Varför studera risk och osäkerhet? Finns det en skillnad mellan risk och osäkerhet? Riskerna har tilltagit i jordbruket

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Varför studera risk och osäkerhet? Finns det en skillnad mellan risk och osäkerhet? Riskerna har tilltagit i jordbruket"

Transkript

1 Risk, osäkerhet och beslutsteori (riski ja päätösteoria) (kapitel 8 i Doll och Orazem behandlar beslutsteori och risk) (NEDAN ROST PÅ VETE, RUOSTE VEHNÄLLÄ) Varför studera risk och osäkerhet? Beslutsfattande då företagaren står inför risk innebär att man minskar oförutsedda förluster Päätöksenteko kun yrittäjä kohtaa riskin tarkoitta, että pienennetään ennakoimatonta tappiota. Risk har blivit ett populärt tema inom forskningen Riskerna har tilltagit i jordbruket Tilltagande volatilitet hos produktpriser och insatspriser (tuotteiden ja tuotantopanosten hintojen lisääntynyt hintavolatiliteetti) Prissvängningarna (hintavaihtelut) beror dels på biologiska och väderleksorsaker (sääsyyt), dels på allt mer integrerade världsmarknader. Produktionsprocessen från råvara till färdig produkt är lång vilket innebär att det tar tid att anpassa sig (tuotantoprosessi kestää kauan) Förändringar kräver ofta att hela livsmedelkedjan måste anpassa sig (jmf. importstopp till Ryssland 2014) Finns det en skillnad mellan risk och osäkerhet? 1. Risk har förknippats med sannolikhet där det föreligger a priori information (riski on olemassa ennakkotieto) t. ex. utgående från historiskt data (t.ex. nederbörd) 2. Osäkerhet det finns ingen förhandsinformation (ei ole ennakkotietoa) utan en händelse uppstår utan att man anat det, t.ex. Rysslands importförbud av livsmedel

2 Typer av risk (1) 1. Produktionsrisk (tuotantoriski) 2. Prisrisk eller marknadsrisk (hintariski tai markkinariski) 3. Finansiell risk (rahoituksellinen riski) 4. Teknologisk risk 5. Risk för olyckor (onnettomuudet) 6. Risk förknippad med institutionella förhållanden (institutionaalinen riski) o o o Produktionsrisk Växlingar i väderlek (nederbörd, temperatur, hagel, frost, torka, översvämningar etc.) (säävaihtelu, sadanta, lämpötila, rakeet, halla, kuivuus, tulvat jne.) Växtsjukdomar, insekter och ogräs (taudit, tuholaiset, rikkaruohot) t.ex. bladlöss (kirvat), rapsbagge (rapsikuoriainen), bladmögel (perunarutto) etc. Djursjukdomar (eläintaudit), t.ex. salmonella, svinfeber, Schmallenbergvirus, mul- och klövsjuka, (suu- ja sorkkatauti), juverinflamation (utaretulehdus), Newcastlesjuka (Newcastlen tauti), afrikansk svinpest (afrikkalainen sikarutto) mm. Prisrisk eller marknadsrisk (hintariski tai markkinariski) Växlingar i producentpriserna (tuottajahintojen vaihtelut) Växlingar i producentpriserna, producentpriserna på brödvete (leipävehnä) i EU-länder (TIKE) TIKE Växlingar i priserna på produktionsinsatser (tuotantopanosten hintavaihtelut) Källa: Tike 2

3 Prisindex på spannmål och oljeväxter aug aug 2014 (Internationella spannmålsrådet, använd 17 augusti Växlingar i producentpriserna, producentpriserna på nötkött Pris för slaktkroppar av tjur (klass O2) (sonni) (vänster) och svinkött. Pris för slaktkroppar av gödsvin (klass E) (lihasika) i EU- länder (höger) (TIKE) TIKE: Källa: Tike Producent priserna på mjölk januari juli 2014 tike Tike (Prisrisk ) Också producentpriset å mjölk varierar: Prisfluktuationerna ökar (Prisrisk ) Prissvängningar verkar bli allt viktigare att beakta, producentpriserna fluktuerar mer än tidigare Riskgardering viktig, t.ex. genom prissäkring terminskontrakt Olika riskhanteringsinstrument utvecklas på olika håll i världen, t.ex. försäkringar mot stora inkomstminskningar, t.ex. i Kanada Diskuteras även som en möjlighet i CAP reformen 3

4 Utvecklingen av jordbrukets producentpriser (tuottajahinnat) och priset på produktionsinsatser (tuotantopanokset) 2010=100, 1/2010 6/2014 enligt statistikcentralen (tilastokeskus) Finansiell risk (rahoituksellinen riski) Framtida räntor på lån kan stiga (korot voivat nousta) Belåningsvärdet för säkerheten kan sjunka (vakuuden arvo voi laskea) Om verksamhetens förmåga att frambringa kassaflöden samtidigt sjunker kan förmågan att amortera lån minska (toiminnan kassavirta voi heikentyä ja kyky lyhentää velkaa voi pienentyä ) Enligt Statistikcentralen sjönk inköpspriserna på produktionsmedel inom jordbruket med 1,8 procent under andra kvartalet 2014 jämfört med året innan. Euriborränta, Finland Bank EuriboR ränta , wikipedia vuoden korko (punainen), (http://www.suomenpankki.fi/), använd kuukauden korko (sininen) ja viikon korko (vihreä). (http://fi.wikipedia.org/wiki/euribor) använd Åkerpriset enligt Köpeskillingsstatistik över fastigheter , Lantmäteriverket ( Kiinteistöjen kauppahintatilasto Maanmittauslaitos) Belåningsvärdet på säkerhet fluktuerar på samma sätt (vakuusarvo vaihtelee samalla tavalla) Teknologisk risk Förändringar i teknologi och i produktionsmetoder. (nya maskiner, nya sorter och raser etc.) En teknologi kan bli föråldrad eller omodern (teknologia voi vanhentua) Foto. John Sumelius 4

