Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011

Transkript

1 Dnr: Kvalitetsrapport Avseende hösten 2010 våren 2011 Förskolans enhet Skultuna Ansvarig: Carina Sandström Enhetschef/förskolechef

2 Kvalitetsrapport förskola Inledning Enheten Skultuna förskolor består av fyra förskolor. Tre ligger i Skultuna tätort; Skogsgårdens förskola, Trankärrets förskola, Tibbleförskola, en ligger på landet i Romfartuna. Förskolans läroplan LPFÖ 98 (Reviderad år 2010) styr vår verksamhet och tillsammans med Västerås stads utbildningsplan, vår vision och enhetens lokala mål bildar dessa dokument en stabil grund som vi bygger vår verksamhet på. Samtliga förskolor har samma mål att sträva mot, men utifrån de fyra förskolornas olika profileringar och pedagogiska idéer kan vägen mot målen se olika ut. Beskrivning av enheten Barnantalet på enheten har minskat under året från 215 barn till 195 barn. Vår prognos inför nästa läsår 2011/12 är en ökning av antalet barn både i Skultuna och i Romfartuna. Från januari år 2012 går vi in i samma ersättningsmodell som övriga staden och detta kommer medföra bättre förutsättningar ekonomiskt när barnantalet ökar. I Skultuna har vi möjlighet lokalmässigt att öka antalet barn men i Romfartuna ser vi vissa svårigheter, lokalytan i Romfartuna är i dagsläget utnyttjad nästintill till max. Under 2011/12 kommer vi därför att påbörja en utvecklingsprocess kring hur vi ska möta behovet av ökat antal förskoleplatser i Romfartuna. I och med vår bedömning om ökat antal barn kommer vi att ha rekryteringsbehov av förskollärare under kommande läsår. Vi har en låg andel förskollärare på enheten endast 19 medarbetare av totalt 42 är förskollärare. Planering för hur vi ska öka antalet förskollärare kommer att påbörjas under nästa läsår. Färre elever på skolorna i Skultuna har inneburit personal förändringar även för oss på förskolan. Det har under våren år 2011 funnits ett omställningsbehov av barnskötare på fritidshemmen. Detta har inneburit att vi fått medarbetare från fritidshemmen till oss på förskolan och då har vi tyvärr fått säga upp samma antal medarbetare hos oss. Detta har inneburit en viss otrygghet i vissa arbetslag och barngrupper. Vår förhoppning är att detta ska stabiliseras under hösten Vi hoppas också att det inte ska genomföras några ytterligare förändringar på skolorna som får konsekvenser för oss på förskolans enhet. Men vi vill också passa på att nämna att dessa svårigheter har medfört att både förskolechef och medarbetare fått lärdomar och kunskaper som vi på sikt säkerligen har användning av i det dagliga arbetet.

3 1. Utveckling, lärande och kunskaper Mål: Den pedagogiska utvecklingen ska hållas levande och lägga grunden för barnets eget lärande. Förskoleverksamheten ska stimulera barns språkutveckling och arbeta för att ge barn en god självkänsla Resultat: PN-enkät februari 2011 Mitt barns förskola är bra på att använda matematiska begrepp (100 % = 4.0): Skultuna förskolor 3,75 Totalt i Västerås 3,68 Samtliga förskolor har en pedagogisk utvecklare som tillsammans med övrig personal och förskolechefen ser till att den pedagogiska verksamheten på varje avdelning följer de mål som finns. Förskolechefen och de pedagogiska utvecklarna träffas minst en gång per månad och diskuterar och reflekterar över hur arbetet i husen fungerar och vad som behöver åtgärdas. Varje arbetslag (14 st.) skriver en verksamhetsutvecklingsplan (VUP) där de beskriver hur de tänker arbeta med sin barngrupp utifrån mål och styrdokument, vupen utvärderas i slutet av varje läsår, detta skedde i maj juni Alla arbetslag observerar och dokumenterar barnens lärande både med hjälp av kamera och med text, materialet samlar de sedan i barnens portfoliopärmar där barnen själva får ta del av sin lärande process. Barnen beskriver sitt lärande både med ord och bild och även detta dokumenteras. De flesta arbetslag använder ett lotusdiagram för att synliggöra för både barn, personal och föräldrar hur aktiviteterna utgår utifrån våra mål. Alla arbetslag skriver veckobrev eller månadsbrev till föräldrarna för att beskriva hur man arbetar. Förskolechefen träffar specialpedagogen minst en gång per månad för att säkerställa att barn i behov av stöd får sina behov tillgodosedda. Revideringen av LPFÖ 98/10 har medfört att vi under läsåret arbetat mycket med hur vi ska uppnå de nya målen. Samtliga medarbetare har varit på olika föreläsningar kring detta, vi har köpt in läroplanen på fickan och vi har vid tre olika tillfällen arbetat med detta på våra personalmöten. Vi kunde tidigt upptäcka att många inte har tillräckliga kunskaper i hur man observerar barn och lyssnar in deras tankar. Många upplevde också att man behöver mer kunskap i matematik och teknik. Barns språk utveckling har vi under flera år arbetat mycket aktivt med. Alla arbetslag har fått hanledning av logoped och vi har genomfört föreläsningar. Stödtecken är något de flesta arbetar med och 80 % av alla medarbetare har genomgått stödtecken utbildning. De andra 20 % som inte gått har en önskan om att få gå de också och de som gått vi ha påfyllning. Att arbeta med stödtecken är bra för alla barn, stödtecken förstärker språket och medför en bra grund för läsinlärning. Att läsa böcker är också mycket viktigt och det görs varje dag på samtliga avdelningar. Vårt lokala mål är att alla arbetslag ska planera och genomföra en språklig och en matematisk aktivitet varje vecka, detta har samtliga genomfört. Många avdelningar har

