Lab Jordgubben och Skogstjänst
|
|
- Fredrik Bengt Pålsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Lab Jordgubben och Skogstjänst - Datorlaboration i produktkalkylering och investeringskalkylering - TEAE01 Grundkurs i Industriell ekonomi Ht Institutionen för industriell utveckling Linköpings universitet
2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INSTRUKTIONER... 2 GENOMFÖRANDE OCH BETYG... 2 FÖRBEREDELSEUPPGIFTER... 2 AB JORDGUBBEN... 3 RECEPT... 4 Jordgubbssylt... 4 Djupfrysta jordgubbar... 4 BUDGET INFÖR NÄSTA ÅR... 4 Uppgift Uppgift Uppgift Uppgift SKOGTJÄNST AB ARBETSKRAFT HOS JOHANSSONS SKOGSTJÄNST AB GRUNDLÄGGANDE FÖRKUNSKAPER VID INVESTERINGSKALKYLERING Uppgift Uppgift Uppgift BILAGA 1. KALKYLSTOMME AB JORDGUBBEN BILAGA 2. KALKYLSTOMME SKOGTJÄNST AB
3 Instruktioner Syftet med denna laboration är att ni i grupper om två studenter ska få möjlighet att tillämpa era kunskaper i produktkalkylering och investeringskalkylering på ett mer verklighetsnära och praktiskt sätt. Genomförande och betyg Laborationen förbereds i grupper om två studenter, men var och en av er ska kunna presentera en lösning av laborationen. Förberedelser och laboration kommer att utförs kalkylprogrammet Excel. Om ni är osäkra på programmet finns en resurslaboration tillgänglig via kurshemsidan. Tiden är knapp och för att ni ska hinna med laborationen på avsatt tid, samt för att få ut rätt lärdom av laborationen krävs ordentlig förberedelse. Ambitionen är att hinna gå djupare och förstå vad det är för bakomliggande frågor i laborationen samt hur man kan förstå dessa med hjälp av teori som ges på föreläsningar, lektioner samt kurslitteratur. Redovisningen av laborationen sker muntligt, men ni ska komma till laborationen med skriftliga förberedelser. Ni ska visa upp en inträdesbiljett som består av era egna skriftliga förberedelser på papper samt era sparade Excel filer. För godkänt på laborationen krävs att ni har blivit godkända på samtliga förberedelse- och laborationsuppgifter. Om ni inte hinner genomföra laborationen på utsatt tid får ni göra klart den på egen hand och sedan komma tillbaka och avsluta den vid ett senare tillfälle. Förberedelseuppgifter Beräknad tidsåtgång för förberedelseuppgifterna är cirka 15 timmar. Börja med att läsa hela laborationshandledningen samt avsnitt om produktkalkylering och investeringskalkylering i kursboken. Gör därefter följande: Förberedelseuppgift AB Jordgubben Öppna filen jord.xls som finns på kurshemsidan och fyll i cellerna i Kalkylstomme AB Jordgubben med hjälp av den information som är given i lab-handledningen. Fyll i formler i de celler som är beroende av data från övriga celler. Celler som ska fyllas i med formler är inramade och skuggade. Celler som ska fyllas i med siffror är enbart inramade. Sätt er också in i hur cellernas namn är definierade. Använd dessa (t.ex. A1,A2, A3) när ni refererar. Gör uppgift 1, fyll i laborationshandledningen och kom ihåg att spara din Excel fil! Förberedelseuppgift AB Skogstjänst Öppna filen skog.xls som finns på kurshemsidan och fyll i de markerade cellerna i Kalkylstomme Skogtjänst AB med hjälp av den information som är given i laborationshandledningen. Samma regler gäller här för formler och siffror i cellerna. Notera att cellerna är definierade med namn. T.ex. om ni ska använda nusummefaktorn på 5 år med bestämd kalkylräntan, så ska ni alltså skriva =Nusum5. Motsvarande gäller även för nuvärdefaktorn. Det räcker med att förbereda en formel för nusummefaktor respektive nuvärdefaktor. Använd sedan Excels fyllningsfunktion. Fråga assistent om något är oklart! Gör uppgift 5, fyll i laborationshandledningen och kom ihåg att spara din Excel fil! 2
4 AB Jordgubben AB Jordgubben är ett familjeföretag från Borgholm på Öland som tillverkar och säljer jordgubbssylt och djupfrysta jordgubbar. Företaget drivs av bröderna Stig och Rune Larsson och produktionen sker i en relativt liten skala. Brödernas affärsidé är att tillverka jordgubbsprodukter av högsta kvalitet. Kundkretsen utgörs främst av de jordgubbskonnässörer som verkligen uppskattar smaken av öländska jordgubbar och som därtill är beredda att betala lite extra för produkten. AB Jordgubben är därför inte så beroende av de marknadspriser som de stora tillverkarna har bildat för liknande produkter, utan kan inom rimliga gränser bestämma försäljningspriset på egen hand. Företaget har följande organisationsstruktur: Ledning Inköp Tillverkning Administration Försäljning Rensning Kokning Runes fru, Inger, arbetar med inköp. Hon köper in jordgubbar, socker, förpackningar och övriga råvaror. Inger ansvarar för kapitalbindningen i råvarulagret och ska se till att det alltid finns lämpliga mängder råvaror hemma. En stor del av arbetstiden går åt till att upprätthålla kontakten med de lokala jordgubbsodlarna så att de inte säljer sina jordgubbar till brödernas konkurrent Örjan Andersson, ägare till Örjans Stormarknad. Rune ansvarar för tillverkningen och till sin hjälp har han tre deltidsanställda ackordsarbetare. Avdelningen är uppdelad i två funktioner, rensning och kokning. I rensningsfunktionen rensas och sköljs jordgubbarna. En viss sortering sker också; de jordgubbar som är finast fryses in, medan övriga blir till sylt. Efter rensningen flyttas bären till kokningsfunktionen. Där mäts först råvaror upp motsvarande en tillverkningssats. De ingredienser som ska bli sylt hälls ner i ett 200 liters kokkärl och värms därefter upp under omrörning. När sylten efter några timmar är klar hälls den upp i glasburkar som sedan etiketteras. De jordgubbar som ska frysas in utnyttjar endast förpackningsdelen i kokningsfunktionen. Efter att en tillverkningssats jordgubbar har mätts upp förpackas de i pappkartonger samtidigt som lite socker strös över dem. Infrysningen sker sedan hos grossisten efter det att jordgubbskartongerna har levererats. Företagets ledning och administration sköts av Stig som är den mer ordentlige av bröderna. Det innebär att han ansvarar för den övergripande planeringen i företaget samt även för ekonomi och bokföring. I försäljningsfunktionen arbetar Stigs son Peter. Försäljningen av produkterna sker i huvudsak till några mindre livsmedelsgrossister i södra Sverige. Förutom kontakten med 3
