Skogsbruket 4NU BEHÖVS VIRKET I VÅRA SKOGAR GALLRINGAR ÄR HJÄRTLIGT VÄLKOMNA METSÄLIITTOS RIKSOMFATTANDE KAMPANJ SYFTAR TILL LIVLIGARE GALL-

Transkript

1

2 Skogsbruket OBUNDEN SPECIALTIDNING FÖR SKOGSÄGARE I FINLANDS SVENSKBYGD NR ÅRGÅNG 77 4NU BEHÖVS VIRKET I VÅRA SKOGAR DEN FINSKA SKOGSINDUSTRIN HAR 1,5 ÅR PÅ SIG ATT ÖKA INKÖPS- MÄNGDERNA I FINLAND. 8 GALLRINGAR ÄR HJÄRTLIGT VÄLKOMNA METSÄLIITTOS RIKSOMFATTANDE KAMPANJ SYFTAR TILL LIVLIGARE GALL- RING. 10 SNYTBAGGEN VERKAR BLI ETT PLÅGORIS OM DU HAR EN PLANTERING SOM ÄR 1 3 ÅR GAMMAL BÖR DU TA DIG EN TITT KAMPANJ FÖR ÖKAD UNGSKOGSVÅRD UTLÄNDSK ARBETSKRAFT FÖR VÅRENS PLANTERINGAR KATE BLACHUT ÄR EN AV DE TRETTIO POLACKER SOM NORDIC FOREST PLANTS OY HAR PÅ SINA LÖNELISTOR. STIHL FS 480 KW ALL TILLGÄNGLIG TEKNIK HAR UTNYTTJATS FÖR ATT GÖRA DEN BEKVÄM ATT ANVÄNDA. RÖJNINGSKAMPANJEN FORTSÄTTER FÖR ANDRA ÅRET I FÖLJD. DET KÄNNS MÖRBULTAT SKÖNT TVÅ BANKDIREKTÖRER SOM SATSAR EN VECKA PER ÅR PÅ ATT TILLSAMMANS JOBBA I SKOGEN. I TVÅ STORMARS SPÅR STORMARNA TOG 2300 KUBIKMETER INGEN FÖRSÄKRING. PÅ OMSLAGET: SOMMARAVVERKNINGAR ÄR AKTUELLARE ÄN NÅGONSIN. FOTO: TAGE FREDRIKSSON 2

3 Skogsbruket Ledaren Högt spel i virkeshandeln Utgivare Föreningen för Skogskultur rf Redaktion Orrspelsgränden 4, Helsingfors tfn fax: skogsbruket@tapio.fi Sampo: Aktia Sparbank: Swedbank AB Chefredaktör Tage Fredriksson tfn tage.fredriksson@tapio.fi Redaktionssekreterare Vakant Redaktör Gerd Mattsson-Turku tfn gerd.mattsson-turku@tapio.fi Fasta medarbetare Anne Manner tfn anne.manner@agrolink.fi Christian Hildén tfn christian.hilden@kolumbus.fi Heimhällen Oy Ab Bjarne Andersson tfn Ombrytning Margita Lindgren, Ekenäs Tryckeri Ab Adressförändringar och prenumerationer Marianne Grundström tfn skogsbruket@tapio.fi Annonser: Oy Adving Ab / Ingmar Qvist Kärrbyvägen Nylands Degerby tfn (09) fax (09) ingmar.qvist@elisanet.fi En helårsprenumeration (11 nummer) kostar 36 i Finland, i Sverige 340 SEK och i övriga länder 43. Halvår (6 nummer) kostar 22 i Finland, i Sverige 210 SEK och i övriga länder 26. Alla trendnissars och spågummors uttalanden om virkeshandeln som gjordes för ett år sedan har kommit rejält på skam. Den inhemska virkeshandeln går på högvarv och importen hotas på blodigt allvar att stanna upp abrupt. Upptakten i importsvårigheterna kom redan för ett år sedan då krav på sortering av virke av olika diameter ställdes. Sedan dess har frågan eskalerat till klart uttalad tidtabell för höjning av tullarna redan nu i juli till xx euro och slutligen under 2009 till 50 euro som i praktiken stoppar hela virkesimporten. Under de senaste veckorna har tonen skärpts i offentligheten och diskussionerna som förts på olika nivåer har inte gett resultat. Tvärtom. Förhandlingarna har bekräftat avsikterna att skärpa tullarna och då tullarna fördes in på listan över villkor gällande Rysslands WTO-medlemskapsdiskussioner ledde det bara till att Putin höjde budet i spelet genom att skälla ut WTO och dess betydelse. Detta bådar inte gott samtidigt som vi vet att relationerna mellan Ryssland och västvärlden är kyliga av flera andra orsaker. Tullarna har blivit en bricka i ett betydligt större spel vars utgång är oklar. En fortsatt osäker situation är nog att räkna med. Samtidigt kan vi se fram emot ryskt presidentval och dumaval, vilket inte gör det lättar att luckra upp stämningen i Ryssland på en lång tid. Allt prat om finska skogsindustriinvesteringar i Ryssland känns väldigt avlägsna just nu. Tanken på följderna i Ryssland för vad virkesbortfallet betyder för dem som lever av det förskräcker även dem som någon gång skalla investera i användningen a miljoner m 3 virkesanvändning om de drivnings- och transportföretag samt människor som nu tar ut virke plötsligt står utan en avsättning för virket. En tilläggskrydda is soppan är den förnyade skogslagstiftningen. Snabbt tänkt finns det endast en part som är en verkligt stor vinnare, nämligen den industri som nu finns i Ryssland och som segat upp sig på en produktionsnivå som påminner om nivån före sovjetimperiets fall. Glöm inte heller sågverk och pappersbruk som är i utländsk ägo. Industrin i Ryssland har fått dras med stigande priser på sitt virke då exporten västerut växt år för år. Nu kan hemmamarknaden översvämmas av eget virke och priset torde falla avsevärt längs hela anskaffningskedjan. Det vore kanske värt en utredning vilken roll rysk skogsindustri har i tullkonflikten. Mot bakgrund av de många osäkerhetsfaktorerna är det självklart att det inhemska virket som bevisligen finns och nu sommartid växer ett par miljoner kubikmeter varje vacker sommardag är betydligt säkrare. För skogsägarrörelsen och skogsägarna är det en situation som man bara kunnat drömma om. När man dagdrömmer om något är det också skäl att fundera på hur man skall agera om förhoppningarna slår in. Virkeshandeln har gått för högvarv redan en tid. Det gäller för alla parter att ta ansvar och sikte på en bestående ökning av inhemskt virke oberoende av nya svängningarna i tullfrågan. ISSN Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs

4 Skogspolitik skogar Nu behövs virket i våra SKATTELÄTTNADER TILL SKOGSÄGARE SOM UTFÖR SKOGSVÅRDS- ARBETEN OCH AVVERKNINGAR ENLIGT SKOGSBRUKSPLANEN. MERA BJÖRKPLANTERINGAR. SÄSONGARBETARE FRÅN ANDRA LÄNDER OM VI INTE HAR ARBETSKRAFT FÖR RÖJNINGAR. DIREK- TÖR ANDERS PORTIN PÅ SKOGSINDUSTRIN RF. NÄMNER DET HÄR SOM EXEMPEL PÅ HUR VI SKA KUNNA FÖRSE DEN INHEMSKA SKOGSINDUSTRIN MED TILLRÄCKLIGT MED INHEMSKT VIRKE. Den finska skogsindustrin har 1,5 år på sig att öka inköpsmängderna i Finland med miljoner kubikmeter per år. Den 1 januari 2009 är exporttullen på ryskt virke 50 euro/m 3 med undantag av björkmassaved. Två år senare, år 2011, omfattas även björkmassaved av exporttullen på 50 euro/m 3. Sågverken drabbas lika hårt För de stora skogsbolagen i Finland är situationen ny. Hittills har virkesköparna kunnat kompensera brist på inhemskt virke genom att öka importen från Ryssland. Virkesköparna och Skogsindustrin rf utgår från att det virke som den inhemska industrin behöver, kommer att kunna anskaffas i hemlandet, säger direktör Anders Portin på Skogsindustrin r.f. Vi kan något öka virkesimporten från de baltiska länderna och importen av cellulosa från Sydamerika, men det är fråga om små mängder. Situationen är minst lika akut för sågverken, inte bara för cellulosa- och pappersin- dustrin som mest har synts i massmedia. Skogsägare och politiker i nyckelposition Det är ingen lätt uppgift att öka inköpsmängderna med milj. m 3 per år. Privatskogarna har en nyckelställning eftersom sextio procent av landets skogar ägs en privatpersoner. I dag anskaffas närmare två tredjedelar av det virke som skogsindustrin i Finland använder från privata skogsägare. Politikerna och de privata skogsägarna har nu allt i sin hand, säger Portin. Avverkningsmängderna i Forststyrelsens skogar kan ökas en aning, men det är marginellt. Skogsbruket finns med i regeringsprogrammet, vilket visar att regeringspartierna har insett hur viktigt det är att den inhemska skogsindustrin får den virkesråvara den behöver. Bl.a. finns mera pengar för rådgivning till skogsägare. Varje skogsägare bör ha en uppfattning om hur mycket virke han har i sin skog och POLITIKERNA OCH DE PRIVATA SKOGSÄGARNA HAR NU ALLT I SIN HAND, SÄGER DIREKTÖR ANDERS PORTIN PÅ SKOGSINDUSTRIN RF. hur mycket han kan avverka, säger Portin. Parallellt med den information ska skogsägaren få information om behovet av röjningar och gallringar som är grunden för en frisk och välväxande skog. Skogsägarna går miste om förmånserbjudanden? I Finland finns det över skogsägare, när delägare i dödsbon och fastighetssammanslutningar tas med. För att ha en chans att nå en så stor mängd, kommer alla skogsorganisationers och skogsföretags insatser att behövas. Men det finns ett problem, hur når vi dem personligen? De enda som i dag har tillgång till kontaktuppgifter till skogsägarna är skogscentralerna och skogsvårdsföreningarna. Ingen av dem ger ut uppgifterna. Här borde vi få en uppluckring, säger Portin. Jag ser inga nackdelar med att virkesköparna exempelvis får uppgifter om var det finns behov av röjning och gallringar. 4