5 Risk för olyckor (onnettomuudet), eldsvådor (tulipalot) Olyckor bland europeiska lantbruksarbetare med mer än tre dagars sjukfrånvara per personer anställda (EUROSTAT, 2005; Spirgys et al., 2005; Mikheev,2004, ref Pyykkönen 2012): Land Antal olyckor per anställda EU Danmark 154 Finland 535 Sverige 119 Förenade kungadömena (UK) 194 Norge 262 Litauen (Liettua) 24 Ryssland 72 Risk förknippad med institutionella förhållanden (institutionaalinen riski) Förändringar i lantbrukpolitik eller lagstiftning som kan inträffa (t. ex. de förändringar som berör artikel 141 och 142 i anslutningsfördraget till Europeiska Unionen) (esim. artiklat 141 ja 142 Suomen Euroopan unionin koskevassa liittymissopimuksessa). Ett annat exempel är EU:s hälsogranskning och avskaffandet av mjölkkvoterna år 2015 (toinen esimerkki on EU:n terveystarkistus ja maitokiintiöiden poistaminen v. 2015) Beslutsteori (päätösteoria) Jordbrukaren skaffar information för att bemöta risk Maanviljelijä hankkii tietoa kohdatakseen riskiä. Beskrivningen av besluten tidigare på kursen har utgått ifrån att produktionen och priserna är kända. Detta gäller ofta inte. Det är ofta svårt att prognosticera vilka priser som gäller då produkten är färdig. Aiempi tuotantopäätösten käsittely kurssilla on lähtenyt olettamuksesta, että tuotanto ja hinnat ovat tunnettuja. Osäkerhet och risk Osäkerhet (epävarmuus) => en situation då priser och produktionen inte är kända med säkerhet Risk => de nackdelar (haitat) som följer av osäkerhet. 5

6 Man skiljer på osäkerhet och risk mellan kända och okända sannolikheter (Voidaan tehdä eroja tunnettujen ja tuntemattomien todennäköisyyksien välillä) 1.Kända sannolikheter (objektiva sannolikheter) baserar sig på data vilket följer en viss sannolikhetsfördelning. (objektiiviset todennäköisyydet seuraavat tunnettua todennäköisyysjakaumaa) Exempel på beslutsträd ( päätöspuu): Dessa baserar sig allmänhet på frekvenser (perustuvat yleensä frekvensseihin) (t.ex. frekvenser inom olika klasser för skördenivåer) Sk. beslutsträd kan skisseras upp för att underlätta beslut. Beslutsregler utgående från det tidigare exempel med beslutsträd (päätössäännöt aikaisemman päätöspuuesimerkin perusteella): 1. Maxi-min: maximera minimi nettointäkterna. I exemplet Maxi-max: maximera de maximala nettointäkterna. I exemplet Gör val på basen av det mest sannolika resultatet. I exemplet 580. Exempel på förväntad vinst (odotettu voitto) och beslutskriterier (päätöskriteerit) Rasmussen(2011) Antag att jordbrukaren kan välja med att producera två olika odlingsväxter (viljelykasvit), antingen A (vete) eller B (raps) på sammanlagt 100 ha. Antag att vi har två olika möjliga scenarier för priserna, antingen höga eller låga (kaksi mahdollista hintaskenaariota, korkeita tai matalia) Antag att vi har tre olika möjliga väder under växtperioden (kasvukausi), gott, medelmåttigt eller dåligt väder (hyvä, keskinkertainen tai huono sää). 6

7 Sannolikheterna (todennäköisyydet): Höga priser 55 %, låga priser 45 % Höga priser=> priset på A är 200 MU och på B 600 MU. Låga Priser =>priset på A är 100 MUoch på B 200 MU Väder => bra väder 25%, medelmåttigt 50% och dåligt 25% Bra väder=> A 10 ton/ha och B 8 ton/ha Medel. => A 6 ton/ha och B 4 ton/ha Dåligt => A 3 ton/ha och B 0 ton/ha Förväntade värden (odotusarvoja) Förväntat pris A =(0,55*200+0,45*100)= 155 Förväntat pris B =(0,55*600+0,45*200)= 420 Förväntad skörd A = (0,25*10+0,50*6+0,25*3) = 625 Förväntad skörd B = (0,25*8+0,50*4+0,25*0) = 400 En jämförelse av A och B exceltabell, Rasmussen, S En jämförelse av produktionen av A och B: Piser Höga Låga Förväntad (Odotettu) Väder Gott Medel- Dåligt Gott Medel- Dåligt måttigt måttigt Tillstånd s1 s2 s3 s1 s2 s3 Sannolikhet 0,1375 0,275 0,1375 0,1125 0,225 0,1125 (Todennäköisyys) Odlingsväxt A Totalintäkter (kok.tuotto Kostnader (kustannus Vinst (voitto) Odlingsväxt B Totalintäkter (kok.tuotto Kostnader (kustannus Vinst (voitto) Pris A 155 Pris B 420 Skörd A 6,25 Skörd B 4 Beslutsregler i detta fall: Val utgående från a) det mest sannolika resultatet. I exemplet ger B en förväntad vinst på MU medan A ger endast MU b) Maxi-min kriteriet den högsta möjliga förlusten. I exemplet ger B också den högsta möjliga förlusten på MU (med sannolikheten 0,25) => om företaget kan gå i konkurs eller det föranleder andra drastiska problem är bet bättre att välja A vilket ger en förlust på MU varje 8 år C) Maxi-max kriteriet => välj B vilket kan ge Mu i vinst (en risktagare förderar detta) 7

8 En jämförelse av A och B exceltabell, Rasmussen, S En jämförelse av produktionen av A och B: Piser Höga Låga Förväntad (Odotettu) Väder Gott Medel- Dåligt Gott Medel- Dåligt måttigt måttigt Tillstånd s1 s2 s3 s1 s2 s3 Sannolikhet 0,1375 0,275 0,1375 0,1125 0,225 0,1125 (Todennäköisyys) Odlingsväxt A Totalintäkter (kok.tuotto Kostnader (kustannus Vinst (voitto) Odlingsväxt B Totalintäkter (kok.tuotto Kostnader (kustannus Vinst (voitto) Pris A 155 Pris B 420 Skörd A 6,25 Skörd B 4 1. Kända sannolikheter... Mått för att mäta spridningen (hajonta), t. ex. varians (varianssi), standardavvikelse (keskihajonta) eller variationsvidd (variaatioväli) ger underlag för att kvantitativt bedöma storleken på risken. Varians för ett sampel = (otosvarianssi) å n 2 (xi - x) i=1 n-1 2. Okända sannolikheter (tuntemattomat todennäköisyydet) Osäkerhet innebär att sannolikheterna är okända. Epävarmuus tarkoittaa sitä, että todennäköisyydet ovat tuntemattomia. Beslutsfattaren kan förlita sig på subjektiva sannolikheter (eget omdöme) eller grunda beslutsprocessen på en objektiv osäkerhet. Päätöksentekijä voi luottaaa subjektiivisiin todennäköisyyksiin (oma harkinta) tai luottaa objektiviseen epävarmuuteen. Kända sannolikheter (1) Följer en viss sannolikhetsfördelning (todennäköisyysjakauma). Dessa baserar sig allmänhet på frekvenser (t.ex. frekvenser inom olika skördenivåer vid beräkning av sannolikt skördeutfall (todennäköinen satotulos) 8