5 dessa ansvarar Peter för kapitalbindningen i färdigvarulagret samt för att det hela tiden finns jordgubbsprodukter att leverera. Viss marknadsföring sker genom regelbundna annonser i gastronomi- och branschtidningar. Recept För att kunna beräkna lämpliga inköpsvolymer på råvaror samt försäljningspriser på företagets produkter har Stig fått följande recept från tillverkningsavdelningen. Jordgubbssylt En sats ger 100 liter jordgubbssylt vilket motsvarar 200 burkar à 0,5 liter Råvaror: 180 liter jordgubbar 45 kg socker vatten, konserveringsmedel, citronsyra och stabiliseringsmedel Förpackningar: 200 glasburkar à 0,5 liter Blanda råvarorna i kokkärlet och koka upp under omrörning. Låt sylten svalna och förpacka i glasburkar. Djupfrysta jordgubbar En sats ger 50 liter jordgubbar vilket motsvarar 50 kartonger à 1 liter Råvaror: 50 liter jordgubbar 4 kg socker Förpackningar: 50 pappkartonger à 1 liter. Socker strös över jordgubbarna samtidigt som de förpackas i kartonger. Budget inför nästa år Peter och Inger gjort följande bedömningar av försäljningsvolymer och inköpspriser: Budgeterade försäljningsvolymer Jordgubbssylt burkar Djupfrysta jordgubbar kartonger Budgeterade inköpspriser på råvaror och förpackningar Jordgubbar 7,50 kronor per liter Socker 6,40 kronor per kg Glasburkar 1,20 kronor per st Pappkartonger 0,55 kronor per st Baserat på uppgifter från tillverkningen har Stig gjort följande uppskattning av ackordslönen per tillverkad sats av de två olika produkterna: 4
6 Budgeterade direkta löner i tillverkningsavdelningen Jordgubbssylt 810 kronor per sats Djupfrysta jordgubbar 280 kronor per sats Stig har även sammanställt följande budgetar för omkostnaderna i respektive funktion: Inköp Löner inklusive sociala avgifter kronor Räntekostnader kronor Övriga kostnader 1000 kronor Summa kronor Tillverkning Löner inklusive sociala avgifter kronor Avskrivningar på maskiner kronor Kostnader för underhåll/reparationer 4000 kronor Energikostnader kronor Vattenkostnader 2000 kronor Övriga råvarukostnader 2000 kronor Summa kronor Administration Löner inklusive sociala avgifter kronor Övriga kostnader kronor Summa kronor Försäljning Löner inklusive sociala avgifter kronor Marknadsföring kronor Räntekostnader kronor Övriga kostnader 7000 kronor Summa kronor Uppgift 1 Rune och Stig är inte speciellt intresserade av ekonomi och anser sig därför inte ha tid att lära sig produktkalkylering. Genom en vän har de hört att ni läser kursen Industriell ekonomi och ber er därför upprätta en självkostnadskalkyl för AB Jordgubbens produkter med följande påläggsbaser: Funktion Påläggsbas Inköp Direkt material Tillverkning Direkt lön Administration Tillverkningskostnad Försäljning Tillverkningskostnad 5
7 Företaget använder ett vinstpålägg på 10 procent av självkostnaden för produkterna. Mata in de variabler och formler i kalkylbladet som ni kommit fram till i förberedelseuppgiften. 1a) Vilka påläggssatser erhåller ni? Påläggssats MO % TO % AO % FO % 1b) Vad blir tillverkningsomkostnaden och försäljningspriset för produkterna? Jordgubbssylt Djupfrysta jordgubbar TO kr/st kr/st Försäljningspris kr/st kr/st När ni anser er vara färdiga med uppgift 1, spara och ta med filen till labbtillfället! Fortsätt där med uppgift 2 i nästa flik och döp om den. Kopiera allt från uppg1 till uppg2 och ändra sedan och/eller lägg till den information som behövs Uppgift 2 En dag får ni ett vykort från Högfjällshotellet i Sälen. Stig och Rune som är där och åker skidor och har synpunkter på din självkostnadskalkyl i uppgift 1 och undrar om inte fördelningen av tillverkningsomkostnaderna blev lite missvisande. För att ni ska kunna göra en mer rättvisande kostnadsfördelning ger de dig följande upplysningar: De budgeterade ackordslönerna i tillverkningsavdelningen kan delas upp på funktionerna rensning och kokning enligt nedan: Rensning Jordgubbssylt 390 kronor per sats Djupfrysta jordgubbar 210 kronor per sats Kokning Jordgubbssylt 420 kronor per sats Djupfrysta jordgubbar 70 kronor per sats 6
8 Även tillverkningsavdelningens budgeterade omkostnader kan delas upp ytterligare: Rensning Löner inklusive sociala avgifter kronor Avskrivningar på maskiner 4000 kronor Kostnader för underhåll och reparationer 500 kronor Vattenkostnader 500 kronor Summa kronor Kokning Löner inklusive sociala avgifter kronor Avskrivningar på maskiner kronor Kostnader för underhåll och reparationer 3500 kronor Energikostnader kronor Vattenkostnader 1500 kronor Övriga råvarukostnader 2000 kronor Summa kronor Använd den nya informationen om ackordslöner och omkostnaderna i tillverkningsavdelningen för att utföra en mer rättvisande fördelning av tillverkningsomkostnaderna, fortfarande med direkt lön som påläggsbas. Inför separata TO-pålägg för funktionerna rensning respektive kokning. Använd kalkylbladet som du kopierat till fliken uppg2 och utför de kompletteringar som behövs. (TO total = TO rensning +TO kokning ) 2a) Vilka påläggssatser erhåller ni för tillverkningsomkostnaderna i rensning respektive kokning? Påläggssats TO Rensning % TO Kokning % 2b) Vad blir tillverkningsomkostnaden och försäljningspriset för produkterna nu? Jordgubbssylt Djupfrysta jordgubbar TO Rensning kr/st kr/st TO Kokning kr/st kr/st TO Totalt kr/st kr/st Försäljningspris kr/st kr/st 7
9 2c) Varför blir denna självkostnadskalkyl mer rättvisande än den i föregående uppgift? Innan ni går vidare till uppgift 3 sparar ni kalkylen på fliken uppg2 och kontrollerar att ni fått rätt resultat. Uppgift 3 Efter en konferens på Limhamn ringer Stig och undrar om det inte kan vara bättre att använda antalet maskintimmar i tillverkningen som påläggsbas istället för direkt lön. Han faxar följande information om budgeterade maskintimmar per funktion i tillverkningen: Rensning Jordgubbssylt 2,2 timmar per sats Djupfrysta jordgubbar 0,3 timmar per sats Kokning Jordgubbssylt 5,5 timmar per sats Djupfrysta jordgubbar 0,5 timmar per sats Använd den nya informationen om maskintimmarna i tillverkningen för att fördela tillverkningsomkostnaderna med maskintid som påläggsbas. Använd kalkylbladet från uppgift 2 och utför de kompletteringar som behövs och skapa fliken uppg3. 3a) Vilka påläggssatser erhåller ni nu för tillverkningsomkostnaderna i rensning respektive kokning? Påläggssats TO Rensning TO Kokning kr/h kr/h 3b) Vad blir tillverkningsomkostnaden och försäljningspriset för produkterna nu? Jordgubbssylt Djupfrysta jordgubbar TO Rensning kr/st kr/st TO Kokning kr/st kr/st TO Totalt kr/st kr/st Försäljningspris kr/st kr/st 8