5 Ju flera som erbjuder sig att utföra arbetet, desto bättre och desto billigare blir det för skogsägaren. Ett annat alternativ är att skogsägaren i samband med att han beställer en skogsbruksplan meddelar om uppgifterna i planen får ges åt utomstående i marknadsföringssyfte. Då kunde virkesköpare, försäkringsbolag, banker osv. skicka erbjudanden till honom. Styrka att höra till EU Inom EU är nu många saker aktuella gällande förhållandet till Ryssland. Förutom exporttullarna har vi statybråket i Tallinn och importförbudet av nötkött från Polen, säger Portin. Inom WTO tar man EU på allvar gällande exporttullarna. Det är ju inte bara Finland som drabbas utan också Sverige. EU förhandlar med Ryssland och det ser jag som en stor fördel. Det lär finnas ett avtal från år 2004, även om jag inte har sett det, där Ryssland har lovat att inte höja exporttullarna på virke. Om det här stämmer, vilket jag tror, skulle EU förlora sitt ansikte om unionen ger efter. Här är det en styrka att höra till EU. Portin tror inte att Ryssland återtar sina beslut om exporttull på virke. Tullarna införs, åtminstone provar Ryssland och ser efter några år hur situationen har utvecklat sig i landet. Det är presidentval i Ryssland och Putin som har varit med om att införa tullarna, ändrar dem nog inte. När landet får en ny president, kan det eventuellt hända att det kommer nya beslut. Men i ett senare skede kanske. importvirke och i första hans virke från Ryssland. Det är lätt att vara efterklok, säger Portin. Men vi ska komma ihåg att de här fabrikerna är byggda under perioden med clearing-handel med Ryssland. Virke och olja var det enda som vi kunde hämta från Sovjet i det läget. På längre sikt kommer Ryssland att utveckla sin egen skogsindustri. Vi behöver bara titta bakåt och se hur skogsindustrin i Finland har utvecklats, från tjärtillverkningen på 1800-talet till dagens s.k. intelligenta skogsindustriprodukter. Den ryska skogsindustrin kommer att genomgå samma slags utveckling. I Ryssland finns det skogsbruks- och skogsindustritraditioner. I de områden som Finland var tvungen att avstå till Sovjet efter krigsslutet fanns både skogsindustrier och välskötta skogar. Finland var tvungen att avstå tretton procent av skogsarealen och tjugosex procent av sin skogsindustriproduktion. Det mesta fanns i Karelen. Vägnätet måste förbättras Det kommer att krävas investeringar i järnvägs- och vägnätet för att industrin ska ha en chans att kunna öka anskaffningsmängderna med milj. m 3 per år. Det s.k. lägre vägnätet kräver omfattande förbättringar. Vi har ingen nytta av välbyggda skogsvägar om den väg som skogsvägen ansluter till inte är körbar. Järnvägsnätet, omkring km, kräver också underhåll. Terminaler för lastning av virke måste också byggas. Vi har ingen nytta av ett bra järnvägsnät om det inte finns lastningsplatser som betjänar virkestransporter. Det är också brist på vagnar som lämpar sig för virkestransporter. Det behövs ca 400 miljoner euro för att sätta järnvägs- och vägnätet i skick. Utländsk arbetskraft behövs Mera Kemera-pengar för bl.a. röjningar sporrar skogsägare till aktiv skogsvård. Behovet av röjning för perioden är 1,6 gånger större och behovet av förstagallring 2,2 gånger större jämfört med de arbeten som utfördes under den förra tioårsperioden. Skattelättnader till skogsägare som utför skogsvårdsarbeten och avverkningar i enlighet med sin skogsbruksplan skulle vara ett ytterligare sätt att sporra skogsägare. Brist på skogsarbetskraft och skogsmaskiner är ett problem. Det behövs fler skogsmaskinförare och virkesbilsförare. Problemet är det säsongbetonade arbetet. Under vintern finns det mer än tillräckligt med arbete medan det på sommaren blir permitteringar för många. Orsaken är det oregelbundna utbudet på virke. Under högsäsong sysselsätter avverkningsarbetet drivningskedjor, under lågsäsong endast 900. Jag har full förståelse för att utbildade maskinförare söker sig till andra branschen, som ger arbete året runt. Bristen på skogsarbetare kommer också att bli akut. Vi kan inte röja 1,6 gånger mera än idag utan mer arbetskraft. En liten del av arbete kan säkert göras maskinellt, men röjsågen är fortsättningsvis det viktigaste arbetsredskap för röjningar. Här tycker jag att vi kan ta modell av Sverige, säger Portin. Där är det vanligt med säsongarbetare från Foto: Heikki Alanne, Koskitukki Oy Det är lätt att vara efterklok Vår skogsindustri i östra Finland och speciellt den som använder kortfibrig massa, dvs. björkmassaved som råvara, är uppbyggd med en råvaruförsörjning som är beroende av FRÅN ÅR 2009 ÄR EXPORTTULLEN PÅ RYSKT VIRKE 50 EURO/M 3, MED UNDANTAG AV BJÖRKMASSAVED SOM BELÄGGS MED EXPORTTULL TVÅ ÅR SENARE. 5

6 andra länder, främst från f.d. öststater. Till Finland hämtar vi thailändare för att plocka blåbär, även om det inte finns blåbär i skogen. Kunde vi inte också erbjuda thailändare röjningsarbete? Foto: Stora Enso Plantera björk Brist på björk är det största problemet för vår inhemska skogsindustri. Det finns inte tillräckligt med björk i våra skogar. Vår inhemska skogsindustri använder på årsnivå 15 milj. m 3 björk. Det är drygt en tredjedel mera än vad som är möjligt att ta ut ur våra skogar i dag. Björkmassaveden beläggs med exporttull först år 2011, säger Portin. Det är om drygt tre år. Vilka val har de fabriker som nu använder björkmassaved? Antingen går de över till eukalyptus eller börjar använda tallmassaved som råvara och ändrar sin tillverkning från kortfibrig massa till långfibrig. Mitt råd till skogsägare är att utöka björkplanteringarna. Det finns många faror med björk, bl.a. älgbetning. Men vi kan höja arealerna. En gammal skog har låg avkastning EN DEL AV DEN BJÖRK SOM HITTILLS IMPORTERATS FRÅN RYSSLAND KAN ERSÄTTAS MED IMPORT AV EUKALYPTUS FRÅN BL.A. BRASILIEN. Portin ser trots alla mörka moln hoppfullt på framtiden för skogsindustrin i Finland. Alla partier, även SDP som står utanför regeringen, vet hur viktig den här saken är. För SDP är det viktigt att fabrikerna och sågarna får virke så att fabriksarbetarna har arbete och för centern att skogsbruket fortlever i Finland. Men det är den enskilda skogsägaren och hans virke som skogsindustrin behöver. Skogsinkomsterna var tidigare för många skogsägare en viktig löneinkomst. Nu har skogsinkomsterna för många blivit en kapitalinkomst, då många skogsägare får sin huvudinkomst från annat håll. Därför måste vi, speciellt bankerna, kunna erbjuda skogsägarna placeringsalternativ. En gammal skog har en låg avkastning och om den är rötskadad kan avkastningen vara negativ. Då ska det finns placeringsalternativ som visar att det lönar sig att avverka skogen och placera pengarna i annat, som ger högre avkastning, om pengarna inte behövs för den privata konsumtionen. TEXT: GERD MATTSSON-TURKU 6

