Varför studera risk och osäkerhet? Finns det en skillnad mellan risk och osäkerhet? Riskerna har tilltagit i jordbruket

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Varför studera risk och osäkerhet? Finns det en skillnad mellan risk och osäkerhet? Riskerna har tilltagit i jordbruket"

Transkript

1 Risk, osäkerhet och beslutsteori (riski ja päätösteoria) (kapitel 8 i Doll och Orazem behandlar beslutsteori och risk) (NEDAN ROST PÅ VETE, RUOSTE VEHNÄLLÄ) Varför studera risk och osäkerhet? Beslutsfattande då företagaren står inför risk innebär att man minskar oförutsedda förluster Päätöksenteko kun yrittäjä kohtaa riskin tarkoitta, että pienennetään ennakoimatonta tappiota. Risk har blivit ett populärt tema inom forskningen Riskerna har tilltagit i jordbruket Tilltagande volatilitet hos produktpriser och insatspriser (tuotteiden ja tuotantopanosten hintojen lisääntynyt hintavolatiliteetti) Prissvängningarna (hintavaihtelut) beror dels på biologiska och väderleksorsaker (sääsyyt), dels på allt mer integrerade världsmarknader. Produktionsprocessen från råvara till färdig produkt är lång vilket innebär att det tar tid att anpassa sig (tuotantoprosessi kestää kauan) Förändringar kräver ofta att hela livsmedelkedjan måste anpassa sig (jmf. importstopp till Ryssland 2014) Finns det en skillnad mellan risk och osäkerhet? 1. Risk har förknippats med sannolikhet där det föreligger a priori information (riski on olemassa ennakkotieto) t. ex. utgående från historiskt data (t.ex. nederbörd) 2. Osäkerhet det finns ingen förhandsinformation (ei ole ennakkotietoa) utan en händelse uppstår utan att man anat det, t.ex. Rysslands importförbud av livsmedel

2 Typer av risk (1) 1. Produktionsrisk (tuotantoriski) 2. Prisrisk eller marknadsrisk (hintariski tai markkinariski) 3. Finansiell risk (rahoituksellinen riski) 4. Teknologisk risk 5. Risk för olyckor (onnettomuudet) 6. Risk förknippad med institutionella förhållanden (institutionaalinen riski) o o o Produktionsrisk Växlingar i väderlek (nederbörd, temperatur, hagel, frost, torka, översvämningar etc.) (säävaihtelu, sadanta, lämpötila, rakeet, halla, kuivuus, tulvat jne.) Växtsjukdomar, insekter och ogräs (taudit, tuholaiset, rikkaruohot) t.ex. bladlöss (kirvat), rapsbagge (rapsikuoriainen), bladmögel (perunarutto) etc. Djursjukdomar (eläintaudit), t.ex. salmonella, svinfeber, Schmallenbergvirus, mul- och klövsjuka, (suu- ja sorkkatauti), juverinflamation (utaretulehdus), Newcastlesjuka (Newcastlen tauti), afrikansk svinpest (afrikkalainen sikarutto) mm. Prisrisk eller marknadsrisk (hintariski tai markkinariski) Växlingar i producentpriserna (tuottajahintojen vaihtelut) Växlingar i producentpriserna, producentpriserna på brödvete (leipävehnä) i EU-länder (TIKE) TIKE Växlingar i priserna på produktionsinsatser (tuotantopanosten hintavaihtelut) Källa: Tike 2

3 Prisindex på spannmål och oljeväxter aug aug 2014 (Internationella spannmålsrådet, använd 17 augusti Växlingar i producentpriserna, producentpriserna på nötkött Pris för slaktkroppar av tjur (klass O2) (sonni) (vänster) och svinkött. Pris för slaktkroppar av gödsvin (klass E) (lihasika) i EU- länder (höger) (TIKE) TIKE: Källa: Tike Producent priserna på mjölk januari juli 2014 tike Tike (Prisrisk ) Också producentpriset å mjölk varierar: Prisfluktuationerna ökar (Prisrisk ) Prissvängningar verkar bli allt viktigare att beakta, producentpriserna fluktuerar mer än tidigare Riskgardering viktig, t.ex. genom prissäkring terminskontrakt Olika riskhanteringsinstrument utvecklas på olika håll i världen, t.ex. försäkringar mot stora inkomstminskningar, t.ex. i Kanada Diskuteras även som en möjlighet i CAP reformen 3

4 Utvecklingen av jordbrukets producentpriser (tuottajahinnat) och priset på produktionsinsatser (tuotantopanokset) 2010=100, 1/2010 6/2014 enligt statistikcentralen (tilastokeskus) Finansiell risk (rahoituksellinen riski) Framtida räntor på lån kan stiga (korot voivat nousta) Belåningsvärdet för säkerheten kan sjunka (vakuuden arvo voi laskea) Om verksamhetens förmåga att frambringa kassaflöden samtidigt sjunker kan förmågan att amortera lån minska (toiminnan kassavirta voi heikentyä ja kyky lyhentää velkaa voi pienentyä ) Enligt Statistikcentralen sjönk inköpspriserna på produktionsmedel inom jordbruket med 1,8 procent under andra kvartalet 2014 jämfört med året innan. Euriborränta, Finland Bank EuriboR ränta , wikipedia vuoden korko (punainen), (http://www.suomenpankki.fi/), använd kuukauden korko (sininen) ja viikon korko (vihreä). (http://fi.wikipedia.org/wiki/euribor) använd Åkerpriset enligt Köpeskillingsstatistik över fastigheter , Lantmäteriverket ( Kiinteistöjen kauppahintatilasto Maanmittauslaitos) Belåningsvärdet på säkerhet fluktuerar på samma sätt (vakuusarvo vaihtelee samalla tavalla) Teknologisk risk Förändringar i teknologi och i produktionsmetoder. (nya maskiner, nya sorter och raser etc.) En teknologi kan bli föråldrad eller omodern (teknologia voi vanhentua) Foto. John Sumelius 4

5 Risk för olyckor (onnettomuudet), eldsvådor (tulipalot) Olyckor bland europeiska lantbruksarbetare med mer än tre dagars sjukfrånvara per personer anställda (EUROSTAT, 2005; Spirgys et al., 2005; Mikheev,2004, ref Pyykkönen 2012): Land Antal olyckor per anställda EU Danmark 154 Finland 535 Sverige 119 Förenade kungadömena (UK) 194 Norge 262 Litauen (Liettua) 24 Ryssland 72 Risk förknippad med institutionella förhållanden (institutionaalinen riski) Förändringar i lantbrukpolitik eller lagstiftning som kan inträffa (t. ex. de förändringar som berör artikel 141 och 142 i anslutningsfördraget till Europeiska Unionen) (esim. artiklat 141 ja 142 Suomen Euroopan unionin koskevassa liittymissopimuksessa). Ett annat exempel är EU:s hälsogranskning och avskaffandet av mjölkkvoterna år 2015 (toinen esimerkki on EU:n terveystarkistus ja maitokiintiöiden poistaminen v. 2015) Beslutsteori (päätösteoria) Jordbrukaren skaffar information för att bemöta risk Maanviljelijä hankkii tietoa kohdatakseen riskiä. Beskrivningen av besluten tidigare på kursen har utgått ifrån att produktionen och priserna är kända. Detta gäller ofta inte. Det är ofta svårt att prognosticera vilka priser som gäller då produkten är färdig. Aiempi tuotantopäätösten käsittely kurssilla on lähtenyt olettamuksesta, että tuotanto ja hinnat ovat tunnettuja. Osäkerhet och risk Osäkerhet (epävarmuus) => en situation då priser och produktionen inte är kända med säkerhet Risk => de nackdelar (haitat) som följer av osäkerhet. 5

