Hygienhypotesen har uppnått myndig ålder ännu dröjer körkortet
|
|
- Bengt Ingvar Hansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hygienhypotesen har uppnått myndig ålder ännu dröjer körkortet sammanfattning Hygienhypotesen har nu passerat sin tjugonde födelsedag. Det har gjorts otaliga undersökningar kring förekomst av bakterier, tarmparasiter, allergen och annat i barnets omgivning under livets början. Så här långt har man kunnat fastslå att omgivningsfaktorer verkligen tycks spela roll för huruvida ett barn utvecklar allergier eller ej. en önskan om att kunna definiera en generell förebyggande intervention, är fortsatt en lika avlägsen förhoppning, trots alla studier som lagts till handlingarna. Det kan vara så att valet mellan tolerans eller allergi för ett enskilt ämne avgörs av hur ämnet ifråga första gången presenteras för kroppen. Det vill säga, vid vilken ålder, för vilket organ (via munnen, huden eller luftvägarna), och i kombination med någon faktor som stimulerar till tolerans, eller ej. Den framtida kunskapsutvecklingen kommer sannolikt att handla mindre om huruvida ett barn utvecklar allergier eller ej i breda termer, utan mera om hur olika specifika allergier utvecklas. kontaktadress: Magnus Aurivillius MD, PhD Respiratory and Inflammation TA AstraZeneca R&D Mölndal Magnus.Aurivillius@astrazeneca.com Magnus Aurivillius Ett gott råd är att aldrig ge råd till människor som inte vill ha dina råd. Om du däremot bara ger råd till dem som verkligen önskar, så blir compliance alldeles lysande. Småbarnsföräldrar brukar vara en tacksam, och särskilt mottaglig grupp. Här ges och tas en uppsjö av olika råd, om allt från nappar och filtar, till babysim och egenskaper hos barnvagnar. De mest allvarstyngda råden brukar dock röra barnets allra viktigaste arbetsuppgift, nämligen att äta. Och det är här det blir svårt, både vad gäller praxis och vad gäller allergi. Sistnämnda kan exemplifieras av en ung förstagångsmor som jag träffade på min mottagning. Hon var bekymrad över att hennes baby inte blev mätt på amningen och hon ville gärna börja med smakportioner, men barnet skulle ju inte fylla fyra månader förrän på onsdag i nästa vecka, så vad skulle hon göra fram tills dess? Detta var ganska enkelt att lösa. Hur hon skulle göra för att barnet inte ska drabbas av allergi, var något svårare att svara på. Födoämnesallergi Primär prevention American Academy of Pediatrics publicerade år 2000 rekommendationer (1), inklusive denna: «Breastfeeding mothers should continue breastfeeding for the first year of life or longer. During this time, for infants at risk, hypoallergenic formulas can be used to supplement breastfeeding. Mothers should eliminate peanuts and tree nuts (eg, almonds, walnuts, etc) and consider eliminating eggs, cow s milk, fish, and perhaps other foods from their diets while nursing. Solid foods should not be introduced into the diet of high-risk infants until 6 months of age, with dairy products delayed until 1 year, eggs until 2 years, and peanuts, nuts, and fish until 3 years of age.» Detta trots att Zeiger och Heller (2) redan 1995 hade publicerat en sjuårsuppföljning av barn som hållit just en sådan här exklusionsdiet, utan att finna någon skillnad mot kontrollgruppen gällande förekomst av födoämnesallergi, atopisk dermatit, luftvägsallergier, astma, och en rad andra åkommor. Så småningom stod det allt mer klart att allergier fortfarande var lika vanliga hos barn i västvärlden, alla goda råd till trots. Dessutom finns intressanta observationer från områden i världen där man har andra vanor vad gäller barnens uppfödning. Exempelvis är födoämnesallergier hos barn mycket ovanliga på landsbygden i Kina, medan de är vanligare i städerna. Wong et al (3) har nyligen konstaterat förekomst av födoämnesallergier hos 3.8 % av barn i Hong Kong, 2.6 % i Beijing (stad), gentemot 0.2 % i Beijing (landsbygd) och bara 0.1 % på landsbygden i Shaoguan. Du Toit et al (4) fann en prevalens för jordnötsallergi hos barn I Israel på endast 0.17 %, att jämföra med 1.85 % hos judiska barn i England. Man konstaterade också att israeliska barn i åldern 8 till 14 månader i genomsnitt åt 7.1 gram jordnötsprotein per månad, medan motsvarande konsumtion i England var 0 gram. Faktum är att småbarn i Israel ofta 6 allergi i prakxsis 2/2011
2 Efter 20 år med hygienhypotesen har man kunnat fastslå att omgivningsfaktorer tycks spela roll för huruvida ett barn utvecklar allergier eller ej. Men önskan om att kunna definiera en generell förebyggande intervention, är fortsatt en lika avlägsen förhoppning. Foto: Tarjei E. Krogh/Samfoto äter en typ av godis som baseras på rostat jordnötssmör. Kan det vara så att de goda råden om undvikande, inte bidrar till att förebygga utan istället att möjliggöra födoämnesallergier? 2008 publicerade American Academy of Pediatrics nya rekommendationer (5). Där angavs bland annat: «Although solid foods should not be introduced before 4 to 6 months of age, there is no current convincing evidence that delaying their introduction beyond this period has a significant protective effect on the development of atopic disease regardless of whether infants are fed cow milk protein formula or human milk. This includes delaying the introduction of foods that are considered to be highly allergic, such as fish, eggs, and foods containing peanut protein. For infants after 4 to 6 months of age, there are insufficient data to support a protective effect of any dietary intervention for the development of atopic disease.» Svenska Barnläkarföreningens allergisektion (6) anger: «Det finns inget som talar för att man kan minska risken för allergier genom att undvika vissa livsmedel eller vänta med att ge barnet smakportioner. Smakportioner kan därför börja ges i enlighet med Barnhälsovårdens generella rekommendation vid 4 6 månaders ålder». Skulle det då vara så enkelt att om man bara väntar tills barnets första tänder börjat krypa fram och sedan exponerar det för all möjlig mat, så slipper barnet matallergier? Sannolikt är det inte hela sanningen, men det pågår flera studier som adresserar hur långt man egentligen kommer. I England pågår «Learning Early About Peanut Allergy», där 640 småbarn rekryterats för att prova effekterna av tidig exponering för jordnöt. Vidare pågår «Enquiring About Tolerance», där komjölk, jordnöt, sesamfrö, fisk, vete och ägg samtliga introduceras före 6 månaders ålder. En grundläggande fråga är självfallet var det åldersmässiga «window of opportunity» skulle ligga. Detta adresserades av Koplin et al (7), som fann att introduktion av ägg vid 4 6 månaders ålder medförde mindre risk för äggallergi vid 12 månaders ålder, än när ägg introducerades vid månaders ålder. Här finns alltså intressanta hypoteser kring primär prevention av födoämnes-allergier, men det är viktigt att beakta att denna kunskap ännu är mycket preliminär och ofullständig. Sekundär prevention Det pågår också många studier avseende sekundär prevention av födoämnesallergier, det vill säga, försök att vända redan etablerade allergi i prakxsis 2/2011 7