7 Ekonomi Planerade skattereformer ur skogsägarsynpunkt AVSIKTEN MED SKATTER ÄR, DELS ATT SAMLA IN MEDEL FÖR GEMENSAMMA UTGIFTER OCH DELS, ATT STYRA OCH PÅVERKA. BESLUTSFATTARNA VILL MED BESKATTNINGEN PÅVERKA MED- BORGARNAS BETEENDE SÅ, ATT DE T.EX. SPARAR PÅ ENERGI EL- LER MINSKAR PÅ KONSUMTIONEN AV ALKOHOL. GENOM ATT PÅ RIKTIGT SÄTT LINDRA BESKATTNINGEN KAN MAN OCKSÅ STÖDA BL.A. SYSSELSÄTTNINGEN. Vår nya regering har lovat skattelättnader för ca 2 miljarder euro. Tanken är att ungefär hälften skulle gälla inkomstskatten och andra hälften skulle fördela sig på övriga skatter. Kapitalinkomstbeskattningen har man närmast tänkt lindra genom att låta bli att beskatta små dividendinkomster. Här har man diskuterat att dividender under euro kunde bli skattefria. Arvs- och gåvoskatten på jord och skog Det finns planer på att höja den nedre gränsen för arvsoch gåvobeskattningen. För tillfället beskattas alla gåvor och arv på över euro. Samlingspartiet har föreslagit att den nedre gränsen skulle höjas till euro. Eventuellt skulle man för gåvornas del höja gränsen till endast euro. Var gränserna blir torde klarna under höstens lopp. Man har även planerat att underlätta den efterlevande makens och minderåriga barns ställning. Ur skogsägarsynpunkt är det speciellt intressant, att man planerat att helt slopa arvs- och gåvobeskattningen vid generationsväxlingar på jord- och skogsbrukslägenheter. Lindringen gäller sådan egendom som är direkt ansluten till egendomens produktion. Krav kommer man troligen att sätta på mottagaren i form av att han blir tvungen att äga skogen t.ex. minst 5 år efter överlåtelsen. Andra möjliga krav är att man förutsätter att skogen inte skiftas. Utredningar är även på gång gällande generationsväxlingar inom familjeföretag. Uppenbarligen kan man även här motse en liknande skattelättnad. Skatteklasserna kan justeras För tillfället har vi tre skatteklasser enligt följande: 1) hit hör make, egna och makes barn, adoptivbarn, föräldrar, adoptivföräldrar samt bröstarvingar till barn eller adoptivbarn. 2) hit hör syskon, halsyskon samt deras efterkommande 3) hit hör övriga släktingar och främmande För tillfället utgår skatten i klass 1 enligt tabell, är dubbel i klass 2 och tredubbel i klass 7 3. I skatteklass 1 betalar man för arv på över euro först euro och sedan 16 % på den överskjutande delen. I det här skedet kan man konstatera att det är möjligt att man kommer att justera ovanstående klasser och troligen höjer man även ovanstående gräns på ,-, som anger när man tillämpar den högsta skatteprocenten. Politiskt känslig fråga Denna typ av skattereformer är politiskt känsliga och på vänsterhåll uppfattar man det som ett stöd till de grupper, som redan har det bättre än genomsnittet. När det gäller vanlig egendom, typ bostad, är alla överens om att en skattelindring kan vara motiverad. Företag, jord- och skogsbruk är produktionsapparater som tryggar sysselsättningen i samhället och skapar ett allmänt välstånd. De skall fungera effektivt och inte bli belastade av tunga skatter. På den här punkten har man ofta på politiskt håll haft svårt att inse att ägandet innebär ett ansvar och ger ett mervärde åt hela samhället. Lätt ser man det bara som ett medel semesterstängt 2 29 juli för att höja ägarnas levnadsstandard. En del politiker har även talat för att helt slopa arvs- och gåvoskatten. Detta är knappast ett realistiskt alternativ och skapar bara avund och motsättningar. Vänsterförbundets gruppordförande Annika Lapintie uttalade sig om den planerade skattereformen enligt följande: Regeringen skapar en skattefri nyadel Vad skall jag göra nu? Vi har uppenbarligen en reform framför oss. Reformen kommer att omfatta flera lättnader gällande generationsväxlingsfrågor och är därför intressant. Vi får hoppas att reformerna kan verkställas så fort som möjligt, d.v.s. fr.o.m. den Varje dröjsmål leder till att en mängd motiverade generationsväxlingar blir och vänta på en gynnsammare skattesituation. Tyvärr är det för tillfället just så, att det bäst rådet man kan ge är att VÄNTA. TEXT: CHRISTIAN HILDÉN Skogsbruket

8 Virkeshandel Gallringar är hjärtligt välkomna METSÄLIITTO TAR TAG I GALLRINGSBEHOVET. FÖR NÄRVARANDE PÅGÅR EN RIKSOMFATTANDE KAMPANJ SOM SYFTAR TILL LIVLI- GARE GALLRING. TONVIKTEN LIGGER PÅ DRIVNINGAR SOM KAN UTFÖRAS SOMMARTID. U Utan gallringar idag är vi utan timmer i framtiden. I den kommentaren samlar Per-Henrik Storbäck, Metsäliittos distriktschef i Österbotten, hela gallringens grundidé. Han hymlar inte, utan säger rent ut att det ligger i virkesköparens intresse att arbeta för ökad andel gallring, och därmed för optimal produktion av virke. Tanken är att trygga tillgången på bra stock i framtiden. Dessutom är suget efter virke stort just nu. Utan morötter är heller inte skogsägarna: höjda virkespriser, avsättning på småstock samt ett friskt, producerande bestånd kan skogsägaren skriva på sitt pluskonto. Småstock ger extra inkomst Att virkespriserna höjts har väl få missat vid det här laget. Storbäck visar prisutvecklingen under ett år, och konstaterar att virkespriset stigit med en femtedel sedan samma tid ifjol. Efterfrågan finns på alla sortiment, och ett maximalt uttag av stock gynnar såklart skogsägaren. I höstas började vi ta tillvara klentimmer av tall i gallringar. Minimitoppdiametern är 12,5 centimeter och kortaste stocklängden är 3,1 meter. Måtten varierar beroende på mottagare. Storbäck berättar att bolaget på så sätt gått in för ett effektivt utnyttjande av virket, helt enligt förädlingsvärdet. Och för skogsägaren betyder uttaget av klentimmer bättre betalt. Priset är drygt en tredjedel högre än för massaved. Sug efter virke I dagsläget går fabrikerna på högvarv. Fabrikerna utnyttjar sin kapacitet fullt ut, och det betyder att vi har stora beställningar på virke. Just nu är det givetvis sommardrivningar vi behöver mest av. Vintern var kort. Bara en bråkdel av drivningarna som kräver frusen mark hann få besök av någon avverkningsmaskin. Vinterstämplingarna måste ohjälpligt vänta på att vädrets makter bestämmer sig för att ge skogssektorn en ny chans. Under tiden är det drivning på bärande marker som gäller, såväl för de självverksamma som för bolagets anlitade entreprenörer. Vi är naturligtvis intresserade av såväl rot- som leveransaffärer. Mål: procent gallring MATTIAS GÄSTGIVAR HÖR TILL DEM SOM PÅ FÄLTET GENOMFÖR GALLRINGSKAMPANJEN. En höjning av andelen gallringar är befogad, säger Storbäck. En eftersläpning har varit verklighet under många år, och det finns ett klart uppdämt behov. Andelen gallringsvirke är ungefär 20 procent inom det här distriktet. Genom kampanjen vill vi höja mängden till mellan 25 och 30 procent. Storbäck understryker att en gallring alltid är en skogsvårdande åtgärd. Däremot behöver skogsvård inte betyda en kostnad. Det händer ibland att någon har sett ett nygallrat bestånd och undrar vad det 8

