Bekämpningsplan för jätteloka

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bekämpningsplan för jätteloka"

Transkript

1 1 (12) Bekämpningsplan för jätteloka i Bergslagens kommunaltekniks verksamhetsområde Bild Wikipedia: GerardM at nl.wikipedia Sammanfattning Jättelokan är en införd växt som sprider sig lätt och växer i stora bestånd som konkurrerar ut andra arter. Jättelokans växtsaft innehåller ett gift som kan orsaka utslag och allvarliga brännskador hos människor eller djur. På grund av dess spridningsförmåga och påverkan på människor behöver bekämpningen av arten samordnas inom kommunernas gränser. En bekämpningsplan samt information för markägare behövs för en effektiv kontroll av jättelokans spridning. Kommunerna har en viktig roll i att samordna åtgärderna mellan markägarna där växten förekommer. Med bekämpningsplanen som underlag kan länsstyrelsen besluta om vilka åtgärder en fastighetsägare eller nyttjanderättshavare ska vidta för att bekämpa jättelokan på fastigheten.

2 2 (12) Innehåll Bekämpningsplan för jätteloka i Bergslagens kommunaltekniks verksamhetsområde Bakgrund och problembild Vad är Jätteloka? Vilka arter kan jätteloka förväxlas med? Etymologi Ekologi och spridning Hälsorisker Påverkan av naturmiljöer och biologisk mångfald Erosionsproblematik Ekonomiska effekter Syfte Utbredning Bekämpningen av jätteloka Vikten av samordning Metoder för bekämpning av jätteloka Mekanisk bekämpning Slåtter Bete Rotkapning och uppgrävning Jordbearbetning Kemisk bekämpning Herbicid Salt eller ättika Tidpunkt Val av metod Prioritering Fel i bekämpning som ska undvikas Handlingsplan och strategier Planens omfattning Planering av åtgärder Information till markägare och allmänhet Datahantering och utvärdering Projekt Tidplan Ansvar Arbetsdelning Arbetsmiljö Rutiner Lagstiftning Resurser och kostnader Källförteckning och länkar... 12

3 3 (12) 1. Bakgrund och problembild Jättelokan (Heracleum mantegazzianum) är en införd växt, som ursprungligen kommer från Kaukasus och infördes som prydnadsväxt i Sverige under 1800-talet. Sedan dess har arten förvildats och naturaliserats. Den stora fröproduktionen bidrar till att spridningen av växten går snabbt och andra arter konkurreras effektivt ut. Sådana arter kalla man för invasiv. Speciellt jätteloka kännetecknas av en ihållande aggressiv utbredning. På grund av dess spridningsförmåga utgör jättelokan ett hot mot värdefulla naturområden och biodiversiteten. Jättelokan vissnar under vintertid vilket gör att marken blir bar och erosionen kan öka. Jättelokan växer ofta i närhet av vattendrag. När den vissnar frigörs näringsämnen som kan bidra till övergödning av sjöar och vattendrag. Jättelokan har en växtsaft som innehåller ämnen som påverkar hudens känslighet för solljus, så kallade furokumariner. Om människor vistas i solen efter kontakt med växtsaften kan utslag och brännskador uppträda på huden. Utslaget kommer ofta först efter flera timmar så att exponeringen kan fortsätter under en lång tid och förvärra situationen. Särskild utsatt är barn som leka i bestånd med jätteloka eller med de stora maffiga bladen eller stjälkarna. Jättelokans biologi i kombination med risker för mäniskans hälsa, ekosystemen, den biologiska mångfalden samt ekonomiska konsekvenser kräver samordnade bekämpningsåtgärder under flera års tid Vad är Jätteloka? Som jätteloka betecknas flera arter. Förutom den som vi beteckna som jätteloka här (Heracleum mantegazzianum) är det H. sosnowskyi och H. persicum (som kallas för Tromsø-palm i Norge). Gemensamt har alla storleken och problembilden. Hitintills har bara Heracleum mantegazzianum påträffats i vårt geografiska område. Fortsättningsviss behandlas därför enbart denna art under namnet jätteloka i bekämpningsplanen. Jätteloka (Heracleum mantegazzianum) Mest i ögon fallande är jättelokans väldiga storlek. Med två till fyra meter är det den största örtartade växten som växer på friland i Sverige. Jämfört med den liknande och närbesläktade inhemska björnlokan är den tydligt större i alla sina delar, stjälk, blad och blomsamlingar. Jättelokans vita, något välvda blomflockar (botanisk: dubbel flock) blommar juli till augusti och kan bli en halv meter i diameter. Bladen kan bli 1 meter breda och den ihåliga stjälken 10 cm i diameter. Den något förgrenade cm stora pålroten likar palsternacka Vilka arter kan jätteloka förväxlas med? Det finns många flockblomstriga växter (Apiaceae) i Sverige, mest lik jättelokan är den inhemska björnlokan (Heracleum sphondylium) med underarter. Björnlokan är dock mindre i alla sina delar och blomflocken blir bara två till tre decimeter breda. Björnlokans blad är till skillnad från jättelokans stora mycket spetsflikiga blad sammansatta, vilket ger intryck av mycket mindre blad. Andra arter som ibland förväxlas kan vara kvanne eller spenört. De inhemska arter ska inte bekämpas Etymologi Släktnamnet Heracleum användes av Linné 1753 för dagens släkte, men redan under de gamla grekernas och romersk tid användes begreppet panakes heracleion för en medicinalväxt (THEOPHRAST ( f. Chr.), PLINIUS (1. Jh. e. Chr.)). Det spekuleras i att denna

4 4 (12) medicinalväxtens verkan ska ha upptäkts av Heros, Herakles eller Herkules. Därav blev namnet Heracleum. Med artnamnet mantegazzianum hedrar botanikerna Sommier och Levier, som var först med att beskriva arten vetenskapligt, den italienske läkaren och antropologen Paolo Mantegazza ( ). För jättelokan används även synonymen Heracleum giganteum som i likhet med det svenska namnet syftar på dess väldiga storlek Ekologi och spridning Jättelokan är två till flerårig ört som blommar och säter frö endast engång för att sedan dö (botanisk: monokarp). Under optimala förhållanden gro plantan första året och samla kraft i en allt större bladrosett. Tillväxtanlaget sitter strax under markytan. Efter vintern växer jättelokan snabbt till en stor planta med flera blomflockar och producera i snitt frön. Enskilda plantor kan också producera mer än frön. Är förhållandena mindre gynnsamma som t.ex. i skuggiga lägen eller om växten klipps ner innan frösättning kan jättelokan leva under flera år innan den samlat på sig kraften för att gå i blom. Hos jättelokan mognar ståndarna på plantan tidigare än pistillen (botanisk: proterandri), men mognaden överlappar. Detta har till följd att även enskilda plantor kan sätta frö om även i mindre omfattning (~50%). Antalet frön på en enda planta är tillräckligt stor för att ge upphov till en snabb beståndutveckling. Merparten av fröna sprids i en radie på 4 meter och de flesta är kortlivade. De befinner sig i de översta 5 cm i markytan och utvecklar grobarheten efter första vintern. I en del av fröna hämmas dock grobarheten och de ligga i dvala en längre tid (botanisk: dormans). Fröna kan alltså finnas kvar i jorden och vänta på att gro i uppemot tio år. Detta är av betydelse om förhållandena blir gynnsamma för fröbanken efter några år. Fröna kan spridas via vattendrag, fastnar i päls på djur, blåser över is eller snöytor eller flyttas med jorden (grävarbeten) till ny gynnsam plats Hälsorisker Jättelokan har en växtsaft som innehåller ämnen som påverkar hudens känslighet för solljus, så kallade furokumariner. Om man efter kontakt med växtsaften utsätter huden för solljus kan utslag och brännskador uppträda på huden. Dessa kan bli stora och smärtsamma. Besvären kan kvarstå i veckor, eventuellt kan det bli även ärrbildning och mörkfärgning av huden. Besvären kan komma efter 1-2 dagars fördröjning. Furokumariner även kallad furanokumariner är giftiga i samband med UVA- och UVB-strålning. Furokumariner skadar på två sätt. Substansen är dels fotosensibeliserande/fototoxisk dels cancerogen. Under inverkan av UV-ljus kan furokumariner ingå bindningar med arvssubstansen, DNA, och Utslag. Eksem med blåser på armen av en fyraåring ursakad av solljus i samband med kontakt till växtsaft av jätteloka Dermatologisk afdeling, Odense Universitetshospital leder till irreversibla skador (cross-linking) och är därmed cancerframkallande.

