Delårsbokslut

Transkript

1 RAPPORT 1(45) Delårsbokslut \\krf-fs01.kramfors.se\krf-rf$\anfe\skrivbord\delårsbokslut docx

2 2(45) Innehållsförteckning 1. Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Uppföljning av måluppfyllelse Finansiell analys och framtidsbedömning Driftsredovisning Investeringsredovisning Väsentliga personalförhållanden Viktiga händelser Kommunens finansiella ställning Framtidsbedömning Redovisningsprinciper Ekonomisk sammanställning Resultaträkning (tkr) Resultaträkning koncernen Balansräkning Kassaflöde Nothänvisning Verksamhetsberättelser Bistånds-, arbetsmarknads- och social servicenämnden (BAS) Barn-, kultur- och utbildningsnämnden (BKU) Miljö- och byggnämnden Kommunstyrelsen (KS) Kommunala bolag och förbund Räddningstjänstens Höga Kusten Ådalen Krambo Mediateknik Kramfors Industri AB (KIAB) Höga Kusten Airport AB Kramfors Energiverk... 45

3 3(45) 1. Förvaltningsberättelse 1.1 Omvärldsanalys Äntligen börjar det komma tecken som tyder på att ekonomin i europa kan ha bottnat. Under andra kvartalet återvände euroområdet till tillväxt i ekonomin efter sex kvartal med produktionsminskning. En försiktig optimism märks hos konjunkturbedömare. Hushåll och företag har stärk sin finansiella situation, åtstramningspolitiken har tonats ned, konkurrenskraften har återvänt och euroområdet har bytesbalansöverskott och penningpolitiken förblir expansiv under en lång period framåt. Därmed finns förutsättningar för en långvarig uppgång. I kontrast till detta har tillväxtförväntningar på de så kallade BRIC-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) skruvats ned. Framförallt är det BRI delen av BRIC som hackar. Till exempel väntas Ryssland och Brasilien bara få en tillväxt som motsvarar den svenska 2013 och För Kinas del finns en oro för att en kraftig kreditexpansion ska skapa en fastighetsbubbla. Kina har också som uttalat mål att sänka tillväxttakten från tvåsiffriga tal till 7-8 procent. Det är också där som bedömare tror att tillväxten kommer att ligga i Kina under åren Färsk statistik som kom under vecka 37 visar dock att såväl inköpschefsindex som industriproduktion tar fart igen. Statistiken både stiger och överträffar förväntningarna. Nu väntas tillväxten i BRIC-länderna mattas av samtidigt som Europa och USA växlar upp. Framåtblickande indikatorer som inköpschefsindex tyder på att konjunkturen i USA tar ytterligare fart under hösten. Återhämtningen i bostadssektorn är nu stabil. Stigande huspriser ger bidrar till att stärka hushållens förmögenhet. En viss turbulens väntas när Federal Reserve kommer att dra ned på sina obligationsköp. Att Europa är på väg mot tillväxt är goda nyheter för svensk ekonomi eftersom en stor del av vår export går dit. Svensk ekonomi gynnas också av en expansiv finanspolitik som stimulerar privat konsumtion. BNP-prognos för Sverige Sommaren/hösten Nordea 1,3 2,5 2,5 Ekonomistyrn verket 1,3 2,3 3,1 Handelsbanken 1,4 2,9 2,7 Konjunkturinstitutet 1,1 2,5 3,3 Finansdepartem 1,2 2,5 3,6 SKL 1,1 2,4 3,5 Källa: Konjunkturinstitutets prognosjämförelser Prognoserna står i tidsordning med den färskaste överst. Nordea prognos är från vecka 36. SKLs är från vecka 33. Prognosmakarna ger en samstämmig bild av att tillväxten tar fart Vi kan notera att SKLs prognoser för 2013 och 2014 ligger lite lägre än genomsnittet av prognoserna. Det är SKLs prognoser som vi grundar vår budget och våra bokslut på.

4 4(45) När det gäller förändringen av antalet sysselsatta varierar bedömningen mellan ökningstal på 0,6-0,9 procent för 2013 och 0,3-0,8 procent för Även här ligger SKLs bedömning under genomsnittet. Redovisningen av skatt och statsbidrag samt helårsprognosen grundar sig på SKL:s prognos i augusti. Den prognos SKL gjorde i april 2013 användes i delårsbokslut 1 för bokföring av skatt och statsbidrag samt för prognos. SKL:s aprilprognos användes också för budget Aprilprognosen förutsåg en BNP ökning på 1,5 % för 2013 och 2,5 % för Bedömningen för 2013 har justerats ned och även bedömningen för 2014 om än marginellt. Budgeten för skatt och statsbidrag år 2013 grundar sig på den prognos SKL gjorde i april I den förutsågs en BNP-ökning på 2,6 % 2013 och 3,5 % Nuvarande prognoser ger en markant sämre utveckling. För 2013 är nuvarande prognos för summa skatt och statsbidrag 2 mkr lägre än budget. Att den inte är ännu sämre beror bland annat på att utfallet för 2012 blev bättre samt att regeringen inte drog in pengar från kommunerna för förändrad gymnasieskola. Fleråriga löneavtal har träffats. Nivåerna ligger väl i linje med vad som budgeterats både 2013 och Inflationstakten väntas vara fortsatt låg och ligga under inflationsmålet på 2 % både 2013 och Riksbanken väntas därför kunna hålla reporäntan väl under 2 % både 2013 och Även de långa räntorna väntas vara låga om än stigande. Räntan på en tioårig statobligation vänta öka från 2,5 % i slutet av augusti 2013 till 3,4 % vid utgången av Ränteutvecklingen är framförallt betydelsefull för Krambo som har huvuddelen av kommunkoncernens skulder till kreditinstitut. Den väntade ökningen bedöms inte medföra några stora bekymmer för kommunkoncernen. Ränteutvecklingen kan däremot påverka kommunen på andra sätt. Den diskonteringsränta som används vid beräkningen av pensionsåtagandets storlek bestäms av de långa marknadsräntorna. Diskonteringsräntan bestäms utifrån ett femårs genomsnitt för räntan på statsobligationer med en tioårig löptid. En varaktig sänkning av räntenivån medför alltså på sikt sänkningar av diskonteringsräntan. När diskonteringsräntan sänks ökar skuldens storlek. Diskonteringsräntan kommer att sänkas med 0,75 % från den första januari Sänkningen gör att pensionsskulden kommer att öka med 8-10 %. Förändringen för den del av pensionsskulden som ligger i balansräkningen kommer att påverka resultatet. Kostnaden för detta kommer att bli cirka 6-7 mkr år En sänkning av diskonteringsräntan kommer också att få avsevärda effekter på kommunens skuldsättning som inte ingår i budget och planer. Totalt ökar den redovisade skulden med cirka 70 mkr. Det är rimligt att justera det finansiella målet om skuldsättning för denna typ av förändringar. Det underliggande åtagandet förändras inte utan enbart beräkningen av nuvärdet. Hela kommunsektorn påverkas om än i olika omfattning. Kommuninvest har gjort justeringar av sina limitgränser vid tidigare förändringar. I skatteberäkningen för budget 2014 förutses en minskning med 212 invånare från 1/ till 1/ Under perioden 1/ till 30/ har kommunen minskat med 84 invånare. Under perioden 1/ till 1/ förlorade vi 78 invånare. Med samma tapp under 2013 hamnar