9 kostar att få skogen i så snyggt skick. Då är det roligt att kunna erbjuda betalning istället. Köparens tips för lönsamhet Kampanjen genomförs där den hör hemma: ute på fältet. Visst håller Metsäliittos ledning låda i en mängd sammanhang, och gör allt den kan för att sprida informationen. Men det är virkesköparna som har den direkta kontakten till skogsägarna, och det är här varje enskilt objekt kan diskuteras. I praktiken blir det så, att när en skogsägare kontaktar mig och kanske vill sälja en förnyelseavverkning, så undrar jag om det finns något yngre bestånd som behöver skötas samtidigt. Mattias Gästgivar, köpare i Malax, berättar gärna hur lönsamheten per affär kan maximeras. Jag tipsar skogsägarna om att en mängd på minst 500 kubikmeter per rotkontrakt ger ett högre pris. Det är fiffigt att baka in också små gallringsarealer i en försäljning av andra rotposter. Kampanj draghjälp vid kontakt Han tar gärna kontakt också på eget initiativ, helt i kampanjens anda. Själva kampanjen ger gallringarna större synlighet, och den kan Gästgivar ha draghjälp av. Om jag ser ett bestånd som skulle må bra av en utglesning, tar jag på eget initiativ kontakt med skogsägaren. Han berättar att de skogsägare han kommer i kontakt med över lag är positivt inställda till vård av skogen. Han berättar att rotkontrakten som vanligt gäller i två år, men att det ligger i allas intresse att hålla tiden mellan planering och verkställighet kort. Inte heller ruskar han på huvudet åt stämplingar som kräver frusen mark. De ska skötas, de också, och maskinerna behöver ha sysselsättning även framöver. JOHN BLOMQVIST KÖR UT VIRKE, SVEN STORSJÖ AVVERKAR. BÅDA TALAR VARMT FÖR KVALITET I GALLRINGSARBE- TET. Sämsta stammarna bort Sist och slutligen är det entreprenören som utför gallringen och ser till att rätt virke tas ur varje stam, samt att varje bestånd blir skött enligt bästa sätt. I första gallringen i våra trakter är det sällsynt med stammar som ger småstock. Kustnära skogar består av korta och grova stammar. Och i gallringen är det uttryckligen kvaliteten vi ska satsa på för framtiden, så de allra sämsta stammarna ska bort i första hand. Det säger Sven Storsjö, skogsmaskinentreprenör med gallring som specialitet. Däremot finns det ofta goda möjligheter till avverkning av klentimmer i de äldre gallringsbestånden. Här kommer värdeapteringen till nytta, när utfallet per stam ska maximeras. Gallring kräver mera tid DET LIGGER I ALLAS INTRESSE ATT GALLRA MERA, SÄGER PER-HENRIK STOR- BÄCK Storsjö har i första hand slutresultatet efter varje gallring för ögonen. Därför förespråkar han förhandsröjning, eftersom den insatsen skyddar både skog och maskiner. Och tätheten håller jag noggrant ögonen på. Jag gallrar enligt dagens rekommendationer för god skogsvård. Som den praktiker han är, med lång erfarenhet av skogsarbete, beaktar han utgångsläget i varje bestånd och gör sitt bästa vid varje vårdåtgärd. Tidsåtgången i ett klent gallringsbestånd är en helt annan än i grov skog. När både massaved och energived tas till vara hinner jag inte med mera än kanske 40 kubikmeter på en dag. Det är ganska jämnt samma mängd som ett hektar ger i en första gallring. Det där varierar. I snitt räknar Storsjö med att kunna avverka mellan 30 och 70 kubikmeter per dag i en gallring. TEXT OCH FOTO: ANNE MANNER 9

10 Skogsvård Snytbaggen verkar bli ett plågoris SKOGSÄGARE I NYLAND HAR I VÅR NOTERAT OMFATTANDE SKADOR AV SNYTBAGGE. DET FINNS PLANTERINGAR DÄR ÅT- TIO PROCENT AV PLANTORNA ÄR FÖRSTÖRDA. OM DU HAR EN PLANTE- RING SOM ÄR 1 3 ÅR GAM- MAL BÖR DU TA DIG EN TITT PÅ PLANTORNA FÖR ATT UPP- TÄCKA EVENTUELLA SKADOR AV SNYTBAGGE. Foto: Anna Härmälä. Snytbaggen äter barken på plantor och orsakar därmed stamskador som i värsta fall kan leda till att plantan dör. När barken saknas runt hela stammen dör plantan. Fyra av fem plantor skadade Forstmästare Gunnar Salingre DE MEDEL SOM IDAG FÅR ANVÄNDAS MOT ANGREPP AV SNYTBAGGE HAR EN SKYDDSVERKAN SOM RÄCKER UNGEFÄR SEX VECKOR, SÄGER GUNNAR SALINGRE. på Kustens skogscentral har besökt några planteringsytor i västra Nyland. I slutet av maj besökte Foto: Gunnar Salingre jag fem förnyelseytor i västra Nyland som hade planterats våren 2005, säger Gunnar Salingre. Fyra ytor var planterade med gran och en med tall. I en av granplanteringarna hade snytbaggen dödat åttio procent av plantorna. Alla fem planteringsytor hade stora skador. Stubbhögar är en riskfaktor Enligt Salingre är våra varma somrar sannolikt en av orsakerna till de ökande skadorna. Värmen förbättrar insekternas möjligheter att föröka sig. Prognoser om varmare klimat betyder allt mera insektskador i skogen. Men i bakgrunden finns det flera orsaker. Den viktigaste är olämpliga förnyelsemetoder. Harvning är inte en lämplig markberedningsmetod när man planterar gran. I det här fallet är högläggning det ända rätta. Uttag av GROT efter avverkningen minskar utbudet på mat, då kvistar och toppar är bortkörda från hygget. I stället väljer snytbaggen små trädplantor. Stubbar som lagras intill en förnyelseyta i väntan på borttransport är ett verkligt stort hot, som det hittills talats tyst om. På våren lockar doften av färska barrträdsstubbar och hyggesrester snytbaggarna till hygget. De lägger sina ägg under barken på stubbar och rötter. Bark på unga barrträd och björk utgör deras föda. SNYTBAGGEN LOCKAS TILL FÖRNY- ELSEYTOR AV DOFTEN FRÅN FÄRSKA BARRTRÄDSSTUBBAR. Högläggning ger skydd Skogsägaren kan i förnyelsen 10

11 minska risken för snytbaggeskador genom att välja rätt planttyp och satsa några euron extra på markberedning. Plantans motståndskraft beror på stammens grovlek och plantans vitalitet. Tvååriga plantor tål mycket mera än ettåriga. Plantan behöver en radie på cm mineraljord runt sig och lagret av mineraljord ska vara fem centimeter tjockt. Av de fem ytor jag besökte var endast en höglagd, resten harvade, säger Salingre. På den höglagda ytan var plantorna planterade mellan högarna och inte mitt i högarna. Ett fasansfullt fel. Skogsägaren hade betalt för en dyrare markberedningsmetod, men instruktionerna till den som utförde planteringen hade varit otillräckliga och sannolikt hade arbetsledningen inte heller varit på plats. Kortare skyddsverkan med svagare medel Gnag av snytbagge är ödesdigert för granplantorna. Tallen återhämtar sig bättre, då den har tjockare bark. Plantorna var behandlade mot angrepp av snytbagge, säger Salingre. Men tyvärr är de medel som får användas i dag inte lika effektiva som permetrinpreparaten som numera är förbjudna. Min SNYTBAGGEN ÄTER BARKEN PÅ PLANTOR. NÄR BARKEN SAKNAS RUNT HELA STAMMEN, DÖR PLANTAN. uppfattning är att skyddet inte räcker ens över sommaren, högst sex veckor. Därför blir det ännu viktigare att skogsägare kräver högläggning, som tar fram den mängd mineraljord som behövs för att snytbaggen inte ska finna plantan lockande. På öppen mineraljord är snytbagge ett lätt byte för fåglar. Skogsägaren kan i maj juni året efter planteringen bespruta plantorna med samma medel som används i plantskolor, men effekten är svag. Redan om en del av stammen blir utan bekämpningsme- Foto: Gunnar Salingre Foto: Gunnar Salingre Ersättningar för skador av snytbagge Om du har fått dina plantor förstörda av snytbagge, kan du ansöka om statsstöd enligt lagen om finansiering av hållbart skogsbruk. Snytbaggeskador klassas som naturskada, som berättigar till ersättning. Om du har en omfattande skogsförsäkring, kan du ansöka om ersättning från försäkringsbolaget. För ersättning krävs det att den skadade arealen är minst 0,5 ha. Om antalet oskadade plantor är mindre än 600 st/ha, ska ytan förnyas. Då kan det även behövas en ny markberedning. Stödet täcker i ett sådant fall helt priset på plantor och delvis kostnaderna för plantering och markberedningen. Normalt räcker det med en hjälpplantering, då skadade och döda plantor ersätts med nya. Ersättning för hjälpplantering kommer i fråga när antalet plantor per hektar är: i tallplantering, under st/ha i granplantering, under st/ha i vårtbjörksplantering, under st/ha del, äter snytbaggen barken på dessa ställen. Försök med mekaniska skydd som har flerårig verkan pågår. TEXT: GERD MATTSSON-TURKU Vid pressläggningen finns det uppgifter om omfattande skador även i Österbotten. Mera information i augustinumret. 11 PLANTAN BORDE HA PLANTERATS MITT I HÖGEN. HÄR HAR HÖG- LÄGGNINGENS FÖRDELAR HELT GÅTT OM INTE.

