ta tillvara deras kunskap i det förebyggande arbetet. Barn- och utbildningsnämnden ger barn- och utbildningsförvaltningen i uppdrag att tydliggöra fritidsgårdarnas kvalitetskrav, i samband med att dessa revideras för år 2011, vad gäller ansvar, roller, uppdrag och samverkansformer. Barn- och utbildningsnämnden I samband med revidering av kvalitetskraven för år 2011 och år 2012 tydliggjordes dessa avseende: a) ansvar, b) roller, c) uppdrag och d) samverkan. Rubriksättning behölls dock i huvudsak från tidigare kvalitetskrav. I Kvalitetskraven för år 2012; del C Fritidsgårdar är områdena a d tydligare beskrivna men inte konsekvent under just dessa rubrikområden, utan i löpande text. Se bifogade kvalitetskrav 2012 års kvalitetskrav är antagna men samtidigt som denna inrapportering görs sker nu en komplettering och revidering av kvalitetskraven bl.a. avseende just del C Fritidsgårdar Revisionell bedömning Vår bedömning är att nämnderna har genomfört föreslagna åtgärder. December 2011 Östersunds kommun 24 av 32 PwC

295 18, KF :00 / :s bilaga: Uppföljning av gjorda granskningar 2009 Uppföljning av granskningar gjorda Finanshantering Revisionsrapport daterad 28 januari Följebrev daterat Rapporten är överlämnad med begäran om yttrande till kommunstyrelsen med angivande av åtgärder som vidtagits eller planeras vidtas med anledning av rapporten. Nämnd Behandlingsdatum och Kommunstyrelsen Lämnade förbättringsförslag Nämndens beslut/svar Aktuellt läge, förvaltningens bedömning Uppdatera nuvarande policy med exempelvis skrivning kring backofficefunktionen. Kommunledningsförvaltningen konstaterar att det inom Ekonomi/Finans finns en uppdelning mellan den som beslutar om en placering utifrån ett internkontrollperspektiv, nämligen redovisnings/finanschef och den som bokför, nämligen kassa assistenten som fungerar som s k backoffice. Denna uppdelning av ansvar finns inte formellt beskriven i finanspolicyn. Kommunledningsförvaltningens bedömning är att den nuvarande interna arbetsordningen inom Ekonomi/Finans svarar upp mot de krav som finns på internkontroll av finansiella transaktioner. Någon revidering av finanspolicyn bedöms inte erfordras genom omgående förändring av policyn. Förtydligandet införs lämpligen vid något kommande revideringstillfälle. Kommunledningsförvaltningens bedömning är att den nuvarande interna arbetsordningen inom Ekonomi/Finans svarar upp mot de krav som finns på internkontroll av finansiella transaktioner. Någon revidering av finanspolicyn bedöms således inte erfordras. För tecknande av swappavtal finns numera separat rutinbeskrivning för handel med ränteswappar. Rutinbeskrivningen är antagen av styrelsen för Östersunds Rådhus AB. Om kommunen tecknar egna swappavtal kommer samma rutinbeskrivning att gälla även för dessa affärshändelser. För pensionsmedelsförvaltningen finns separat placeringsreglemente antaget av kommunfullmäktige som reglerar pensionsmedelsförvaltningen och den interna kontrollen hörande till denna förvaltning. December 2011 Östersunds kommun 25 av 32 PwC

296 18, KF :00 / :s bilaga: Uppföljning av gjorda granskningar 2009 Uppföljning av granskningar gjorda 2009 Lämnade förbättringsförslag Nämndens beslut/svar Aktuellt läge, förvaltningens bedömning Överväg strykning av ordet affärsjournal i policyn eller inför affärsjournal i praktiken. Placering av överskottslikviditet i certifikat eller deposit kommer att noteras i en s k placeringsliggare som blir affärsjournal för placeringar. Placeringarna kommer också att månatligen redovisas i finansrapporten. Tecknade swappkontrakt kommer att noteras dels i en affärsjournal, dels i diariet för Östersunds Rådhus AB. Swappkontrakten kommer även att redovisas i finansrapporten. Med dessa ändringar uppfylls revisorernas förslag. För pensionsmedelsförvaltningen finns separat affärsjournal som innehåller samtliga affärshändelser i kronologisk ordning. För swappavtal, som hittills endast tecknats av Östersunds Rådhus AB, finns en separat affärsjournal som innehållet kopior av ingångna avtal i kronologisk ordning. Samtliga affärshändelser beträffande swappavtalen återfinns dessutom i affärsredovisningen för Östersunds Rådhus AB. Samtliga tecknade swappavtal finns också noterade i diariet för Östersunds Rådhus AB. När och om kommunen börjar teckna egna swappavtal kommer samma rutin att gälla för dessa affärshändelser. Pensionsmedelsförvaltningen samt swappavtalen noteras dessutom löpande i finansrapporten. Finansrapporten bör biläggas handlingarna till kommunstyrelsen för rapportering/delgivning Finansrapporten ska fortsättningsvis som information delges kommunstyrelsen och revisorernas förslag är därmed tillgodosett. Finansrapporten delges numera kommunstyrelsen Revisionell bedömning Vår bedömning är att kommunstyrelsen har genomfört föreslagna åtgärder. December 2011 Östersunds kommun 26 av 32 PwC

297 18, KF :00 / :s bilaga: Uppföljning av gjorda granskningar 2009 Uppföljning av granskningar gjorda Medborgarinflytande Revisionsrapport daterad 28 januari Följebrev daterat Rapporten är överlämnad med begäran om yttrande till kommunstyrelsen, kultur- och fritidsnämnden och miljö- och samhällsnämnden med angivande av åtgärder som vidtagits eller planeras vidtas med anledning av rapporten. Nämnd Behandlingsdatum och Kommunstyrelsen Kultur- och fritidsnämnd Miljö- och samhällsnämnd Lämnade förbättringsförslag Nämndens beslut/svar Aktuellt läge, förvaltningens bedömning Att kommunstyrelsen och nämnderna fortsätter att utveckla sina mål (inriktningsmål och effektmål) kring medborgarinflytande. Kommunstyrelsen delar revisionens förslag att kommunstyrelsen ska fortsätta att utveckla och följa upp inriktnings- och effektmål kring medborgarinflytande. Ett arbete som redan är påbörjat och som ska leda till en tydligare styrning, ökat inflytande för medborgare med flera och eventuellt ökad användning av olika ITverktyg. Kommunstyrelsen I 2011 års budget finns följande kommunövergripande inriktningsmål Ökat Nöjd Inflytande Index i SCB:s Medborgarundersökning (värdet ökar från till ). I kommunstyrelsens budget 2011 finns följande effektmål/aktiviteter - minst 5 metoder/verktyg testas praktiskt - konkret dialog genomförs vid revideringen av översiktsplan. Kommunfullmäktige fastställde den 4 november styrprinciper för medborgardialog. Samtliga reglementen har kompletterats med nämnders/styrelsers ansvar. Utbildning i medborgardialog är inplanerad vid kommunfullmäktiges sammanträde den 8 december. December 2011 Östersunds kommun 27 av 32 PwC

