Gemensam analys och handlingsplan Psykisk hälsa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Gemensam analys och handlingsplan Psykisk hälsa"

Transkript

1 Gemensam analys och handlingsplan Psykisk hälsa 2017 Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

2 1. INLEDNING SAMVERKAN UPPFÖLJNING AV 2016 ÅRS HANDLINGSPLAN NULÄGE ANALYS OCH HANDLINGSPLAN FOKUSOMRÅDE, FÖREBYGGANDE OCH FRÄMJANDE FOKUSOMRÅDE, TILLGÄNGLIGA OCH TIDIGA INSATSER FOKUSOMRÅDE, UTSATTA GRUPPER Flyktingsituationen Personer med samsjuklighet och omfattande stödbehov och samordning från flera aktörer Äldre med psykisk ohälsa Personer med schizofreni Våld i nära relationer FOKUSOMRÅDE, ENSKILDAS DELAKTIGHET OCH RÄTTIGHETER FOKUSOMRÅDE, LEDNING, STYRNING OCH ORGANISATION LOKALA AKTIVITETER I KOMMUNER OCH LANDSTING FÖRDJUPAD ANALYS OCH HANDLINGSPLAN KRING BARN OCH UNGAS PSYKISKA HÄLSA INLEDNING SAMVERKAN STATISTIK KOMMUNERNA SKOLA Andel elever med examen från gymnasiet inom 4 år SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN SAMHÄLLSPLACERADE BARN SOCIALTJÄNST Barn och ungdomar i ekonomisk utsatthet Unga som varken arbetar eller studerar (UVAS) ASYLSÖKANDE OCH NYANLÄNDA HÄLSO- OCH SJUKVÅRD BARN OCH UNGDOMSPSYKIATRIN TANDVÅRD LÄKEMEDEL FÖRSTA LINJEN TVÅNGSVÅRD SJÄLVMORD OCH SJÄLVSKADA BVC/MVC RUS-INDIKATORER GÄLLANDE BARN OCH UNGA Upplevd trygghet ANALYS OCH HANDLINGSPLAN FÖREBYGGANDE OCH FRÄMJANDE TILLGÄNGLIGA OCH TIDIGA INSATSER UTSATTA GRUPPER ENSKILDAS DELAKTIGHET OCH RÄTTIGHETER LEDNING, STYRNING OCH ORGANISATION Gemensam analys och handlingsplan 2 Länsgemensam ledning i samverkan

3 1. Inledning Socialdepartementet och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har slutit överenskommelsen Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa Syftet med överenskommelsen är att skapa förutsättningar för ett långsiktigt arbete med ett gemensamt ansvarstagande från berörda aktörer. Detta görs med målsättningen att befolkningen ska erbjudas individ- och behovsanpassade samt effektiva insatser av god kvalitet inom området psykisk hälsa. I överenskommelsen har fem fokusområden lyfts fram - Förebyggande och främjande arbete - Tillgängliga tidiga insatser - Enskildas delaktighet och rättigheter - Utsatta grupper - Ledning, styrning och organisation. Enligt överenskommelsen ska kommuner och landsting genomföra en kartläggning och analys av nuläget samt ta fram en handlingsplan för framtida arbete inom området. Arbetet i Kalmar län bygger, dels på uppföljning av 2016 års handlingsplan, analys av data samt handlingsplan på kort och lång sikt. En betydande del aktiviteter sker på lokal nivå. Denna analys och handlingsplan fokuserar i huvudsak på gemensamt regionalt arbete och främst aktiviteter som innefattas i strukturen för Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård. Det finns behov av att se över hur arbetet ska struktureras framöver för att möjliggöra att fler aktörer involveras samt tydligare prioriteringar och långsiktiga mål. Kunskapsstyrning Av överenskommelsen framgår att Regeringen och SKL är överens om behovet av att stödja utvecklingen av strukturen för kunskapsspridning och kunskapsutveckling inom området psykisk hälsa och ohälsa. Det finns ett syfte att stimulera en organisation av regionala resurscentra för kunskapsstyrning och samverkan. I sydöstra sjukvårdsregionen har arbete påbörjats och i november 2017 anordnas ett gemensamt seminarium med deltagande från Regioner, landsting, och kommuner i syfte att diskutera kunskapsstyrning inom området psykisk hälsa och formerna för RCPH i Sydöstra sjukvårdsregionen. Personer med vårderfarenhet kommer medverka likaså kommer skolan att vara representerad. I det fortsatta arbetet kommer strukturen att utgöra ett viktigt stöd. Regional utvecklingsstrategi I Kalmar län har det senaste året pågått ett arbete med att ta fram en regional utvecklingsstrategi, RUS. Ett färdigt förslag är nu ute för synpunkter. I förslaget står: Den regionala utvecklingsstrategin är en övergripande strategi och det är i fördjupade strategier och planer som vi tydliggör vilka åtgärder som ska genomföras för att nå målet. Handlingsplanen psykisk hälsa är en av de fördjupade planerna för att nå målet i RUS. Exempel på regionala strategier med koppling till psykisk hälsa är Integrationsstrategin, den regionala ANDT-strategin som tagits fram under 2017 samt den regionala jämställdhetsstrategin som är under framtagande. Handlingsplanen psykisk hälsa beskriver endast delar av de mål och aktiviteter som beskrivs i dessa vilket får ses som prioriterade områden utifrån arbetet med psykisk hälsa. I samband med RUS-arbetet har en nulägesanalys gjorts där data som är användbara för analysen i årets arbete har hämtats. Kalmar läns samverkans- och stödstruktur I Kalmar län finns en struktur och modell för samverkan och gemensam ledning och styrning Gemensam analys och handlingsplan 3 Länsgemensam ledning i samverkan

4 för utveckling av socialtjänst och i angränsande område Hälso- och sjukvård. Samverkansmodellen bygger på ett antal årligt återkommande forum. Varje år ska två presidiekonferenser hållas med landstingspresidiet, PKN presidiet och samtliga socialnämndspresidier i länets 12 kommuner. Konferenserna ska fokusera på innehåll och resultat av arbetet samt fastställa inriktning och aktivitetsplan för nästkommande samarbetsperiod. Den länsgemensamma ledningsgruppen Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård leder arbetet i länet med utgångspunkt i presidiekonferensernas uppdrag och årliga aktivitetsplaner. Den länsgemensamma ledningsgruppen består av förvaltningscheferna inom landstinget, samtliga social- och omsorgschefer, två brukarrepresentanter och en ansvarig chef från Regionförbundet. Social handläggare på Regionförbundet har samordnar- och sekreterarfunktion. Beredningen består av företrädare i chefs- och strategfunktion från landsting och kommun, en ansvarig chef från Regionförbundet, en brukarrepresentant samt den sociala handläggaren. För vartdera området Äldre, Missbruk och beroende, Psykisk hälsa och Barn och unga finns en samordnande grupp som samordnas av en regional utvecklingsledare. I de samordnande grupperna ingår medarbetare från kommuner och landsting. De samordnande grupperna ansvarar för att - styra arbetet tillsammans med utvecklingsledaren - påtala och initiera nya utvecklingsområden för området - följa upp och utvärdera arbetet och insatserna tillsammans med utvecklingsledaren - sprida information till kontaktpersoner för området till samtliga kommuner och inom landstinget - återkoppla arbetet till länsgemensam ledning i samverkan Folkhälsa och ehälsa/digitalisering ska ingå i alla utvecklingsområden som ett perspektiv. Utvecklingsråd, Länsgrupp hab./rehab och Informationsöverföringsgruppen är tvärgående arbetsgrupper som arbetar utefter separata uppdragsbeskrivningar. Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälsooch sjukvård Gemensam analys och handlingsplan 4 Länsgemensam ledning i samverkan

5 Inom området psykisk hälsa finns också ett nätverk med kontaktpersoner från varje kommun som träffas regelbundet tillsammans med utvecklingsledaren och landstingsrepresentant från samordnande gruppen psykisk hälsa. Arbetet med att ta fram gemensam analys och handlingsplan i linje med överenskommelsen Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2017 hanteras inom denna struktur där den samordnande gruppen för psykisk hälsa har det övergripande ansvaret. För den fördjupade analysen kring barn och unga har den samordnande gruppen barn och unga ansvarat. Övriga grupper har bidragit utifrån respektive kompetensområde. Kommunernas kontaktpersoner bidrar i den regionala handlingsplanen med aktiviteter som sker. Den regionala planen fokuserar dock på regionalt arbete och kan inte återge allt arbete som sker på lokal nivå. Det är kommunernas kontaktpersoner som ansvarar för respektive kommuns inrapportering och också lokala mål och handlingsplaner utifrån varje kommuns förutsättning. 1.1 Samverkan I och med att överenskommelsen sedan 2016 breddats till att innefatta hela området psykisk hälsa berörs inte bara fler verksamheter inom kommunerna än socialtjänsten utan också andra myndigheter och aktörer. Under 2017 har arbetet med att tydliggöra samverkansformer mellan fler verksamheter fortsatt. Länsgemensam ledning och skolan Samverkan mellan Länsgemensam ledning och skolan påbörjades under 2016 och har under 2017 fortsatt med två gemensamma möten där Länsgemensam ledning och skolcheferna träffats. Samarbetet kommer fortsätta med gemensamma träffar samt utökas till att även politiken deltar då skolans presidier kommer bjudas in till de två presidiekonferenser som Länsgemensam ledning har årligen. Samordningsförbund Samordningsförbundet i Kalmar läns uppdrag är att bedriva en finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Landstinget och berörda kommuner i syfte att underlätta och uppnå en effektiv resursanvändning. Resurserna ska användas för samordnade bedömningar och insatser i syfte att den enskilde ska få eller förbättra sin förmåga att förvärvsarbeta. Förbundet med Kalmar som ort för kansliet är ett länsförbund och innehåller länets alla 12 kommuner. För att undvika parallella insatser och öka samverkan samt tydliggöra kopplingen mellan Samordningsförbundet och Länsgemensam ledning deltar representanter för Samordningsförbundet vid minst två tillfällen per år på möten med den samordnande gruppen psykisk hälsa. Integrationsråd Integrationsrådet i Kalmar län är en samverkan mellan de parter som undertecknat Integrationsstrategin för Kalmar län, däribland länets kommuner, statliga myndigheter och näringsliv. Det gemensamma arbetet har identifierat fem strategiska fokusområden för en effektiv och hållbar integration där hälsa är en. Utifrån områdena har även tillskapats fokusgrupper. Gemensam analys och handlingsplan 5 Länsgemensam ledning i samverkan

6 2. Uppföljning av 2016 års handlingsplan Under året har mycket av arbetet på regional nivå handlat om att revidera flera av de samverkansöverenskommelser som finns mellan landsting och kommun samt att ta fram och informera om den nya överenskommelsen kopplad till nya lagen om samverkan. För att analys och handlingsplan ska kunna innefatta det nya bredare perspektivet psykisk hälsa har fler samverkansformer identifierats och involverats i arbetet. Dialog har förts under 2016 med brukarorganisationerna om hur det gemensamma arbetet ska fortsätta. Organisationerna planerar att bilda ett gemensamt nätverk och att återkoppla till ansvariga för handlingsplanen när nätverket kommit igång. Ett flertal av organisationerna har under 2017 deltagit i dialog tillsammans med samordnarna för Länsmodellen för brukare, patient och närståendes medverkan. Syftet var att tillsammans få till en tydlig systematik i hur frågor kan aktualiseras till Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård via Utvecklingsrådet. Denna dialog fortgår. Enskilda individer med egen erfarenhet och som finns med i Intressebanken har medverkat vid flera aktiviteter inom området psykisk hälsa. För att förtydliga vem som ansvarade för respektive aktivitet i handlingsplanen lades detta till i aktivitetsplanen efter inrapportering till SKL. Samordnande gruppen psykisk hälsa som har det övergripande ansvaret gjorde innan sommaren en avstämning av hur arbetet med alla aktiviteter fortskred och inför årets handlingsplan har ansvariga för aktiviteterna fått redovisa resultat. Resultatet av uppföljningen visar att de kortsiktiga mål och aktiviteter som sattes för 2017 till stor del har nåtts eller är på väg att nås. Några av målen är svåra att mäta och behöver istället mätas över tid för att kunna se en förbättrad trend istället för en tydlig måluppfyllnad. I nedanstående tabell beskrivs kortfattat uppföljningen av 2017 års mål och aktiviteter så som de var formulerade i handlingsplanen för Kortsiktigt mål 2017 Indikator Uppföljning av indikatorer och aktiviteter 2017 Att ta fram och fatta beslut om en överenskommelse för barn och unga mellan kommunerna och landstinget Uppföljning av överenskommelser enligt beslutade rutiner, tidigast 2018 Beslutades att de två befintliga överenskommelserna mellan skola BUP samt socialtjänst BUP ska revideras vilket planeras bli klart under 2017 Gemensam analys och handlingsplan 6 Länsgemensam ledning i samverkan

7 Att identifiera personer med riskfylld eller skadlig alkoholkonsumtion Utdata ur Socialstyrelsens register årligen För alkoholrelaterade dödsfall samt diagnoser i slutenvård är trenden svagt ökande främst gällande kvinnor. Under uppmärksamhetsveckan v. 45 kommer riskbruk lyftas. I primärvårdens hälsovalsavtal finns angivet hälsocentralernas ansvar att ta upp och fråga kring alkoholvanor. Att följa årliga mål utifrån handlingsprogrammet för självmordsförebyggande åtgärder i Kalmar län Utdata ur Socialstyrelsens dödsorsaksregister, årligen Antal personer som begick självmord i länet ökade under 2016 från 34 till 43 personer. En regional plan för samverkan i det akuta skedet arbetas fram och kommer vara färdig innan årsskiftet År 2018 har en majoritet av verksamheterna under Länsgemensam ledning en plan för kompetenshöjande insatser avseende självmordsförebyggande åtgärder Antal verksamheter med plan för kompetenshöjande insatser Fem kommuner samt Ungdomsmottagningarna och länets mödrahälsovård genomför utbildningar i MHFA Att implementera modellen för brukar-, patient- och närståendemedverkan Antal genomförda aktiviteter med medverkan från Intressebanken, inom området psykisk hälsa Under 2017 har hittills sex aktiviteter genomförts eller planeras med medverkan från Intressebanken. Tre av dessa har varit landstingsinterna och tre inom Länsgemensam ledning. Gemensam analys och handlingsplan 7 Länsgemensam ledning i samverkan