12 Utländsk arbetskraft för vårens planteringar POLACKER SOM PLANTERAR SKOG HAR SKOGSÄGARE I VÄSTRA NYLAND FÅTT STIFTA BEKANTSKAP MED. KATE BLACHUT ÄR EN AV DE TRETTIO POLACKER SOM NORDIC FOREST PLANTS OY, NFP, HAR PÅ SINA LÖNELISTOR I VÅR. Konceptet att köpa plantor och plantering som ett paket har ökat i popularitet. Det berättar Johan Grönros på NFP. När vi våren 2005 introducerade vårt koncept att kunden kan köpa plantorna färdigt planterade, var vi försiktiga. Det blev inte mer än plantor. Ett år senare, i fjol, kom vi upp till plantor och i år blir det 2,9 miljoner, berättar Johan Grönros. Vi lättar på föreningarnas arbetsbörda Idén föddes när jag besökte POLACKERNA JOBBAR SEX DAGAR I VECKAN OCH HAR LEDIGT PÅ SÖNDAGEN. en skogsvårdsförening. När jag presenterade NFP, som är ett dotterbolag till Svenska skogsplantor som är den största plantproducenten i Sverige, nämnde jag att det i Sverige är mycket vanligt att kunden köper plantorna färdigt planterade. Då undrade kunden varför vi inte erbjuder den här tilläggstjänsten också i Finland. Det här var hösten Skogsvårdsföreningens verksamhetsledare hade motivet klart. Arbetsbördan i föreningarna har ökat och på våren slukar planteringarna nästan all tid. Plantor ska JAG KOM TILL FINLAND FÖR ATT FÖRTJÄNA PENGAR, SÄGER KATE BLACHUT. köras ut och planteringsarbetet ska övervakas. Dessutom behövs det tilläggsarbetskraft och i dagens läge är det inte så lätt att få planterare. Vi ger garanti på arbetet Från vår sida, som plantleverantör, ger vi en planteringsgaranti. De plantor som vi satt i jorden på våren, ska vara vid liv och se välmående ut på hösten. Ett par veckor in i augusti ser man redan om något är fel. Om en kund meddelar att plantor på en yta ser dåliga ut, gör vi ett terrängsbesök. När vi konstaterat att något är fel, t.ex. att planteringen är dåligt gjord, ersätter vi med nya plantor, som vi naturligtvis också planterar. Om mer än fem procent av plantorna uppvisar skador, träder garantin in. Men anmälan ska komma under hösten, före snön kommer. Under vintern kan plantan ta skada och dö av andra orsaker. Våra planteringstjänster säljer vi åt skogsvårdsföreningar och skogsbolag. Vi har inte resurser att erbjuda tjänsten åt enskilda skogsägare. För att planteringsarbetet ska löpa snabbt och rationellt, krävs det att vi noggrant kan planera planteringarna redan under vintern. För det behövs kartor med planteringsobjekten noggrant angivna, samt exakta uppgifter om markberedningsmetod, terräng, plantantal och planttyp. Egen rekrytering av utländsk arbetskraft Det är ett arbetstidskrävande jobb att skaffa arbetskraft för planteringsarbetet. Under två månader på våren, från mitten av april till midsommar, ska NFP i år plantera nästan tre miljoner plantor. Vi samarbetar med många. Vi vill inte ta folk från skogsvårdsföreningarna eftersom deras skogsarbetare behövs för röjningsarbeten, säger Grönros. I vår har vi trettio polacker på lönelistan. De kom till Finland i mitten av april och stannar till midsommar. Rekryteringen sköter NFP:s moderbolag i Sverige, Svenska Skogsplantor. I Sverige är utländsk arbetskraft för skogsvårdsarbeten vanlig. Svenska Skogsplantor har en person som sköter rekryteringen och det pappersarbete som krävs för att ta in arbetskraft från ett annat EU-land, främst Polen och Tyskland. De polacker som nu jobbar i Finland fick sätta sig på skolbänken hemma i Polen och lära sig planteringens grunder innan de kom till Finland. Svenska Skogsplantor har stått för utbildningen. 12

13 Höga löner hämtar polacker till Finland Kate Blachut (22) kom till Finland i mitten av april. Hon kommer från staden Cieszyn i södra Polen, som har omkring invånare. Jag kom till Finland för att förtjäna pengar, säger Kate Blachut. Här förtjänar vi tre gånger mer än i Polen. Lönerna är så låga i Polen att de just och just räcker till det absolut nödvändigaste. Kate ingår i en grupp på fem personer och är den enda i gruppen som talar engelska. I varje grupp ska det finnas en som talar engelska, för annars kan vi inte kommunicera med dem, säger Jussi Kurkela, som är en av de tre arbetsledare som NFP har anställt för att ta hand om planteringarna. En i gruppen ska också ha bil.... de bor billigt NFP har ordnat logi åt polackerna, men de står själva för övernattningskostnaderna. De bor i stugor på campingområden. Den grupp som Kate ingår i har fram till slutet av maj hunnit plantera i Ekenäs, Björneborg och Lahtis. Vi kokar vår mat själv, säger NFP SÄLJER SINA PLANTERINGSTJÄNSTER ÅT SKOGSVÅRDSFÖRENINGAR. ENLIGT JOHAN GRÖNROS (T.V) OCH JUSSI KURKELA ÄR KAR- TOR MED PLANTERINGSOBJEKT NOGGRANT AN- GIVNA VIKTIGA FÖR ETT RATIONELLT ARBETE. INKA OCH TOM KASPRZYK ÄR NYGIFTA OCH HAR KLARA MÅL VAD DE SKA GÖRA MED PENGARNA DE FÖRTJÄNAR I FINLAND. HÄR FÖRTJÄNAR DE TRE GÅNGER MERA ÄN I POLEN. Kate. En del har vi med oss från Polen, men färskvaror som t.ex. bröd och ost, köper vi i Finland. Morgonmål och kvällsmål tillreder vi själva i stugköken. Till skogen brukar jag ha med mig smörgåsar och juice. och drömmer om ett bättre liv Kate har i sin grupp också Inka och Tom Kasprzyk. Kate, 13 liksom Tom och Inka, som är nygifta, har klara mål vad de ska göra med de pengar som de förtjänar i Finland. Min dröm är att kunna öppna en egen blomsterhandel, säger Kate. Jag jobbade i en blomsterhandel innan jag kom hit och återvänder dit när jag kommer hem till Cieszyn. Jag bor fortfarande i samma hushåll som mina föräldrar och min bror. Jag hoppas kunna komma tillbaka efter sommaren till Finland för att jobba. Ingen femdagarsvecka Planteringsarbetet är tungt, säger Kate, men hon ångrar inte att hon kom till Finland. Vi jobbar sex dagar i veckan och har ledigt på söndagen. Då tar vi igen oss och försöker också hinna med lite sightseeing. När vi bodde i Lahtis skulle vi naturligtvis se hoppbacken, där Adam Malyz vunnit många gånger. Jag gillar Finland. Vädret har hittills varit bra. Inte visste jag att våren var så här varm i Finland, säger Kate. Inga dumpade ackordlöner Polackerna har normal lön. Förutom trettio polacker har NFP i vår också femton finländare i planteringsarbeten runt om i landet. Samtliga jobbar med ackordlön. Dagsprestationen beror av terräng, markberedningsmetod och plantstorlek. All plantering ske med planteringsrör s.k. pottiputki. Dagsprestationerna varierar mellan 800 och 2 000