298 18, KF :00 / :s bilaga: Uppföljning av gjorda granskningar 2009 Uppföljning av granskningar gjorda 2009 Lämnade förbättringsförslag Nämndens beslut/svar Aktuellt läge, förvaltningens bedömning Forts. Kultur- och fritidsnämnden instämmer i revisionsrapportens förslag att nämnderna Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden kommer under tillsammans med kommunstyrelsen ska fortsätta december månad genomföra medborgardialog i samband med söndagsöppet. att utveckla och följa upp inriktnings- och effektmål kring medborgarinflytande. Miljö- och samhällsnämnden tar del av revisorernas rapport. Förslaget till förbättringsåtgärder beaktas i kommande arbete med budget och verksamhetsplaner. Kultur- och fritidsnämnden har främst dialog med brukarna, vilket är ett av nämndens sätt att säkra och utveckla det medborgerliga inflytandet i verksamheterna. Miljö- och samhällsnämnden En ny blankett med nya effektmål och rutiner för att följa upp dessa har tagits fram under Den slutgiltiga verksamhetsplanen fastställs av miljö- och samhällsnämnden Ett nytt effektmål kring medborgarinflytande finns: Vid planläggning och genomförande av ny samlad bebyggelse, större trafikanläggningar och parker (eller betydande ombyggnader) ska en utökad medborgardialog ske i form av t ex allmänna möten, referensgrupper, e-paneler etc Revisionell bedömning Vår bedömning är att kommunstyrelsen och nämnderna har fortsatt att utveckla sina mål kring medborgarinflytande och därmed genomfört föreslagen åtgärd. December 2011 Östersunds kommun 28 av 32 PwC

299 18, KF :00 / :s bilaga: Uppföljning av gjorda granskningar 2009 Uppföljning av granskningar gjorda Biblioteksverksamheten Revisionsrapport daterad 8 mars Följebrev daterat Rapporten är överlämnad med begäran om yttrande till kultur- och fritidsnämnden och barn- och utbildningsnämnden med angivande av åtgärder som vidtagits eller planeras vidtas med anledning av rapporten. Nämnd Behandlingsdatum och Barn- och utbildningsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Lämnade förbättringsförslag Nämndens beslut/svar Aktuellt läge, förvaltningens bedömning Ta upp och diskutera frågan kring biblioteksverksamhetens huvudmannaskap samt kansliets organisatoriska placering under kommunstyrelsen i nämnden. Kultur- och fritidsnämnden Kommenteras ej i nämndsvar. Kultur- och fritidsnämnden Detta är en fråga som bör i den organisationsöversyn som görs inför varje mandatperiod. Ingen fråga som kan hanteras av nämnden. Gå igenom nuvarande avtal med biblioteket och barn och utbildningsnämnden samt upprätta ett avtal som avser nämndens uppdrag till biblioteket utan inblandning av stiftelse och landsting. Kultur- och fritidsnämnden Kansliet gör samma bedömning som revisionen att nämndens beställning blir tydligare ifall den endast rör folkbiblioteksverksamheten. Barn- och utbildningsnämnden Tydligare avtal kring biblioteksverksamheten mellan kultur- och fritidsnämnden och barnoch utbildningsnämnden ska undertecknas och godkännas av respektive nämnd. Kultur- och fritidsnämnden Kommunledningsförvaltningen och kultur- och fritidsnämnden arbetar med att se över Stiftelsen Jämtlands läns bibliotek som äger en stor del av bibliotekets boksamling samt fastigheten där huvudbiblioteket är inrymt. Dialog sker i den frågan med länsstyrelsen i Västernorrland och Kammarkollegiet. Beroende på hur översynen faller ut så kommer vi att behöva göra en hel del justeringar i avtal och överenskommelser mellan förvaltningarna och nämnden och Stiftelsen Jämtlands läns bibliotek. Målsättningen är att avsluta dialogen kring stiftelsen ganska snart och därmed börja översynen av avtal och överenskommelse. December 2011 Östersunds kommun 29 av 32 PwC

300 18, KF :00 / :s bilaga: Uppföljning av gjorda granskningar 2009 Uppföljning av granskningar gjorda 2009 Lämnade förbättringsförslag Nämndens beslut/svar Aktuellt läge, förvaltningens bedömning Vi saknar ett politiskt styrdokument för verksamheten vanligtvis benämnd biblioteksplan. Kultur- och fritidsnämnden Nämnden har i dialog med biblioteket kommit överens om att styrdokumentet Plan för Kultur samt nämndens årliga beställning av biblioteksverksamhet som formuleras i avtalet mellan nämnden och biblioteket är att jämställa med en biblioteksplan. Ifall nuvarande avtal omarbetas till en överenskommelse som endast berör folkbiblioteksverksamheten bör även frågan om en biblioteksplan lyftas till diskussion. Kultur- och fritidsnämnden Under denna mandatperiod kommer Plan för Kultur att revideras. I det beslut som kommunfullmäktige tagit avseende revidering av sektorsplaner, varav Plan för Kultur, framgår att Plan för Kultur bör inkludera en biblioteksplan. Det interna avtalet mellan beställare och utförare bör undertecknas och godkännas av respektive nämnder. Barn- och utbildningsnämnden Politiskt styrdokument ska utarbetas kring biblioteksverksamheten tydligare avtal kring biblioteksverksamheten mellan kultur- och fritidsnämnden och barn- och utbildningsnämnden ska tecknas. Kultur- och fritidsnämnden I kultur- och fritidsnämndens decemberbeslut angående detaljbudgeten för nästkommande år uppdrar nämnden till kansliet att teckna avtal med de interna utförarna. De mål och inriktningsfrågor som hanteras i avtalen har politiskt beslutats i budgeten. Kansliet gör därför bedömningen att de interna avtalen även fortsättningsvis kan hanteras på tjänstemannanivå. Kultur- och fritidsnämnden De interna överenskommelserna tecknas ännu på tjänstemannanivå. På utförarsidan har tecknandet av överenskommelserna lyfts från enhetscheferna, i detta fall bibliotekschefen, till förvaltningschefen för barn- och utbildningsförvaltningen. December 2011 Östersunds kommun 30 av 32 PwC

301 18, KF :00 / :s bilaga: Uppföljning av gjorda granskningar 2009 Uppföljning av granskningar gjorda 2009 Lämnade förbättringsförslag Nämndens beslut/svar Aktuellt läge, förvaltningens bedömning Forts. Barn- och utbildningsnämnden Tydligare avtal kring biblioteksverksamheten mellan kultur- och fritidsnämnden och barnoch utbildningsnämnden ska undertecknas och godkännas av respektive nämnd. I underlaget till uppdragsersättning, som ingår i det interna avtalet, bör specificering ske av vilka olika kostnadsslag som ingår i 18,9 Mkr. Kultur- och fritidsnämnden Kansliet gör bedömningen att det inte är nödvändigt att specificera uppdragsersättningen i olika kostnadsslag. Det är bibliotekschefens ansvar att inom ramen för avtalet/ överenskommelsen lägga en budget och skapa en verksamhet som når upp till de av nämnden politiskt satta målen. Kultur- och fritidsnämnden Kansliet gör enligt den beskrivning som kulturoch fritidsnämnden lämnade i sitt yttrande. Nämnden bör på ett mer aktivt och tydligt sätt följa upp gällande avtal med biblioteket och rapportera formellt över dessa uppföljningar via protokollen. Kultur- och fritidsnämnden Kansliet bedömer att biblioteksverksamheten inte behöver följas upp särskilt utan att det kan ske vid ordinarie uppföljningar. Här finns dock utrymme att fördjupa uppföljningen utifrån de inriktningsfrågor som nämns i avtalet. Då det gäller bibliotekets verksamhetsberättelse gör kansliet samma bedömning som revisionen att biblioteket på ett tydligare sätt kan redovisa hur de utfört verksamhet enligt avtal. Barn- och utbildningsnämnden Ekonomisk uppföljning av biblioteksverksamheten som sker tre gånger per budgetår ska delges kultur- och fritidsnämnden. Kultur- och fritidsnämnden I den nya överenskommelse som kommer att tas fram när dialogen kring Stiftelsen Jämtlands läns bibliotek genomförts kommer dessa punkter att diskuteras. December 2011 Östersunds kommun 31 av 32 PwC