8 Att använda SIP när behov av samordning finns Antal SIP i länet, årligen Utdata från landstinget visar ett minskat antal SIP sedan 2015 Att resultat av de projekt som genomförs inom Samordningsförbundet kommuniceras för att ge möjlighet till spridning av goda exempel Antal personer som deltar i projekt inom Samordningsförbundet Följs upp i slutet på året. Att öka samverkan mellan psykiatri, första linjen och kommunerna kring målgruppen nyanlända Antal rapporterade avvikelser gällande samverkan Indikatorn visade sig svår att följa För att öka samverkan genomförde fokusgruppen för integration och hälsa en kartläggning för att identifiera ansvarsområden och insatser för målgruppen med syfte att finna glapp mellan organisationernas ansvarsområden samt hitta förbättringsområden och samverkansområden. Utifrån detta har två insatser prioriterats vilka beskrivs i årets analys/handlingsplan Revidering av praktiska anvisningar kopplade till överenskommelsen gällande hälso- och munundersökningar för placerade barn Avvikelserapporter Förslag på reviderad överenskommelse och praktiska anvisningar är framtagna och beslut är planerat under Därav ännu inte uppföljning av avvikelserapporter Genomförande av behovsanalys och förslag på gemensamt avvikelsesystem för alla verksamheter inom kommun och landsting Inrapporterade avvikelser Avvikelsesystemet ska utökas till fler verksamheter men kunskap kring systemet samt rutiner inom kommunerna behöver tas fram Gemensam analys och handlingsplan 8 Länsgemensam ledning i samverkan

9 Att samverkansöverenskommelsen mellan kommunerna och Landstinget i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning är förankrad i verksamheterna Samverkansöverenskommelsen följs upp enligt beslutad tidsplan från år 2018 Överenskommelsen är reviderad och kommer remissas och beslutas hösten Uppföljning kommer ske från år 2018 I årets analys och handlingsplan beskrivs lång- och kortsiktiga mål, indikatorer samt aktiviteter för år 2018 under respektive fokusområde. 3. Nuläge Folkhälsa Medellivslängden är ett grovt mått som visar det genomsnittliga antal år som en person kan förväntas leva utifrån nuvarande dödlighetsmönster. Det är ett användbart mått för jämförelser av folkhälsan mellan regioner. Medellivslängden i länet är något lägre än riksgenomsnittet och länet placerar sig ungefär i mitten av en fördelning mellan samtliga län. Kvinnor i länet har en medellivslängd vid födseln på 83,5 år medan medellivslängden vid födseln för män är 79,7 år. Riksgenomsnittet är 83,8 för kvinnor och 80,1 för män. Skillnaderna i medellivslängd minskar mellan könen såväl i länet som i riket. Det medför att det blir allt fler män i befolkningen, och en större andel män bland de äldre. Medellivslängd vid födseln efter län, Källa: SCB, Återstående medellivslängd vid födelsen efter region och kön, värde för perioden Till skillnad från individens hälsa, tar begreppet folkhälsa även hänsyn till hur hälsan är fördelad i befolkningen. För att folkhälsan ska vara god i vårt län innebär det alltså inte bara att befolkningen har så bra hälsa som möjligt utan också att hälsan är så jämlikt fördelad som möjligt mellan olika grupper i Kalmar län. Det föreligger stora skillnader mellan länets kommuner vad gäller återstående medellivslängd Gemensam analys och handlingsplan 9 Länsgemensam ledning i samverkan

10 vid födseln. En man i Oskarshamns kommun kan till exempel förväntas leva till 80.6 år medan motsvarande siffra för en man född i Högsby är 76.4 år, dvs. en skillnad på mer än fyra år. Medellivslängd, kommuner i Kalmar län, medelvärden av Källa: SCB, Återstående medellivslängd vid födelsen efter region och kön, värde för perioden Personer med ekonomisk ersättning Antalet ersatta nettodagar (helårsekvivalenter) bland befolkningen i Kalmar län var högre än riksgenomsnittet 2015, och sjuktalen har varit höga i länet under lång tid. Riksgenomsnittet dras dock ned av en låg andel ersättningar i Stockholms län. Kalmar län ligger ungefär mitt i en fördelning av antalet ersatta nettodagar bland de svenska länen när det gäller den totala ersättningen per person och år. Vilken typ av ersättning som är hög/låg varierar dock mellan länen. Medan arbetslösheten i Kalmar län, och därmed ersättningen för arbetslöshet, är förhållandevis låg är andelen personer med sjuk- och aktivitetsersättning och i arbetsmarknadsåtgärder istället hög. Detta kan tolkas som att det finns en större tudelning på arbetsmarknaden i länet än på riksnivå. Personer som av olika anledningar har svårt att få arbete befinner sig i högre utsträckning utanför arbetskraften eller i arbetsmarknadsåtgärder. Det handlar om personer utan fullföljd gymnasieutbildning, utrikes födda, äldre och personer med funktionsnedsättning. Gemensam analys och handlingsplan 10 Länsgemensam ledning i samverkan

11 Antal personer med ersättning (helårsekvivalenter) i Sverige och Kalmar län, Självskattad hälsa Andelen i befolkningen i Kalmar län som skattar sin egen hälsa som bra eller mycket bra i Nationella folkhälsoenkäten ligger i nivå med riksgenomsnittet på ca 73 %. Siffrorna avser genomsnitt per län för åren Män har i högre utsträckning en god självskattad hälsa än kvinnor i samtliga län. Andel med god eller mycket god självskattad hälsa, medelvärde av länsvisa svar för Gemensam analys och handlingsplan 11 Länsgemensam ledning i samverkan

12 Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Folkhälsomyndigheten, Allmän hälsa (självskattat) efter region, värde för Bland länsinvånarna som inte anser sig må bra lider en stor del av psykisk ohälsa. I riket är andelen kvinnor med nedsatt psykiskt välbefinnande ca 16 % medan den i Kalmar län ligger på ca 11 %. Andelen sjukskrivningar kopplade till psykisk ohälsa har ökat under en längre period, både i riket och i länet, och i synnerhet bland kvinnor. Den självskattade psykiska hälsan är också genomgående lägre bland kvinnor än bland män, i samtliga län. Andel som inte har nedsatt psykiskt välbefinnande, medelvärde per län för Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Folkhälsomyndigheten, Allmän hälsa (självskattat) efter region, värde för Skillnaderna mellan länen i nationella folkhälsoenkäten är små och endast i undantagsfall statistiskt signifikanta. Detta beror på att urvalen på länsnivå är små och felmarginalerna därför är stora. Det tycks ändå finnas ett samband på länsnivå mellan andelen med god självskattad hälsa i länen, ohälsotalen och medellivslängden. De län som har en hög andel av befolkningen med god självskattad hälsa har också generellt sett hög medellivslängd och låga ohälsotal, och omvänt. Kalmar län placerar sig någonstans i mitten av en fördelning mellan Sveriges län för samtliga dessa mått. Generellt sett är folkhälsan därmed god, men det finns också grupper som inte har god fysisk eller psykisk hälsa. Tillit och stöd i vardagen Kalmar län ligger i nivå med riksgenomsnittet och ungefär mitt i en fördelning mellan Sveriges län när det gäller andelen i befolkningen som känner tillit till andra. Med tillit avses andelen som svarar ja på frågan Tycker du att man i allmänhet kan lita på de flesta människor? i Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät. Kvinnor i Kalmar län känner tillit i högre utsträckning än män, medan mönstret varierar mellan länen. Gemensam analys och handlingsplan 12 Länsgemensam ledning i samverkan

13 Tillit till andra, efter län och kön, medelvärde av Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Folkhälsomyndigheten, Tillit till andra (självrapporterat) efter kön och region, värde för Andel (procent). Tillgång till praktiskt och emotionellt stöd i vardagen är viktiga faktorer för att klara sig vid sjukdom eller i svåra situationer. Andelen i befolkningen som saknar praktiskt stöd, dvs. som saknar någon eller några personer att få hjälp av med praktiska problem eller vid sjukdom, är låg i Kalmar län, dvs. en relativt stor del av befolkningen har möjlighet att få hjälp av någon i vardagen. Avsaknad av praktiskt stöd, medelvärde av Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Folkhälsomyndigheten, Avsaknad av praktiskt stöd (själv-rapporterat) efter kön och region, värde för Andel (procent). Gemensam analys och handlingsplan 13 Länsgemensam ledning i samverkan

14 Även andelen i Kalmar län som har tillgång till emotionellt stöd är hög. Med emotionellt stöd avses i enkäten att ha någon att dela sina innersta känslor med och anförtro sig åt. Kalmar län ligger bland de bästa i landet för tillgång till såväl praktiskt som emotionellt stöd. Män uppger dock att de saknar såväl praktiskt som emotionellt stöd i betydligt högre utsträckning än kvinnor, såväl i Kalmar län som i de flesta andra län i landet. Avsaknad av emotionellt stöd, medelvärde av Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Folkhälsomyndigheten, Avsaknad av emotionellt stöd (självrapporterat) efter kön och region, värde för Andel (procent). Upplevd trygghet och utsatthet för brott Tryggheten i länet är större än riksgenomsnittet enligt brottsförebyggande rådets (BRÅ) nationella trygghetsundersökningar. Undersökningen visar att andelen i länets befolkning som blivit utsatta för våldsbrott (bl.a. misshandel, hot och personrån) är lägre än riksgenomsnittet. Andelen är också lägre än i övriga län i polisregion Syd. Andelen utsatta för egendomsbrott är ungefär densamma i länet som riksgenomsnittet. Gemensam analys och handlingsplan 14 Länsgemensam ledning i samverkan

15 Utsatthet för brott, Sverige och Kalmar län, Källa: BRÅ, Nationella trygghetsundersökningen Oron för att utsättas för brott är lägre i länet än i övriga polisregion Syd, och lägre än riksgenomsnittet. Andelen i befolkningen som är ganska eller mycket otrygga vid vistelse utomhus under kvällar och nätter är lägre än riksgenomsnittet. Färre är också oroliga för att utsättas för våldsbrott eller är oroliga för att närstående ska utsättas för brott. Otrygghet och oro för brott, riket, Polisregion Syd och Kalmar län, 2014 Källa: BRÅ, Nationella trygghetsundersökningen 2015 Upplevt hjälpbehov En befolkningsstudie från 2015/2016 som genomförts i sydöstra sjukvårdsregionen visar att de flesta invånare i Kalmar län (18-44 år) inte upplevt några psykiska besvär de senaste 12 månaderna (68 procent). Bland de 32 procent som rapporterar psykiska besvär i någon utsträckning var det betydligt vanligare med psykiska besvär hos kvinnor liksom bland de yngre respondenterna. Gemensam analys och handlingsplan 15 Länsgemensam ledning i samverkan

16 43 procent av länets unga i åldern har det senaste året angett problem med nedstämdhet och depression i någon utsträckning. 24 procent av invånare år har någon gång haft problem med ångest eller panik. Bland de som haft ett vårdbehov är det något vanligare att invånarna i Kalmar län är missnöjda med den behandling man fått jämfört med övriga län i sydöstra sjukvårdsregionen. Det är också färre personer i länet (18-44 år) som uppger att de är nöjda. Bland de åringar som svarat på frågan om man har svårt att klara sitt dagliga liv utan vissa lugnande mediciner, är det nästan 8 procent av kvinnor i Kalmar län och 5,6 procent av männen som uppger att de har svårt med detta i någon utsträckning. Inkomster Hushållens inkomster är låga i Kalmar län i förhållande till riksgenomsnittet. Beroende på vilken inkomstdefinition som används ligger länet i mitten eller i den nedre delen av en Gemensam analys och handlingsplan 16 Länsgemensam ledning i samverkan

17 fördelning mellan svenska län. Medel och medianinkomst ligger mycket nära varandra i Kalmar län, vilket tyder på en sammanpressad inkomstfördelning. Mönstret är inte detsamma i samtliga län, vilket medför att länets relativa placering varierar beroende på om jämförelsen avser medel- eller medianinkomster. Då jämförelsen avser de disponibla inkomsterna per konsumtionsenhet (dvs. hushållsinkomster) istället för sammanräknad förvärvsinkomst ligger länet närmare mitten i en länsfördelning. Detta skulle kunna förklaras av att de disponibla inkomsterna (dvs. efter skatt och inklusive transfereringar) i län med en högre inkomstnivå i högre utsträckning påverkas av omfördelning inom skatte- och transfereringssystemen. Median av sammanräknad förvärvsinkomst och disponibel inkomst, per län 2015 Källa: SCB, Disponibel inkomst och faktorinkomst per konsumtionsenhet för personer efter inkomstslag och region, 2015; SCB, Sammanräknad förvärvsinkomst för boende i Sverige den 31/12 efter kön och region, 2015 Samtliga kommuner i länet utom Oskarshamn ligger under riksgenomsnittet sett till disponibel inkomst, men det finns vissa variationer mellan olika kommuner. Kalmar, Mörbylånga och Oskarshamn har de högsta inkomsterna i länet medan Mönsterås och Vimmerby ligger nära länsgenomsnittet. Inkomsterna är låga i Högsby, Torsås, Hultsfred, Emmaboda, Nybro, Västervik och Borgholm. Gemensam analys och handlingsplan 17 Länsgemensam ledning i samverkan

18 Median av disponibel inkomst per kommun i Kalmar län Källa: SCB, Disponibel inkomst och faktorinkomst per konsumtionsenhet för personer efter inkomstslag och region, 2015; SCB Nyanlända Knutet till Integrationsrådet för Kalmar län finns olika fokusgrupper som arbetar med utvecklingsområden för länets integrationsfrågor. En av dessa fokusgrupper har inriktningen hälsa och integration. Arbetsgruppen Integration och hälsa gick under vårvintern 2017 igenom befintliga publikationer och samlade in information från relevanta verksamheter för att få en klar bild över hälsoläget för de asylsökande i Kalmar län. Resultatet av litteraturgenomgången pekar kortfattat på att många av de asylsökande mår psykiskt dåligt. Bland annat visar Röda korsets studie en hög förekomst av psykisk ohälsa, betydande erfarenheter av traumatiska händelser däribland tortyr, påfrestande och stressande levnadsförhållanden samt bristande socialt stöd bland nyanlända och asylsökanden. Andra studier visar att många av de asylsökande av olika anledningar har svårt att söka hjälp för ohälsa, och framförallt för psykisk ohälsa. Att underlätta integrationsprocessen för nyanlända med uppehållstillstånd och även för dem som vistats en längre tid i landet, men som inte lyckats integrera sig, kräver omfattande kunskaper hos sjukvårdspersonalen. Insatser behövs för att motverka den stigmatisering som pågår i den egna gruppen mot de psykiskt sjuka och kan ha stor betydelse för släktingarna och vänner till de sjuka. De som är i behov av specialistpsykiatrisk vård bör motiveras till en psykiatrisk kontakt och behandling. Många mår dåligt, inte bara på grund av tidigare erfarenheter av krig och flykt, utan också på grund av en lång handläggningstid av asylprocessen när de väl anlänt till en kommun i Sverige. Samma bild av psykisk ohälsa hos en stor del av den asylsökande och nyanlända gruppen finns hos personal som är verksamma i Kalmar län och som möter de asylsökande och nyanlända. 4. Analys och handlingsplan 2017 Andelen i befolkningen i Kalmar län som skattar sin egen hälsa som bra eller mycket bra i Nationella folkhälsoenkäten ligger i nivå med riksgenomsnittet. Män har i högre utsträckning en god självskattad hälsa än kvinnor, både när det gäller fysisk och psykisk hälsa. Kvinnornas medellivslängd är dock högre än männens, även om skillnaderna mellan könen minskar. Gemensam analys och handlingsplan 18 Länsgemensam ledning i samverkan

