20H Svensk Fjärrvärme

Transkript

1 * 20H Svensk Fjärrvärme Finansminister Anders Borg Finansdepartementet svensk Fjärrvärme AB Z=T STOCKHOLM Otof Pa mes gata 31 Telefon vx: Fax; Kopia till: It- och energiminister Anna-Karin Hatt Org nr: Näringsdepartementet Erik Thornstrom STOCKHOLM os Hemställan om ändring i lagen (1994:1774) om skatt på energi vad gäller beskattningen vid värmeföretags industrileveranser Svensk Fjärrvärme hemställer om följande ändringar i lagen (1994:1774) om skatt på energi (LSE) utifrån bifogad promemoria: Att beskattningsmässigt jämställa värmeproduktion för förbrukning i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet i pannor som omfattas av handeln med utsläppsrätter oavsett om dessa innehas av industrin själv eller av extern värmeproducent. Att skattesatsen för egenförbrukning av el som åtgår för värmeproduktion för leverans till tillverkningsindustri likställs med den skattesats som gäller för motsvarande värmeproduktion i industrin, dvs. 0,5 öre per kwh förbrukad el. Bakgrund Svensk Fjärrvärmes medlems- och intressentföretags värmeleveranser till tillverkningsindustrin missgynnas i dag av de beskattningsbestämmelser som gäller jämfört med om anläggningen för värmeproduktion ägts av tillverkningsindustrin. Fr.o.m. den 1 januari 2011 slopades koldioxidskatten för bränslen som förbrukas i industrianläggningar som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter avseende koldioxid. För fjärrvärmeföretag som också omfattas av systemet med utsläppsrätter och levererar ånga eller värme till tillverkningsindustrin så gjordes samtidigt en förändring som innebär att avdragsrätten för koldioxidskatten som tidigare varit 79 procent minskades till 70 procent. Detta innebär att fjärrvärmeföretagen fortfarande behöver betala koldioxidskatt medan ett industriföretag inte behöver det för motsvarande värmeproduktion. I motsats till intentionerna med skatteförändringarna om att endast använda utsläppshandeln som styrmedel åstadkoms i stället en konkurrenssnedvridning som ger bättre ekonomiska förutsättningar om ett industriföretag äger en värmeproduktionsanläggning. Vidare betalar fjärrvärmeföretag i dag full elkonsumtionsskatt om 28,3 öre per kwh för egenförbrukningen av el som åtgår i värmeproduktionsanläggningen om de levererar till en tillverkningsindustri. Den mottagande industrin har vid egenproduktion av värme i stället en skattesats om 0,5 öre per kwh för motsvarande egenförbrukning av el. Detta innebär en konkurrenssnedvridning till fjärrvärmebranschens nackdel då ett externt värmeföretag levererar värme eller ånga till tillverkningsindustrin.