6 Man skiljer på osäkerhet och risk mellan kända och okända sannolikheter (Voidaan tehdä eroja tunnettujen ja tuntemattomien todennäköisyyksien välillä) 1.Kända sannolikheter (objektiva sannolikheter) baserar sig på data vilket följer en viss sannolikhetsfördelning. (objektiiviset todennäköisyydet seuraavat tunnettua todennäköisyysjakaumaa) Exempel på beslutsträd ( päätöspuu): Dessa baserar sig allmänhet på frekvenser (perustuvat yleensä frekvensseihin) (t.ex. frekvenser inom olika klasser för skördenivåer) Sk. beslutsträd kan skisseras upp för att underlätta beslut. Beslutsregler utgående från det tidigare exempel med beslutsträd (päätössäännöt aikaisemman päätöspuuesimerkin perusteella): 1. Maxi-min: maximera minimi nettointäkterna. I exemplet Maxi-max: maximera de maximala nettointäkterna. I exemplet Gör val på basen av det mest sannolika resultatet. I exemplet 580. Exempel på förväntad vinst (odotettu voitto) och beslutskriterier (päätöskriteerit) Rasmussen(2011) Antag att jordbrukaren kan välja med att producera två olika odlingsväxter (viljelykasvit), antingen A (vete) eller B (raps) på sammanlagt 100 ha. Antag att vi har två olika möjliga scenarier för priserna, antingen höga eller låga (kaksi mahdollista hintaskenaariota, korkeita tai matalia) Antag att vi har tre olika möjliga väder under växtperioden (kasvukausi), gott, medelmåttigt eller dåligt väder (hyvä, keskinkertainen tai huono sää). 6

7 Sannolikheterna (todennäköisyydet): Höga priser 55 %, låga priser 45 % Höga priser=> priset på A är 200 MU och på B 600 MU. Låga Priser =>priset på A är 100 MUoch på B 200 MU Väder => bra väder 25%, medelmåttigt 50% och dåligt 25% Bra väder=> A 10 ton/ha och B 8 ton/ha Medel. => A 6 ton/ha och B 4 ton/ha Dåligt => A 3 ton/ha och B 0 ton/ha Förväntade värden (odotusarvoja) Förväntat pris A =(0,55*200+0,45*100)= 155 Förväntat pris B =(0,55*600+0,45*200)= 420 Förväntad skörd A = (0,25*10+0,50*6+0,25*3) = 625 Förväntad skörd B = (0,25*8+0,50*4+0,25*0) = 400 En jämförelse av A och B exceltabell, Rasmussen, S En jämförelse av produktionen av A och B: Piser Höga Låga Förväntad (Odotettu) Väder Gott Medel- Dåligt Gott Medel- Dåligt måttigt måttigt Tillstånd s1 s2 s3 s1 s2 s3 Sannolikhet 0,1375 0,275 0,1375 0,1125 0,225 0,1125 (Todennäköisyys) Odlingsväxt A Totalintäkter (kok.tuotto Kostnader (kustannus Vinst (voitto) Odlingsväxt B Totalintäkter (kok.tuotto Kostnader (kustannus Vinst (voitto) Pris A 155 Pris B 420 Skörd A 6,25 Skörd B 4 Beslutsregler i detta fall: Val utgående från a) det mest sannolika resultatet. I exemplet ger B en förväntad vinst på MU medan A ger endast MU b) Maxi-min kriteriet den högsta möjliga förlusten. I exemplet ger B också den högsta möjliga förlusten på MU (med sannolikheten 0,25) => om företaget kan gå i konkurs eller det föranleder andra drastiska problem är bet bättre att välja A vilket ger en förlust på MU varje 8 år C) Maxi-max kriteriet => välj B vilket kan ge Mu i vinst (en risktagare förderar detta) 7

8 En jämförelse av A och B exceltabell, Rasmussen, S En jämförelse av produktionen av A och B: Piser Höga Låga Förväntad (Odotettu) Väder Gott Medel- Dåligt Gott Medel- Dåligt måttigt måttigt Tillstånd s1 s2 s3 s1 s2 s3 Sannolikhet 0,1375 0,275 0,1375 0,1125 0,225 0,1125 (Todennäköisyys) Odlingsväxt A Totalintäkter (kok.tuotto Kostnader (kustannus Vinst (voitto) Odlingsväxt B Totalintäkter (kok.tuotto Kostnader (kustannus Vinst (voitto) Pris A 155 Pris B 420 Skörd A 6,25 Skörd B 4 1. Kända sannolikheter... Mått för att mäta spridningen (hajonta), t. ex. varians (varianssi), standardavvikelse (keskihajonta) eller variationsvidd (variaatioväli) ger underlag för att kvantitativt bedöma storleken på risken. Varians för ett sampel = (otosvarianssi) å n 2 (xi - x) i=1 n-1 2. Okända sannolikheter (tuntemattomat todennäköisyydet) Osäkerhet innebär att sannolikheterna är okända. Epävarmuus tarkoittaa sitä, että todennäköisyydet ovat tuntemattomia. Beslutsfattaren kan förlita sig på subjektiva sannolikheter (eget omdöme) eller grunda beslutsprocessen på en objektiv osäkerhet. Päätöksentekijä voi luottaaa subjektiivisiin todennäköisyyksiin (oma harkinta) tai luottaa objektiviseen epävarmuuteen. Kända sannolikheter (1) Följer en viss sannolikhetsfördelning (todennäköisyysjakauma). Dessa baserar sig allmänhet på frekvenser (t.ex. frekvenser inom olika skördenivåer vid beräkning av sannolikt skördeutfall (todennäköinen satotulos) 8

9 Kända sannolikheter (2) S.k. beslutsträd (liksom i föregående exempel) kan skisseras upp för att underlätta beslut. Risken kan mätas genom sannolikhetsfördelningar, t.ex. normalfördelningen: Mått för att mäta spridningen, t ex varians, standardavvikelse eller variationsvidd ger underlag för att kvantitativt bedöma riskens storlek. n 2 ( x - x) Varians för ett sampel = å i= 1 i n -1 Väntevärde (odotusarvo) = E ( x) = m = X Statistiska mått för att värdera planeringsutfall (tilastollisia suureita suunnittelua varten (1) (fil: statsiska mått för risk) Exempel (excel): majs och sojaböna skördar i lllinois (James och Eberle, 2000) Medelvärde majsskörd: å x i n, i exemplet medelvärde för 1300 μ m = = Statistiska mått.. (2) i exemplet är medelvärdet tör sojaskörd (soijasadon keskiarvo on) 434 μ s = = 10 43,4 X i = observationer i..n, t.ex. skörd n = antal observationer 9

10 Statistiska mått.. (3) Varians för ett sampel: (otoksvarianssi) Statistiska mått.. (4) Standardavvikelse (keskihajonta) V = å i (x i - x) n Standard avvikelse s s = V För majs s m = 23,80, för soja s s = 5,66 För majs Vm= 566,67, för soja Vs=32,04 Statistiska mått.. (5) Om det statistiska materialet är normalfördelat kan man enligt standardavvikelsen för samplet (s.k. medelfel) göra vissa slutledningar med hänsyn till följande faktum: Mikäli tilastollinen aineisto on normaalisti jakautunut voidaan otoksen keskihajonnan (nk. keskivirheen) perusteella tehdä johtopäätöksiä liittyen seuraaviin seikkoihin Normalfördelningen, normaalijakauma 10