5 5(45) Fokusområde Övergripande mål Medborgare och intressenter Nöjda medborgare befolkningssiffran 50 invånare högre än budgeterat. Blir det så påverkar detta skatt och statsbidrag positivt med ca 2,5 miljoner. Den lokala arbetsmarknaden är viktig. Den påverkar såväl flyttströmmar som kommunens kostnader för försörjningsstöd och arbetsmarknadsinsatser. Vecka 36 fanns personer kvarstående arbetssökande inskrivna arbetsförmedlingen (- 108 jämfört med samma vecka 2012). Av dessa var 452 öppet arbetslösa (- 1 jämfört med samma vecka 2012). Antalet kvarstående lediga platser vecka 36 uppgick till 46 stycken (+22 jämfört med samma vecka 2012). Det är markant färre än antalet kvarstående arbetssökande. 1.2 Uppföljning av måluppfyllelse Kramfors kommun använder sig av så kallad balanserad styrning, och utifrån fyra fokusområden finns ett eller flera mål. Då resultaten av målen ännu inte är klara görs en kort redovisning och bedömning per fokusområde av förväntat resultat. Livsmiljön är god Kommuninvånarna är nöjda med den kommunala servicens kvalitet och omfattning Kommuninvånarna är nöjda med Mål 1. Medborgarna ska uppleva att kommunen är en attraktiv plats att leva och bo i. Mäts genom medborgarundersökningen (NRI) 2. Medborgarna känner sig trygga. Mäts genom medborgarundersökningen. 3. Medborgarna upplever att de kommunala verksamheterna är bra. Mäts genom medborgarundersökningen (NMI). 4. De som skickar e-post till kommunen med en enkel fråga ska få svar inom två dagar. Mäts genom extern mätning i KKiK. 5. De som ringer till kommunen ska få kontakt med en handläggare. Mäts genom extern mätning i KKiK. 6. De som ringer till kommunen ska uppleva att de får ett gott bemötande. Mäts genom extern mätning i KKiK. 7. Informationen på kommunens webbplats ska vara god. Mäts genom extern mätning i KKiK. 8. Medborgarna upplever att de har inflytande över kommunens verksamhet. Mäts i medborgarundersökningen (NII) Årsmål Resultat 2011

6 6(45) Fokusområde Övergripande mål Mål Årsmål 2013 Resultat 2011 möjligheten att påverka 9. Kommunen gör det möjligt att medborgarna att delta i kommunens utveckling. Mäts i egen mätning i KKiK Företagsklimatet är gott 10. Företagarna ska vara nöjda med företagsklimatet i kommunen. Mäts genom extern mätning i KKiK Fokusområdet medborgare och intressenter får resultaten från externa undersökningar. Dels från Statistiska Centralbyråns medborgarundersökning och från Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) kvalitetsmätning Kommunens kvalitet i korthet (KKiK). När det gäller resultaten som hämtas från KKiK är bedömningen att målen kommer att nås. Resultaten från servicemätningen av kommunens myndighetsutövande gentemot företag presenterades i mitten av september och den visar att målet 67 nåddes. Övriga resultat inom KKiK redovisas i början av En medborgarundersökning gjordes hösten 2012 och resultaten från den visar att de mål som hämtas därifrån inte kommer att nås. Verksamhetsprocesser God verksamhet God och hållbar utveckling 11. Kommunens verksamheter ska utifrån ett medborgar- och brukarperspektiv ledas på ett bra sätt. Mäts genom Kommunkompassen totalpoäng I detta fokusområde mäts resultatet genom totalpoängen i Sveriges kommuner och landstings Kommunkompass. Under oktober kommer en ny Kommunkompass att genomföras. Kommunen har under två års tid arbetat intensivt inom de åtta områdens som mäts av kompassen. Målet bedöms nås.. Medarbetare Attraktiv arbetsgivare Gott ledarskap God arbetsmiljö Kompetenta medarbetare 12. Medarbetarna ska vara nöjda med sin närmaste chef Mäts genom medarbetarundersökning. 13. Medarbetarna ska vara nöjda med den totala arbetssituationen Mäts genom medarbetarundersökning. 14. Cheferna ska vara nöjda med medarbetarnas kompetens Mäts genom medarbetarundersökning, 90 % 91 % 90 % 82 % 90 % 90 % Resultaten inom fokusområdet medarbetare mäts genom den egna medarbetarundersökningen som ska

7 7(45) Fokusområde Övergripande mål Mål Årsmål 2013 genomföras under hösten. Bedömningen är att mål 12 och 14 kommer att nås, däremot inte mål 13. Resultat 2011 Ekonomi God ekonomisk hushållning Resultat Skuldsättning Avvikelse 15. Resultatet uppgår till 1,1-2,1 % av verksamhetens nettokostnader 16. Den totala skuldbördan per invånare får inte överstiga nivån , kr/inv 17. Avvikelse mellan prognos och helårsutfall får maximalt ha en negativ avvikelse på 0,5 % av verksamhetens nettokostnader. 1,1 % 0 % 0,5 % Nytt Inom fokusområde ekonomi är bedömningen att balanskravet kommer att kunna nås vid årets slut, men att resultatnivån inte nås. Bedömningen är att målet för skuldsättningen nås. Målet avvikelse bedöms kunna uppnås. 1.3 Finansiell analys och framtidsbedömning Resultat som andel av verksamhetens nettokostnader ska vara minst + 1,1 % Prognos 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan + 30,1-4,2-4,7 + 1,7 + 10,5 + 10,5 + 10,9 + 3,2 % - 0,4 % - 0,5 % + 0,2 % + 1,0 % + 1,0 % + 1,1 % Den första raden visar resultatet i mkr. Den andra raden visar resultatet i procent av verksamhetens nettokostnader. Resultatet är exklusive jämförelsestörande poster. Prognosen för 2013 grundar sig på SKL:s skatteprognos i augusti. Den reala skulden per invånare får inte vara större än Prognos 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan Prognosen för 2013 grundar sig på SKL:s skatteprognos i augusti. Invånarantal och förändring respektive år Prognos Budget 31/ Förändring helår 30/ Förändring 1:a halvåret Utvecklingen de första kvartalen 2013 ligger mitt emellan utvecklingen 2011 respektive utvecklingen Prognosen för 2013 är gjord som utfall per 30/6 med antagande om att förändringen juli-december blir som 2012.

