R ÄDDNINGSTÄNSTEN H ÖGA KUSTEN ÅDALEN

Transkript

1 R ÄDDNINGSTÄNSTEN H ÖGA KUSTEN ÅDALEN ÅRSREDOVISNING 2008

2 2 Innehållsförteckning Räddningstjänsten Höga Kusten-Ådalen 3 Räddningschefen om Vad gör Räddningstjänsten med dina pengar? 6 Organisation 7 Räddningsinsatser 8-9 Med fokus på medborgarnas skydd mot olyckor Kansliet och de administrativa frågorna Vad är målet med verksamheten under 2008? Personalekonomisk översikt Ekonomisk översikt Förbundet och pensionsskulden Driftsredovisning och ekonomiska mål Investeringsredovisning Redovisningsprinciper Resultaträkning Betalningsflödesrapport Balansräkning Noter

3 3 Räddningstjänsten Höga Kusten-Ådalen Kommunförbund för Härnösand, Kramfors och Sollefteå kommuns räddningstjänster Vision och verksamhetsidé Mål och uppdrag Alla människor som bor eller vistas i Härnösand, Kramfors och Sollefteå känner sig trygga och är förvissade om att systematiskt arbete för att öka medborgarnas säkerhet prioriteras. Räddningstjänsten Höga kusten - Ådalen bidrar till detta genom att försörja ägarkommunerna, dess invånare, näringsidkare och andra med professionellt utförda tjänster inom hela området skydd mot olyckor. Räddningstjänsten Höga Kusten - Ådalen är ett kommunalförbund som arbetar för ett säkrare samhälle och vårt uppdrag sträcker sig från vardagens olyckor till katastrofer och krig. Vi satsar på förebyggande arbete i vid bemärkelse för att minska antalet olyckor och deras effekter. För att hantera de olyckor som ändå inträffar har vi en väl fungerande utryckningsverksamhet. Som modern och professionell räddningstjänstorganisation arbetar vi utåtriktat och sätter samverkan med andra och miljöhänsyn i första rummet. Ledstjärnan i alla sammanhang är att vi skall förtjäna uppdragsgivarnas och allmänhetens förtroende. I enlighet med Lag om skydd mot olyckor (2003:778) skall kommunen upprätta ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet och ett handlingsprogram för räddningstjänst. Kravet gäller olyckor som kan leda till räddningsinsats, dvs. ingripande med stöd av räddningstjänstbegreppet i lagstiftningen. Med räddningstjänst avses i lagen de räddningsinsatser som kommunerna skall svara för vid olyckor och överhängande fara för olyckor, för att hindra och begränsa skador på människor, egendom eller i miljön och som kan inträffa såväl i fred som under höjd beredskap. Skyldighet för räddningstjänsten att ingripa föreligger endast om detta är motiverat med hänsyn till behov av ett snabbt ingripande, det hotade intressets vikt, kostnaderna för insatsen och omständigheterna i övrigt. Varje år utarbetas också en verksamhetsplan för arbetet i förbundet.

4 4 Räddningschefen året 2008 Räddningstjänst Under 2008 inträffade ett par lite större händelser där organisationen verkligen sattes på prov. Den 18 juni eldhärjades den stora svinfarmen Hovs gård i Prästmon och nästan 3000 grisar fick sätta livet till. Det rapporterades om händelsen i lokal- som riksmedia och vi fick motta såväl kritik som beröm både direkt och i pressen. Rent räddningstekniskt vill jag ändå lyfta fram att det var en riktigt bra insats. Redan tidigt i utlarmningsskedet fattades beslut om att kalla på förstärkning från alla håll. Som exempel kan nämnas att räddningsstyrkan från Kramfors/Sollefteå flygplats var framme på brandplatsen redan efter ca: 25 minuter. Utöver dessa var Sollefteå, Kramfors och Nylands insatsstyrkor insatta i släckningsarbetet. Det är ofta svårt att tidigt förstå vidden av en större olycka och det leder till att man är lite försiktig i början men denna gång begicks inte det misstaget vilket var riktigt bra. Detta faktum sammantaget med de beslut som fattades av räddningsledningen på plats ledde till att mer än halva gården och nästan 3000 grisar kunde räddas och att verksamheten kunde fortsätta. Nästa lite större händelse var den skogsbrand som bekämpades på Rävsön ute i Höga Kusten området. Även här utfördes arbetet av personal från flera styrkor i förbundet. Befäl och brandmän från Härnösand, Kramfors, Nordingrå och Ullånger var aktivt insatta i arbetet men även Sollefteå berördes då viss materiel därifrån förflyttades till brandplatsen. Ännu en gång har hemvärnet visat vilken enorm resurs de utgör och de deltog med ca: 15 män och kvinnor under hela räddningsarbetet. Trots detta slutar notan på drygt kr. Dessa två exempel visar på att idén med ett kommunalförbund för att befrämja samverkan är klok. Vi har uthållighet över tiden och kan på relativt kort tid samla ganska stora insatsstyrkor utan någon som helst byråkrati eller annat krångel. Ekonomiskt resultat Förbundet redovisade ett negativt resultat på knappt 1 Mkr för årets första åtta månader och prognosen var -1,7 Mkr för hela året. Anledningen var återigen att kostnaden för pensionerna var högre än det som antagits tidigare. I delårsbokslutet angavs att vi ännu en gång skulle försöka gå till botten med hur dessa beräkningar genomförs. Direktionen beslutade därför, , att uppdra åt räddningschefen att utreda hur pensionsskulden beräknas och se över de interna rutiner som finns. Utredningen visade att de antaganden som de senaste prognoserna byggt på inte var i enlighet med de riktlinjer som Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, gav ut Riktlinjerna benämns RIPS 07. Den viktigaste skillnaden består i antagandet av beräknad avgångsålder för de heltidsbrandmän som har rätt att gå med så kallad särskild avtalspension om vissa villkor är uppfyllda. RIPS 07 anger att avgångsåldern 60 år skall användas om inte den enskilda organisationen kan visa egna, bättre, antaganden. I våra tidigare prognoser har åldern satts till 58 beroende på ett missförstånd mellan pensionsförvaltaren och förbundets administration. Resultatet för 2008 påverkas i positiv riktning av ovanstående förändring på grund av för stor avsättning tidigare. Resultatet för 2008 landar till slut på + 1,3 Mkr.