11 Statistiska mått.. (6) Ytan under sannolikhetsfunktionen för den första standardavvikelsen motsvarar 34 % av totalytan. En standardavvikelse på vardera sidan motsvarar således 68 % av utfallen eller ca två tredjedelar Mao är det sannolikt att två tredjedelar av majskördarna kommer att ligga mellan 130 +/- 23,8 bushel/acre eller mellan 106,2 och 153,8 bushel/acre Två tredjedelar av sojaskördarna ligger sannolikt mellan 43,4 +/-5,7 bushel/ha eller mellan 37,7 och 49,1 bushel/acre. Statistiska mått.. (6) suomeksi Pinta-ala todennäköisyysfunktion alapuolella vastaa ensimmäisen keskihajonnan osalta 34 % kokonaispinta-alasta käyrän alapuolella. Yksi keskihajonta kummalla puolalla keskiarvoa vastaa 68 % kaikista tuloksista eli noin kaksi kolmasosaa Ts. on todennäköistä, että kaksi kolmasosaa maissien hehtaarisadoista tulevat olemaan130 +/- 23,8 bushel/acre välillä eli 106,2 ja153,8 bushel/acre välillä Kaksi kolmasosaa soijan hehtaarisadoista sijaitsevat todennäköisesti 43,4 +/-5,7 bushel/acre välillä eli 37,7 ja 49,1 bushel/acre välillä. Statistiska mått.. (7) Ytan under sannolikhetsfunktionen för de TVÅ första standardavvikelserna motsvarar 68 % av totalytan. Med 95 % sannolikhet ligger skördarna för majs inom två standardavvikelser på vardera sidan om medelvärdet Med 95 % sannolikhet ligger skördarna för majs således i intervallet mellan 130 +/- (2*23,8) bushel/acre eller mellan 82,4 och 177,4 bushel/acre. Skördarna för soja ligger med motsvarande resonemang med 95 % sannolikhet mellan 43,4 +/- (2*5,7) bushel/acre eller mellan 32,0 och 54,8 bushel/acre. Statistiska mått.. (6) suomeksi Pinta-ala todennäköisyysfunktion alapuolella vastaa KAHDEN ensimmäisen keskihajonnan osalta 68 % kokonaispintaalasta käyrän alapuolella. 95% todennäköisyydellä, maissin hehtaarisadoista tulevat olemaan 130 +/- (2*23,8) bushel/acre välillä eli 82,4 ja 177,4 bushel/acre välillä Soijahehtaarisadot sijaitsevat 95 % todennäköisyydellä 43,4 +/- (2*5,7) bushel/acre väillä eli 32,0 ja 54,8 bushel/acre välillä 11

12 Variationskoefficient CV (Variaatiokerroin, eng. Coefficient of Variation ) CV = Standardavvikelse = Medelvärde S * 100 μ I exemplet för majs CV m = 23,8/130 *100 = 18,31 I exemplet för soja CV s = 5,66/ 43,40 * 100 = 13,04 Variationsbredd eller variationsvidd (fi. Variaatioväli, eng. Range) I exemplet är variationsvidden för majs 77 till 162 bushel acre För soja är variationsbredden på motsvarande vis 29 till 50 bushel/acre Okända sannolikheter gäller t.ex. (tuntemattomat todennäköisyydet koskee esim.) 1. Förändringar i lantbrukspolitik (muutoksia maatalouspolitiikassa) 2. Förändringar i lagstiftning (muutoksia lainsäädännössä) 3. Teknologisk förändring, föråldrad teknologi (vanhentunut teknologia) 4. Olyckor, och död (onnettomuudet ja kuolemantapaukset) Attityder till risk (asenteet riskiin) Lantbruksförtagare kan liksom andra företagare delas in i tre kategorier beträffande risk: 1.De som har riskaversion (vill undvika risker) (riskiä karttavat yrittäjät) 2.De som är riskbenägna (riskihalukkaat) 3.Riskneutrala 12

13 Attityder till risk (2) Rolf Olsson Fyra olika företagsledartyper Många individer vill undvika risker. De föredrar en säker trots liten inkomst. Dessa företagare har aversion mot risk. De satsar hellre på säkra produktionsgrenar eller säkra aktier än på potentiellt högavkastande produktionsgrenar som dock inbegriper en hög risk. Riskbenägna företagare är redo att satsa på riskfyllda alternativ som kan resultera i en högre inkomst samtidigt som sannolikheten för förlust ökar. Riskneutrala antar en position emellan dessa båda grupper. Svend Rasmussen p Expected utility model => ett sätt att införliva risk i den produktionsteoretiska modelleringen (Expected utility model => tapa ottaa huomioon riski tuotantoteoreettisessa mallinnuksessa) lantbruket (1) 1. Diversifiering (tulolähteiden monialaistumista, diversifikaatio) Lägg inte alla ägg i en korg. Inte bara en produkt Risk och försäkring (risk management and insurance model) 13

14 Diversifiering (2) Helena Hansson, Richard Fergusson och Christer Olofsson (2010), SLU Två motsatta tendenser hos svenska kommersiella lantbruksföretag 1. En del gårdar diversifierar i ökande grad, både inom och utanför lantbruket. 2. En del gårdar går inför en starkare specialisering lantbruket (4) 2. Flexibilitet hos produktionsanläggningarna (joustavuus tuotantolaitteiden kohdalla) Ger fler möjligheter att välja nya produktionsinriktningar i framtiden (antaa mahdollisuuden muuttaa tuotantosuunta). Husdjursbyggnader som kan inhysa (majoittaa) flera olika slag av djur Maskiner som inte är alltför starkt specialiserade (koneet, jotka eivät ole erikoiskoneita) lantbruket (5) 3. Försäkringar (vakuutukset) Genom försäkringar kan jordbrukaren gardera sig mot risker och olyckor Ett alternativ är att vara självförsäkrad, dvs. ha egna likvida medel tillhands ifall det sker något oväntat Utan dessa försäkringar kan missväxt (kato), brand (tulipalo) eller stormar (myrskyt) leda till att verksamheten på gården upphör Riskgarderingsinstrument (riskinhallinta instrumentteja) har börjat beaktas inom EU:s jordbrukspolitik. I USA och Canada är olika typer av försäkring mot prisfall vanliga. lantbruket (6) 4 Sprid investeringsrisken på många personer (hajota investointiriski monelle hengelle) 5. Kontrakt, kontraktsodling (sopimustuotanto) Överenskommelser om att erhålla ett pris för en specificerad produkt under en viss period. Syftet är att skydda sig mot prisrisker 14

15 lantbruket (7) 6. Derivatinstrument eller finansiella instrument = terminer, (eng. futures), optioner, Genom derivatinstrument kan man skydda sig mot prissvängningar (derivaattakeinojen kautta voidaan suojautua hintariskeiltä) Terminer = Det är en skyldighet att genomföra försäljningen/köpet till bestämt pris. Terminer delas in i forward- och futureskontrakt. I Finland är det forwardkontrakt derivatinstrument som förekommer inom lantbruket. lantbruket, Terminer och derivata instrument (8) Med hjälp av terminskontrakt på produkter kan lantbrukaren tillsammans med köparen fixera priset på en bestämd mängd vilket betyder att lantbrukaren kan skydda sig mot framtida prissänkningar. Det lönar sig inte att göra kontrakt som omfattar alltför stora mängder, t.ex. en tredjedel av skörden kan prissäkras lantbruket (9) "Ett forwardkontrakt är ett kontrakt säljaren av en vara tecknar för att låsa priset denne vill sälja till i framtiden. Vid kontraktets utgångsdatum levererar säljaren varan till den plats som bestämts i kontraktet och får det pris som tecknades i kontraktet oavsett vad marknadspriset är vid den tidpunkten" (Jordbruksverket rapport 2008:1. "terminshandel med jordbruksprodukter lantbruket (10) "Ett futurekontrakt är ett kontrakt om att köpa eller sälja en specifik vara med viss kvantitet och kvalitet till ett förutbestämt pris vid ett visst datum (i framtiden)"... Skillnaden till forwardkontrakt är att då tidpunkten infaller levereras ingen vara utan kontraktet köps eller säljs tillbaka och utfallet regleras av det pris som tecknades i kontraktet... Handel med futurekontrakt är således en "värdepappershandel" med syfte att dämpa svängnigarna på priserna på den fysiska marknaden där varan säljs (Jordbruksverket rapport 2008:1. "terminshandel med jordbruksprodukter 15