8 8(45) Invånarantalet 2014 är enligt budget för Minskningen under året blir dock större än budget eftersom prognosen för 2013 är bättre än budget Driftsredovisning Nettokostnader tkr Redovisat Redovisat Budget Avvikelse Jan-Aug Jan-Aug helår helår BAS-nämnden BKU-nämnden Miljö- och byggnämnd Kommunstyrelsen Summa verksamheter Finansförvaltning Totalt Investeringsredovisning Investeringar tkr Redovisat Redovisat Budget Avvikelse Jan-Aug Jan-Aug helår helår BAS-nämnden BKU-nämnden Kommunstyrelsen Totalt Väsentliga personalförhållanden Antal anställda Antal tillsvidareanställda Antal allmän visstidsanställda (AVA) Totalt antalet tillsvidareanställda och allmän visstidsanställda Antalet tillsvidareanställda och innehavare har minskat med 28 personer jämfört med den 31/ Antalet tillsvidareanställda har sedan 30/4

9 9(45) minskat med 21 personer vilket måste ses som en anpassning till mindre resurser. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaro i % av arbetstid Totalt 5,23 5,57 Kvinnor 5,63 6,21 Män 3,84 3,34 Sjukfrånvaro i % per förvaltning BAS 6,75 6,70 BKU 3,71 4,26 KLF 3,25 4,40 MoB 3,63 3,90 Sjukfrånvaron ökar för de fyra första månaderna motsvarande 0,34% på kommunens som helhet. Ökningen är mindre än vad den var per 30/4 då den var motsvarande 0,6%. BAS-förvaltningen har fortfarande en liten minskning medan övriga tre förvaltningar ökar. Mest oroande är ökningen inom BKUförvaltningen, ökningen finns till stora delar inom verksamhetsområdet barn. De korta sjukskrivningarna upp till 14 dagar minskar något, medan de längre sjukskrivningarna ökar. Att de längre sjukskrivningarna ökar är just nu en trend i hela landet. Övrigt av intresse inom personalområdet Arbetet med att uppdatera styrdokumenten inom HR-området fortsätter för att skapa en gemensam grund till att Kramfors kommun är en arbetsgivare. Det chefutvecklingsprogram som startade under 2012 fortsätter och kommer att avslutas i oktober. Uppföljning och planering för fortsatta utbildningar för chefer planeras därefter. Enligt Diskrimineringslagen ska arbetsgivaren vart tredje år göra en lönekartläggning för att förbygga, upptäcka och åtgärda löneskillnader som beror på kön. Arbetet med att göra denna lönekartläggning har påbörjats, detta är ett tidskrävande arbete som kommer att ta mycket tid under hösten men blir förhoppningsvis blir klart under Löneöversynsarbetet blev klart innan semestrarna trots att de centrala löneavtalen blev klar väldigt sena. Arbetet flöt trots allt på väldigt bra och underlättar kommande arbete med lönekartläggningen. 1.7 Viktiga händelser Varumärkesarbetet - Bilden av Kramfors som det jobbades aktivt med i olika seminarier under hösten 2012 har de politiska partierna nu tyckt till om och ett förslag kommer inom kort.

10 10(45) Företagarna i kommunen tycker att företagsklimatet i kommunen blivit bättre. Kramfors har klättrat i Svenskt Näringslivs så kallade företagsranking hela 48 placeringar. Målet är att klättra 100 placeringar på tre år. Skolorna i kommunen har fått pris av SKL för de resultat som eleverna presterat. Kommunen har klättrat från 267:e plats 2009 till 68:e plats Det betyder att vi förbättrat oss bäst i Sverige. E:on Elnät Sverige AB tog över elnätet från Kramfors Energiverk AB. E:on kommer att anlita One Nordic för driften av nätet. Beslutet att sälja Energiverket togs av fullmäktige Kommunkoncernen har i och med köpet en överlikviditet som ger en mycket ringa avkastning på bankkonto. En ny skolhusorganisation börjar gälla vid höstterminen Eleverna i skolorna Lugnvik och Torrom går därefter i Höga Kustenskolan. Även Dockstaskolan stängs men där startar en friskola. En ny översiktplan antogs vid kommunfullmäktiges sammanträde i april. Utgångspunkten för planen är att kommunen är centralt placerat i ett av Norrlands befolkningstätande områden. Botnia- och Ådalsbanan innebär nya möjligheter till utveckling. Kommunen har alltså goda förutsättningar att utvecklas till en trivsam plats centralt belägen i en ny och spännande region, ett bra kvarter i den stora staden. Besöksnäringen i Höga Kusten ska utvecklas genom ett gemensamt arbete mellan Kramfors, Sollefteå, Härnösand och Örnsköldsvik. Ett förslag har tagits fram och politisk beslut ska tas innan årsskiftet. Företagarundersökningen Insikt som SKL (Sveriges kommuner och landsting) gör för att mäta kvaliteten på den kommunala servicen och myndighetsutövningen gentemot företag presenteras under hösten Undersökningen visar att Kramfors får godkänt betyg och ligger exakt på medelvärdet för de kommuner som deltagit. Byggandet av Gallerian Christoffer går framåt. Projektet bedrivs i Kramaff AB som är ett dotterbolag till Krambo AB. Gallerian ska invigas i oktober 2013 i samband med höstfesten i Kramfors då det också är en mässa inom projektet Smaka på Västernorrland och sista delfinalen i årets kock Två pedagoger inom skolan i Kramfors har fått ett stipendium, från Stiftelsen Företagsam Skola, för deras arbete med entreprenörskap inom skolan. Västeraspby station, som stationen vid Höga Kusten Airport heter, ska få ett nytt namn. Stationen kommer nu heta Höga Kusten flygplats, vilket underlättar för resenärerna. Beslut om återbetalning av premier för avtalade sjukförsäkringar för 2005 och 2006 togs i september. För Kramfors blir det cirka 20 mkr. Återbetalningen är beaktad i den prognos som lämnas i delåret. 1.8 Kommunens finansiella ställning Kommunfullmäktige beslutade att ändra finanspolicyn så att krav ställs på att redovisa hur likviditetsplanen påverkas av budgetutfallsprognoserna. Budgeten för 2013 fastställde en låneram på 194 mkr. Outnyttjad del per är 106 mkr. Efter Krambos amortering av säljarrevers har låneramen sänkts till 100 mkr 2014.