5 5 (12) Åtgärd vid kontakt: Tvätta med tvål och vatten. Skydda huden mot solljus under en vecka även om lokala symtom saknas. Vid symtom kontrollera risken hos Giftinformationscentralen Påverkan av naturmiljöer och biologisk mångfald Jättelokan konkurrerar effektivt ut andra växter och är därmed ett hot mot värdefulla naturområden. Genom en snabb tillväxt av de enorma bladen skuggar jättelokan ut annan vegetation och områden där växten bildar täta bestånd blir fattig på andra arter. Bestånden kan bli så pass stora att de påverkar hela naturmiljöer Erosionsproblematik Jättelokan vissnar under vintertid vilket gör att marken blir bar och erosionen kan öka. Jättelokan växer ofta i närhet av vattendrag. När den vissnar frigörs dessutom näringsämnen som kan bidra till övergödning av sjöar och vattendrag. Erosionen längs vattendragen kan dessutom påskynda spridningen av frön längs med vattendraget Ekonomiska effekter Jättelokan genererar stora kostnader för samhället framöver i form av sjukvårdskostnader, minskade fastighetsvärden, erosionsskador samt omfattande åtgärdsbehov. Påverkan på mäniskans hälsa och värdefulla naturmiljöer är ovärderliga i sammanhanget. I takt med att bekämpningen lyckas kommer kostnaden för åtgärderna att minska. BKT har tidigare år haft kostnader för bekämpning av jättelokan. Åtgärden har dock inte varit tillräckligt ihärdig och konsekvent över tid. Med en samordnad bekämpningsplan och tidiga insatser både under säsongen och i beståndets utveckling kan kostnaderna sänkas över tid. För bekämpningsåtgärder där inte kommunen är markägare, väghållare eller spårhållare får respektive markägare, väghållare/spårhållare eller nyttjanderättshavare bekosta åtgärden. I mån av resurser kan BKT utföra bekämpningsinsatser på uppdrag och bekostnad av fastighetsägaren. Detta gäller särskild där bestånd av jätteloka sträcker sig över fastighetsgränsen till kommunägd mark (samordnad åtgärd). 2. Syfte Växten är problematisk för människor och den biologiska mångfalden. Artens enorma spridningsförmåga gör att en samordning av bekämpning behövs. Alla berörda markägare behöver hjälpas åt för en effektiv bekämpning. Syftet med planen är att stoppa spridningen genom att förhindra blomning och fröspridning och successivt minska bestånden. Målet är att minimera artens utbredning i kommunerna och att sedan fortlöpande kontrollera att utbredningen förblir minimal. Särskild vikt läggs på bostadsområden och områden där människor vistas frekvent för att minimera hälsofarliga effekter. Med planen som utgångspunkt kan länsstyrelsen besluta om åtgärder för de fastighetsägare som inte bekämpar jättelokan i tillräcklig utsträckning.

6 6 (12) 3. Utbredning Jätteloka växer på ett flertal platser i BKTs verksamhetsområde, både på kommunal-, statlig- och privatägd mark. Arten förekommer ofta intill vattendrag, längs banvallar och vägar, på ruderat mark (störda näringsrika platser till följd av markpåverkan så som grävning), avskrädeshögar eller på mark i träda. Jättelokan gynnas i solbelysta lägen på näringsrik frisk till fuktig mark, men förekommer också i glesa skogar och i skogsbryn. Den kan förekomer som enskild planta, men oftast bildar den större mer eller mindre täta bestånd. I Bergslagen finns stora bestånd med jätteloka i Stråssa, i Nora vid bussgatan, Hällefors och Kopparberg vid järnvägen, i Bångbro vid Bångbrokanalens östra ände, samt många andra mindre områden eller enskilda plantor runt om i kommunerna. Någon fullständig inventering är inte genomförd. 4. Bekämpningen av jätteloka Det finns olika metoder som kan användas vid bekämpning av jättelokan. Eftersom jättelokans frön har en grobarhet på mellan 7-10 år behöver man utföra bekämpningsåtgärder och uppföljning av dessa under en tioårsperiod för att säkerställa att växten är borta. På grund av att omständigheterna är olika på de platser där jättelokan växer är det svårt att ge något klart råd om vilken metod som är bäst. Metoden bör väljas av den som utför arbetet, utifrån förutsättningar och i samråd med miljökontoret eller BKT Vikten av samordning I BKTs verksamhetsområde har tidigare gjorts insatser för att utrota jättelokan. Dessa insatser har inte varit tillräckligt kraftfulla och inte heller tillräckligt kontinuerliga. För att lyckas och sänka kostnader över tid krävs information, samordning och uppföljning. BKT eller BMB ska tillhandahålla ett datorbaserat kartsystem (GIS) där växtens förekomst, åtgärd och resultat noteras. Jättelokans utbredning ska följas upp till tio år efter att sista plantan har tagits bort Metoder för bekämpning av jätteloka Vid alla bekämpningsmetoder ska man vara noga med att blom- och fröställningar tas bort och lämnas till förbränning (ingen kompostering!). Det gäller såväl vid mekanisk som vid kemisk bekämpning. Vid all kontakt med jättelokan ska hud och ögon skyddas (se arbetsmiljö)! Först när växtdelarna är vissna kan giftet anses vara nedbrutet Mekanisk bekämpning Mekanisk bekämpning syftar till att växten svälts ut genom att kapa de ovanjordiska delarna av växten, vilket gör att rötterna tvingas använda lagrad näring för att växa upp igen. Detta gör att växten tröttas ut genom upprepade åtgärder. Jordbearbetning, rotkapning och uppgrävning tar däremot död på växten direkt. Bete fungerar som mekanisk bekämpning. I hästhagar kan tramp bidra till att växterna förstörs. Nedan redovisas slåtter, bete, rotkapning, uppgrävning och jordbearbetning Slåtter Slåtter kan utföras med olika redskap. Slåttermaskiner Handburna maskiner som trimmer och röjsåg Handredskap som lie