9 Kända sannolikheter (2) S.k. beslutsträd (liksom i föregående exempel) kan skisseras upp för att underlätta beslut. Risken kan mätas genom sannolikhetsfördelningar, t.ex. normalfördelningen: Mått för att mäta spridningen, t ex varians, standardavvikelse eller variationsvidd ger underlag för att kvantitativt bedöma riskens storlek. n 2 ( x - x) Varians för ett sampel = å i= 1 i n -1 Väntevärde (odotusarvo) = E ( x) = m = X Statistiska mått för att värdera planeringsutfall (tilastollisia suureita suunnittelua varten (1) (fil: statsiska mått för risk) Exempel (excel): majs och sojaböna skördar i lllinois (James och Eberle, 2000) Medelvärde majsskörd: å x i n, i exemplet medelvärde för 1300 μ m = = Statistiska mått.. (2) i exemplet är medelvärdet tör sojaskörd (soijasadon keskiarvo on) 434 μ s = = 10 43,4 X i = observationer i..n, t.ex. skörd n = antal observationer 9

10 Statistiska mått.. (3) Varians för ett sampel: (otoksvarianssi) Statistiska mått.. (4) Standardavvikelse (keskihajonta) V = å i (x i - x) n Standard avvikelse s s = V För majs s m = 23,80, för soja s s = 5,66 För majs Vm= 566,67, för soja Vs=32,04 Statistiska mått.. (5) Om det statistiska materialet är normalfördelat kan man enligt standardavvikelsen för samplet (s.k. medelfel) göra vissa slutledningar med hänsyn till följande faktum: Mikäli tilastollinen aineisto on normaalisti jakautunut voidaan otoksen keskihajonnan (nk. keskivirheen) perusteella tehdä johtopäätöksiä liittyen seuraaviin seikkoihin Normalfördelningen, normaalijakauma 10

11 Statistiska mått.. (6) Ytan under sannolikhetsfunktionen för den första standardavvikelsen motsvarar 34 % av totalytan. En standardavvikelse på vardera sidan motsvarar således 68 % av utfallen eller ca två tredjedelar Mao är det sannolikt att två tredjedelar av majskördarna kommer att ligga mellan 130 +/- 23,8 bushel/acre eller mellan 106,2 och 153,8 bushel/acre Två tredjedelar av sojaskördarna ligger sannolikt mellan 43,4 +/-5,7 bushel/ha eller mellan 37,7 och 49,1 bushel/acre. Statistiska mått.. (6) suomeksi Pinta-ala todennäköisyysfunktion alapuolella vastaa ensimmäisen keskihajonnan osalta 34 % kokonaispinta-alasta käyrän alapuolella. Yksi keskihajonta kummalla puolalla keskiarvoa vastaa 68 % kaikista tuloksista eli noin kaksi kolmasosaa Ts. on todennäköistä, että kaksi kolmasosaa maissien hehtaarisadoista tulevat olemaan130 +/- 23,8 bushel/acre välillä eli 106,2 ja153,8 bushel/acre välillä Kaksi kolmasosaa soijan hehtaarisadoista sijaitsevat todennäköisesti 43,4 +/-5,7 bushel/acre välillä eli 37,7 ja 49,1 bushel/acre välillä. Statistiska mått.. (7) Ytan under sannolikhetsfunktionen för de TVÅ första standardavvikelserna motsvarar 68 % av totalytan. Med 95 % sannolikhet ligger skördarna för majs inom två standardavvikelser på vardera sidan om medelvärdet Med 95 % sannolikhet ligger skördarna för majs således i intervallet mellan 130 +/- (2*23,8) bushel/acre eller mellan 82,4 och 177,4 bushel/acre. Skördarna för soja ligger med motsvarande resonemang med 95 % sannolikhet mellan 43,4 +/- (2*5,7) bushel/acre eller mellan 32,0 och 54,8 bushel/acre. Statistiska mått.. (6) suomeksi Pinta-ala todennäköisyysfunktion alapuolella vastaa KAHDEN ensimmäisen keskihajonnan osalta 68 % kokonaispintaalasta käyrän alapuolella. 95% todennäköisyydellä, maissin hehtaarisadoista tulevat olemaan 130 +/- (2*23,8) bushel/acre välillä eli 82,4 ja 177,4 bushel/acre välillä Soijahehtaarisadot sijaitsevat 95 % todennäköisyydellä 43,4 +/- (2*5,7) bushel/acre väillä eli 32,0 ja 54,8 bushel/acre välillä 11

12 Variationskoefficient CV (Variaatiokerroin, eng. Coefficient of Variation ) CV = Standardavvikelse = Medelvärde S * 100 μ I exemplet för majs CV m = 23,8/130 *100 = 18,31 I exemplet för soja CV s = 5,66/ 43,40 * 100 = 13,04 Variationsbredd eller variationsvidd (fi. Variaatioväli, eng. Range) I exemplet är variationsvidden för majs 77 till 162 bushel acre För soja är variationsbredden på motsvarande vis 29 till 50 bushel/acre Okända sannolikheter gäller t.ex. (tuntemattomat todennäköisyydet koskee esim.) 1. Förändringar i lantbrukspolitik (muutoksia maatalouspolitiikassa) 2. Förändringar i lagstiftning (muutoksia lainsäädännössä) 3. Teknologisk förändring, föråldrad teknologi (vanhentunut teknologia) 4. Olyckor, och död (onnettomuudet ja kuolemantapaukset) Attityder till risk (asenteet riskiin) Lantbruksförtagare kan liksom andra företagare delas in i tre kategorier beträffande risk: 1.De som har riskaversion (vill undvika risker) (riskiä karttavat yrittäjät) 2.De som är riskbenägna (riskihalukkaat) 3.Riskneutrala 12