14 plantor per dag, säger Jussi Kurkela. För att komma upp till plantor per dag, ska man nog jobbar överlånga dagar. Polackerna brukar komma till skogen strax efter klockan sju på morgonen och vid fyra-femtiden brukar de avsluta arbetsdagen. Västnyländska skogsägare nöjda I västra Nyland har Södra skogsreviret i vår köpt både plantor och planteringsarbete av NFP. Någon exakt mängd vill varken NFP eller Södra skogsreviret avslöja, men det rör sig om tiotals tusen plantor. Det är alltid ont om arbetskraft på våren och nu testade vi den här metoden, säger Johan Engström på Södra skogsreviret. Tillsvidare ser allt bra ut. Det här var som sagt första gången vi köpte NFP:s paket och våra arbetsledare var aktivt med under hela processen. På reviret ska vi nu utvärdera resultatet. Planteringsarbetet gick snabbt undan, då det var många planterare. Sammanlagt var det elva polacker, uppdelade i två grupper. Skogsägarna hade i förväg fått veta att vi hade utländsk arbetskraft och mig veterligen reagerade ingen negativt på det. TEXT OCH FOTO: GERD MATTSSON-TURKU Söderskog har flera års erfarenhet BRAGE RÅSTU I SKOGSVÅRDSFÖRENINGEN SÖDERSKOG HAR FLERA ÅRS ERFARENHET AV ATT KÖPA PLANTOR OCH PLANTE- RINGSARBETET SOM ETT PAKET. DET ÄR NU FEMTE ÅRET SOM VI KÖPER HELA PAKETET, SÄGER BRAGE RÅSTU. VI HAR TIDVIS FÖR LITE ARBETSKRAFT OCH DÅ ÄR DET HÄR EN BRA LÖSNING. Söderskog köper plantor och planteringsarbete av Pro Forest, som säljer Nordic Forest Plants produkter i Sydösterbotten. I åtta har jag sålt plantor och planteringstjänster som ett paket, berättar Ulf Gullans på Pro Forest. Som kunder har jag både skogsvårdsföreningar och enskilda skogsägare. Intresset att köpa en skogsplantering enligt nyckel-i-hand principen ökar. Bland skogsägarkunderna finns det både jordbrukare och stadsskogsägare. Jag märker helt tydligt att skogsägarna vill ha planteringsarbetet komplett. Det ska vara enkelt och de ska veta i förväg vad arbetet kostar. Jag ger ett pris för hela paketet. Planterarna är från trakten. Jag försöker styra planteringarna till våren eftersom höstplanteringarna alltid är mer riskabla med bl.a. risk för uppfrysning. Brage Råstu är nöjd med samarbetet med Pro Forest. Skogsvårdsföreningens arbetsbörda på våren underlättas när vi inte behöver befatta oss med planteringarna, säger Brage Råstu. Vi levererar en karta med arbetsbeskrivningar över varje yta som ska planteras till Pro Forest, det är vårt enda engagemang i planteringsarbetet. Av arbetsbeskrivningarna framgår bl.a. vilka slags plantor som ska planteras på resp. yta. STIHL FS 480 Med eller utan värme JAG HADE MÖJLIGHET ATT PRÖVA EN STIHL FS 480 KW RÖJSÅG UNDER NÅGRA DAGAR I BÖRJAN AV JUNI. SÅ- GEN KÄNDES, SOM HELHET, Teknik RIKTIGT BRA OCH FUNGERADE KLANDERFRITT. EFFEKT FINNS TILLRÄCKLIGT I SÅGEN OCH ALL TILLGÄNGLIG MODERN TEKNIK HAR UTNYTTJATS FÖR ATT GÖRA DEN BEKVÄM ATT ANVÄNDA. J Jag kunde pröva sågen i olika bestånd, allt från lövröjning med klena snuddstammar till röjning i 6 8 meters tall och björkbestånd där diametern ofta var över 5 cm. Sågen fungerade klanderfritt under den tid jag använde den. Mina kriterier är att sågen ska vara lättstartad, ha säker tomgång, snabbt ta varv och ha tillräckligt med effekt då det blir fråga om litet grövre röjstammar. Dessutom är sågens vikt, balansen, handtagens utformning, reglagens tillgänglighet och bärselen viktiga faktorer då det gäller att göra ett annars tungt jobb trivsamt. Stihl FS 480 KW är en röjsåg där en äldre modells, FS 450 K, goda egenskaper ytterligare utvecklats. Beteckningen W betyder att sågen har värme i handtagen. Modellen utförs också utan värme i handtagen och heter då FS 480 K. Stihl FS 480 KW väger 8,3 kg utan klinga och transportskydd, har en cylindervolym på 48,7 cm 3 och effekten är 2,2/3,0 kw/hv. Bruttopriset är 1060 för 480 KW medan 480 K kostar 970. FS 450 K röjsågen, är några hundralappar billigare, väger 8,0 kg, cylindervolym 44,3 cm 3 och effekten 2,1/2,9 kw/ hv men har 130 mm längre riggrör vilket gör att det blir trångt i täta bestånd. De ovan nämnda modellerna hör alla till kategorin proffssågar eller röjsågar som man ställer höga krav på. Elastostart ger lättare start FS 480 KW är lättstartad då den har både primerpump, dekompressionsventil och Elastostart. Vid kallstart gör man några tryck (3 4 st.) på primerpumpen vilken är en manuell bränslepump som tillför för- STIHL FS 480 KW I ARBETE. STIHLS KOMFORT BÄRSELE FÖRDELAR VIKTEN AV SÅGEN PÅ AXLARNA OCH HÖFTERNA. 14

15 KW, RÖJSÅG gasaren bränsle. Dekompressionsventilen minskar kompressionen och kräver därmed mindre kraft då man drar i startsnöret samtidigt som det är mindre påfrestning på startanordningen. Stihl Elastostart är ett specialhandtag som med hjälp av ett fjädersystem dämpar kompressionstrycket vid startögonblicket. Stihlkompensator ingår som standard och är ett reglersystem i förgasaren som ser till att bränsle/luftblandningen alltid är optimal i förhållande till hur nedsmutsat filtret är. Kompensatorn ger optimal effekt med låga utsläpp informerar man på Stihls hemsida. Positivt är det ju om intervallerna mellan rengöring av luftfiltret blir längre. FS 480 KW och 480 K har kort riggrör, 164 cm, i förhållande till övriga Stihlmodeller som har 177 cm långt riggrör. Det kortare riggröret gör ju att sågens blir kortare och samtidigt smidigare att manövrera i plantskogen. Den röjsåg som jag testade, FS 480 KW, var utrustad med en klinga vars diameter var 225 mm. Då jag var van vid 200 mm ville jag byta men det lyckades inte. För att byta till klinga med mindre diameter krävs att man också byter klingskyddet. Det finns att köpa som tilläggsutrustning. Det kom mig att tänka hur viktigt det är att känna till klingans och centrum hålets diameter då man ska köpa ny klinga. Större klinga ger högre hastighet men blir samtidigt obekvämare i tät skog. Det är också möjligt att använda sågen med grästrimmer. Avbrytare på rätt och fel platser STIHL FS 480 KW ÄR ETT FULLGOTT ALTERNATIV PÅ MARKNADEN. Handtagen är ställbara enligt önskemål så att man får en bra arbetsställning för armarna. Gasreglage och start/ stoppknapp finns bekvämt i högra handtaget. För justering av handtagen krävs inga extra verktyg. Den röjsåg som jag testade hade värme i handtagen vilket förlänger röjningssäsongen väsentligt. Under snöfattiga vintrar kan man röja nästan året om. Hyggesrensning före avverkningsmaskin kan även bli aktuell under höst/vinter. Likaså hjälper värmehandtagen att hålla fingrarna varma vid regnväder. Speciellt för proffsarbetarna är det en förbättring med värmehandtag eftersom man vid röjningsarbete inte håller värmen i händerna på samma sätt som vid avverkning. Som det nu är så finns avbrytaren på FS 480 KW i vänster handtag och det är inte den optimala placeringen. Under mina testdagar, med plusgrader i skuggan, var det ingen höjdare då värmen i handtagen ofrivilligt 15 kopplade på 2 6 gånger per tank. Plats för förbättring! En fungerande helhet Röjsågen Stihl FS 480 KW är en ypperlig arbetsmaskin. Den är driftsäker och behaglig att jobba med. Till trivseln bidrog också det att sågen var bra avvibrerad och det kändes inte i händerna speciellt mycket vibrationer. Nu använder jag alltid handskar då jag röjer, dels för vibrationerna dels för att skydda händerna mot kvistar och ris. Problemet med värmeknappen kan säkert åtgärdas eller så väljer man modellen utan värmehandtag. Sågtiden med en tankning var också lämplig, minuter. Tanken rymmer 0,67 liter. Som standardutrustning medföljer Stihls komfort bärsele som funnits på marknaden under flera år. Den är litet sladdrig men fullt användbar. Principen är att selen ska fördela vikten från sågen på axlarna och höfterna. Röjsågar slits sällan slut Då man köper en röjsåg ska man inte pruta på kvalitet. Proffssågarna är faktiskt bättre på sikt än de billigare modellerna. En bra röjsåg håller också många år om den får litet underhåll. Femton år behöver inte vara någon ålder för en röjsåg. Det är bara så att den hinner bli omodärn före den tar slut. Jag har kvar en röjsåg som är 30 år och fortfarande användbar. Problemet är bara att den är tung och saknar nya sågars tekniska finesser. Vill man ha en modärn röjsåg för tuff användning så är Stihl FS 480 KW ett fullgott alternativ bland andra på marknaden tillbuds varande röjsågar. TEXT OCH FOTO: BJARNE ANDERSSON