7 7 (12) Bestånden bör slås minst tre gånger per år för att uppnå en effektiv bekämpning eftersom plantorna sätter nödskott. Slåttermaskiner Där ytan är lämpad kan det användas traktormonterade slåttermaskiner som t.ex. slaghack eller slåtterbalk (äldre modeller är mindre lämpad). Manuella efterarbeten behövs där maskinen inte kommer åt. Nackdelen är att växtsaften sprids ganska okontrollerat och annan metod rekommenderas där människor vistas. Vid användning av slåttermaskiner ska man tänka på att utföra åtgärden 2-3 ggr per säsong med en tidigt första åtgärd så jättelokan inte kommer i blom bakmonterade maskiner kan leda till att plantor knäcks, men inte bryts av och kan komma i blom liggande risken finns att en dimma av växtsaft sprids och kan komma in i hytten monteringsarbeten på maskinen kan medföra att man kommer i kontakt med växtsaften ytan ska efter slåtter inte användas därför att risk föreligger för hudkontakt med växtsaften tills växtdelarna har vissnat Trimmer och röjsåg Även med trimmer och röjsåg sprids växtsaften ganska okontrollerat på platsen. Trimmer kan vara för svagt om jättelokan har växt till med stabila stjälkar. Vid arbeten med röjsåg kan man såga ner träd som är på väg upp och som kan skugga ut jättelokan på sikt. Vid användning av trimmer eller röjsåg ska man tänka på att utföra åtgärden 2-3 ggr per säsong med en tidigt första åtgärd så jättelokan inte kommer i blom Personalen måste skyddas med heltäckande kläder och ansiktsskydd (se arbetsmiljö) risken finns att en dimma av växtsaft sprids, andningsskydd rekommenderas monteringsarbeten på trimmern/röjsågen kan medföra att man kommer i kontakt med växtsaften ytan ska efter slåtter inte användas därför att risk föreligger för hudkontakt med växtsaften tills växtdelarna har vissnat Handredskap som lie Spridning av växtsaften blir begränsad. Vid sena insatser där blom- och fröställningar behöver samlas in rekommenderas att även använda sekatör. Det är dock tidskrävande att bearbeta stora ytor. I bestånd med träd och sly kan hanteringen av en lie vara besvärlig. Det rekommenderas att specialtillverka en böjd skaftförsedd kniv eller korta ner en lie. För att öka effekten kan manuella åtgärder eventuellt kombineras med salt eller ättika (kombinationsmetoden är ej utvärderat). Vid användning av handredskap ska man tänka på att utföra åtgärden 2-3 ggr per säsong med en tidigt första åtgärd så jättelokan inte kommer i blom tänk på hur man hanterar arbetsredskap som har kommit i kontakt med växtsaften personalen måste skyddas med heltäckande kläder och ansiktsskydd (se arbetsmiljö) Bete Får och kor betar gärna jätteloka, och det anses vara en effektiv metod. Djuren bör släppas på bete tidigt på säsongen då plantorna är späda för att ge en effektiv bekämpning. Äldre exemplar

8 8 (12) av jättelokan (träiga och ihåliga) betas inte av djuren. Ett kontinuerligt betestryck som eventuellt kombineras med nedhuggning eller slåtter kan på lång sikt utrota bestånden. Djuren kräver dock en noggrann kontroll eftersom växtsaften även hos djur orsaka utslag vid kontakt med hud eller slemhinnor. Ställen där inte pälsen täcker huden fullt ut, så som mule, juver och huden kring ögonen ska kontrolleras noga. Hästar kan komma i kontakt med grova stjälkar när de rullar sig på betet. Mörk pigmenterade djur så som mörka får ska vara mindre känsligt för den fototoxiska reaktionen på grund av pigmenteringen. Vid bete ska man tänka på att bekämpa plantor utanför beteshagen manuellt Rotkapning och uppgrävning Rotkapning eller uppgrävning ta normalt död på växten direkt. Åtgärden är mycket effektiv men tidskrävande och lämpar sig för minde bestånd upp till 200 växter. Metoden innebär att man kapar av pålroten några centimeter under tillväxtpunkten, som finns vid eller strax under markytan, vid övergången mellan rot och stam. Rotkapning bör ske under våren för att undvika blomning/fröning. Ett alternativ till rotkapning är uppgrävning. Detta kan vara ett alternativ om det gäller ett fåtal plantor eller att plantorna är så små att rotkapning försvåras. Växten grävs då upp för att sedan ligga och torka alternativt tas med i sopsäckar (särskilt i frekventerade områden). Ritning: Peter Leth, County of Vestsjælland, Dänemark Jordbearbetning Ytterligare alternativ kan vara plöjning eller användning av en kultivator eller jordfräs. Dessa metoder är dock endast lämpliga om området är ointressant ur natursynpunkt. Även dessa metoder måste följas upp två till tre gånger per säsong Kemisk bekämpning Den kemiska bekämpningen av jättelokan utförs mestadels med herbicider som innehåller glyfosat (t.ex. Glyfonova eller Roundup). Eventuellt kan en kombinerad mekanisk bekämpning med användning av salt eller ättika lyckas. Bekämpningen ska ske i enlighet med Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning av kemiska bekämpningsmedel (SNFS 1997:2). Skyddsbestämmelser gällande spridning av kemiska bekämpningsmedel för godkända preparat ska följas Herbicid När man använder glyfosat rekommenderas stämpling eller avstrykning och inte besprutning. Båda stämpling och avstrykning innebär att man bekämpar växterna individuellt. Detta gör att det går åt mindre mängder av bekämpningsmedel än om beståndet hade besprutats. Besprutning är olämpligt när det gäller bekämpning av jätteloka eftersom all omkringliggande växtlighet också dör. Troligtvis finns då frön av jätteloka kvar i marken (fröbanken) vilket gör att de kan gro utan konkurrens från annan växtlighet, jättelokorna gynnas då totalt sett och beståndet utbreder sig snabbt över området. Likväl som mekanisk bekämpning är det en fördel om kemisk bekämpning utförs på våren. Det är lättare att behandla varje enskild planta om inte jättelokorna har hunnit växa sig så höga. Glyfosat ska inte användas vid regn eller innan det börja regnar. Väderleksprognosen bör förutspå en vecka utan nederbörd. Dessutom måste glyfosat verka på de gröna växtdelarna i en

9 9 (12) vecka utan att hugga av stjälk eller blad eftersom glyfosat blockerar en för växter viktig enzymbildning. För att öka effekten och säkerställa bekämpningens omfattning rekommenderas att tillsätta livsmedelsfärg och diskmedel. Diskmedlet bryter ytspänningen och färgen indikerar de plantor som har behandlats Salt eller ättika Som alternativ till uppgrävning, särskild där stenar gör grävning omöjligt kan man hugga av stjälken och hälla salt eller ättika i den ihåliga stjälken. Med ett armeringsjärn eller liknande kan man först luckra upp roten för att öka effekten. Målet är att skada tillväxtpunkten som ligger i eller strax under jordytan. Denna metoden är ännu inte beprövat Tidpunkt Bekämpningen bör ske tre gånger om året. Bekämpning under våren är lämpligt då jättelokan är som mest kraftfull och expansiv. Växten tar då näring från roten och etablerar nya blad. Genom att avlägsna bladen kan inte växten ta upp solljus och roten utarmas. Viss bekämpning bör även ske under sommaren då jättelokan använder en stor del av sin energi på blomning och frösättning. Om man hugger av stjälkarna under den här perioden kan jättelokan förlora en stor del av energin. Fröställningarna ska vid bekämpningen flyttas bort och förstöras för att undvika spridning. Ligger de kvar kan fröna mogna. Under hösten är det lämpligt att bekämpa exemplar som blommar sent, bladrosetter som hunnit växa ut samt frön som hunnit gro efter solexponering Val av metod Ovan har ett antal metoder för att bekämpa jätteloka beskrivits. Då förutsättningarna är olika i områdena där bestånden finns går det inte att ge något allmängiltigt råd om vilken metod som ska användas. Metodvalet bör göras av den som utför arbetet utifrån de förutsättningar som råder på platsen och i samråd med BKTs parkenhet eller miljökontoret. Oavsett vilken metod som används, måste man alltid se till att förstöra eventuella blom- och fröställningar genom bränning, annars kan fröna mogna i efterhand. Om bekämpningen kommer igång sent under säsongen bör man prioritera att förhindra blomning och fröspridning. Detta innebär att man i första hand bör ta hand om de stora plantorna eftersom de kan antas vara blomningsklara. Med hänsyn till natur och miljö och i enlighet med miljöbalkens allmänna hänsynsregler bör kemiska bekämpningsmedel undvikas. I första hand bör därför en mekanisk bekämpningsmetod användas. Många av jättelokabestånden växer dock i besvärlig terräng, såsom i branta sluttningar ner mot vattendrag, i stengärdsgårdar eller i trädridåer. Ytterligare ett problem kan vara att bestånden är så pass utbredda att det är orimligt att gå på dem mekaniskt. I dessa fall får man använda sig av kemisk bekämpning. Den kemiska bekämpningen bör ske genom avstrykning, stämpling eller annan likvärdig metod Prioritering I första hand ska stora enskilda plantor elimineras eftersom en planta som fröar av sig kan ger upphov till nya svårbekämpade bestånd. Sedan ska miljöer där mäniskor och särskilt barn vistas prioriteras. Viktigt är också en begränsning av spridningen vid vattendrag då påverkan på naturmiljön kan blir stora Fel i bekämpning som ska undvikas Att lämna kvar blom- eller fröställningar,