302 18, KF :00 / :s bilaga: Uppföljning av gjorda granskningar 2009 Uppföljning av granskningar gjorda 2009 Lämnade förbättringsförslag Nämndens beslut/svar Aktuellt läge, förvaltningens bedömning Vi efterlyser biblioteksverksamheten i nämndens antagna utvärderingsplan för Kultur- och fritidsnämnden Kommenteras ej i nämndsvar. Kultur- och fritidsnämnden Den utvärderingsplan nämnden antar rör framför all föreningsverksamhet som nämnden stödjer på olika sätt. Utvärdering av köpta verksamheter sker efter särskilda beslut i nämnden Revisionell bedömning Vår bedömning är att nämnderna delvis har genomfört föreslagna åtgärder Anneth Nyqvist Uppdragsledare Erik Palmgren Projektledare December 2011 Östersunds kommun 32 av 32 PwC

303 18, KF :00 / :s bilaga: Sammanfattning elevernas måluppfyllelse 2 Sammanfattning av revisionsrapport Östersunds kommun Hela rapporten finns på Barn- och utbildningsnämndens säkerställande av grundskoleelevernas måluppfyllelse På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Östersunds kommuns har PwC Kommunal Sektor genomfört en granskning avseende barn- och utbildningsnämndens säkerställande av grundskoleelevernas måluppfyllelse. Följande revisionsfråga har varit aktuell: - Är barn- och utbildningsnämndens styrning och interna kontroll tillräcklig för att säkerställa förutsättningarna för elevernas måluppfyllelse? Vi bedömer att det finns riktlinjer för hur uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling och måluppfyllelse ska genomföras. Det verksamhetssystem som till viss del stöder denna hantering används dock inte fullt ut fullt ut på samtliga skolor. Resultatuppföljning och analyserna i kvalitetsredovisningarna, både skolornas och kommunens, har övervägande fokus på svenska, engelska och matematik. Övriga ämnen redovisas endast kort utan statistik eller analys av resultaten. På skolorna förs flera givande diskussioner om bedömning och betygssättning i olika forum. De kommunövergripande mötena för ämneslärarna i årskurs 6-9 är ett exempel. Vi bedömer att dessa insatser är givande för lärare och rektorer. De regelbundna kontrollpunkterna under elevernas skolgång är viktiga funktioner för att tidigt identifiera elever som riskerar att inte nå målen eller som är i behov av särskilt stöd i svenska, engelska och matematik. Processen med åtgärdsprogrammen är formaliserad och stöder arbetet med dessa. Lärarna anser att det nya systemet är omfattande och tidskrävande. Vi bedömer dock att processen och materialet är nödvändigt för att vara rättssäkert och för att eleverna ska ha en möjlighet att få det stöd de har rätt till. Vi bedömer att skolorna till stor del arbetar utifrån målen för fysisk aktivitet. Uppföljningen av målen och redovisningen av resultaten är dock inte full tillräcklig. Vår sammanfattande bedömning är att barn- och utbildningsnämndens styrning och interna kontroll inte fullt ut är tillräcklig för att säkerställa förutsättningarna för elevernas måluppfyllelse i alla ämnen. Vi lämnar följande förslag till förbättringsåtgärder: - Nämnden bör mer utförligt än idag följa elevernas måluppfyllelse i samtliga ämnen. - Nämnden bör vidareutveckla det arbete som redan påbörjats för att ytterligare säkerställa att det sker en likvärdig bedömning och betygssättning. - Den nya processen bör implementeras ytterligare för att skapa förståelse hos lärarna och stödja utvecklingen av hur åtgärdsprogrammen ska formuleras. - Rapporteringen i förhållande till målen avseende elevernas fysiska hälsa bör förbättras för att få en bättre bild av måluppfyllelsen. Anneth Nyqvist PwC Kommunal Sektor ,

304 18, KF :00 / :s bilaga: Sammanfattning intern kontroll bolagen Sammanfattning av revisionsrapport Östersunds kommun Hela rapporten finns på Intern kontroll bolagen PwC har på uppdrag av lekmannarevisorerna i Östersunds kommun granskat om bolagens rutiner för intern kontroll är tillfredsställande. Efter genomförd granskning kan följande konstateras: Beträffande styrdokumenten bedömer vi att ägardirektiven kan förtydligas och preciseras beträffande målet och syftet med verksamheten. I dagsläget kan det vara svårt att mäta och bedöma ändamålsenligheten beträffande verksamheten. Vår bedömning är att dokumenterad uppföljning och kontroll av bolagens ekonomi är tillräcklig. Däremot saknar vi prövning av respektive bolags rutiner för intern kontroll enligt upprättad plan för intern kontroll inom respektive företag. En renodling av attestbegreppen inom koncernen vore att föredra men vår bedömning är att samtliga dokument avseende attest och ansvarsfördelning uppfyller grundnivån och att Jämtkrafts är ett föredöme. Efter prövning av bolagens rutiner för representation, resor och utlägg kan vi konstatera generellt att det krävs en förbättring av att ange syftet med representationen och resan samt vilka som har deltagit. Vi bedömer även att det är önskvärt med generella regler om vad ska gälla beträffande representation i bolagen, exempelvis alkohol. Företagskort, som finns i varierande omfattning, bedömer vi bör vara utställda på innehavaren och inte på företaget. Vår sammanfattande bedömning är att förutsättningar för en väl fungerande intern kontroll i form av dokumenterade rutiner och regler för intern kontroll finns för samtliga bolag. Vi lämnar följande förslag till förbättringsåtgärder: - Ägardirektiven kan förtydligas och preciseras gällande målet och syftet med verksamheten. - En prövning bör göras inom respektive bolag av rutinerna avseende intern kontroll enligt upprättad plan för intern kontroll. - Syftet med representationen och resan samt vilka som deltagit bör framgå. - Företagskort bör vara utställda på innehavaren och inte på företaget. - Generella regler gällande representation i bolagen, exempelvis alkoholpolicy, är önskvärt. Anneth Nyqvist PwC Kommunal Sektor ,

SCB:s medborgarundersökning våren 2015. Älvdalens kommun. Rapport

SCB:s medborgarundersökning våren 2015. Älvdalens kommun. Rapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Älvdalens kommun Rapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015... 1 Resultat Del A Hur

Läs mer

SCB:s Medborgarundersökning hösten 2012 Hässleholms kommun

SCB:s Medborgarundersökning hösten 2012 Hässleholms kommun SCB:s Medborgarundersökning hösten 2012 Hässleholms kommun Rapport SCB:s Medborgarundersökning hösten 2012 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s Medborgarundersökning hösten 2012... 1 Resultat Del A

Läs mer

Version 1.0. Medborgarundersökning 2014

Version 1.0. Medborgarundersökning 2014 Version 1.0 Medborgarundersökning 2014 Medborgarna om 1. Kommunen som en plats att bo och leva i Nöjd Region Index (NRI) 2. Kommunens verksamheter Nöjd Medborgar Index (NMI) 3. Inflytande i kommunen Nöjd

Läs mer

Medborgarundersökningen våren 2014. Lunds kommun. Rapport

Medborgarundersökningen våren 2014. Lunds kommun. Rapport Medborgarundersökningen våren 2014 Lunds kommun Rapport SCB:s Medborgarundersökning våren 2014 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s Medborgarundersökning våren 2014... 1 Resultat Del A Hur bedömer