19 Bland de länsinvånare som inte anser sig må bra lider en stor del av psykisk ohälsa. Andelen sjukskrivningar kopplade till psykisk ohälsa har ökat under en längre period, både i riket och i länet, och i synnerhet bland kvinnor. Sjuktalen i Kalmar län har dock varit höga under lång tid. I det totala ohälsotalet är det framför allt andelen personer med sjuk- och aktivitetsersättning och i arbetsmarknadsåtgärder som är hög i länet. Detta kan tolkas som att det finns en större tudelning på arbetsmarknaden i länet än på riksnivå. Personer som av olika anledningar har svårt att få arbete befinner sig i högre utsträckning utanför arbetskraften eller i arbetsmarknadsåtgärder. Även i dessa grupper kan psykisk ohälsa vara en orsak till att personer har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Tillgång till praktiskt och emotionellt stöd i vardagen är viktiga faktorer för människor vid sjukdom eller i svåra situationer. En hög andel av länsinvånarna har också någon att be om hjälp med praktiska problem eller vid sjukdom, och någon att anförtro sig åt. Detta talar för att länsinvånarna generellt sett har ett starkt socialt stöd. Män saknar dock stöd i betydligt högre utsträckning än kvinnor. Den alkoholrelaterade dödligheten i länet har ökat något under den senaste tioårsperioden, och ökningen är särskilt stor bland kvinnor. Totalt sett är det dock fler män än kvinnor som dör av alkoholrelaterade diagnoser. På riksnivå har istället den alkoholrelaterade dödligheten minskat under samma period. Antalet självmord i länet ligger också högt såväl i förhållande till grannlänen som jämfört med riksgenomsnittet. Självmordstalen har dessutom varit höga i länet under lång tid. Sammanfattningsvis är folkhälsan i länet god totalt sett, och den mellanmänskliga tilliten och tillgången på stöd människor emellan är god. Samtidigt finns grupper som inte har god hälsa och som saknar ett socialt skyddsnät. Höga sjuktal och en större tudelning på arbetsmarknaden kan tyda på att det i ett nationella perspektiv finns relativt stora hälsoklyftor mellan olika länsinvånare. Det är därför viktigt att identifiera de riskgrupper som löper störst risk att drabbas av psykisk ohälsa vilket behöver fortsätta i det långsiktiga arbetet med handlingsplaner. Gemensamt för alla levnadsvanor är att de påverkas av ojämlikheten i hälsa och är beroende av socioekonomiska faktorer som utbildningsnivå, inkomst samt om man bor i tätort eller på landsbygden. I vissa fall ökar ojämlikheten i levnadsvanor mellan några av befolkningsgrupperna. Det finns flera enskilda grupper med skadligt tobaksbruk, riskabla alkoholvanor, psykisk ohälsa och betydande övervikt i länet 1 som behöver få bättre förutsättningar och stöd av bland annat hälso- och sjukvården. Skillnaderna i hälsa mellan kommunerna hänger statistiskt sett ihop med stora skillnader i levnadsvanor och livsvillkor mellan invånarna i länets kommuner. Majoriteten av de kommuner som har mer gynnsamma livsvillkor ligger vid länets kustband I den gemensamma analys och handlingsplan som här följer är fokus på gemensamma regionala aktiviteter där landstinget tillsammans med alla eller vissa av kommunerna deltar. Aktiviteterna kan även innefatta andra samverkansparter. Det lokala arbetet som sker i kommunerna och inom landstinget beskrivs till största del i egna handlingsplaner med lokala Gemensam analys och handlingsplan 19 Länsgemensam ledning i samverkan

20 mål som rapporteras in av respektive kommun. Kommunerna i Kalmar län har alla olika förutsättningar och utvecklingsbehov vilket också innebär att prioriteringarna ser olika ut. 1. Folkhälsomyndigheten. Nationella folkhälsodata, ; Kunskapsunderlag för planering av hälso- och sjukvård, Landstinget i Kalmar län Landstinget i Kalmar län. (2013). Kunskapsunderlag för planering av hälso- och sjukvård 4.1 Fokusområde, förebyggande och främjande Självmord Förra året tog 45 länsinvånare sitt eget liv och Kalmar län har under flera år legat högre än riksgenomsnittet för självmord per invånare (18.75 jämfört med 14.9). De grupper i länet som sticker ut i statistiken för 2016 är framför allt unga män i åldrarna år och år. Kvinnor i åldern år ligger också betydligt högre än riksgenomsnittet liksom länets äldsta män år och kvinnor över 85. Självmord per inv. 15+ år, åldersstandardiserade dödstal, län 2016 Källa: Socialstyrelsen, dödsorsaksregistret (Avsiktligt självdestruktiv handling (självmord), X60-X84), åldersstandardiserade värden enl. medelfolkmängd Gemensam analys och handlingsplan 20 Länsgemensam ledning i samverkan

21 Självmord per inv. 15+ år, åldersstandardiserade dödstal, riket och Kalmar län, Källa: Socialstyrelsen, dödsorsaksregistret (Avsiktligt självdestruktiv handling (självmord), X60-X84), åldersstandardiserade värden enl. medelfolkmängd De kommunerna med flest självmord i länet i förhållande till sin befolkningsstorlek under 2016 är Emmaboda, Hultsfred, Borgholm och Västervik. Antal suicid per invånare 2016 (totalt) Källa: Rättsmedicinalverket 2016 Gemensam analys och handlingsplan 21 Länsgemensam ledning i samverkan

22 I maj 2016 antog Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård ett handlingsprogram, Handlingsprogram för självmordsförebyggande åtgärder, som landstinget och länets kommuner har beslutat att följa. Det långsiktiga målet är att minska antalet självmord med 50 % inom alla åldersgrupper till år För att nå dit har fyra delmål definierats, vilka är planerade under kommande år med start Arbetet med självmordsprevention fortsätter enligt det beslutade handlingsprogrammet. En viktig del i handlingsprogrammet är utbildningsinsatser. Under 2016 påbörjades ett arbete med att utbilda personal i Mental Health First Aid (MHFA), något som kompletterades med fler instruktörer under våren Sammanlagt finns nu 34 instruktörer i länet som kommer att fortsätta utbilda medarbetare inom både kommun och landsting i Kalmar län. En aktivitet under 2018 är att göra en omfattande utvärdering av utbildningsinsatserna hittills för att bättre kunna planera framtida behov och målgrupper för MHFA. Psykiatriförvaltningen har under 2016 infört e-lärandesystemet SPISS (Suicidprevention i svensk sjukvård). Samtliga medarbetare ska genomföra utbildningen och uppföljning sker av närmaste chef på samtliga enheter. Utbildningen har påbörjats av medarbetare inom primärvård och hälso- och sjukvårdsförvaltningen under 2017 och ska fortsätta under Under 2017 har en samverkansrutin för suicidprevention i det akuta läget tagits fram i samverkan md blåljusverksamheter, SOS Alarm, Trafikverket, landsting och kommun. Rutinen har framför allt klarlagt roller och ansvarsförhållanden vid suicidhändelser men också haft en stort fokus på förbättrat omhändertagande av närstående och eventuella vittnen. Med start hösten 2017 kommer landstinget i samverkan med Västerviks kommun att ta fram förbättrade rutiner för suicidnära patienter i och med pilotprojektet Släpp inte taget. Om projektet faller väl ut är förhoppningen är att de nya rutinerna ska implementeras i resten av länet under Långsiktigt mål Att minska antal självmord Kortsiktigt mål Fortsätta arbetet utifrån beslutat handlingsprogram Indikator Utdata ut socialstyrelsens statistikdatabas årligen Aktivitet Förutom ovanstående beskrivna aktiviteter kommer handlingsprogrammet för självmordsförebyggande åtgärder att följas upp under 2018 Ansvarig Landsting och kommuner, samordnande grupp psykisk hälsa, Utvecklings- och folkhälsoenheten Landstinget Alkoholrelaterad slutenvård och dödsfall Kalmar län ligger något under riksgenomsnittet när det gäller antalet patienter med alkoholrelaterade diagnoser per invånare i slutenvård totalt sett. Länet ligger i ungefär nivå med Jönköpings län och har något färre patienter än Blekinge län. Kronobergs län har däremot betydligt färre patienter med alkoholrelaterade diagnoser än Kalmar län. Gemensam analys och handlingsplan 22 Länsgemensam ledning i samverkan

23 Trenden för Kalmar län under den senaste tioårsperioden visar dock på en svag ökning. Bland män minskar antalet patienter i slutenvård både i riket och i Kalmar län, medan antalet patienter ökar bland kvinnorna, både i länet och i riket. Även om ökningen är relativt sett större bland kvinnorna i länet är dock antalet kvinnor i länet som vårdats för alkoholrelaterade diagnoser något lägre än riksgenomsnittet. Bland män i länet har antalet patienter legat något över riksgenomsnittet under de senaste åren. Alkoholrelaterade diagnoser i slutenvård , antal patienter per inv år Källa: Socialstyrelsens statistikdatabas. Under början av 2000-talet låg Kalmar län något under riksgenomsnittet över antalet alkoholrelaterade dödsfall, men nu ligger länet i nivå med rikssnittet. Riksgenomsnittet för antalet dödsfall har sjunkit under samma period, särskilt bland män. Antalet alkoholrelaterade dödsfall i grannlänen Kronberg och Jönköping är betydligt färre än i Kalmar län, medan Blekinge har fler alkoholrelaterade dödsfall per invånare. Gemensam analys och handlingsplan 23 Länsgemensam ledning i samverkan

24 Alkoholrelaterade dödsorsaker 2016, per inv år Källa: Socialstyrelsens statistikdatabas. Dessa indikatorer behöver fortsatt följas och visar också på vikten av att följa könsuppdelad statistik och utforma insatser efter olika behov. För att uppmärksamma risk- eller missbruk av alkohol används med fördel AUDIT vilket också rekommenderas i de nationella riktlinjerna för vård och stöd vid missbruk och beroende. Lika viktigt är att personal har kunskap om vart de kan hänvisa personer för stöd och hjälp om detta inte ges inom den egna verksamheten. En ökad samverkan och kunskap om vilken hjälp som finns att få inom landstingets primärvård, psykiatri och hälso- och sjukvård respektive kommunernas verksamheter behövs. Ett försök till detta har just påbörjats mellan akutkliniken i Kalmar och Högsby kommun vilket under nästa år kan bli en utökad aktivitet. Långsiktigt mål Att alkoholrelaterade diagnoser och dödlighet hos vuxna ska minska Kortsiktigt mål Ökad kunskap om vikten av att tidigt uppmärksamma risk- och missbruk till exempel med hjälp av AUDIT Indikator Utdata ut socialstyrelsens statistikdatabas årligen Mäta antal AUDIT i landstinget Mäta F10 19 inläggningar (landstinget) Aktivitet Sprida kunskap om vikten av att tidigt uppmärksamma risk- och missbruk till exempel med hjälp av AUDIT samt undersöka möjligheten att mäta antal AUDIT i kommunernas verksamheter Sprida kunskap om vart och vilken hjälp som kan erbjudas personer med risk- eller missbruk av alkohol Ansvarig Landsting och kommuner, samordnande grupp missbruk och beroende, Länsstyrelsen Gemensam analys och handlingsplan 24 Länsgemensam ledning i samverkan

25 4.2 Fokusområde, tillgängliga och tidiga insatser Sysselsättning/sjukskrivning Antal personer som står utanför arbetsmarknaden ökar och den dominerande orsaken är psykisk ohälsa. Behovet av arbetsmarknadsåtgärder ökar och utifrån denna ökning har nätverket för Arbetsmarknadsenheterna i Kalmar län lyft behov av en regional samverkansstruktur för att kunna samordna och nå ut med aktiviteter. En gemensam ESFansökan har lämnats in där medverkande aktörer är 8 av länets kommuner, Regionförbundet, Arbetsförmedlingen, Landstinget, Samordningsförbundet och Företagarna. Syftet är att öka den regionala samverkan och utifrån lokala mål skapa förutsättningar för målgruppen att kommas ut i sysselsättning. Långsiktigt mål Att personer med psykisk funktionsnedsättning har tillgång till arbete, sysselsättning eller studier Kortsiktigt mål Ökad regional samverkan och samordning för att skapa förutsättningar för personer som står långt från arbetsmarknaden att komma in i eller komma tillbaka till arbete eller studier. Indikator Antal personer som står utanför arbetsmarknaden Aktivitet Utifrån projektplan vid beviljad ESF-ansökan Ansvarig Regionförbundet, övriga medverkande aktörer Samordningsförbundet Samordningsförbundets målgrupp definieras i verksamhetsplanen enligt följande: Personer som är i behov av samordnade insatser för inträde eller återgång till arbetsmarknaden eller i annan varaktig försörjning. Behoven ska identifieras och prioriteras lokalt. Även om målgruppen inte uttalat och enbart är personer med psykisk ohälsa/sjukdom är de insatser som genomförs via Samordningsförbundet en viktig del i att erbjuda sysselsättning för målgruppen. Att stå utanför samhället och till viss del även systemet skapar ett utanförskap som är svårt att bryta på egen hand. Det riskerar också att föda ett sämre mående där psykisk ohälsa ofta är en framträdande konsekvens. Inte sällan visar insatser på att den psykiska ohälsan snabbt blir lindrigare när man hamnar i ett sammanhang, en gemenskap och får en framtidsvision. I alla kommuner bedrivs samverkansinsatser där medlemmarna tillsammans jobbar aktivt och konkret för att korta den enskildes väg till egen försörjning. Givetvis är arbete eller studier en primär målsättning men även rätt till rätt ersättning. Individerna som är aktuella för samverkan visar oss att ärenden allt för ofta ramlar mellan stolarna när problembilden är komplex eller när det saknas upparbetade kontaktytor. Arbetsintegrerande sociala företag Regionförbundet arbetar tillsammans med fler aktörer i länet för att stödja utvecklingen av fler arbetsintegrerande sociala företag (ASF) i länet. ASF är av olika karaktär där arbetsinsatsen i hög grad anpassas till medarbetarnas förmåga och behov av stöd. Majoriteten av medarbetarna i arbetsintegrerande sociala företag är personer som t.ex. på grund av Gemensam analys och handlingsplan 25 Länsgemensam ledning i samverkan