2 Ovan nämnda skattebestämmelser innebär sammantaget en stor konkurrensnackdel for fjärrvärmeföretags värmeleveranser till tillverkningsindustrin. Detta riskerar nu att medföra att etablerade samarbeten mellan fjärrvärmeföretag och tillverkningsindustri inte kan fortsätta. Skattereglerna förhindrar därmed energi- och resurseffektiv samverkan mellan fjärrvärmeföretag och tillverkningsindustri och försvårar därmed arbetet med att nå de energi- och klimatpolitiska målen. Mot denna bakgrund hemställer Svensk Fjärrvärme om konkurrensneutrala beskattningsregler som innebär att beskattningen är lika oavsett vem som står som ägare till värmeproduktionsanläggningen. I bifogad promemoria beskrivs problematiken kring dagens beskattningsregler närmare. Ulrika Jardfeldt VD, Svensk Fjärrvärme Bilaga: Extern PM Beskattningen av värmeföretags energileveranser till tillverkningsindustrin

3 Svensk Fjärrvärme AB Erik Thornström Extern PM Beskattningen av värmeföretags energileveranser till tillverkningsindustrin Bakgrund Fr.o.m. den 1 januari 2011 slopades koldioxidskatten för bränslen som förbrukas i industrianläggningar som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter avseende koldioxid. För fjärrvärmeföretag som också omfattas av systemet med utsläppsrätter och levererar ånga eller värme till tillverkningsindustrin så gjordes samtidigt en förändring som innebär att avdragsrätten för koldioxidskatten som tidigare varit 79 procent minskades till 70 procent. Från 2015 minskas avdragsrätten ytterligare till 40 procent. Detta innebär att fjärrvärmeföretagen fortfarande behöver betala koldioxidskatt medan ett industriföretag inte behöver det för motsvarande värmeproduktion. Ändringen i lagen om skatt på energi (LSE) missgynnar således de värmeföretag som har samarbeten kring leveranser av ånga och värme till industrin. Detta riskerar nu att medföra att etablerade samarbeten på området inte kan fortsätta. Befintliga värmepannor hos fjärrvärmeföretagen för industrileveranser kommer av ekonomiska skäl att behöva överlåtas till industrin. Alternativt kommer parallella energianläggningar i stället att behöva byggas upp i industrin och de synergier som samarbetet i dag ger, främst miljömässigt, kommer att upphöra. Detta innebär att förutsättningarna för fjärrvärmens affärsidé kraftigt försämras som är att använda resurser som annars skulle gå förlorade - exempelvis spill från skogsavverkning, avfall och överskottsvärme från industrier i det lokala energisystemet. Skattereglerna förhindrar därmed energi- och resurseffektiv samverkan mellan fjärrvärmeföretag och tillverkningsindustri och försvårar således arbetet med att nå de energi- och klimatpolitiska målen. Svensk Fjärrvärmes generella syn på de genomförda förändringarna i energioch koldioxidbeskattningen Svensk Fjärrvärme stödjer i stort de skatteförändringar som genomfördes fr.o.m. den 1 januari 2011 som innebär att industrin som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter inte också belastas med en koldioxidskatt. Svensk Fjärrvärme anser principiellt att det inte bör tillämpas dubbla styrmedel för att uppnå klimatpolitiska mål. Den förändring som genomförts innebär dock att energiindustrin fortfarande belastas med koldioxidskatt och fjärrvärmebranschen har därmed fått konkurrens- Skapat: Senast ändrat: (?)