16 lantbruket (11) lantbruket (12) Terminskontrakten handlas över hela världen på regionala börser som NYSE (New York, London), CBOT (Chicago Board of Trade, futurekontrakt sedan 1865), RMX (Tyskland) och CME (USA) Optioner ger innehavaren rättigheten, men inte skyldigheten, att i en i framtiden bestämd tidsperiod eller tidpunkt köpa eller sälja den underliggande tillgången. Optioner är ett kontrakt att köpa ett visst futurekontrakt till ett visst pris. Optioner har länge förekommit t.ex. i USA lantbruket (13) Mer om derivatinstrument: - Jordbruksverket rapport 2008:1. "Terminshandel med jordbruksprodukter - Agronomics affärsinformation för lantbrukare - Råvaruterminer för jordbruksprodukter. Kandidatavhandling, HU, Inst. för ekonomi Kasper Lindroos. 16

Varför studera risk och osäkerhet? Finns det en skillnad mellan risk och osäkerhet? Riskerna har tilltagit i jordbruket

Varför studera risk och osäkerhet? Finns det en skillnad mellan risk och osäkerhet? Riskerna har tilltagit i jordbruket Risk, osäkerhet och beslutsteori (riski ja päätösteoria) (kapitel 8 i Doll och Orazem behandlar beslutsteori och risk) (NEDAN ROST PÅ VETE, RUOSTE VEHNÄLLÄ) Varför studera risk och osäkerhet? Beslutsfattande

Läs mer

Terminshandel med jordbruksprodukter

Terminshandel med jordbruksprodukter Terminshandel med jordbruksprodukter en kortversion Argentina, Brasilien, Indien, Kina, Ryssland och Ukraina Terminshandel erbjuder jordbrukets producenter möjligheter att prissäkra det som produceras

Läs mer

Riskanalys och riskhantering i växtodlingsföretag

Riskanalys och riskhantering i växtodlingsföretag Riskanalys och riskhantering i växtodlingsföretag Alnarp 2014-11-19 1 Finansiär Vilka vi är som genomfört projektet Carl Johan Nilsson, HIR Malmöhus Patrick Petersson, HIR Malmöhus Håkan Rosenqvist 2 Varför

Läs mer

TERMINSHANDEL FÖR ATT HANTERA PRISRISKEN INOM SPANNMÅLSODLINGEN - BEGREPP OCH EXEMPEL. Vasa, 10 november 2009. Rikard Korkman, ombudsman SLC

TERMINSHANDEL FÖR ATT HANTERA PRISRISKEN INOM SPANNMÅLSODLINGEN - BEGREPP OCH EXEMPEL. Vasa, 10 november 2009. Rikard Korkman, ombudsman SLC TERMINSHANDEL FÖR ATT HANTERA PRISRISKEN INOM SPANNMÅLSODLINGEN - BEGREPP OCH EXEMPEL Vasa, 10 november 2009 Rikard Korkman, ombudsman Kurs: Marknadsföra spannmål Lantbrukssällskapets utbildningsprojekt

Läs mer

Greppa marknaden-för en lönsammare växtodling. Marknadsinformation

Greppa marknaden-för en lönsammare växtodling. Marknadsinformation Greppa marknaden-för en lönsammare växtodling Marknadsinformation Rikard Korkman, () 27.1. 2011 Veteprognosens utveckling, milj.ton, källa:igc 700 600 500 400 300 Produktion Konsumtion Lager 200 100 0

Läs mer

Terminshandel med jordbruksprodukter

Terminshandel med jordbruksprodukter Terminshandel med jordbruksprodukter översikt Rapport 2008:1 Foto: Mats Pettersson Terminshandel med jordbruksprodukter översikt Utredningsenheten 2008-01-28 Referens Anna Clarin 036-15 50 15 Börje Karlsson

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter januari 2015

Priser på jordbruksprodukter januari 2015 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2015-01-30 Priser på jordbruksprodukter januari 2015 Sammanfattning: Avräkningspriserna på nötkött både i Sverige och EU har stigit under den senaste månaden. Påverkan

Läs mer

Del 9 Råvaror. Strukturakademin. Strukturakademin. Strukturinvest Fondkommission

Del 9 Råvaror. Strukturakademin. Strukturakademin. Strukturinvest Fondkommission Del 9 Råvaror 1 Innehåll 1. Att investera i råvaror 2. Uppkomsten av en organiserad marknad 3. Råvarumarknadens aktörer 4. Vad styr råvarupriserna? 5. Handel med råvaror 6. Spotmarknaden och terminsmarknaden

Läs mer

Påbyggnad/utveckling av lagen om ett pris Effektiv marknad: Priserna på en finansiell marknad avspeglar all relevant information

Påbyggnad/utveckling av lagen om ett pris Effektiv marknad: Priserna på en finansiell marknad avspeglar all relevant information Föreläsning 4 ffektiva marknader Påbyggnad/utveckling av lagen om ett pris ffektiv marknad: Priserna på en finansiell marknad avspeglar all relevant information Konsekvens: ndast ny information påverkar

Läs mer

Hur hantera prisrisken inom spannmålsförsäljning med terminshandel?

Hur hantera prisrisken inom spannmålsförsäljning med terminshandel? Hur hantera prisrisken inom spannmålsförsäljning med terminshandel? Gästföreläsning 9.10.2014 MAL 5-kursen, Institutionen för ekonomi på Agroforstvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet Rikard

Läs mer

Lars Öhman Kungs Starby Stavlösa Sådd på Kungs Starby, Vadstena våren 1917 Vältning på Stavlösa,Stallsskiftet 1953 Stavlösa Mejeriskiftet 1953 RISKER Ekonomiska risker Tekniska risker Arbetskraft

Läs mer

Agenda. Vete CBOT 1973 - Partnerskap Alnarp den 19 mars

Agenda. Vete CBOT 1973 - Partnerskap Alnarp den 19 mars Agenda Nya förutsättningar på spannmålsmarknaden Hur arbetar Lantmännen med spannmålshandel idag? Lantmännens terminsavtal och övriga produkter inom spannmålshandeln Partnerskap Alnarp den 19 mars MATIF

Läs mer

Riskhantering med spannmål. Risk management with grain

Riskhantering med spannmål. Risk management with grain Riskhantering med spannmål terminshandel som instrument Risk management with grain futures as an instrument Gustaf Larsson Självständigt arbete 10 hp Grundnivå, G1E Lantmästare - kandidatprogram Självständigt

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter maj 2015

Priser på jordbruksprodukter maj 2015 9-01 9-23 9-45 2010-14 2010-36 2011-06 2011-28 2011-50 2012-20 2012-42 2013-12 2013-34 2014-04 2014-26 2015-07 2015-18 2014-17 2014-20 2014-23 2014-26 2014-29 2014-32 2014-35 2014-38 2014-41 2014-44 2014-47