Läs mer

Medborgarundersökningen våren 2014. Mora kommun. Rapport

Medborgarundersökningen våren 2014. Mora kommun. Rapport Medborgarundersökningen våren 2014 Mora kommun Rapport SCB:s Medborgarundersökning våren 2014 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s Medborgarundersökning våren 2014... 1 Resultat Del A Hur bedömer medborgarna

Läs mer

Medborgarundersökningen våren 2014. Ulricehamns kommun. Rapport

Medborgarundersökningen våren 2014. Ulricehamns kommun. Rapport Medborgarundersökningen våren 2014 Ulricehamns kommun Rapport SCB:s Medborgarundersökning våren 2014 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s Medborgarundersökning våren 2014... 1 Resultat Del A Hur bedömer

Läs mer

Medborgarundersökningen våren 2014. Svalövs kommun. Rapport

Medborgarundersökningen våren 2014. Svalövs kommun. Rapport Medborgarundersökningen våren 2014 Svalövs kommun Rapport SCB:s Medborgarundersökning våren 2014 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s Medborgarundersökning våren 2014... 1 Resultat Del A Hur bedömer

Läs mer

Medborgarundersökningen våren 2014. Sunne kommun. Rapport

Medborgarundersökningen våren 2014. Sunne kommun. Rapport Medborgarundersökningen våren 2014 Sunne kommun Rapport SCB:s Medborgarundersökning våren 2014 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s Medborgarundersökning våren 2014... 1 Resultat Del A Hur bedömer

Läs mer

Medborgarundersökningen våren 2014. Kristianstad kommun. Rapport

Medborgarundersökningen våren 2014. Kristianstad kommun. Rapport Medborgarundersökningen våren 2014 Kristianstad kommun Rapport SCB:s Medborgarundersökning våren 2014 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s Medborgarundersökning våren 2014... 1 Resultat Del A Hur bedömer

Läs mer

Medborgarundersökningen våren 2014. Tranås kommun. Rapport

Medborgarundersökningen våren 2014. Tranås kommun. Rapport Medborgarundersökningen våren 2014 Tranås kommun Rapport SCB:s Medborgarundersökning våren 2014 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s Medborgarundersökning våren 2014... 1 Resultat Del A Hur bedömer

Läs mer

Medborgarundersökningen våren 2014. Danderyds kommun. Rapport

Medborgarundersökningen våren 2014. Danderyds kommun. Rapport Medborgarundersökningen våren 2014 Danderyds kommun Rapport SCB:s Medborgarundersökning våren 2014 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s Medborgarundersökning våren 2014... 1 Resultat Del A Hur bedömer

Läs mer

Medborgarundersökningen våren 2014. Haninge kommun. Rapport

Medborgarundersökningen våren 2014. Haninge kommun. Rapport Medborgarundersökningen våren 2014 Haninge kommun Rapport SCB:s Medborgarundersökning våren 2014 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s Medborgarundersökning våren 2014... 1 Resultat Del A Hur bedömer

Läs mer

SCB:s Medborgarundersökning Hösten 2011. Arboga kommun. Kommuner som har deltagit i undersökningen

SCB:s Medborgarundersökning Hösten 2011. Arboga kommun. Kommuner som har deltagit i undersökningen SCB:s Medborgarundersökning Hösten 2011 Arboga kommun Kommuner som har deltagit i undersökningen SCB:s Medborgarundersökning hösten 2011 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s Medborgarundersökning hösten

Läs mer

SCB:s Medborgarundersökning Hösten 2011. Lindesbergs kommun. Kommuner som har deltagit i undersökningen

SCB:s Medborgarundersökning Hösten 2011. Lindesbergs kommun. Kommuner som har deltagit i undersökningen SCB:s Medborgarundersökning Hösten 2011 Lindesbergs kommun Kommuner som har deltagit i undersökningen SCB:s Medborgarundersökning hösten 2011 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s Medborgarundersökning

Läs mer

SCB:s Medborgarundersökning Våren 2011. Tibro kommun. Kommuner som har deltagit i undersökningen

SCB:s Medborgarundersökning Våren 2011. Tibro kommun. Kommuner som har deltagit i undersökningen SCB:s Medborgarundersökning Våren 2011 Tibro kommun Kommuner som har deltagit i undersökningen SCB:s Medborgarundersökning våren 2011 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s Medborgarundersökning våren

Läs mer

SCB:s Medborgarundersökning Hösten 2010. Jönköpings kommun. Kommuner som har deltagit i undersökningen

SCB:s Medborgarundersökning Hösten 2010. Jönköpings kommun. Kommuner som har deltagit i undersökningen SCB:s Medborgarundersökning Hösten 2010 Jönköpings kommun Kommuner som har deltagit i undersökningen SCB:s Medborgarundersökning hösten 2010 Jönköpings kommun Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s Medborgarundersökning

Läs mer

SCB:s Medborgarundersökning hösten 2012 Nacka kommun

SCB:s Medborgarundersökning hösten 2012 Nacka kommun SCB:s Medborgarundersökning hösten 2012 Nacka kommun Rapport SCB:s Medborgarundersökning hösten 2012 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s Medborgarundersökning hösten 2012... 1 Resultat Del A Hur bedömer

Läs mer

SCB:s Medborgarundersökning hösten 2013. Nacka kommun. Rapport

SCB:s Medborgarundersökning hösten 2013. Nacka kommun. Rapport SCB:s Medborgarundersökning hösten 2013 Nacka kommun Rapport SCB:s Medborgarundersökning hösten 2013 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s Medborgarundersökning hösten 2013... 1 Resultat Del A Hur bedömer

Läs mer

SCB:s Medborgarundersökning hösten 2013. Motala kommun. Rapport

SCB:s Medborgarundersökning hösten 2013. Motala kommun. Rapport SCB:s Medborgarundersökning hösten 2013 Motala kommun Rapport SCB:s Medborgarundersökning hösten 2013 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s Medborgarundersökning hösten 2013... 1 Resultat Del A Hur

Läs mer

SCB:s Medborgarundersökning Hösten 2011. Mjölby kommun. Kommuner som har deltagit i undersökningen

SCB:s Medborgarundersökning Hösten 2011. Mjölby kommun. Kommuner som har deltagit i undersökningen SCB:s Medborgarundersökning Hösten 2011 Mjölby kommun Kommuner som har deltagit i undersökningen SCB:s Medborgarundersökning hösten 2011 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s Medborgarundersökning hösten

Läs mer

SCB:s Medborgarundersökning hösten 2013. Strängnäs kommun. Rapport

SCB:s Medborgarundersökning hösten 2013. Strängnäs kommun. Rapport SCB:s Medborgarundersökning hösten 2013 Strängnäs kommun Rapport SCB:s Medborgarundersökning hösten 2013 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s Medborgarundersökning hösten 2013... 1 Resultat Del A Hur

Läs mer

SCB:s Medborgarundersökning hösten 2013. Solna stad. Rapport

SCB:s Medborgarundersökning hösten 2013. Solna stad. Rapport SCB:s Medborgarundersökning hösten 2013 Solna stad Rapport SCB:s Medborgarundersökning hösten 2013 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s Medborgarundersökning hösten 2013... 1 Resultat Del A Hur bedömer

Läs mer

SCB:s Medborgarundersökning Hösten 2011. Lysekils kommun. Kommuner som har deltagit i undersökningen

SCB:s Medborgarundersökning Hösten 2011. Lysekils kommun. Kommuner som har deltagit i undersökningen SCB:s Medborgarundersökning Hösten 2011 Lysekils kommun Kommuner som har deltagit i undersökningen SCB:s Medborgarundersökning hösten 2011 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s Medborgarundersökning