11 11(45) 1.9 Framtidsbedömning Det är mycket bekymmersamt att prognosen visar ett negativt resultat exklusive jämförelsestörande poster. Det visar att kommunens ekonomi inte är i balans. Barn-, kultur- och utbildningsförvaltningen har inte klarat att genomföra de åtgärder som krävs för budgetbalans. Avgörande för den framtida utvecklingen är att förvaltningen går mot balans. Riksdagen väntas fatta beslut om förändringar i utjämningssystemet under december. Om förslaget genomförs tillförs Kramfors ca 20 mkr. Det motsvarar ungefär ett års sparbeting och kan därför ge förvaltningarna en chans att hinna genomföra de åtgärder som krävs för budgetbalans. Det ser också ut att kunna bli återbetalning av ytterligare ett års premier till AFA vilket gör ca 10 mkr som engångsintäkt. Skatter och generella statsbidrag väntas öka enligt nedanstående tabell. Siffrorna bygger på den prognos SKL gjorde i augusti Belopp i miljoner kronor. Tabellen visar prognos exklusive den skatteväxling som görs med landstinget för övertagande av hemsjukvård ,20 % + 0,70 % + 0,90 % + 0,40 % + 1,97 % + 2,42 % Det bör noteras att ett eventuellt beslut om ändringar i utjämningssystemet inte ingår i tabellen. Ett sådant beslut väntas i riksdagen i december. Personalkostnaderna (löner och arbetsgivaravgifter) uppgick 2012 till 784 miljoner. Löneökningarna 2013 uppgår till 2,7 % i genomsnitt. I takt med att ekonomin återhämtar sig väntas löneökningarna närma sig ett normalläge. För svensk ekonomi uppskattas detta normalläge vara löneökningar på cirka fyra procent per år. Personalkostnaderna kan väntas öka med cirka miljoner per år de närmaste åren. Till detta ska läggas prishöjningar. Vi fortsätter arbetet med att utveckla målstyrningen. Fokus ligger på att öka nyttan av insatta resurser. Vi ser fortsatt vikande befolkningssiffror. Den utvecklingen sätter en press nedåt på kommunens intäkter. Samtidigt gör det också att behoven av kommunal verksamhet minskar.

12 12(45) 2. Redovisningsprinciper I samband med delårsbokslut finns det några speciella redovisningsproblem. Nedan listas avvikelser från de principer som tillämpas i årsredovisningen. Kommunerna erhåller preliminära skattemedel för 2013 utifrån granskade deklarationer Skatten räknas upp med prognoser för utvecklingen 2012 samt Prognoserna görs av regeringen. I samband med årsredovisningen måste kommuner och landsting bokföra en skuld eller fordran enligt den prognos som Sveriges kommuner och landsting gör i december. Det finns ingen fastställd prognos som kommunerna måste följa för delårsbokslutet. Revisorerna framförde i samband med sin granskning av delårsbokslutet 2004 synpunkten att kommunen ska välja den prognos som de anser mest tillförlitlig och sedan bokföra den varje år. Vi har följt denna rekommendation. I delårsbokslut 2 för 2013 grundas bokföringen på SKL:s prognos daterad (Cirkulärnr 13:40). Slutavräkningarnas resultatpåverkan väntas netto uppgå till - 2,9 mkr. Vi väljer liksom tidigare att fördela båda dessa poster (justering av slutavräkning för 2012 respektive prognos för slutavräkning 2013) proportionellt över hela året. För pensioner har en årsprognos för kostnaden (gjord av KPA i oktober 2012) proportionerats på första tertialet. Det betyder att effekten av sänkt diskonteringsränta inte finns i redovisningen utan enbart i prognosen. Förändringen av semesterlöneskuld (och övertid samt fyllnadstid) bokförs månatligen. Det som bokförs är förändringar av sparade dagar. Varje månads intjänade och uttagna dagar bokförs som en kostnad eller intäkt. Den kostnad som uppstår därför att den ingående balansen (d v s sparade dagar per 31/ ) värderas om till nya löner per den första april bokförs inte månatligen. Denna effekt bokförs under finansförvaltningen. Löneuppräkningseffekten proportioneras ut lika över året

13 13(45) 3. Ekonomisk sammanställning 3.1 Resultaträkning (tkr) Jan-Aug Jan-Aug Budget Helår Not Avvikelse Helår 2013 Verksamhetens intäkter not Verksamhetens kostnader not Avskrivningar not Jämförelsestörande intäkter not Jämförelsestörande kostnader not Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter not Generella statsbidrag netto not Finansiella intäkter not Finansiella kostnader not Resultat före extraordinära poster Extraordinära poster 0 0 Resultat not

14 14(45) 3.2 Resultaträkning koncernen Jan-Aug Jan-Aug Prognos Helår 2013 Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Jämförelsestörande intäkter Jämförelsestörande kostnader Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära poster Resultat

15 15(45) 3.3 Balansräkning Tillgångar Anläggningstillgångar Not Mark, byggnader o tekn anläggn not Maskiner och inventarier not Finansiella anläggningstillgångar not Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar - Förråd, exploateringsfast not Kortfristiga fordringar not Kassa och bank not Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital not därav periodresultat Avsättningar - Avsättningar för pensioner o likn. förpliktelser not Andra avsättningar not Summa avsättningar Skulder - Långfristiga skulder not Kortfristiga skulder not Summa skulder Summa Eget kapital, avsättningar och skulder

16 16(45) 3.4 Kassaflöde Den löpande verksamheten Årets resultat Justering för ej likviditetspåverkande poster, not Minskning av avsättningar pga, utbetalningar Medel från verksamheten före förändr av rörelsek Ökning/+minskning kortfristiga fordringar Ökning/+minskning förråd och varulager Ökning/-minskning kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Investering i materiella anläggningstillgångar Försäljning av materiella anläggningstillgångar 526 Investering i finansiella anläggningstillgångar Försäljning av finansiella anläggningstillgångar Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån Amortering av långfristiga skulder Ökning långfristiga fordringar Minskning av långfristiga fordringar Minskning av avsättningar pga utbetalningar Kassaflöde från finansieringsverksamheten Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur Periodens kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid periodens slut Not 1 Spec av ej likviditetspåverkande poster Justering för av- och nedskrivningar Justering för gjorda avsättningar Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster

17 17(45) 3.5 Nothänvisning Löpande prisnivå, tkr Not 1 Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter enligt orensad resultaträkning Avgår interna poster Summa * Interna poster består av interna hyror, kapitalkostnader samt interna tjänster kapitalkostnader samt interna tjänster RKR 18 Redovisning av intäkter Erhållna bidrag till anläggningstillgångar ska periodiseras över anläggningstillgångens nyttjandeperiod. Kommunen följer inte denna rekommendation utan redovisar anläggningstillgångarna netto. Not 2 Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader enligt orensad resultaträkning Avgår interna poster Summa * Interna poster består av interna hyror, kapitalkostnader samt interna tjänster Därav Pensionskostnader Årets ökning av pensionsavsättning Årets utbetalningar Årets intjänade indiv del för utbetaln Summa * Beloppen inkluderar löneskatt Not 3 Avskrivningar Mark, Byggnader o Tekn anl Maskiner och inventarier Summa Avskrivningar Planenlig avskrivning baseras på ursprungligt anskaffningsvärde och sker utifrån förväntad ekonomisk livslängd. I kommunen påbörjas avskrivningarna månaden efter anskaffning/färdigställande. Finansiella anläggningstillgångar, mark och konst avskrivs inte. Huvudsakligen tillämpas följande linjära avskrivningstider: Byggnader och anläggningar 20, 33 och 50 år. Maskiner, fordon och inventarier 3-10 år.

18 18(45) Not 4 Jämförelsestörande intäkter Jämförelsestörande intäkter varav Utdelning från Kommunhus varav Upplösning reavinst Krambo varav försäljning aktier Botniabanan 22 Not 5 Jämförelsestörande kostnader Jämförelsestörande kostnader varav kapitaltillskott till pensionsstiftelse avser erbjudande pensionslösning vid avgångar Not 6 Skatteintäkter 1. Preliminära månatl inbetalningar Slutavräkning avs förra året rättelse Slutavräkning avs innev år prognos Summa Not 7 Generella statsbidrag netto Inkomstutjämning Kostnadsutjämning Strukturbidrag Regleringsbidrag/ avgift Särskilt statsbidrag LSS Fastighetsavgift Summa Not 8 Finansiella intäkter Räntor egna medel, dröjsmålsräntor Summa Not 9 Finansiella kostnader Räntor anläggningslån m m Finansiell kostnad pensioner Summa * Finansiell kostnad pensioner avser den ränta som utgår på intjänad pension som redovisas i balansräkningen. Kvarstående avsättning som ränteberäknas utgörs av intjänad kompletterande ålderspension samt efterlevandepension och särskild ålderspension. * Kommunen följer huvudregeln enligt RKR Lånekostnader belastar således resultatet för den period till vilken de hänför sig. Not 10 Årets resultat Kommunal redovisningslag föreskriver att avstämning ska göras mot balanskravet: Årets resultat enligt resultaträkningen

19 19(45) Avgår jämförelsestörande intäkter Avgår jämförelsestörande kostnader Årets resultat enligt balanskravet Not 11 Mark, Byggnader o Tekn anl. Ingående bokfört värde Försäljning 526 Nyanskaffningar Avskrivning Utgående bokfört värde RKR 11.1 Materiella anläggningstillgångar Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst 3 år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. Gränsen för mindre värde har satts till 1/2 basbelopp. Not 12 Maskiner och inventarier Ingående bokfört värde Försäljning Nyanskaffningar Avskrivning Utgående bokfört värde Not 13 Finansiella anläggningstillgångar Aktier, Andelar Kramfors Kommunhus AB Övriga bolag Delsumma Långfristiga fordringar Långfr fordr på koncernbolag Långfr fordr på övr bolag/föreningar Förlagslån Kommuninvest Långfr fordran staten, rondell Öd Avgår: kortfristig del av långfristig fordran Delsumma Summa Not 14 Förråd, exploateringsfastigheter Va-material m m Nordvik förråd m m Expl fastigheter Summa

20 20(45) Not 15 Kortfristiga fordringar Fakturafordringar Övriga fordringar, förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kortfristig del av långfristig fordran Summa Not 16 Kassa och bank Plusgiro Checkräkning, (kommunens eget konc.konto) Checkräkning, (netto övriga konc.konto) Kontantkassa Summa Koncernkontotillgodohavanden, Brutto Kramfors kommun (eget konto, finanskonto,räntekonto) Kramfors kommunhus AB Krambo bostads AB AB Kramfors Energiverk Kramfors Industri AB Kramfors Energitjänster AB Kramfors Mediateknik AB Kramfors/ Sollefteå Flygplats AB Räddningstjänstförbundet Floating rate notes Swedbank Not 17 Eget kapital Ingående eget kapital enligt balansräkning Periodens resultat Utgående eget kapital Not 18 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Avsättning exklusive särskild ålderspension Avsättning för särskild ålderspension Summa Aktualiseringsgraden avläst var 93 % Upplysningar om pensionsförpliktelser RKR 2.1 Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. Pensionsåtaganden för anställda i de företag som ingår i kommunkoncernen redovisas enligt Bokföringsnämnden. För avtal med samordningsklausul utgår

21 21(45) beräkningen från de förhållanden som är kända vid bokslutstillfället. Om inget annat är känt görs beräkningen utifrån att ingen samordning kommer att ske. * Intjänade pensioner avseende år 2013 ligger som kortfristig skuld Intjänade pensioner före 1998 redovisas inom linjen som åtagande En pensionsstiftelse inrättades i början av Medel på 24,1 mkr sattes in i stiftelsen februari Ytterligare medel på 75,6 mkr sattes in i stiftelsen juni Förtroendevalda med mer än 40% sysselsättningsgrad har visstidsbegränsande arvodesvillkor med visstidspension. Pensionen regleras i PBF antaget av kommun- fullmäktige , att gälla fr o m Antalet förtroendevalda med dessa arvodesvillkor uppgick till fyra. En förtroendevald har en vilande visstidspension på grund av annat förtroendeuppdrag. Totala pensionsåtaganden Avsättningar 63,7 63,8 Ansvarsförbindelse 643,8 649,4 Intjänat under året 30,2 30,2 Avgår finansiella placeringar 124,0 30,0 Totalt åtagande för pensioner 613,6 713,4 Not 19 Andra avsättningar Avsättning för återställande av Högbergstippen Avsättning förlusttäckning gymnasieförbundet Summa Not 20 Långfristiga skulder Lån i bank i svenska kronor Långfristig skuld Krambo Finansiell lease Summa Not 21 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Källskatt mfl lönerelaterade Intjänad pensionsrätt Skulder koncernkontotillgodohavanden Övriga skulder och upplupna kostnader Summa