3 allergier genom gradvis ökande peroral exponering (Oral Immun Terapi, OIT) för födoämnet ifråga. Lovande resultat har uppnåtts med flera olika födoämnen som t ex mjölk, fisk, ägg och jordnötter, se (8) för en utförlig sammanställning. Allergier mot mjölk och ägg visar en ganska hög grad av spontanläkning innan och under skolåldern, medan allergier mot skaldjur och nötter (inklusive en ärtväxt som jordnöt) tenderar att kvarstå i vuxen ålder. Därför har OIT för jordnötsallergi kommit att röna särskilt stort intresse. En sökning för «peanut and allergy» i skrivande stund på gav 28 träffar, varav 18 involverar försök att hyposensibilisera genom exponering för jordnöt i olika former. Två studier har publicerats Varshney et al (9) rekryterade barn i åldrarna 1 16 år till behandling med stigande perorala doser av jordnötsmjöl, eller placebo. 3 av barnen gick ur studien tidigt på grund av allergiska reaktioner. De kvarvarande 16 barnen som fått aktiv substans under ett år, klarade alla en peroral provokation med 5000 mg jordnötsmjöl, motsvarande cirka 20 jordnötter. 9 barn i placebogruppen klarade en mediandos på 280 mg (spann mg). I den behandlade gruppen noterades en minskning av pricktest diameter för jordnöt och en ökning av jordnötsspecifikt IgG4. Man har således påvisat att OIT för jordnöt leder till såväl klinisk tolerans som mätbar modulering av immunsystemet. Studien fortsätter, för att studera hur pass långvarig denna tolerans blir. Kim et al (10) rekryterade jordnötsallergiska barn i åldrarna 1 11 år för en dubbelblind placebokontrollerad studie av sublingual immunterapi (SLIT) för jordnöt. Barnen gavs stigande doser under 6 månader, följt av 6 månaders underhållsbehandling, fram till peroral provokation. De behandlade barnen tålde att äta 20 gånger mer jordnötsprotein än placebogruppen (median 1710 mg mot 85 mg) och man påvisade, liksom i den förra studien, minskade pricktest för jordnöt och ökning av jordnötsspecifikt IgG4. I båda studierna ökade halterna av jordnötsspecifikt IgE initialt, för att sedan åter minska något. Detta visade, åter, att förekomst av jordnötsspecifikt IgE är en Barn I Israel har en prevalens för jordnötsallergi hos på endast 0.17 %, att jämföra med 1.85 % hos judiska barn i England. Israeliska barn mellan 8 och14 månader äter 7.1 gram jordnötsprotein per månad, medan jämnåriga barn i England äter 0 gram. Kan det vara så att alla råden om undvikande, inte bidrar till att förebygga utan istället att möjliggöra födoämnesallergier? Foto: colourbox.com osäker indikator för klinisk allergi mot jordnöt, medan peroral provokation är det som slutligt fäller avgörandet. Även om dessa resultat är lovande, så måste det i nuläget understrykas att liknande försök med OIT mot födoämnesallergi ännu inte är lämpade för hemmabruk, utan måste utföras på vårdinrättningar som har anafylaxiberedskap. En möjlig framtida utveckling kan bli syntetiska varianter av jordnötsallergen som har mindre förmåga att binda IgE, men som ändå känns igen av andra receptorer inom immunsystemet och som på så vis kan inducera tolerans med en mindre risk för anafylaktiska biverkningar. Så långt om primär respektive sekundär prevention av födoämnesallergi. Nu frågar man sig gärna: Om mag-tarmkanalen är skapad för att tåla massor av främmande organiska ämnen, hur kommer det sig att bara en relativt liten del av befolkningen, cirka 4 %, blir allergisk mot en försvinnande liten del av alla potentiella allergen? Kan det vara så att den kritiska sensibiliseringen inte alls sker via mag-tarmkanalen utan exempelvis på hudytan eller via luftvägarna? Det har spekulerats i om sensibilisering mot jordnöt sker genom luftburen kontakt med partiklar från rostade jordnötter i hemmen. Och om födoämnesallergen skulle kunna sensibilisera via luftväg eller hud, hur ser det då ut med klassiska luftburna allergen, såsom pälsdjursallergen eller pollen? Av särskilt intresse, är upptäckten att dysfunktionella mutationer i genen för filaggrin, ett strukturellt protein i överhuden, korrelerar såväl med atopisk dermatit som med astma. Filaggrin finns inte i luftvägarna, och teoretiskt skulle en barriärskada i huden kunna leda till ökad exponering för luftburna allergen, med allergisk sensibilisering och sekundära luftvägssymptom som följd (11). I ett mycket intressant arbete har Brown et al (12) nyligen påvisat en korrelation mellan dysfunktionella filaggrinmutationer och jordnötsallergi, och därmed har en möjlig mekanistisk koppling mellan hudbarriärskada och födoämnes-allergi demonstrerats för första gången. 8 allergi i prakxsis 2/2011
4 Om det blir tolerans eller allergi för ett ämne, avgörs av hur det presenteras för kroppen första gången. Vid vilken ålder, om det sker via munnen, huden eller luftvägarna, och om det kombineras med någon faktor som stimulerar till tolerans, eller ej. Foto: colourbox.com Pälsdjur Hur förhåller det sig då med den svåra frågan om tidig exponering för pälsdjur i hemmet? Vi kan förvänta att luftvägarna hos ett litet barn exponeras för stora doser av djurets allergen, men så är också fallet vad gäller huden och mag-tarmkanalen eftersom småbarn gärna undersöker omgivningen med både händerna och munnen. Just frågan om pälsdjurens vara eller inte vara är av naturen särskilt känslig för blivande barnfamiljer. Det har emellertid gjorts många studier utan att man kunnat finna svaret på hur pälsdjursallergi ska förebyggas, se (13) för review. Svenska Barnläkarföreningens allergisektion sammanfattar läget så här (6): «Det finns vetenskapligt stöd för att barn med etablerad allergisk sjukdom skall undvika att skaffa pälsdjur, särskilt sådana djur de är sensibiliserade mot. Däremot finns det inget i nuläget som talar för att friska barn skall undvika att skaffa djur i syfte att förebygga allergi, oavsett om det finns allergi i familjen eller ej. Om det finns allergi i familjen handlar i stället frågan om huruvida de allergiska personerna i familjen kan klara ett sådant djurinnehav. Frågan om tidig pälsdjursexponering kan skydda mot allergisk sjukdom är däremot fortfarande oklar.» Studier av bostäder med hund eller katt (14) har visat att pälsdjuret för med sig en såväl rikligare som mera diversifierad flora av bakterier till hemmet, eller med andra ord, människans bästa vän kommer inte ensam. Möjligen bidrar detta till svårigheten att dra säkra slutsatser om nytta gentemot risk med tidig exponering för djur. Under senare år har det publicerats en rad studier kring den låga förekomsten av allergier hos barn som vuxit upp i lantbruksmiljöer i Alperna. Här bor familjerna ofta sedan flera generationer i relativ närhet till djurstallen, och barnen exponeras tidigt för en helt annan miljö än vad som är fallet i «rena» stadsmiljöer. Man har försökt identifiera enskilda skyddande faktorer och bland annat funnit att närhet till djur, och intag av opastöriserad mjölk, skulle kunna spela roll. I den senaste studien (15) har Ege et al gått igenom förekomst av bakteriellt DNA, samt odlingar av bakterier och svamp från sådana gårdsmiljöer och jämfört med en referensgrupp. Man fann att barnen från gårdsmiljöer hade större exponering för mikroorganismer, och samtidigt lägre förekomster av astma och atopi. Vad gäller astma hos barnen, kunde man rentav påvisa en invers relation gentemot graden av exponering för mikrober. Teorier om mikrobiell stimulering Människan har under hela sin utvecklingshistoria levt i symbios med bakterier och andra mikroorganismer. Dessa inkluderar mag-tarmkanalens flora och hudfloran, saprofyter i orenat dricksvatten, tarmparasiterande maskar, hepatit A virus, helicobacter pylori och mycobakterier. Det är värt att notera att allvarliga epidemiska infektionssjukdomar såsom influensa, smittkoppor och mässling, först började uppträda relativt sent i människans historia, när det hade formats samhällen som var tillräckligt stora för att propagera epidemier. Den gradvisa övergången allergi i prakxsis 2/2011 9