16 Kampanj för ökad ungskogsvård OCKSÅ I SOMMAR FÅR EN DEL SKOGSÄGARE BREV FRÅN SKOG- CENTRALEN. RÖJNINGSKAMPANJEN FORTSÄTTER FÖR ANDRA ÅRET I FÖLJD, OCH FORTFARANDE FINNS BEHOV AV ATT ÖKA VÅRDEN AV UNGSKOG. STATLIGA MEDEL FINNS FÖR BÅDE SJÄLV- VERKSAMMA OCH SKOGSÄGARE SOM ANLITAR ARBETSKRAFT. Ungskogsvården borde öka med hektar per år i Finland. Inom Kustens skogscentrals område är den önskade ökningen hektar. Erfarenheterna av kampanjen ifjol är mycket goda. Därför fortsätter vi kampanjen. Det finns behov av vård och det finns statliga stöd, säger Greger Erikslund, skogsvårdschef på Kustens skogscentral. Han säger att aktiviteten hittills i år bådar gott, precis som ifjol. Men vid en granskning av mängden vårdad ungskog under en längre tid ser trenden oroväckande ut. Arealerna har sakta med tydligt minskat under årens lopp. Enligt riksskogstaxeringen och utförda skogsbruksplaneringar behövs en fördubbling av plantskogsröjningen. Det regionala målprogrammet sätter upp klara mål i siffror: ungefär hektar ungskog bör vårdas inom Kustens skogscentrals område. Hittills har vi vårdat ungefär hektar per år, säger Erikslund. Färska uppgifter Under våren och sommaren får skogsägare på Kustens skogscentrals område ett brev. Breven som sänds ut är riktade till skogsägare på områden med färsk skogsbruksplan. Breven innehåller allmän information om vård av ungskog samt om de statliga medlen. Bifogat finns den riktade informationen i form av figuruppgifter och karta. Uppgifterna vi använder oss av är högst tre år gamla. Informationen härstammar från områdesplanen, och vi kan ta ut figuruppgifter och kartor ur datasystemet. I skogsbruksplanen finns detaljerad information över varje enskild figur. Här ingår även uppgifter om hur brådskande ungskogsvården är. De figurer som enligt planen borde vårdas genast eller inom fem år har plockats ut inför kampanjen. Det är naturligtvis möjligt att en del av figurerna redan hunnit bli vårdade. I så fall får vi gratulera skogsägaren till en välskött skog, säger Greger Erikslund. Skogsägaren nyckelperson Plantskogsvård innebär en kostnad här och nu för den som anlitar arbetskraft, eller en insats i form av tid när skogsägaren är självverksam. Men en plantskogsröjning i rätt tid betyder så mycket för lönsamheten framöver, redan i första gallringen. Det är i plantskogsskedet skogsägaren har bästa chansen att ta kommandot över sin skog. Det är här och nu som skogsägaren eller den anlitade arbetskraften väljer stammarna som ska producera virke. Röjning i rätt tid ger de allra största chanserna. Ju längre ett bestånd får stå VEM SKA BESTÄMMA, SKOGSÄGAREN ELLER SLYET? 16

17 orört, desto större risk att slyet tar över helt, men klara förluster för skogsägaren som följd. En orörd plantskog betyder klena stammar i gallringen samt sämre utveckling till timmerskog framöver. All skogsvård börjar med ett beslut från skogsägaren. Skogsägaren är nyckelperson i det här sammanhanget. Det är skogsägaren som har beslutanderätten, men kampanjen försöker motivera till ökad ungskogsvård, och också till fullt utnyttjande av de statliga stöd som finns för ändamålet, säger Greger Erikslund. Stöd och skatteavdrag Stödets storlek varierar mellan de geografiska områdena. I Nyland kan en självverksam skogsägare räkna med 84,50 euro per hektar. En nyländsk skogsägare som anlitar utomstående arbetskraft får 126,50 i stöd per hektar vårdad ungskog. I Österbotten är summorna 101,40 för självverksamt arbete och 151,80 när skogsägaren anlitat någon för att vårda ungskogen. Vidare omfattas alla skogsägare idag av kapitalbeskattningen, vilket betyder att skogsbrukets kostnader är avdragbara. Certifieringens krav för ögonen SKOGSÄGAREN ÄR NYCKELPERSONEN. ALL SKOGSVÅRD BÖRJAR MED SKOGS- ÄGARENS BESLUT, SÄGER GREGER ERIKSLUND. Staten hjälper upp situationen för den vårdande skogsägaren. Både självverksamma skogsägare och de som anlitar utomstående arbetskraft kan räkna med statlig delfinansiering, om vissa kriterier uppfylls. Genom kampanjen vill vi naturligtvis uppmuntra skogsägarna att använda sig av stöden som finns. Vård av ungskog har hög prioritet, och tilldelas en stor del av den totala mängden stödpengar. Det finns ytterligare en synnerligen viktig orsak till att öka vården av ungskog, nämligen certifieringen. Tyvärr är det så illa ställt, att försummade röjningar påpekats vid revisioner, och antecknats som avvikelser. Sådan är verkligheten även på Kustens skogscentrals område. Eftersom skogarna omfattas av en gruppcertifiering är ansvaret gemensamt för alla som förbundit sig till certifieringen. Därför krävs också gemensamma krafter för att klara målsättningarna inom vården av ungskog. Certifikatet är en nödvändighet idag. Utan det stängs otaliga av marknadens dörrar för vårt finländska virke. Kapaciteten varierar Beredskapen att öka ungskogsvården varierar lite ute på fältet. Ett faktum är att självverksamheten sjunkit under årens lopp. Skogsvårdsföreningarna erbjuder både manuell och maskinell hjälp. En del privatföretagare erbjuder också arbetstjänster inom skogssektorn. Södra skogsreviret för en ständig kampanj för god skogsvård, och har arbetskraft enligt skogsägarnas behov av tjänster. Vi har nog lyckats hålla en tillräcklig mängd kunnig arbetskraft, men det kan vara svårt att sysselsätta skogsarbetare året om, säger revirforstmästare Ragnar Gartz på Södra skogsreviret. Personer som har möjlighet till annan sysselsättning vintertid är ett välkommet tillskott. En del objekt kan skötas maskinellt. Maskinell gallring är en möjlighet i försenade röjningar. Här skulle manuellt arbete innebära en märkbar kostnad, medan maskinellt tillvaratagande av energived ger ett plus-minus-nollresultat. TEXT OCH FOTO: ANNE MANNER PLANTSKOGSVÅRD I RÄTT TID GER HÖGRE LÖNSAMHET REDAN VID FÖRSTA GALLRINGEN. 17

18 Det känns mörbultat skönt TVÅ BANKDIREKTÖRER SOM SATSAR EN VECKA PER ÅR AV SIN SEMESTER PÅ ATT TILLSAMMANS JOBBA I SKOGEN. I ÅR BLIR DET SEXTONDE ÅRET I FÖLJD. OCH DET HELA STARTADE FRÅN ATT EN RESA TILL OKTOBERFEST I MÜNCHEN INTE BLEV AV. V Vi hade inga insikter i att jobba i skogen när vi började, säger Henrik Wikström som är kommunikationsdirektör på Aktia Sparbanks huvudkontor i Helsingfors och äger skogen. Vi använde sunt förnuft och läste broschyrer. Det samma gäller för min arbetskompis Erkki Tuormaa, som är bankdirektör för Aktia Sparbank i Lovisanejden. München byttes till Åland Bakgrunden till att de två bankdirektörerna blivit skogsarbetare en vecka per år är unik. I början på 1990-talet planerade de tillsammans en resa till München och Oktoberfesten där. Efter vissa starka åsikter på hemmafronten valde de i stället att åka till Åland, till Henriks föräldrars stuga i Lemland på Bergö. Där blev det skogsjobb två till tre timmar och så fiske på eftermiddagen och kvällen. Som avslutning på veckan stängde de stugan för vintern. Det har hunnit bli femton höstveckor på Järsö Bergö och årets vecka är redan inprickad i almanackan. Vi visste inget om skogsarbete när vi började Henrik Wikström äger tillsammans med sin mor skogen som de jobbar i. Det är en skog i skärgårdsmiljö, som omfattar cirka åtta hektar. Den består både av skogsmark och impediment. Efter en kalavverkning för tjugo år sedan planterades ytan PLANTSKOGSARBETE PASSAR BRA ÅT STADSSKOGSÄGARE, SÄGER HENRIK WIKSTRÖM SOM ÄR KOMMUNIKA- TIONSDIREKTÖR PÅ AKTIA SPAR- BANKS HUVUDKONTOR I HELSING- FORS. med tall, berättar Henrik. Min far var mycket noggrann med att sköta plantorna. Han höll dem fria från lövsly och gran som kom in på naturlig väg, först med häcksax och så småningom med röjsåg. När han inte längre orkade sköta plantskogen, tog jag över arbetet. Varken jag eller Erkki hade några insikter i skogsarbete när vi började, säger Henrik. Vi använde sunt förnuft och läste maskinbroschyrer. En kurs i hur man använder motorsåg och röjsåg skulle nog ha varit på plats, men någon lämplig tidpunkt har inte yppat sig ännu. Det är lite svårt att kombinera med vårt arbete. Henrik och jag använde nog bara ögat och röjde så att det såg bra ut, säger Erkki Tuormaa. Vi röjde bort små träd och stamkvistade tallarna så att det blev luftigt och såg vårdat och städat ut i skogen. De första åren använde Henrik röjsåg och jag motorsåg. Efter att jag jobbat i två år med motorsåg skaffade Henriks far en röjsåg till, och då började röjningsarbetet gå undan. Ett bevis på att vi gjort ett gott arbete konkretiserades när jag fick ett bidrag från Ålands landskapsregering för det röjningsarbete vi utfört, säger Henrik. Vårdslöshet ledde till 22 stygn Henrik och Erkki jobbar i dag med varsin ordentlig röjsåg. I skyddsutrustningen ingår det nödvändiga för skogsvårdsarbeten. Av de två har Erkki rå- 18