22 22(45) 4. Verksamhetsberättelser 4.1 Bistånds-, arbetsmarknads- och social servicenämnden (BAS) Uppföljning av mål Mål från kommunfullmäktig liksom Basnämndens mål i verksamhetsplan 2013 utgör underlag för de överenskommelser om mål och budget som delats ut till respektive områdeschef/avdelningschef i basförvaltningen. I överenskommelsen finns tid för när uppföljning av respektive mål och uppdrag skall ske. för uppföljning varierar från maj till december. Mål med koppling till mått i KKiK kan inte redovisas förrän resultat för 2013 har presenterats. Med hänsyn till ovanstående kommer måluppfyllelse och genomförda uppdrag redovisas i årsredovisning. De uppdrag som utgörs av planerade utvecklingsaktiviteter framgår av redovisning punkt Redovisning av nämndens ekonomi med prognos för helår Redovisat jan-aug föregående år BAS-förv. (totalt gamla org.) Redovisat jan-aug Budget helår Avvikelse helår tkr BAS-förv. gemensamt Område S/V/O Område IFO Summa Nationella medel har exkluderats ur rapporten då dessa inte ska vara resultatpåverkande då de kostnader som redovisas på verksamheten nollas ut med hjälp av tillgångar från slag Även verksamhet 267 (alkoholhandläggning) har exkluderats ur rapporten då den inte längre finns under BAS-förvaltningen. Tilläggsbudget för löneökningar finns inte med i budget helår däremot har hänsyn till denna tagits i bedömning av avvikelse helår Orsaker till ekonomiska avvikelser Delårsbokslutet uppvisar en avvikelse med -811 tkr där ett stort underskott inom område Individ och familjeomsorg inte längre kan balanseras fullt ut av överskott inom Bas gemensamt och område Stöd, vård och omsorg. Möjligen kan resultatet som helhet förbättras av prestationsmedel inom äldreområdet. Kramfors uppvisar goda resultat avseende riskbedömningar i kvalitetsregister vilket kan komma att innebära utbetalning av prestationsmedel i slutet av året. En del av dessa kan hänföras till kostnader under året medan större delen är tänkt att finansiera utvecklingsprojekt nästkommande år. Basförvaltningen gemensamt inklusive nämnd Gemensamma verksamheter uppvisar ett överskott mot budget främst beroende av lägre kostnader än förväntat för finansiella kostnader och för

23 23(45) nämndens verksamhet. Budget har justerats med anledning av att förvaltningen tillförts medel för en kommunövergripande samordnare i asyloch folkhälsofrågor. Stöd vård och omsorg (S/V/O) Område S/V/O uppvisar ett mindre överskott, främst med anledning av ett prognostiserat överskott inom enheterna för hälso- och sjukvård samt förebyggande och utredning. Det tidigare prognostiserade överskottet inom hemtjänsten har ersatts av ett underskott. Orsaken till detta är ett ökat behov av hemtjänst. Planerade insatser har ökat med ca timmar sedan delår 1, vilket motsvarar en ökning med ca 10 %. En mindre del av denna ökning avser hemtjänst till sommargäster som finansieras via intäkter från hemkommunen. Kostnader för särskilt boende är stabilt men ekonomiska effekter av inflyttningsstopp på Sunnebo har skrivits ner något vilket förklarar varför överskottet bedömts lägre än i delår 1. Individ och familjeomsorg Område IFO uppvisar ett betydande underskott där orsaken finns i verksamheterna barn och unga samt daglig verksamhet. Inom daglig verksamhet är en del av förklaringen höga kostnader för brukare med särskilda behov samt höga reparationskostnader för en åldrad bilpark. Åtgärder för att förbättra ledning, logistik och samordning i verksamheten är vidtagna. Enheten för arbetsmarknad och integration uppvisar ett överskott som beror på intäkter utöver budget för utförda tjänster. Mottagande av kommunplacerade flyktingar följer avtalet och sker i samverkan med arbetsförmedling och vuxenutbildningen (SFI). Inom barn och unga så har hög arbetsbelastning medfört personalkostnader utöver budget. Antal placeringar har ökat dramatiskt och uppgår till 52. Av dessa är 12 HVB-placeringar och resterande familjehem. En fördjupad analys av samtliga placeringar har påbörjats och ett projekt för att utveckla tidiga och förebyggande insatser pågår. Det kan konstateras att en betydande del av ökningen beror på att ärenden flyttats över från annan kommun. Om behov av 52 placeringar kvarstår året ut kommer prognostiserat utfall försämras då vår bedömning utgår från att några placeringar kommer att kunna avslutas. Insatser för vuxna inkluderat kostnader för försörjningsstöd uppvisar ett överskott som beror på lågt nyttjande av externa tjänster samt viss vakanshållning. Större samsyn i bedömning och likvärdig kompetens hos handläggarna tros vara en förklaring till att utbetalt försörjningsstöd följer budget. Bostad med särskild service uppvisar ett överskott där införande av TES i verksamheten är en trolig förklaring. Personlig assistans uppvisar fortfarande ett underskott mot budget men bedömd avvikelse har skrivits ner på grund av förbättrad bemanningsplanering Åtgärdsprogram för att nå målen En handlingsplan för att åtgärda underskott i budgetutfallsprognos per den 28 februari har fastställts av nämnden. Åtgärder i denna i form av inflyttningsstopp på Sunnebo bedömdes då vara tillräckligt för att nå en budget i balans.