5 5 Tid för utveckling Uttrycket gasa och bromsa samtidigt passar väl in på den situation som räddningstjänstförbundet befinner sig i för närvarande. Ägarkommunernas sedan tidigare ansträngda ekonomi försämras drastiskt till följd av finanskris och lågkonjunktur. Samtliga kommuner tvingas skära ner i verksamheten de närmsta åren och detta kommer sannolikt även att drabba räddningstjänstförbundet. Till detta skall dessutom läggas ökade kostnader för pensioner enligt tidigare resonemang, införande av ett nytt radiokommunikationssystem (RAKEL), och ökade lokalkostnader pga otidsenliga och slitna deltidsbrandstationer. Sammantaget kan det röra sig om allt mellan 4 och 7 mkr som måste sparas fram till Parallellt med detta skall en ny befäls- och ledningsorganisation införas i enlighet med direktionsbeslut som fattades under senhösten. Den nya organisationen skall ytterligare stärka bilden av att förbundet är en organisation och ett gemensamt högre befäl (benämnt insatsledare) skall svara för hela insatsområdet. Utöver detta finns principbeslut på att en gemensam räddningschefsberedskap med Sundsvall/ Timrå/Ånge är eftersträvansvärd. Detta kan då på sikt leda till ännu bättre samordning såväl operativt som strategiskt. Avslutningsvis vill jag tacka för mig då jag vid årsskiftet går vidare mot nya utmaningar efter nästan 7 intensiva år som räddningschef. Jag har varit med om att bygga upp verksamheten och försöka få såväl beslutsfattare som medarbetare att se vikten av ett utvecklat samarbete. Förändringsarbete tar tid men min bestämda uppfattning är att invånarna i Sollefteå, Kramfors och Härnösand har ett bra skydd i den verksamhet som bedrivs och de kan känna sig förvissade om att det är en professionell och välutrustad organisation som kommer om olyckan ändå skulle vara framme. Räddningstjänsten Höga Kusten Ådalen står sig mycket väl i jämförelse med såväl stor som liten! Det är med visst vemod jag kliver av tåget mitt i den spännande och utmanande tid som nu stundar. Ny räddningschef är utsedd och det blir Mats Granath som nu tar vid och jag önskar honom och alla medarbetare lycka till. Peter Carlstedt, Räddningschef

6 6 Vad gjorde Räddningstjänsten med dina pengar under 2008? Vad gör vi med 100 kr? 75 kr till personalkostnader, t.ex. löner, pensioner 13 kr till rena hyreskostnader 12 kr till förbrukningsvaror, köpta tjänster och övrigt i driften t.ex. reparationer, underhåll eller annat material

7 7 Organisation RÄDDNINGS- CHEF Avdelning SKYDD Avdelning RÄDDNING & KANSLI Avdelning DELTID Heltidsstation SOLLEFTEÅ Heltidsstation KRAMFORS Heltidsstation HÄRNÖSAND JUNSELE RAMSELE NÄSÅKER NYLAND ULLÅNGER NORDINGRÅ VIKSJÖ (Räddningsvärn)