Läs mer

Warranter En investering med hävstångseffekt

Warranter En investering med hävstångseffekt Warranter En investering med hävstångseffekt Investerarprofil ÄR WARRANTER RÄTT TYP AV INVESTERING FÖR DIG? Innan du bestämmer dig för att investera i warranter bör du fundera över vilken risk du är beredd

Läs mer

Del 1 Volatilitet. Strukturakademin

Del 1 Volatilitet. Strukturakademin Del 1 Volatilitet Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är volatilitet? 3. Volatility trading 4. Historisk volatilitet 5. Hur beräknas volatiliteten? 6. Implicit volatilitet 7. Smile

Läs mer

Marknadsmässig Spannmålshandel. Arvid Posse & Daniel Jönsson SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE VID LTJ-FAKULTETEN. Lantmästarprogrammet

Marknadsmässig Spannmålshandel. Arvid Posse & Daniel Jönsson SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE VID LTJ-FAKULTETEN. Lantmästarprogrammet SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE VID LTJ-FAKULTETEN Lantmästarprogrammet 10 hp Marknadsmässig Spannmålshandel Fakulteten för Landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap Arvid Posse & Daniel Jönsson 2010

Läs mer

Bostadsindex Finansiella Produkter

Bostadsindex Finansiella Produkter 1 Bostadsindex Finansiella Produkter Magnus Olsson Juni 2010 Agenda NASDAQ OMX och index Omvärlden vad händer Vad bygger en ny marknad Produkter baserade på HOX några exempel 2 NASDAQ OMX och Index NASDAQ

Läs mer

Marknadsöversikt. 11 och 12.6. 2013 Greppa marknadenprojektet. Rikard Korkman, ombudsman, SLC

Marknadsöversikt. 11 och 12.6. 2013 Greppa marknadenprojektet. Rikard Korkman, ombudsman, SLC Marknadsöversikt 11 och 12.6. 2013 Greppa marknadenprojektet Rikard Korkman, ombudsman, SLC 1 Innehåll Titta bakåt (priskurvor, vad kan man utläsa) Titta framåt (terminspriser, höstens 2013 priser, förkalkyl)

Läs mer

prissäkring av jordbruksprodukter Prissäkring av jordbruksprodukter

prissäkring av jordbruksprodukter Prissäkring av jordbruksprodukter Prissäkring av jordbruksprodukter Prissäkring av jordbruksprodukter I ett lantbruk produceras och förbrukas råvaror. Svängningar i marknadspriset för olika slags råvaror kan skapa ovisshet om framtida

Läs mer

Marknadsråd ägg 2012-10-24

Marknadsråd ägg 2012-10-24 Marknadsråd ägg 2012-10-24 Jan-jul 2012 ökade den svenska konsumtionen av ägg med nästan 9 %. Produktionen ökade med knappt 5 % medan importen ökade med knappt 5 % och exporten minskade med drygt 3 %.

Läs mer

Västankvarn Fältdag 2013

Västankvarn Fältdag 2013 Västankvarn Fältdag 2013 Handelsbanken har verksamhet i 24 länder Sverige (461) Danmark (55) Finland (45) Norge (49) Nederländerna (15) Storbritannien (155) Handelsbankens företagsfilosofi Starkt decentraliserad

Läs mer

EU-barometern hösten 2014 Europeiska lantbrukare lider av en svår situation

EU-barometern hösten 2014 Europeiska lantbrukare lider av en svår situation EU-barometern hösten 214 Europeiska lantbrukare lider av en svår situation EU:s lantbrukslönsamhetsindex hösten 214 (The multi-national farmers confidence index) är ett gemensamt Europeiskt lönsamhetsindex

Läs mer

Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken. 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola

Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken. 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola Politiska reformerna MacSharry 1992 från prisstöd till direkt inkomststöd Agenda 2000 bl.a. slaktbidrag, extensifieringsersättning

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Måste vi räkna med att marknaderna för spannmål och oljeväxter blir turbulenta även framöver?

Bibliografiska uppgifter för Måste vi räkna med att marknaderna för spannmål och oljeväxter blir turbulenta även framöver? Bibliografiska uppgifter för Måste vi räkna med att marknaderna för spannmål och oljeväxter blir turbulenta även framöver? Författare Svensson H. Utgivningsår 8 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet

Läs mer

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR 3. 2014 FRÅN LRF MJÖLK

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR 3. 2014 FRÅN LRF MJÖLK Mjölkekonomirapport FRÅN LRF MJÖLK NR 3. 2014 Sammanfattning Mjölkföretagens ekonomi och likviditetssituation kan komma att bli problematisk under kommande månader. Perioden med höga avräkningspriser varade

Läs mer

FÖRORD. Ett varmt tack riktas till: Mikael Rubin, Handelsbanken Malmö. Mats Eriksson BM Agri. Christer Yrjas Hushållningssällskapet Kristianstad

FÖRORD. Ett varmt tack riktas till: Mikael Rubin, Handelsbanken Malmö. Mats Eriksson BM Agri. Christer Yrjas Hushållningssällskapet Kristianstad FÖRORD Lantmästarprogrammet är en tvåårig universitetsutbildning vilken omfattar 120 högskolepoäng (hp). En av de obligatoriska delarna i denna utbildning är att genomföra ett eget arbete som ska presenteras

Läs mer

Miniterminer. Prissäkring för dig som är lantbrukare

Miniterminer. Prissäkring för dig som är lantbrukare Miniterminer Prissäkring för dig som är lantbrukare SEB:s Miniterminer minskar din osäkerhet kring framtida inköp och försäljning av råvaror används för prissäkring av spannmål, oljeväxter och drivmedel

Läs mer

PTK Rådgivningstjänst funktion och hur råden tas fram

PTK Rådgivningstjänst funktion och hur råden tas fram Datum 2010-04-08 PTK Rådgivningstjänst funktion och hur råden tas fram 1. Bakgrund PTK Rådgivningstjänst hjälper dig att säkerställa att du har ett pensionssparande och ett försäkringsskydd som motsvarar

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:4

Policy Brief Nummer 2013:4 Policy Brief Nummer 2013:4 Varför är vissa bönder mer effektiva än andra? I denna studie undersöker vi effektiviteten inom svenskt jordbruk på gårdsnivå. Vi visar hur jordbrukarnas egenskaper och egenskaper

Läs mer

GMO på världsmarknaden

GMO på världsmarknaden GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest

Läs mer

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar Del 16 Kapitalskyddade placeringar Innehåll Kapitalskyddade placeringar... 3 Obligationer... 3 Prissättning av obligationer... 3 Optioner... 4 De fyra positionerna... 4 Konstruktion av en kapitalskyddad

Läs mer

Elmarknadsrapport Q3-14

Elmarknadsrapport Q3-14 Svängiga väderprognoser Under veckan som gått har vi haft mycket osäkra prognoser som svängt varannan dag. Orsaken till detta är att vi inte har haft något stabilt högtryck över södra Europa vilket har

Läs mer

Del 18 Autocalls fördjupning

Del 18 Autocalls fördjupning Del 18 Autocalls fördjupning Innehåll Autocalls... 3 Autocallens beståndsdelar... 3 Priset på en autocall... 4 Känslighet för olika parameterar... 5 Avkastning och risk... 5 del 8 handlade om autocalls.

Läs mer

HUR KAN JAG ANVÄNDA ETF:ER SOM ETT KOMPLEMENT TILL MIN VANLIGA AKTIEPORTFÖLJ?