5 till dagens förhållandevis sterila livsmiljöer daterar endast från början av 1800-talet. Härav kommer hygienhypotesen (16), som bygger på antagandet att det uppstår ett tomrum i människans miljö när mikroberna försvinner, och därmed en bristande reglering av immunsystemet som yttrar sig som allergier, och eventuellt även andra inflammatoriska åkommor. I mera utvecklad form har hygienhypotesen också benämnts «the old friends hypo-thesis» (17) för att understryka att det är just den långvariga symbiosen med mikrober som är central i sammanhanget. Teorierna om mikrobernas betydelse har också fått stöd genom studier av mag-tarmkanalens flora hos barn i olika delar av världen (18) och genom påvisande av skillnader mellan länder där också förekomsterna av allergier är olika, exempelvis Sverige och Estland. Människans immunsystem har många olika medfödda receptormekanismer för mikrobiella strukturer, och det finns således god grund för att tro att olika immunfunktioner skulle kunna ske annorlunda i närvaro respektive frånvaro av mikrober. Den kanske mest välkända receptorgruppen kallas Toll-like receptors (TLR) och flera av dessa har rönt stort intresse som möjliga «nycklar» till intervention vad gäller allergi och astma. Ett exempel är TLR7 som binder enkelsträngat viralt RNA. Roponen et al (19) studerade funktioner av TLR7 i vita blodceller från atopiska astmatiker och från kontrollgrupper. TLR7 stimulerades med agonisten imiquimod, och därefter mättes induktionen av olika proteiner nedanför TLR7 i signalkedjan, bland dessa interferon-γ-inducible cytokine protein, (IP)-10. Man fann en statistiskt signi- Hur påverkas immunsystemet om man blir stucken av blod-sugande insekter dussintals gånger varje dag året om, jämfört med en handfull myggbett på ett par sommarkvällar? Foto: colourbox.com fikant lägre halt av IP-10 efter stimulering av celler från atopiska astmatiker jämfört med celler från friska individer. Tolkningen blev, att funktionen av TLR7 är sämre hos astmatiker och att detta skulle kunna bidra till ökad känslighet för virusinfektioner. Skulle människan då bli friskare om hela immunsystemet stimulerades genom olika tillskott av bakterier, virus eller syntetiska agonister tidigt i livet? Stora förhoppningar väcktes för 10 år sedan då Kalliomäki et al publicerade ett arbete i Lancet (20). Man hade givit Lactobacillus rhamnosus GG till blivande mödrar vid slutet av graviditeten och till barnen under de 6 första levnadsmånaderna. Vid 2 års ålder fann man atopiskt eksem hos 15 av 64 barn i lactobacillusgruppen, gentemot 31 av 68 barn i placebogruppen, det vill säga en halverad risk. I senare studier av immunmodulering genom tillskott av «probiotika» i födan har dessa resultat emellertid varit svåra att reproducera. Det finns inte heller någon riktigt konsistent evidens för effekt av andra typer av probiotika, och man har inte funnit att probiotika skulle kunna förebygga någon annan typ av allergisk sjukdom. Så inte heller tillskott av bakterier i födan förefaller kunna leda till någon «quick fix» av våra allergier. 20 år med hygienhypotesen Hygienhypotesen har nu passerat 20-årsdagen, och i vanlig ordning så dyker det upp allt fler frågor och oväntade omständigheter när man börjar dela upp ett skenbart enkelt koncept i dess beståndsdelar. Här följer två exempel som illustrerar svårigheten med att förutsäga biologiska processer. Det råder oklarhet kring frågan om infektion med tarmparasiter eller maskar skyddar mot eller förvärrar atopi och astma. Det finns flera studier som pekar i vardera riktningen. En gemensam nämnare kan ligga i proteinet tropomyosin, som är starkt konserverat i utvecklingshistorien. Tropomyosin från ryggradsdjur orsakar inte allergisk sensibilisering hos människa. Däremot kan tropomyosin från ryggradslösa djur som skaldjur, kackerlacka och kvalster orsaka kraftig allergisk sensibilisering hos människa, och till de ryggradslösa djuren räknas ju också maskar. Santiago et al (21) jämförde tropomyosinallergenet från kvalstret Dermatophagoides pteronyssinus (Der p 10) med tropomysion från parasiten Onchocerca volvulus (OvTrop). Man fann 72 % homologi på aminosyranivå, och överlappande tredimensionella strukturer i molekylen. Hos personer infekterade med Onchocerca volvulus fann man förhöjda halter av IgE och IgG som reagerade med Der p 10. Vidare kunde sera från personer sensibiliserade mot Der p 10, renas från IgE, IgG och IgG4 mot Der p 10, om dessa sera inkuberades med OvTrop. Och mekanistiskt så kunde man påvisa att basofila celler som sensitiserats med sera från personer allergiska mot Der p 10, frisatte histamin vid exponering för såväl Der p 10 som för OvTrop. Det finns alltså en möjlighet att människor under ohygieniska förhållanden praktiskt taget skulle kunna smittas av «kvalsterallergi». En annan okänd faktor är eventuell påverkan av människans yttre parasiter. Hur påverkas immunsystemet om man blir stucken av blod-sugande insekter dussintals gånger varje dag året om, jämfört med en handfull myggbett på ett par sommarkvällar? En grupp vid University of Virginia under ledning av Thomas Platts-Mills har studerat fördröjda allergiska reaktioner efter intag av kött, och dels konstaterat att frekvensen av sådana reaktioner tycks ha ökat i Virginia, dels kopplat dem till förekomst av IgE mot ett kolhydrat-allergen, galactose-α-1,3 galactose (Alpha- Gal). Man uppmärksammade också att de köttallergiska patienterna fick kraftiga reaktioner på fästingbett, och därefter fann man att förekomst av sådana fästingreaktioner korrelerade med förekomst av IgE mot Alpha-Gal (22). Man tror nu att det är fästingbetten som leder till sensibilisering mot Alpha-Gal och det leder i sin tur till köttallergi. Den ökade frekvensen av köttallergi tror man beror på att populationen av vitsvanshjort, som är fästingens primära värddjur, har ökat kraftigt i Virginia. Nu undrar man självfallet: har vi några liknande allergier i de delar av Skandinavien som har hög förekomst av Borrelia?