4 också deltagit i Västerås matten. Samtliga har också varit på Asköviken och fått kompetens utveckling i hur man kan arbeta med ute-matematik. Sedan förekommer självklart både språkliga och matematiska lekar och övningar vid flera tillfällen varje dag både mer planerade och mer spontana aktiviteter. Vi kan tydligt se att barnens språkliga medvetenhet och deras kunskaper ökar i och med att vi arbetar så medvetet och aktivt med både språk och matematik. Detta kan vi mäta t.ex. genom observationer och inte minst när man lyssnar in barnens egna reflektioner kring sitt lärande. I och med att vi införde pedagogiska utvecklare i samtliga hus kan vi säkerställa att samtliga arbetar utifrån uppsatta mål, tidigare kunde skillnaderna vara större mellan husen. Analys och lärdomar: Vi har mycket goda resultat i PN-enkäten, men självklart kan vi vässa os ännu mer. Stödtecken utbildning är en framgångsfaktor, olika föreläsningar är en annan. Att vi har pedagogiska utvecklare i varje hus är också något som medfört positiva effekter, vi kan arbeta med pedagogiska frågor och utveckling i ett helhets perspektiv vilket ger större effekt. Dessutom kan både pedagogiska utvecklare och förskolechef sprida goda tips och idéer vidare till alla, vi har också workshops där alla tar med sig tips och delger alla på enheten. Sedan arbetar vi med att fortbilda hela arbetslag och hela hus vid samma tillfälle, det ger större effekt än att man endast låter någon enstaka gå på fortbildning. Våra mattepiloter har också medfört att vi hela tiden får påfyllning med matematiska tips och idéer. Föreläsningen Lotusdiagram med medarbetare från Nacka kommun gav positiva effekter och vi behöver lära oss ännu mer om hur man kan använda lotusdiagrammet för att synliggöra utveckling. Däremot kan vi se att det är svårt att få alla personal delaktig när vi har genomgångar av t.ex. det nya i LPFÖ 98-10, detta har medfört att vi mer och mer arbetar i mindre grupper och då gärna i tvärgrupper där det är svårare att gömma sig bakom sina ordinarie kollegor. Åtgärder för utveckling: Många efterfrågar ytterligare stödtecken utbildning och det kommer vi att genomföra under nästa läsår med start februari Behov av ökade kunskaper i teknik behövs också, vi ska undersöka hur vi ska kunna genomföra detta under hösten En läsecirkel där alla läser böckerna Att förstå barns tankar och Lyssnandets pedagogik är redan planerad och kommer genomföras under hösten Samtal och reflektioner kring dessa böcker kommer ske i mindre tvärgrupper vid två planerade tillfällen. Workshops där vi delger varandra tips är något vi ska utöka ytterligare. Sedan finns behov av att återigen få hanledning av logopeder för att utveckla arbetat med språk ytterligare. Under 2011 kommer vi kunna köpa in minst fyra SmartBoards (interaktiva tavlor som styrs med hjälp av dator) och dessa kommer möjliggöra för pedagogen att utveckla sitt sätt att arbeta och för barnen blir det egna lärandet mer synligt. SmartBoards kan också användas direkt i själva undervisningen. Vi har reflekterande samtal för alla hus med en samtalsledare vilket fungera bra men vi kan höra och uppleva att den enskilde pedagogen behöver mer individuell reflektion och coachning. Vi kommer därför tillsammans med skolorna genomföra en coachutbildning med externa fortbildare för att möjliggöra detta. Syftet är att öka den enskilde pedagogens kunskaper om sitt sätt att lära ut så att detta kan öka måluppfyllelsen.