19 FÖR ERKKI TUORMAA, BAN- DIREKTÖR I LOVISA, LEDDE EN INHIBERAD RESA TILL OKTOBER- FEST I MÜNCHEN, TILL EN VECKA MED SKOGSARBETE EN GÅNG PER ÅR. I ÅR BLIR DET SEXTONDE GÅNGEN. kat ut för en olycka, som han själv klassar som en typisk olycka för amatörer. Orsaken var främst trötthet och vårdslöshet. Vi hade röjt två timmar i gassande solsken och jag skulle köra bensintanken tom innan vi skulle återvända till stugan. Så kilade en kvist in sig mellan klingan och klingskyddet och röjsågen satt fast. Jag visste redan då att man alltid ska stanna motorn, när man gör något åt sågen. Men i ivern grep jag bara tag i kvisten för att rycka loss den. Kvisten lossnade, men samtidigt tog klingan tag i handsken och drog in handen och sågade upp ringfingret ända till benet. Det blev en lite mödosam promenad till stugan med allt pick och pack, sedan in i bilen och iväg till hälsocentralen där såret syddes ihop med 22 stygn. Läkaren gjorde ett jättesnyggt jobb och följande dag var jag i full gång igen. Det spretande fingret gjorde allt arbete lite besvärligare och långsammare, men jag kunde ju bara inte lämna arbetet på hälft. Fiske, röjning och småprat Vi brukar jobba tre till fyra timmar per dag, säger Henrik. Ibland blir det längre dagar och ibland någon kortare, framförallt om det regnar eller om det är halt och vått i skogen efter tidigare regn. Arbetsdagen börjar med ett tidigt morgonmål. Om vi ska ha rökta abborrar till kvällsmål, ska näten upp innan vi beger oss ut i skogen. Till skogen har vi med oss vatten eller saft, men ingen mat eftersom avståndet från stugan till skogen bara är några hundra meter. Efter en lätt lunch blir det en vilopaus eller en stadstur med butiksbesök. Sedan blir det som regel fiske fram till 19-tiden, sedan bastu och en god middag med både lättsamma och ibland riktigt djupsinniga diskussioner. Stadsbor klarar av att sköta plantskogar Både Henrik och Erkki tycker att plantskogsarbeten passar bäst för stadsskogsägare. Övriga arbeten lönar det sig att överlåta åt yrkesfolk, säger Henrik. Konditionen, räcker den till för en stadsskogsägare? Bra fråga, säger de unisont. Ibland bättre, ibland sämre, men för det mesta känns det mörbultat skönt. Om man utgår från sina egna förutsättningar och inte försöker ta i mer än man orkar, så växer konditionen med skogsarbete. Skogsarbetet har varit en utmaning för oss, säger Henrik. Det rent skogsvårdsmässiga eftersom vi inte hade någon erfarenhet av skogsarbete tidigare. I bakgrunden finns att skogen ska skötas som min far önskade och att förbipasserande ska kunna säga det där är Wikströms skog. Att få sågarna att fungera har också krävt en hel del. Ingen av oss två är expert på maskiner. Icke-skogsägare vill bli skogsägare Erkki, som inte är skogsägare, skulle gärna köpa skog medan Henrik som är skogsägare, knappast kommer att utöka sitt skogsinnehav. Jag skulle kunna tänka mig att köpa skog om priset är rätt och avståndet till skogen inte är för långt. Den ska finnas inom en radie på max 100 km. Det kunde vara en bra grej för mig som snart håller på att pensionerna mig, säger Erkki. Mitt skogsägande är av rekreativ karaktär, säger Henrik Jag vill sköta den själv och eftersom jag bor i Helsingfors blir det i praktiken omöjligt med större arealer. På den nuvarande skogsfastigheten finns långsamt växande skärgårdsskog och skogens ekonomiska värde finns teoretiskt i marken, som tomtmark, och inte i trädbeståndet. Det finns lönsamhet i skogsbruket, men om man ser det ut placerarens synvinkel så krävs det tålamod, systematik och planmässighet och hjälp av yrkesfolk, säger Erkki. Som ett separat placeringsobjekt utan tilläggsnäringar så krävs det nog stora arealer. Annars förblir det nog mer en hobbyverksamhet. Avskrivningstidens längd beror på vilka avkastningskrav investeraren har, ur placeringssynvinkel något mellan 10 och 15 år. Skogen går vidare inom familjen Henrik berättar vidare att det område i Lemland, där skogen finns, är föremål för en långt utdragen och grundlig planeringsprocess. Under rådande förhållanden, då vi inte ännu vet hur skogen kommer att klassificeras, gäller det för mig att sköta skogen och se tiden an. Inom familjen finns det också intresse att fortsätta bedriva skogsbruk på Åland. En av mina döttrar och speciellt hennes man har visat sådana knyckar som ger hopp för framtiden. Men jag tänker inte själv ge upp på länge. TEXT: GERD MATTSSON-TURKU 19

20 Happy Cooking NU ÄR SOMMAREN HÄR OCH DET ÄR DAGS ATT PLOCKA FRAM GRILLEN IGEN OCH FLYTTA MATLAGNINGEN UTOMHUS. DET SOM ÄR SKÖNT MED MATLAGNINGEN PÅ SOMMAREN ÄR ATT MAN OFTAST GÖR MATEN LITE ENKLARE. RÅVARORNA SOM MAN ANVÄNDER SKILJER SIG FRÅN DE SOM MAN DAGLIGEN AN- VÄNDER. MAN KANSKE GÖR EN SALLAD, GRILLAR GRÖNSAKER MM. I STÄLLET FÖR KOKT POTATIS TILL KÖTTET ELLER FISKEN. MEN DET VIKTIGASTE AV ALLT, MATEN SMAKAR SÅ MYCKET BÄTTRE PÅ SOMMAREN NÄR MAN TILLREDER DEN UTE ÄN INNE I MATOSET. HÄR KOMMER TRE RECEPT PÅ MATRÄTTER SOM MAN KAN TILLREDA UTE PÅ GRILLEN. Grillad gravlax med potatissallad, 4 port. 4 st tjocka skivor gravlax à 140 g/st 500 g nypotatis 2 msk kapris 1 kruka basilika 2 msk pesto 2 st rödlökar 1 dl matlagningsyoghurt 1/2 dl olivolja 2 msk vinäger salt svartpeppar Gör så här: Koka potatisen i saltat vatten, häll sedan av vattnet och skiva den. Skala och finhacka rödlöken, strimla basilikan. Blanda yoghurt med pesto, olja, vinäger, basilika och smaka av med salt och peppar. Blanda potatisen med kapris, rödlök och dressingen. Smaka av med salt och peppar Grilla laxen i kolgrill ca 2 minuter på ena sidan. Fördela potatissalladen på fyra tallrikar och därefter laxen med grillsidan uppåt. Servera ett gott bröd till. Kryddig kyckling i paket, 4 port. 4 st stora kycklingbröst med skinn 8 st stora tomathalvor 1 zucchini 4 skivor lufttorkad skinka (alt. bacon) 1 st citron 1 dl olivolja salt svartpeppar 1 kvist rosmarin eller 4 kvistar timjan 4 st ark aluminiumfolie Skiva citronen i 4 tjocka skivor och skär zucchini i skivor. Därefter byggs paketet: foliebiten fylls nu med 1 citronskiva på botten i varje paket, kycklingbröstet ovanpå, sen lufttorkad skinka, zucchiniskivor, tomaterna som toppas med örterna, olivolja, krydda med salt och peppar. Tillslut paketet, det skall vara en tät underdel (sömmen uppåt). Paketet grillas på grillen minuter, medium värme (öppna paketet och kontrollera när det är färdigt). Servera tillsammans med en enkel sallad och färskt bröd. Grillribs, 4 port. (mina favoriter) 2 kg tjocka ribs (av gris) 3 dl soja 3 msk färsk riven ingefära (kan lämnas bort) 4 msk grillkrydda salt och svartpeppar OSSI HARJU ERBJUDER LÄSARNA LÄCKRA MATTIPS. Gör så här: Man kan förbereda på dagen för att lägga på grillen på kvällen. Man grillar ytorna på kycklingen kryddar med salt, svartpeppar och låter dom kallna. 20