6 Vad vet vi idag? Tidig introduktion av «allergiska» födo-ämnen kan eventuellt leda till mindre förekomst av födoämnesallergier. Vi kommer att veta mera om några år, när nu pågående studier är klara. Omgivningsfaktorer tycks kunna påverka förekomsten av allergier och astma. Det finns korrelationer mellan exponering för mikrober i omgivningen och mindre förekomst av allergier och astma, men den direkta kopplingen däremellan är oklar. Vårt medfödda immunsystem innehåller ett flertal olika receptorer för mikrobiella strukturer, och det kan vara så att immunologin kring allergier och astma påverkas via dessa receptormekanismer. Det finns ännu ingen intervention, som exempelvis tillskott av probiotika i kosten, som med säkerhet förebygger utveckling allergier och astma hos barn. Framtida utveckling Det kan vara så att valet mellan tolerans eller allergi för ett enskilt ämne avgörs av hur ämnet ifråga första gången presenteras för kroppen. Det vill säga, vid vilken ålder, för vilket organ (via munnen, huden eller luftvägarna), och i kombination med någon faktor som stimulerar till tolerans, eller ej. Så den framtida kunskapsutvecklingen kommer sannolikt att handla mindre om huruvida ett barn utvecklar allergier eller ej i breda termer, utan mera om hur olika specifika allergier utvecklas. Resonemangen kring jordnöt respektive kvalster ovan, är exempel på detta. Barnet exponeras för främmande födoämnen i små mängder via bröstmjölken, men för större mängder från ungefär 4 6 månaders ålder, och vilka omgivningsfaktorer som spelar in vid denna ålder är av stort intresse. Personligen tror jag att ett nytt stycke i den här historien kommer att skrivas när man tagit reda på vad som händer om modern själv tuggar de första smakportionerna åt barnet. Denna typ av uppfödning (vilken självfallet skulle vara kontraindicerad om föräldern bär på någon överförbar sjukdom) finns dokumenterad hos primitiva folkstammar, men det är onekligen en faktor som gått förlorad i ett modernt samhälle. Spekulationer kring betydelsen av «premastication» har förekommit i olika sammanhang, men huruvida fenomenet egentligen har någon betydelse för uppkomsten av allergier hos barn har ännu inte studerats av någon. Acknowledgements Varmt tack till Dr Malin Fagerås och Dr Henric K Olsson för värdefulla synpunkter på manuskriptet. Potentiella bindningar och jävsförhållanden: Författaren är anställd vid AstraZeneca. De åsikter som förs fram i artikeln är författarens egna. Referenser 1. Pediatrics, vol 106 No 2 Aug 2000, Zeiger RS and Heller S.The development and prediction of atopy in high-risk children: Follow-up at age seven years in a prospective randomized study of combined maternal and infant food allergen avoidance. J Allergy Clin Immunol 1995; 95 (6): Wong GWK, Li J, Ma Y, Leung TF, Chen YZ, Zhong NS.Comparative Study Of Food Allergy In Urban And Rural Schoolchildren: The Europrevall-INCO Survey In China.J Allergy Clin Immunol 2011; 127( 2)( Suppl 1): AB34 4. George Du Toit G, Katz Y, Sasieni P, Mesher D, Soheila J, Maleki, Fisher HR, Fox AT, Turcanu V, Amir T, Zadik-Mnuhin G, Cohen A, Livne I, Lack G.Early consumption of peanuts in infancy is associated with a low prevalence of peanut allergy. J Allergy Clin Immunol 2008; 122(5) Frank R. Greer, Scott H, Sicherer D A. Wesley Burks. Committee on Nutrition and Section on Allergy and Immunology, Effects of Early Nutritional Interventions on the Development of Atopic Disease in Infants and Children: The Role of Maternal Dietary Restriction, Breastfeeding, Timing of Introduction of Complementary Foods, and Hydrolyzed Formulas PEDIATRICS Volume 121, Number 1, January Svenska Barnläkarföreningens allergisektion, stencillista. Faktorer av betydelse för uppkomsten av astma och allergisjukdom hos barn. (2010) 7. Koplin JJ, Osborne NJ, Wake M, Martin PE, Gurrin LC, Robinson MN, Tey D, Slaa M, Thiele L, Miles L, Anderson D, Tan T, Dang TD, Hill DJ, Lowe AJ, Matheson MC, Ponsonby A-L, Tang MLK, Dharmage SC, Allen KJ. Can early introduction of egg prevent egg allergy in infants? A population-based study: J Allergy Clin Immunol 2010; 126 (4): Scurlock AM, Jones SM.,An update on immunotherapy for food allergy. Current Opinion in Allergy and Clinical Immunology 2010; 10: Varshney P, Jones SM, Scurlock AM, Perry TT, Kemper A, Steele P, Hiegel A, Kamilaris J, Carlisle S, Yue X, Kulis, Pons L, Vickery B, Wesley AB.A randomized controlled study of peanut oral immunotherapy: Clinical desensitization and modulation of the allergic response. J Allergy Clin Immunol 2011; 127( 3): Kim EH, Bird JA, Kulis M, Laubach S, Pons L, Shreffler W, Steele P, Kamilaris J, Vickery B, Burks AW.Sublingual immunotherapy for peanut allergy: Clinical and immunologic evidence of desensitization 2011; J Allergy Clin Immunol 2011; 127 (3): Redlich CA. Skin exposure and asthma: is there a connection? Proc Am Thorac Soc 2010; 7(2): Loss-of-function variants in the filaggrin gene are a significant risk factor for peanut allergy. Brown SJ, Asai Y, Cordell HJ, Campbell LE, Zhao Y, Liao H, Northstone K, Henderson J, Alizadehfar R, Ben-Shoshan M, Morgan K, Roberts G, Masthoff LJ, Pasmans SG, van den Akker PC, Wijmenga C, Hourihane JO, Palmer CN, Lack G, Clarke A, Hull PR, Irvine AD, McLean WH. J Allergy Clin Immunol 2011; 127: Simpson A, Custovic A. Prevention of allergic sensitization by environmental control. Curr Allergy Asthma Rep Sep; 9(5): Fujimura KE, Johnson CC, Ownby DR, Cox MJ, Brodie EL, Havstad SL, Zoratti EM, Woodcroft KJ, Bobbitt KR, Wegienka G, Boushey HA, Lynch SV.Man s best friend? The effect of pet ownership on house dust microbial communities. J Allergy Clin Immuno 2010; 126 ( 2: e3 15. Ege MJ, Mayer M, Normand AC, Genuneit J, Cookson WO, Braun-Fahrländer C, Heederik D, Piarroux R, von Mutius E; GABRIELA Transregio 22 Study Group. Exposure to Environmental Microorganisms and Childhood Asthma. N Engl J Med 2011; 364: Strachan DP. Hay fever, hygiene, and household size.. BMJ 1989; 299(6710): Rook GA. 99th Dahlem Conference on Infection, Inflammation and Chronic Inflammatory Disorders: Darwinian medicine and the «hygiene» or old friends hypothesis. Clin Exp Immunol. 2010; 160(1): Adlerberth I, Wold AE. Establishment of the gut microbiota in Western infants. Acta Paediatr 2009, 98: Roponen M, Yerkovich ST, Hollams E, Sly PD, Holt PG, Upham JW. Toll-like receptor 7 function is reduced in adolescents with asthma. Eur Respir J 2010; 35: Kalliomäki M, Salminen S, Arvilommi H, Kero P, Koskinen P, Isolauri E. Probiotics in primary prevention of atopic disease: a randomised placebo-controlled trial. Lancet. 2001; 357(9262): Santiago HC, Bennuru S, Boyd A, Eberhard M, Nutman TB. Structural and immunologic cross-reactivity among filarial and mite tropomyosin: Implications for the hygiene hypothesis. J Allergy Clin Immunol 2011; 127: James R, Commins SP, Kelly SA, Pochan SL, Workman LJ, Mullins RJ, Platts-Mills A-E. Further Evidence For Tick Bites As A Cause Of The IgE Responses To Alpha-gal That Underlie A Major Increased In Delayed Anaphylaxis To Meat. J Allergy Clin Immunol. 2011; 127 (2), p AB243. allergi i prakxsis 2/
Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Fettsyra metabolism
Att utveckla allergi en fråga om risk, frisk eller fiskfaktorer? Allergistämman, Göteborg 2012 Karel Duchén Docent, Barnallergolog. Barn och ungdomskliniken Universitetssjukhuset i Linköping Fettsyra metabolism
Läs merIngår i... Ekologiskt lantbruk. Konferens 22-23 november 2005. Ultuna, Uppsala. Sammanfattningar av föredrag och postrar
Bibliografiska uppgifter för Kost och barnallergi - finns det ett samband? Tidskrift/serie Utgivare Utgivningsår 2005 Författare Flöistrup H. SLU, Centrum för uthålligt lantbruk Ingår i... Ekologiskt lantbruk.