24 24(45) Inom kort kommer resultatet av Kostnad per brukare att redovisas. Resultatet kan ge en fingervisning om det finns områden att särskilt uppmärksamma ur kostnadssynpunkt. Att genom snabba åtgärder i andra verksamheter hantera kostnader för den dramatiska ökningen av placerade barn bedöms för närvarande inte som realistiskt. Några ytterligare åtgärder, än de uppdrag och utvecklingsprojekt som pågår bedöms inte nödvändiga att vidta för att nå måluppfyllelse i övrigt Nyckeltal och antalsuppgifter Redovisas inte i samband med delår Uppföljning av plan för internkontroll En tids- och åtgärdsplan redovisas nämnden i samband med del- och helårsbokslut. Planen utgör tillsvidare förvaltningens plan för internkontroll. Av planen framgår att tidsatta åtgärder och uppdrag verkställs fotlöpande Uppföljning av medborgardialoger Förvaltningens personal medverkar frekvent vid möten och träffar med brukarorganisationer och intresseföreningar där frågeställningar som rör Basförvaltningens verksamheter diskuteras. Arbetsgruppen för pensionärsfrågor är ett gott exempel på en väl fungerande dialog med brukar- och intresseorganisationer Uppföljning av arbetet med jämställdhet och mångfald Frågor som rör jämställdhet och mångfald uppmärksammas främst på förekommen anledning. Några riktade insatser inom området har inte genomförts Uppföljning av planerade utvecklingsaktiviteter Ledningskraft Bättre liv för sjuka äldre Ledningskraft är en nationell satsning där Kramfors kommun deltar aktivt. Samverkansprojektet Så mycket bättre mellan Sollefteå och Kramfors kommuner, Sollefteå sjukhus samt primärvården i Sollefteå och Kramfors kommer att avslutas och implementeras i ordinarie arbetssätt under hösten. Syftet med projektet är att skapa trygghet för den enskilda vid hemgång efter sjukhusvistelse och förhindra onödig återinläggning på sjukhus. Det arbetssätt som prövas kan medföra en förskjutning av kostnader från korttidsboende och särskilt boende till hemtjänst. Brister avseende tillgång, standard och tillgänglighet i bostad med särskild service för personer med funktionsnedsättning Åtgärder för att byta ut, öka antal boendeplatser samt åtgärda brister i brandsäkerhet har påbörjats i samverkan med tekniska avdelningen och bostadsbolaget Krambo. En arbetsgrupp har tillsatts och bygglov har lämnats in. Tid för byggstart är fortfarande oklar. Vid delår 2 finns fem ej verkställda beslut om bostad med särskild service. Tillhandahålla serviceinsatser utan biståndsbedömning Basnämnden har under våren fattat beslut om att tillhandahålla vissa serviceinsatser i enlighet med bestämmelserna i befogenhetslagen. Detta innebär att personer över 67 år kommer att kunna få vissa serviceinsatser utan särskild prövning. Åtgärden har vidtagits för att öka äldres möjlighet att själv styra över insatsen och för att omfördela resurser för biståndsbedömning till mer komplexa utredningar. På grund av att avgiftsfrågan måste ses över för en

25 25(45) mängd insatser i förvaltningen och dessa måste harmonisera med avgifter för serviceinsatser, kommer tid för införande av servicetjänster att flyttas fram till mars Tidiga insatser - barn och unga Ett projekt i syfte att utveckla arbetssätt och metoder för tidiga insatser och hemmaplanslösningar pågår. Projektet drivs i nära samverkan med Barn, kultur och utbildningsförvaltningen. Nationella medel för att kartlägga kompetens och tillgodose utbildningsbehov hos socialsekreterare inom barn unga har rekvirerats från Socialstyrelsen. Våld i nära relationer Bas-nämnden har beviljats medel från Socialstyrelsen för att utveckla insatser inom detta område. Arbetet med att ta fram en handlingsplan har påbörjats och kommer att vara slutförd innan årets slut. Utbildningsinsatser pågår. En arbetsgrupp har bildats inom ramen för FTS:rådet i syfte att öka samverkan och utveckla insatser inom detta område. Tillgänglighet och information Nämnden har under våren fattat beslut om servicegarantier som nu tillämpas i verksamheten. Översyn av hemsidan är en ständigt pågående process men en större insats för att förbättra information och tillgänglighet har genomförts under sommaren. Information på hemsidan som rör psykisk ohälsa har granskats av Socialstyrelsen i särskild ordning och fått godkänt utan krav på åtgärder. En arbetsgrupp för att utveckla svarsgrupper i basförvaltningen har påbörjat sitt arbete. Hemsjukvård Ett genomförandeprojekt i syfte att skapa goda förutsättningar för ett kommunalt övertagande av hemsjukvården pågår i samverkan med landstinget. Nivå på skatteväxlingen har fastställts till 30 öre. En organisation för kommunens samlade hälso- och sjukvård, efter övertagandet, har fastställts av nämnden. Risk för höga kommunala hjälpmedelskostnader i samband med övertagandet har lyfts både lokalt och på länsnivå. Samtliga yrkesutövare från landstinget som erbjudits tjänst hos kommunen har tackat ja Uppföljning av planerade investeringar Investeringar genomförs enligt plan.

26 26(45) 4.2 Barn-, kultur- och utbildningsnämnden (BKU) Uppföljning av mål Bland kommunfullmäktiges övergripande mål till BKU-nämnden finns bland annat att nämnden ska bedriva en god verksamhet. Under våren har Sveriges Kommuner och Landstings studie Öppna jämförelser visat att Kramfors kommun har klättrat i ranking till placering 68, jämfört med placering Detta gör oss bäst i länet och bäst i Sverige på förbättring. Det som mäts är grundskolan och det resultat som eleverna presterar. Fokusområde Övergripande mål Framgångsfaktor KFs mål till nämnden Nämndens mål/uppdrag Mål 2013 Resultat 2013 Resultat 2012 Livsmiljön är god Elever i årskurs 9 ska uppnå målen i alla ämnen. 80% Se nyckeltal grundskola nedan. Eleverna ska fullfölja sina gymnasiestudier inom fyra år. Ännu inte tillgänglig 86% fullföljer inom 4 år (exkl IV) Medborgare och intressenter Nöjda medborgare Kommuninvån arna är nöjda med den kommunala servicens kvalitet och omfattning Informationen på hemsidan om nämndens verksamhet ska vara god. Tillgängligheten via telefon och e-post ska vara god. Alla elever ska vara läskunniga efter årskurs % 1) 2) Föräldrarna ska vara nöjda med förskoleverksamheten. Eleverna ska vara nöjda med fritidshemmens verksamhet. 100% 93% 95% 100% 97% Ingen mätning gjordes