8 8 Räddningsinsatser Förbundets räddningsarbete Förbundets mål är att verka för ett säkrare samhälle och har som uppgift att verka före, under och efter en olycka. Förbundet har tre heltidsstationer, sex deltidsstationer och ett värn som arbetar operativt med räddningstjänst, och som rycker ut när larmet går. Förutom detta har förbundet en mer strategisk avdelning som arbetar med räddningsinsatser mer strategiskt och förbundsövergripande. Uppgiften ligger där i att utveckla de delar av begreppet räddningstjänstinsats som tillhör planering inför olycka och att genomföra insatser. Insatser under året Under 2008, är det totala antalet räddningsinsatser inom förbundet som ett normalår. Mindre glädjande är att trafikolyckorna har öka och att 52 procent av trafikolyckorna ägde rum under de tre första månaderna. Vägbanorna under denna period var mer spåriga än vanligt vilket gav en högre andel avåkningar. Årets största insats var den skogsbrand på Rävsön som pågick mellan den 5 och 7 augusti I förbundet har vi tyvärr svårt att utvärdera dessa insatser då dessa faller in under Hälso- och sjukvårdslagen vilket gör att alla uppgifter är sekretesskyddade. Vi kan dock konstatera att det utgör ett mycket viktigt komplement till den ordinarie ambulansverksamheten. Automatlarm Räddningstjänsten har problem med att många av automatlarmen är onödiga. Automatlarmen fortsätter att öka trots styrning med avgifter och avtalsskrivningar. Detta har föranlett att förbundet satsar på att följa upp orsaker till larmen och föreslå åtgärder för att undvika onödiga larm. Efter sammanställning och implementering av rutinerna första kvartalet så har arbetet under resten av året varit att följa upp att rutinerna fortgår som planerat. Erfarenhetsåterföring Alla insatser som genomförs följs kontinuerligt upp av Räddningsavdelningen och erfarenheter från insatserna förs tillbaka in i organisationen. Dessa underlag fungerar som stöd till fortsatt utveckling av förmågan att genomföra räddningsinsatser. I väntan på ambulans Kommunernas önskan är att bereda fler medborgare möjligheten att nyttja räddningstjänstens beredskap och kompetens när ambulans för tillfället inte finns inom godtagbart avstånd. Larmtypen IVPA - I Väntan På Ambulans är också för förbundets deltidskårer den mest frekventa larmtypen. 64 procent av Nordingrås utryckningar och 68 procent av Junseles utryckningar, var just IVPA. Visionen är att skapa bra förutsättningar för ledning av stora som små insatser.

9 Olyckstyp / År Brand i byggnad Brand ej i byggnad Trafikolycka Utsläpp av farligt ämne Drunkning-/tillbud Nödställd person Nödställt djur Stormskada Annat ras Översvämning av vattendrag Annan vattenskada Annan olycka Automatlarm, ej brand/gas Förmodad brand Falsklarm brand Förmodad räddning Falsklarm räddning I väntan på ambulans Hjälp till ambulans Hjälp till polis Hiss ej nödläge Annat uppdrag Totalt

10 10 Med fokus på medborgarnas skydd mot olyckor Skydd mot Olyckor Förbundets Skyddsavdelning har till uppgift att arbeta med förebyggande områden alltså det som ska ske innan en olycka inträffar, helst med slutresultatet att färre olyckor inträffar. Området med fokus på medborgarnas skydd innefattar: Tillsyn Rengöring (sotning) Utbildning, rådgivning och information Krishantering. Tillsyn Tillsynen över brandskyddet och tillsynen över brandfarlig vara är ett av våra medel för att uppnå den vision om ökad trygghet och säkerhet hos medborgarna. Förbundet har genomfört ett hundratal tillsyner under delåret, på olika grunder. En tematillsyn har också gjorts avseende skolor. Tillsynen ska resultera i riktlinjer och vägledning för alla inspektörer som kommer att göra tillsyn på skolor. Tillsynerna går enligt plan med några färre än tidigare år vilket delvis beror på att internt arbete inom den nya avdelningsstrukturen har inneburit att vi ligger efter. Inom tillsynsområdet har avdelningen dock arbetat fram reviderade tillsynsrutiner samt uppdaterat verksamhetssystemet. Under andra tertialet har tillsyn på livräddningsutrustning vid hamnar och badplatser genomförts. 5 hamnar och 12 badplatser i Härnösands kommun har fått tillsynsbesök. Tillsynen har till viss del varit ny för räddningstjänsten och resulterat i en del nya frågeställningar kring bland annat ansvarsfördelning för skyddet och bedömning av vad som är skälig nivå på livräddande utrustning. Utbildning, rådgivning och information En av förbundets uppgifter är att sprida information, rådgivning samt att erbjuda utbildning inom valda områden. Under året har en utmaning varit att utbilda i Heta Arbeten för arbetare från Polen, detta med hjälp av tolk. Dessutom har kontakt skapats med ett Finländskt företag som vill ha utbildning på finska i heta arbeten och första hjälpen. Förhoppningsvis resulterar detta i ett omfattande utbildningspaket för företaget. En uppgörelse med skolan i Sollefteå har skett under andra tertialet avseende utbildning av lärare m.fl. Under sommaren har ett förbundsgemensamt system för planering av externutbildningen vuxit fram. Glädjande är att vi i år inte kan redovisa en enda brand i samband med jul och nyårsfirandet vilket kan tyda på ett gott förebyggande arbete

11 11 Krishantering Arbetet med krishantering har fokuserat på framförallt arbetet med risk och sårbarhetsanalysen hos de olika delarna av kommunerna. Utbildning i krishanteringssystemet har genomförts till viss del i kommunerna. Härnösand och Kramfors kommun har genomfört en större STAB:s och ledningsövning (ELOFF) under hösten där respektive krisledningsnämnd och flera samverkande myndigheter deltog. Rengöring och brandskyddskontroll Efterfrågan och intresset för att sota och rengöra sin egen anläggning har svalnat en hel del ute i kommunerna. Brandskyddskontrollerna fortsätter att genomföras och under året har 39 st. föreläggande utfärdats på objekt i kommunerna. Under året har vi genomfört tre kurser i egensotning. 62 % av deltagarna har begärt och fått beviljat egensotning. Totalt under året registrerades 28 godkända egensotare och totalt sett finns det 247 egensotare i området. Efterfrågan och intresset för att sota och rengöra sin egen anläggning har svalnat en hel del ute i kommunerna. Brandskyddskontrollerna fortsätter att genomföras och under året har 85 förelägganden utfärdats på objekt i kommunerna, varav 46 var utan åtgärd vid årsskiftet. Föreläggandena rör i allra flesta fall takanordningar och stegar.