5 2. Normer och värden Mål: Alla verksamhetsformer ska bedrivas i en miljö där det råder arbetsro och trygghet Resultat från PN-enkäten februari 2011: Personalen arbetar aktivt för att inte något barn ska behandlas illa Skultuna förskolor JA 96 % NEJ 0 % VET EJ 4 % Totalt i Västerås JA 88 % NEJ 0 % VET EJ 11 % Mitt barn känner sig trygg i förskolan (100 % = 4.0) Skultuna förskolor 3,84 Totalt i Västerås 3,76 Analys och lärdomar: Vi har både planerade och spontana lyssnar grupper med samtliga barn och det medför att det finns utrymme för både barn och pedagoger att lyssna in hur andra tänker och känner, detta är en framgångsfaktor. Personalen har under många år fått fortbildning i positivt förhållningssätt och reflekterande arbetsmetoder och det påverkar säkert också resultatet. Över 80 % av medarbetarna har genomgått ICDP utbildning (International Child Development Programe) som är ett evidensbaserat program där man lär sig hur man på bästa sätt samspelar med barn och hur man lyssnar in barns tankar och önskemål, detta har också påverkat resultatet. Vi tar upp goda exempel ur verksamheten utifrån ICDP för att synliggöra hur man kan samspela på bästa sätt, ofta med hjälp av vår MarteMeo pedagog (videofilmning). Vi har även en liten grupp medarbetare som med jämna mellanrum spelar upp negativa exempel ur förskolans värld (avdelningen heter kackerlackan). Dessa små teater föreställningar hjälper oss att synliggöra hur vi inte ska arbeta. Formen vi använder skapar igenkännings effekter utan att peka ut enskilda medarbetares eventuella svagheter. Åtgärder för utveckling: De 20 % som inte gått ICDP utbildningen ska få möjlighet att göra det under kommande läsår eller så snart ekonomin tillåter detta. Flera medlemmar ut teatergruppen Kackerlackan har slutat, så vi ska försöka entusiasmera nya till gruppen eftersom detta är en mycket bra metod att synliggöra negativt samspel. Eftersom vårt resultat inte är 100 % behöver vi vässa oss ytterligare i arbetet med att skapa trygga miljöer för barnen. Har enheten upprättat en ny årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling? Förskolans enhet har en gemensam mall mot diskriminering och kränkande behandling, mallen ger sedan varje förskola utrymme att beskriva hur just de arbetar mot kränkande behandling, vad just de ser som nödvändiga mål och åtgärder för att förhindra att kränkningar sker. Det är de pedagogiska utvecklarna och förskolechefen som ansvarar för att dessa revideras årligen och att samtal kring detta sker vid återkommande tillfällen och så snart behov uppstår.

6 3. Enhetens egna utvecklingsområden Pedagogiska utvecklare: För att öka förskolans måluppfyllelse har vi under året utsett förskollärare i varje hus till pedagogiska utvecklare. Dessa ska tillsammans med förskolechefen ansvara för att verksamheten i varje arbetslag och i varje hus utförs i enlighet med målen. Pedagogiska utvecklarna ska också entusiasmera kollegorna till nya arbetsmetoder och idéer. Samtliga ska under kommande läsår genomgå coach utbildning vid tre tillfällen för att kunna lyssna in varje enskild medarbetares behov av utveckling och vid behov ge stöd i pedagogiska frågor. Coach utbildningen fortsätter under våren Vårt mål är att varje medarbetare ska få kontinuerlig coachning. Pedagogiska utvecklarna ska också under våren 2012 få mer fortbildning i hur de som förskollärare ska leda det pedagogiska arbetat på förskolan, utbildningen äger rum i Stockholm. Att skapa tid för de pedagogiska utvecklarna är ett utvecklingsområde, just nu har vi inte ekonomiska möjligheter att frigöra dessa i den utsträckning som vore värdefull. Datorer: Enheten har behov av ökat antal datorer för att möjliggöra för medarbetarna att både kunna inhämta kunskaper inom dataområdet och för att snabbare kunna ta del av all den information som kommer via nätet. I vissa hus finns behov av att se över uppkopplingsmöjligheter eftersom dessa inte har stadsnätet. Vårt mål är att samtliga arbetslag totalt 14 st. ska ha varsin dator senast januari 2012 och att vi då ska ha fått bättre uppkopplingsmöjligheter där dessa behov finns. Trådlöst nätverk önskas i flera av husen. Många har behov av att få mer utbildning i vissa program för att bättre kunna arbeta pedagogiskt med datorn och därför kommer samtliga medarbetare under hösten 2011 starta PIM utbildning (Word och Power Point utbildning i samarbete med skolverket). Målet är att samtliga ska ha PIM 1,2 och 3 senast Vi ser också behov av att utveckla det pedagogiska arbetet med barnen med hjälp av datorer, vi måste följa med i utvecklingen så att barnen redan på förskolan får god kännedom om hur man kan använda datorn för att inhämta kunskaper. Vi har genom ett gott ekonomiskt resultat kunnat investera i Smart Board s på flera avdelningar. Medarbetarna kommer under hösten 2011 att få utbildning i att hantera dessa och vår förhoppning är att Smart Boards ska ge större möjligheter att arbeta pedagogisk med hjälp av datorn. Redan nu kan vi också se att vi kommer att behöva fler SmartBoards för att möjliggöra för fler avdelningar att få ta del av detta pedagogiska verktyg. Hemsidorna: Våren 2011 blev våra hemsidor klara. Vi har en webbansvarig i varje hus. Det vi kan se är att hemsidorna ständigt behöver uppgraderas för att de alltid ska vara aktuella. Tid för de webbansvariga behöver läggas in i deras schema.