Läs merEffekter av pälsdjursallergi på livskvalitet
Effekter av pälsdjursallergi på livskvalitet Björn Nordlund Barnsjuksköterska och doktorand Astrid Lindgrens barnsjukhus och Institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet Pälsdjursallergi
Läs merNy syn på eksem och eksembehandling
Ny syn på eksem och eksembehandling Magnus Lindberg Hudkliniken USÖ Idag Eksem - eksembehandling Atopiskt eksem (barneksem, böjveckseksem) Handeksem Diffusionsbarriär Immunologisk barriär St corneum lipider
Läs merMåste vi göra jordnötsprovokationer? Caroline Nilsson, docent, barnallergolog
Måste vi göra jordnötsprovokationer? Caroline Nilsson, docent, barnallergolog Kan man förutsäga svårighetsgraden av den allergiska reaktionen? IgE-antikroppar mot aktuellt allergen IgE-antikroppar mot
Läs merSensibilisering i relation till allergiska symtom vid 13 års ålder i en svensk populationsbaserad födelsekohort
Sensibilisering i relation till allergiska symtom vid 13 års ålder i en svensk populationsbaserad födelsekohort Yana Velentsey, ST läkare, Barn- och Ungdomsmedicinska kliniken, Sunderby sjukhus Anna Sandin,
Läs merOmalizumab ( Xolair) + AIT. Daiva Helander Barnallergolog Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Huddinge
Omalizumab ( Xolair) + AIT Daiva Helander Barnallergolog Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Karolinska Huddinge 202 pediatriska patienter beh med Xolair sedan 2011 39 fått Xolair inför AIT start Barnallegisektionens
Läs merKopplingen atopi - eksem.
Kopplingen atopi - eksem. Några reflektioner Magnus Lindberg Hudkliniken, Universitetssjukhuset Örebro och Hälsoakademin, Örebro universitet Definitioner: Vad är eksem? Vad är atopi? Vad är atopiskt
Läs merFödoämnesprovokationer. Ann-Charlotte Sundqvist, Allergisjuksköterska Susanne Glaumann, Med dr, ST-läkare Sachsska barn- och ungdomssjukhuset
Födoämnesprovokationer ww Ann-Charlotte Sundqvist, Allergisjuksköterska Susanne Glaumann, Med dr, ST-läkare Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Födoämnesprovoaktioner? Fastställa diagnos Kontrollera om
Läs merTarmflorabakterier och D-vitamin viktiga byggstenar för vår hälsa
Tarmflorabakterier och D-vitamin viktiga byggstenar för vår hälsa Mjölksyrabakterierna Lactobacillus acidophilus NCFM och Bifidobacterium Lactis Bi-7 utgör tillsammans med D-vitamin viktiga beståndsdelar
Läs merFödoämnesallergi - Provokation
Födoämnesallergi - provokation 1(6) Födoämnesallergi - Provokation Detta PM avser IgE-förmedlade reaktioner. Bakgrund. Födoämnesallergi definieras som en avvikande reaktion på ett födoämne, en reaktion
Läs merSkyddar snusk mot allergi?
Skyddar snusk mot allergi? Agnes Wold Avdelningen för klinisk bakteriologi Sahlgrenska Sjukhuset/Göteborgs universitet Allergi förändrad reaktivitet = immunologiskt betingad överkänslighet Allergikerns
Läs merDeltog i 4a-studien, i övrigt inget att deklarera
Pär Gyllfors Allergolog, Med dr. Astma & Allergimottagningen vid S:t Görans sjukhus Deltog i 4a-studien, i övrigt inget att deklarera 1 House dust mite control measures for asthma ( Review) Gøtzsche PC,
Läs merOLIN-studiernas barn-kohorter. Umeå september 2018
OLIN-studiernas barn-kohorter Umeå september 2018 Eva Rönmark Folkhälsa och klinisk medicin, Umeå universitet och OLIN studierna, Region Norrbotten Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten (OLIN) - epidemiologiska
Läs merAllergenfri luft i andningszonen nattetid
Allergenfri luft i andningszonen nattetid Christophe Pedroletti MD, PhD Verksamhetschef Pediatrik Akademiska Barnsjukhuset Bindningar och jäv Publikation av de första två studierna på tekniken. Ekonomiskt
Läs mer2010-01-16. Matallergi. Födoämnesreaktioner. Vanligaste symptom vid matallergi 4 års ålder. Specifik utredning
Incidens Prevalens Mjölk Ägg Soja Fisk Röd mat Jordnöt Nöt Frugt Grönsaker Kött 21-1-16 Matallergi -mest hos barn Matallergi Søren Wille Överläkare BFK Helsingborgs Lasarett Vad är matallergi? Villka besvär?
Läs merLuftföroreningar, astma och allergi hos barn Nya fynd från svenska studier
Luftföroreningar, astma och allergi hos barn Nya fynd från svenska studier Göran Pershagen Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Bakgrund Luftföroreningar kan öka risken för luftvägssymtom
Läs merCD-sens - Funktionellt allergitest När, Var Hur?
CD-sens - Funktionellt allergitest När, Var Hur? Anna Nopp, Docent Institutionen för medicin Solna Enheten för klinisk immunologi och allergi Karolinska Institutet 2016-10-07 Nopp 1 Mastceller Basofiler
Läs mer2011-09-12. IgE. histamin, heparin, leukotriener, prostaglandiner, eosinophil chemotactic factor, interleukiner, proteaser (ex tryptas) mm.
Allergiutredning i hos astmatiker Alf Tunsäter, docent, överläkare Allergikompetenscentrum Skånes Universitetssjukhus, Lund, HT 2011 Mastcell IgE histamin, heparin, leukotriener, prostaglandiner, eosinophil
Läs merSvenska skolbarn exponeras för betydligt högre nivåer av pälsdjursallergen än barnen i
Svenska skolbarn exponeras för betydligt högre nivåer av pälsdjursallergen än barnen i Shanghai Bakgrund Pälsdjursallergen finns i varierande mängd i skolor och andra offentliga miljöer. Flera studier
Läs merNötprovokationer. Susanne Glaumann, Med dr, Barnläkare Ann-Charlotte Sundqvist, barnssjuksköterska Sachsska barn- och ungdomssjukhuset
Nötprovokationer ww på Sachsska barn och ungdomssjukhuset Susanne Glaumann, Med dr, Barnläkare Ann-Charlotte Sundqvist, barnssjuksköterska Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Födoämnesprovokationer Bekräfta
Läs merKolik. Litteratursökning och Mjölkfri kost. 19 och 20 oktober. Cecilia Hedström Leg dietist. Colic, breastfeeding, food, herbal tea Pub med
Kolik Litteratursökning och Mjölkfri kost Colic, breastfeeding, food, herbal tea Pub med 19 och 20 oktober Cecilia Hedström Leg dietist Fänkål pepparmintsthe Choklad Dillolja Apelsin När jag är frisk,
Läs merProbiotika: En inblick i betydelsen och inverkan hos personer med atopi och allergiska besvär
Karolinska Intsitutet Instittionen för biovetenskaper och näringslära Avdelningen för medicinsk näringslära Handledare: Ylva Sjögren Probiotika: En inblick i betydelsen och inverkan hos personer med atopi
Läs merMitt barn har astma. Kan vi skaffa en hundvalp? Ulrika Käck Barnläkare, Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Doktorand KI SÖS
Mitt barn har astma Kan vi skaffa en hundvalp? Ulrika Käck Barnläkare, Sachsska barn- och ungdomssjukhuset Doktorand KI SÖS Hypoallergen? Traditionell allergidiagnostik Molekylär allergidiagnostik Baseras
Läs merFödoämnesallergi har en
Födoämnesallergi från barn till tonår sammanfattning Allergier och atopisk sjukdom är den vanligaste gruppen kroniska sjukdomar hos barn och ungdomar. De vanligaste allergierna är hos de minsta barnen
Läs merMiljömedicinskt yttrande om skyddsavstånd mellan förskola/bostäder och svinstall, Sätila i Marks kommun
Miljömedicinskt yttrande om skyddsavstånd mellan förskola/bostäder och svinstall, Sätila i Marks kommun Göteborg den 4 juli 2005 Erik Larsson Miljöutredare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-773 28 53
Läs merBAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER
För forskarutbildningskursen Aktuell klinisk forskning Referat av Susanne Lindgren från Göteborgs läkaresällskaps seminarium 09-05-06 Föredragshållare: Professor Agnes Wold BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER Sammanfattning
Läs merNya behandlingsschema de senaste åren
Nya behandlingsschema de senaste åren Practall, 2008 ERS Task Force Report on Preschool Wheeze, 2008 GINA om astma hos förskolebarn, 2009 BLF:s sektion för barn och ungdomsallergologi, augusti 2009 Behandlingsrekommendationer
Läs merMinskar probiotika uppkomsten av atopisk dermatit?