12 12 Kansliet och de administrativa frågorna Under 2008 satsades på att förbättra den administrativa servicen i förbundet, och ett regelrätt kansli/administrativ avdelning upprättades. Anledningen var att skapa tydligare stödfunktioner till ledningen, samt att höja både kvaliteten och servicegraden för de anställda. Kansliets uppgifter var framför allt att stödja och ge service till hela verksamheten med: Ekonomi- och löner (budget, prognoser, redovisningsrutiner, osv. Verksamhetsuppföljning Post och ärendehantering Beredning av direktionsmöten Personalärenden Interna webben Webbtjänster IT/Telefoni support Övriga administrativa tjänster Under året har kansliet, förutom det löpande, haft som tre stora projekt. Målet var att införa system för verksamhetsplanering och uppföljning på ett mer systematiskt sätt arbeta fram en ny intern websida för förbundet införa helt ny arkiv- och diarierutin Resultat: Verksamhetsplaneringens resultat för måluppfyllnad och gemensamt planeringsarbete, presenteras på nästkommande sida. Den nya interna sidan, VATTNET såg sitt första ljus precis när året var slut, och ska utvecklas mer under Utifrån det nya ärendehanteringssystemet och enligt den nya diarieplanen så har vi presenterat förbundets ärendestatistik enligt tabellen som följer. Av förbundets totala antal ärenden, är enbart ca 28 % av ärendena fortfarande öppna, vilket också kan förklaras av de ansvarig handläggarna. Det kan vara olika frister, eller andra tider som motparten eller förbundet måste rätta sig efter p.ga lagkrav, t.ex i tillsynsfrågor för att kunna åtgärda de saker som finns i ärendet. Vi kan inte hitta några oförklarligt långa väntetider, utan ser att förbundet kan handlägga sina ärenden utan någon fördröjning i handläggningstid som drabbar allmänhet/kund. Ovanstående projekt skapades framför allt för att att kunna kvalitetssäkra och höja servicenivån internt till ägarkommunerna, personal och ledning, samt till övriga medborgare och kunder.

13 13 Ärendestatistik 2008 Ärendekod Område Antal ärenden Stängda Öppna 10 Allmänt Ekonomi Personal IT/Telefoni Tillsyn enligt 5 kap. 2 LSO Händelsbaserad tillsyn LSO Tillsyn LBE Händelsebaserad tillsyn LBE Samplanerad tillsyn LSO/LBE Händelsebaserad samplan. tillsyn LSO/LBE Tillsyn Farlig verksamhet Allmänt förebyggande Automatlarm Inbrottslarm Bygglov, Bygganmälan Utbildning och extern info Brandfarlig, explosiv vara Föreläggande och sotning Skyddsrum Detaljplaner/Översiktsplaner Allmänt Operativ Räddningstjänst Sakkunnigs utlåtande En blick in i VATTNET!

14 14 Vad är målet med verksamheten under 2008? I det aktuella handlingsprogrammet omfattas den totala verksamheten ur de lokala säkerhetsmålen. Ur handlingsprogrammet har förbundet valt att dela in vår verksamhetsplan under 2008 i fokusområden. Som en självklarhet sätts generella mål i: sakverksamheten för förbundet i sig, där också avdelningarna har specifika verksamhetsmål för sakverksamhet. I övrigt har vi valt att ur handlingsprogrammets kapitel 5, 6 och 7, och utifrån diskussion om den nya organisationens behov koncentrera oss på: kompetens rekrytering och personalförsörjning ekonomi och uppföljning arbetsmiljö samverkan Utifrån dessa fokusområden, arbetades det ut generella mål för förbundet som varje avdelning bröt ner i delprocesser. Sammanfattning Antal mål i förbundet 48 Antal delmål/processer i förbundet (för att uppnå huvudmål) 115 Måluppfyllnad i förbundet per 31/8 75% Fokusområden Kompetens Antal kompetensmål i förbundet 8 Antal delmål/processer i förbundet (för att uppnå huvudmål) 20 Måluppfyllnad i förbundet per 31/ % Rekrytering Antal rekryteringsmål i förbundet 3 Antal delmål/processer i förbundet (för att uppnå huvudmål) 4 Måluppfyllnad i förbundet per 31/ % Arbetsmiljö Antal arbetsmiljömål i förbundet 5 Antal delmål/processer i förbundet (för att uppnå huvudmål) 10 Måluppfyllnad i förbundet per 31/ % Samverkan Antal samverkansmål i förbundet 8 Antal delmål/processer i förbundet (för att uppnå huvudmål) 16 Måluppfyllnad i förbundet per 31/ % Rutiner Antal mål kring rutiner i förbundet 5 Antal delmål/processer i förbundet (för att uppnå huvudmål) 19 Måluppfyllnad i förbundet per 31/ % Övriga arbetsområden Antal mål i förbundet 19 Antal delmål/processer i förbundet (för att uppnå huvudmål) 46 Måluppfyllnad i förbundet per 31/ %