13 Attityder till risk (2) Rolf Olsson Fyra olika företagsledartyper Många individer vill undvika risker. De föredrar en säker trots liten inkomst. Dessa företagare har aversion mot risk. De satsar hellre på säkra produktionsgrenar eller säkra aktier än på potentiellt högavkastande produktionsgrenar som dock inbegriper en hög risk. Riskbenägna företagare är redo att satsa på riskfyllda alternativ som kan resultera i en högre inkomst samtidigt som sannolikheten för förlust ökar. Riskneutrala antar en position emellan dessa båda grupper. Svend Rasmussen p Expected utility model => ett sätt att införliva risk i den produktionsteoretiska modelleringen (Expected utility model => tapa ottaa huomioon riski tuotantoteoreettisessa mallinnuksessa) lantbruket (1) 1. Diversifiering (tulolähteiden monialaistumista, diversifikaatio) Lägg inte alla ägg i en korg. Inte bara en produkt Risk och försäkring (risk management and insurance model) 13

14 Diversifiering (2) Helena Hansson, Richard Fergusson och Christer Olofsson (2010), SLU Två motsatta tendenser hos svenska kommersiella lantbruksföretag 1. En del gårdar diversifierar i ökande grad, både inom och utanför lantbruket. 2. En del gårdar går inför en starkare specialisering lantbruket (4) 2. Flexibilitet hos produktionsanläggningarna (joustavuus tuotantolaitteiden kohdalla) Ger fler möjligheter att välja nya produktionsinriktningar i framtiden (antaa mahdollisuuden muuttaa tuotantosuunta). Husdjursbyggnader som kan inhysa (majoittaa) flera olika slag av djur Maskiner som inte är alltför starkt specialiserade (koneet, jotka eivät ole erikoiskoneita) lantbruket (5) 3. Försäkringar (vakuutukset) Genom försäkringar kan jordbrukaren gardera sig mot risker och olyckor Ett alternativ är att vara självförsäkrad, dvs. ha egna likvida medel tillhands ifall det sker något oväntat Utan dessa försäkringar kan missväxt (kato), brand (tulipalo) eller stormar (myrskyt) leda till att verksamheten på gården upphör Riskgarderingsinstrument (riskinhallinta instrumentteja) har börjat beaktas inom EU:s jordbrukspolitik. I USA och Canada är olika typer av försäkring mot prisfall vanliga. lantbruket (6) 4 Sprid investeringsrisken på många personer (hajota investointiriski monelle hengelle) 5. Kontrakt, kontraktsodling (sopimustuotanto) Överenskommelser om att erhålla ett pris för en specificerad produkt under en viss period. Syftet är att skydda sig mot prisrisker 14

15 lantbruket (7) 6. Derivatinstrument eller finansiella instrument = terminer, (eng. futures), optioner, Genom derivatinstrument kan man skydda sig mot prissvängningar (derivaattakeinojen kautta voidaan suojautua hintariskeiltä) Terminer = Det är en skyldighet att genomföra försäljningen/köpet till bestämt pris. Terminer delas in i forward- och futureskontrakt. I Finland är det forwardkontrakt derivatinstrument som förekommer inom lantbruket. lantbruket, Terminer och derivata instrument (8) Med hjälp av terminskontrakt på produkter kan lantbrukaren tillsammans med köparen fixera priset på en bestämd mängd vilket betyder att lantbrukaren kan skydda sig mot framtida prissänkningar. Det lönar sig inte att göra kontrakt som omfattar alltför stora mängder, t.ex. en tredjedel av skörden kan prissäkras lantbruket (9) "Ett forwardkontrakt är ett kontrakt säljaren av en vara tecknar för att låsa priset denne vill sälja till i framtiden. Vid kontraktets utgångsdatum levererar säljaren varan till den plats som bestämts i kontraktet och får det pris som tecknades i kontraktet oavsett vad marknadspriset är vid den tidpunkten" (Jordbruksverket rapport 2008:1. "terminshandel med jordbruksprodukter lantbruket (10) "Ett futurekontrakt är ett kontrakt om att köpa eller sälja en specifik vara med viss kvantitet och kvalitet till ett förutbestämt pris vid ett visst datum (i framtiden)"... Skillnaden till forwardkontrakt är att då tidpunkten infaller levereras ingen vara utan kontraktet köps eller säljs tillbaka och utfallet regleras av det pris som tecknades i kontraktet... Handel med futurekontrakt är således en "värdepappershandel" med syfte att dämpa svängnigarna på priserna på den fysiska marknaden där varan säljs (Jordbruksverket rapport 2008:1. "terminshandel med jordbruksprodukter 15

16 lantbruket (11) lantbruket (12) Terminskontrakten handlas över hela världen på regionala börser som NYSE (New York, London), CBOT (Chicago Board of Trade, futurekontrakt sedan 1865), RMX (Tyskland) och CME (USA) Optioner ger innehavaren rättigheten, men inte skyldigheten, att i en i framtiden bestämd tidsperiod eller tidpunkt köpa eller sälja den underliggande tillgången. Optioner är ett kontrakt att köpa ett visst futurekontrakt till ett visst pris. Optioner har länge förekommit t.ex. i USA lantbruket (13) Mer om derivatinstrument: - Jordbruksverket rapport 2008:1. "Terminshandel med jordbruksprodukter - Agronomics affärsinformation för lantbrukare - Råvaruterminer för jordbruksprodukter. Kandidatavhandling, HU, Inst. för ekonomi Kasper Lindroos. 16

Varför studera risk och osäkerhet? Finns det en skillnad mellan risk och osäkerhet? Riskerna har tilltagit i jordbruket

Varför studera risk och osäkerhet? Finns det en skillnad mellan risk och osäkerhet? Riskerna har tilltagit i jordbruket Risk, osäkerhet och beslutsteori (riski ja päätösteoria) (kapitel 8 i Doll och Orazem behandlar beslutsteori och risk) (NEDAN ROST PÅ VETE, RUOSTE VEHNÄLLÄ) Varför studera risk och osäkerhet? Beslutsfattande

Läs mer

Terminshandel med jordbruksprodukter

Terminshandel med jordbruksprodukter Terminshandel med jordbruksprodukter en kortversion Argentina, Brasilien, Indien, Kina, Ryssland och Ukraina Terminshandel erbjuder jordbrukets producenter möjligheter att prissäkra det som produceras

Läs mer

Riskanalys och riskhantering i växtodlingsföretag

Riskanalys och riskhantering i växtodlingsföretag Riskanalys och riskhantering i växtodlingsföretag Alnarp 2014-11-19 1 Finansiär Vilka vi är som genomfört projektet Carl Johan Nilsson, HIR Malmöhus Patrick Petersson, HIR Malmöhus Håkan Rosenqvist 2 Varför

Läs mer

TERMINSHANDEL FÖR ATT HANTERA PRISRISKEN INOM SPANNMÅLSODLINGEN - BEGREPP OCH EXEMPEL. Vasa, 10 november 2009. Rikard Korkman, ombudsman SLC

