Mål, metoder och resultat hur kan regioner verka för bättre psykisk hälsa hos barn och unga?

Transkript

1 Mål, metoder och resultat hur kan regioner verka för bättre psykisk hälsa hos barn och unga? Reglab 21 oktober 2015 Tomas Bokström

2 Agenda 1. Om Psynk och UPH 2. Generella erfarenheter 3. Gemensam ledning och styrning 4. Sociala investeringar 5. Implikationer för regionala nivån?

3 Psynk psykisk hälsa barn och unga Överenskommelse mellan SKL och Socialdepartementet om att driva utvecklingsarbete 33,5 mkr/år, Synkronisering! Fem teman - Första linjen - Barn i behov av sammansatt stöd - Skolresultat och psykisk hälsa - Tidiga insatser/sociala investeringar - Gemensam ledning och styrning bilageforteckning-islutrapport-2014/

4 Uppdrag Psykisk Hälsa Del av överenskommelse mellan Socialdepartementet och SKL Ettårig satsning 2015 Tre uppdrag - Vidmakthållande - Utvecklingsarbete Aktion Förbereda fortsatt satsning Berör många områden - Barn och unga, vuxna och äldre - Generell nivå, första linjen och specialistnivå - Skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård

6 För låg utvecklingstakt Behov/förväntningar och kunskapsutveckling förändras fortare än vad organisationer, verksamheter och praktik förmår att anpassa sig till Stor variation inom och mellan organisationer slumpmässig fördelning snarare än systematik Svårt att sprida lokala initiativ/lovande exempel

7 Otydliga uppdrag, roller och ansvarsfördelning Vem bestämmer? Mål med utvecklingssatsningar Resurser, uppföljning och ansvarsutkrävande

8 à Behövs infrastruktur Höja takten Stödja kvalitet i utvecklingsarbete Identifiera, utvärdera och sprida goda arbetssätt

10 Gemensam ledning och styrning (GLS) Mellan huvudmän (kommuner och landsting/regioner) Samverkan kring konkreta områden - Ex. Barn och ungas psykiska hälsa - Ex. Första linjen - Ex. SIP

11 Roller och uppgifter i styrning och ledning POLITIK ÖVERGRIPANDE PRIO FÖRVALTNINGSLEDNING STRATEGI ENHET OCH PROFESSIONELL PROJEKT

12 Komponenter för framgångsrik GLS Politiskt uppdrag och mandat Organisation med processtöd Avsatt tid och formaliserat mötesschema för ledning och verksamhet Tydlig beslutsordning Gemensam behovsanalys Gemensamt formulerade mål och delmål som är uppföljningsbara Målen omsatta i och kopplade till specifika aktiveter Kontinuerlig uppföljning och utvärdering

13 Vem bestämmer? Förbättringsområden inom styrning och ansvar 2 Lagstiftningen garanterar inte samverkan Ofta glapp mellan socialtjänsten och hälso- och sjukvården. Dagens lagstiftning uppfattas inte som tillräcklig. Politikerna tydligare vägvisare Det politiska engagemanget har stor betydelse. Visa väg Utveckla lagstiftning Fastställ ambitionsnivå Ambitionsnivån kan höjas Politiska viljan att åstadkomma resultat har stor betydelse Systematiser a uppföljning Systematisk uppföljning på individnivå En uppföljning som byggs upp av huvudmännen gemensamt kring sökmönster, vilka som får hjälp, vilka avviker etc. Ansvar och kompetens Ansvar och kompetens behöver gå hand i hand för att den kunskap som finns ska nyttjas. Klargör ansvaret Barn och ungas psykiska ohälsa Samla kunskap Ta tillvara evidens Det behövs en samlad kunskapsbild om barn och unga med psykisk ohälsa. Stöd i form av riktlinjer, kvalitetsregister etc efterfrågas. Du har kommit rätt! Komma bort från nånannanismen - att någon annan ska ta ansvar för insatser. Säkerställ förhållningssätt Utveckla styrsystem Fastställ kunskapsnivå Mer kunskap behövs Kunskap om resultat över kort och lång tid kopplat till resursåtgång. Olika nivåer hos huvudmännen behöver olika kompetens. Uppmärksamma verksamhetens åtagande Utveckla både kvalitativa och kvantitativa styrsystem som bättre speglar och styr det som utförs. Analysmodellen indikerar de områden med förbättringspotential som framkommit i studien. Vem bestämmer PwC okt

15 Vem arbetar med sociala investeringar?

16 Hur aktuell är frågan i kommuner och landsting? (resultat från enkät jun-sep 2014) Arbetar kommunen/landstinget med konceptet sociala investeringar? Antal Andel Ja, vi har pågående insats(er) vilken(a) vi definierar som sociala investeringar 56 21% Ja, vi har planerade insats(er) vilken(a) vi definierar som sociala investeringar 24 9% Nej, men det pågår en utredning angående att börja arbeta med sociala investeringar 15 6% Nej, men det finns en diskussion angående att börja arbeta med sociala investeringar 47 18% Nej, men det har tidigare varit aktuellt 8 3% Nej, och vi har heller aldrig gjort det % Totalt %