15 15 Delprocesser Skydd Räddning Deltid Kramfors Härnösand Sollefteå Totalt % Avslutade, färdiga delmål ,5 86,5 75,22% Ej påbörjade delmål som ej kommer att avslutas ,5 28,5 24,78% ,00% Resultat Att arbeta med systematisk verksamhetsplanering Ur sammanfattningen av de uppfyllda målen kan man konstatera att förbundet nått 75 % av sina uppsatta mål, vilket kan ses som ett bra resultat. Man kan se att det är de processer som har en lång omställelsetid och långa förberedelser såsom kompetensmålen och arbetsmiljömålen som gått aningen sämre, men som ändå totalt sett nått över 50 %. Inget område har hamnat under 50 %. Totalt sett i förbundet kan man inte utröna några arbetsmiljöproblem såsom ovanligt höga sjuktal, många olyckstillbud eller hög personalomsättning. Troligen är det p.ga av ovanstående som är orsaken till varför arbetsmiljömålen inte uppfyllts i samma takt som de övriga målen, när man i tidsbrist måste prioriteras vad som ska göras i en verksamhet. Orsaken till varför arbetsmiljömålen ligger lägst i måluppfyllnad ska utredas under Eftersom förbundets till stor del handlar om den personal som finns i det, så är ändå kompetens, arbetsmiljö och samverkan som ligger i fokus för kommande års verksamhetsplaner. När man ändrar ett sätt att arbeta och följa upp i en verksamhet, är det alltid något som måste få ta sin tid, och som bör respektera och anpassas till den organisationskultur som finns i verksamheten. Att arbeta med systematisk verksamhetsuppföljning, som både ledstjärna och morot, är en process som tar lång tid att få på banan när det inte funnits tidigare. Om man inte arbetat med systematisk kvalitetssäkring av sina verksamhetsmål, eller haft en otydlig verksamhetsplanering tidigare kan det vara svårt för en hel verksamhet att ställa om sitt arbete till ett sådant tankesätt. Förbundet har i tidigare år inte arbetat med verksamhetsuppföljning på detta sätt, vilket gör att uppföljningen och följande krav på agerande på eventuella dåliga resultat inte alltid från förbundets ledning varit tydlig eller känts självklar för de chefer som varit inblandade. Många områden som finns i verksamhetplanen har också varit något som krävt ledningsbeslut, som inte hunnits med. Totalt sett så har vi ändå fört in ett nytt sätt att tänka på verksamhetsuppföljning i förbundet och målet på sikt är att kunna arbeta med balanserade styrkort i sin verksamhetsuppföljning. Allt för att kunna mäta andra kriterier, i nya dimensioner såsom effekt på allmänhet och kund osv. Detta är något förbundet räknar med på att kunna införa inom några års tid, då tanken att arbeta med kvalitetsstyrning är mer mogen i organisationen.

16 16 Personalekonomisk översikt Personalfrågor Direktionen för räddningstjänsten Höga Kusten Ådalen har till uppgift att fastställa ramarna för personalpolitiken och detta utförs främst genom att besluta om olika policydokument. Dessa skall vara levande och väl kända av alla i organisationen. Heltidsstyrkor finns på brandstationerna i Sollefteå, Kramfors och Härnösand och deltidsanställd brandpersonal finns vid 8 brandstationer. Kravet för dessa är att de bor och arbetar i närheten av sin brandstation. Personalen har beredskap var 3:e eller var 4:e vecka. I förbundet finns dessutom ett räddningsvärn där personalen vid värnet får ersättning för sina insatser vid räddningstjänst samt övningar. Någon beredskapsskyldighet finns inte. Räddningstjänsten Höga Kusten Ådalen har 3 kvinnor tillsvidareanställda under 2008, två på kansli och en som arbetar som krishanteringshandläggare. Ambitionen är dock att aktivt verka för en jämnare könsfördelning framåt, och på vikariesidan för brandpersonalen ser vi en tendens till fler kvinnor i förbundet framåt. Sjukdom Sjukfrånvaron inom förbundet är lågt, och statistiken visar att den blir lägre. Då förbundet har låg sjukfrånvaro så görs inga särskilda insatser på detta tema. Däremot så har förbundet fysisk träning på varje arbetspass och detta har självklart en förebyggande effekt och det är sannolikt en av förklaringarna till de låga sjukfrånvarotalen.

17 17 Tabeller och statistik Heltid/Dagtidsstyrkor/Kansli (tillsvidareanställda) 31/ Åldersfördelning Män Kvinnor Totalt / Män Kvinnor Totalt Befäl- och heltidssstyrkor (tillsvidareanställda) Deltidsstyrkor och värn (beredskapsanställda) Kansli och ledning (tillsvidareanställda) Summa Timanställd extrapersonal Total summa / Medelålder Män Kvinnor Totalt 43, ,3 Totalt arbetad tid Män Kvinnor Totalt A: <=29 ÅR B: ÅR C: >=50 ÅR Totalsumma:

18 18 Totalt sjukfrånvaro i % 2008 Sjukfrv Arb tid Sjukfrv tim tim % A: <=29 ÅR ,7% B: ÅR ,0% C: >=50 ÅR ,4% Totalsumma: ,1% Anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid (timmar) Total sjukfrånvaro av sammanlagd ordinarie arbetstid (timmar) Total sjukfrånvaro av arbetad tid 3,2% 1,7% 0,8% 1,1% Summa sjukfrånvaro för kvinnor (timmar) Summa sjukfrånvaro för män (timmar) Sjukfrånvaro för personal under 29 år (timmar) Sjukfrånvaro för personal år (timmar) Sjukfrånvaro för personal 50 år eller mer (timmar) Total sjukfrånvaro Genomsnittlig sysselsättningsgrad för tillsvidareanställda 99% 99% 99% 99% Sjuk 59 dgr eller mer 55% 55% 0% 0%