10 3c) Blir fördelningen av tillverkningsomkostnaderna mer rättvisande med maskintimmar som påläggsbas? Varför/Varför inte? Uppgift 4 4a) Vilken påläggsbas är den mest rättvisande i respektive funktion i tillverkningsavdelningen, direkt lön eller maskintimmar? Rensning Kokning Påläggsbas 4b) Motivera valet av ni gjort av påläggsbaser! En ledtråd kan vara att titta på omkostnadsstrukturen i respektive funktion. När ni anser er vara färdiga med uppgift 4 ska ni redogöra för laborationsassistenten för vilket pris ni skall ta för respektive produkt samt vilka påläggsbaser ni anser är mest lämpliga för AB Jordgubben! 9
11 Skogtjänst AB Skogsbonden och agronomen Göran Johansson bor på sin skogsgård strax norr om Tingsryd i Småland. Göran Johansson är ensam ägare till Johanssons Skogtjänst AB. Företaget åtar sig uppdrag såsom t.ex. gallring och avverkning av skog. Företaget har, förutom Göran, en heltidsanställd som heter Gunnar Svensson. Alltsedan orkanen Gudrun har Göran och Gunnar haft fullt upp i skogen. När nu vindfällorna minskat har Göran uppfattat ett uppdämt efterfrågan på tjänster inom markberedning och plantering hos sina kunder. Hans tanke är att till våren 2006 kunna erbjuda dem dessa tjänster. Planen är att Johanssons Skogtjänst AB från dess att tjälen går ur marken till dess att marken åter fryser ska arbeta med markberedning och plantering. Resterande delen av året ska användas till gallring och avverkning. Enligt Göran Johansson beräkningar kommer företaget att behöva en säsongsanställd. Han har därför bestämt med skogsarbetaren Gertrud om anställning till våren. Johanssons Skogstjänst AB tillämpar en kalkylränta på 15 %. Göran Johansson har även gjort ett överslag på ställtider, förflyttning av maskiner med mera och tror att de effektiva arbetstimmarna vid maskinerna, alltså den tid då maskinerna körs, kommer att vara h/år (16 h/dag, 21 dagar/månad och 6 månader/år). När det gäller plantering ska avståndet mellan plantorna vara 1,8 meter för bästa tillväxt, vilket medför plantor per hektar. Göran bedömer att Johanssons Skogtjänst AB med nuvarande kundbas kan ta en marknadsandel om ha/år för markberedning respektive plantering. Arbetskraft hos Johanssons Skogstjänst AB Gunnar och Gertrud kommer att arbeta 6 månader/år med markberedning och plantering, medan Göran själv kommer att arbeta totalt 7 månader/år med denna verksamhet på grund av diverse för- och efterarbeten. Samtliga angivna löner är angivna inklusive arbetsgivaravgifter. Arbetstid vid Administration Månadslön maskin [h/vecka] [h/vecka] [kr] Göran Gunnar Gertrud Maskiner Företagets har två skogsmaskiner, en relativt ny skotare (behandlas ej i denna labb) samt en skördare som närmar sig slutet av sin ekonomiska livslängd. Göran beräknar att maskinen kan vara i bruk ytterligare 2 år innan den mer eller mindre kollapsar. Att investera i en annan maskin inom en nära framtid är därmed oundvikligt. Göran har efter många jämförelser bestämt sig för skördaren Valmet 901.3, som fyller alla hans nuvarande och framtida krav. 10
12 Skördare Behålla egen Grundinvestering [kr] 0 Kvarvarande livslängd [år] 2 Nuvarande restvärde [kr] Restvärde om två år [kr] 0 Service [kr/h] 200 Drift [kr/h] 300 Begagnad Valmet Grundinvestering [kr] Ekonomisk livslängd [år] 5 Restvärde efter 3 år [kr] Restvärde efter 5 år [kr] Service [kr/h] 85 Drift [kr/h] 150 Ny Valmet Grundinvestering [kr] Ekonomisk livslängd [år] 7 Restvärde efter 3 år [kr] Restvärde efter 5 år [kr] Restvärde efter 7 år [kr] Service [kr/h] 65 Drift [kr/h] 150 Efter att skogen har slutavverkats brukar man för bästa återväxt först markbereda och därefter plantera ny skog. Planteringen kan göras manuellt men Göran vet att det finns flera ändamålsenliga maskiner på marknaden. Dessa maskiner monteras på skördarens kran och gör både markberedningsmomentet och planteringsmomentet och kallas på fackspråk för planter (eng). Då planters är nya på marknaden har Göran tagit hjälp av en maskinhandlare, som tagit fram två modeller som förslag; Bracke P11.a och Valmet Ecoplanter Planter Bracke P11.a Grundinvestering [kr] Ekonomisk livslängd [år] 7 Restvärde [kr] Service [kr/ha] 75 Drift [kr/ha] 50 Effektivitet [plantor/h] 400,0 Ecoplanter 2000 har fått flera fina utmärkelser för att den är mycket skonsam mot både miljö och skogsmark. Skogsägare har därför visat sig villiga att betala en extra slant för få sina hyggen planterade med Valmets Ecoplanter Ecoplanter 2000 Grundinvestering [kr] Ekonomisk livslängd [år] 5 Restvärde [kr] Service [kr/ha] 80 Drift [kr/ha] 60 Effektivitet [plantor/h] 600,0 11
13 Grundläggande förkunskaper vid investeringskalkylering Vid valet av skördare kommer ni att ställas inför problemet: Ska vi investera direkt eller använda befintlig och investera senare? Vid investeringsbedömning av ett byte är det enklast att först beräkna nyinvesteringens nuvärde, därefter placera den på tidsskalan då bytet sker, i detta fall år x, och sedan utföra ytterligare en beräkning till år 0 med hjälp av en nuvärdefaktor. Eftersom maskinerna presterar lika bra behöver ni endast studera utbetalningssidan: Tid [år] Tid [år] År 0 År x År 0 NPV GAMMAL NPV GAMMAL NPV NY NPV NY * Nuvärdefaktor Nuvärdet av en fördröjd investering blir alltså: NPV TOTAL = (NPV GAMMAL + NPV NY * Nuvärdefaktor) Om ni redan beräknat nuvärdet av en investering finns ett smidigt sätt att beräkna annuiteten av investeringen: Annuitet = NPV * Annuitetsfaktor = NPV * (Nusummefaktor) -1 Annuitetsfaktorn är alltså inversen av nusummefaktorn. Nuvärdet av investeringen fördelas alltså jämnt över investeringens totala livslängd. Uppgift 5 Göran Johansson har lagt fram följande förslag för valet av skördare. Han har utgått ifrån att befintlig används i två år innan den kraschar. 1. Använda befintlig till kollaps och därefter investera i en begagnad. Den begagnade säljs efter tre eller fem år. 2. Använda befintlig till kollaps och därefter investera i en sprillans ny. Den nya säljs efter tre, fem eller sju år. 3. Sälja befintlig och köpa en begagnad som sedan säljs efter fem år. 4. Sälja befintlig och köpa en sprillans ny som sedan säljs efter fem eller sju år. Bekanta er med kalkylbladet Uppgift 5 Skördare. (Ni ska enbart studera siffrorna) 5a) Rangordna de två mest lönsamma alternativen genom att studera NPV och Annuitet. Livslängd [år] Alternativ Nuvärde [kr] Annuitet [kr/år] år år 12