Minskar probiotika uppkomsten av atopisk dermatit? Maria Berg, ST-läkare Vallentuna Husläkargrupp April 2013 Klinisk handledare: Kristina Allerstrand, Specialist i Allmänmedicin, Vallentuna Husläkargrupp,
Läs merGunilla Hedlin Astrid Lindgrens barnsjukhus Centrum för Allergiforskning
Gunilla Hedlin Astrid Lindgrens barnsjukhus Centrum för Allergiforskning Vad är födoämnesöverkänslighet? Klassificering av matöverkänslighet Ref.Carrard A. m.fl. Update on food allergy, Allergy 2015 Matöverkänslighet
Läs merAllergivaccination Geting Djurhår Kvalster Gråbo Gräs Träd Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
Allergivaccination Allergivaccination Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja behandling med allergivaccination, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge information
Läs merPROVOCERA ELLER INTE HUR VILL DU GÖRA? Natalia Ballardini, Caroline Nilsson & Magnus Wickman
PROVOCERA ELLER INTE ww HUR VILL DU GÖRA? Natalia Ballardini, Caroline Nilsson & Magnus Wickman Remiss Leyla 15 år Frågeställning: Äkta jordnötsallergi? Önskad undersökning: Provokation jordnöt Anamnes:
Läs merInternationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt
Internationella erfarenheter: Publicerade resultat kring cut off- värden för jordnöt Jenny van Odijk Leg. Dietist, Med dr. Sahlgrenska Universitetssjukhuset Referenser Codreanu F et al. A novel immunoassay
Läs merTimotej (Phleum Pratense) Björk (Betula verrucosa)
Allergivaccination Allergivaccination 3 Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja behandling med allergivaccination, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge
Läs merAtopiskt eksem. Atopi och atopisk eksem (AE) Hur ställer vi diagnosen? Samt tre eller fler av följande kriterier: 2011-04-01
Atopiskt eksem Överläkare Cecilia Svedman SUS Malmö Vård av eksembarn; En trestegsraket: Vårdpersonal Föräldrar Barn Atopi och atopisk eksem (AE) Atopi; från grekiskan; märklig sjukdom, på fel plats ;
Läs merAllergi. Mastcellen. Th1 och Th2. Vård vid astma, allergi, KOL och övriga lungsjukdomar - Allergikompetenscentrum Region Skåne
Allergi Alf Tunsäter Docent, Överläkare AKC, Lund Mastcellen histamin, heparin, leukotriener, prostaglandiner, eosinophil chemotactic factor, interleukiner, proteaser (ex tryptas) mm. Th1 och Th2 Th1 Proinflammatoriska
Läs merÖversikt i oral immunoterapi. Johannes Savolainen Professor i klinisk allergologi, Åbo universitet Överläkare, Allergienheten ÅUCS
Översikt i oral immunoterapi Johannes Savolainen Professor i klinisk allergologi, Åbo universitet Överläkare, Allergienheten ÅUCS Johannes Savolainen Bindningar: Arvode för föreläsningar och konsultationer
Läs mer2011-05-06. Th1. Th2. histamin, heparin, leukotriener, prostaglandiner, eosinophil chemotactic factor, interleukiner, proteaser (ex tryptas) mm.
Mastcell Allergiutredning hos astmatiker Alf Tunsäter, docent, överläkare Allergikompetenscentrum Skånes Universitetssjukhus, Lund IgE histamin, heparin, leukotriener, prostaglandiner, eosinophil chemotactic
Läs merAllergiska / atopiska marschen. Överkänslighet. Förskola / skola barnens arbetsplats. 22 % har allergirelaterad sjd! barnens folksjukdom
och allergi hos skolbarn Vad ska vi tänka på Kan vi minska risken att de drabbas Förskola / skola barnens arbetsplats Många individer / ytenhet Hög fysisk aktivitet Allergi och miljö i skolan Seminarium
Läs merKan probiotika förebygga
Kan probiotika förebygga atopiskt eksem? En översikt över olika studier SAMMANFATTNING MARIA C JENMALM 1,2, CHRISTINA E WEST 2,3 OCH THOMAS R ABRAHAMSSON 4 Allergi-epidemin anses till stor del orsakas
Läs merVad kan du få allergivaccination mot? Träd Gräs Gråbo Husdammskvalster Pälsdjur (katt, hund, häst) Bi och geting
ALLERGIVACCINATION Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja en allergivaccinationsbehandling, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge dig information om behandlingens
Läs merBasofil allergenstimulering- CD-sens
Basofil allergenstimulering- CD-sens Anna Nopp, Docent Institutionen för medicin Solna Enheten för klinisk immunologi och allergi Karolinska Institutet Nopp 1 Nopp 2 Sensibilisering Först sedan man kommit
Läs merFÖDOÄMNES- PROVOKATIONER
FÖDOÄMNES- PROVOKATIONER Anna Winberg Barnallergolog BLF Allergi Falun 160921 Definition av födoämnesöverkänslighet (FHS) Toxiska reaktioner (FHS) Födoämnesöverkänslighet Födoämnesaversion Immunologiska
Läs merAllergier och astma hos barn. Maria Ingemansson, Barnläkare, barnallergolog
Allergier och astma hos barn Maria Ingemansson, Barnläkare, barnallergolog 2018-03-26 Epidemiologi 25 % Prevalens 20 15 10 Födoämnesallergi Astma 5 Eksem 5 10 15 20 Y Eksem Tidig debut och besvärligt eksem
Läs merAllergen ImmunoTerapi AIT. Cecilia Ahlström Emanuelsson, MD,PhD ÖNH-kliniken, SUS Peter Meyer, MD Barnkliniken, Helsingborg
Allergen ImmunoTerapi AIT Cecilia Ahlström Emanuelsson, MD,PhD ÖNH-kliniken, SUS Peter Meyer, MD Barnkliniken, Helsingborg Kärt barn har många namn Allergen Specifik Immunoterapi ASIT Hyposensibilisering
Läs merNytt om allergidiagnostik
Om allergidiagnostik Vilka tester ska användas (eller inte användas)? Alf Tunsäter, Docent, överläkare Peter Meyer, Barnläkare KAAK Nytt om allergidiagnostik 2016-17 EAACI s User s guide. Molecular allergology
Läs merFakta om allergi EAACI Declaration 2011
EAACI förutspår att inom 15 år kommer mer än hälften av populationen i Europa lida av någon typ av allergi (baserat på epidemologiska trender) Referens: A European Declaration on Immunotherapy, European
Läs merXL-S Medical Fettbindare är ingen mirakelkur vid viktminskning
PRODUKTINFORMATION XL-S Medical Fettbindare är ingen mirakelkur vid viktminskning Det är ett komplement till kalorisnål kost och anpassad träning som ser till att patientens egen insats gör större skillnad
Läs merUtvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom. Kristian Borg
Utvärdering av IVIG behandling vid post-polio syndrom Kristian Borg Div of Rehabilitation Medicine, Karolinska Institutet and Danderyd University Hospital Stockholm Sweden Pågående denervation som kompenseras
Läs merFrågeformulär - Födoämnesallergi och annan överkänslighet mot mat
Frågeformulär - Födoämnesallergi och annan överkänslighet mot mat Ditt deltagande är frivilligt, men vi är mycket tacksamma om du väljer att medverka! Som tack för hjälpen kan du välja mellan presentkort
Läs merGLUTENFRITT NÖDVÄNDIGT FÖR VISSA, MEN BRA FÖR ALLA? Glutenfri epidemi
GLUTENFRITT NÖDVÄNDIGT FÖR VISSA, MEN BRA FÖR ALLA? STINE STÖRSRUD LEG DIETIST, MED DR, AVDELNINGEN FÖR GASTROENTEROLOGI OCH KLINISK NUTRITION SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, GÖTEBORG Glutenfri epidemi
Läs merHälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen
Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen Göran Pershagen 23 oktober 2013 1 PM 2,5 absorbans och PM 10 koncentrationer i olika europeiska städer Eeftens et al. 2012 NOx 1960 1970 1980
Läs merAstma och Allergi med OLIN sedan 1985 Har ökningen upphört?
