Naturreservatet i Vatnsmýri

Transkript

1 Naturreservatet i Vatnsmýri Handlingsplan Februari 2011 Islands universitet, Nordens hus och Reykjaviks kommun har beslutat att rusta upp naturreservatet i Vatnsmýri. För att se till att förändringarna blir så positiva som möjligt för djur- och växtlivet har man bett följande experter om råd: Hilmar J. Malmquist, doktor i vattenekologi, Kópavogurs naturvetenskapliga museum. Hlynur Óskarsson, doktor i vattenekologi. Hrund Ólöf Andradóttir, doktor i miljövetenskap och byggnadsteknik. Ingibjörg Svala Jónsdóttir, doktor i växtekologi. Kristín Lóa Ólafsdóttir, Reykjaviks hälsoskyddsmyndighet. Ólafur Karl Nielsen, doktor i ekologi. Med upprustningen vill man åstadkomma följande: Fåglarna vid Tjörnin ska få ett säkert häckningsområde. Växtligheten som förr fanns i området ska återskapas. Den biologiska mångfalden i området ska förnyas och vidhållas. Området ska vara en förebild vad gäller återskapning av våtmark. Forskningsprojekt i området ska få ekonomiskt stöd och kunskap ska förmedlas till allmänheten. Allmänhetens intresse för och kunskap om naturområden i och utanför Reykjavik ska ökas. Mer information om de olika målen och nödvändiga åtgärder Fåglarna vid Tjörnin ska få ett säkert häckningsområde För att fåglar ska söka sig till naturreservatet vid häckning måste livsmiljön vara lämplig. Fåglarna ska kunna få vara i fred och känna sig säkra i området. En kanal ska grävas i västra delen av reservatet, där det nu finns ett stängsel (vid Sæmundargata). (Detta medför flera fördelar för fåglarna, bland annat skapas ett större våtmarksområde där de kan bo och de får bättre tillgång till föda tack vare större biologisk mångfald.) Växtligheten som förr fanns i området ska återskapas Ett av myndigheternas mål för reservatet är att man där ska kunna se den växtlighet som förr fanns i området. Växtligheten i reservatet håller på att förändras stort. För att området ska kunna användas för forskning och som ett reservat är det viktigt att begränsa vissa aggressiva arters utbredning eller helt utrota dem. De aggressiva arternas biotoper ska tas bort genom att reservatets västra och nordöstra del (vid bron över Hringbraut) grävs upp. Troligtvis måste ett lager jord på uppemot 1,5 meter grävas upp i dessa områden. Den uppgrävda jorden ska sedan

2 avlägsnas från området så att tistlar inte sprider sig ännu mer genom skott som finns kvar i denna. Den biologiska mångfalden i området ska förnyas och vidhållas Mycket tyder på att vattenmängden i området runt Tjörnin har minskat stort under de senaste årtiondena. Bevuxen våtmark är viktig för ekosystemen i vattendrag. Bland annat påverkar den vattnets uppehållstid och kretslopp och uppsamlingen och spridningen av näringsämnen. Denna naturtyp ökar även den biologiska mångfalden i enskilda områden betydligt. Våtmarker och mindre sjöar kan följaktligen producera energi och näring som närbelägna ekosystem kan ha nytta av. I ekosystem i mindre sjöar finns ofta många arter. Till exempel finns där många olika sorters smådjur på en liten yta. Smådjur som lever i vattnet är en viktig källa till föda för våtmarksfåglar. Våtmarksgrödor ska planteras och man ska sedan undersöka vilka arter som passar bäst i området, särskilt där man planerar att gräva upp jorden och vid vattenbrynet runt kanaler och tjärnar. Man ska undersöka vilka vattenväxter som passar bäst i området och ifall dessa påverkar vattenkvaliteten positivt. Bland annat kommer man att plantera växten hårslinga på vissa platser. Man ska skapa små uppsamlingsdammar i den största bäcken som mynnar ut i naturreservatet vid Njarðargata. Vattenflödet både i befintliga kanaler och i den nya kanalen ska tryggas. En del av bottensedimentet i Tjörnin ska tas bort. Forskningsprojekt i området ska få ekonomiskt stöd och kunskap ska förmedlas till allmänheten Ett antal forskningsprojekt genomförs redan i området. Dessa kan leda till åtgärder och ytterligare forskning vad gäller upprustningen av reservatet. Man har för avsikt att ha nära översyn med förändringarna i reservatets djur- och växtliv efter förbättringsarbetet. Reservatets läge ger ett unikt tillfälle till forskning inom ekologi och förmedling av forskningsresultaten till allmänheten. Islands universitet uppmanar de studenter som läser naturvetenskap på masternivå att genomföra forskningsprojekt i området. Reykjaviks kommun kommer även i fortsättningen att genomför mätningar i området (se redogörelse nedan). Konstnärer och andra kreativa personer ska anlitas för att förmedla kunskap på ett intressant sätt. Forskningsresultaten ska presenteras på seminarier, i föreläsningar och genom utställningar. Allmänhetens intresse för och kunskap om naturområden i och utanför Reykjavik ska ökas Allmänhetens intresse och förståelse för miljö- och naturskyddsfrågor ökar hela tiden. Det är viktigt att människor är medvetna om projekt för naturskydd som genomförs i deras närhet,