17 Vilka av följande motiv anser ni generellt stämmer in på konceptet sociala investeringar? (1=alla angett motiv, 0= ingen har angett motiv) Utveckla organisationens förmåga till långsiktighet i frågor kring finansiering och verksamhetsinnehåll Gynna samverkan mellan huvudmän Gynna samverkan inom den egna organisationen Medför minskade kostnader i kommuners och landstings egen budget 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Medför samhällsekonomiska vinster utöver egna minskade kostnader Möjlighet att prioritera generella förebyggande insatser Ska främja tidiga och riktade insatser Motverka stuprörstänkande genom att samordna ekonomiska resurser Möjlighet för verksamheten att pröva nya lösningar och idéer Utveckla arbetssätt för att välja, pröva och utvärdera metoder Kvalitetssäkring Ett sätt att utveckla ledning och styrning av offentlig verksamhet

18 Vad är en social investering? Tydligt definierad insats som ska förhindra framtida negativa utfall och minska kostnader Tidigt i ålder eller i process Förhåller sig till business as usual och implicerar ineffektiviteter i ordinarie verksamhet - Utbud - Fel/otillräckliga insatser - För lite insatser - Organisation - Bristande incitament/stuprör - Dålig matchning mellan behov och utbud

19 Vad är en social investering (forts)? Insatsen är väldefinierad - Innehåll - Omfattning - Kriterier för programtrohet, processmått - Förväntad effekt tydlig och utvärderingsbar Samband mellan kort- och långsiktiga effekter (hypotes)

20 SOCIAL INVESTERING

21 Kan svara mot några identifierade behov Långsiktighet Tvärsektoriellt arbete Struktur för utvecklingsarbete inklusive på strategisk nivå Förbättrad förmåga till uppföljning och utvärdering Samband mellan behov, effekter och resurstilldelning

22 Två förenliga perspektiv Systemperspektivet - Effektivisering av offentligt finansierad verksamhet - Minska gap - Metodutveckling och innovation - Frigöra och omfördela resurser - Välfärdens finansiering Mänskliga perspektivet - Tillgodose behov - Minska ojämlikheter - Kompensera riskgrupper - Maximera alla individers potential

23 Mål för sociala investeringar i Örebro kommun Stimulera till nytänkande, ta vara på innovativa idéer Möjlighet att genomföra tidiga insatser Motverka utanförskap och framtida kostnader Gränsöverskridande samverkan se bortom stuprören! Ställa om organisationen från reaktiv till proaktiv Satsningar med positivt utfall in i ordinarie verksamhet orebro.se

24 Sociala investeringar vs. förebyggande insatser Vad är skillnaden mellan sociala investeringar och vanliga förebyggande insatser? Högre krav på gränsöverskridande samverkan Forskning och evidens som grund Satsningar konstruerade för uppskalning avgränsning krävs! Stort fokus på utvärdering och uppföljning Återföringsmodellen orebro.se

25 Sociala investeringar ett nytt arbetssätt Tvärsektoriella analyser av verksamheten Vilka resultat och vilka gap har man givet tillgänglig kunskap? Välja insatser som kan bidra till att förbättra resultaten Hur stimulerar man förslag på nya insatser? Hur bedömer man eventuell tillgänglig evidens och hur designar man en insats som fungerar i den lokala praktiken? Bedöma vilken effekt en ny insats kan medföra för målgruppen Effekt på lång sikt och vad är värdet i ekonomiska termer? Strukturerat genomförande Tydliga ramar och kontinuerlig projektstyrning Följa upp och utvärdera en satsning Görs det som bestämts, nås alla i målgruppen och vilken effekt gav det? Hur förhåller sig effekten till ett kontrollalternativ? Uppskalning/implementering i ordinarie verksamhet Lyckade satsningar ska ersätta (eller komplettera) ordinarie verksamhet.

26 Sociala investeringar kräver organisation Ett tvärsektoriellt perspektiv i utvecklingsarbetet Motvikt till en mer stuprörsorganiserad driftsorganisation. Avsättning av finansiella medel för att driva utvecklingsarbete Medel som kan användas verksamhetsöverskridande lyfter upp risk i utvecklingsarbetet från enhetsnivå till organisationsnivå.