TERMINSHANDEL FÖR ATT HANTERA PRISRISKEN INOM SPANNMÅLSODLINGEN - BEGREPP OCH EXEMPEL. Vasa, 10 november 2009. Rikard Korkman, ombudsman SLC TERMINSHANDEL FÖR ATT HANTERA PRISRISKEN INOM SPANNMÅLSODLINGEN - BEGREPP OCH EXEMPEL Vasa, 10 november 2009 Rikard Korkman, ombudsman Kurs: Marknadsföra spannmål Lantbrukssällskapets utbildningsprojekt

Läs mer

Greppa marknaden-för en lönsammare växtodling. Marknadsinformation

Greppa marknaden-för en lönsammare växtodling. Marknadsinformation Greppa marknaden-för en lönsammare växtodling Marknadsinformation Rikard Korkman, () 27.1. 2011 Veteprognosens utveckling, milj.ton, källa:igc 700 600 500 400 300 Produktion Konsumtion Lager 200 100 0

Läs mer

Hur ser spannmålsmarknaden ut?

Hur ser spannmålsmarknaden ut? Hur ser spannmålsmarknaden ut? www.slc.fi 28.11. 2012 Greppa marknaden projektet 2010-2012 Rikard Korkman, ombudsman, SLC 1 Innehåll Titta bakåt (priskurvor, vad kan man utläsa) Titta framåt (terminspriser,

Läs mer

Terminshandel med jordbruksprodukter

Terminshandel med jordbruksprodukter Terminshandel med jordbruksprodukter översikt Rapport 2008:1 Foto: Mats Pettersson Terminshandel med jordbruksprodukter översikt Utredningsenheten 2008-01-28 Referens Anna Clarin 036-15 50 15 Börje Karlsson

Läs mer

Det ryska importstoppets påverkan på mjölksektorn i Sverige

Det ryska importstoppets påverkan på mjölksektorn i Sverige På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-10-03 Det ryska importstoppets påverkan på mjölksektorn i Sverige Den svenska marknaden för mjölk och mjölkprodukter påverkas främst indirekt av det

Läs mer

Påbyggnad/utveckling av lagen om ett pris Effektiv marknad: Priserna på en finansiell marknad avspeglar all relevant information

Påbyggnad/utveckling av lagen om ett pris Effektiv marknad: Priserna på en finansiell marknad avspeglar all relevant information Föreläsning 4 ffektiva marknader Påbyggnad/utveckling av lagen om ett pris ffektiv marknad: Priserna på en finansiell marknad avspeglar all relevant information Konsekvens: ndast ny information påverkar

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter januari 2015

Priser på jordbruksprodukter januari 2015 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2015-01-30 Priser på jordbruksprodukter januari 2015 Sammanfattning: Avräkningspriserna på nötkött både i Sverige och EU har stigit under den senaste månaden. Påverkan

Läs mer

Warranter En investering med hävstångseffekt

Warranter En investering med hävstångseffekt Warranter En investering med hävstångseffekt Investerarprofil ÄR WARRANTER RÄTT TYP AV INVESTERING FÖR DIG? Innan du bestämmer dig för att investera i warranter bör du fundera över vilken risk du är beredd

Läs mer

Ekologisk produktion

Ekologisk produktion Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade

Läs mer

Del 9 Råvaror. Strukturakademin. Strukturakademin. Strukturinvest Fondkommission

Del 9 Råvaror. Strukturakademin. Strukturakademin. Strukturinvest Fondkommission Del 9 Råvaror 1 Innehåll 1. Att investera i råvaror 2. Uppkomsten av en organiserad marknad 3. Råvarumarknadens aktörer 4. Vad styr råvarupriserna? 5. Handel med råvaror 6. Spotmarknaden och terminsmarknaden

Läs mer

Securing the Price Hedging of Incoming and Outgoing Goods in Agricultural Businesses

Securing the Price Hedging of Incoming and Outgoing Goods in Agricultural Businesses Securing the Price Hedging of Incoming and Outgoing Goods in Agricultural Businesses Matilda Johansson FINAL THESIS 2014 Mechanical Engineering, Industrial and Production Management Postadress: Besöksadress:

Läs mer

Västankvarn Fältdag 2013

Västankvarn Fältdag 2013 Västankvarn Fältdag 2013 Handelsbanken har verksamhet i 24 länder Sverige (461) Danmark (55) Finland (45) Norge (49) Nederländerna (15) Storbritannien (155) Handelsbankens företagsfilosofi Starkt decentraliserad

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter maj 2015

Priser på jordbruksprodukter maj 2015 9-01 9-23 9-45 2010-14 2010-36 2011-06 2011-28 2011-50 2012-20 2012-42 2013-12 2013-34 2014-04 2014-26 2015-07 2015-18 2014-17 2014-20 2014-23 2014-26 2014-29 2014-32 2014-35 2014-38 2014-41 2014-44 2014-47

Läs mer

Finansiella kontrakt futures i spannmålsodling - Lantbrukarens beslutsprocess rörande terminshandel

Finansiella kontrakt futures i spannmålsodling - Lantbrukarens beslutsprocess rörande terminshandel Finansiella kontrakt futures i spannmålsodling - Lantbrukarens beslutsprocess rörande terminshandel Financial contract "futures" in grain production - The farmer's decision-making process regarding futures

Läs mer

prissäkring av jordbruksprodukter Prissäkring av jordbruksprodukter

prissäkring av jordbruksprodukter Prissäkring av jordbruksprodukter Prissäkring av jordbruksprodukter Prissäkring av jordbruksprodukter I ett lantbruk produceras och förbrukas råvaror. Svängningar i marknadspriset för olika slags råvaror kan skapa ovisshet om framtida

Läs mer

Riskhantering med spannmål. Risk management with grain

Riskhantering med spannmål. Risk management with grain Riskhantering med spannmål terminshandel som instrument Risk management with grain futures as an instrument Gustaf Larsson Självständigt arbete 10 hp Grundnivå, G1E Lantmästare - kandidatprogram Självständigt

Läs mer

Hur hantera prisrisken inom spannmålsförsäljning med terminshandel?