10 10 (12) ta bort konkurrensvegetation (särskilt vid användning av herbicid), utföra för få bekämpningsinsatser och låta bli att övervaka områden där det har funnits jätteloka (10 år) kan göra bekämpningsinsatser ogjorda. Vid all hantering av jätteloka ska kontakt med växtsaften undvikas. Detta gäller även skyddskläder eller arbetsredskap som är kontaminerade med växtsaften. 5. Handlingsplan och strategier 5.1. Planens omfattning Bekämpningsplanen gäller med stöd av Statens jordbruksverks föreskrifter om bekämpning av jättelokan (SJVFS 1998:31) all mark i Bergslagens kommunaltekniks verksamhetsområde. Kommunernas egen mark omfattas av en särskild åtgärdsplanering, där Bergslagens kommunalteknik utför bekämpningen av jättelokan Planering av åtgärder BKT planerar och följer upp åtgärder på kommunalägd mark och i kommunens väghållningsområde Information till markägare och allmänhet BMB och BKT ger information till allmänheten gällande hälsorisker och bekämpning av jättelokan via sina hemsidor. En broschyr som rikta sig till markägare ska arbetas fram Datahantering och utvärdering Nya observationer av bestånd rapporteras in till BMB. Miljökontoret bedömer omfattningen och lämpliga åtgärder och informerar därefter fastighetsägaren eller nyttjanderättshavare. Miljökontoret ansvarar för att dokumentera den information om bekämpning som inkommer liksom dokumentation av bekämpning på kommunal mark. På grund av att utbredningen varierar med tiden krävs ett system för dokumentation av utbredningen som är lätt att uppdatera. Ett GIS-skikt har därför upprättas där alla observationer av jätteloka ritas in Projekt För att nå resultat projektsätts bekämpningen Tidplan Tidplan fastställs i projektdirektiv enligt Ansvar För mark som ägs av Hällefors, Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora kommuner verkställer Bergslagens kommunalteknik bekämpning av jättelokan i enlighet med bekämpningsplanen. Längs allmänna vägar är det Trafikverket som ansvarar för borttagning av jätteloka inom vägområdet. Längs kommunala vägar är Bergslagens kommunalteknik ansvarig. Längs enskilda vägar finns inget vägområde men längs dessa vägar har respektive fastighetsägare genom t.ex. samhällighetsföreningar ansvaret för bekämpning. På järnvägsmark ansvarar spårhållaren (normalt Trafikverket) för bekämpningen. I vissa fall kan ledningsägare (nyttjanderättshavare) vara ansvarig. I övrigt ansvarar markägaren eller nyttjanderättshavare för bekämpningen.

11 11 (12) Enligt 2 SJVFS 1998:31 kan länsstyrelsen som ett led i bekämpningen av jättelokan besluta om vilka åtgärder en fastighetsägare eller nyttjanderättshavare ska vidta för att bekämpa jätteloka Arbetsfördelning Arbetsfördelning f BMB och BKT tydliggörs i projektdirektivet Arbetsmiljö Vid alla arbeten där personal kan komma i kontakt med växtsaften ska heltäckande skyddskläder användas. Närmare bestämt är det en overall som skydda mot stänk, visir (genomsynlig plast), gummihandskar. Kontakt med arbetsredskapen eller skyddskläders utsida ska undvikas efter utförda arbeten. Arbetsmaterialet ska märkas med en tydlig varning så ingen annan kommer i kontakt med växtsaften. Vatten, tvål och ögondusch ska tillhandahållas på arbetsplatsen. För hantering av kemiska bekämpningsmedel hänvisas till gällande föreskrifter Rutiner BKTs anvisningar för schaktarbeten behöver kompletteras för att minimera risk för spridning av jätteloka genom jordtransporter och maskinflytt. 7. Lagstiftning I statens jordbruksverks föreskrifter om bekämpning av jättelokan (SJVFS 1998:31) kan kommunen eller länsstyrelsen i samråd med kommunen upprätta en bekämpningsplan för bekämpning av jättelokan. Om en sådan plan finns kan länsstyrelsen besluta om åtgärder som fastighetsägare eller nyttjanderättshavare måste vidta för att bekämpa jättelokan: vid förekomst inom område som är värdefullt ur natursynpunkt vid förekomst inom annat område där det är påkallat av allmänt intresse för att hindra spridning till annan fastighet vid förekomst intill vattendrag och det föreligger risk för fröspridning via vatten.

12 12 (12) Vid kemisk bekämpning gäller Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning av kemiska bekämpningsmedel (SNFS 1997:2) 8. Resurser och kostnader Bedöms i projektdirektivet. 9. Källförteckning och länkar Nielsen, C., H.P. Raven, W. Nentwig och M. Wade (ansv. utgivare), Praxisleitfaden Riesenbärenklau Richtlinien für das Management und die Kontrolle einer invasiven Pflanzenart in Europa. Forest & Landscape, Danmark, Hoersholm, 44 pp.. Kils kommuns bekämpningsplan för jätteloka Heracleum mantegazzianum, Information om hur man bekämpar jättelokan (Heracleum mantegazzianum) och varför, Halmstad stadskontor Statens jordbruksverks föreskrifter om bekämpning av jättelokan (Heracleum mantegazzianum); SJVFS 1998:31 Bekämpningsplan för jätteloka (Heracleum mantegazzianum) i Värmdö kommun Naturvårdsverket informerar Bekämpning av jättelokan, 1990 Bekämpningsplan för Jätteloka i Karlskoga kommun , Bilagor: 1. Statens jordbruksverks författningssamling: Statens jordbruksverks föreskrifter om bekämpning av jättelokan (Heracleum mantegazzianum) (SJVFS 1998:31) Handläggare Arne Tschentscher Stadsträdgårdsmästare Bergslagens kommunalteknik Eva Jonsson Förbundschef

Bekämpningsplan för jätteloka (Heracleum mantegazzianum) i Värmdö kommun

Bekämpningsplan för jätteloka (Heracleum mantegazzianum) i Värmdö kommun VÄRMDÖ KOMMUN Bekämpningsplan för jätteloka (Heracleum mantegazzianum) i Värmdö kommun Sammanfattning Jättelokan är en införd växt som sprider sig lätt och växer i stora bestånd som konkurrerar ut andra

Läs mer

Har du jätteloka på din tomt eller mark?