14 Uppgift 6 Efter att ha presenterat ert resultat av skördare för Göran anser han att det enklaste och mest passande för Johanssons Skogstjänst AB är att anpassa valet av skördare till livslängden för den investerade plantern. Mata in variabler och formler från förberedelseuppgiften i kalkylbladen P11.a och Ecoplanter Skifta till kalkylbladet Maskinsammanställning. Valet av skördare har på Görans order anpassats till livslängden på plantern, som är sju år för Bracke - P11a och fem år för Valmet - Ecoplanter Mata in formler för Totala inbetalningar [kr/år], och Inbetalningsöverskott [kr/år]. Ni ska endast använda er av värden från kalkylblad Maskinsammanställning. Lämna cellerna för Inbetalningar [kr/ha] tomma än så länge... 6a) Gör tidsaxeln fullständig genom att rita ut betalningsströmmarna, både in- och utbetalningarna, för Ecoplanter 2000 och den skördare som valts. Eftersom inbetalningarna fortfarande är obestämda kan ni markera dessa med storleken I. Tid [år] Mata in formler för NPV [kr] utifrån figuren ovan. Använd gärna cellen för inbetalningsöverskott i formeln istället för celler för totala in- och utbetalningar. 6b) Vilket är det lägsta pris Göran Johansson måste ta ut per hektar för att investeringarna ska vara lönsamma enligt nuvärdemetoden? Användbart hjälpmedel för denna uträkning är Goal Seek. Fråga assistent om ni inte förstår! P11.a Ecoplanter 2000 kr/ha kr/ha 13
15 Uppgift 7 När den konservativa Gertrud får höra om dina resultat presenterar hon istället det traditionella alternativet med manuell plantering. Gertrud berättar att det har blivit populärt att anlita billig arbetskraft från öst och hennes förslag är att investera i en markberedare, Bracke T26.a, och därefter anlita tillräckligt med arbetskraft för att få plantage på hela det beredda området. Antalet manuella planterare på arbetsmarknaden är stort. Bracke T26.a Grundinvestering [kr] Ekonomisk livslängd [år] 7 Restvärde [kr] Service [kr/ha] 100 Drift [kr/ha] 100 Effektivitet [ha/h] 0,60 Manuell plantering Ackordslön [kr/st] 0,68 Gunnar med passion för maskiner berättar att Valmet inte är kraftig nog för att hantera Bracke T26.a utan att de kommer behöva Valmet Ny Valmet Grundinvestering [kr] Ekonomisk livslängd [år] 7 Restvärde efter 7 år [kr] Service [kr/h] 100 Drift [kr/h] 180 Ackordslönen är inklusive arbetsgivaravgifter. Mata in data och formler i kalkylbladet T26.a och gå därefter över till kalkylbladet Maskinsammanställning. Göran Johansson tror att man kan inkassera 4000 kr/ha för deras tjänster, men bedömer att man kommer att kunna få ytterligare 500 kr/ha för mark som är bearbetad av Ecoplanter Använd denna information för att svara på fråga 7! 7a) Kommer P11.a att vara ett lönsamt alternativ? Motivera! 14
16 7b) Studera endast Ecoplanter och T26.a. Vilket resultat får ni med följande metoder? Ecoplanter 2000 T26.a Annuitet [kr] Pay Off [år] Nuvärdekvot Internränta [%] Studera de olika metodernas resultat genom att variera kalkylräntan i fliken Användbar info. Testa flera olika kalkylräntor och se vad som händer. 7c) Vilket av alternativen Ecoplanter och T.26.a bör Johanssons Skogstjänst AB välja? Varför? Tips: Då internräntan ska tas fram är det den definierade cellen Kalkylränta i fliken Användbar info som ska justeras. Använd gärna Goal Seek. När ni anser er vara färdiga med uppgift 7 skall ni redogöra för laborationsassistenten vilket alternativ ni valt. 15
17 Bilaga 1. Kalkylstomme AB Jordgubben A B C D E 1 AB Jordgubben 2 3 Budgeterade inköpspriser 4 Jordgubbar [kr/liter] 5 Socker [kr/kg] 6 Glasburkar [kr/st] 7 Pappkartonger [kr/st] 8 9 Budgeterade kvantiteter Jordgubbssylt Djupfrysta jordg 10 Total volym [st] 11 Volym per sats [st] 12 Antal satser [st] Budgeterad förbrukning per sats Jordgubbssylt Djupfrysta jordg 15 Jordgubbar [liter] 16 Socker [kg] 17 Förpackningar [st] 18 Direkt lön [kr] Totala budgeterade kostnader Jordgubbssylt Djupfrysta jordg Totalt 21 Jordgubbar [kr] 22 Socker [kr] 23 Förpackningar [kr] 24 MO [kr] 25 Direkt lön [kr] 26 TO [kr] 27 AO [kr] 28 FO [kr] 29 16
18 Bilaga 2. Kalkylstomme Skogtjänst AB A B C D E 1 Användbar info 2 3 Kalkylränta "Kalkylränta" 4 Effektiv tid vid maskin [h/år] "Effektiv_tid" 5 Plantor per areaenhet [st/ha] "Plantor_per_ha" 6 7 År Nusummefaktor Nuvärdesfaktor "NusumX" "NuvärdeX" A 1 P11.a 2 Grundinvestering [kr] 3 Ekonomisk livslängd [år] 4 Restvärde [kr] 5 Service [kr/ha] 6 Drift [kr/ha] 7 Effektivitet [plantor/h] 8 Effektivitet [plantor/år] 9 Lön Göran Johansson [kr/mån] 10 Lön anställda [kr/mån] 11 Total area [ha/år] 12 Totala servicekostnader [kr/år] 13 Totala driftkostnader [kr/år] 14 Totala löner, inkl. arb.giv.avg Totala utbetalningar [kr/år] A 1 Ecoplanter Grundinvestering [kr] 3 Ekonomisk livslängd [år] 4 Restvärde [kr] 5 Service [kr/ha] 6 Drift [kr/ha] 7 Effektivitet [plantor/h] 8 Effektivitet [plantor/år] 9 Lön Göran Johansson [kr/mån] 10 Lön anställda [kr/mån] 11 Total area [ha/år] 12 Totala servicekostnader [kr/år] 13 Totala driftkostnader [kr/år] 14 Totala löner, inkl. arb.giv.avg Totala utbetalningar [kr/år] B B 17
» Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering. Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg
» Industriell ekonomi FÖ5 Investeringskalkylering Linköping 2012-11-08 Magnus Moberg FÖ4 Investeringskalkylering» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? » Definition Vad är en investering?