Hur hantera prisrisken inom spannmålsförsäljning med terminshandel? Hur hantera prisrisken inom spannmålsförsäljning med terminshandel? Gästföreläsning 9.10.2014 MAL 5-kursen, Institutionen för ekonomi på Agroforstvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet Rikard

Läs mer

Introduktion. Konfidensintervall. Parade observationer Sammanfattning Minitab. Oberoende stickprov. Konfidensintervall. Minitab

Introduktion. Konfidensintervall. Parade observationer Sammanfattning Minitab. Oberoende stickprov. Konfidensintervall. Minitab Uppfödning av kyckling och fiskleveroljor Statistiska jämförelser: parvisa observationer och oberoende stickprov Matematik och statistik för biologer, 10 hp Fredrik Jonsson vt 2012 Fiskleverolja tillsätts

Läs mer

Lars Öhman Kungs Starby Stavlösa Sådd på Kungs Starby, Vadstena våren 1917 Vältning på Stavlösa,Stallsskiftet 1953 Stavlösa Mejeriskiftet 1953 RISKER Ekonomiska risker Tekniska risker Arbetskraft

Läs mer

Del 1 Volatilitet. Strukturakademin

Del 1 Volatilitet. Strukturakademin Del 1 Volatilitet Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är volatilitet? 3. Volatility trading 4. Historisk volatilitet 5. Hur beräknas volatiliteten? 6. Implicit volatilitet 7. Smile

Läs mer

Marknadsmässig Spannmålshandel. Arvid Posse & Daniel Jönsson SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE VID LTJ-FAKULTETEN. Lantmästarprogrammet

Marknadsmässig Spannmålshandel. Arvid Posse & Daniel Jönsson SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE VID LTJ-FAKULTETEN. Lantmästarprogrammet SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE VID LTJ-FAKULTETEN Lantmästarprogrammet 10 hp Marknadsmässig Spannmålshandel Fakulteten för Landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap Arvid Posse & Daniel Jönsson 2010

Läs mer

36 Säkringsredovisning

36 Säkringsredovisning Säkringsredovisning, Avsnitt 36 339 36 Säkringsredovisning 36.1 BFN R 7 Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta BFN R 7 Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta trädde i kraft

Läs mer

Marknadsöversikt. 11 och 12.6. 2013 Greppa marknadenprojektet. Rikard Korkman, ombudsman, SLC

Marknadsöversikt. 11 och 12.6. 2013 Greppa marknadenprojektet. Rikard Korkman, ombudsman, SLC Marknadsöversikt 11 och 12.6. 2013 Greppa marknadenprojektet Rikard Korkman, ombudsman, SLC 1 Innehåll Titta bakåt (priskurvor, vad kan man utläsa) Titta framåt (terminspriser, höstens 2013 priser, förkalkyl)

Läs mer

Agenda. Vete CBOT 1973 - Partnerskap Alnarp den 19 mars

Agenda. Vete CBOT 1973 - Partnerskap Alnarp den 19 mars Agenda Nya förutsättningar på spannmålsmarknaden Hur arbetar Lantmännen med spannmålshandel idag? Lantmännens terminsavtal och övriga produkter inom spannmålshandeln Partnerskap Alnarp den 19 mars MATIF

Läs mer

Swedbanks Bear-certifikat råvaror x 3 för dig som tror på nedgång

Swedbanks Bear-certifikat råvaror x 3 för dig som tror på nedgång Swedbanks Bear-certifikat råvaror x 3 för dig som tror på nedgång Tror du att marknaden kommer falla? Då är Swedbanks Bear-certifikat något för dig! Swedbanks Bear-certifikat passar dig som tror att marknaden

Läs mer

Författare Jonsson B. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60

Författare Jonsson B. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60 Bibliografiska uppgifter för Framtida utveckling av priser på produkter och produktionsmedel Författare Jonsson B. Utgivningsår 7 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt

Läs mer

Marknadsråd ägg 2013-05-29

Marknadsråd ägg 2013-05-29 Marknadsråd ägg 2013-05-29 Under 2012 ökade totalkonsumtionen av ägg i Sverige med 8 procent. Produktionen ökade med 5 procent och har fortsatt att öka under 2013. Sveriges självförsörjning av ägg låg

Läs mer

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 2

ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 2 ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 2 DATAMATRISEN 1. Datamatrisen nedan visar ett utdrag av ett datamaterial för USA:s 50 stater. Stat Befolkningsmängd Inkomst Marijuana Procent män (miljoner) per person lagligt?

Läs mer

U 3/2015 rd. Helsingfors den 11 juni 2015. Näringsminister Olli Rehn. Handelsråd Leena Mannonen

U 3/2015 rd. Helsingfors den 11 juni 2015. Näringsminister Olli Rehn. Handelsråd Leena Mannonen Statsrådets skrivelse till riksdagen om ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 vad gäller medlemsstaternas möjlighet att begränsa eller förbjuda

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter - mars 2013

Priser på jordbruksprodukter - mars 2013 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2013-03-28 Priser på jordbruksprodukter - mars 2013 Äggpriser i Sverige och EU Det svenska partipriset för ägg låg under vecka 11 på 223,40 euro/100 kg, vilket var

Läs mer

Del 4 Emittenten. Strukturakademin

Del 4 Emittenten. Strukturakademin Del 4 Emittenten Strukturakademin Innehåll 1. Implicita risker och tillgångar 2. Emittenten 3. Obligationer 4. Prissättning på obligationer 5. Effekt på villkoren 6. Marknadsrisk och Kreditrisk 7. Implicit

Läs mer

Swedbanks Bull-certifikat råvaror x 10 för dig som tror på uppgång

Swedbanks Bull-certifikat råvaror x 10 för dig som tror på uppgång Swedbanks Bull-certifikat råvaror x 10 för dig som tror på uppgång Tror du på uppgång? Då är Swedbanks Bull-certifikat något för dig! Swedbanks Bull-certifikat passar dig som tror på en stigande marknad

Läs mer

Bostadsindex Finansiella Produkter

Bostadsindex Finansiella Produkter 1 Bostadsindex Finansiella Produkter Magnus Olsson Juni 2010 Agenda NASDAQ OMX och index Omvärlden vad händer Vad bygger en ny marknad Produkter baserade på HOX några exempel 2 NASDAQ OMX och Index NASDAQ

Läs mer

Marknadsråd ägg 2012-10-24

Marknadsråd ägg 2012-10-24 Marknadsråd ägg 2012-10-24 Jan-jul 2012 ökade den svenska konsumtionen av ägg med nästan 9 %. Produktionen ökade med knappt 5 % medan importen ökade med knappt 5 % och exporten minskade med drygt 3 %.