4 nackdelar gentemot industrin i övrigt. Svensk Fjärrvärme har inte kunnat finna några motiv varför dessa skattemässiga konkurrensnackdelar for fjärrvärmebranschen har införts. Svensk Fjärrvärme tolkar detta som ett förbiseende i de omfattande förändringar som gjorts i energi- och miljöbeskattningen utifrån 2009 års energi- och klimatpolitiska beslut som syftar till en sammanhållen energi- och klimatpolitik. I det fortsatta arbetet med att samordna de ekonomiska styrmedlen på klimat- och energiområdet så att styrningen blir mer samhällsekonomiskt effektiv anser att Svensk Fjärrvärme att dagens skattediskriminering av fjärrvärmebranschen måste vara en högprioriterad fråga att åtgärda. Exempel där de förändrade skattereglerna har fått negativa konsekvenser Svensk Fjärrvärmes medlemsföretag och intressenter drabbas av den genomförda skatteförändringen genom väsentligt försämrad konkurrenskraft i de fall man har industrileveranser. Nedan redogörs för ett antal exempel på hur negativt den genomförda skatteförändringen slår mot branschen i de orter som nämns nedan. Därutöver finns åtskilliga andra fall där de nya skattereglerna innebär kraftigt försämrad konkurrenskraft för fjärrvärmeföretagens befintliga industrileveranser. Jönköping Jönköping Energi AB och Munksjö AB har under lång tid bedrivit ett energisamarbete. Samarbetet har gagnat bägge parter och samhället genom att Munksjös behov av ånga för sin tillverkningsprocess har kunnat produceras på ett energieffektivt och miljömässigt bra sätt. Samarbetet inleddes med att Jönköping Energi tog över den ångcentral som Munksjö innehade. Pannan i fråga har sedan kunnat integreras i Jönköping Energis övriga produktionsanläggningar med bibehållen möjlighet för Munksjö att erhålla ånga av erforderlig mängd och kvalitet. Under årens lopp har pannan moderniserats och gjorts mer energieffektiv. Med de ändringar i lagen om skatt på energi (LSE) som trädde i kraft den 1 januari 2011 missgynnas dock den lösning som Jönköping Energi och Munksjö har valt. Om Munksjö fortfarande hade varit innehavare av pannan hade nämligen Munksjö ingått i systemet med handel med utsläppsrätter och då varit helt befriad från koldioxidskatt på förbrukningen av skattepliktiga bränslen. Då det istället är Jönköping Energis panna som ingår i utsläppshandelssystemet drabbas Jönköping Energis leveranser av värme till Munksjö med 30 procent av koldioxidskatten. Tekniska Verken i Linköping (TVAB) driver sedan våren 2005 en ångcentral som förser pappersbruket i Kisa med processånga. Ångcentralen producerar endast ånga åt Swedish Tissues (SwT) pappersmaskiner och är lokaliserad i anslutning till pappersbruket. Ångan produceras i huvudsak i en fliseldad biopanna levererad för 5,6 MW ångeffekt. Vid ångcentralen finns också två oljepannor för spetslastbehov och reserv vid driftstörningar och revisioner i biopannan. Under 2008 har SwT genomfört ett omfattande investeringsprogram för Pappersmaskin 3 som efter detta är en ny pappersmaskin med fördubblad kapacitet jämfört med tidigare. TV AB har till stor del lyckats möta det ökade ångbehovet med investeringar och driftoptimering av biopannan som idag har en medeleffekt på ca 7,5 MW. Tyvärr är det omöjligt att nå hela vägen och den höjning som gjorts är ändå mycket god utifrån att pannan ursprungligen är konstruerad för 5,6 MW i originalutförande. Skapat: Sparat: (7)

5 Förändringen av energi- och CO 2 -skatten skadar i detta fall klimateffektiva affärer. Oljeförbrukningen ökar endast i takt med att produktionen vid pappersbruket ökar och beräknas uppgå till högst 2000 m3 per år. Det mesta åtgår vid revisioner i biopannan. Det ökade effekt- och energiuttaget ur biopannan med 34 procent av pannans ursprungliga effekt skulle SwT aldrig åstadkommit på egen hand. Dessa kapacitetsökningar har åstadkommits genom TVAB:s omfattande kunskaper inom området. De konkurrenskraftiga bränslepriser som gjort pannan lönsam kommer från TVAB:s stordriftsfördelar som energibolag med stora inköp av biobränslen. Med de nya skattereglerna slås fötterna undan för samarbetet då TV AB ej längre kan erhålla likvärdig