HUR KAN JAG ANVÄNDA ETF:ER SOM ETT KOMPLEMENT TILL MIN VANLIGA AKTIEPORTFÖLJ? HUR KAN JAG ANVÄNDA ETF:ER SOM ETT KOMPLEMENT TILL MIN VANLIGA AKTIEPORTFÖLJ? OM ETFSVERIGE.SE Lanserades i april 2009 ETFSverige.se är Sveriges första innehållssajt som enbart fokuserar på Exchange Traded

Läs mer

Greppa marknaden-för en lönsammare växtodling. Marknadsinformation

Greppa marknaden-för en lönsammare växtodling. Marknadsinformation Greppa marknaden-för en lönsammare växtodling Marknadsinformation Rikard Korkman, () 28.10. 2010 - Svenska lantbruksproducenternas centralförbund Marknadsutvecklingen sedan kursstarten i juni -10 Efter

Läs mer

Guide om spannmålshandel. kontraktsodling

Guide om spannmålshandel. kontraktsodling Guide om spannmålshandel och kontraktsodling Namnet på den publikationen: Guide om spannmålshandel och kontraktsodling Utgivare: Spannmålsbranchens samarbetsgrupp Foto: MMM:s bildarkiv, Jukka Virolainen,

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.7.2012 SWD(2012) 197 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

36 Säkringsredovisning

36 Säkringsredovisning Säkringsredovisning, Avsnitt 36 339 36 Säkringsredovisning 36.1 BFN R 7 Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta BFN R 7 Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta trädde i kraft

Läs mer

POLICY FÖR KRAFTHANDELSVERKSAMHETEN INOM VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN SAMT OPERATIONELL STRATEGI FÖR FINENSIELL KRAFTHANDEL

POLICY FÖR KRAFTHANDELSVERKSAMHETEN INOM VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN SAMT OPERATIONELL STRATEGI FÖR FINENSIELL KRAFTHANDEL VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING POLICY FÖR KRAFTHANDELSVERKSAMHETEN INOM VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN SAMT OPERATIONELL STRATEGI FÖR FINENSIELL KRAFTHANDEL FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-12-17,

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 16

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 16 Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimyndigheten och Energimarknadsinspektionen (Ei). Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Wall Street har ingen aning om hur dåligt det är därute. Ingen aning! Ingen aning! Dom är idioter! Dom förstår ingenting! Jim Cramer, programledare CNN (tre veckor före finanskrisen) Grundkurs i nationalekonomi,

Läs mer

VÄSENTLIG INFORMATION AVSEENDE CERTIFIKAT MINI FUTURE SHORT

VÄSENTLIG INFORMATION AVSEENDE CERTIFIKAT MINI FUTURE SHORT VÄSENTLIG INFORMATION AVSEENDE CERTIFIKAT MINI FUTURE SHORT Hur ska jag använda detta dokument? Detta dokument förser dig med information om väsentliga egenskaper och risker för en investering i Certifikat

Läs mer

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB Hur ser marknaden ut inför skörd 2013 Anders Pålsson HIR Malmöhus AB HIR Marknadsbrev Kort, koncis och oberoende marknadsinformation Bevakar svensk och internationell marknad Ger konkreta råd Cirka 40

Läs mer

Del 4 Emittenten. Strukturakademin

Del 4 Emittenten. Strukturakademin Del 4 Emittenten Strukturakademin Innehåll 1. Implicita risker och tillgångar 2. Emittenten 3. Obligationer 4. Prissättning på obligationer 5. Effekt på villkoren 6. Marknadsrisk och Kreditrisk 7. Implicit

Läs mer

Laboration 1. i 5B1512, Grundkurs i matematisk statistik för ekonomer

Laboration 1. i 5B1512, Grundkurs i matematisk statistik för ekonomer Laboration 1 i 5B1512, Grundkurs i matematisk statistik för ekonomer Namn:........................................................ Elevnummer:.............. Laborationen syftar till ett ge information

Läs mer

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR 2. 2014 FRÅN LRF MJÖLK

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR 2. 2014 FRÅN LRF MJÖLK Mjölkekonomirapport FRÅN LRF MJÖLK NR 2. 2014 Sammanfattning Globalt lägre mjölkpriser har lett till att det genomsnittliga svenska avräkningspriset har sjunkit under maj månad. Avräkningen ligger fortfarande

Läs mer

En aktuaries synpunkter på könsneutrala premier

En aktuaries synpunkter på könsneutrala premier En aktuaries synpunkter på könsneutrala premier Erland Ekheden erland@math.su.se och försäkringsmatematik Stockholms universitet Bakgrund Introduktion Vi aktuarier har levt i Sus och Dus de senaste åren...

Läs mer

F Ö R U T F Ö R A N D E A V O R D E R

F Ö R U T F Ö R A N D E A V O R D E R INTERNA RIKTLINJER F Ö R U T F Ö R A N D E A V O R D E R INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning... 1 2. Den relativa vikt som tillmäts olika faktorer vid utförande/vidarebefordran av order 2 2.1. Den mest likvida

Läs mer

Rådgivning i praktiken

Rådgivning i praktiken Arturo Arques 08-7636964 070-2999372 arturo.arques@seb.se Rådgivning i praktiken 1 Personliga relationer Finansiell ekonomi 2 3 4 Enskilt viktigaste frågan: Överensstämmer kundens riskbenägenhet med den

Läs mer

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2012 BLANKNING OCH VISSA ASPEKTER AV KREDITSWAPPAR

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2012 BLANKNING OCH VISSA ASPEKTER AV KREDITSWAPPAR SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2012 7 FEBRUARI 2012 Ansvarig utgivare: Kerstin Hermansson Innehåll BLANKNING OCH VISSA ASPEKTER AV KREDITSWAPPAR s.1 ESMA, KONSULTATION BÖRSHANDLADE

Läs mer

Vikingen Börs. Vikingen Börs är ett lättanvänt basprogram och ett tryggt och bra alternativ att börja med för dig som är ny användare.

Vikingen Börs. Vikingen Börs är ett lättanvänt basprogram och ett tryggt och bra alternativ att börja med för dig som är ny användare. Vikingen Börs Vikingen Börs är ett lättanvänt basprogram och ett tryggt och bra alternativ att börja med för dig som är ny användare. Det fantastiska med Vikingen är att programmet gör jobbet åt dig genom

Läs mer

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 45. Prisfallet brutet och elpriserna vände åter uppåt

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 45. Prisfallet brutet och elpriserna vände åter uppåt Läget på elmarknaden är en gemensam marknadsrapport från Energimarknadsinspektionen (Ei) och Energimyndigheten. Varje vecka rapporterar vi om den föregående veckans utveckling på elmarknaden. LÄGET PÅ

Läs mer

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige

Juli/Augusti 2003. Valutawarranter. sverige Juli/Augusti 2003 Valutawarranter sverige in troduktion Valutamarknaden är en av de mest likvida finansiella marknaderna, där många miljarder omsätts i världens olika valutor varje dag. Marknaden drivs

Läs mer

Del 2 Korrelation. Strukturakademin

Del 2 Korrelation. Strukturakademin Del 2 Korrelation Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är korrelation? 3. Hur fungerar sambanden? 4. Hur beräknas korrelation? 5. Diversifiering 6. Korrelation och Strukturerade Produkter

Läs mer

Finansiell ekonomi Föreläsning 1

Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Finansiell ekonomi Föreläsning 1 Presentation lärare - Johan Holmgren (kursansvarig) Presentation kursupplägg och examination - Övningsuppgifter med och utan svar - Börssalen - Portföljvalsprojekt 10p

Läs mer

För några av er kanske strukturerade placeringar är okänt medan andra kanske upplever placeringsformen som snårig. Vilka möjligheter och risker finns

För några av er kanske strukturerade placeringar är okänt medan andra kanske upplever placeringsformen som snårig. Vilka möjligheter och risker finns 1 För några av er kanske strukturerade placeringar är okänt medan andra kanske upplever placeringsformen som snårig. Vilka möjligheter och risker finns det? Under detta pass ska jag besvara frågorna Vad,

Läs mer

Nonnendagen 16 nov. 2007 Fortsätter spannmålspriset att stiga?