Har du jätteloka på din tomt eller mark? Har du jätteloka på din tomt eller mark? Vad är en jätteloka? Jättelokan (Heracleum mantegazzianum) är en växt som förts in till Sverige och som sprider sig lätt. Den växer i stora bestånd som konkurrerar

Läs mer

Kils kommuns bekämpningsplan för jätteloka Heracleum mantegazzianum

Kils kommuns bekämpningsplan för jätteloka Heracleum mantegazzianum 1(5) Miljö- och byggnadsförvaltningen Bekämpningsplan Katarina Karlsson, 0554-191 40 2010-02-10 Katarina.karlsson@kil.se Naturvårdssamordnare Kils kommuns bekämpningsplan för jätteloka Heracleum mantegazzianum

Läs mer

BEKÄMPNINGSPLAN FÖR JÄTTELOKAN

BEKÄMPNINGSPLAN FÖR JÄTTELOKAN Ansvarig: Enhetschef Antagandedatum: 2017-08-15 101 Gäller från: 2017-08-15 Revideras: vid behov BEKÄMPNINGSPLAN FÖR JÄTTELOKAN Tekniska förvaltningen, Markaryds kommun, 2017-06-30 Sammanfattning Jätteloka

Läs mer

Inledning Beskrivning av jätteloka:

Inledning Beskrivning av jätteloka: Inledning Jättelokan (Heracleum mantegazzianum), som också kallas jättebjörnloka eller kaukasisk björnloka, kommer ursprungligen från Kaukasus i Sydosteuropa. Den infördes som prydnadsväxt på 1800-talet

Läs mer

Publikation Bekämpningsplan för jätteloka Kungsbacka kommun 2016

Publikation Bekämpningsplan för jätteloka Kungsbacka kommun 2016 Sida 1/8 Publikation Bekämpningsplan för jätteloka Kungsbacka kommun 2016 Metoder och åtgärdsprogram Jättelokan (Heracleum mantegazzianum) Bild hämtad från hemsida Länstyrelsen Halland Foto: Marie Karlsson

Läs mer

Beslutad av kommunstyrelsen , 92. Bekämpningsplan för jätteloka i Haninge kommun

Beslutad av kommunstyrelsen , 92. Bekämpningsplan för jätteloka i Haninge kommun Beslutad av kommunstyrelsen 2011-04-11, 92 Bekämpningsplan för jätteloka i Haninge kommun 2012 2021 1 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Syfte... 3 Förutsättningar och bakgrund... 3 Ekologi och spridning...

Läs mer

Råd om hur du hindrar spridning av invasiva främmande arter i och från din trädgård

Råd om hur du hindrar spridning av invasiva främmande arter i och från din trädgård Råd om hur du hindrar spridning av invasiva främmande arter i och från din trädgård Parkslide Foto: Nils Carlsson Har du smitare i din trädgård? Trädgårdar utgör en stor spridningsrisk för invasiva främmande

Läs mer

Handlingsplan för Ängelholms kommun avseende bekämpning av jätteloka (Heracleum mantegazzianum)

Handlingsplan för Ängelholms kommun avseende bekämpning av jätteloka (Heracleum mantegazzianum) Handlingsplan för Ängelholms kommun 2018-2027 avseende bekämpning av jätteloka (Heracleum mantegazzianum) Foto: Ängelholms kommun Godkänd av Kommunstyrelsen 2018-06-13 Godkänd av Myndighetsnämnden 2018-05-31

Läs mer

Jätteloka (jättefloka)

Jätteloka (jättefloka) Jätteloka (jättefloka) Identifiering Jättelokans fröplantor påminner om lönnblad. Kuva: ELY-keskus En 2-3-årig planta har stora, flikiga blad med grov- eller vasstandad kant. Stjälkarna är nedtill rödfläckiga

Läs mer

Jättefloka. - en skadlig främmande art

Jättefloka. - en skadlig främmande art Jättefloka - en skadlig främmande art Jätteflokan -en skadlig främmande art Jätteflokan har förts in i Finland som trädgårdsväxt på grund av sin ståtliga blomställning och storlek. Från trädgårdarna har

Läs mer

Bekämpningsplan för jätteloka. (Heracleum mantegazzianum) Godkänd av kommunstyrelsen 2011-12-19

Bekämpningsplan för jätteloka. (Heracleum mantegazzianum) Godkänd av kommunstyrelsen 2011-12-19 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET (Heracleum mantegazzianum) Godkänd av kommunstyrelsen 2011-12-19 Samhällsbyggnadskontoret 2011 Text och bild: Ann-Charlotte Abrahamsson Kartor och layout: Jörgen Vargmark för Jätteloka

Läs mer

REFERENSGRUPPSMÖTE HANTERINGSPROGRAM FÖR JÄTTELOKA OCH JÄTTEBALSAMIN

REFERENSGRUPPSMÖTE HANTERINGSPROGRAM FÖR JÄTTELOKA OCH JÄTTEBALSAMIN REFERENSGRUPPSMÖTE HANTERINGSPROGRAM FÖR JÄTTELOKA OCH JÄTTEBALSAMIN Stockholm 11 juni 2018 Ulf Larsson Karolina Åsman Ellinor Lindblad Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection

Läs mer

Kommunikationsplan Bekämpning av jättelokan

Kommunikationsplan Bekämpning av jättelokan Kommunikationsplan Bekämpning av jättelokan Huvudansvarig: Hedda Ericsson Utförare: Röed Uppdaterad: 22 april 2015 1 Bakgrund vad är problemet? Jättelokan slår ut annan växtlighet, sprider sig snabbt och

Läs mer

Examensarbete HGU-2015 Svante Martinsson Vara-Bjertorp gk. Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning

Examensarbete HGU-2015 Svante Martinsson Vara-Bjertorp gk. Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning Innehållsförteckning Bakgrund 1 Fakta 2 Frågeställning 3 Metod 3 Resultat 4 Slutsatser och diskussion 4 Bakgrund Vara-Bjertorp GK är belägen mitt på Västgötaslätten.

Läs mer

Slutrapport Jättelokan i Falkenbergs kommun

Slutrapport Jättelokan i Falkenbergs kommun Slutrapport Jättelokan i Falkenbergs kommun Marie Karlsson, Hilde Herrlund, Ingela Danielsson Miljö- och Hälsoskyddsförvaltningen Falkenbergs kommun December 2014 Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Syfte...4

Läs mer

Vresrosen ett hot mot kustens flora

Vresrosen ett hot mot kustens flora Vresrosen ett hot mot kustens flora Vresrosen ett hot mot kustens flora Vresrosen (Rosa rugosa) är en främmande art som förts in från Sydostasien i början av 1900-talet, och som sprider sig särskilt i

Läs mer

Jättelokan (Heracleum mantegazzianum)

Jättelokan (Heracleum mantegazzianum) Jättelokan (Heracleum mantegazzianum) i Falkenbergs kommun Marie Karlsson, Miljö- och Hälsoskyddskontoret Falkenbergs kommun September 2010 Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Fakta om Jättelokan... 5 Artinformation...

Läs mer

MILJÖBALKSDAGARNA 2019

MILJÖBALKSDAGARNA 2019 MILJÖBALKSDAGARNA 2019 Nils Carlsson Anna Sandström Anders Sjölund Martin Påhlman Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-04-10 1 INVASIVA FRÄMMANDE ARTER SÅ PÅVERKAS KOMMUNERNA OCH

Läs mer

Kemisk ogräsbekämpning, Information till kommuner år 2018 Hanna Lundkvist,

Kemisk ogräsbekämpning, Information till kommuner år 2018 Hanna Lundkvist, TMALL 0141 Presentation v 1.0 Kemisk ogräsbekämpning, Information till kommuner år 2018 Hanna Lundkvist, 2018-03-13 Agenda Information om Kemisk ogräsbekämpning 2018 Information om bekämpning 2018 Kartverktyget

Läs mer

PROTOKOLL Fritidsnämnden 2016-03-17

PROTOKOLL Fritidsnämnden 2016-03-17 sid 1 av 19 Plats och tid: Årydssalen, klockan 13:15 15:25, ájournering 14:35-14:50 Beslutande: Andreas Saleskog Ordförande (S) Magnus Sandgren Ledamot (M), t.o.m. 21 Siri Näslund Ledamot (S) Anna Kälvestam

Läs mer

Cajza Eriksson Enheten för natur och ekologisk hållbarhet

Cajza Eriksson Enheten för natur och ekologisk hållbarhet 2019-01-17 Cajza Eriksson Enheten för natur och ekologisk hållbarhet Jättelokainventering Ängelholms kommun Innehållsförteckning 1 Introduktion... 1 2 Bekämpningsmetoder... 1 2.1 Allmänt... 1 2.1.1 Hetvatten...