19 19 Ekonomisk översikt Resultat hittills i år 2008 års nettoresultat på helår visar på ett positivt resultat på tkr. Intäkter Av förbundets totala intäkter på dryga 70 mkr utgör ca 91 % av intäkterna av medlemskommunernas bidrag. Resterande del av intäktssidan är baserat på försäljning av olika tjänster som förbundet erbjuder samt en del ersättningar för t.ex. hyror, eller andra utförda tjänster som ersätts av t.ex. kommun eller stat. Försäljningen av utbildnings- och konsulttjänster har en del i det resultat som förbundet genererat, men ligger tyvärr under budget. Kostnader Av förbundets totala kostnader, består 75 % av personalkostnader, såsom löner/arvoden, arbetsgivaravgifter, semesterskuldsökningar och pensioner. Resterande 25 % handlar framför allt om driftskostnader för att kunna upprätthålla Räddningstjänst. Det handlar framför allt om hyror, samt underhåll och drift av maskiner och inventarier, inköp av arbetskläder, larmkostnader (alarmering och larmöverföring), datakommunikation samt avskrivningar eller andra finansiella kostnader. 30 FÖRSÄLJNINGSMEDEL 31 TAXOR OCH AVGIFTER 33 TAXOR OCH AVGIFTER 34 HYROR OCH ARRENDEN 35 BIDRAG 36 FÖRSÄLJN VERKSAMH ENTREPR Förbundets kostnader 10 PERSONAL 20 DRIFT 30 EXTERN UTBILDNING 40 TILLSYN 50 OPERATIV RÄDDNINGSTJÄNST 60 UPPDRAG 70 KAPITALKOSTNADER

20 20 Förbundet och pensionsskulden Pensionsproblemet Heltidsanställda brandmän har ett förmånligt pensionsavtal som kostar kommunerna en hel del. Avtalet innebär bl.a. att brandmän i utryckningstjänst, som uppfyller kravet om 30 års anställning med minst 25 år i utryckning, har rätt att avgå med pension vid 58 års ålder. I slutet av 2008 beställdes det från förbundets sida en ny prognos från KPA som visar en förskjutning av kommande pensionskostnader som drabbar förbundet särskilt under 2009, och inte 2008 som vi tidigare redovisat. Framåt 2013 klingar ökningen av skulden av mot lägre belopp, även om problemet kvarstår under den tiden. Utifrån prognosen vi har, kan vi ej utläsa längre fram i tiden. I en kommun är andelen brandmän med denna möjlighet så pass liten i förhållande till det totala antalet anställda att någon särskild hantering ofta inte behövs. Men i organisation där en stor andel av personalen har denna möjlighet så måste kostnaderna synliggöras på ett annat sätt. Detta var en av de svårare frågorna inför bildandet av räddningstjänsten Höga Kusten Ådalen. Kommunerna har tillsammans med KPA, som är förbundets pensionsförvaltare, utarbetat en modell som i korthet består av två delar. En finansieringsöverenskommelse parterna emellan Ökat PO - pålägg i förhållande till kommunförbundets rekommendation Finansieringsöverenskommelsen innebär att kostnaden för avtalspensionerna fördelas mellan kommunen och förbundet i relation till hur länge den enskilde varit anställd hos respektive arbetsgivare. På lång sikt kommer förbundet att själv svara för dessa kostnader. Diskussionen utifrån prognosen från KPA, visar dessutom att förbundet troligen framåt måste budgetera med ett ca % högre pålägg på personalkostnaderna än vi tidigare räknat med. Detta bör förbundet räkna med under minst de kommande fyra-fem år, för att klara kommande pensionsskuldsförändringar, vilket slår direkt mot verksamheten. I kombination med besked om minskade intäkter i övrigt, skapar det ett problem för verksamheten kommande år, som kommer att kräva åtgärder. Förbundet redovisar för 2008 ett positivt resultat på ca 1,3 miljoner kr, som avsätts för att täcka kommande pensionskostnader. Den totala besparingen som förbundet medvetet gjort för detta problem går att utläsa i not 15, Eget Kapital. Från förbundets sida är beräkningen av pensionsskuldsprognosen ett stort problem eftersom det drabbar resultatet direkt. Under 2008 har SKL:s styrelse i ett brev till regeringen uppmanat att tillsätta en utredning som bl.a ska utreda förutsättningarna för den kommunala pensionsredovisningen. Från förbundets sida hoppas vi att nya förutsättningar för beräkning av pensionsskuld på sikt kan utredas, så att det speglar en tydligare ansvarsbild för detta åtagande utan att drabba driften specifikt. Prognos Pensionsskuld