Läs merÖvningsuppgifter, sid 1 [16] investeringskalkylering - facit, nivå A
Övningsuppgifter, sid 1 [16] go green & keep on screen tänk smart bli jordklok För att spara på vår miljö har vi valt att hålla våra facit on screen. Klicka på länkarna här nedan för att ta dig till rätt
Läs mer» Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering
» Industriell ekonomi FÖ7 Investeringskalkylering Norrköping 2013-01-29 Magnus Moberg Magnus Moberg 1 FÖ7 Investeringskalkylering» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition» Frågor? Magnus Moberg 2 » Definition
Läs mer» Industriell ekonomi
» Industriell ekonomi FÖ4 Produktkalkylering forts Linköping 2012-11-01 Magnus Moberg FÖ4 Produktkalkylering forts» Välkommen, syfte och tidsplan» Repetition Anna och Lisa har länge funderat på att öppna
Läs mer» Industriell ekonomi
» Industriell ekonomi FÖ6 Produktkalkylering forts Norrköping 2013-01-24 Magnus Moberg Magnus Moberg 1 FÖ6 Produktkalkylering forts» Välkommen» Syfte och tidsplan» Frågor? Magnus Moberg 2 Kostnadsindelningar
Läs merTentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014
Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 17 januari 2014 Skrivtid: 3 timmar Hjälpmedel: Miniräknare (ej i mobiltelefon) och bifogade räntetabeller Skrivningsansvarig lärare:
Läs merIEK 415 Industriell ekonomi
IEK 415 Industriell ekonomi 1 Onsdagen den 16e januari 2013, em Tillåtna hjälpmedel Typgodkänd räknare, linjal, räntetabeller (sist i tentamenstesen) Presentation Obs! Före rättning sorteras tentamenssvaren
Läs merTentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 15 februari 2014
Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 15 februari 2014 Skrivtid: 3 timmar Hjälpmedel: Kalkylator och bifogade räntetabeller Skrivningsansvarig lärare: Jonas Råsbrant
Läs merTentamen i [Fö1020, Företagsekonomi A, 30hp]
Tentamenskod: Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi, 30hp] elkurs: [konomistyrning,3 alt 4hp. Provkod:0810] atum: [2013-11-30] ntal timmar: [08:15-12:15] nsvarig lärare: [Mats ornvik] ntal frågor: [3 alt
Läs merSkrivning II, Redovisning och Kalkylering, 15 hp
Skrivning II, Redovisning och Kalkylering, 15 hp Delkurs Kalkylering Torsdagen 5/6-2014 Skrivtid: 4 timmar Tillåtna hjälpmedel: Miniräknare (ej i mobiltelefon) och bifogade räntetabeller. Skrivningen omfattar
Läs merInvestering + En resursinsats idag som ger. konsekvenser i framtiden. Olika skäl för realinvesteringar (de vanligaste) men även NH
Investering + - En resursinsats idag som ger Immateriell konsekvenser i framtiden. Tid Real Aktier Finansiell Mark Byggnader Maskiner Inventarier Aktier Obligationer Forskning och utveckling Personalutbildning
Läs merSkrivning 2 Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 5 juni 2015
Skrivning 2 Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 5 juni 2015 Skrivningsansvarig lärare: Sten Ljunggren Skrivtid: 3 timmar Hjälpmedel: Kalkylator och bifogade räntetabeller (programmeringsbar
Läs merTentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 16 januari 2015
Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Fredagen den 16 januari 2015 Skrivningsansvarig lärare: Jonas Råsbrant Rättningsansvarig lärare: Sten Ljunggren Skrivtid: 3 timmar Hjälpmedel:
Läs merÖvningsuppgifter, sid 1 [25] investeringskalkylering - facit, nivå E
Övningsuppgifter, sid 1 [25] go green & keep on screen tänk smart bli jordklok För att spara på vår miljö har vi valt att hålla våra facit on screen. Klicka på länkarna här nedan för att ta dig till rätt
Läs merEkonomisk styrning, 15 hp. Omskrivning, Delkurs Kalkylering. Lördag 27 april 2013, kl. 9 13
Ekonomisk styrning, 15 hp Omskrivning, Delkurs Kalkylering Lördag 27 april 2013, kl. 9 13 Skrivtid: Hjälpmedel: Övrigt: 4 timmar Miniräknare (ej i mobiltelefon) och bifogade räntetabeller Genomför eventuella
Läs merTentamen IndustriellEkonomiGK 2011-03-17 Sid 1 (7) Kurs med kurskod ME1004 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1024 Betygsskala 3-5
Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-03-17 Sid 1 (7) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovan nämnda kurser.
Läs merEmmanouel Parasiris INVESTERINGSBEDÖMNING
Emmanouel Parasiris INVESTERINGSBEDÖMNING INVESTERINGSBEDÖMNING VAD MENAS MED INVESTERINGSBEDÖMNING? VILKA METODER? DEFINITION : Hur man ska gå tillväga för att bedöma lönsamheten av ett investeringsbeslut
Läs merReflektioner från föregående vecka
Reflektioner från föregående vecka Trång sektor Byggdelskalkyl ABC - Aktivitetsbaserad kalkylering Självkostnadskalkylering: Periodkalkylering (processkalkylering) Orderkalkylering (påläggskalkylering)
Läs merProduktkalkylering. Dagens tema Periodkalkyler. Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl
Produktkalkylering Full kostnadsfördelning Bidragskalkylering Dagens tema Periodkalkyler - Ren divisionskalkyl - Normalkalkyl - Ekvivalentkalkyl Orderkalkyler - Trad. självkostnadskalkyl - ABC-kalkyl Orderkalkylering
Läs merKOD = Frågor till kursen Ekonomiska beslutsstöd inom delmomentet Kalkyl och marknad från Peter Lohmander (Totalt 60 p) Version 130117
KOD = Frågor till kursen Ekonomiska beslutsstöd inom delmomentet Kalkyl och marknad från Peter Lohmander (Totalt 60 p) Version 130117 UPPGIFT RÄTTNINGS- KOLUMN (som endast rättande lärare får använda.)
Läs merDatum: 2010-08-18. Date: Provkod: TEN1 Exam code: Kursadministratör: Azra Mujkic, tfn 1104, azra.mujkic@liu.se
LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling, IEI Avdelningen för Industriell Ekonomi Sofi Rehme TEAE01 INDUSTRIELL EKONOMI ONSDAGEN den 18 AUGUSTI 2010, KL 8-12
Läs merUppgift 5.1. Uppgift 5.2 (max 5 poäng) Namn...
1 Uppgift 5.1 D skönt AB tillverkar avstressningsprylar till överstressade direktörer m fl. Man tänker nu utvidga verksamheten och ska investera antingen i maskinen Karin eller i maskinen Marie. Karin
Läs merTentamen IndustriellEkonomiGK 2010-10-23 Sid 1 (6)
Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-10-23 Sid 1 (6) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovannämnda kurser.
Läs merFe2, investeringskalkylering, tentamen 1
sid 1 [10] Namn: Klass: Var noga med att disponera tiden, 180 minuter går fort. fe2 kalkylering Omdöme E 1. Mimmi, 17 år, har erhållit ett arv, 100 000 $, från en bortglömd kusin i USA. Med arvet finns
Läs merLämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren.
Fråga 1 Förklara nedanstående: a. Kalkylränta b. Förklara skillnaden mellan realränta och nominell ränta. c. Vad menas internräntan och vad innebär internräntemetoden? Vi kan för att avgöra om ett projekt
Läs merInvesteringsbedömning. Avdelningen för byggnadsekonomi
Investeringsbedömning Investeringar i ett samhällsperspektiv Investeringar TILLVÄXT Dagens välfärd beror på resultatet av tidigare investeringar, morgondagens välfärd beror på dagens investeringar Varför
Läs merLÖSNINGSFÖRSLAG EFTERUPPGIFTER...
EFTERUPPGIFTER EFTERUPPGIFTER... 2 5.1 LASTBILEN... 2 5.2 PÄRMEN... 2 5.3 NASDIT... 2 5.4 VELAB... 2 5.5 UTLIV... 2 5.6 FIFELOBOG... 3 5.7 BRYTJÄMT... 3 5.8 PRUTNOT... 3 5.9 LÄREKONOMI... 3 5.10 FRUKTAUTOMATEN...
Läs mer6 uppgifter och totalt 70 poäng
Luleå tekniska universitet TENTAMEN Kurskod: R0009N Kursnamn: Modeller för intern styrning Tentamensdatum: 2015-08-26 Skrivtid: 4 timmar Tillåtna hjälpmedel: Penna, suddgummi och Miniräknare som rensats
Läs merTentamen IndustriellEkonomiGK 2010-05-25 Sid 1 (6) Kurs med kurskod ME1002 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1200 Betygsskala 3-5
Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-05-25 Sid 1 (6) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovannämnda kurser.