26 funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga, tidigare missbruk, kriminalitet, långtidssjukskrivning, långtidsarbetslöshet, hemlöshet eller annan form av social utsatthet inte fått möjlighet att etablera sig på, eller förlorat kontakten med arbetsmarknaden. Coompanion driver under ett projekt som heter Fler ASF i Kalmar län! där man stöttar befintliga ASF i Kalmar län och arbetar med att sprida information och stimulera till bättre samverkan med offentlig sektor. 4.3 Fokusområde, utsatta grupper Flyktingsituationen Den senaste tidens ökande flyktingströmmar påverkar hela samhället i flera avseenden. Landsting och kommuner står idag inför ett antal utmaningar när det gäller att anordna boende, erbjuda hälsoundersökningar med mera. De flyktingar som kommer till vårt län bär många gånger med sig svåra upplevelser och vi kan förvänta oss att möta ett ökat antal personer med reaktioner på svår stress exempelvis posttraumatiskt stressyndrom, depression eller uppgivenhetssyndrom. Beredningsgruppen för integrationsrådet har prioriterat två frågor för fokusgruppen hälsa att arbeta vidare med i nuläget, samordning av utbildningar samt utökad hälsokommunikation i samhällsorienteringen. Samordning av utbildningar Utbildning för personal som möter nyanlända och asylsökande erbjuds av flera aktörer både på nationell och regional nivå. Fokusgruppen har sett ett behov av att samordna dessa då de ofta erbjuder liknande upplägg. Länsstyrelsen ansvarar för samordningen och uppföljning av detta. Samhällsorientering Lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare syftar till att påskynda nyanlända invandrares etablering i arbets- och samhällslivet genom samhällsorientering (SO) på modersmål eller språk som deltagaren behärskar väl. SO ska ge en grundläggande förståelse för det svenska samhället och en grund för fortsatt kunskapsinhämtande. Även anhöriginvandrare utanför ESS har rätt att ta del av den lagstadgade SO och det är kommunernas ansvar att erbjuda även denna målgrupp undervisning. I samhällsorienteringen (SO) finns idag ett hälsoblock om ca 8 timmar. Nyanlända är en grupp med ökad risk för psykisk ohälsa samt med mycket varierande kunskaper om vad som är en hälsosam livsstil. Ohälsotalen är höga bland flyktingar och kvinnor är speciellt utsatta. Måna har traumatiska upplevelser med sig till Sverige. Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) ökar risken för misslyckanden i etablerings program. Sömn, koncentrationsproblem och oro påverkar även studier i svenska som tar vid efter samhällsorienteringen. Landstinget och Regionförbundet har en önskan om att fördjupa hälsoblocket för att öka chansen till att hälsoinformationen når fram och kan spridas till övriga familjemedlemmar och andra närstående. För landstinget är det även relevant att ge tydlig information om preventiv screening samt hur man ska söka vård i Sverige. Gemensam analys och handlingsplan 26 Länsgemensam ledning i samverkan

27 I den regionala samhällsorienteringen plattform för samhällsorientering på modersmål ingår 8 av länets 12 kommuner och samhällsorientering ges på modersmål och omfattar 72 timmar, övriga kommuner bedriver SO i egen regi. Förslaget kring utökad hälsokommunikation innebär även att dessa kommuner kan ta del av utarbetat material och upplägg. Långsiktigt mål Att uppnå en mer hälsofrämjande etablering Kortsiktigt mål Att samverka kring hälsa och sjukdomsförebyggande insatser genom att utveckla avsnittet om hälsokommunikation i samhällsorienteringen Indikator Antal personer, av de som kunnat vara aktuella, som genomgått SO med utökad hälsokommunikation Aktivitet Under hösten provas modellen med utökad hälsokommunikation. Under 2018 tas beslut kring fortsättning. Ansvarig Landstinget och Regionförbundet Vi blir fler - IKO Vi blir fler integration, kompetens och organisation är ett ESF-projekt med syftet att utveckla individers och organisationers interkulturella kompetens vilket ska leda till utveckling och ökad samverkan i Kalmar län inom integrationen. Rubriken för projektet är bra bemötande och deltagarna i projektet kommer att få ökad kunskap i att förstå och hantera kulturmöten. Projektet erbjuder även en arena för att testa nya metoder inom samverkan, integration och organisatoriskt värdegrundsarbete i länet. Regionförbundet i Kalmar Län är projektägare. Aktörer och samarbetsparter i projektet är Kalmar Kommun, Västervik Kommun, Landstinget i Kalmar Län, Integrationsrådet i Kalmar Län som samordnas av Länsstyrelsens enhet för Social Hållbarhet, Samordningsförbundet, Regionbiblioteken, Linnéuniversitetet, Kalmar Läns Museum, Rädda Barnen och Fryshuset. Projektets primära målgrupp är personer som möter nyanlända och är anställda inom offentlig och ideell sektor samt personer som jobbar ideellt. För dessa förväntas det att en ökat kunskap och insikt i kulturmötets utmaningar och möjligheter, samt en påfyllning av verktygslådan när det gäller områden som kommunikation med nyanlända (interkulturell kommunikation, traumamedveten kommunikation, kommunikation med människor i kris, konstruktiv konflikthantering etc.) kommer medverka till en bättre trivsel i yrkesrollen. Kompetens i att hantera relationer, konflikter och kommunikation i yrkesrollen minskar stress och främjar psykisk hälsa. För projektets sekundära målgrupp, nyanlända, vet vi att denna grupp löper stor risk att utveckla psykisk ohälsa. Ett bra bemötande underlättar att hantera sina psykiska utmaningar. Att känna sig inkluderad, välkommen och bli bemött av en yrkesprofessionell, t.ex. i hälsosektorn, i skolan eller i föreningslivet som kan navigera konstruktivt i interkulturella sammanhang gör en stor skillnad vad gäller den egna motivationen att bli frisk och på längre sikt vilja stanna kvar i länet och integrera sig. Som nyanländ har man ofta ett sparsamt nätverk, en dålig ekonomi, svårt att hitta jobb, samt en bristfällig kunskap om språk, kultur och samhälle. Fast många givetvis även besitter en stor motståndskraft kan ovannämnda faktorer bidra till ökad psykisk ohälsa, eller hämma processen att bli bättre, om man redan har psykisk ohälsa med sig i bagaget (psykisk sjukdom, eller trauma från krig och flykt). Gemensam analys och handlingsplan 27 Länsgemensam ledning i samverkan

28 I den livssituationen gör det stor skillnad hur man bemöts av de relativt få personer man möter i vardagen. Barnens lärare, socialsekreteraren, vaktmästaren i bostadsföreningen, den frivillige i föreningslivet, läkaren och den nya arbetsgivaren kan vara med att stötta den ofta utmanande etableringsprocessen om de innehar en professionalism, inte bara i sin yrkesroll, men även när det gäller ett interkulturellt bemötande. Under projektets gång kommer en ömsesidig samverkan ökas genom nätverksbildande, t.ex. när landstings- och kommunpersonal deltar i samma utbildningar och får en gemensam kunskap, men även genom att det utvecklas metodmaterial som kommer att bli tillgängligt för andra än aktörerna, när projektet är färdigt. Asyl och flyktinghälsovården Asyl och flyktinghälsovårdens uppdrag är att erbjuda en kostnadsfri, frivillig hälsoundersökning till alla asylsökande, flyktingar och tillståndslösa samt anhöriginvandrare. Ser man ett vårdbehov vid hälsoundersökningen så remitterar man vidare till lämplig instans som primärvård, psykiatri eller hälso- och sjukvårdsförvaltningen, vilket gäller patienter i alla åldrar Personer med samsjuklighet och omfattande stödbehov och samordning från flera aktörer Under 2017 beslutades att den länsmodell för CM som hittills funnits i Kalmar län ska upphöra då det visat sig att utförandet har sett olika ut över länet. CM är fortsatt en viktig insats att erbjuda och ska nu ingå i strukturen för Länsgemensam ledning. Under hösten 2017 kommer en arbetsgrupp ta fram en beskrivning av länsgemensamma faktorer såsom inklusionskriterier, fortbildning och utbildning av nya CM Äldre med psykisk ohälsa Psykisk hälsa hos äldre behöver uppmärksammas mer. Psykisk ohälsa, inte minst depressioner, behöver utredas och olika behandlingsmetoder erbjudas. Ett hälsosamt åldrande kännetecknas av social gemenskap, meningsfull sysselsättning och goda levnadsvanor. Under ålderdomen minskar i regel umgängeskretsen, och för vissa är ensamheten en faktor som leder till att psykisk ohälsa utvecklas. En av tre personer som nått pensionsåldern lever med någon form av psykisk ohälsa, där depression är den vanligaste. Många kontakter inom den öppna hälso- och sjukvården och besök på akutmottagning beror på oro, ångest, begynnande kognitiv svikt eller demenssjukdom. Kroniska sjukdomar såsom hjärtsvikt, demens och stroke ger en ökad risk för depression. Många personer med en demenssjukdom drabbas också av Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom (BPSD). Hälso- och sjukvården och socialtjänsten måste systematiskt identifiera äldre med stor risk att försämras i närtid och utifrån detta agera med ett strukturerat riskförebyggande arbete. Genom ett proaktivt arbetssätt med förebyggande och rehabiliterande åtgärder kan tiden att leva ett självständigt liv förlängas. För att tidigt upptäcka psykisk ohälsa hos äldre har man inom offentliga och privata hälsovalsenheter sedan en tid arbetat med hälsosamtal och Geriatrisk riskprofil (GRP) för personer 75 år och äldre som införs succesivt. Syftet med riskbedömningen med hjälp av GRP är att hitta personer som kan vara i behov av stöd och samordning. Personen riskbedöms bland annat utifrån ensamboende, kontakter med vården, minnessvårigheter, oro och ångest. Gemensam analys och handlingsplan 28 Länsgemensam ledning i samverkan

29 Kompetens och förutsättningar för lärande när det gäller äldres psykiska och fysiska hälsa samt åldrandets sjukdomar behöver förbättras både inom primärvården, den öppna och slutna specialiserade vården och i länets kommuner. Närstående situation behöver tas i särskild beaktande vid vård av äldre i hemmet. De behöver få tillräckligt med stöd och avlastning samt tillsammans med den äldre vara än mer delaktiga i planeringen av vården Personer med schizofreni Personer med schizofreni har påtagligt försämrad livskvalitet och dör ofta i förtid. Det krävs komplexa insatser för att öka deras möjligheter till ett självständigt liv. Socialstyrelsen arbetar med att ta fram nya nationella riktlinjer för schizofreni med syfte att tydliggöra vilka insatser och åtgärder kommuner och landsting bör satsa mest resurser på och vilka åtgärder som kan prioriteras ner. Preliminära riktlinjer presenteras i oktober 2017 och de färdiga beräknas publiceras sommaren Långsiktigt mål Personer med schizofreni ska få möjlighet till förbättrad livskvalitet, möjligheter till ett självständigt liv och erbjudas samordnade och kunskapsbaserade insatser Kortsiktigt mål Kommuner och landsting ska ha kunskap om vilka insatser som bör erbjudas patienter och brukare Indikator Införda insatser utifrån rekommendationer i nationella riktlinjerna Aktivitet Genomföra GAP-analys samt ta fram plan för implementering i kommunerna och landstinget Ansvarig Landsting och kommuner, Samordnande grupp psykisk hälsa Våld i nära relationer Länsstyrelsen ansvarar för att samordna de resurser som finns i länet med att ge rätt stöd till våldsutsatta samt att förebygga våld. I Kalmar län finns det ett regionalt nätverk som består av representanter från kommunerna i länet, landstinget, polisen, åklagare, Migrationsverket samt frivilliga organisationer vilka träffas cirka fyra gånger per år. Merparten av kommunerna i Kalmar län har en överenskommelse att samverka för att tillgodose det ansvar som kommunen har gällande anordnande av tillfälligt akut boende vid våld i nära relation. Målgrupp är vuxna som utsatts för våld i nära relation och eventuella medföljande barn som är i behov av tillfälligt akut boende i annan kommun. Överenskommelsen avser inte så kallat skyddade boenden där individens behov av säkerhetsgrad är högre. Åtagandet för medverkande kommuner innebär tillhandahållande av tillfällig akut bostad. I överenskommelsen beskrivs ansvar för såväl den ursprungliga bosättningskommunen som mottagandekommunen. Gemensam analys och handlingsplan 29 Länsgemensam ledning i samverkan

30 4.4 Fokusområde, enskildas delaktighet och rättigheter Modell för brukare-, patient- och närstående-medverkan I Kalmar län har beslutats om en länsgemensam modell för brukare-, patient- och närståendemedverkan. Modellen är framtagen på uppdrag av Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård och beslutad på presidiekonferensen februari Modellen omfattar en länsgemensam struktur samt uppdrag, ersättning och utbildning för brukare, patienter och närstående som medverkar. En Intressebank är grunden i den länsgemensamma modellen för medverkan. Personer som anmäler sig hit kan få en inbjudan att medverka i utvecklingsaktivitet eller ledningssammanhang. Enskilda personer från Intressebanken kan i det länsgemensamma sammanhanget medverka i utvecklingsaktiviteter som är kopplade till de områden som är aktuella. I det länsgemensamma samarbetet har ett utvecklingsråd med brukare, patienter och närstående skapats. Rådet består av 12 personer med en spridning mellan kön, ålder, geografi och erfarenheter. Dessa personer har tillfrågats från intressebanken och representerar alla patienter, närstående och brukare i ett övergripande perspektiv i länet. Rådet har representation i Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård med en ordinarie och en suppleant. Landstinget har som egen part antagit modellen vilket innebär att de kan bjuda in personer i intressebanken till egna aktiviteter. Långsiktigt mål Att öka delaktighet och medverkan för brukare, patienter och närstående i alla åldrar Kortsiktigt mål Att öka delaktighet och medverkan för brukare, patienter och närstående i alla åldrar Indikator Antal genomförda aktiviteter inom området psykisk hälsa med medverkan från intressebanken Aktivitet 2018 Fortsätta arbetet med att utveckla modellen för brukare, patienters och närståendes medverkan för att öka delaktighet och medverkan Ansvarig Landsting och kommuner, Utvecklingsrådet Gemensam analys och handlingsplan 30 Länsgemensam ledning i samverkan

31 Kartläggning av brukarundersökningar Samordnande gruppen psykisk hälsa har under året påbörjat en kartläggning av former för brukarundersökningar som görs inom kommunerna. Syftet är dels att få en bild av i vilka målgrupper undersökningar görs, dels att identifiera om det finns behov som återfinns hos flera kommuner. Kartläggningen vänder sig också till landstinget men kommer då fokusera på länsövergripande undersökningar. Långsiktigt mål Att öka brukares möjlighet till inflytande i de verksamheter där de befinner sig Kortsiktigt mål Att ha en samlad bild av vilka former för brukarinflytande som görs i kommunerna och länsövergripande i landstinget Indikator Antal brukarundersökningar som i någon form används inom kommunernas verksamhet för socialpsykiatri Aktivitet Analysera resultatet av kartläggningen och utifrån detta ta fram förslag på eventuell regional aktivitet samt ge möjlighet till erfarenhetsutbyte Ansvarig Landsting och kommuner, Samordnande grupp psykisk hälsa SIP Patienten ska ses som en medskapare i vården och beslut ska fattas tillsammans med denne och närstående i så stor utsträckning som möjligt. En välinformerad person har större inflytande över sin egen hälsa och vård och kan själv agera och delta, välja behandlingsalternativ eller vårdgivare i sin behandling. För patienter med låg funktionsnivå är det viktigt att även ha med närstående i vårdplaneringen. Arbetet med att göra patienter och närstående delaktiga i den samordnade individuella planen ska utvecklas. Under perioden januari september har antal patienter med registrerad SIP sjunkit något och ligger strax under 400 personer som erhållit SIP. Sannolikt kommer ny lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård komma att vända trenden i landstinget. SIP följs fortlöpande. Datauttag har skett från landstingets system Cosmic. Källa: Journalsystemet Cosmic. Registrerad KVÅ-kod, XU045, jan-sept, Gemensam analys och handlingsplan 31 Länsgemensam ledning i samverkan