Nonnendagen 16 nov. 2007 Fortsätter spannmålspriset att stiga? Nonnendagen 16 nov. 2007 Fortsätter spannmålspriset att stiga? Janne Rundqvist DLA Agro Member structure DLA Agro 2007 Nätverk runt Östersjön Vartåt lutar det med spannmålspriserna? Frågor som man kan

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

II. IV. Stordriftsfördelar. Ifylles av examinator GALLRINGSFÖRHÖR 12.6.1998. Uppgift 1 (10 poäng)

II. IV. Stordriftsfördelar. Ifylles av examinator GALLRINGSFÖRHÖR 12.6.1998. Uppgift 1 (10 poäng) Uppgift 1: poäng Uppgift 1 (10 poäng) a) Vilka av följande värdepapper köps och säljs på penningmarknaden? (rätt eller fel) (5 p) Rätt Fel statsobligationer [ ] [ ] aktier [ ] [ ] kommuncertifikat [ ]

Läs mer

Del 15 Avkastningsberäkning

Del 15 Avkastningsberäkning Del 15 Avkastningsberäkning 1 Innehåll 1. Framtida förväntat pris 2. Price return 3. Total Return 5. Excess Return 6. Övriga alternativ 7. Avslutande ord 2 I del 15 går vi igenom olika möjliga alternativ

Läs mer

Simulering av möjliga klimatförändringar

Simulering av möjliga klimatförändringar Simulering av möjliga klimatförändringar Torben Königk, Rossby Centre/SMHI Bakgrund, observationer IPCC AR4, globala scenarier Regionala scenarier IPCC AR5 Bakgrund Observationer visar en tydlig uppvärmning

Läs mer

Modern kapitalförvaltning kundanpassning med flexibla lösningar

Modern kapitalförvaltning kundanpassning med flexibla lösningar Modern kapitalförvaltning kundanpassning med flexibla lösningar (Från Effektivt Kapital, Vinell m.fl. Norstedts förlag 2005) Ju rikare en finansmarknad är på oberoende tillgångar, desto större är möjligheterna

Läs mer

Anpassa din handel och risk till marknadens svängningar

Anpassa din handel och risk till marknadens svängningar Anpassa din handel och risk till marknadens svängningar John Lönnqvist Nordenansvarig RBS Mini Futures och OEC John.lonnqvist@sipnordic.se Twitter: @john_lonnqvist Mini Futures är hävstångsprodukter som

Läs mer

Svensk export och import har ökat

Svensk export och import har ökat Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder

Läs mer

räntebevis Högre avkastning än räntesparande Lägre marknadsrisk än aktiesparande

räntebevis Högre avkastning än räntesparande Lägre marknadsrisk än aktiesparande räntebevis Högre avkastning än räntesparande Lägre marknadsrisk än aktiesparande räntebevis Dagens historiskt låga räntenivåer ger mycket låg avkastning i ett traditionellt räntesparande såsom räntefonder

Läs mer

Slutliga Villkor för Lån 3114 under Skandinaviska Enskilda Banken AB:s (publ) ( SEB eller Banken ) svenska MTN-program

Slutliga Villkor för Lån 3114 under Skandinaviska Enskilda Banken AB:s (publ) ( SEB eller Banken ) svenska MTN-program Slutliga Villkor för Lån 3114 under Skandinaviska Enskilda Banken AB:s (publ) ( SEB eller Banken ) svenska MTN-program För Lånet skall gälla allmänna villkor för rubricerat MTN-program av den 27 juni 2012

Läs mer

Börshandlade fonder - ETF

Börshandlade fonder - ETF Börshandlade fonder - Agenda Förenar fondens & aktiens fördelar. Olika typer av :er Rak indexföljare och Indexföljare med hävstång. Fysisk, syntetisk eller terminsbaserad replikering. Vad skiljer en från

Läs mer

Fonden regleras i enlighet med den norska lagen om värdepappersfonder av den 25 november 2011 (lov om verdipapirfond, vpfl ).

Fonden regleras i enlighet med den norska lagen om värdepappersfonder av den 25 november 2011 (lov om verdipapirfond, vpfl ). Fondbestämmelser för värdepappersfonden SKAGEN Global 1 Värdepappersfondens och förvaltningsbolagets namn Värdepappersfonden SKAGEN Global förvaltas av förvaltningsbolaget SKAGEN AS (SKAGEN). Fonden är

Läs mer

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden. Studie mars 2009

Riskpremien på den svenska aktiemarknaden. Studie mars 2009 Riskpremien på den svenska aktiemarknaden Studie mars 2009 Innehåll Introduktion 1 Sammanfattning av årets studie 1 Marknadsriskpremien på den svenska aktiemarknaden 3 Undersökningsmetodik 3 Marknadsriskpremien

Läs mer

Huvudsakliga iakttagelser, slutsatser och rekommendationer

Huvudsakliga iakttagelser, slutsatser och rekommendationer Sammanfattning Huvudsakliga iakttagelser, slutsatser och rekommendationer 1.1 Gemenskapens politik inom sektorn för oljeväxter Europeiska unionen är en viktig aktör på världsmarknaden för oljeväxter. Den

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006 Jordbruksverket 2006-09-15 1(12) Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel första halvåret 2006 1. utvecklingen av jordbruksvaror och livsmedel under 2006 Sverige exporterade jordbruksvaror

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer OTC-derivatmarknaden fyller en viktig funktion i det finansiella systemet. På denna marknad måste därför riskhanteringen vara god och transparensen hög. En EU-förordning som syftar

Läs mer

Investeringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport december 2014

Investeringsaktiebolaget Cobond AB. Kvartalsrapport december 2014 Investeringsaktiebolaget Cobond AB Kvartalsrapport december 2014 INNEHÅLL Huvudpunkter 3 Nyckeltal 3 Aktiekurs och utdelningar 4 Allmänt om bolaget 6 2 KVARTALSRAPPORT DECEMBER 2014 HUVUDPUNKTER Aktiekursen

Läs mer

Riskhantering i spannmålsodling

Riskhantering i spannmålsodling Riskhantering i spannmålsodling Lunds Tekniska Högskola Våren 2012 Författare: Henrik Lilja Handledare: Peter Berling Sebastian Stotzer "" Förord Denna uppsats slutför vår Civilingenjörsexamen i Industriell

Läs mer

Mer om slumpvariabler

Mer om slumpvariabler 1/20 Mer om slumpvariabler Måns Thulin Uppsala universitet thulin@math.uu.se Statistik för ingenjörer 4/2 2013 2/20 Dagens föreläsning Diskreta slumpvariabler Vilket kretskort ska man välja? Väntevärde

Läs mer

Fonden regleras i enlighet med den norska lagen om värdepappersfonder av den 25 november 2011 ( vpfl ).