Läs merTentamen IndustriellEkonomiGK 2011-01-11 Sid 1 (7)
Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-01-11 Sid 1 (7) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovannämnda kurser.
Läs merTentamen i företagsekonomi 17 augusti 2015
Tentamen i företagsekonomi 17 augusti 2015 Skrivtid: 5 timmar Hjälpmedel: Kalkylator Dina svar lämnas på svarsblanketten som återfinns sist i skrivningen. Lämna gärna in dina med nummer märkta kladdar.
Läs merDatum: Date: Provkod: KTR2. Exam code: Ansvarig lärare: Martin Kylinger 1769, Jon Engström Besöker salarna:
LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling, IEI Avdelningen för Produktionsekonomi / Avdelningen för Kvalitetsteknik Martin Kylinger / Jon Engström TPYT02 Produktionsekonomi
Läs merTentamen IndustriellEkonomiGK 2010-06-07 Sid 2 (7) Kurs med kurskod ME1004 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1024 Betygsskala 3-5
Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-06-07 Sid 1 (7) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovannämnda kurser.
Läs merUppgift: Självkostnad och ABC
Uppgift: Självkostnad och ABC Företaget DEF har tillämpat traditionell kostnadsfördelningsteknik för sina produkter Optimum, Maximum och Zenith. Materialomkostnaderna har fördelats efter värdet på direkt
Läs mer6 uppgifter och totalt 70 poäng
Luleå tekniska universitet TENTAMEN Kurskod: R0009N Kursnamn: Modeller för intern styrning Tentamensdatum: 2015-06-05 Skrivtid: 4 timmar Tillåtna hjälpmedel: Penna, suddgummi och Miniräknare som rensats
Läs merTentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (7) Kurs med kurskod ME1004 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1024 Betygsskala 3-5
Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-03-15 Sid 1 (7) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovannämnda kurser.
Läs merTentamen IndustriellEkonomiGK 2011-06-08 Sid 1 (6)
Tentamen IndustriellEkonomiGK 2011-06-08 Sid 1 (6) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovan nämnda kurser.
Läs merHÖGSKOLAN I BORÅS. EKONOMISTYRNING (OPUS) 7,5 Högskolepoäng
HÖGSKOLAN I BORÅS EKONOMISTYRNING (OPUS) 7,5 Högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: B1OE01 Tentamen ges för: OPUS Kod:.. Tentamensdatum: 2017-06-02 Tid: 09:00 13.00 Hjälpmedel: Miniräknare. Totalt
Läs merFör att få betyget Godkänt på denna deltentamen fordras 50% av maxpoäng. För att få delbetyg Väl Godkänd fordras 75% av maxpoäng.
Textil Projekt- och Affärsutveckling AT1TA1 15 högskolepoäng Skriftlig omtentamen avseende 5 högskolepoäng Tentamen ges för: TPU3 Namn (eller kod): Tentamensdatum: 161104 Tid: 09-13 Sal: D519 Hjälpmedel:
Läs merTentamen för kurs IndustriellEkonomi GK, Sid 1 (6)
Tentamen för kurs IndustriellEkonomi GK, 2011-08-19 Sid 1 (6) För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (tidigare än höstterminen 2011) på någon av följande
Läs merVad är en investering?
TPYT16 Industriell Ekonomi Lektion 6 Investeringskalkylering Martin Kylinger Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling Avdelningen för produktionsekonomi Investeringskalkylering Vad är en
Läs merB. Beskriv kort Whittingtons klassiska och systemteoretiska perspektiv (4p).
Uppgift/Fråga: 1 (6p) A. Fyll i perspektiven (enligt Whittington) på rätt plats i bilden (2 p): B. Beskriv kort Whittingtons klassiska och systemteoretiska perspektiv (4p). --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merProvkod: TEN1 Exam code: TEN1
TENTAMEN I TEAE01 INDUSTRIELL EKONOMI IEI, Linköpings Universitet Tid: 14:00-18:00 Sal: TER2, TER3 Antal uppgifter: 13 Antal sidor: 14 Max poäng: 50 poäng varav 27 poäng för 3a, 35 poäng för 4a och 43
Läs merKalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem Peter Lohmander Version 130111
KMProdOvn Kalkyl och Marknad: Övningar i produktkalkyler och grundläggande produktvalsproblem Peter Lohmander Version 130111 MÅL: Efter deltagandet i de introducerande föreläsningarna om produktkalkyler
Läs merAJK kap 8. Kalkyleringens avvägning. Divisionskalkyl. Övning divisionskalkyl
Kalkyleringens avvägning AJK kap 8 Kausalitetsprincipen Väsentlighetsprincipen Självkostnadskalkylering Kalkylobjektet skall påföras den resursförbrukning det har orsakat. Sid 194 AJK Motiverar ökad precision
Läs merOrderkalkylering. Kostnadsbegrepp. ! Direkta kostnader. ! Indirekta kostnader. ! Lämpar sig för företag som har:
Orderkalkylering! Lämpar sig för företag som har:! samma resurser för flera olika kalkylobjekt/produkter! produkternas kapacitetsanspråk varierar! Utgår från en indelning av kostnaderna i direkta och indirekta!
Läs merOmtentamen i Ekonomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013
Örebro universitet Handelshögskolan Omtentamen i konomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013 atum: 21 augusti 2013 Lärare: Mats ornvik Skriv tentamenskod på samtliga inlämnade ark. ndast en uppgift besvaras per
Läs mertentaplugg.nu av studenter för studenter
tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn R0005N Grundkurs i projekt- och industriell ekonomi Datum 2014-05-30 Material Tentamen Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng 3 30; 4 40;
Läs merAnsvarig lärare: Thomas Rosenfall, tfn 013-28 25 23 Besöker salen: Efter cirka två timmar
LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, IEI Avdelningen för industriell ekonomi Thomas Rosenfall DEN 28 AUGUSTI KL.14-18 SAL: Antal uppgifter: 7 Antal sidor:
Läs merDatum: 2010-01-12. Date: Provkod: TEN1 Exam code: Kursadministratör: Azra Mujkic, tfn 1104, azra.mujkic@liu.se
LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling, IEI Avdelningen för Industriell Ekonomi Sofi Rehme TEAE01 INDUSTRIELL EKONOMI TISDAGEN den 12 januari 2010, KL 14-18
Läs merTentamensdatum: 12-11-21 Tid: 9-14 Sal: D409 Hjälpmedel: Miniräknare Lärobok med anteckningar i, men inga lösa blad.
Textil Projekt- och Affärsutveckling 15 högskolepoäng Skriftlig tentamen avseende 6 högskolepoäng Tentamen ges för: TPU3 Namn (eller kod): Tentamensdatum: 12-11-21 Tid: 9-14 Sal: D409 Hjälpmedel: Miniräknare
Läs merDatum: 2010-03-16. Date: Provkod: TEN1 Exam code: Ansvarig lärare: Sofi Rehme, tfn 2522, 070-6967470 Besöker salarna: nås på telefon, se ovan
LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling, IEI Avdelningen för Industriell Ekonomi Sofi Rehme TEAE01 INDUSTRIELL EKONOMI TISDAGEN den 16 mars 2010, KL 8-12 SAL:
Läs merUPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital 20 000 000 kronor
UPPGIFT 1 (8p) Från ett företags redovisning hämtar vi följande underlag. Från balansräkningen Totalt kapital 20 000 000 kronor Skulder 8 000 000 kronor Från resultaträkningen Rörelsens intäkter 40 000
Läs merTentamen i företagsekonomi för diverse program den 16 oktober 2015.