7 Teknik, matematik och naturkunskap: Mer fortbildning behövs inom dessa områden. Vi kommer att arbeta fram olika alternativ och metoder under hösten 2011 och våren Stödtecken: Fler medarbetare önskar gå fortbildningen och de som gått önskar påfyllnad. Vi kommer att genomföra detta under 2012 och Stödtecken: Vi behöver fylla på med kunskaper kring barns språk utveckling och metoder för hur vi ska hantera barn som uppvisar språksvårigheter Barn med annat modersmål: Västerås stad fick kritik av skolverket för hur vi bedriver modersmålsundervisning. Vi har modersmålslärare som kommer till oss varje eller varannan vecka, dessa arbetar oftast med barn i grupp utanför den ordinarie verksamheten. Vi skulle vilja ändra på detta till att de mer ingår i de vanliga aktiviteterna. Dessutom behöver vi utveckla vår egen verksamhet med barn från andra kulturer. Vi ska under kommande läsår ta upp denna fråga och försöka genomföra förbättringar. SmartBoards kan vara till hjälp eftersom de ger möjlighet att snabbt komma ut i världen med hjälp av bilder och annat, men även andra metoder behöver förbättras och utvecklas. ICDP: Våra nya medarbetare behöver få denna kompetens utveckling, i dagsläget har vi inte planerat när detta kan genomföras men förhoppningsvis under Profilering: Varje förskola behöver profilera sig ytterligare och tydligare för att motsvara föräldrars önskemål. Profilering i Romfartuna behövs också för att möjliggöra att ta emot fler barn eftersom vi har kö till den förskolan. Commenius projekt: Att samverka med förskolor och skolor i Europa i projekt vore en stor utmaning och ett stort lyft. Ett projekt skulle medföra besök i andra länder och ge oss kunskaper om hur förskolans verksamhet ser ut där. Under våren 2012 kommer det eventuellt finnas möjligheter för flera avdelningar att komma med på ett projekt tillsammans med Tibbleskolan som handlar om musik och skapande verksamhet, vi hoppas att detta ska bli verklighet.