Astma och Allergi med OLIN sedan 1985 Har ökningen upphört? Eva Rönmark, professor i miljömedicin Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet & OLIN-studierna,
Läs merAstma/allergiskola i IDRE dess syfte och nytta. Emma Olsson och Erika Hallberg Barnläkare och Barnsjuksköterska Allergicentrum, US
Astma/allergiskola i IDRE dess syfte och nytta Emma Olsson och Erika Hallberg Barnläkare och Barnsjuksköterska Allergicentrum, US Medicinska teamet. Vem är med i Idre? Barnläkare med specialistkompetens
Läs merFrågeformulär 6 månader
Frågeformulär 6 månader Fyll i frågeformuläret inför besöket hos studiesköterskan. Om det är något som är oklart, går vi igenom det med Er vid besöket. Ange datum för när Ni fyllde i uppgifterna. Datum:
Läs merAnn Olsson Barnallergolog NÄL, NU-sjukvården
Allergi från näskli till anafylaxi Ann Olsson Barnallergolog NÄL, NU-sjukvården Läkemedelsöverkänslighet Definition av anafylaxi Behandling av luftburen allergi Skillnader mellan antihistaminer Singulairs
Läs merPollen och päldjur. -bakgrund och klinisk applicerbarhet. Komponentanalys:
Komponentanalys: Pollen och päldjur -bakgrund och klinisk applicerbarhet Jon Konradsen Barnläkare Lung och Allergimottagningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus Sensitization to food, pollen and perennial allergens
Läs merJordnötsallergi hos barn och ungdomar. Susanne Glaumann ST-läkare, Sachsska barn och ungdomssjukhuset Doktorand, Karolinska Institutet
Jordnötsallergi hos barn och ungdomar ST-läkare, Sachsska barn och ungdomssjukhuset Doktorand, Karolinska Institutet Komponentdiagnostik vid jordnötsallergi J Allergy Clin Immunol 2012;130:468-72 Allergena
Läs merEn av tre lever med allergi. Forskning gör skillnad.
En av tre lever med allergi. Forskning gör skillnad. Ditt bidrag till allergi forskningen är viktigt! De finns överallt, men de syns inte allergikerna. Alla de som med rinnande näsor och kliande ögon har
Läs merHur hanterar man avvikande patienter? Estimander och analysmetoder i kliniska prövningar
Hur hanterar man avvikande patienter? Estimander och analysmetoder i kliniska prövningar Alexandra Jauhiainen Early Clinical Biometrics AstraZeneca R&D Mölndal, Sverige Statistikerträffen 2015 En klinisk
Läs merförstå din hunds hudhälsa
förstå din hunds hudhälsa det är inte ovanligt Hudproblem är relativt vanligt förekommande hos hundar. Det kan uppstå pga flera olika orsaker t.ex. infektioner, parasiter eller allergier. Många underliggande
Läs merNej, i förhållande till den beräknade besparing som Bioptron ger, innebär den en avsevärd vård och kostnadseffektivisering.
Hur hjälper behandling med Bioptron immunsystemet? Ljusbehandling har visat sig minska smärta på flera olika sätt. Activerar celler som gör bakterierna till sitt byte. Aktiverar celler som bryter ner mikrober.
Läs merAstma och allergier effekter av miljön
Astma och allergier effekter av miljön Eva Rönmark Luleå 18 september 2013 Yrkes-och miljömedicin, Umeå universitet OLIN-Studierna, Norrbottens läns landsting Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten (OLIN)
Läs merPraktiska råd för dig som vill undvika allergier
Praktiska råd för dig som vill undvika allergier Förord Allergi och annan överkänslighet är ett stort folkhälsoproblem i Sverige och västvärlden och det har under de senaste decennierna ökat dramatiskt.
Läs merFörskrivarstöd Komjölksproteinfri modersmjölksersättning
Inledning Komjölksproteinallergi definieras som en immunologisk reaktion på ett eller flera mjölkproteiner. Dessa reaktioner kan vara både IgE och icke IgE förmedlade. Prevalensen av komjölksproteinallergi
Läs merOm små näsor, hösnuva och annan allergi.
FÖR DIG SOM HAR ALLERGISKA BARN Om små näsor, hösnuva och annan allergi. Ditt barn har blivit förskriven Nasonex nässpray. Det är ett läkemedel som används för att behandla symtom som nästäppa, nysningar,
Läs merTremperaturreglerat laminärt luftflöde TLA Airsonett
Tremperaturreglerat laminärt luftflöde TLA Airsonett Christophe Pedroletti MD, PhD Verksamhetschef Pediatrik Akademiska Barnsjukhuset christophe.pedroletti@akademiska.se Bindningar och jäv Publicerat de
Läs merVetenskapligt Förhållningssätt
Flik 1 Schema för kursen i Vetenskapligt förhållningssätt år 2016 Dag 1 Seminariedag 1, 2016-01-20 Tid Moment Lärare/deltagare 09:00-10:30 Inledning och presentation av kursen och gruppen Från vardagsproblem
Läs merEosinofil esofagit, Allergisk enterokolit och FPIES. Robert Saalman Drottning Silvias barnoch ungdomssjukhus Göteborg
Eosinofil esofagit, Allergisk enterokolit och FPIES Robert Saalman Drottning Silvias barnoch ungdomssjukhus Göteborg Number of articles per year on Eosinophilic Esophagitis (EoE) in adults n / year 100
Läs merSVENSK SAMMANFATTNING (Fredrik Stenius) Bakgrund
SVENSK SAMMANFATTNING (Fredrik Stenius) Bakgrund IgE-medierade allergiska sjukdomar (eksem, födoämnesallergi, astma och rinokonjunktivit) är bland de vanligaste kroniska sjukdomarna under barndomen. Förekomsten
Läs merPatientbroschyr. A Breath of. New Life
Patientbroschyr A Breath of New Life Airsonett Air4 Air4 är en läkemedelsfri behandling som kan förbättra allergiska astmasymptom och livskvalitén när den läggs till din regelbundna läkemedelsbehandling
Läs merInfluensa är ett årligen återkommande gissel som testar
EEVA RUOTSALAINEN Med. dr., specialist i invärtesmedicin och infektionssjukdomar Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, kliniken för infektionssjukdomar Influensavaccination av personalen är en rekommendation
Läs merwww.printo.it/pediatric-rheumatology/se/intro Borrelia-Artrit 1. VAD ÄR BORRELIA-ARTRIT 1.1 Vad är det? Borrelia-artrit är en av de sjukdomar som orsakas av bakterien Borrelia och som överförs genom bett
Läs mer12. Utredning och handläggning av barn med misstänkt/verifierad allergi mot nöt-/jordnöt
D - Utredning och behandling BAKGRUND Jordnötsallergi förekommer hos 0,6-3 % av befolkningen beroende på undersökning och land. I USA har prevalensen av jordnötsallergi ökat från 0,4 % 1997 till 1,4 %
Läs merInflammation och immunologi - vad en psykiater bör veta Susanne Bejerot, Daniel Eklund, Eva Hesselmark, Mats Humble
Inflammation och immunologi - vad en psykiater bör veta Susanne Bejerot,, Eva Hesselmark, Mats Humble Inflammation relevans för psykiatri Patienter ur flera psykiatriska sjukdomsgrupper uppvisar förhöjda
Läs merVetenskapligt underlag om konsumtion av opastöriserad mjölk i relation till allergi och laktosintolerans
Vetenskapligt underlag om konsumtion av opastöriserad mjölk i relation till allergi och laktosintolerans Ylva Sjögren Bolin, Undersökningsavdelningen, Kemienheten 2 Introduktion Det huvudsakliga syftet
Läs merNy inställning till allergier. tips till barnfamiljer
Ny inställning till allergier tips till barnfamiljer Hur uppstår allergier? Allergier och överkänsligheter är delvis ärftliga, men uppkomsten av dem är mera beroende av våra levnadsvanor och livsmiljön.