32 Det är övervägande män som erhåller SIP i Kalmar län och i fördelningen kan noteras att en övervägande andel återfinns i åldrarna > 60 år. Källa: Journalsystemet Cosmic. Registrerad KVÅ-kod, XU045, jan-sept, Under samma period men endast för 2017 erhöll 374 personer en SIP och fördelas kommunvis enligt registrerad folkbokföring. Källa: Journalsystemet Cosmic. Registrerad KVÅ-kod, XU045, jan-sept, 2017 Implementering av KVÅ-kod för användande av videoteknik är påbörjad i landstinget och kommer att följas över tid. Gemensam analys och handlingsplan 32 Länsgemensam ledning i samverkan

33 Långsiktigt mål Att genom förbättrad samordning ge ökat inflytande och delaktighet för den enskilde, samt att ge den enskilde, närstående, berörda vård- och omsorgsgivare, en helhetsbild av personens situation. Kortsiktigt mål Ökad kunskap om och användande av SIP vid behov av samordning Indikator Antal personer som erhållit SIP per kvartal, KVÅ-kod XV045 Antal SIP genomförda via video, tilläggskod ZV051 Aktivitet 2018 Utveckla formerna för vårdplanering via video, såväl teknik som användarvänlighet. Ansvarig Landsting och kommuner, Informationsöverföringsgruppen Anhörigstöd Kommunernas representanter som arbetar med anhörigstöd har ett gemensamt länsnätverk vars syfte är att genom samverkan och erfarenhetsutbyte med varandra skapa goda möjligheter till ett väl utvecklat anhörigstöd i kommunerna i länet. Länsnätverket har också representation i det nationella nätverket för anhörigstöd. Ett av nätverkets mål är att utveckla samverkan med Hälso- och sjukvården samt andra aktuella samverkansparter som främjar utvecklingen av kommunernas anhörigstöd. Som en del i det medverkar landstingets representant från samordnande gruppen psykisk hälsa en gång per år i Nätverket för anhörigstöd i Kalmar län. Enligt samverkansöverenskommelsen kring personer med psykisk funktionsnedsättning åtar sig landstingets vårdande enheter att hitta anhöriga på ett tidigt stadium genom att ställa en direkt fråga till anhöriga/närstående om behovet av stöd samt hjälpa till med kontakt med kommunens anhörigstödsfunktion. Att uppmärksamma och erbjuda stöd till anhöriga är viktigt och här krävs fortsatt utveckling av samverkan mellan kommunerna och landstinget för att nå de anhöriga som behöver stöd. Det förutsätter att landstingets verksamheter har kännedom om det stöd som finns i kommunerna och vart anhöriga kan vända sig. Här finns behov av kontinuerlig information till landstingspersonal för att upprätthålla kunskaperna. Införandet av Individens Behov I centrum (IBIC) i kommunerna och socialstyrelsens vägledning till kommunerna kring anhörigstöd är en del i utvecklingsarbetet för att kommunens handläggare ska få stöd i samtal med anhöriga. Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) är en samarbetsresurs för att utveckla framtidens anhörigstöd. De är en nationell resurs men då de är en enhet inom Regionförbundet i Kalmar län och kopplad till Linnéuniversitetet finns en stor utvecklingspotential i att använda deras kompetens på bättre sätt i länet. 4.5 Fokusområde, ledning, styrning och organisation Avvikelsehantering För att kunna upptäcka glapp i vårdkedjor och vad som behöver utvecklas i samverkan mellan huvudmännen är avvikelser ett underlag som används. Landstinget och kommunerna i länet har idag ett avtal kring gemensamt avvikelsesystem, LISA. Landstinget ansvarar för systemet och i varje kommun finns minst en LISA-ansvarig. Gemensam analys och handlingsplan 33 Länsgemensam ledning i samverkan

34 De yrkesgrupper som i dagsläget kan rapportera avvikelser i systemet LISA mellan de två huvudmännen är sjuksköterskor, arbetsterapeuter, fysioterapeuter samt biståndshandläggare i kommunen. Det fråntar dock inte att även andra ex. socialsekreterare på IFO eller socialpsykiatrin kan be dessa yrkesgrupper att rapportera in, om en avvikelse inträffat där annan vårdgivare (landstinget) är berörd. Användningen av systemet och vikten av att rapportera in avvikelser behöver dock fortsatt utvecklas. En översyn kring om det inom en kommun kan behöva utökas med fler personer som kan rapportera in i systemet samt interna rutiner för respektive kommun är påbörjad. Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård På uppdrag av Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård har utsedd arbetsgrupp från landstinget och kommunerna i Kalmar län tagit fram en överenskommelse gällande den nya Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård som börjar att gälla 1 januari Nuvarande Lag om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård (BAL) upphör då att gälla. Överenskommelsen syftar till att främja en god vård och en socialtjänst av god kvalitet för den enskilde som efter utskrivning från slutenvård behöver insatser från socialtjänsten, den kommunala hälso- och sjukvården och/eller landstingets öppna hälso- och sjukvård. Kalmar läns kommunfullmäktigeförsamlingar samt landstingsfullmäktige väntas fatta beslut gällande överenskommelsen under hösten Långsiktigt mål Att erbjuda en god vård på rätt vårdnivå och genom ett tillitsfullt samarbete med individens bästa i fokus bedriva en god och effektiv vård- och omsorg där den enskilde känner sig trygg och delaktig. Kortsiktigt mål Målet är att individen så snart som möjligt ska kunna skrivas ut när sjukhusets resurser inte längre behövs d.v.s. patienten är utskrivningsklar. Indikator Antal patienter utskrivna enligt plan Aktivitet 2018 Utvärdering av överenskommelsen sker under 2018 och parallellt tas en ny överenskommelse fram Ansvarig Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och angränsande område hälso- och sjukvård, Landsting och kommuner, Beredningsgruppen Länsgemensam ledning Systematisk uppföljning Sedan 2014 har kommunerna i Kalmar län erbjudits att ingå i ett länsnätverk för gemensam tolkning av frågor och resultat av Öppna Jämförelser barn och unga. Erfarenheterna från detta arbete ska nu spridas till fler områden och har under hösten 2017 påbörjats genom att bjuda in ansvariga för inrapportering av ÖJ missbruk och beroende. Gemensam analys och handlingsplan 34 Länsgemensam ledning i samverkan

35 Samverkan Den samverkansöverenskommelse som finns mellan länets kommuner och landstinget kring personer med psykisk funktionsnedsättning har under 2017 reviderats och behöver nu kommuniceras ut till verksamheter. Långsiktigt mål Att ge förutsättningar för god kvalitet i vård och omsorg, och förbättrad hälsa för personer med psykisk funktionsnedsättning. Att klargöra ansvarsgränserna gällande hälso- och sjukvård, omsorg och stöd kring målgruppen. Kortsiktigt mål Samverkansöverenskommelsen mellan kommunerna och landstinget i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning är känd i de verksamheter som berörs. Rutiner för uppföljning är framtagna. Indikator Uppföljning genomförd via årlig enkät till profession respektive brukare Aktivitet 2018 Samverkansöverenskommelsen kring personer med psykisk funktionsnedsättning kommuniceras ut till berörda verksamheter via landstingets respektive varje kommuns kontaktvägar. Överenskommelsen följs upp genom enkät till profession respektive brukare. Ansvarig Landsting och kommuner, Samordnande grupp psykisk hälsa Även överenskommelsen kring personer med riskbruk, missbruk eller beroende har reviderats 2017 och behöver kommuniceras. Den följs upp i samband med överenskommelsen kring personer med psykisk funktionsnedsättning. 4.6 Lokala aktiviteter i kommuner och landsting Som beskrivits innan är fokus i denna regionala analys och handlingsplan gemensamma behov och aktiviteter där landstinget tillsammans med alla eller vissa av kommunerna deltar. Nedan följer exempel på lokalt arbete som sker i kommunerna och landstinget Det är inte en beskrivning av allt arbete som sker. Inom både landsting och kommuner pågår sedan tidigare arbeten inom alla områden. Nedanstående ska ses som exempel. Sysselsättning I kommunerna arbetas med att öka målgruppsanpassad sysselsättning på olika sätt till exempel genom att skapa fler platser för individuella placeringar inom kommunens egna verksamheter, uppstart av sysselsättning/behandlingspraktik för personer med missbruk och att utveckla innehållet i de insatser för sysselsättning man redan erbjuder mot mer arbetsliknande former. Mötesplatser Behov av mötesplatser var något som uppmärksammades i de inventeringar som gjordes i kommunerna under tidigare PRIO-arbete. Utifrån detta har flera kommuner öppnat nya mötesplatser eller ser över och utvecklar de mötesplatser som finns. Målgruppen för mötesplatserna är i många fall enbart personer med psykisk funktionsnedsättning och i vissa fall öppet för alla. Våld i nära relationer I flera kommuner finns anställd person med ansvar för att samordna arbetet med VNR. Gemensam analys och handlingsplan 35 Länsgemensam ledning i samverkan

36 Arbetet med att ta fram handlingsplaner/riktlinjer och utbildningsinsatser till exempel genom socialstyrelsens webbutbildning fortgår. Brukarinflytande Ett flertal av kommunerna använder eller kommer börja använda Delaktighetsmodellen (DMO) för att öka brukardelaktigheten i sina verksamheter. Lokal samverkan Sedan tidigare finns flera former av samverkan på lokal nivå, både inom den egna kommunen, mellan flera kommuner och mellan kommun/er, landsting och andra samverkansparter. Exempel på detta är lokala samverkansgrupper i varje kommun inom området missbruk och beroende, de lokala samverkansgrupperna inom Samverkansförbundet samt olika nätverk. I flera kommuner finns på liknande sätt samverkansgrupper inom socialpsykiatri/psykiatri. I och med överenskommelsens nya bredare inriktning ses behovet av en utökad samverkan även på lokal nivå vilket har gjort att det inom fler kommuner startats samverkansgrupper. Många gånger kan representanterna från verksamheterna vara desamma i flera grupper, här finns möjligheter till att samköra olika grupper för att utnyttja tid och resurser på bättre sätt. IBIC Alla länets tolv kommuner har beslutat att införa IBIC och arbetet med detta har kommit olika långt. På regional nivå finns en regional utvecklingsledare som utbildar verksamheterna och ger stöd i arbetet. Utbildningar Psykiatri e-bas är en del av regeringens satsning på att förstärka kompetensen hos personal i socialtjänsten och i den psykiatriska hälso- och sjukvården. Inom psykiatriförvaltningen startade Psyk e-bas utbildningen i januari 2017 med uppstartsföreläsning för utbildningsledare och därefter riktade föreläsningar till personalen. Även inom en del kommuner pågår utbildning i Psyk e-bas. Andra exempel på utbildningar i kommuner och/eller landsting är lågaffektivt bemötande och MI. Gemensam analys och handlingsplan 36 Länsgemensam ledning i samverkan

37 Fördjupad analys och handlingsplan kring barn och ungas psykiska hälsa 2017 Gemensam analys och handlingsplan 37 Länsgemensam ledning i samverkan

38 1. Inledning Den psykiska ohälsan hos barn och ungdomar ökar. I enlighet med överenskommelsen "Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa har en fördjupad analys kring barn och unga gjorts. Som hjälp till detta arbete har särskilda nyckelindikatorer tagits fram för att visa på nuläget. Dessa har utgjort grunden i analysarbetet. I Kalmar län pågår ett arbete med att fastställa en Regional utvecklingsstrategi. I denna kommer område Barn och Unga (upp till ca 30 år)att vara ett av fyra prioriterade utvecklingsområden. Den analys som tagits fram i samband med detta har ytterligare bidragit till analysarbetet. I detta arbete har det även tagits fram fyra nyckelindikatorer; Andel elever med examen från gymnasiet inom 4 år Upplevd trygghet Unga som varken arbetar eller studerar Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll 1.1 Samverkan Under åren pågick det så kallade Psynkprojektet vars syfte var att synkronisera samhällets alla insatser för barn och unga som hade eller riskerade att få psykisk ohälsa. I stort sett alla kommuner i länet deltog, och i varje kommun bildades en s.k. Psynkgrupp med representanter från de olika verksamheterna. Arbetet såg olika ut i kommunerna, och i några har arbetet levt kvar även efter projekttidens slut. I länets slutrapport av Psynkprojektet konstateras att de förbättringsområden som framkommit handlar om bättre och ökad samverkan på olika nivåer, bättre kännedom om varandras uppdrag samt tydligare riktlinjer och avtal. 2. STATISTIK Statistiken nedan presenteras med samma områdesindelning som SKL använt i sina faktablad. Avslutningsvis kommer området Upplevd trygghet som är en av indikatorerna i RUS. KOMMUNERNA 2.1 SKOLA Andel elever med examen från gymnasiet inom 4 år Andelen elever i Kalmar län som tar examen från gymnasiet inom fyra år är bland de högsta i landet. Läsåret 2015/16 tog ca 72 % av eleverna i Kalmar län examen inom 4 år, vilket var ca 4 procentenheter högre än riskgenomsnittet, se figur 1. Andelen med examen ligger också över riksgenomsnittet i de flesta av länets kommuner (figur 2). Kvinnor tar examen från gymnasiet i högre utsträckning än män och könsskillnaderna är stora i många av länets kommuner. Gemensam analys och handlingsplan 38 Länsgemensam ledning i samverkan