Läs mer

SCB:s Medborgarundersökning hösten 2013. Jokkmokks kommun. Rapport

SCB:s Medborgarundersökning hösten 2013. Jokkmokks kommun. Rapport SCB:s Medborgarundersökning hösten 2013 Jokkmokks kommun Rapport SCB:s Medborgarundersökning hösten 2013 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s Medborgarundersökning hösten 2013... 1 Resultat Del A Hur

Läs mer

SCB:s Medborgarundersökning Hösten 2011. Mölndals stad. Kommuner som har deltagit i undersökningen

SCB:s Medborgarundersökning Hösten 2011. Mölndals stad. Kommuner som har deltagit i undersökningen SCB:s Medborgarundersökning Hösten 2011 Mölndals stad Kommuner som har deltagit i undersökningen SCB:s Medborgarundersökning hösten 2011 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s Medborgarundersökning hösten

Läs mer

SCB:s Medborgarundersökning Hösten 2010. Kristinehamns kommun. Kommuner som har deltagit i undersökningen

SCB:s Medborgarundersökning Hösten 2010. Kristinehamns kommun. Kommuner som har deltagit i undersökningen SCB:s Medborgarundersökning Hösten 2010 Kristinehamns kommun Kommuner som har deltagit i undersökningen SCB:s Medborgarundersökning hösten 2010 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s Medborgarundersökning

Läs mer

SCB:s Medborgarundersökning hösten 2013. Kungsbacka kommun. Rapport

SCB:s Medborgarundersökning hösten 2013. Kungsbacka kommun. Rapport SCB:s Medborgarundersökning hösten 2013 Kungsbacka kommun Rapport SCB:s Medborgarundersökning hösten 2013 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s Medborgarundersökning hösten 2013... 1 Resultat Del A

Läs mer

SCB:s Medborgarundersökning våren 2013 Bollebygds kommun

SCB:s Medborgarundersökning våren 2013 Bollebygds kommun SCB:s Medborgarundersökning våren 2013 Bollebygds kommun Rapport SCB:s Medborgarundersökning våren 2013 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s Medborgarundersökning våren 2013... 1 Resultat Del A Hur

Läs mer

SCB:s Medborgarundersökning våren 2013 Tjörns kommun

SCB:s Medborgarundersökning våren 2013 Tjörns kommun SCB:s Medborgarundersökning våren 2013 Tjörns kommun Rapport SCB:s Medborgarundersökning våren 2013 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s Medborgarundersökning våren 2013... 1 Resultat Del A Hur bedömer

Läs mer

SCB:s Medborgarundersökning våren 2013 Tanums kommun

SCB:s Medborgarundersökning våren 2013 Tanums kommun SCB:s Medborgarundersökning våren 2013 Tanums kommun Rapport SCB:s Medborgarundersökning våren 2013 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s Medborgarundersökning våren 2013... 1 Resultat Del A Hur bedömer

Läs mer

SCB:s Medborgarundersökning våren 2013 Västerås stad

SCB:s Medborgarundersökning våren 2013 Västerås stad SCB:s Medborgarundersökning våren 2013 Västerås stad Rapport SCB:s Medborgarundersökning våren 2013 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s Medborgarundersökning våren 2013... 1 Resultat Del A Hur bedömer

Läs mer

SCB:s Medborgarundersökning hösten 2012 Höganäs kommun

SCB:s Medborgarundersökning hösten 2012 Höganäs kommun SCB:s Medborgarundersökning hösten 2012 Höganäs kommun Rapport SCB:s Medborgarundersökning hösten 2012 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s Medborgarundersökning hösten 2012... 1 Resultat Del A Hur

Läs mer

SCB:s Medborgarundersökning våren 2013 Skövde kommun

SCB:s Medborgarundersökning våren 2013 Skövde kommun SCB:s Medborgarundersökning våren 2013 Skövde kommun Rapport SCB:s Medborgarundersökning våren 2013 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s Medborgarundersökning våren 2013... 1 Resultat Del A Hur bedömer

Läs mer

SCB:s Medborgarundersökning hösten 2013. Vimmerby kommun. Rapport

SCB:s Medborgarundersökning hösten 2013. Vimmerby kommun. Rapport SCB:s Medborgarundersökning hösten 2013 Vimmerby kommun Rapport SCB:s Medborgarundersökning hösten 2013 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s Medborgarundersökning hösten 2013... 1 Resultat Del A Hur

Läs mer

SCB:s Medborgarundersökning våren 2013 Robertsfors kommun

SCB:s Medborgarundersökning våren 2013 Robertsfors kommun SCB:s Medborgarundersökning våren 2013 Robertsfors kommun Rapport SCB:s Medborgarundersökning våren 2013 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s Medborgarundersökning våren 2013... 1 Resultat Del A Hur

Läs mer

PROTOKOLL Kommunstyrelsen

PROTOKOLL Kommunstyrelsen 28, KF 2011-12-08 10:00 KS: 1322/2011 PROTOKOLL Kommunstyrelsen 2011-11-22 Dnr 1322-2011 Medborgarförslag - Utbyggnad av piren i Östersunds hamn Per Edström har i medborgarförslag föreslagit en utbyggnad

Läs mer

SCB:s medborgarundersökning hösten 2014. Vellinge kommun. Rapport

SCB:s medborgarundersökning hösten 2014. Vellinge kommun. Rapport SCB:s medborgarundersökning hösten 2014 Vellinge kommun Rapport SCB:s medborgarundersökning hösten 2014 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s medborgarundersökning hösten 2014... 1 Resultat Del A Hur

Läs mer

SCB:s medborgarundersökning hösten 2014. Orsa kommun. Rapport

SCB:s medborgarundersökning hösten 2014. Orsa kommun. Rapport SCB:s medborgarundersökning hösten 2014 Orsa kommun Rapport SCB:s medborgarundersökning hösten 2014 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s medborgarundersökning hösten 2014... 1 Resultat Del A Hur bedömer

Läs mer

SCB:s medborgarundersökning hösten 2014. Höörs kommun. Rapport

SCB:s medborgarundersökning hösten 2014. Höörs kommun. Rapport SCB:s medborgarundersökning hösten 2014 Höörs kommun Rapport SCB:s medborgarundersökning hösten 2014 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s medborgarundersökning hösten 2014... 1 Resultat Del A Hur bedömer

Läs mer

SCB:s medborgarundersökning hösten 2014. Dals-Eds kommun. Rapport

SCB:s medborgarundersökning hösten 2014. Dals-Eds kommun. Rapport SCB:s medborgarundersökning hösten 2014 Dals-Eds kommun Rapport SCB:s medborgarundersökning hösten 2014 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s medborgarundersökning hösten 2014... 1 Resultat Del A Hur

Läs mer

SCB:s Medborgarundersökning hösten 2013. Borås stad. Rapport

SCB:s Medborgarundersökning hösten 2013. Borås stad. Rapport SCB:s Medborgarundersökning hösten 2013 Borås stad Rapport SCB:s Medborgarundersökning hösten 2013 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s Medborgarundersökning hösten 2013... 1 Resultat Del A Hur bedömer

Läs mer

SCB:s medborgarundersökning hösten 2014. Nacka kommun. Rapport

SCB:s medborgarundersökning hösten 2014. Nacka kommun. Rapport SCB:s medborgarundersökning hösten 2014 Nacka kommun Rapport SCB:s medborgarundersökning hösten 2014 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s medborgarundersökning hösten 2014... 1 Resultat Del A Hur bedömer