skatteåterbetalning för oljan som om SwT eldade den själva. Förändringen av CO 2 -beskattningsreglerna skadar klimateffektiva affärer då den innebär att SwT sannolikt kommer att få återta pannan med betydligt lägre effekt på sikt och sämre utnyttjningstid och med ökad oljeeldning som följd. De ca 3,5 mnkr som skiljer i kostnad från 2015 kan omöjligt ge ekonomi till investering i ytterligare konkurrenskraftig bioenergibaserad effekt från SwT. Avesta Värmevärden AB äger i Avesta anläggningar som producerar hetvatten med avfall, biobränsle och olja. Två stora industrikunder tar emot och levererar hetvatten, Outokumpu stålverk samt Hedins sågverk. Värmevärden säljer årligen ca 75 GWh hetvatten och köper ca 32 GWh hetvatten till/från dessa industripartners. Skillnaden i koldioxidskatt om processindustri eller energiindustri äger denna anläggning är årligen ca 3,0 mnkr. Hofors Energi AB (delägt av Värmevärden AB) äger bl.a. ett kraftvärmeverk eldat med biobränslen och olja. Värmevärdens anläggningar levererar processånga/hetvatten till Ovako Hofors stålverk samt fjärrvärme till fjärrvärmenätet i Hofors, till del som spillvärmenyttjande. Hofors Energi levererar årligen ca 60 GWh processånga/ hetvatten, 3 GWh el och mottar ca 27 GWh spillvärme. Skillnaden i koldioxidskatt om processindustri eller energiindustri äger denna anläggning är årligen ca 1,3 mnkr. Värmevärden ägde i Säffle bl.a. ett kraftvärmeverk eldat med biobränslen och olja. Värmevärdens anläggningar levererade all processånga till Nordic Papers massa- och pappersbruk samt huvuddelen av fjärrvärmen till fjärrvärmenätet i Säffle, till del som spillvärmenyttjande. Detta samarbete upphörde i oktober 2011 efter drygt 10 års samarbete. Värmevärden levererade årligen ca 200 GWh processånga, 35 GWh el och 36 GWh fjärrvärme (inkl. spillvärme). Skillnaden i koldioxidskatt om processindustri eller energiindustri äger denna anläggning var årligen ca 3,4 mnkr. Vimmerby Dalkia driver i Vimmerby en ångcentral som levererar ånga till mejeriföretaget Arla. Dalkia ansvarar för ångproduktion hos en kund som vill fokusera på sin kärnverksamhet och vill slippa bekymra sig om bränsleinköp och drift av värmepannan. Skatteförändringen ökar kostnader helt i onödan anser en missnöjd kund. På årsbasis brukar fossilbränsleenheterna stå för 5-10 procent av energiåtgången. I en affär där ekonomi och kostnader är helt centrala ökar nu skatteförändringen de totala kostnaderna med 2-3 procent för ett värmeproducerande företag. Detta kan tyckas litet men är definitivt inte så för industrier som ständigt behöver jaga kostnadsminskningar för att vara konkurrenskraftiga. Från år 2015, när Skapat: Sparat: (7)

6 avdragsrätten minskar ytterligare, blir följderna mycket allvarliga för ett företag som Dalkia. Trelleborg I Trelleborg har Dalkia förvärvat en ångcentral och levererar naturgas-baserad ånga till industrin Trelleborg Industri AB. Här ökar kostnaderna så mycket att hävning av köpet kommer av kunden ses som det enda realistiska alternativet att komma till rätta med problemet eftersom möjligheterna att använda biobränslen i detta fall är mycket begränsade. Neova AB levererar sedan 2007 processånga till livsmedelsföretaget Findus AB i Bjuv, under tiden hade Vattenfall AB och Findus samma typ av samarbete. Syftet med samarbetet är att Findus AB skall kunna frigöra resurser för att koncentrera sig på kärnverksamheten genom att Neova tar ett helhetsansvar för anläggningen med leverans av ånga samt återvinning av energi ur kylanläggningen och rökgaskylare. Spillvärme från återvinningen levereras även ut på fjärrvärmenätet i Bjuv som är integrerad i samma anläggning och vilket utgör en viktig miljöaspekt i samarbetet. Med ändringarna i lagen