39 Figur 1. Andel elever med gymnasieexamen inom 4 år, län, läsåret 2015/16 Källa: Skolverket, SIRIS, läsåret 2015/16 Figur 2. Andel elever med gymnasieexamen inom 4 år, kommuner i Kalmar län, läsåret 2015/16 Källa: Skolverket, SIRIS 2.2 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLAN SIP-kollen är ett sätt för den enskilde att beskriva hur man upplevt att få en samordnad individuell plan. När det gäller SIP-kollen är det ytterst få som gjorts i Kalmar län. Statistiken visar inte på hur många SIP som gjorts, men det skulle ha kunnat visa på kvaliteten på de som har gjorts. Om SIP-kollen hade varit väl förankrad skulle det kunna vara ett underlag för utveckling av arbetet med SIP. När det gäller utvecklingsarbete kring detta hänvisas till den övergripande handlingsplanen. 2.3 SAMHÄLLSPLACERADE BARN I förhållande till riksgenomsnittet har Kalmar län fler antal dygn som man placerat barn i familjehem. Däremot när det gäller antal dygn i institutionsvård liggen länet lägre. I de situationer då ett barn behöver placeras utanför sitt hem strävar man oftast efter att placera i familjehem framför en institution. Utifrån detta kan man tolka att Kalmar län totalt har bättre situation än riksgenomsnittet. Gemensam analys och handlingsplan 39 Länsgemensam ledning i samverkan

40 Figur 3. Dygn i familjehemsplacering Källa: Socialstyrelsen, 2015 Figur 4. Dygn i institutionsvård Källa: Socialstyrelsen, SOCIALTJÄNST Barn och ungdomar i ekonomisk utsatthet Trots att inkomsterna i länet är relativt låga är andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll i länet lägre än riksgenomsnittet och lågt jämfört med andra län.2 Detta hänger samman med att länet har en mycket sammanpressad inkomststruktur, med få låg- och höginkomsttagare. Figur 6 visar andelen barn (0 17 år) i ekonomiskt utsatta hushåll samt andelen av barnen med svensk respektive utländsk bakgrund som finns i dessa hushåll. Samma indikator finns i materialet från SKL, men redovisas inte efter kön eller bakgrund. 2 Med ekonomiskt utsatta avses hushåll med låga inkomster eller med ekonomiskt bistånd (tidigare kallat socialbidrag) någon gång under året. Med låg avses inkomster som understiger socialbidragsnormen och en norm för boendeutgifter. Endast hushåll som varit folkbokförda i kommunen under ett helt år ingår i beräkningen. Gemensam analys och handlingsplan 40 Länsgemensam ledning i samverkan

41 Figur 5. Invånare 0 19 år i ekonomiskt utsatta hushåll, 2014 Källa: SCB, Totalräknad inkomststatistik; bearbetning Folkhälsomyndigheten, Barnfattigdomsindex efter region och år, andel (procent). Unga som varken arbetar eller studerar (UVAS) Andelen unga som varken arbetar eller studerar (UVAS) används som mått på utanförskap bland unga. Vi använder detta mått istället för förvärvsfrekvens eller arbetslöshet bland unga då de andra två måtten även inkluderar heltidsstudenter som söker arbete. En svaghet med måttet är att deltagande i alla typer av program eller åtgärder räknas som aktivitet, men deltagandet behöver inte uppfattas som ett positivt utfall av den person det gäller. Temagruppen Unga i arbetslivet klassificerar en individ som varken arbetande eller studerande om denne under ett helt kalenderår inte haft inkomster som överstiger ett inkomstbasbelopp, inte haft studiemedel, inte varit utbildningsregistrerad eller studerat vid SFI mer än 60 timmar samt inte har arbetspendlat till Norge eller Danmark. Statistiken redovisas på åldersgrupperna år respektive år. I indikatorn i RUS summerar vi de två grupperna, här redovisas utfallet för åldersgruppen år. Ca 9 % av de unga i åldern år tillhörde UVAS-gruppen i Kalmar län 2014, vilket är en något lägre andel än riksgenomsnittet. Andelen har också varit lägre än riksgenomsnittet i Kalmar län över tid. För gruppen år, se SKL:s indikator, som dock inte redovisas på kön eller bakgrund. Figur 6. Unga år som varken arbetar eller studerar Källa: SCB, 2016 Gemensam analys och handlingsplan 41 Länsgemensam ledning i samverkan

42 Figur 7. Unga år som varken arbetar eller studerar, riket och Kalmar län, Källa: egna beräkningar Bland inrikes födda är andelen UVAS ca 7 % bland både männen och kvinnorna. Andelen bland utrikesfödda är betydligt högre, och högre bland kvinnor än bland män. Tabell 1. Unga år som varken arbetar eller studerar, efter kön och bakgrund, riket och Kalmar län, 2014 Unga år Riket Kalmar län Antal Andel Antal Andel Kvinnor Inrikes födda ,9 % ,3 % Kvinnor Utrikes födda ,3 % ,0 % Män Inrikes födda ,3 % ,2 % Män Utrikes födda ,8 % ,9 % Totalt ,4 % ,9 % Källa: egna beräkningar Figur 8 visar vilken typ av ersättning eller aktivitet de unga (16 29 år) som varken arbetade eller studerade hade år 2014 i Kalmar län. En person kan ha flera olika typer av ersättningar under året och således förekomma i flera kategorier. De som invandrat under året eller har okänd aktivitet ingår dock inte i någon av de andra kategorierna. Figur 8. Aktivitet unga år som varken arbetar eller studerar, Kalmar län 2014 Källa: egna beräkningar 2.5 ASYLSÖKANDE OCH NYANLÄNDA Av andelen barn som lever i hushåll som är ekonomiskt utsatta skiljer de sig kraftigt mellan barn med svensk och utländsk bakgrund. Bland barn med svensk bakgrund finns ca 5 % i Gemensam analys och handlingsplan 42 Länsgemensam ledning i samverkan

43 ekonomiskt utsatta hushåll, vilket är något lägre än riksgenomsnittet för barn med svensk bakgrund. Bland utrikes födda fanns ca 30 % av barnen i ekonomiskt utsatta hushåll, vilket är något högre än riksgenomsnittet för barn med utländsk bakgrund. Andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll varierar mellan länets kommuner. Andelen är lägst i Mörbylånga och Oskarshamn med ca 5 % medan ca 9 % av barnen i Borgholm, Emmaboda, Hultsfred, Högsby och Västervik tillhör ekonomiskt utsatta hushåll. Samtliga kommuner i Kalmar län ligger dock under riksgenomsnittet och har gjort så under lång tid. Figur 9. Barn 0 17 år i ekonomiskt utsatta hushåll, 2014 Källa: SCB, Folkhälsomyndigheten HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 2.6 Barn och ungdomspsykiatrin Figur 10. Andel barn 0 17 år som haft kontakt med BUP Källa: Insamling av nyckelindikatorer, 2016 I jämförelse med riksgenomsnittet har fler barn kontakt med BUP, det finns fler läkare, fler vårdplatser inom heldygnsvården och väntetiderna är längre. 2.7 Tandvård Färre undersökta 3-åringar som undersökts inom folktandvården och privattandvården är färre än riksgenomsnittet. Av de 3-åringar som undersökts är det något fler som har karies. Gemensam analys och handlingsplan 43 Länsgemensam ledning i samverkan

44 2.8 Läkemedel I länet förskrivs läkemedel i något mindre grad än riksgenomsnittet. När det gäller ADHDläkemedel och sömn-/lugnande medel är det mindre både för flickor och pojkar. Antidepressiva läkemedel ligger lägre när det gäller flickor men däremot högre när det gäller pojkar. 2.9 Första linjen Inom första linjen är väntetiderna i Kalmar län något mindre än riksgenomsnittet. Antalet barn är dock motsvarande genomsnittet. Figur 11. Antal barn 0 17 år inom första linjen Totalt 57. Flickor 57. Pojkar Totalt (Riket) Landstinget i Kalmar län Källa: Insamling av nyckelindikatorer, Tvångsvård I Kalmar län är det färre barn och unga (0-24) som blivit tvångsvårdade och färre tvångsåtgärder som vidtagits Självmord och självskada När det gäller självmord har tidigare i den övergripande analysen nämnts att de grupper i länet som sticker ut i statistiken för 2016 är framför allt unga män i åldrarna år och år. Ser man på självmord kombinerat med självskada ligger Kalmar län lägre i antal än riksgenomsnittet. Figur 12. Självmord och dödsfall med oklart uppsåt/ inv., år Källa: Insamling av nyckelindikatorer, 2016 Gemensam analys och handlingsplan 44 Länsgemensam ledning i samverkan

45 2.12 BVC/MVC Andelen barn som besökt BVC vid 4 års ålder är mycket högt i jämförelse med riksgenomsnittet. RUS-indikatorer gällande barn och unga Utöver de områden som tagits upp genom de insamlade nyckelindikatorerna har Kalmar län tittat på i vilken grad barn och unga upplever sig trygga. Upplevd trygghet Ungas levnadsförhållanden undersöks vart tredje år i den s.k. LUPP-enkäten, som riktas till elever i årskurs 8 och år 2 på gymnasiet. LUPP genomfördes senaste gången 2015 (LUPP 2015 Ungas livssituation i Kalmar län och Eksjö kommun). I enkäten ställs frågor om ungdomarnas känsla av trygghet, delaktighet och vilja att vara med och påverka. Resultaten för 2015 visar att ungdomarna i regionen generellt sett mår bra och upplever att de har goda levnadsvillkor. Ett flertal frågor ställs gällande hur ungdomarna upplever tryggheten på olika platser och i olika sammanhang.3 Den upplevda tryggheten har minskat över tid på de olika platser frågorna gäller. Det gäller både bland de unga i Kalmar län och i Sverige totalt sett. Tryggheten upplevs dock högre än riksgenomsnittet i Kalmar län för alla miljöer utom på fritidsgårdar/ungdomens hus. Den största försämringen av tryggheten i länet gäller också denna miljö. Även den upplevda tryggheten på vägen till och från skolan och i kollektivtrafiken har minskat över tid. Tjejer upplever i lägre utsträckning än killar att de är trygga. Frågorna om upplevd trygghet har ställts gällande olika platser i olika års undersökningar. Vi följer tryggheten på de platser som funnits med i de senaste tre undersökningarna, samt trygghet på nätet, som tillkom i 2012 års undersökning. Frågor rörande trygghet i olika skolmiljöer och i det egna bostadsområdet har förändrats och inte kunnat jämföras över tid. 3 Enkäten genomförs inte i alla kommuner i Kalmar län eller i riket. Vilka kommuner som ingår i länets och rikets resultat varierar mellan åren, vilket försvårar tolkningen av resultaten. Även Eksjö kommun i Jönköpings län ingår i Kalmar läns svar. Svarsalternativens formulering har också förändrats mellan undersökningarna, vilket kan ha påverkat svaren. I 2012 års undersökning var svarsalternativen gällande trygghet på olika platser Ja, alltid, Ja, oftast, Nej, sällan och Nej, aldrig. I 2015 års undersökning var svarsalternativen alltid, oftast, sällan och aldrig. Gemensam analys och handlingsplan 45 Länsgemensam ledning i samverkan

46 Figur 13. Upplevd trygghet bland unga (åk 8 och gymnasiet år 2), kommuner i Kalmar län och riket, 2015 Källa: Låt siffrorna tala! Lupp 2015 Ungas livssituation i Kalmar län & Eksjö kommun. Figur 14. Upplevd trygghet bland unga (åk 8 och gymnasiet år 2), kommuner Kalmar län och riket, 2009, 2012 och 2015 Källa: Låt siffrorna tala! Lupp 2015 Ungas livssituation i Kalmar län & Eksjö kommun. 3. Analys och handlingsplan 3.1 Förebyggande och främjande Genom att utveckla det förebyggande och främjande arbetet minskar man behovet av vård på specialiserad nivå. Man kan genom att nå barn och unga i tidigt skede få vinster på såväl individ- som samhällsnivå. Barn och unga måste ses i sitt hela sammanhang. Ett barns utveckling påverkas dels av individuella egenskaper men också av den miljö som barnet befinner sig i. Närmast barnet finns en familj och denna är givetvis mycket viktig. Idag finns utbyggt stöd till föräldrar under barnets första år, men därefter minskar det generella stödet. Detta är något som regeringen har uppmärksammat, och tog 2009 fram en Nationella strategi för ett utvecklat föräldrastöd en vinst för alla. Länsstyrelserna har haft ett uppdrag att utifrån strategin stödja och inspirera bland annat kommuner och landsting i utvecklingsarbetet när det gäller föräldrastöd till föräldrar med barn i tonåren. Det övergripande målet är att alla föräldrar ska erbjudas föräldrastöd under barnets uppväxt, 0-17 år. Gemensam analys och handlingsplan 46 Länsgemensam ledning i samverkan

47 Det ser idag olika ut i vilken grad man arbetat med det generella föräldrastödet. Det finns därför anledning att fortsätta detta utvecklingsarbete. Långsiktigt mål Förbättrad psykisk och fysisk hälsa för barn och unga Kortsiktigt mål Alla föräldrar ska erbjudas föräldrastöd under barnets uppväxt 0-17 år. Indikator Antal insatser i form av generellt föräldrastöd Aktiviteter 2018 Kartläggning av hur det generella föräldrastödet ser ut i länet Ta fram handlingsplan hur det fortsatta utvecklingsarbetet ska se ut. Ansvarig Landsting och kommuner, Samordnande grupp Barn och unga 3.2 Tillgängliga och tidiga insatser Det finns idag många olika insatser och instanser man kan vända sig till om man behöver stöd och hjälp på något sätt. För den enskilde kan det vara svårt att orientera sig, både vad gäller vilken organisation man ska vända sig och sedan till vem inom en organisation. Ett gemensam framtaget material skulle kunna underlätta för den enskilde att hitta rätt. Långsiktigt mål Barn och unga får rätt insats ifrån rätt instans i rätt tid Kortsiktigt mål Barn, unga och deras föräldrar vet var man vänder sig när man behöver stöd och hjälp Indikator Gemensamt framtaget informationsmaterial mellan kommuner och landsting Aktiviteter 2018 Kartläggning av befintliga informationskanaler Framtagande av gemensamt material Ansvarig Landsting och kommuner, Samordnande grupp Barn och unga 3.3 Utsatta grupper När det gäller barn finns det flera grupper som kan identifieras som utsatta. Barnen i alla grupperna har större risk att utveckla egen ohälsa eller hamna i utanförskap: Barn som är placerade Barn med utländsk bakgrund Barn som anhöriga Barn med föräldrar i konflikt Barn med funktionsnedsättning Barn med missbruksproblematik Barn som upplever våld Barn i fattiga familjer Gemensam analys och handlingsplan 47 Länsgemensam ledning i samverkan