Läs mer

Bekämpning av Jättebjörnloka

Bekämpning av Jättebjörnloka Bekämpning av Jättebjörnloka Fältförsök i Steninge, Halland 2011 Foto i rapporten: Erik Ekre Hushållningssällskapet Halland Erik Ekre Försöksrapport, december 2011 Inledning Jättebjörnloka (Heracleum mantegazzianum)

Läs mer

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. Färdig gräsmatta - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. - Ett normalt år kan man börja rulla ut gräs från mitten av maj och hålla på fram

Läs mer

(FÖRSIKTIGHETS)ÅTGÄRDER MOT PARKSLIDE - Reynoutria japonica

(FÖRSIKTIGHETS)ÅTGÄRDER MOT PARKSLIDE - Reynoutria japonica (FÖRSIKTIGHETS)ÅTGÄRDER MOT PARKSLIDE - Reynoutria japonica Förfa ad av Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB tack vare medel från Harald och Gustaf Ekmans S else för Kulturminnesvård och Miljövård. Förord

Läs mer

Flyghavre ett växande problem? Jannicke Hellberg Länsstyrelsen Västra Götalands län 11 januari 2019

Flyghavre ett växande problem? Jannicke Hellberg Länsstyrelsen Västra Götalands län 11 januari 2019 Flyghavre ett växande problem? Jannicke Hellberg Länsstyrelsen Västra Götalands län 11 januari 2019 Bakgrund Flyghavren blev problematisk i mitten av 1900-talet. Flyghavrelag 1971 Flyghavreavgift gav subventionerad

Läs mer

13 praktiska allmänna skötselråd

13 praktiska allmänna skötselråd 13 praktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 1 av 17 Skötselråd -anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

Bekämpning av sjögull i Mälaren E tapp 3

Bekämpning av sjögull i Mälaren E tapp 3 Bekämpning av sjögull i Mälaren E tapp 3 Rapportskrivning- Sjögullsbekämpning, Etapp 3 Kungsörs kommun har i flera tidigare projekt arbetat med att hitta metoder för att hindra spridningen av den främmande

Läs mer

Det finns två huvudgrupper av ogräs: fröogräs och rotogräs.

Det finns två huvudgrupper av ogräs: fröogräs och rotogräs. OGRÄS 2013 05 18 Vad är ett ogräs? Ogräs är egentligen ett orättvist namn på växter som många gånger är väldigt vackra men som råkar växa på, för oss människor, fel plats Ogräs är alltså en växt som finns

Läs mer

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren

Läs mer

Projekt sandnejlika i Åhus rapport 2013 Kjell-Arne Olsson och Josefin Svensson

Projekt sandnejlika i Åhus rapport 2013 Kjell-Arne Olsson och Josefin Svensson Projekt sandnejlika i Åhus rapport 2013 Kjell-Arne Olsson och Josefin Svensson Sandnejlika är en hotad växt som i Norden endast finns i Skåne och där de flesta lokalerna finns i östra Skåne. Genom att

Läs mer

Kemisk ogräsbekämpning, Information till kommuner år 2019 Hanna Lundkvist,

Kemisk ogräsbekämpning, Information till kommuner år 2019 Hanna Lundkvist, TMALL 0141 Presentation v 1.0 Kemisk ogräsbekämpning, Information till kommuner år 2019 Hanna Lundkvist, 2019-03-04 Agenda Information om Kemisk ogräsbekämpning 2019 Information om bekämpning 2019 Kartverktyget

Läs mer

Mikael Johansson, Ullna Golf Club

Mikael Johansson, Ullna Golf Club HGU 2010 Primo Maxx Hur påverkar medlet vitgröe på Ullna GC?, 2010-08-20 Inledning Inledning... 3 Bakgrund... 4 Metod... 5 Experiment & Resultat... 7 Slutsats... 11 2 Inledning Som greenkeeper försöker

Läs mer

Varuinformation Platon Fogmassa

Varuinformation Platon Fogmassa Sidan 1 av 6 1. Namnet på produkten och företaget Handelsnamn. Produkttyp Leverantör Isola-Platon ab. Adress Spannmålsgatan 9, 291 32 Kristianstad Telefon 08 444 78 80. Fax 08 730 23 51 E-post Isola-platon@isola.se

Läs mer

Tillsyn på verksamheter som sprider växtskyddsmedel

Tillsyn på verksamheter som sprider växtskyddsmedel Tillsyn på verksamheter som sprider växtskyddsmedel Miljökontoret 2017 Bakgrund, syfte och mål... 2 Metod och genomförande... 2 Resultat... 2 Lagstöd... 3 Slutsats och diskussion... 4 Bilagor... 5 1 Bakgrund,

Läs mer

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen? Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen? Per-Erik Larsson och Per Widén Renkavlens utbredning i Europa I 14 länder Totalt 9 milj ha Varav resistens 53 % 1,5 milj ha 80 % 4,2 milj ha

Läs mer

Putt GK G 07: 24-26 1

Putt GK G 07: 24-26 1 1 Analyssvar Golfklubb: Putt GK Greenkeeper: Mr Ruff Adress: Golfbanan 1 101 11 Golfeborg Datum: 2008-01-03 Innehåller: Vad vi har funnit Information och råd Åtgärdsförslag 2 Green Snömögel Fusarium Pythium

Läs mer

Riktlinjer för kemisk bekämpning

Riktlinjer för kemisk bekämpning 2017-05-08 RIKTLINJER DNR: 2016-678 SID 1(7) Riktlinjer för kemisk bekämpning Miljönämnden i Helsingborgs stad PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER Rådhuset Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se

Läs mer

Naturvårdsarbetet i Mark. Hösten 2011, Svante Brandin och Marie Nyberg

Naturvårdsarbetet i Mark. Hösten 2011, Svante Brandin och Marie Nyberg Naturvårdsarbetet i Mark Hösten 2011, Svante Brandin och Marie Nyberg Arbetsuppgifter Naturvården i Mark Habitatdirektivet Aktuella Naturvårdsprojekt Invasiva arter Reservat Guide till naturen Frågor Arbetsuppgifter

Läs mer

Riktlinjer kemisk bekämpning

Riktlinjer kemisk bekämpning Riktlinjer kemisk bekämpning Fastställd av bygg- och miljönämnden datum 2016-04-19 25 Dnr. 2016-MK0116 Åtvidabergs kommun Besöksadress miljökontoret: Bruksgatan 3 Postadress: Box 206, 597 25 Åtvidaberg

Läs mer

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström

Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19 Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Spridningsmöjligheter för svampsjukdomar Direkt från planta till planta; Rotkontakt, kontakt mellan barr, blad

Läs mer

Svampproblematik i integrerat växtskydd. Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp 2008-12-05

Svampproblematik i integrerat växtskydd. Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp 2008-12-05 Svampproblematik i integrerat växtskydd Inger Christensen o Torbjörn Hansson Grön Kompetens AB Växtskyddsdag Alnarp 2008-12-05 Svampgissel i gurka och tomat Gråmögel tomat och gurka Mjöldagg gurka och

Läs mer

Beslut om statligt bidrag till det lokala naturvårdsprojektet Bekämpningsplan för jätteloka i Västerås kommun

Beslut om statligt bidrag till det lokala naturvårdsprojektet Bekämpningsplan för jätteloka i Västerås kommun BESLUT 1 (3) NATURVÅRDSENHETEN Naturvård Sandra Guldbrand Telefon 010-224 92 63 sandra.guldbrand@lansstyrelsen.se Västerås stad Att: Kerstin Isaksson Tekniska kontoret 721 87 Västerås Beslut om statligt