Läs mer

SCB:s medborgarundersökning hösten 2014. Region Gotland. Rapport

SCB:s medborgarundersökning hösten 2014. Region Gotland. Rapport SCB:s medborgarundersökning hösten 2014 Region Gotland Rapport SCB:s medborgarundersökning hösten 2014 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s medborgarundersökning hösten 2014... 1 Resultat Del A Hur

Läs mer

SCB:s medborgarundersökning hösten 2014. Nykvarns kommun. Rapport

SCB:s medborgarundersökning hösten 2014. Nykvarns kommun. Rapport SCB:s medborgarundersökning hösten 2014 Nykvarns kommun Rapport SCB:s medborgarundersökning hösten 2014 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s medborgarundersökning hösten 2014... 1 Resultat Del A Hur

Läs mer

SCB:s medborgarundersökning hösten 2014. Gävle kommun. Rapport

SCB:s medborgarundersökning hösten 2014. Gävle kommun. Rapport SCB:s medborgarundersökning hösten 2014 Gävle kommun Rapport SCB:s medborgarundersökning hösten 2014 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s medborgarundersökning hösten 2014... 1 Resultat Del A Hur bedömer

Läs mer

SCB:s medborgarundersökning våren 2015. Arboga kommun. Rapport

SCB:s medborgarundersökning våren 2015. Arboga kommun. Rapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Arboga kommun Rapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015... 1 Resultat Del A Hur bedömer

Läs mer

SCB:s medborgarundersökning hösten 2014. Sigtuna kommun. Rapport

SCB:s medborgarundersökning hösten 2014. Sigtuna kommun. Rapport SCB:s medborgarundersökning hösten 2014 Sigtuna kommun Rapport SCB:s medborgarundersökning hösten 2014 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s medborgarundersökning hösten 2014... 1 Resultat Del A Hur

Läs mer

SCB:s medborgarundersökning våren 2015. Järfälla kommun. Rapport

SCB:s medborgarundersökning våren 2015. Järfälla kommun. Rapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Järfälla kommun Rapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015... 1 UResultat Del A Hur

Läs mer

SCB:s medborgarundersökning våren 2015. Laholms kommun. Rapport

SCB:s medborgarundersökning våren 2015. Laholms kommun. Rapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Laholms kommun Rapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015... 1 Resultat Del A Hur bedömer

Läs mer

SCB:s medborgarundersökning våren 2015. Danderyds kommun. Rapport

SCB:s medborgarundersökning våren 2015. Danderyds kommun. Rapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Danderyds kommun Rapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015... 1 Resultat Del A Hur

Läs mer

SCB:s medborgarundersökning våren 2015. Södertälje kommun. Rapport

SCB:s medborgarundersökning våren 2015. Södertälje kommun. Rapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Södertälje kommun Rapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015... 1 Resultat Del A Hur

Läs mer

SCB:s medborgarundersökning våren 2015. Alvesta kommun. Rapport

SCB:s medborgarundersökning våren 2015. Alvesta kommun. Rapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Alvesta kommun Rapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015... 1 Resultat Del A Hur bedömer

Läs mer

SCB:s medborgarundersökning hösten 2014. Lysekils kommun. Rapport

SCB:s medborgarundersökning hösten 2014. Lysekils kommun. Rapport SCB:s medborgarundersökning hösten 2014 Lysekils kommun Rapport SCB:s medborgarundersökning hösten 2014 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s medborgarundersökning hösten 2014... 1 Resultat Del A Hur

Läs mer

SCB:s medborgarundersökning våren 2015. Staffanstorps kommun. Rapport

SCB:s medborgarundersökning våren 2015. Staffanstorps kommun. Rapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Staffanstorps kommun Rapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015... 1 Resultat Del A

Läs mer

SCB:s medborgarundersökning våren 2015. Värmdö kommun. Rapport

SCB:s medborgarundersökning våren 2015. Värmdö kommun. Rapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Värmdö kommun Rapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015... 1 Resultat Del A Hur bedömer

Läs mer

SCB:s medborgarundersökning våren 2015. Håbo kommun. Rapport

SCB:s medborgarundersökning våren 2015. Håbo kommun. Rapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Håbo kommun Rapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015... 1 Resultat Del A Hur bedömer

Läs mer

SCB:s medborgarundersökning våren 2015. Upplands-Bro kommun. Rapport

SCB:s medborgarundersökning våren 2015. Upplands-Bro kommun. Rapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Upplands-Bro kommun Rapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015... 1 Resultat Del A Hur

Läs mer

SCB:s medborgarundersökning våren 2015. Nässjö kommun. Rapport

SCB:s medborgarundersökning våren 2015. Nässjö kommun. Rapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Nässjö kommun Rapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015... 1 Resultat Del A Hur bedömer

Läs mer

SCB:s medborgarundersökning våren 2015. Oxelösunds kommun. Rapport

SCB:s medborgarundersökning våren 2015. Oxelösunds kommun. Rapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Oxelösunds kommun Rapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015... 1 Resultat Del A Hur

Läs mer

SCB:s medborgarundersökning hösten 2014. Sundsvalls kommun. Rapport

SCB:s medborgarundersökning hösten 2014. Sundsvalls kommun. Rapport SCB:s medborgarundersökning hösten 2014 Sundsvalls kommun Rapport SCB:s medborgarundersökning hösten 2014 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s medborgarundersökning hösten 2014... 1 Resultat Del A

Läs mer

SCB:s medborgarundersökning våren 2015. Grums kommun. Rapport

SCB:s medborgarundersökning våren 2015. Grums kommun. Rapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Grums kommun Rapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015... 1 Resultat Del A Hur bedömer

Läs mer

Personalutskottets sammanträde

Personalutskottets sammanträde -3, POU 2011-05-19 08:30 Kallelse till Personalutskottets sammanträde 2011-05-19 kl 08.30 i Brunflorummet Förhinder till sammanträde anmäls till Helge Scharf Wramling, tel 14 42 58, helge.scharf-wramling@ostersund.se

Läs mer

SCB:s medborgarundersökning våren 2015. Trosa kommun. Rapport

SCB:s medborgarundersökning våren 2015. Trosa kommun. Rapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Trosa kommun Rapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015... 1 UResultat Del A Hur bedömer

Läs mer

SCB:s medborgarundersökning våren 2015. Haninge kommun. Rapport

SCB:s medborgarundersökning våren 2015. Haninge kommun. Rapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Haninge kommun Rapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015... 1 UResultat Del A Hur bedömer

Läs mer

SCB:s medborgarundersökning våren 2015. Jönköpings kommun. Rapport

SCB:s medborgarundersökning våren 2015. Jönköpings kommun. Rapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Jönköpings kommun Rapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s medborgarundersökning våren 2015... 1 UResultat Del A Hur

Läs mer

Kallelse till sammanträde 1(2)

Kallelse till sammanträde 1(2) DANDERYDS KOMMUN Kallelse till sammanträde 1(2) Nämnd/Styrelse: Kommunstyrelsen Tid: Måndagen den 2 september 2013, kl 18:30 Sammanträdeslokal: Ebba Grips rum, Djursholms slott Föreslagen justerare: Catarina

Läs mer

Kommunstyrelsen 2007-12-19 1 (6)

Kommunstyrelsen 2007-12-19 1 (6) Kommunstyrelsen 2007-12-19 1 (6) Plats och tid: Kommunkontoret, Astrakanen, klockan 17.30-17.35 Beslutande: Anette Åkesson (m) ordförande Bertil Mattsson (bp) Rune Andersson (c), tjg.ers. för Kurt Nilsson