48 Barn som placeras utanför sitt hem är en av de mest utsatta grupperna. Att lyfta ett barn ur sitt sammanhang innebär att samhället tar över föräldraansvaret vilket också betyder att samhället har ett extra ansvar att se till barnets hälsa. Lagstiftningen har nyligen förstärkts inom detta område. Beslut kommer att fattas inom kort om en reviderad överenskommelse mellan Landsting och länets kommuner när det gäller hälso- och munhälsoundersökningar av placerade barn. Överenskommelsen bör förankras väl och en förståelse behöver finnas hos alla berörda om vikten av att hälso- och munhälsoundersökningar görs. Långsiktigt mål Placerade barn har samma hälsa som barn i övrigt Kortsiktigt mål Bedömning om hälsoundersökning görs inför varje placering av barn/ungdom Indikator Antal beslut om hälsoundersökning/inte hälsoundersökning motsvarar antalet placeringar Aktiviteter 2018 Implementering av reviderad överenskommelse Ansvarig Landsting och kommuner, Samordnande grupp Barn och unga 3.4 Enskildas delaktighet och rättigheter Barnkonventionen (artikel 12) säger att barn ska ges möjlighet att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som rör dem. I rapporten Barns och ungas hälsa i Sverige har SKL:s programberedning för barn och ungas hälsa gjort en beskrivning av nuläget. Där pekar man på att det finns samband mellan barn och ungas hälsa och deras delaktighet och känsla av att kunna påverka. Man lyfter också fram unga med funktionsnedsättning och deras lägre tilltro till att de som bestämmer lyssnar. I Kalmar län finns det i såväl utvecklingsrådet som i intressebanken ungdomar som är engagerade och intresserade av att delta i utvecklingsarbete. Långsiktigt mål Barn och unga känner sig delaktiga Kortsiktigt mål Personal har god kännedom om Barnkonventionen Indikator Antal aktiviteter som bidragit till ökad kunskap om barnkonventionen Aktiviteter 2018 Insatser för ökad kunskap om Barnkonventionen Ansvarig Landsting och kommuner, Samordnande grupp Barn och unga 3.5 Ledning, styrning och organisation Arbete pågår med att revidera nuvarande överenskommelse som finns mellan barnpsykiatri och socialtjänsterna kring barn och ungas psykiska hälsa. När beslut är fattat behöver överenskommelsen bli känd hos alla berörda. Då samarbetet inte kan styras i detalj genom en Gemensam analys och handlingsplan 48 Länsgemensam ledning i samverkan

49 överenskommelse behöver även forum för dialoger skapas. Detta kan ske inom ramen för implementering av överenskommelsen. Långsiktigt mål Personer med behov av stöd från socialtjänsten och barn- och ungdomshälsan och/eller BUP får sina behov tillgodosedda Kortsiktigt mål Berörd personal inom socialtjänst känner till reviderad överenskommelse mellan socialtjänsterna, barn och ungdomshälsan och BUP. Indikator Avvikelser kopplade till överenskommelsen Aktiviteter 2018 En implementeringsplan tas fram och genomförande sker under Ansvarig Landsting och kommuner, Samordnande grupp Barn och unga Barn med psykisk ohälsa kan komma i kontakt med många olika personer inom våra verksamheter. Varje huvudman arbetar med processer, flöde eller vårdkedjor inom den egna organisationen. Barnen befinner sig dock många gånger inom flera av våra flöden. Ibland kan det finnas två som arbetar parallellt, och ibland kan det finnas ett glapp. Detta är något som bör ses över. Långsiktigt mål Barn och unga får rätt insats ifrån rätt instans i rätt tid Kortsiktigt mål Gapen i mellan de olika huvudmännens interna processer är identifierade Indikator Identifiering är gjord Aktiviteter 2018 Identifiera gapen i olika huvudmäns processer kring barn och unga. Ta fram handlingsplan för att åtgärda gapen Ansvarig Landsting och kommuner, Samordnande grupp Barn och unga Gemensam analys och handlingsplan 49 Länsgemensam ledning i samverkan

50 Uppskattning av medel inför 2018 Med utgångspunkt från redovisade Analys och handlingsplaner uppskattas behov av medel inför det fortsatta arbetet i Kalmar län enligt nedanstående beräkning. Bilaga: Uppskattning av medel inför 2018

Gemensam handlingsplan för kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse inom området psykisk hälsa 2016

Gemensam handlingsplan för kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse inom området psykisk hälsa 2016 Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Gemensam handlingsplan för kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse

Läs mer

Socioekonomiska förutsättningar i Kalmar läns kommuner

Socioekonomiska förutsättningar i Kalmar läns kommuner 2017-03-28 Socioekonomiska förutsättningar i Kalmar läns kommuner Det finns stora socioekonomiska skillnader mellan länets kommuner. Kustkommunerna har generellt sett starkare socioekonomiska förutsättningar

Läs mer

Handlingsplan för länsgemensamt arbete för minskad psykisk ohälsa i Värmland framtagen inom ramen för Nya Perspektiv

Handlingsplan för länsgemensamt arbete för minskad psykisk ohälsa i Värmland framtagen inom ramen för Nya Perspektiv Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2017 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Handlingsplan för länsgemensamt arbete för minskad psykisk ohälsa i Värmland

Läs mer

Läget i Kalmar län 2016

Läget i Kalmar län 2016 Läget i Kalmar län 2016 Befolkningen i Kalmar län 2015 237 200 invånare 1 nov. 2015 2,4 % av Sveriges befolkning Fler äldre, färre yngre än rikssnittet Ökande försörjningskvot: färre i arbete ska försörja

Läs mer

Gemensam analys och handlingsplan Psykisk hälsa

Gemensam analys och handlingsplan Psykisk hälsa Gemensam analys och handlingsplan Psykisk hälsa 2018 Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län 1. INLEDNING... 3 2. UPPFÖLJNING AV 2016

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Regionalt styrdokument Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst, angränsande område hälsooch sjukvård och skolan

Regionalt styrdokument Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst, angränsande område hälsooch sjukvård och skolan Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Regionalt styrdokument 2019-2020 Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst, angränsande

Läs mer

Datum för upprättande: Datum för uppföljning: Psykisk hälsa Länsgemensam handlingsplan 2018

Datum för upprättande: Datum för uppföljning: Psykisk hälsa Länsgemensam handlingsplan 2018 Datum för upprättande: 2017-10-31 Datum för uppföljning: Psykisk hälsa Länsgemensam handlingsplan 2018 0 TML HSVO Tjänstemannaledning för hälsa, stöd, vård och omsorg. (Länsgemensam). HSO Handikappförbundens

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning Datum Ärendebeteckning 2013-05-02 SN 2012/0684 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2013-2014 Kalmar kommun

Läs mer

Mottganingsteamets uppdrag

Mottganingsteamets uppdrag Överenskommelse mellan kommunerna i Sydnärke, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Örebro läns landsting om inrättandet av mottagningsteam en modell för flerpartssamverkan Inledning Denna överenskommelse

Läs mer

Överenskommelse psykisk hälsa 2018

Överenskommelse psykisk hälsa 2018 Överenskommelse psykisk hälsa 2018 2018-04-06 Yvonne Witzöe, GR Identifierade utvecklingsområden: Primärvård och första linjen Specialistpsykiatrin och beroendevård Kommunal hälso-och sjukvård och socialtjänst

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Psykisk hälsa. Aktuellt. Arbetsmodell för samordnade insatser. Socialchefsnätverket, GR Yvonne Witzöe Margareta Antonsson.

Psykisk hälsa. Aktuellt. Arbetsmodell för samordnade insatser. Socialchefsnätverket, GR Yvonne Witzöe Margareta Antonsson. Aktuellt Psykisk hälsa Arbetsmodell för samordnade insatser Socialchefsnätverket, GR 2018-03-02 Yvonne Witzöe Margareta Antonsson Kommuner och landsting rekvirerar nu årets medel för Överenskommelsen psykisk

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen, Socialtjänstlagen, Lagen om stöd och service, Skollagen samt Lagen om psykiatrisk tvångsvård.

Hälso- och sjukvårdslagen, Socialtjänstlagen, Lagen om stöd och service, Skollagen samt Lagen om psykiatrisk tvångsvård. Styrande måldokument Strategi Sida 1 (6) Strategi psykisk hälsa i Norrbottens län 2018-2021 Region Norrbotten har tillsammans med Norrbottens Kommuner beslutat att i samverkan upprätta en länsgemensam

Läs mer

Mål för gemensam hälso- och sjukvårdspolitik

Mål för gemensam hälso- och sjukvårdspolitik Mål för gemensam hälso- och sjukvårdspolitik 2014-2025 landstinget_14_1okt_a5.indd 1 2014-11-26 14:12 Förord Hälsa Tillsammans för en bättre hälsa Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner är överens.

Läs mer

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 2 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk

Läs mer

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk

Läs mer

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Folkhälsoenhet Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Vad är folkhälsa? Resultatet av den sammanlagda hälsan i en befolkning. Kan mätas genom att titta på exempelvis medellivslängd, självupplevd hälsa,

Läs mer

Psykisk hälsa. i Kalmar län

Psykisk hälsa. i Kalmar län Psykisk hälsa i Kalmar län Uppdrag Länsgemensam ledning i samverkan och samordningsgruppen psykisk hälsa: PSYNK synkronisering av insatser för barn och unga med psykisk ohälsa KUR Samstöd (CM) PRIO-psykisk

Läs mer

Praktiska anvisningar Uppföljning och ekonomi, lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, för chefer

Praktiska anvisningar Uppföljning och ekonomi, lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, för chefer Praktiska anvisningar Uppföljning och ekonomi, lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, för chefer 2017 Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område

Läs mer

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren 2010-2014 2010-04-15 Länsstrategi för folkhälsoarbetet i Västmanland Kommunerna Landstinget Länsstyrelsen VKL Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och

Läs mer

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus

Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Skellefteå 2016-01-21 Sammordningsförbundet Skellefteå-Norsjö Ansökan om medel för förstudie Fokus arbetsliv Psykisk hälsa i fokus Bakgrund I Sverige står psykiatriska diagnoser för ca 40 % av alla pågående

Läs mer

Samverkansöverenskommelse med landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkansöverenskommelse med landstinget. med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Thomas Tryggvesson 2013-07-04 ON 2012/0087 0480-45 35 05 Omsorgsnämnden Samverkansöverenskommelse med landstinget gällande personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Fördjupad analys och handlingsplan

Fördjupad analys och handlingsplan Fördjupad analys och handlingsplan Barn och unga till och med 24 år inklusive ungdomsmottagningarna 31 oktober 2017 Datum Handläggare 2017-10-30 Henrik Kjellberg Landstingets kansli Hälso och sjukvård

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun

Fastställd av kommunstyrelsen , 188. Integrationsstrategi för Västerviks kommun Integrationsstrategi för Västerviks kommun 2015 2017 1 Integrationsstrategi för Västerviks kommun Vision Västerviks kommuns vision avseende integration är att gemensamt skapa förutsättningar för kommunen

Läs mer

Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019

Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019 Dir. 2019:49 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019 Utvidgning och förlängd tid Regeringen

Läs mer

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Beslutat presidiekonferensen 180216 Regionalt styrdokument 2018 Länsgemensam ledning i samverkan

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Remiss från kommunstyrelsen, dnr /2016

Remiss från kommunstyrelsen, dnr /2016 Arbetsmarknadsförvaltningen Utvecklings- och utredningsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-12-08 Handläggare Kristina Eklund Telefon: 08 50835534 Till Arbetsmarknadsnämnden den 20 december 2016 Ärende

Läs mer

Folkhälsoutskott 13/2-2018

Folkhälsoutskott 13/2-2018 Folkhälsoutskott 13/2-2018 Landstingets fokusområden Tillsammans för Sveriges bästa kvalitet, säkerhet och tillgänglighet I vårt fokus: Bra bemötande och delaktighet Främja hälsa Digitalisering och innovativa

Läs mer

Praktiska anvisningar Egenvård

Praktiska anvisningar Egenvård Praktiska anvisningar Egenvård 2017 Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Innehåll 1. Innehåll 2 2. Inledning 3 Gemensam ledstjärna

Läs mer

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun 171102 Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun 1. Bakgrund Folkhälsan i Sverige utvecklas överlag positivt. Medellivslängden fortsätter att öka och skillnaden mellan könen minskar. Hälsan och

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017

För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017 PM 2017:93 RVI (Dnr 110-408/2017) För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017 Borgarrådsberedningen

Läs mer

Nationell överenskommelse Psykisk hälsa

Nationell överenskommelse Psykisk hälsa Styrande måldokument Överenskommelse Sida 1 (6) Nationell överenskommelse 2018 - Psykisk hälsa Sida 2 (6) Bakgrund Psykisk hälsa har de senaste åren varit en av statens mest prioriterade områden inom hälso-

Läs mer

MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR

MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR 1 MILSA TA DEL AV RESULTAT FRÅN EN UNIK ENKÄTSTUDIE OM HÄLSA RIKTAD TILL NYANLÄNDA FLYKTINGAR Slobodan Zdravkovic, Malmö högskola Samhällsorientering och Hälsokommunikation, Stockholm 4 juni 2015 » Introduktion»

Läs mer

SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA HANDLINGSPLAN

SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA HANDLINGSPLAN DEN 1 OKTOBER 2018 SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA HANDLINGSPLAN ÖVERENSKOMMELSEN PSYKISK HÄLSA 2018 Kommunförbundet Skåne Besöksadress: Gasverksgatan 3A, Lund Postadress: Box 53, 221 00 Lund Webbadress: kfsk.se

Läs mer

Handlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxenpsykiatri

Handlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxenpsykiatri Handlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxenpsykiatri 2018 Implementering Mål Åtgärd Målgrupp för åtgärd Hur När Ansvar 1) Samverkan och samordning ska leda till upplevd god psykisk och fysisk hälsa samt

Läs mer

Kartläggning och analys av området psykisk hälsa i Uppsala län. Statlig satsning på psykisk hälsa SKL, analysseminarium 26 april 2017

Kartläggning och analys av området psykisk hälsa i Uppsala län. Statlig satsning på psykisk hälsa SKL, analysseminarium 26 april 2017 Kartläggning och analys av området psykisk hälsa i Uppsala län Statlig satsning på psykisk hälsa SKL, analysseminarium 26 april 2017 Innehåll Bakgrund Processen och tillvägagångssätt Prioriterade delområden

Läs mer

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg

Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Gemensamma utgångspunkter för vård och omsorg av de äldre i Gävleborg Genom vår samverkan i ett handlingskraftigt nätverk ska de äldre i Gävleborg uppleva trygghet och oberoende. Inledning och bakgrund

Läs mer

Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län

Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län 2016-05-23 Överenskommelse för socialtjänst, hälso- och sjukvårdens verksamhet och skolan gällande

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Regional överenskommelse. kommunerna i VG Charlotta Wilhelmsson, VästKom Malin Camper, Enhet Kunskapsstöd för psykisk hälsa i VGR

Regional överenskommelse. kommunerna i VG Charlotta Wilhelmsson, VästKom Malin Camper, Enhet Kunskapsstöd för psykisk hälsa i VGR Regional överenskommelse och aktuellt inom VGR och kommunerna i VG 2018 02 01 Charlotta Wilhelmsson, VästKom Malin Camper, Enhet Kunskapsstöd för psykisk hälsa i VGR Områden för samverkan Hälso och sjukvårdsavtal

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Lokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete

Lokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete 1 (5) 2019-04-11 Lokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete Bakgrund Hälsan i Stockholms län är allmänt god och den förväntade medellivslängden stiger för varje år. Hjärt- och kärlsjukdomar minskar, antalet

Läs mer

Framtagande och genomförande

Framtagande och genomförande Framtagande och genomförande Överenskommelse Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa Kick off med rådslag Redovisning till SKL Förankring och dialog Prioritering av mål Indikatorer och layout

Läs mer

Psykisk hälsa Lokal handlingsplan

Psykisk hälsa Lokal handlingsplan Psykisk hälsa Lokal handlingsplan Handlingsplan kring området psykisk hälsa utifrån regional analys Psykisk hälsa fastställd av Chefsgrupp Närvård 2016-10-27 Handlingsplan Oktober 2016 ARBETSMATERIAL 0

Läs mer

s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN

s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Rapport 2018-01-25 VON 230/17 Vård- och omsorgsförvaltningen Enheten för kvalitet- och verksamhetsutveckling s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Undersökning av kvaliteten i hemtjänst och särskilt boende

Läs mer

Exempelsamling Logikmodeller

Exempelsamling Logikmodeller Exempelsamling Logikmodeller Ett sätt att åskådliggöra kopplingen mellan övergripande mål, delmål, aktiviteter och mätpunkter (indikatorer) är att strukturera i en logikmodell (tabell 1). För att nå tillräcklig

Läs mer

Integrationsstrategi för Kalmar län

Integrationsstrategi för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Kerstin Björklund 2013-05-22 KS 2012/0768 Kommunstyrelsen Integrationsstrategi för Kalmar län Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar Länsstyrelsen

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING POLICY Folkhälsa 2017 2021 GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte och bakgrund... 3 1.1 Utmaningar och möjligheter för en god hälsa... 3 2. Definition... 4 3. Vision... 4 4. Mål... 4 5.