8 4. Övergångar och samverkan Mål: Alla övergångar ska vara trygga och tydliga för barnen/eleverna. Det ska finnas en fungerande informationsöverföring från förskola till gymnasium. Resultat: I januari bjöds personalen som arbetar med de barn som ska börja förskoleklass till hösten 2011 in till ett möte på Tibbleskolan. Förskolans och skolans specialpedagoger och vår gemensamma MarteMeo vägledare deltog också på mötet. Här informerades skolans lärare om de barn som ska börja förskoleklass och man la upp strategier för hur övergången skulle genomföras. Förskolans specialpedagog och förskolechefen gör förslag på klassindelningar utifrån varje enskilt barns behov och eventuella önskemål från föräldrar som skolans lärare sedan får ta del av. MarteMeo vägledaren filmar samtliga förskolegrupper efter föräldrars medgivande för att ta fram positiva exempel på hur dessa grupper fungerar och agerar på förskolan. Förskolans och skolans lärare deltar sedan i återgivning av dessa positiva exempel från förskolans verksamhet. Efter att klassindelningen är klar besöker skolans lärare sina respektive barn på förskolan. Förskolans lärare och skolans lärare träffas vid minst ett tillfälle för att prata om barnens styrkor och behov. Barnen på förskolan och deras lärare besöker skolan och fritidshemmen vid tre tillfällen under våren, föräldrar erbjuds att delta. Alla förskolebarn ska vid minst ett tillfälle få äta i skolans matsal och ha lek och idrott i gymnastiksalen. Skolan bjuder in till ett föräldramöte i maj månad, skolans rektor ansvarar. Förskolans specialpedagog och förskolechefen har kontakt med skolans mottagande lärare vid flera tillfällen under våren för att kunna svara på frågor om enskilda barn. Samverkan sker även vid andra tillfällen med båda skolorna i kommundelen. Vi har pedagogiska konferenser med samtlig personal från både skola och förskola som med jämna mellan träffas och utbyter pedagogiska tankar och idéer. Vi tycker det är viktigt att se helheter och röda trådar från det barnen är 1 år och upp tills de lämnar grundskolan. Under 2011 och 2012 har vi lagt fokus på matematik och teknik. Cheferna för förskola/skola har gemensamma månatliga träffar där frågor som rör samverkan för att nå ökad måluppfyllelse diskuteras. Analys och lärdomar: Övergången mellan förskola och skola fungerar mycket bra, vi har nära till varandra och stor möjlighet att utbyta den information som är nödvändig för att barnen ska få en bra skolstart. Handlingsplanen för hur övergången ska gå till har vi arbetat fram för flera år sedan och det mesta fungerar fortfarande mycket bra. Förskolans chef har sitt kontor på skolan och det medför att hon snabbt får del av det som lärarna på skolan funderar över och kan då vidarebefordra detta till förskolans personal, likaså gäller detta från förskola till skola. Förskolans och skolans personal känner varandra eftersom samverkan sker vid flera tillfällen under året, detta underlättar också övergångarna.

9 MarteMeo filmning är en lyckad metod då man med kamerans hjälp lätt fångar positiva händelser och aktiviteter som lärarna sedan får del av. Lärarna upplever det mycket positivt att först besöka barnen i deras bekanta miljö på förskolan för att sedan bjuda in dem till skolan, detta kommer vi att fortsätta med. Tiden att hinna med en bra övergång är dock begränsad. Skolans personal har fullt upp med befintliga klasser/grupper och detta medför att man ibland upplever det stressigt, detta är något som vi måste samtala kring och förbättra till kommande år. Dessutom blir det ofta bestämt sent vilka lärare som ska ha vilka klasser och det medför att vi inte kan starta övergången så tidigt som vi på förskolan skulle önska. Ibland har vi flera barn i behov av extra stöd och det medför att vi behöver fler möten för att tydliggöra barnens behov och vad som fungerar bäst för just dem, tiden för dessa möten är ibland svår att få till på ett bra sätt. De gånger vi har haft möjlighet at låta någon av förskolans medarbetare vara med i början av terminen har varit lyckat, dock finns inte alltid den möjligheten för förskolan i synnerhet inte när vi har många nya barn som behöver förskoleplats i augusti. Åtgärder för utveckling: Vår handlingsplan för övergångar ska revideras under läsåret 2011/12, då kommer vi göra de förändringar som vi finner är lämpliga. Det som behöver åtgärdas är att öka tiden för möten så att man hinner prata igenom de olika barngruppernas behov. En önskan finns om att skolan blir klar tidigare med vilka lärare som ska ha förskoleklasserna nästa läsår, detta skulle underlätta överföringen av information och öka möjligheten att tidigare börja överskolningen. Förskolan ska också se över om vi som norm ska ge förskolans specialpedagog en veckas arbetstid på skolan vid terminsstart för att förbättra möjligheterna för barn i behov av stöd att få en trygg och positiv skolstart.

10 Bilaga 1 Utdrag ur skollag 2011:800 4 kap. Kvalitet och inflytande Kapitlets innehåll 1 I detta kapitel finns bestämmelser om - systematiskt kvalitetsarbete (2-8 ), och - inflytande och samråd (9-17 ). Systematiskt kvalitetsarbete Nationell nivå 2 I 26 kap. finns bestämmelser om tillsyn, statlig kvalitetsgranskning och nationell uppföljning av skolväsendet och andra utbildningar. Huvudmannanivå 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Enhetsnivå 4 Sådan planering, uppföljning och utveckling av utbildningen som anges i 3 ska genomföras även på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Rektorn och förskolechefen ansvarar för att kvalitetsarbete vid enheten genomförs enligt första och andra styckena. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet 5 Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska vara att de mål som finns för utbildningen i denna lag och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Dokumentation 6 Det systematiska kvalitetsarbetet enligt 3 och 4 ska dokumenteras.