Läs merTEDDY och TrialNet Uppdatering
TEDDY och TrialNet Uppdatering Jessica Melin Leg. Forskningssjuksköterska och Doktorand TEDDY Internationell studie (USA, Finland, Tyskland, Sverige) Screenade för genetisk risk för T1D 8667/2525 3 månader
Läs merFrågeformulär 3 månader
Frågeformulär 3 månader Fyll i frågeformuläret inför besöket hos studiesköterskan. Om det är något som är oklart, går vi igenom det med Er vid besöket. Ange datum för när Ni fyllde i uppgifterna. Datum:
Läs merKomplementär behandling vid ADHD
Komplementär behandling vid ADHD Carl Nytell, leg.psykolog ADHD-center, Habilitering och Hälsa, SLSO Innehåll 1. Kort om forskning och evidens 2. Vad säger den befintliga forskningen om olika komplementära
Läs merLäkemedel i Skåne 2013 Praktisk allergologi
Läkemedel i Skåne 2013 Praktisk allergologi Peter Meyer Överläkare, Barnallergolog Sus, Lund Peter Meyer 2013-03-06 1 Disposition Barn och ungdomar Hur utreda misstänkt astma Gränssnitt PV vs barnläkare/barnallergolog
Läs merFödoämnesallergi. Norrbottensmodellen. ALK dagar hösten 2018 Anna Sandin, barnallergolog
Födoämnesallergi Norrbottensmodellen ALK dagar hösten 2018 Anna Sandin, barnallergolog Målsättning Norrbottensmodellen Uppdaterad kunskap ökar möjlighet till kliniskt motiverad diagnos Inget barn ska undvika
Läs merPenicillinallergi hos barn
Penicillinallergi hos barn Misstänkt betalaktamöverkänslighet Dan Gustafsson Allergicentrum ÖLL Strategi ACÖ skall kännetecknas av hög kompetens i allergi frågor vad avser såväl hälsofrämjande, preventiva
Läs merBEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik
BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik Svenska demensdagarna 19-20 MAJ 2016 Åsa Wallin Överläkare, MD, PhD Verksamhetschef Minneskliniken, Malmö Skånes universitetssjukhus Demensvården i
Läs merFri från allergi? Vad menas med matallergi? 2015-04-02. Om forskning och framsteg inom matallergier
Fri från allergi? Om forskning och framsteg inom matallergier Mirja Vetander, Med Dr, ST-läkare i barnmedicin Hur vanligt är det med matallergi, blir det vanligare och i sådant fall varför? Vilka diagnostiska
Läs merPerspektiven och Immunologi
Perspektiven och Immunologi Projektarbete vid högskolepedagogisk utbildning modul 3 HT-2004 Peter Hellman Gunilla Nordin Fredrikson Hälsa och Samhälle Bakgrund: Orden immunologi och immunitet kommer från
Läs merAtopy Patch Test mot sädesslag. Leif Strömberg Överläkare Allergimottagningen Barn- och ungdomskliniken Norrköping
Atopy Patch Test mot sädesslag Leif Strömberg Överläkare Allergimottagningen Barn- och ungdomskliniken Norrköping Vid diagnostik av överkänslighetsreaktion mot födoämnen är sjukhistorien ofta svårbedömd
Läs merFör er som vill veta mer. Agenda. Atopi. Allergi och Astma hos barn. Det atopiska barnet Den allergiska marschen Specifika problem vid
För er som vill veta mer www.barnallergisektionen.se Allergi och Astma hos barn Hampus Kiotseridis, Barnkliniken, SUS, Allergikompetenscentrum Agenda Atopi Det atopiska barnet Den allergiska marschen Specifika
Läs merNucala , version 1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Nucala 01.02.2016, version 1 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen för Nucala, som specificerar
Läs merKOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014. Björn Ställberg Gagnef vårdcentral
KOL med primärvårdsperspektiv ERS 2014 Björn Ställberg Gagnef vårdcentral Nationella programrådet Astma och KOL Identifierade insatsområden Nationella programrådet Astma och KOLinsatsområden för KOL Diagnostik,
Läs merEUROPAPARLAMENTET. Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling
EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling PRELIMINÄR VERSION 2001/0199(COD) 12 februari 2002 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling
Läs merRisk Vad är känt Förebyggande möjligheter
VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst Hereditärt angioödem (HAE) är en sällsynt ärftlig sjukdom som karakteriseras av återkommande episoder av anhopning
Läs merExklusiv enteral nutritionsbehandling
Exklusiv enteral nutritionsbehandling Varför? Till vem? Vad använda? Hur göra? Exklusiv enteral nutritionsbehandling Tillförsel av en komplett nutritionslösning (oralt eller via nasogastrisk sond) samtidigt
Läs merE cigaretter: Vilka börjar röka dem och hur påverkas luftvägarna?
E cigaretter: Vilka börjar röka dem och hur påverkas luftvägarna? Linnéa Hedman Docent i epidemiologi och folkhälsovetenskap OLIN studierna, Region Norrbotten. Inst för folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes
Läs merProViva ett levande livsmedel. Siv Ahrné Laboratoriet för f r livsmedelshygien, Institutionen för f r Livsmedelsteknik, Lunds Universitet
ProViva ett levande livsmedel Siv Ahrné Laboratoriet för f r livsmedelshygien, Institutionen för f r Livsmedelsteknik, Lunds Universitet Fermenterad havre för f enteral nutrition Startade 1987 Motverka
Läs merSver-IgE. Födoämnesallergier hos barn. De atopiskt allergiska sjukdomarna. Lennart Nordvall. Uppsala
Födoämnesallergier hos barn Lennart Nordvall Uppsala De atopiskt allergiska sjukdomarna Astma Eksem Hösnuva (allergisk rino-konjunktivit) Födoämnesallergi Sver-IgE visst slag av Nässelutslag (urtikaria)
Läs merBröstmjölk - Modersmjölksersättning
Bröstmjölk - Modersmjölksersättning Cecilia Hedström, leg dietist Centrala barnhälsovården Göteborg och S Bohuslän. Amning NNR 2012 Dubbelblind? Minskar risk för (grade 1) Mag- och tarminfektioner Akuta
Läs merSvåra eksem hos barn. Natalia Ballardini, Barnläkare Sachsska Barnsjukhuset, Södersjukhuset AB
Svåra eksem hos barn Natalia Ballardini, Barnläkare Sachsska Barnsjukhuset, Södersjukhuset AB Hudenheten Sachsska Ca 1200 besök/år samt konsultverksamhet Samlokaliserad med barnallergimottagningen Natalia
Läs merFödoämnesallergier hos barn
Födoämnesallergier hos barn Lennart Nordvall Uppsala De atopiskt allergiska sjukdomarna Astma Eksem Hösnuva (allergisk rino-konjunktivit) Födoämnesallergi visst slag av Nässelutslag (urtikaria) Allergisk
Läs mer