Tentamen i företagsekonomi för diverse program den 16 oktober 2015. Hjälpmedel: Kalkylator Instruktioner: 1. Dina svar lämnas på svarsblanketten som finns sist i skrivningen. Kladdar får (och bör) lämnas
Läs mertentaplugg.nu av studenter för studenter
tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn R0005N Grundkurs i Industriell Ekonomi Datum LP3 15-16 Material Tentamen Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Luleå tekniska
Läs merRedovisning och Kalkylering
Redovisning och Kalkylering Föreläsning 20 Investeringsbedömning 1 Kapitel 10 ES Jonas Råsbrant jonas.rasbrant@fek.uu.se Vad är en investering? Kapitalanvändning som får betalningskonsekvenser på lång
Läs merFÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007
FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 Vilka uppgifter behövs om investeringen? Investeringskostnaderna Den ekonomiska livslängden Underhållskostnaderna
Läs merIEK415 Industriell ekonomi E
IEK415 Industriell ekonomi E 1 Måndagen den 17 febr fm (08.30-11.30) i V-huset, 2014 Tillåtna hjälpmedel Typgodkänd räknare, linjal, räntetabeller (sist i tentamenstesen) Presentation Obs! Före rättning
Läs merVBE 013 Byggprocessen och företagsekonomi. Avdelningen för byggnadsekonomi
VBE 013 Byggprocessen och företagsekonomi Kursmål Kunskap och förståelse För godkänd kurs skall studenten kunna: beskriva byggprocessens olika skeden utifrån ett byggherreperspektiv identifiera och definiera
Läs merTentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 14 februari 2015
Tentamen II Redovisning och Kalkylering Delkurs Kalkylering Lördagen den 14 februari 2015 Skrivningsansvarig lärare: Matthias Holmstedt Rättningsansvarig lärare: Sten Ljunggren Skrivtid: 3 timmar Hjälpmedel:
Läs merKalkylering. Daniel Nordström
Kalkylering Daniel Nordström Presentationens innehåll Bidragskalkylering Täckningsgrad Lönsamhetsberäkningar Nollpunktsberäkning Täckningsbidrag Säkerhetsmarginal Företagets kapacitetsanpassning Investeringskalkylens
Läs merDISKONTERING AV KASSAFLÖDEN DISPOSITION
DISKONTERING AV KASSAFLÖDEN Fredrik Wahlström U.S.B.E. - Handelshögskolan vid Umeå universitet Avdelningen för redovisning och finansiering 901 87 Umeå Fredrik.Wahlstrom@fek.umu.se 090-786 53 84 DISPOSITION
Läs merHur många (volym/omsättning) produkter/tjänster måste företaget (tillverka och) sälja för att inte gå med förlust?
1 FÖRELÄSNING 5 KALKYLERING Kerstin Collman Tre grundläggande frågeställningar: 1. Beslut kring kapacitet och kapacitetsutnyttjande. Hur många (volym/omsättning) produkter/tjänster måste företaget (tillverka
Läs merAtt göra investeringskalkyler med hjälp av
MIO040 Industriell ekonomi FK 2013-02-21 Inst. för Teknisk ekonomi och Logistik Mona Becker Att göra investeringskalkyler med hjälp av Microsoft Excel 2007 Förord Föreliggande PM behandlar hur man gör
Läs merFråga 6.. poäng (5p) Fråga 5.. poäng (2p) Fråga 3.. poäng (4p)
Industriell ekonomi Provmoment: Salstentamen, 7,5 högskolepoäng Namn: Tentamensdatum: 150603 Tid: 9.00-13.00 Hjälpmedel: Räknedosa Totalt antal poäng på tentamen: 20p För att få respektive betyg krävs:
Läs merKalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader
Kalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader Uppgift 2.0: Resultatplanering Företaget Aha tillverkar produkten Skyar. Företaget har kalkylerat med fasta kostnader på 936 000 kr och rörliga
Läs merDatum: 2010-01-12. Date: Provkod: TEN1 Exam code: Kursadministratör: Azra Mujkic, tfn 1104, azra.mujkic@liu.se
LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling, IEI Avdelningen för Industriell Ekonomi Sofi Rehme TEAE01 INDUSTRIELL EKONOMI TISDAGEN den 12 januari 2010, KL 14-18
Läs merTentamen IndustriellEkonomiGK Sid 1 (7)
Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-10-18 Sid 1 (7) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovannämnda kurser.
Läs merFöretag eftersträvar att ha unika strategier tex till sina kunder. Uppge och förklara de två vanligaste typstrategierna som tas upp i FE100.
Uppgift/Fråga: 1 121101 BEDÖMNINGSMALL a) Fyll i perspektiven på rätt plats i bilden: (6p) Whi sid 9- b) Beskriv kort Whittingtons Klassiska och Evolutionistiska perspektiv. Whi sid 18- ORG Uppgift/Fråga:
Läs merHÖGSKOLAN I BORÅS. REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 15 Högskolepoäng
HÖGSKOLAN I BORÅS REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 15 Högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: SRO011 Tentamen ges för: Administratör inom offentlig verksamhet Namn:.. Personnummer:..