Läs mer

PROTOKOLL Kommunstyrelsen. Sammanträdesdatum 2015-05-25

PROTOKOLL Kommunstyrelsen. Sammanträdesdatum 2015-05-25 KOMMUNSTYRELSEN Tid Kl. 10:00 11:50 Ajournering 11.40 11.45 för överläggningar Plats Ledamöter Skeppet, Kommunhuset Se bilaga Övriga Kicki Nordberg kommunchef Anette Oscarsson sektorschef sektor stödfunktioner

Läs mer

AU 9:29 Dnr. KS 2014/0046. Svar på motion nr 2/2014 från Ann-Christine Furustrand (S) - Ständig medborgardialog i centrum

AU 9:29 Dnr. KS 2014/0046. Svar på motion nr 2/2014 från Ann-Christine Furustrand (S) - Ständig medborgardialog i centrum Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens arbetsutskott 2014-1 1-12 2?. AU 9:29 Dnr. KS 2014/0046 Svar på motion nr 2/2014 från Ann-Christine Furustrand (S) - Ständig medborgardialog i centrum Arbetsutskottets

Läs mer

Kommunfullmäktiges sammanträde

Kommunfullmäktiges sammanträde -3, KF 2011-03-17 10:00 Kallelse till Kommunfullmäktiges sammanträde 2011-03-17 kl 10.00 i PB-hallen, Folkets Hus Gruppmöten S, MP, V Onsdag 16 mars kl 18.00 I Rådhuset Rådhussalen S, MP, V Torsdag 17

Läs mer

-4, KS 2015-06-23 11:00. Kommunstyrelsens protokoll 2015-06-23

-4, KS 2015-06-23 11:00. Kommunstyrelsens protokoll 2015-06-23 -4, KS 2015-06-23 11:00 Kommunstyrelsens protokoll 2015-06-23 -3, KS 2015-06-23 11:00 Plats och tid Domsalen, Rådhuset den 23 juni 2015, kl 11.00-11.30 Paragrafer 240 242 Beslutande Övriga deltagare Enligt

Läs mer

Hans Bengtson. Gunilla Andersson. Kåge Wallner. Hans Bengtson

Hans Bengtson. Gunilla Andersson. Kåge Wallner. Hans Bengtson Protokoll 1 (14) Plats och tid: Camp Igge, Iggesund klockan 08.30-15.30 Förtroendevalda: Beslutande: Ej beslutande: Kåge Wallner (MP) ordf Birgitta Medin (M) Kerstin Karlsson (M) Agneta Palmqvist (M) Marcus

Läs mer

Protokoll 2013-04-03

Protokoll 2013-04-03 2013-04-03 Kommunstyrelsen Plats och tid Sammanträdesrum Kumla, 2013-04-03, klockan 17:00 17:10 Beslutande Dan-Åke Moberg (S) Mats Hellgren (M) Christer Thörner (S) Margareta Engman (M) Annica Moberg (S)

Läs mer

Kommunhuset, Fabriksgatan 21, Västervik 14 juni 2012 kl. 8.00 9.15 ajournering kl. 8.15-9.05

Kommunhuset, Fabriksgatan 21, Västervik 14 juni 2012 kl. 8.00 9.15 ajournering kl. 8.15-9.05 Kommunstyrelsen 1 (7) Plats och tid Beslutande Kommunhuset, Fabriksgatan 21, Västervik 14 juni 2012 kl. 8.00 9.15 ajournering kl. 8.15-9.05 Harald Hjalmarsson (M), ordf. Christin Rampeltin Molin (M) Katarina

Läs mer

Medborgarundersökningen 2013

Medborgarundersökningen 2013 KS14.45 Resultatrapport 2014-04-08 Anders Lindgren Patrik Wendeblad Innehåll 1 Sammanfattning 5 2 Medborgarundersökningen 2013 6 2.1 Modellen "Nöjd-kund-Index"... 6 2.2 Prioriteringsmatrisen... 6 Prioriteringsmatris

Läs mer

Medborgarförslag om möjlighet att kunna välja Falkenbergs kommun som utförare av personlig assistans. KS 2015-48

Medborgarförslag om möjlighet att kunna välja Falkenbergs kommun som utförare av personlig assistans. KS 2015-48 kommunstyrelsen i Falkenberg 2015-08-11 185 Medborgarförslag om möjlighet att kunna välja som utförare av personlig assistans. KS 2015-48 KF Beslut Kommunstyrelsen beslutar enligt arbetsutskottets förslag.

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 2 (11) 2015-04-13 42-62 KOMMUNFULLMÄKTIGE

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 2 (11) 2015-04-13 42-62 KOMMUNFULLMÄKTIGE SAMMANTRÄDESPROTOKOLL sid 2 (11) Innehållsförteckning: 42 Godkännande av kungörelse. 43 Godkännande av dagordning. 44 Politiska uppdrag; ny M-ersättare och V-ersättare, kommunfullmäktige 2014-2018. 45

Läs mer

SCB:s Medborgarundersökning våren 2013 Örebro kommun

SCB:s Medborgarundersökning våren 2013 Örebro kommun SCB:s Medborgarundersökning våren 2013 Örebro kommun Rapport SCB:s Medborgarundersökning våren 2013 Innehållsförteckning Analysrapport SCB:s Medborgarundersökning våren 2013... 1 Resultat Del A Hur bedömer

Läs mer

Medborgarundersökning

Medborgarundersökning Medborgarundersökning Med SCB:s Nöjd-Medborgar-Index Nöjd-Region-Index Inflytandeindex Salem kommun Våren 2007 Innehållsförteckning Analysrapport Sammanfattning 3 Uppdraget 7 SCB:s analysmodell med NKI

Läs mer

Beslutande Bo Frank (M), ordförande. Åsa Karlsson Björkmarker

Beslutande Bo Frank (M), ordförande. Åsa Karlsson Björkmarker Plats A-salen Tid Kl. 10.00 11.00 Beslutande Ledamöter Bo Frank (M), ordförande Åsa Karlsson Björkmarker (S) Per Schöldberg (C) Anna Tenje (M) Nils Fransson (FP) Gunnar Storbjörk (S) Carin Högstedt (V)

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 1 (13) Plats och tid Samlingssalen, Kyrkbacksskolan, Kopparberg Tid 18.30-20.05 Beslutande Enligt bilaga. Övriga deltagande Anders Andersson, sekreterare Bo Wallströmer, tillförordnad

Läs mer

Kommunfullmäktige 2011-02-10. Stora sessionssalen, Medborgarhuset, Arlöv. Tid: 2011-02-21 kl. 18:00

Kommunfullmäktige 2011-02-10. Stora sessionssalen, Medborgarhuset, Arlöv. Tid: 2011-02-21 kl. 18:00 Kungörelse Kommunfullmäktige 2011-02-10 Plats: Stora sessionssalen, Medborgarhuset, Arlöv Tid: 2011-02-21 kl. 18:00 Denna kallelse utgår även till ersättarna för kännedom. Vid eventuellt förhinder för

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens sammanträde

Barn- och utbildningsnämndens sammanträde -3, BOUN 2015-02-25 08:30 Kallelse till Barn- och utbildningsnämndens sammanträde 2015-02-25 kl 08:30 i Locknerummet, Rådhuset hus E, våning 1 -2, BOUN 2015-02-25 08:30 LEDAMÖTER Niklas Daoson, S, ordförande

Läs mer

Medborgarundersökningen

Medborgarundersökningen Medborgarundersökningen Med SCB:s Nöjd-Region-Index Nöjd-Medborgar-Index Nöjd-Inflytande-Index Tabellbilaga Svedala kommun Våren 2010 SCB:s Medborgarundersökning våren 2010 Innehållsförteckning - Bilaga