Läs mer

Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa

Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2016-2018 Gemensamt ansvarstagande Samverkan och samordning Tillit och förtroende 290 kommuner 21 landsting/regioner 2016-11-24 Avdelningen för vård

Läs mer

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan 2012-2016 The 11th Community Mental Health (CMH) conference, Lund 3-4 juni 2013 Mikael Malm, handläggare SKL 2013-06-03 mikael.malm@skl.se 1 Långsiktig och

Läs mer

SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA FÖRDJUPADE HANDLINGSPLAN GÄLLANDE BARN OCH UNGA 0-24 ÅR

SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA FÖRDJUPADE HANDLINGSPLAN GÄLLANDE BARN OCH UNGA 0-24 ÅR DEN 28 SEPTEMBER 2017 SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA FÖRDJUPADE HANDLINGSPLAN GÄLLANDE BARN OCH UNGA 0-24 ÅR ÖVERENSKOMMELSEN PSYKISK HÄLSA 2017 Kommunförbundet Skåne Besöksadress: Gasverksgatan 3A, Lund Postadress:

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse

Läs mer

Ärende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger. Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin

Ärende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger. Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin Ärende 5 - Sammanfattning av genomförda dialoger Rapport från dialogerna Hälso och sjukvårdsstrategin Uppdrag från regionstyrelsen till lokala nämnder De lokala nämnderna ska under mars och/eller april

Läs mer

Samverkansöverenskommelse. mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med. Psykisk funktionsnedsättning

Samverkansöverenskommelse. mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med. Psykisk funktionsnedsättning mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med Psykisk funktionsnedsättning 2018-2020 Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och

Läs mer

Länsgemensam ledning i samverkan

Länsgemensam ledning i samverkan Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Samordnande äldregrupp- Nyhetsbrev oktober 2018 Fokusområden i Strategi och handlingsplanen för

Läs mer

GEMENSAM HANDLINGSPLAN FÖR DE ÄLDRE I KRONOBERG EN HANDLINGSPLAN OM HUR VI TAR KRONOBERGS GEMENSAMMA ÄLDRESTRATEGI TILL HANDLING

GEMENSAM HANDLINGSPLAN FÖR DE ÄLDRE I KRONOBERG EN HANDLINGSPLAN OM HUR VI TAR KRONOBERGS GEMENSAMMA ÄLDRESTRATEGI TILL HANDLING GEMENSAM HANDLINGSPLAN FÖR DE ÄLDRE I KRONOBERG 2018-2025 EN HANDLINGSPLAN OM HUR VI TAR KRONOBERGS GEMENSAMMA ÄLDRESTRATEGI TILL HANDLING INLEDNING I Kronobergs län har kommuner och Region Kronoberg kommit

Läs mer

Handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa

Handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa POLICY Antagen av Reviderad datum Paragraf 1(6) Lotta Österlund Jansson Socialchef 0555-422 77 lotta.osterlund-jansson@grums.se Handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa 2(6) Handlingsplan

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning 0(7) Datum Diarienummer 2017-05-10 LN HYL170015 HYLTENÄMNDEN Verksamhetsinriktning 2018 Adress: Region Halland, Box 517, 301 80 Halmstad. Besöksadress: Södra vägen 9. Tfn: 035-13 48 00. Fax: 035-13 54

Läs mer

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda

Nationella riktlinjer. Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Nationella riktlinjer Depression och ångestsjukdom Versionen för förtroendevalda Hälso- och sjukvårdspolitikerns uppgift Identifiera behov Finansiera Prioritera mellan grupper/områden Fördela resurser

Läs mer

Ny webb och inrapportering av redovisning

Ny webb och inrapportering av redovisning PROGRAM 10.00-10.10 Välkomna Ing-Marie Wieselgren 10.10-10.30 Varför gör vi det här? Ing-Marie Wieselgren 10.30-11.00 Arbetet med handlingsplanerna 2017 Ing-Marie Wieselgren och Marit Grönberg Eskel 11.00-11.30

Läs mer

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län 2017-02-17 Regionalt styrdokument 2017 Länsgemensam ledning i samverkan inom socialtjänst och

Läs mer

Suicidprevention. Samordning av suicidpreventiva insatser i Östergötland. Carin Tyrén

Suicidprevention. Samordning av suicidpreventiva insatser i Östergötland. Carin Tyrén Suicidprevention Samordning av suicidpreventiva insatser i Östergötland PV-Forum 2016-03-09 Carin Tyrén Suicidprevention i Region Östergötland - uppdrag från HSN ska vara den pådrivande länsövergripande

Läs mer

Regional samverkan kring ungas uppväxt

Regional samverkan kring ungas uppväxt 2016-11-16 Styrelsen Regional samverkan kring ungas uppväxt 2017-2019 Förslag till beslut Styrelsen föreslås besluta i enlighet med arbetsutskottet att under åren 2017-2019 erbjuda kommunerna: Samordning

Läs mer

Regional handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa

Regional handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa Bilaga 4 kommunstyrelsen 2017-06-07 107 Regional handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa Handläggare: Karin Haster, Folkhälsa och samhällsmedicin Datum: 2017-04-24 Dokumenttyp: Diarienummer:

Läs mer

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland

Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan

Läs mer

Dnr 14OLL28 Verksamhetsberättelse 2013 Nämnden för folkhälsa ÖREBRO LÄNS LANDSTING Inledning Nämnden för folkhälsa ska känna till dagens livsvillkor, levnadsvanor och hälsoläget i befolkningen för att

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Uppdrag psykisk hälsa Östergötland

Uppdrag psykisk hälsa Östergötland Handlingsplan 2018 Uppdrag psykisk hälsa Östergötland Upprättad i samverkan mellan länets 13 kommuner och Region Östergötland. Beslutad i LGVO 171012 Introduktion Handlingsplanen gäller för arbetet i Östergötland

Läs mer

Länsgemensam ledning i samverkan

Länsgemensam ledning i samverkan Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Samordnande äldregrupp- Nyhetsbrev augusti 2016 ÄÄldregruppenpen pen Äldre Arbetsgrupp MUNHÄLSA

Läs mer

Plan för Överenskommelsen i Borås

Plan för Överenskommelsen i Borås Plan för Överenskommelsen i Borås Den lokala Överenskommelsen i Borås handlar om hur Borås Stad och de idéburna organisationerna ska utveckla och fördjupa sitt samarbete för att gemensamt upprätthålla

Läs mer

Uppdrag handlingsplan Suicidprevention och minskad psykisk ohälsa

Uppdrag handlingsplan Suicidprevention och minskad psykisk ohälsa Uppdrag handlingsplan Suicidprevention och minskad psykisk ohälsa Sept 2017 Birgitta Huuva, regional samordnare suicidprevention Bakgrund Arbetet med att utforma en handlingsplan för suicidprevention och

Läs mer

Hälsoplan för Årjängs kommun

Hälsoplan för Årjängs kommun Kommunfullmäktige Birgitta Evensson, 0573-141 32 birgitta.evensson@arjang.se PLAN Antagen av KF 2018-06-18 211.10 Paragraf 94 1(8) Hälsoplan för Årjängs kommun 2(8) Inledning Befolkningens hälsa är en

Läs mer

GRUNDKRAV 1, SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE: LOKAL HANDLINGSPLAN Datum 30 oktober 2014

GRUNDKRAV 1, SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE: LOKAL HANDLINGSPLAN Datum 30 oktober 2014 1 ( 12 ) GRUNDKRAV 1, SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE: LOKAL HANDLINGSPLAN Datum 30 oktober 2014 1 (13) Darienr/Dplankod LOKAL HANDLINGSPLAN Utifrån Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Vad är ert huvudsakliga uppdrag och mål - utmaningar? Har folkhälsoläget betydelse för detta?

Vad är ert huvudsakliga uppdrag och mål - utmaningar? Har folkhälsoläget betydelse för detta? Vad är ert huvudsakliga uppdrag och mål - utmaningar? Har folkhälsoläget betydelse för detta? På vilket sätt? Kan vi och ni påverka folkhälsoläget? I så fall, hur? Fullmäktige Nämnd/ förvaltning Verksamhet

Läs mer

Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar

Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar Tilläggsöverenskommelse Samverkan kring personer med missbruk/beroende av spel om pengar Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Version 1 2018-09-24 Innehållet i

Läs mer

Strategisk regional överenskommelse (srök) för mottagning och etablering inom samhälls- och arbetslivet

Strategisk regional överenskommelse (srök) för mottagning och etablering inom samhälls- och arbetslivet Strategisk regional överenskommelse (srök) för mottagning och etablering inom samhälls- och arbetslivet Processorganisation - srök Styrgrupp Arbetsmarknadssamverkan Kronoberg (ASK) Länsstyrelsens integrationsteam

Läs mer

Rapport. Utvärdering av utbildningsinsatsen Första hjälpen till psykisk hälsa med inriktning äldre personer.

Rapport. Utvärdering av utbildningsinsatsen Första hjälpen till psykisk hälsa med inriktning äldre personer. Rapport Utvärdering av utbildningsinsatsen Första hjälpen till psykisk hälsa med inriktning äldre personer. Författare: Åsa Bergman Bruhn, Högskolan Dalarna Katarina Johansson, Region Dalarna Marit Ranninen,

Läs mer

Stimulansmedel inom ramen för överenskommelsen om insatser inom psykisk hälsa-området BILAGA 2

Stimulansmedel inom ramen för överenskommelsen om insatser inom psykisk hälsa-området BILAGA 2 BILAGA 2 Stimulansmedel inom ramen för överenskommelsen om insatser inom psykisk hälsa-området KOMMUNERNA OCH LANDSTINGEN/REGIONERNAS REDOVISNINGAR AV 2018 ÅRS STIMULANSMEDEL 1 Innehåll Analyser och handlingsplaner...

Läs mer

Ett folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga

Ett folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga Ett folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga Bakgrund Genomföra ett utvecklingsarbete för tidiga och samordnade insatser för barn och unga. Regeringsuppdrag till Socialstyrelsen och Skolverket.

Läs mer

5. Health in all policies fra global politik til lokal praksis Torsdag 24. august 2017

5. Health in all policies fra global politik til lokal praksis Torsdag 24. august 2017 5. Health in all policies fra global politik til lokal praksis Torsdag 24. august 2017. Hälsa 2020 och Agenda 2030 med fokus på hälsa i alla politikområden Folkhälsomyndighetens strävan att - identifiera

Läs mer

Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Delges: Socialnämnden Enheten för sysselsättning och arbete Peter Nyberg Styrdokument. 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003

Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Delges: Socialnämnden Enheten för sysselsättning och arbete Peter Nyberg Styrdokument. 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003 Kommunstyrelsen Utdrag ur SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Datum 2013-10-22 Sid Delges: Socialnämnden och arbete Peter Nyberg Styrdokument 218 Dnr 2013KS391 Dpl 003 Handlingsplan Utifrån inventering och analys kring

Läs mer

Ingela Jönsson Dnr:RS/282/2016 Samordningskansliet

Ingela Jönsson Dnr:RS/282/2016 Samordningskansliet Årsplanering 2016 utskottet för Version: 2 Beslutsinstans: Utskottet för hälso och sjukvård Revidering juni 20126 2(8) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av 1. 2016-04-06 Nyutgåva 2. 2016-06-07

Läs mer

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Sida 1 (5) 2017-10-03 Handläggare Carolina Morales Telefon: 08-508 25 146 Till Socialnämnden 2017-10-17 Nästa steg på vägen mot en mer

Läs mer

Samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson

Samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson Förvaltning Ägare Reviderat datum Ann-Louise Gustafsson 2018-06-08 Verksamhet Välfärd och folkhälsa Slutgranskare Marie Gustafsson Diarienr Dokumentkategori Fastställare Giltigt datum fr o m Överenskommelser

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län 2017-06-04 Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Missiv Förslag till beslut Förslag till beslut är att anta Överenskommelse mellan Landstinget

Läs mer

Området psykisk hälsa från ett nationellt perspektiv 1-2 april 2019 Zophia Mellgren

Området psykisk hälsa från ett nationellt perspektiv 1-2 april 2019 Zophia Mellgren Området psykisk hälsa från ett nationellt perspektiv 1-2 april 2019 Zophia Mellgren A tremendous challenge now and towards 2030 when 40% av befolkningen har närstående med psykisk sjukdom 10% av barnen

Läs mer

PRIO-nätverket Resurscentra och Programområde Psykisk Hälsa. Stockholm

PRIO-nätverket Resurscentra och Programområde Psykisk Hälsa. Stockholm PRIO-nätverket Resurscentra och Programområde Psykisk Hälsa Stockholm 17-12-06 Regionalt och lokalt Analys och handlingsplaner ÖK Psykisk hälsa 2016-2018 Regionalt programområde psykisk hälsa Struktur

Läs mer

Överenskommelse inom området psykisk hälsa 2019

Överenskommelse inom området psykisk hälsa 2019 Överenskommelse inom området psykisk hälsa 2019 Beslutad av regeringen den 19 juni och av SKL den 19 juni 2019 2019-06-24 Avdelningen för vård och omsorg 1 Övergripande kring ÖK 2019 psykisk hälsa Fördelningen

Läs mer

Befolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter

Befolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter Befolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter Hur ska vi veta hur befolkningens hälsa ser ut? Bland annat Öppna jämförelser folkhälsa Öppna jämförelser Folkhälsa 2019 Enkelt

Läs mer