om skatt på energi per denl januari 2011 så missgynnas detta samarbete eftersom om Findus AB som ingår i handeln med utsläppsrätter själva hade ägt anläggningen och köpt in gasen hade varit helt befriad från koldioxidskatt på förbrukningen. Tabell 1 Sammanställning av effekterna av C02-beskattningsreglerna värmeföretags industrileveranser sedan den 1 januari 2011 Anläggning Beskattat bränsle bränslevolym Jönköping Kisa Avesta Hofors Säffle Eo5 Eo1 Eoi/WRD 75 GWh/år Eo3 82 GWh/år 80 GWh/år 50 GWh/år 200 GWh/år bränslevolym 30 GWh/år 17 GWh/år 46 GWh/år 20 GWh/år 48 GWh/år Skattebelastning mnkr/år 1,4 m nkr/år 3,0 mnkr/år 1,3 mnkr/år 3,2 mnkr/år för Skattebelastning ca 4,8 mnkr/år ca 3,25 mnkr/år ca 7,1 mnkr/år ca 3,0 mnkr/år Samarb. upphört! Trelleborg Naturgas 36,3 GWh/år 36,3 GWh/år ca 1,6 mnkr/år ca 3,6 mnkr/år Vimmerby Eo1 83,8 GWh/år 5,4 GWh/år ca 0,4 mnkr/år ca 0,9 mnkr/år Bjuv Naturgas 75 GWh/år 75 GWh/år ca 3,4 mnkr/år Ca 8,4 mnkr/år CO2-beskattningen bör vara lika mellan värmeföretag och övriga industriföretag Svensk Fjärrvärme anser utifrån ovanstående exempel att det finns åtskilliga argument för att koldioxidbeskattningsreglerna bör vara konkurrensneutrala för alla värmeproducerande företag oavsett om de ägs av fjärrvärmeföretag eller tillverkningsindustrin. Nedan sammanfattas argument för att snarast åtgärda dagens skattediskriminering av fjärrvärmebranschen. Skapat: Sparat:

7 Fjärrvärmebranschens samarbeten med övrig industri blir olönsamma Grunden i affärsidén for fjärrvärmeföretagens industrileveranser är att industrier i många fall vill fokusera på sin kärnverksamhet och låta företag som är inriktade på värmeförsörjning driva värmeproducerande anläggningar åt industrin med största möjliga effektivitet. För t.ex. Dalkia har skatteförändringen i stort sett kullkastat en tidigare fungerande affärsidé. Blotta vetskapen hos industrier om att svenska staten missgynnar fjärrvärme- och andra värmeproducerande företag skattemässigt gör att intresset för en affär sjunker avsevärt. En konsekvens är att dagens skattesituation i princip medför att fjärrvärmeföretags nyförsäljning av detta slags värmeleveranser till industrin blir olönsam. I en affär där ekonomi och kostnader är helt centrala ökar nu skatteförändringen de totala kostnaderna med 2-3 procent för ett värmeproducerande företag. Detta kan ryckas litet men är definitivt inte så för industrier som ständigt jagar kostnadsminskningar. Från år 2015, när avdragsrätten minskar ytterligare, blir följderna mycket allvarliga för branschen och i princip så omöjliggörs då ekonomiskt rationella industrisamarbeten. Fjärrvärmeföretagens koldioxidskatt innebär att optimeringar och synergier försvinner Genom att göra värmepannor som ägs av fjärrvärmebranschen olönsamma så tappas de synergier och stordriftsfördelar som finns genom att fjärrvärmeföretagen sköter värmeleveranser åt industrin. Industrin kan genom dagens samarbeten koncentrera sig på sin kärnverksamhet. Samarbetena är till nytta för bägge parter och samhället genom att industrins värmebehov för sin tillverkningsprocess har kunnat produceras på ett energieffektivt och miljömässigt bra sätt. Samarbetena har ofta inletts med att fjärrvärmeföretaget tagit över den värme-/ångcentral som industrin tidigare varit ägare till. Pannan i fråga har sedan kunnat integreras i fjärrvärmeföretagets övriga produktionsanläggningar med bibehållen möjlighet för industrin att erhålla värme/ånga av erforderlig mängd och kvalitet. I vissa fall bygger samarbetena också på att fjärrvärmeföretaget levererar processånga till processindustrin som sedan i sin tur levererar tillbaka spillvärme som kan nyttjas i fjärrvärmenätet. Detta slags ömsesidiga affärer till nytta för