21 21 Allmän pension För allmän pension och kollektivavtalad tjänstepension har förbundet valt en försäkringslösning som innebär att premier för detta löpande betalas till KPA. Vi har också enligt Rådet för kommunal redovisning från december 2007( RKR 17, Värdering av och upplysningar om pensionsförpliktelser) i not 15 redovisat våra pensionsförpliktelser i form av att redovisa det värde som finns vid periodens början, de väsentliga poster som förändrat avsättningen samt det redovisade värdet vid periodens slut. Förpliktelsen att tillämpa denna rekommendation gäller från räkenskapsåret 2008 men som vi också redovisade i redovisningen Räddningstjänsten Höga Kusten Ådalen står liksom den övriga offentliga sektorn inför stora pensionsavgångar de närmaste åren. Den riktigt stora omställningen inleds omkring 2015 då teoretiskt 19 personer kan komma att bytas ut inom loppet av fyra år. Detta motsvarar ca 1/4 av dagens heltidsorganisation. Förbundets bedömning i nuläget är att vi inte behöver vidtaga några särskilda åtgärder ännu. Det är först inför perioden som behovet kan bli så stort att det krävs särskilda åtgärder och en uttalad strategi. Pensionsavgångar Teoretiskt ÅR Antal

22 22 Driftsredovisning och ekonomiska mål Balanskrav och finansiella mål Även kommunalförbund står under lagen om balanskrav. Målet är att resultatet skall uppgå till 0,5% av omsättningen. För helåret 2008 kan konstateras att förbundet når det finansiella målet. Vinsten tillsammans övrigt avsatt kapital för detta ändamål (se not 7, Årets resultat, samt not 15 Eget Kapital) kommer att användas för att täcka pensionskostnadsökningen som kommer med nästan tre miljoner i ökning under Driftsredovisning När det gäller personalkostnader enligt denna uppställning så ligger de högre än tidigare perioder vilket förklaras åter igen med pensionsproblemet för aktuell period som behandlas särskilt. Den differens som finns, kring utfallen tidigare år, gäller bla extern utbildning. Området har visat ett betydligt lägre resultat än förra året. Förklaringen är oklar, men kan förklaras med att dels 2007 var ett undantagsår, men också att ansvarig för utbildningsplanering befunnit sig under utbildning under våren. Organisationsförändringen har också skapat en del förseningar i uppstartsarbetet för den förebyggande avdelningen. Förhoppningen är att bättre personalplanering och ett mer systematiskt säljarbete samt längre framförhållning i utbildningsplaneringen inför 2009.

23 Intäkter Redovisat Redovisat Redovisat 10 PERSONAL kr kr kr 20 DRIFT kr kr kr 30 EXTERN UTBILDNING kr kr kr 40 TILLSYN kr kr kr 50 OPERATIV RÄDDNINGSTJÄNST kr kr kr 60 UPPDRAG kr kr kr Summa kr kr kr Kostnader Redovisat Redovisat Redovisat 10 PERSONAL kr kr kr 20 DRIFT kr kr kr 30 EXTERN UTBILDNING kr kr kr 40 TILLSYN kr kr kr 50 OPERATIV RÄDDNINGSTJÄNST kr kr kr 60 UPPDRAG kr kr kr 70 KAPITALKOSTNADER kr kr kr Summa kr kr kr

24 24 Investeringsredovisning Vid bildandet av Räddningstjänsten Höga Kusten Ådalen övertog förbundet fordon och inventarier från förbundsmedlemmarna till ett bokfört värde om drygt 10,2 mkr. Detta finansierades med reverser och förbundets skulder till kommunerna fördelade sig enligt nedanstående tabell. Kommun Härnösand Kramfors Sollefteå Summa Under 2008 har förbundet återbetalt skulden till samtliga kommuner och skulden är därmed borta, vilket sänker de finansiella kostnaderna mot tidigare år. Under våren 2007 beslutade direktionen om en investeringsplan för och nedanstående tabell redovisar bokfört läge vid årsskiftet. Investeringarna för 2008 kan utläsas ur nedanstående tabell. Det är levererat ett nytt höjdfordon till Sollefteå och en lätt lastbil till Härnösand. Förbundet har dessutom att bytt ut samtliga 200 hjälmar enligt nedan. Summa 05- PROJEKT LÄTT LASTBIL VW WNA PERSONBIL VOLVO UAW PERSONBILAR SOLLEFTEÅ LÄTT LASTBIL HÄRNÖSAND SLÄCKBIL SOLLEFTEÅ HÄVARE SOLLEFTEÅ LARMSTÄLL HJÄLMAR DATORER SERVER ÖVERLEVNADSDRÄKTER SPIROLITE LUFTFLASKOR BÅT NYLAND MASKIN TILL RÄDDNINGSBÅT LASTVÄXLARFLAK SOLLEFTEÅ IR-KAMEROR KLIPPVERKTYG MASKINER/INVENTARIER LÅSSYSTEM PÅ FASTIGHET SLANGVÅRD/SLANGVERKSTAD LARM DELTIDSSTATIONERNA INVENTARIER SOLLEFTEÅ RULLBAND SOLLEFTEÅ RÖKDYKARRADIO PERSONSÖKARE