Läs mer

Ny lagstiftning. på plats och på gång

Ny lagstiftning. på plats och på gång Ny lagstiftning på plats och på gång Ramdirektiv 2009/128/EG EU-direktiv Syfte: Att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel. Förordning om bekämpningsmedel SFS 2014:425 15 juli 2014 Gäller parallellt

Läs mer

Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning. Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne

Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning. Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne Strategisk och situationsanpassad renkavlebekämpning Agera i god tid med rätt åtgärd! Marcus Willert, HIR Skåne Biologi: Gror framförallt på hösten Ljusgroende Groningsvila varierar från år till år Fröbank

Läs mer

Granlunds fritidsområdes samfällighet Adress Postadress

Granlunds fritidsområdes samfällighet Adress Postadress Projektets namn: Bevara Lammsjön Projektägare: Kontaktperson: Granlunds fritidsområdes samfällighet Adress Postadress Roger Ek ordförande Adress Postadress Telefon Bakgrund Detta dokument är ett underlag

Läs mer

praktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter. Skötselråd - anvisningar

praktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter. Skötselråd - anvisningar 13 praktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 1 av 17 Skötselråd - anvisningar Detta är en generaliserad skötselplan för att underlätta igångsättning av arbetet

Läs mer

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis. Äng anläggning och skötsel Inger Runeson, biolog Pratensis AB Opparyd Råsgård 342 53 Lönashult Tel/fax 0470-75 10 25 Mobil 070-603 60 25 info@pratensis.se www.pratensis.se 2013 04 07 1 Naturliga ängar

Läs mer

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön Enligt kursplanen ska ni efter det här området ha kunskap i: Människans beroende av och påverkan på naturen och vad detta innebär för en hållbar

Läs mer

Länsstyrelsen förelägger Härjeåns Nät AB att vidta följande försiktighetsåtgärder till skydd för naturmiljön:

Länsstyrelsen förelägger Härjeåns Nät AB att vidta följande försiktighetsåtgärder till skydd för naturmiljön: Beslut Sida 1 av 5 E-delgivning Härjeåns Nät AB Att: Erik Persson erik.persson@harjeans.se Föreläggande enligt miljöbalken och samråd enligt kulturmiljölagen för nyanläggning av markkabel mellan Vallen

Läs mer

Vill du trängas med smal vattenpest när du ska bada?

Vill du trängas med smal vattenpest när du ska bada? Vill du trängas med smal vattenpest när du ska bada? Om invasiva främmande arter ett växande problem där din hjälp behövs. Har du anledning att bry dig om invasiva främmande arter? Stämmer något av följande

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Finns den kvar i dina hemtrakter? Backsippa

Finns den kvar i dina hemtrakter? Backsippa FLORAVÄKTARNA Finns den kvar i dina hemtrakter? Backsippa Många av Sveriges sällsynta och vackra blommor minskar eller håller på att försvinna. Många arter har inte sin framtid säkrad i landet så kallade

Läs mer

Utbredning och bekämpning av jättebjörnloka (Heracleum mantegazzianum) - en kartläggning

Utbredning och bekämpning av jättebjörnloka (Heracleum mantegazzianum) - en kartläggning Utbredning och bekämpning av jättebjörnloka (Heracleum mantegazzianum) - en kartläggning Sara Holmgren Handledare: Eva Waldemarson och Annelie Johansson Kandidatexamensarbete i biologi, Lunds Universitet,

Läs mer

Säkerhetsinformation för Nylon PA 6

Säkerhetsinformation för Nylon PA 6 Säkerhetsinformation för Nylon PA 6 1. Namnet på produkten och leverantören Produktnamn: Företag: ERTALON 6 SA Telefonnummer för nödsituation AB Carlsson & Möller Box 22 161 S-250 23 Helsingborg Tel.:

Läs mer

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun

Läs mer

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,

Läs mer

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011.

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Mattias Lif På uppdrag av markägaren Swedavia AB och Länsstyrelsen

Läs mer

Inventering av Björnloka inom Nybroåns avrinningsområde

Inventering av Björnloka inom Nybroåns avrinningsområde Örupsån nedströms Nymölla. Foto Fredrik Holmberg Inventering av Björnloka inom Nybroåns avrinningsområde Nybroåkommittén 2004 NYBROÅKOMMITTÉN ALcontrol Inventering av Björnloka Bakgrund Inventering av

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR SCHAKTNINGSARBETEN I GATUMARK

ANVISNINGAR FÖR SCHAKTNINGSARBETEN I GATUMARK ANVISNINGAR FÖR SCHAKTNINGSARBETEN I GATUMARK Vid intrång exempelvis schaktning i allmän platsmark/gatumark skall tillstånd finnas. Ansvarig förvaltning, verk, företag, fastighetsägare eller privatperson,

Läs mer

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Ekosystem ekosystem lokala och globala Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD FINAL TOUCH R.T.U.

SÄKERHETSDATABLAD FINAL TOUCH R.T.U. SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/PREPARATET OCH BOLAGET/FÖRETAGET 1(6) PRODUKTNAMN LEVERANTÖR FINAL TOUCH R.T.U. Nordiskt Papper AB POSTADRESS Box 8114 163 08 Spånga BESÖKSADRESS Fagerstagatan 12,

Läs mer

Vad är herbicidresistens?

Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens Vad är herbicidresistens? Herbicidresistens är en nedärvd förmåga hos ett ogräs att överleva en bekämpning som normalt tar död på ogräset. Symtom på resistens: Opåverkade plantor jämte

Läs mer

samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete

samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete Syrets och kolets kretslopp Växter tar upp koldioxid och vatten, avger syrgas samt bildar kolhydrater. Djuren tar upp kolhydrater

Läs mer

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att

Läs mer

Malmö stads riktlinjer för kemisk bekämpning

Malmö stads riktlinjer för kemisk bekämpning Malmö stads riktlinjer för kemisk bekämpning 2015 Innehållsförteckning Bakgrund 1 Mål 1 Tillstånd eller anmälan 2 Bedömningsgrunder 2 Tomtmark 3 Parker, trädgård och grönområden 4 Idrotts- och fritidsanläggningar

Läs mer

Östersjön - ett evolutionärt experiment

Östersjön - ett evolutionärt experiment Östersjön - ett evolutionärt experiment Matte/NO-biennette 26 januari 2013 Professor Lena Kautsky, även känd som Tant Tång Stockholms Universitets Östersjöcentrum Presentationens struktur Först om Varför

Läs mer

Ekosystem ekosystem lokala och globala

Ekosystem ekosystem lokala och globala Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan

Läs mer

Förslag till remissyttrande, grönplan för Kopparbergs och Bångbro tätorter, Ljusnarsbergs kommun

Förslag till remissyttrande, grönplan för Kopparbergs och Bångbro tätorter, Ljusnarsbergs kommun Tjänsteskrivelse 2016-09-29 Dnr: BKT2016-486-2 1 (2) Handläggare Eva Jonsson Förslag till remissyttrande, grönplan för Kopparbergs och Bångbro tätorter, Ljusnarsbergs kommun Förslag till beslut Direktionen

Läs mer

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljö i Hällefors kommun

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljö i Hällefors kommun Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljö i Hällefors kommun 2(5) Med stöd av 9 kapitlet 7 och 11-13 miljöbalken (1998:808), 13, 39-40 och 43-44 förordningen (1998:899) om miljöfarlig

Läs mer

Älskade Pelargoner...