Läs merStegfördelning och självkostnadskalkyl för ett producerande företag
Stegfördelning och självkostnadskalkyl för ett producerande företag Join the Army Now AB (JANAB) tillverkar ryggsäck, sovsäck och tält på tre separata produktionslinjer. Dessa tre linjer får stöd av en
Läs merInvesteringskalkylering
Välkommen till Industriell Ekonomi gk Investeringskalkylering Kapitel 20: Investeringskalkylering 1 Håkan Kullvén Hakan.kullven@indek.kth.se Investeringar Klassificering Materiella investeringar Fastigheter
Läs merProduktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering
Produktkalkylering F16 Styrning och ekonomiska grundbegrepp F17 Kostnader och resultatplanering F18 Självkostnadskalkylering F19 Bidragskalkylering 1 Bidragskalkyl används vid beslut Vid ledig kapacitet
Läs merDatum: 2010-06-11 Date: Provkod: TEN1 Exam code: Kursadministratör: Azra Mujkic, tfn 1104, azra.mujkic@liu.se
LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling, IEI Avdelningen för Industriell Ekonomi Sofi Rehme TEAE01 INDUSTRIELL EKONOMI FREDAGEN den 11 JUNI 2010, KL 14-18 SAL:
Läs merEkonomisk styrning, 15 hp. Omskrivning, Delkurs Kalkylering. Torsdag 21 mars 2013, kl
Ekonomisk styrning, 15 hp Omskrivning, Delkurs Kalkylering Torsdag 21 mars 2013, kl. 13 17 Skrivtid: Hjälpmedel: Övrigt: 4 timmar Miniräknare (ej i mobiltelefon) och bifogade räntetabeller Genomför eventuella
Läs merGrundkurs 2 IKT. Dan Haldin Ålands lyceum
Grundkurs 2 IKT Dan Haldin Ålands lyceum KALKYLERING MED MICROSOFT OFFICE EXCEL... 4 Användning av funktioner i Microsoft Excel... 4 LETARAD FUNKTIONEN... 5 OM funktionen... 8 Mer Diagramhantering...10
Läs mertentaplugg.nu av studenter för studenter
tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn R0005N Grundkurs i projekt och industriell ekonomi Datum 2013-11-01 Material Kursexaminator Betygsgränser Tentamen Håkan Björkman 3 30; 4 50; 5
Läs merFråga 1 Lösningsförslag 1 Fråga 2
Fråga 1 a. Vilka periodkalkyler finns det? b. Fördelar och nackdelar med ABC-kalkylerling. Förklara följande begrepp: c. Materialkostnad (MO) d. Tillverkningsomkostnader (TO) e. Affärsomkostnader (AFFO)
Läs merDatum: 2010-05-29 Date: Provkod: TEN1 Exam code: Kursadministratör: Azra Mujkic, tfn 1104, azra.mujkic@liu.se
LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling, IEI Avdelningen för Industriell Ekonomi Sofi Rehme TEAE01 INDUSTRIELL EKONOMI LÖRDAGEN den 29 MAJ 2010, KL 14-18 SAL:
Läs merÖvningsuppgifter ABC-kalkylering LÖSNINGAR
Övningsuppgifter ABC-kalkylering LÖSNINGAR Svårighetsgrad Ö 3:1 Tillverkningskostnad. Påläggskalkyl och ABC-kalkyl (Produkt A) 1 Ö 3:2 Tillverkningskostnad. Påläggskalkyl och ABC-kalkyl (Produkt Alfa och
Läs merDatum: 2010-10-21. Date: Provkod: TEN1 Exam code: Ansvarig lärare: Sofi Rehme, tfn 2522, 070-6967470 Besöker salarna:
LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling, IEI Avdelningen för Industriell Ekonomi Sofi Rehme TEAE01 INDUSTRIELL EKONOMI TORSDAGEN den 21 oktober 2010, KL 14-18
Läs merEKONOMISTYRNING (ADM/OPUS) 7,5 Högskolepoäng
EKONOMISTYRNING (ADM/OPUS) 7,5 Högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: B1OE01 Tentamen ges för: ADM/OPUS Tentamensdatum: 2018-05-31 Tid: 09:00 13:00 Hjälpmedel: Enkel miniräknare. Totalt antal frågor
Läs merInvesteringsbedömning
Investeringsbedömning KAPITEL 9 9.1 Investering De beslut som fattas med produktkalkyler som grund har oftast kortsiktiga effekter och rör problem med en given kapacitet. Beslut som avser kapacitetsförändringar
Läs merOBS! Ringa nedan in det tentamensalternativ du tenterar
Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap Tentamen i IEF150, Grundkurs i projektoch industriell ekonomi samt IEF100, Grundkurs industriell ekonomi Datum: 2006-10-28 Tid: 09.00-13.00 (4
Läs merG:a TENTAUPPGIFTER I INVESTERINGSKALKYLER
1 G:a TENTAUPPGIFTER I INVESTERINGSKALKYLER UPPGIFT 8.0 (Gör själv uppgift) Betrakta två investeringsalternativ Anja och Emil enligt nedan. Förklara varför man måste använda sig av annuitetsmetoden vid
Läs merDatum: 2010-10-21. Date: Provkod: TEN1 Exam code: Ansvarig lärare: Sofi Rehme, tfn 2522, 070-6967470 Besöker salarna:
LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för Ekonomisk och Industriell utveckling, IEI Avdelningen för Industriell Ekonomi Sofi Rehme TEAE01 INDUSTRIELL EKONOMI TORSDAGEN den 21 oktober 2010, KL 14-18
Läs merSjälvkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s 27-42. Construction Management
Självkostnadskalkylering Resultatplanering- ett exempel Kalkylering s 27-42 Självkostnadskalkylering (Produktkalkylering) Resultatplanering - ett exempel Agenda Självkostnadskalkylering Resultatplanering-
Läs merI4 övning. praktikfallsövning. I5 datorlabb. I8 övning. Investeringsbedömning: I1 F (OS) Grundmodeller och begrepp I2 F (OS)
Investeringsbedömning: I1 F (OS) I2 F (OS) I3 F (OS) Grundmodeller och begrepp Prisförändringar och inflation Skatt I4 övning I5 datorlabb praktikfallsövning I6 F (OS) I7 F (OS) Uppföljning och tolkning
Läs merIEK415 Industriell ekonomi E
IEK415 Industriell ekonomi E 1 Måndagen den 17 febr fm (08.30-11.30) i V-huset, 2014 Tillåtna hjälpmedel Typgodkänd räknare, linjal, räntetabeller (sist i tentamenstesen) Presentation Obs! Före rättning
Läs merAgenda F11. Repetition av grundkursen. Grundläggande investeringsmodeller Repetitionsuppgift Ersättningsinvestering
Agenda F11 Repetition av grundkursen. Grundläggande investeringsmodeller Repetitionsuppgift Ersättningsinvestering Investering En investering kan ses som uppskjutande av konsumtion idag till förmån för
Läs merT E N T A M E N S S K R I V N I N G
Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO), T8 Företagsekonomi för icke-ekonomer FIE840, VT 2010 T E N T A M E N S S K R I V N I N G Torsdag 3 juni 2010, kl 08.00-12.30 Lokal: Universitetets skrivsal, Viktoriagatan
Läs merUppgift: Bidragskalkyl vid trång sektor
Uppgift: Bidragskalkyl vid trång sektor I en reklambyrå med två avdelningar I och II framställs tjänsterna A och B. Båda tjänsterna utvecklas först i avdelning I för att sedan färdigställas i avdelning
Läs merKorrigering av lösningar till uppgifter i kapitel 7 och 8
1 Korrigering av lösningar till uppgifter i kapitel 7 och 8 Ändringar nedan i fet stil. Har även gjort kommentarer före respektive uppgift Fel summering till nuvärde i uppgift 7.6, vilket gör att svaren
Läs merHandledning för livscykelkostnad vid upphandling
1 [5] Handledning för livscykelkostnad vid upphandling Kalkyl för personbil LCC i upphandling LCC-verktyget för personbilar är främst anpassat för att användas i anbudsutvärderingen för att klargöra den
Läs merGYMNASIECASET Instruktioner
GYMNASIECASET 2019 Information till läraren Stort tack för att er skola vill vara med och delta i Gymnasiecaset 2019! Vi från Industriell ekonomi vid Linköpings Universitet hoppas att detta blir en utmärkt
Läs merPlaceringskod. Blad nr..av ( ) Uppgift/Fråga: 1 (6 poäng)
Uppgift/Fråga: 1 (6 poäng) Diskutera kortfattat skillnaderna mellan eget kapital (aktiekapital) och främmande kapital (lån) (minst 3 relevanta skillnader * 2 poäng/skillnad = 6 poäng) Uppgift/Fråga: 2
Läs merKalkyl och Marknad: Investeringsövningar: VISSA FACIT Peter Lohmander Version 130108
FacitKMInvOvn Kalkyl och Marknad: Investeringsövningar: VISSA FACIT Peter Lohmander Version 130108 MÅL: Efter deltagandet i de introducerande föreläsningarna om investeringskalkyler samt genomförandet
Läs merInvesteringskalkyl. Investeringar. Investeringar. Kap 20 Investeringskalkylering. Klassificering Materiella investeringar
Investeringskalkyl Kap 20 Investeringskalkylering ME1002 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 4 Thorolf Hedborg 1 Investeringar Klassificering Materiella investeringar Finansiella investeringar Immateriella
Läs mer