miljön görs ekonomiskt ofördelaktiga genom den skattesituation som skapats sedan årsskiftet. Skatteförändringen är dålig för miljön I de flesta fall innehåller fjärrvärmeföretagens industrileveranser anläggningar som baseras på biobränsleeldning. Det är dock mycket vanligt att det finns en eller flera fossilbränsle-eldade pannor som används som spetslast- och reservenheter samt som används vid underhållsperioder. På årsbasis brukar fossilbränsleenheterna svara för 5-10 procent av energiåtgången, men i vissa fall mer. De alternativ som, utan lagändring, står till buds för att lösa konkurrensnackdelen är att industrierna själva anskaffar en egen panna. Det är då högst sannolikt att denna skulle komma att eldas med fossila bränslen, i stället för som nu med en blandning av biobränslen och fossila bränslen, vilket skulle komma att innebära en ökad miljöbelastning. I exemplet Jönköping Energi där man årligen levererar ca 75 GWh ånga till Munksjö skulle en övergång till ren fossileldning komma att öka miljöbelastningen med omkring ton fossil koldioxid. Skatteförändringen innebär också att stordriftsfördelarna med att låta fjärrvärmeföretagen svara för värmeleveranserna upphör och miljömässigt positiva optimeringar i värmeproduktionen blir olönsamma. Skapat: Sparat: (7)

8 Om dagens skatteregler bibehålls kommer skatteunderlaget på sikt att försvinna Dagens skatteregler är så ofördelaktiga att fjärrvärmebranschen av ekonomiska skäl i de allra flesta fall kommer att behöva upphöra med industrileveranser. I exemplet från Säffle har fjärrvärmeföretaget Värmevärden redan avvecklat det tidigare industrisamarbetet. Ett av alternativen är att överlåta de aktuella värmepannorna till industrin. Effekterna av detta är att skatteintäkterna från koldioxidskatten successivt kommer att minska i takt med att fjärrvärmeföretagen överlåter anläggningarna. Skattebasen urholkas därmed snabbt och skatten kan även främja olika slag av skatteplaneringsåtgärder. Förslag till ändring i 9 kap. 5 i lagen (1994:1776) om skatt på energi (LSE) För att jämställa värmeproduktion för förbrukning i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet i pannor som omfattas av handeln med utsläppsrätter oavsett om dessa innehas av industrin själv eller av extern värmeproducent föreslår Svensk Fjärrvärme att 9 kap. 5 LSE ges följande lydelse (förslag till ändring i kursiv stil). "Beskattningsmyndigheten medger, i den omfattning som anges i andra-fjärde styckena, efter ansökan återbetalning av skatt på elektrisk kraft och bränsle som förbrukats för framställning av värme som levererats för ändamål som ger skattebefrielse enligt 6 a kap. 1 1, 6, 9-11 eller 16 eller enligt 11 kap. 9 2, 3 eller 5. Återbetalning medges vid leverans för 1. tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller för yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- eller vattenbruksverksamhet, för a) elektrisk kraft med den del av energiskatten som överstiger 0,5 öre per kilowattimme, b) råtallolja med ett energiskattebelopp som motsvarar 70 procent av den energiskatt och 70 procent av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle som avses i 2 kap. 1 första stycket 3 a, c) andra bränslen än råtallolja med 70 procent av energiskatten och 100 procent av koldioxidskatten vid leverans till förbrukare som tillhör en sådan verksamhetskategori som anges i bilaga 1 till Europaparlamentets och rådets direkth>2003/87/eg av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med ittsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG, senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/29/EG, d) andra bränslen än råtallolja med 70 procent av energiskatten och 70 procent av koldioxidskatten / övriga