25 25 Redovisningsprinciper Redovisningsprinciper Syftet med den finansiella redovisningen är att den ska ge en rättvisande bild av kommunalförbundets finansiella ställning. Kommunalförbundet följer de grundläggande redovisningsprinciper som framgår av den kommunala redovisningslagen och god redovisningssed. Leverantörsfakturor inkomna efter bokslutsdatum, men som avser redovisningsperioden, har i huvudsak skuldbokförts och belastat resultatet. Löner och övriga löneförmåner för den heltidsanställda personalen har redovisats enligt kontantmetoden. Lönerna för den deltidsanställda personalen har periodiserats. Intjänade och ej uttagna semester- och övertidsersättningar har redovisats som kortfristig skuld. Sociala avgifter har bokförts i form av procentuella påslag i samband med löneredovisningen. De påslag som använts är följande: Kommunalt avtals- 41,8 % område, ej SÅP Kommunalt avtals- 49,0 % område, SÅP Räddningstjänstper- 41,8 % sonal i beredskap Pensionsskuldens ökning, dvs. avsättning för särskild ålderspension, efterlevandepension samt kompletterande ålderspension, har redovisats bland verksamhetens kostnader liksom löneskatten för denna del. Den individuella delen har avsatts maximalt och redovisats bland verksamhetens kostnader liksom löneskatten. Bland verksamhetens kostnader återfinns även årets pensionsutbetalningar och löneskatt för dessa. Anläggningstillgångar har i balansräkningen upptagits till det värde som åsattes tillgångarna i samband med övertagandet från kommunerna, minskat med planenliga avskrivningar. Nya investeringar har upptagits till anskaffningsvärdet. Med anläggningstillgångar avses objekt med en ekonomisk livslängd om minst 3 år och med en total utgift på ett basbelopp, ca kr, exklusive moms. Kapitalkostnader Planenliga avskrivningar har beräknats på objektens anskaffningsvärden. Avskrivningarna sker linjärt, d v s med belopp som är lika stora under objektets beräknade ekonomiska livslängd. Avskrivningstiderna följer i huvudsak kommunförbundets rekommendationer och påbörjas månaden efter att investeringen har tagits i bruk. De avskrivningstider som använts är följande: Höjdfordon 15 år Tunga fordon 12 år Personbilar och lätta 6 år fordon Räddningsmateriel 5 år Inventarier 5 år Ledning och sam- 5 år band Skyddskläder 5 år Data + telefoni 3 år

26 26 Resultaträkning Prognos Resultaträkning (Tkr) Not från delåret Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Kommunbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat före extraordinära Poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Resultat

27 27 Betalningsflödesrapport Betalningsflödesrapport (Tkr) Not Inbetalningar till verksamheten Utbetalningar från verksamheten Jämförelsestörande intäkter Jämförelsestörande kostnader Verksamhetens nettobetalningar Finansiella inbetalningar Finansiella utbetalningar Verksamhetsnetto Investeringar Utbetal inköp materiella tillgångar Inbetal för avyttrade materiella tillg Investeringsnetto Finansiering 3. Amortering revers Förändring av likvida medel (1+2+3)

28 28 Balansräkning Balansräkning (Tkr) Not Anläggningstillgångar Inventarier Fordon Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR Eget kapital Eget kapital Därav resultat Avsättningar Avsättningar pensioner Skulder Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

29 29 Noter Not 1, Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter Not 2, Verksamhetens kostnader Löner och arvoden Arbetsgivaravgifter Skuldökning semester Pensionskostnader inkl löneskatt Övriga verksamhetskostnader Summa Not 3, Avskrivningar Maskiner och inventarier Not 4, Kommunbidrag Härnösands kommun Kramfors kommun Sollefteå kommun Summa Not 5, Finansiella intäkter Ränteintäkter Not 6, Finansiella kostnader Ränta revers Bankkostnader 11 8 Räntekostnader 1 6 Summa Not 7, Årets resultat Årets resultat enl resultaträkningen Reservation för ökade pensionskostnader under kommande år Ianspråktagande av reservation Årets resultat enligt balanskravet 0 0

30 30 Noter Not 8, Inbetalningar till verksamheten Inbetalningar Justering ökning kortfr fordringar Justering minskning kortfr fordringar Summa Not 9, Utbetalningar från verksamheten Utbetalningar Justering minskning kortfr skulder Justering avsättn pension o l-skatt Summa Not 10, Amortering Revers Härnösand amorterades 31/ Revers Sollefteå amorterades 31/ Revers Kramfors amorterades 31/ Summa Not 11, Inventarier Ingående bokfört värde Försäljning 0 0 Nyanskaffning Avskrivningar Utgående bokfört värde Not 12, Fordon Ingående bokfört värde Försäljning 11 Nyanskaffning Avskrivningar Utgående bokfört värde Not 13, Fordringar Kundfordringar Ingående moms Fordran löneskatt 6 Upplupna intäkter 168 Skattekonto Summa

31 31 Noter Not 14, Kassa och bank Bankkonto FSB Not 15, Eget kapital Eget kapital ej reserverat Eget kapital reserverat för kommande pensionskostnader Summa Not 16, Avsättningar Avsättningar pensioner Specifikation av förändring Årets avsättning Årets utbetalning Ränte- och basbeloppsuppräkning Övriga förändringar netto Avsättning löneskatt Summa avsättningar Not 17, Långfristiga skulder Revers Härnösand Revers Kramfors Revers Sollefteå Summa Noter Not 18, Kortfristiga skulder Interimsskulder Leverantörsskulder Utgående moms Upplupna löner Upplupna semesterlöner Upplupen löneskatt individ del Upplupna p-kostn individ del Övriga kortfristiga skulder varav arb giv avg o skatt för december Summa