Läs mer

Möjligheter att begränsa eller förbjuda användning av godkända GMO som foder och livsmedel i det egna landet

Möjligheter att begränsa eller förbjuda användning av godkända GMO som foder och livsmedel i det egna landet Regeringskansliet Faktapromemoria Möjligheter att begränsa eller förbjuda användning av godkända GMO som foder och livsmedel i det egna landet Näringsdepartementet 2015-05-21 Dokumentbeteckning KOM (2015)177

Läs mer

Index för inköpspriser på produktionsmedel inom jordbruket

Index för inköpspriser på produktionsmedel inom jordbruket Priser och kostnader 2016 Index för inköpspriser på produktionsmedel inom jordbruket 2016, 3:e kvartalet Priserna på gödningsmedel sjönk med en femtedel från året innan Enligt Statistikcentralen sjönk

Läs mer

Slutlig. Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 13-14 oktober 2014

Slutlig. Kommenterad dagordning inför Jordbruks- och fiskerådet den 13-14 oktober 2014 Slutlig Kommenterad dagordning Landsbygdsdepartementet 20141008 Kommenterad dagordning inför Jordbruks och fiskerådet den 1314 oktober 2014 Icke lagstiftande verksamhet FISKE 4. Förslag till rådets förordning

Läs mer

Oslo 25 mars 2010. Svensk spannmålssektor 15 år med EU. Jordbruksdepartementet

Oslo 25 mars 2010. Svensk spannmålssektor 15 år med EU. Jordbruksdepartementet Oslo 25 mars 2010 Svensk spannmålssektor 15 år med EU Vad har hänt i Sverige sedan 1995? Politik Produktion ki Konsumtion Handel Industri Politiska spelregler Beslut i Sverige 1990 om avreglering Slopat

Läs mer

Fonden förvaltas enligt dessa fondbestämmelser, Förvaltarens bolagsordning, LAIF och övriga tillämpliga författningar.

Fonden förvaltas enligt dessa fondbestämmelser, Förvaltarens bolagsordning, LAIF och övriga tillämpliga författningar. FONDBESTÄMMELSER FÖR CLIENS SVERIGE FOKUS 1 Fondens rättsliga ställning Investeringsfondens namn är Cliens Sverige Fokus, nedan kallad Fonden. Fonden är en så kallad specialfond enligt lagen (2013:561)

Läs mer

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR 3. 2014 FRÅN LRF MJÖLK

Mjölkekonomirapport. Sammanfattning NR 3. 2014 FRÅN LRF MJÖLK Mjölkekonomirapport FRÅN LRF MJÖLK NR 3. 2014 Sammanfattning Mjölkföretagens ekonomi och likviditetssituation kan komma att bli problematisk under kommande månader. Perioden med höga avräkningspriser varade

Läs mer

Läget i den svenska mjölknäringen

Läget i den svenska mjölknäringen 1 2015-02-18 Läget i den svenska mjölknäringen Sammanfattning Sett över en längre tid har både antalet mjölkproducenter och den totala mjölkproduktionen i Sverige minskat. Mjölkproduktionen i Sverige har

Läs mer

Övningsexempel i Finansiell Matematik

Övningsexempel i Finansiell Matematik KTH Matematik Harald Lang 27/3-04 Övningsexempel i Finansiell Matematik 1. Riskjusterade sannolikhetsmått 1. Vi betraktar en stokastisk utbetalning X(ω) som ger utdelning enligt tabellen ω 1 ω 2 ω 2 pris

Läs mer

Hur måttsätta osäkerheter?

Hur måttsätta osäkerheter? Geotekniska osäkerheter och deras hantering Hur måttsätta osäkerheter? Lars Olsson Geostatistik AB 11-04-07 Hur måttsätta osäkerheter _LO 1 Sannolikheter Vi måste kunna sätta mått på osäkerheterna för

Läs mer

Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken. 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola

Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken. 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola Politiska reformerna MacSharry 1992 från prisstöd till direkt inkomststöd Agenda 2000 bl.a. slaktbidrag, extensifieringsersättning

Läs mer

F Ö R U T F Ö R A N D E A V O R D E R

F Ö R U T F Ö R A N D E A V O R D E R INTERNA RIKTLINJER F Ö R U T F Ö R A N D E A V O R D E R INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning... 1 2. Den relativa vikt som tillmäts olika faktorer vid utförande/vidarebefordran av order 2 2.1. Den mest likvida

Läs mer

Råvaruobligation Mat och bränsle

Råvaruobligation Mat och bränsle www.handelsbanken.se/mega Råvaruobligation Mat och bränsle Tillväxten i Indien och Kina förändrar folks matvanor, vilket leder till högre priser på djurfoder, till exempel majs, sojamjöl och vete Den växande

Läs mer

PTK Rådgivningstjänst funktion och hur råden tas fram

PTK Rådgivningstjänst funktion och hur råden tas fram Datum 2010-04-08 PTK Rådgivningstjänst funktion och hur råden tas fram 1. Bakgrund PTK Rådgivningstjänst hjälper dig att säkerställa att du har ett pensionssparande och ett försäkringsskydd som motsvarar

Läs mer

GMO på världsmarknaden

GMO på världsmarknaden GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest

Läs mer

2011-03-30 LS 0906-0526. Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon

2011-03-30 LS 0906-0526. Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 Ankom Stockholms läns landsting 2011-03-30 LS 0906-0526 2011-03» 3 0 j lanostingssrvrelsew Dnr. Landstingsstyrelsen j 1 1-04- 1 2 * 0 44

Läs mer

Uppföljning av livsmedelsstrategin

Uppföljning av livsmedelsstrategin Uppföljning av livsmedelsstrategin Kvartalsrapport Kvartal 3, Mål: - Det reala produktionsvärdet för livsmedel skall växa med 1 procent per år i primärledet. - Antalet yrkesverksamma på livsmedelsproducerande

Läs mer

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel

Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel Sunita Hallgren, Växtskyddsexpert LRF Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF och bekämpningsmedel LRF arbetar med att det ska finnas växtskyddsmetoder av alla

Läs mer

Jord- och skogsbruksminister Juha Korkeaoja

Jord- och skogsbruksminister Juha Korkeaoja Statsrådets skrivelse till Riksdagen om förslag till riktlinjer och kommissionens förordning (revidering av bestämmelserna om statligt stöd till jordbrukssektorn) I enlighet med 96 2 mom. i grundlagen

Läs mer

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar

Del 16 Kapitalskyddade. placeringar Del 16 Kapitalskyddade placeringar Innehåll Kapitalskyddade placeringar... 3 Obligationer... 3 Prissättning av obligationer... 3 Optioner... 4 De fyra positionerna... 4 Konstruktion av en kapitalskyddad

Läs mer

Del 18 Autocalls fördjupning

Del 18 Autocalls fördjupning Del 18 Autocalls fördjupning Innehåll Autocalls... 3 Autocallens beståndsdelar... 3 Priset på en autocall... 4 Känslighet för olika parameterar... 5 Avkastning och risk... 5 del 8 handlade om autocalls.