fall, 2. annat ändamål än som avses under 1, med hela energiskatten på elektrisk kraft och med hela energiskatten, koldioxidskatten och svavelskatten på bränsle. Om elektrisk kraft och ett eller flera bränslen förbrukas samtidigt för denna värmeframställning, ska energislagen vid beräkning av återbetalningen fördelas genom proportionering i förhållande till respektive energislag. Dock får fördelningen mellan bränslena väljas fritt. Motsvarande gäller for värme som har levererats från kraftvärmeproduktion. För bensin och bränsle som avses i 2 kap. 1 första stycket 3 b medges inte någon återbetalning av skatt enligt denna paragraf. Har beslut om preliminär skattesats meddelats enligt 9 kap. 9 b medges återbetalning enligt den lägre koldioxidskattesats eller, beträffande råtallolja, energiskattesats som följer av beslutet." Gynnande retroaktiv lagstiftning har utnyttjats för energibeskattningen tidigare (t ex i SFS 2004:1197), varför det är möjligt att efterhand korrigera den uppkomna situationen. Vi föreslår därför att ovanstående ändring träder i kraft den 1 januari 2013, men tillämpas fr.o.m. den 1 januari I det ovanstående lagförslaget har en koppling skett till de verksamhetskategorier som anges i bilaga 1 till utsläppshandelsdirektivet. Härigenom kommer endast sådana företag som omfattas av direktivet att kunna komma i åtnjutande av den föreslagna återbetalningsmöjligheten. Skapat: Sparat: (7) Extern PM om beskattning av industrileveranser ver4.docx

9 Beskattning vid egenförbrukning av el för värmeproduktion Inför konkurrensneutral beskattning för egenförbrukningen av el vid fjärrvärmeföretags industrileveranser Bakgrund I dag betalar fjärrvärmeföretag full elkonsumtionsskatt om 28,3 öre per kwh (29,0 öre/kwh fr.o.m. 2012) för egenförbrukningen av el som åtgår i värmeproduktionsanläggningen om de levererar till en tillverkningsindustri. Den mottagande industrin har vid egenproduktion av värme i stället en skattesats om 0,5 öre per kwh för motsvarande egenförbrukning av el. Detta innebär en konkurrenssnedvridning då ett fjärrvärmeföretag levererar värme eller ånga till industrin. Många fjärrvärmeföretag har bytt bort olja och andra direkt beskattade fossila bränslen och levererar i dag värmen från värmepannor som eldas med biobränslen eller avfall. Dessa pannor behöver mer el än motsvarande oljepanna men använder inget fossilt bränsle. Det blir därmed viktigare att inte ha en konkurrenssnedvridande energibeskattning. Ett exempel är Tekniska Verken i Linköping (TVAB) som sedan våren 2005 driver en ångcentral som förser pappersbruket i Kisa med processånga. Ångcentralen producerar endast ånga åt Swedish Tissues (SwT) pappersmaskiner och är lokaliserad i anslutning till pappersbruket. Ångan produceras i huvudsak i en fliseldad biopanna levererad för 5,6 MW ångeffekt. Vid ångcentralen finns också två oljepannor för spetslastbehov och reserv vid driftstörningar och revisioner i biopannan. TV AB betalar i detta fall kr/år mer i energiskatt för egenförbrukningen av el som åtgår för egenförbrukningen av el än vad SwT skulle betala om de var ägare av anläggningen. Svensk Fjärrvärme ser inga motiv för den högre skattesatsen för fjärrvärmeindustrin utan anser att det bör råda konkurrensneutralitet när det gäller beskattningsreglerna som är oberoende av vem som är ägare till värmeproduktionsanläggningen. Förslag till ändring i lagen (1994:1774) om skatt på energi Svensk Fjärrvärme hemställer om en ändring i lagen (1994:1774) om skatt på energi som innebär att den egenförbrukning av el som åtgår för värmeproduktion för leverans till tillverkningsindustri likställs med den skattesats som gäller för industrin, dvs. 0,5 öre per kwh förbrukad el. Skapat: Sparat: (7)

10