Fonden regleras i enlighet med den norska lagen om värdepappersfonder av den 25 november 2011 ( vpfl ). Fondbestämmelser för värdepappersfonden SKAGEN Kon-Tiki 1 Värdepappersfondens och förvaltningsbolagets namn Värdepappersfonden SKAGEN Kon-Tiki förvaltas av förvaltningsbolaget SKAGEN AS (SKAGEN). Fonden

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2014 C(2014) 9656 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG

Läs mer

Vinstmaximum (voitonmaksimointi) (1):

Vinstmaximum (voitonmaksimointi) (1): Lektion 3 Hur kan den vinstmaximerande insatsmängden bestämmas vid två eller fler rörliga insatser? Kuinka voidaan määrittää voitto maksimoiva panosmäärä kahden tai useamman panoksen tapauksessa? Foto:

Läs mer

Placeringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor

Placeringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor www.handelsbanken.se/mega Strategiobligation SHB FX 1164 Placeringsalternativ kopplat till tre strategier på G10 ländernas valutor Strategierna har avkastat 14,5 procent per år sedan år 2000 Låg korrelation

Läs mer

En rapport om fondspararnas riskbenägenhet 2009/2010

En rapport om fondspararnas riskbenägenhet 2009/2010 En rapport om fondspararnas riskbenägenhet 2009/2010 Bakgrund Riksdagen och arbetsmarknadens parter har i praktiken tvingat alla löntagare att själva ta ansvar för sin pensionsförvaltning utan att förvissa

Läs mer

Strategier vid optionshandel med vete

Strategier vid optionshandel med vete Fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårdsoch växtproduktionsvetenskap Strategier vid optionshandel med vete Ett finansiellt instrument för att hantera råvarurisk Olof Jönsson Henrik Nilsson Självständigt

Läs mer

Bruksanvisning. Välkommen till att använda klamydia- och gonorrétjänsten!

Bruksanvisning. Välkommen till att använda klamydia- och gonorrétjänsten! Bruksanvisning Välkommen till att använda klamydia- och gonorrétjänsten! För att använda tjänsten, behöver du internetanslutning till exempel via mobiltelefon och ett medel att identifiera dig elektroniskt

Läs mer

Kommissionens tillkännagivande. av den 16.12.2014. Kommissionens vägledande not om tillämpningen av vissa bestämmelser i förordning (EU) nr 833/2014

Kommissionens tillkännagivande. av den 16.12.2014. Kommissionens vägledande not om tillämpningen av vissa bestämmelser i förordning (EU) nr 833/2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Strasbourg den 16.12.2014 C(2014) 9950 final Kommissionens tillkännagivande av den 16.12.2014 Kommissionens vägledande not om tillämpningen av vissa bestämmelser i förordning (EU)

Läs mer

Del 3 Utdelningar. Strukturakademin

Del 3 Utdelningar. Strukturakademin Del 3 Utdelningar Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är utdelningar? 3. Hur påverkar utdelningar optioner? 4. Utdelningar och Forwards 5. Prognostisera utdelningar 6. Implicita utdelningar

Läs mer

Höga och rörliga livsmedelspriser - Är exportrestriktioner ett hot mot tryggad livsmedelsförsörjning?

Höga och rörliga livsmedelspriser - Är exportrestriktioner ett hot mot tryggad livsmedelsförsörjning? Höga och rörliga livsmedelspriser - Är exportrestriktioner ett hot mot tryggad livsmedelsförsörjning? Författare till svenska FAO-kommitténs debattskrift: Andreas Davelid Patrik Eklöf Fabian Nilsson Upplägg

Läs mer

R A - V A R O R VM-Update: Large Cap Mid Cap Small Cap Råvaror Valutor USA-aktier Världsmarknaden

R A - V A R O R VM-Update: Large Cap Mid Cap Small Cap Råvaror Valutor USA-aktier Världsmarknaden VM-UPDATE 2 3 Världsmarknaden UPDATE Ett veckobrev från Börstjänaren tjänaren VECKA 24 R A - V A R O R VM-Update: Large Cap Mid Cap Small Cap Råvaror Valutor USA-aktier Världsmarknaden Metaller: Guld Silver

Läs mer

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET

EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET EKONOMIKUNSKAP FÖR GYMNASIET TILLÄGGSMATERIAL Christer Lindholm ÖVNINGAR till del 1 1. Placera in följande ekonomiska beslut i rätt kategori (privatekonomi, företagsekonomi, samhällsekonomi). a) Att köpa

Läs mer

ETT ÅR EFTER KRIMKRISEN Telefonkonferens 5 mars 2015 med Jan-Olov Olsson

ETT ÅR EFTER KRIMKRISEN Telefonkonferens 5 mars 2015 med Jan-Olov Olsson ETT ÅR EFTER KRIMKRISEN Telefonkonferens 5 mars 2015 med Jan-Olov Olsson TRE FRÅGOR I FOKUS Konflikten i Ukraina Oljepriset Sanktioner 2 RYSSLAND - UKRAINA Krims anslutning till Ryssland - Stöds helhjärtat

Läs mer

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel

Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel Europeiska företagspanelen: Frågeformulär om offentlig upphandling - Rättsmedel 543 svar Ange inom vilken sektor som företaget huvudsakligen är verksamt D - Tillverkning 133 24,50% G - Partihandel och

Läs mer

SAMPO BANK RÄNTEOBLIGATION 1609: RÄNTEKORRIDOR XV

SAMPO BANK RÄNTEOBLIGATION 1609: RÄNTEKORRIDOR XV Danske Bank Abp, www.danskebank.fi SAMPO BANK RÄNTEOBLIGATION 1609: RÄNTEKORRIDOR XV Information om lånet: Lånets emittent: Danske Bank Abp Lånets ISIN-kod: FI4000050000 RÄNTEKORRIDOR XV En placering med

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden; SFS 2013:579 Utkom från trycket den 28 juni 2013 utfärdad den 19 juni 2013. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Vi gör förändringar i Access Trygg den 2 april 2014

Vi gör förändringar i Access Trygg den 2 april 2014 Stockholm mars 2014 1(3) Vi gör förändringar i Access Trygg den 2 april 2014 Vår ambition är att erbjuda dig ett modernt och attraktivt utbud av fonder med hög kvalitet. Det innebär att vi kontinuerligt

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

XACT Bull XACT Bear MARKNADSFÖRINGSMATERIAL

XACT Bull XACT Bear MARKNADSFÖRINGSMATERIAL XACT XACT Bear MARKNADSFÖRINGSMATERIAL Innehållsförteckning Fonder med hävstång...3 Fondernas placeringsstrategi...4 Hävstång...4 Daglig ombalansering...4 Fonderna skapar sin hävstång i terminsmarknaden...5

Läs mer

INFORMATIONSBROSCHYR. Carnegie Fund of Funds International. Utländsk specialfond

INFORMATIONSBROSCHYR. Carnegie Fund of Funds International. Utländsk specialfond INFORMATIONSBROSCHYR Carnegie Fund of Funds International Utländsk specialfond Informationsbroschyren avser Carnegie Fund of Funds International, utländsk specialfond med tillstånd enligt 1 kap. 9 lagen

Läs mer

Slutrapport. A.W. Bergstens Donation

Slutrapport. A.W. Bergstens Donation Slutrapport för tilldelat resestipendium ur Stiftelsen A.W. Bergstens Donation Kungliga Skogs- & LantbruksAkademien 2007 Ändamål: utbytesstudier och SLU ambassadör vid University of Illinois 07-08 Namn:

Läs mer

Case Asset Management

Case Asset Management Case Asset Management Riktlinjer för riskhantering i fonderna Dessa riktlinjer har fastställts av styrelsen för Case Asset Management AB vid styrelsemöte 2012 12 05 1 Innehåll 1. INLEDNING OCH SYFTE...

Läs mer