3 och att de kan se de förändringar som projekten för med sig. Genom detta kan människor lära sig hur de själva kan bidra till att skydda naturen. Undersökningar har visat att närhet till grönområden inverkar positivt på människors hälsa. Att ge allmänheten en chans att delta i arbetet i reservatet kan ge dem större respekt för området och ökad miljömedvetenhet. Då arbetet sätter igång kommer det att anordnas en utställning om områdets nuvarande tillstånd och vad som behöver göras för att åstadkomma önskvärda förändringar. Allmänheten kommer att uppmanas att delta på olika sätt. Bland annat kommer man att anordna en speciell dag då människor kan ta med sig sin egen spade och hink och hjälpa till med uppgrävningen av området. Det kommer att hållas seminarier och föreläsningar med isländska forskare och utländska experter (speciellt från de nordiska länderna). Idétävlingar kommer att hållas om bland annat byggandet av ett fågelskådningshus, reden och matningsautomater för fåglarna. Man kommer att skapa uppfödningsområden för vattenloppor i små dammar i den planerade kanalen. Då de fullvuxna lopporna släpps ut ur dammarna kan man tänkas bjuda in gäster för att delta. Området ska vara en förebild vad gäller återskapning av våtmark Våtmarker har stort inflytande på vattnets och näringsämnenas kretslopp och de ökar den biologiska mångfalden. Fåglar och många växter lever i våtmarker. För att upprustningen av reservatet ska lyckas måste man försöka återskapa det våtmarksområde som förr fanns i Vatnsmýri. Övrigt material: Naturreservatets storlek kan ses på bilden i bilaga I. Ett tvärsnitt av en kanal som byggdes 1996 och gjordes om 2010 av landskapsarkitekter på Landmótun finns i bilaga II En översiktsbild av området finns i bilaga III. Pågående forskningsprojekt: Vattenmängd i reservatet. Handledare: Hrund Ólöf Andradóttir Projektet går ut på att uppskatta vattenflödet och undersöka vilka som är de största källorna till föroreningar i reservatet. Vattenmängd, slam och BOD i tillströmning och utflöde mättes under våren 2011 och jämfördes med resultat från Tjörnins volym och ökningstakten vad gäller olika faktorer mäts. Förslag till förbättringar då det gäller vattenflöde och vattenkvalitet i reservatet kommer att läggas fram. Hundkäxets ekologi i naturreservatet i Vatnsmýri. Handledare: Ingibjörg Svala Jónsdóttir I detta projekt kommer man att undersöka hundkäxets ekologi i reservatet i Vatnsmýri med hänsyn till jordens fuktighetsgrad. Om projektet lyckas kan resultaten användas för att hitta bästa tillvägagångssätt för att utrota denna aggressiva art från reservatet. Till exempel kan

4 resultaten användas som underlag då man beslutar hur mycket jord som ska grävas upp och avlägsnas från platsen och/eller hur mycket grundvattennivån bör höjas. Projektet genomförs på följande sätt: Hundkäxets förekomst, tillväxt och fortplantning (blomning och frösättning) kommer att mätas utmed en linje, med början i stånd av hundkäx, där växterna står som tätast, och ut till kanten av ståndet. Utmed samma linje mäter man även jordens fuktighetsgrad. Bachelorstudenten Elvar Steinn Traustason genomför projektet som ett poängs forskningsprojekt på bachelornivå i biologi vid Islands universitet. Tidsplan: Formulering av projektplanen och andra förberedelser görs i mars och april (ca 5 dagar). Informationsinsamling och mätningar görs i maj till juni (ca 7 dagar) och kanske även i juli (insamling av frö). Under sensommar eller höst kommer insamlad information att bearbetas och sättas samman till en uppsats (ca 15 dagar). Andra forskningsprojekt: Tjörnins innehåll av kolibakterier övervakas av Reykjaviks kommun. Tjörnins ledningsförmåga, ph-värde, klorofyllhalt och temperatur övervakas av Kópavogurs naturvetenskapliga museum. Fågellivet i Tjörnin övervakas av Reykjaviks kommun. Nya forskningsresultat från projekt i området kan leda till att bedömningen av vilka åtgärder som behövs för att uppnå målen för upprustningen förändras. Rapporter: Hilmar J Malmquist, Finnur Ingimarsson, Haraldur Rafn Ingvason och Stefán Már Stefánsson Mengunarflokkun á Reykjavíkurtjörn ( Klassificering av föroreningar i Tjörnin ). Náttúrufræðistofa Kópavogs (Kópavogurs naturvetenskapliga museum). Fjölrit nr sidor. (På isländska, sammanfattning på engelska.) Jóhann Pálsson Friðlandið í Vatnsmýrinni, Flóra og gróðurfar, í friðlandi fyrir fugla í Vatnsmýrinni ('Naturreservatet i Vatnsmýri: Flora och växtlighet i fågelreservatet i Vatnsmýri). UHR _6. Ólafur Karl Nielsen (redaktör) Tjörnin. Saga og lífríki ( Tjörnin: Historia och djur- och växtliv ). Reykjavíkurborg (Reykjaviks kommun). 197 sidor. Ólafur K. Nílsen Tjarnfuglar og brauðgjafir ('Matning av Tjörnins fåglar'). Rapport för Reykjaviks parkförvaltning. 13 sidor. Ólafur Karl Nielsen och Jóhann Óli Hilmarsson, Tjörnin 2008 och Tjörnin (Fler rapporter om Tjörnin finns tillgängliga).

5 Bilaga I Naturreservatets storlek. Bilaga II Kanal utmed områdets nordvästra utkant i genomskärning (Landmótun).

6 Bilaga III Översikt över de olika tjärnarna och fågelreservatet ( friðland fugla ).