Läs mer

Medborgarundersökning. Med SCB:s Nöjd-Medborgar-Index Nöjd-Region-Index Inflytandeindex

Medborgarundersökning. Med SCB:s Nöjd-Medborgar-Index Nöjd-Region-Index Inflytandeindex Medborgarundersökning Med SCB:s Nöjd-Medborgar-Index Nöjd-Region-Index Inflytandeindex Järfälla kommun Hösten 2006 Innehållsförteckning Analysrapport Sammanfattning 1 Uppdraget 5 SCB:s analysmodell med

Läs mer

31Medborgarförslag angående Folkets Park

31Medborgarförslag angående Folkets Park 157 Lunds kommun Sammanträdesprotokoll 1 Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum 2013-01-09 31Medborgarförslag angående Folkets Park Dnr KF 2012/0102 Sammanfattning Ulf Berggren har föreslagit att Folkparksbyggnaden

Läs mer

Medborgarundersökning 2010 Rapport förenklad uppföljning

Medborgarundersökning 2010 Rapport förenklad uppföljning Medborgarundersökning 2010 Rapport förenklad uppföljning Medborgarundersökning 2010, förenklad uppföljning 1 (10) Kommunstyrelsens kontor Ylva Sanfridson Telefon 0155-381 31, 072-733 22 48 Fax 0155-305

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag.

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. 1(10) Plats och tid Thon Hotel kl. 19.00 Beslutande Se närvarolista sidan 2 Övriga närvarande Anneli Karlsson, vik kommunsekreterare Birgitta Jansson, kommunchef Johan Örnberg, ekonomichef Cecilia Hane,

Läs mer

105 Förskolan Funäsdalen, finansiering och igångsättningstillstånd

105 Förskolan Funäsdalen, finansiering och igångsättningstillstånd 2015-04-13 1 ÄRENDEFÖRTECKNING Paragraf nr Ärenderubrik 105 Förskolan Funäsdalen, finansiering och igångsättningstillstånd 106 Erbjudande ungdomskort Länstrafiken i Jämtlands Län 2015-04-13 2 Plats och

Läs mer

-4, KF 2014-06-16 18:00. Kommunfullmäktiges protokoll 2014-06-16

-4, KF 2014-06-16 18:00. Kommunfullmäktiges protokoll 2014-06-16 -4, KF 2014-06-16 18:00 s protokoll 2014-06-16 -3, KF 2014-06-16 18:00 Plats och tid PB-hallen, Folkets Hus / OSD den 16 juni 2014, kl 18.00-20.45 Paragrafer 112-137 Beslutande Övriga deltagare Utses att

Läs mer

Medborgarundersökningen. Med SCB:s Nöjd-Region-Index Nöjd-Medborgar-Index Nöjd-Inflytande-Index

Medborgarundersökningen. Med SCB:s Nöjd-Region-Index Nöjd-Medborgar-Index Nöjd-Inflytande-Index Medborgarundersökningen Med SCB:s Nöjd-Region-Index Nöjd-Medborgar-Index Nöjd-Inflytande-Index Sigtuna kommun Hösten 2009 SCB:s Medborgarundersökning hösten 2009 Innehållsförteckning Innehållsförteckning

Läs mer

Medborgarundersökningen. Med SCB:s Nöjd-Region-Index Nöjd-Medborgar-Index Nöjd-Inflytande-Index

Medborgarundersökningen. Med SCB:s Nöjd-Region-Index Nöjd-Medborgar-Index Nöjd-Inflytande-Index Medborgarundersökningen Med SCB:s Nöjd-Region-Index Nöjd-Medborgar-Index Nöjd-Inflytande-Index Håbo kommun Hösten 2009 SCB:s Medborgarundersökning hösten 2009 Innehållsförteckning Innehållsförteckning

Läs mer

Till KF:s förfogande för särskilda ändamål. Eget kapital Anslaget 1995 Återstår

Till KF:s förfogande för särskilda ändamål. Eget kapital Anslaget 1995 Återstår 1995-03-20 1 Kf 27 Meddelanden 1.Redovisning av anslagen för oförutsedda utgifter mm år 1995. Till Kf:s förfogande Anslag från Anslaget 1995 Återstår årets början 1 000 000 264 918 735 082 Till KF:s förfogande

Läs mer

Förslag till komplettering av Luleå kommuns regler kring Pension och avgångsersättningar för förtroendevalda

Förslag till komplettering av Luleå kommuns regler kring Pension och avgångsersättningar för förtroendevalda Kommunfullmäktige 2012-09-24 174 416 2012-09-10 179 454 2012-08-27 177 381 Dnr 12.389-02 septkf16 Förslag till komplettering av Luleå kommuns regler kring Pension och avgångsersättningar för förtroendevalda

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag Kommunstyrelsens arbetsutskott 2010-08-18 1 (9) Plats och tid Sammanträdesrum Häverö, kl 09.00-09.55 ande Övriga deltagande Kjell Jansson (M), ordförande Berit Jansson (C) Hans Andersson (FP) Olle Jansson

Läs mer

Kommunstyrelsen. Protokoll Ks 1288/2014. Datum: 2014-12-09 Klockan: 9:00-9:40 Plats: Dialogen, Rådhuset

Kommunstyrelsen. Protokoll Ks 1288/2014. Datum: 2014-12-09 Klockan: 9:00-9:40 Plats: Dialogen, Rådhuset Protokoll Ks 1288/2014 Kommunstyrelsen Datum: 2014-12-09 Klockan: 9:00-9:40 Plats: Dialogen, Rådhuset Närvarande ledamöter Lena Baastad (S), ordförande Lennart Bondeson (KD) Anders Åhrlin (M) Björn Sundin

Läs mer

Sammanträdesrum Valsaren, Folkets Hus Storfors, torsdagen den 4 juni 2015, kl. 18.00 18.45. Beslutande. Peter Farrington (M) Håkan Larsson (C)

Sammanträdesrum Valsaren, Folkets Hus Storfors, torsdagen den 4 juni 2015, kl. 18.00 18.45. Beslutande. Peter Farrington (M) Håkan Larsson (C) 1(11) Plats och tid Sammanträdesrum Valsaren, Folkets Hus Storfors, torsdagen den 4 juni 2015, kl. 18.00 18.45. Beslutande Peter Farrington (M) Håkan Larsson (C) Ingrid Andersson (C) Birgitta Hagström

Läs mer

Kungörelse 2011-02-21. Vellinge kommunhus, fullmäktigesalen (Måkläppen)

Kungörelse 2011-02-21. Vellinge kommunhus, fullmäktigesalen (Måkläppen) 1(21) 2011-02-21 Kommunförvaltningen Kommunsekreterare Ingegerd Svensson Tfn 040-42 5151 Sammanträdesdatum Plats Vellinge kommunhus, fullmäktigesalen (Måkläppen) Tid 19:00 Ärendelista 1. Upprop 2. Val

Läs mer

Kallelse till. Miljö- och samhällsnämndens sammanträde. 2013-11-06 kl 08.30 i Domsalen

Kallelse till. Miljö- och samhällsnämndens sammanträde. 2013-11-06 kl 08.30 i Domsalen Kallelse till s sammanträde kl 08.30 i Domsalen KALLELSE 2 OMRÖSTNINGAR LEDAMÖTER Närv Mona Modin Tjulin, ordförande, S JA NEJ JA NEJ JA NEJ Joakim Ekroth, 1:e vice ordförande, M Magnus Andersson, 2:e

Läs mer