Älskade Pelargoner... Stjärnpelargon Bladen spetsigt flikiga, liknar lönnblad. Blommorna är stjärnformiga, lite spretiga. Även dubbla sorter finns, de är charmigt rufsiga. blomjord. Plocka bort vissna blommor och blad efter

Läs mer

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro 92 000 sjöar 450 000

Läs mer

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA Bilaga 8 UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20) Landskapsgruppen AB Telefon: 031-749 60 00 Torsgatan 5 Telefax: 031-749 60 01 411 04 Göteborg Org nr: 556253 5988 Enens Samfällighetsförening

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. 1.2 Relevanta identifierade användningar av ämnet eller blandningen och användningar som det avråds från

SÄKERHETSDATABLAD. 1.2 Relevanta identifierade användningar av ämnet eller blandningen och användningar som det avråds från Sida: 1 Datum för sammanställning: 26-03-2015 Revisionsnr: 1 Avsnitt 1: Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget 1.1 Produktbeteckning Produktnamn: Produktkod: S251B/G/P/Y 1.2 Relevanta identifierade

Läs mer

Yttrande till Miljö- och energidepartementet över remiss M2015/2406/R - Underlag för genomförande av EU-förordning om invasiva främmande arter

Yttrande till Miljö- och energidepartementet över remiss M2015/2406/R - Underlag för genomförande av EU-förordning om invasiva främmande arter Tjänsteutlåtande Utfärdat 2015-10-01 Diarienummer 07734/15 Stadsmiljö Karolina Källstrand Telefon 031-368 38 78 E-post: karolina.kallstrand@miljo.goteborg.se Yttrande till Miljö- och energidepartementet

Läs mer

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren Vad ska vi gå igenom? Syftet med markytestabilisering Planering Material och anläggning Kostnader

Läs mer

Gynnande av biologisk mångfald vid motorsport/tävling

Gynnande av biologisk mångfald vid motorsport/tävling Gynnande av biologisk mångfald vid motorsport/tävling Utbildning/fallstudie och inspiration från ett case: Enduro-VM i Enköping 2014 Motorbanor och biologisk mångfald?! Planterad och igenvuxen fd grusgrop

Läs mer

Katrineholms åtta ansvarsarter

Katrineholms åtta ansvarsarter Katrineholms åtta ansvarsarter En faktabroschyr om hotade och sällsynta växter och djur i Katrineholms kommun www.katrineholm.se/ansvarsarter Vår natur är värdefull och är också en källa till upplevelser

Läs mer

SOLROSEN HELINANTHUS ANNUUS. Fakta om solrosen

SOLROSEN HELINANTHUS ANNUUS. Fakta om solrosen SOLROSEN HELINANTHUS ANNUUS Fakta om solrosen Solrosen är en blomma som tillhör arten korgblommiga växter. Det finns ca 70 olika solrosarter och det går att ha dem både inomhus och utomhus. Den blommar

Läs mer

Vid plantering av besprutade plantor och vid besprutning efter plantering

Vid plantering av besprutade plantor och vid besprutning efter plantering Vid plantering av besprutade plantor och vid besprutning efter plantering Den här broschyren vänder sig till dig som planterar skog! Plantering av besprutade plantor medför hälsorisker. Det gör även besprutning

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. 1.2 Relevanta identifierade användningar av ämnet eller blandningen och användningar som det avråds från

SÄKERHETSDATABLAD. 1.2 Relevanta identifierade användningar av ämnet eller blandningen och användningar som det avråds från Sida: 1 Datum för sammanställning: 11/04/2012 Revisionsnr: 1 Avsnitt 1: Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget 1.1 Produktbeteckning Produktnamn: Produktkod: 5736 Synonymer: OTHER PRODUCT REFERENCES:

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 12 januari 2015 4/2015 Statsrådets förordning om krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt tvärvillkoren Utfärdad i Helsingfors

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/ PREPARATET OCH BOLAGET/ FÖRETAGET 2. SAMMANSÄTTNING/ UPPGIFTER OM BESTÅNDSDELAR

SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET/ PREPARATET OCH BOLAGET/ FÖRETAGET 2. SAMMANSÄTTNING/ UPPGIFTER OM BESTÅNDSDELAR SÄKERHETSDATABLAD 0008402 1. NAMNET PÅ ÄMNET/ PREPARATET OCH BOLAGET/ FÖRETAGET Produktnamn: 0008402 Varierande tilläggsbeteckningar förekommer. Produktbeskrivning: Ovulkat gummimaterial. Användningsområde:

Läs mer

Säkerhetsdatablad EPX Solid Filler (utgår)

Säkerhetsdatablad EPX Solid Filler (utgår) Säkerhetsdatablad EPX Solid Filler (utgår) Omarbetad: 2002-09-01 Internt nr: Ersätter datum:2001-11-01 1. NAMNET PÅ ÄMNET/PREPARATET OCH BOLAGET/FÖRETAGET HANDELSNAMN EPX Solid Filler (utgår) ANVÄNDNINGS-

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

VARUINFORMATIONSBLAD

VARUINFORMATIONSBLAD VARUINFORMATION UINTAITE 1 (5) VARUINFORMATIONSBLAD 1. NAMNET PÅ PRODUKTEN OCH FÖRETAGET Produktnamn: Importör UINTAITE Contractor Trading AB Lövstigen 69 903 43 UMEÅ - SVERIGE Tel: 090-100 590 Fax: 090-100

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner. Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda

Läs mer

på andra områden än lantbruksmark

på andra områden än lantbruksmark Anmälan eller ansökan om Yrkesmässig användning av växtskyddsmedel på andra områden än lantbruksmark Vi vill ansöka om tillstånd för spridning på: vägområde (inte invasiva arter) mycket genomsläppliga

Läs mer

Bli proffs på plantering

Bli proffs på plantering FOTO: MICHAEL ENGMAN PLANTERINGSINTRUKTION Bli proffs på plantering Att plantera är egentligen inte särskilt svårt, men instruktionerna kan ibland vara lite knepiga att förstå sig på. Vad är egentligen

Läs mer

Uppgifter om tillverkare/leverantör. Postadress: Box Telefon: Telefax:

Uppgifter om tillverkare/leverantör. Postadress: Box Telefon: Telefax: Säkerhetsdatablad enligt KIFS 1994:12, 91/155/EEG och ISO 11014-1 Utskriftsdatum: 13.12.2005 Sida: 1/5 1. Namnet på ämnet/preparatet och bolaget/företaget Produkter Produktnamn Addiment Superplasticizer

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Utsädesmängdens betydelse för direktsådda kumminbestånd

Utsädesmängdens betydelse för direktsådda kumminbestånd Utsädesmängdens betydelse för direktsådda kumminbestånd Hannu Känkänen MTT Forskning om växtproduktion EN BÄTTRE SKÖRD AV KUMMIN - seminariet 12.11.2012 Loimaa, 19.11.2012 Ilmajoki Försök med olika såtätheter

Läs mer

SÄKERHETSDATABLAD. 1.2 Relevanta identifierade användningar av ämnet eller blandningen och användningar som det avråds från

SÄKERHETSDATABLAD. 1.2 Relevanta identifierade användningar av ämnet eller blandningen och användningar som det avråds från Sida: 1 Datum för sammanställning: 09/10/2012 Revisionsnr: 1 Avsnitt 1: Namnet på ämnet/blandningen och bolaget/företaget 1.1 Produktbeteckning Produktnamn: Produktkod: 5814 Synonymer: OTHER PRODUCT REFERENCES:

Läs mer

Avstämning av projektet Unga i arbete 2015 den 2 oktober 2015

Avstämning av projektet Unga i arbete 2015 den 2 oktober 2015 1 (9) Avstämning av projektet Unga i arbete 2015 den 2 oktober 2015 Sammanfattning Nedan är en sammanställning av resultatet av projektet Unga i arbete 2015 efter sex månader. Av resultatet nedan så kan

Läs mer

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning Vad är klimatanpassning? Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till nutidens och framtidens klimat.

Läs mer

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter Formuläret ska fyllas i av tillståndshavaren. Ni får gärna illustrera de rapporterade uppgifterna med hjälp av diagram,

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:

Läs mer