27 Vilken organisation?

28 Jonsson & Jannesson, 2015, Organisering och styrning av sociala investeringar

29 Organisationsstruktur Processägare - Ekonomidirektör Beredningsgrupp - Uppdrag: bereda inkomna ansökningar, hantera halvårsrapporter. Utvärderingsteam - Uppdrag: beräkningar av kostnader och effekter, uppföljning och utvärdering. Analysgrupp - Uppdrag: utskott under utvärderingsteam. Utdata kartlägga och analysera data och statistik, samt kostnadsuppgifter. orebro.se

30 Organisationsstruktur forts. Workshopgrupp - uppdrag: fokus behovsinventering och identifiering, förslag på satsningar. Referensgrupp - uppdrag: frågeställningar rörande forskning och evidens kopplat till utvärdering. Politisk styrgrupp - uppdrag: politisk styrning, lägger fram prioriterade områden, bedömer och godkänner ansökningar för vidare beslut, prioritering om flertal ansökningar. Beslutsinstans - Kommunstyrelsen (på delegation från Kommunfullmäktige) orebro.se

31

32

33

34

35 LOGIKMODELL

36

37 Hur utvärdera?

38 Varför effektutvärdering? Insats startar Effekt Utan insats

39 Identifiera utmaningar vad är (egentligen) behovet? Identifierade utmaningar Svårigheter med föräldrars attityd till utredningar och ovilja att acceptera erbjudanden av nödvändiga stödinsatser eller vidare utredningar, trots att behovet ofta är tydligt. Förskolebarn uppvisar tydliga signaler på att särskilt stöd kommer behövas i skolan. Barn kommer till grundskolan med svårigheter som inte upptäckts på grund av att de dolts av brister i svenska språket. Barn uppvisar utredda och icke utredda svårigheter av social och pedagogisk karaktär. Socialförvaltningen har höga kostnader för vård- och behandlingsinsatser till framför allt ungdomar i området. Föräldrar befinner sig utanför arbetsmarknaden. Barn saknar aktiviteter utanför skoltid och har exempelvis inte tillgång till fritidshem. orebro.se

40 Exempel från Örebro, utvärderingsplan

41 Exempel på utvärdering Servicetrainee Norrköping Andel kvinnor (september 2012) Medelantal barn per hushåll (september 2012) Medelålder för vuxna (september 2012) Minskning antalet hushåll med ekonomiskt bistånd Projektgrupp (30 personer) Liten jämförelsegr upp (30 personer) 53% 47% 46% 2,19 2,56 2,44 37,10 37,50 41,33 74 % 20 % 30 % Stor jämförelsegr upp (394 personer)

42 Verktyg för uppföljning och utvärdering av sociala investeringar

43 Satsningar i Örebro kommun 5 satsningar beslutade för drygt 20 miljoner kronor Samverkan för teckenspråkiga Tvärkompetensteam på familjecentralen i Oxhagen Specialpedagogisk kompetensutveckling El Sistema på Hagaskolan och förskolan Blåmesen NP-samverkan orebro.se

44

45 Typer av sociala investeringar Läs mer om modeller för sociala investeringar på följande länk

46 A social investment is an early or preven+ve interven+on that is expected to result in be/er outcomes and lower costs for the public sector (and society) Early and preven5ve social interven5ons Social investment Regular early and preven5ve social interven5ons Social investment funds Public Private

47 Investor Internal fund Outcomes guarantor Service provider Target group

48 A social investment is an early or preven+ve interven+on that is expected to result in be/er outcomes and lower costs for the public sector (and society) Early and preven5ve social interven5ons Social investment Regular early and preven5ve social interven5ons Social investment funds Social investment instruments Public Private Sociala u9alls- kontrakt (SIB) Social outcomes bonds

49 Sociala investeringsfonder och sociala investeringsinstrument Läs mer om modeller för sociala investeringar på följande länk

50 Internationellt

51 Målet för hösten 2015 är att utveckla ett utfallskontrakt för placerade barn Socialt uballskontrakt Investerare Garant Intermediär Placerade barn ARBETSMATERIAL 51 Målgrupp hep://play.quickchannel.com/qc/create/mainshow.asp? PRODUCER_ID=ability107&FOLDERNAME= _1050_ability107&STARTTIME=3111

53 Sammanfattning mål, metoder och resultat Bättre formulerade mål utifrån identifierade behov Metoder för att göra behovsanalyser, framtagande av insatser, uppföljning och utvärdering Framtagning och spridning av faktiska resultat Vilja till och systematik för att organisera gemensam/tvärsektoriell ledning och styrning Intresse för och ansvarsutkrävande baserat på resultat och välgrundade beslutsunderlag

54 Diskussion relevans för regionala nivån? Bekant beskrivning? Möjliga roller? Särskilda kompetenser eller kapaciteter som regionala nivån kan bidra med? Hinder?

55 Möjliga utgångspunkter för en regions arbete med sociala investeringar Utveckla den interna verksamheten och förbättra verksamhetsöverskridande analys och insatser som kopplar ihop exempelvis primärvårdsnivån med specialiserade insatser. Utifrån identifierade behov stimulera alternativa utförare/sociala entreprenörer Ge metod- och eventuellt finansieringsstöd till kommuners arbete med sociala investeringar. Metodstöd kan handla om att bidra med analys och data samt träning i bedömning och utvärdering. I samverkan med kommuner identifiera hur man kan göra gemensamma satsningar för förbättrade resultat och minskade kostnader för båda huvudmännen. Identifiera framgångsrika sociala investeringsprojekt i enskilda kommuner och bidra till uppskalning och spridning till övriga kommuner.