27 27(45) Kommuninvån arna är nöjda med möjligheten att påverka Dialogen med medborgare och brukarna ska utvecklas. Fokusområde Övergripande mål Framgångsfaktor KFs mål till nämnden Nämndens mål/uppdrag Mål 2013 Resultat 2013 Resultat 2012 God och hållbar utveckling Kulturskolan ska vara tillgänglig för alla elever. Alla elever ska någon gång under sin skoltid ha tillgång till kulturskolan. Inget resultat finns tillgängligt ännu 3) Biblioteksverksamheten ska vara tillgänglig för alla medborgare. Antalet lån per invånare ska vara som lägst lika med riksgenomsnittet. Inget resultat finns tillgängligt ännu Riket 7,4 Kramfors 8,0 Verksamhetsprocesser God verksamhet Kulturverksamheten ska erbjuda mångfald och vara tillgänglig för alla medborgare. De kulturaktiviteter som genomförts visar på att målet kommer att uppfyllas. Förskoleklass 93 % Målet nästan uppfyllt. Höstens kulturutbud till barn och unga visar på att målet kommer att uppfyllas. Förskoleklass 91 % Alla elever ska trivas och må bra i skolan. 100% Årskurs 4 89 % Årskurs 7 89 % Årskurs 4 96 % Årskurs 7 94 % Andel behöriga till gymnasieskola ska förbättras varje år till dess målet är uppfyllt. Andel elever som fullföljer gymnasiet 100% 100% Gymn årskurs 1 98% 1) Andel utan anmärkning vid test i juni 2013: Fonologisk medvetenhet 98%, Ordavkodning 94%, Flyt i läsningen 89%, Läsförståelse 94%, Läsintresse 99% Gymn årskurs 1 95 %

28 28(45) 2) Andel utan anmärkning vid test i juni 2012: Fonologisk medvetenhet 99%, Ordavkodning 96%, Flyt i läsningen 85%, Läsförståelse 90%, Läsintresse 100% 3) De elever som slutade grundskolan 2012 och som har gått åk 1-6 i Kramfors kommun har alla någon gång varit med i kulturskolans verksamhet. Alla elever som gått åk 3 har varit med i obligatorisk orkesterklass. 63% av eleverna i åk 4-6 och 27% av eleverna i åk 7-9 har deltagit i ämneskurs, s k betalkurser. Fokusområde Övergripande mål Medarbetare Attraktiv arbetsgivare Framgångsfaktor Kompetensnivån ska vara hög bland medarbetarna inom förvaltningens alla verksamheter. Känslan av delaktighet, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i arbetet ska skapa trivsel. KFs mål till nämnden Nämndens mål/uppdrag Mål 2013 Resultat 2013 Resultat 2012 Andel med pedagogisk högskoleexamen: Förskola 67% Förskola 63% Fritidshem 80% Fritidshem 78% Förskola 75% Förskoleklass Förskoleklass Grundskola, 88% 83% gymnasieskola, Grundskola 92% Grundskola 95% Gymn 71% Gymn -- förskoleklass, fritidshem 100% Total sjukfrånvaro i procent av arbetstid ska minska. Minska 4,14% Fokusområde Övergripande mål Ekonomi God ekonomisk hushållning Framgångsfaktor KFs mål till nämnden Nämndens mål/uppdrag Mål 2013 Resultat 2013 Resultat 2012 Barn-, kulturoch utbildningsnämnden tkr ska ha en budget i balans Redovisning av nämndens ekonomi med prognos för helår Redovisat jan-aug föreg år Redovisat jan-aug Budget helår Avvikelse helår tkr Förvaltningsövergripande Verksamhetschef Barn Verksamhetschef Ungdom Bibliotekschef Kulturenhetsansvarig Totalt för nämnden

29 29(45) Orsaker till ekonomiska avvikelser Delårsbokslut per för BKU-nämnden har upprättats. Prognosen pekar mot ett underskott på 9,7 mkr. Inom verksamhetsområde Barn pekar det ekonomiska utfallet mot ett underskott på 4,2 mkr. Inom förskolan beror det aviserade underskottet dels på högre kostnader för pedagogisk omsorg på 500 tkr och dels på att familjecentralens hyreskostnad har ökat. Kostnaden för måltider på förskolan är svåra att bedöma till följd av att vi hade svårt att prognostisera antal barn. Inom grundskolan beror det aviserade underskottet främst på att avsatta medel för resurs utöver grundbemanning inte kommer att räcka till. Andra bidragande orsaker till underskottet är att skolskjutsar blir 600 tkr dyrare än budgeterat samt en ökad kostnad för bidragsbeloppen och interkommunal ersättning för grundskolan på 500 tkr. Inom verksamhetsområde Ungdom pekar det mot ett underskott på 6,4 mkr. Avikelsen beror bl.a. på kostnaden för elever i behov av särskilt stöd har ökat. Gymnasieskolan redovisar i dagsläget ett stort underskott. Arbete med att ta fram en åtgärdplan för att sänka kostnaderna pågår genom att gymnasieskolans ledning har påbörjat arbetet med att åskådligöra elev- och kostnadsutvecklingen fyra år framåt. Arbetet är viktigt för att göra rätt prioritering eftersom felaktiga beslut leder till högre kostnader, exempelvis lägga ner fel program. Budgeten för interkommunal ersättning ser dock ut att kunna ge ett visst överskott. Detta genom att eleverna har sökt program med ett lägre programpris än vad som antogs när budgeten lades och i högre grad än förväntat sökt kommunens egna gymnasieskolor Åtgärdsprogram för att nå målen Den stora utmaningen ligger i att organisationen kan genomföra ett kvalitativt arbete med tilldelade resurser. Under de senaste åren har organisationen varit alltför kostsam och under hösten har ett stort utbildningsprogram genomförts med skolledare, assistenter, ekonomer och verksamhetschefer. I denna process konstaterades att mycket av det arbete som görs är bra. Framförhållningen i vissa processer kan dock behöva bli bättre vilket innebär att planeringen för budget och resurser sker under hösten året före nästa läsår. Under hösten 2013 läggs alltså budgeten för hösten 2014 vilket påverkar våren 2015 då detta är samma läsår. Detta måste bli tydligare. Nyttjandet av resurser för att öka måluppfyllelsen utvärderas kontinuerligt och bättre arbetssätt kompletterar pedagogers arbete i förskolan, grundskolan och gymnasiet Uppföljning av nyckeltal 15 okt okt okt okt 2012 Förskola Anställda, andel (%) årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning, kommunal regi Barngrupp, antal barn per avdelning, kommunal regi 17 15,9 17,9 18,9 Fritidshem Anställda, andel (%) årsarbetare med ped. högskoleutb., kommunal regi Elevgrupp, antal elever per avdelning, kommunal regi 29,3 34,3 34,3 33,5 Personaltäthet, antal elever per årsarbetare, kommunal regi 14,1 14, ,4 Förskoleklass Lärartäthet, antal elever per lärare (heltidstjänst) 18,9 17,9 16,7 23,1 Årsarbetare i huvudmannens skolor, andel (%) med ped högskoleexamen