Läs mer

Ytterligare övningsfrågor finansiell ekonomi NEKA53

Ytterligare övningsfrågor finansiell ekonomi NEKA53 Ytterligare övningsfrågor finansiell ekonomi NEKA53 Modul 2: Pengars tidsvärde, icke arbitrage, och vad vi menar med finansiell risk. Fråga 1: Enkel och effektiv ränta a) Antag att den enkla årsräntan

Läs mer

Ekoodlingens ekonomi/luomuviljelyn talous

Ekoodlingens ekonomi/luomuviljelyn talous Ekoodlingens ekonomi/luomuviljelyn talous Krister Hildén Fjärdedelsjämförelse Vårvete 2011 LIR+SKÖRDE- KONTROLL 10/5/2013 2 1 Eko-odlingens lönsamhet i förhållande till konventionell odling: + högre stöd

Läs mer

Global livsmedelstrygghet

Global livsmedelstrygghet Global livsmedelstrygghet vilka effekter får höga livsmedelspriser Foto: Kelley Lynch/Rädda barnen Världsmarknadspriserna på livsmedel har de senaste åren skjutit i höjden och prisuppgången har varit extra

Läs mer

Policy Brief Nummer 2014:1

Policy Brief Nummer 2014:1 Policy Brief Nummer 2014:1 Svenska nötköttsproducenter kan minska sina kostnader Den svenska nötköttsproduktionen minskar och lönsamheten är låg. I denna studie undersöker vi hur mycket svenska nötköttsproducenter

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

Uppföljning av livsmedelsstrategin

Uppföljning av livsmedelsstrategin Uppföljning av livsmedelsstrategin Kvartalsrapport Kvartal 3, Mål: - Det reala produktionsvärdet för livsmedel skall växa med 1 procent per år i primärledet. - Antalet yrkesverksamma på livsmedelsproducerande

Läs mer

HUR KAN JAG ANVÄNDA ETF:ER SOM ETT KOMPLEMENT TILL MIN VANLIGA AKTIEPORTFÖLJ?

HUR KAN JAG ANVÄNDA ETF:ER SOM ETT KOMPLEMENT TILL MIN VANLIGA AKTIEPORTFÖLJ? HUR KAN JAG ANVÄNDA ETF:ER SOM ETT KOMPLEMENT TILL MIN VANLIGA AKTIEPORTFÖLJ? OM ETFSVERIGE.SE Lanserades i april 2009 ETFSverige.se är Sveriges första innehållssajt som enbart fokuserar på Exchange Traded

Läs mer

UPPHÄVANDE AV STÖDRÄTTIGHETER

UPPHÄVANDE AV STÖDRÄTTIGHETER UPPHÄVANDE AV STÖDRÄTTIGHETER Kimito 6.4 och Pargas 8.4.2016 NTM-centralen i Egentliga Finland 13.4.2016 Överloppsstödrättigheter upphävs på grund av Finlands val att behålla de befintliga stödrättigheterna

Läs mer

Greppa marknaden! Seminarium Finska Spannmålsodlare i Stockholm den 29 november 2012 Per Sandberg Ordförande Föreningen Sveriges Spannmålsodlare

Greppa marknaden! Seminarium Finska Spannmålsodlare i Stockholm den 29 november 2012 Per Sandberg Ordförande Föreningen Sveriges Spannmålsodlare Greppa marknaden! Seminarium Finska Spannmålsodlare i Stockholm den 29 november 2012 Per Sandberg Ordförande Föreningen Sveriges Spannmålsodlare Svensk spannmålsmarknad. Odlarnas syn på framtiden. Hur

Läs mer

Index för inköpspriser på produktionsmedel inom jordbruket

Index för inköpspriser på produktionsmedel inom jordbruket Priser och kostnader 2015 Index för inköpspriser på produktionsmedel inom jordbruket 2015, 3:e kvartalet Inköpspriserna på produktionsmedel inom jordbruket sjönk med 2,0 (den felaktiga siffran var 2,2)

Läs mer

Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna

Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna i diagram och tabeller Rapport 2003:21 Jordbruket inom EU och de nya medlemsländerna i diagram och tabeller Statistikenheten 2003-10-30 Referens Marianne

Läs mer

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2 1 Samhällsekonomi Strävansmål: Du skall efter kursen ha kunskaper om hur beslut om ekonomi kan påverka dig, det svenska samhället och i förlängningen resten av världen Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4 Bedömningsmatris

Läs mer

Föreläsning G60 Statistiska metoder

Föreläsning G60 Statistiska metoder Föreläsning 4 Statistiska metoder 1 Dagens föreläsning o Sannolikhet Vad är sannolikhet? o Slumpvariabel o Sannolikhetsfördelningar Binomialfördelning Normalfördelning o Stickprov och population o Centrala

Läs mer

Marknadsråd ägg 2012-05-23

Marknadsråd ägg 2012-05-23 Marknadsråd ägg 2012-05-23 Under 2011 ökade den svenska produktionen av ägg med 4,2 % medan konsumtionen minskade med 0,6 %. Konsumtionen har däremot ökat de första två månaderna 2012. Priserna i Sverige

Läs mer

Spannmålsmarknadsöversikt

Spannmålsmarknadsöversikt Spannmålsmarknadsöversikt 12.11.2013 Greppa marknadenprojektet Rikard Korkman, ombudsman, SLC 1 Innehåll Prissvängningarna i augusti-september för majs- och sojafuturerna har mattats av när rekordskörden

Läs mer

I n f o r m a t i o n o m r ä n t e o p t i o n e r

I n f o r m a t i o n o m r ä n t e o p t i o n e r I n f o r m a t i o n o m r ä n t e o p t i o n e r Här hittar du allmän information om ränteoptioner som handlas hos Danske Bank. När du köper ränteoptioner får du antingen en rättighet eller en skyldighet

Läs mer

Del 2 Korrelation. Strukturakademin

Del 2 Korrelation. Strukturakademin Del 2 Korrelation Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är korrelation? 3. Hur fungerar sambanden? 4. Hur beräknas korrelation? 5. Diversifiering 6. Korrelation och Strukturerade Produkter

Läs mer

Höstsiffror. Belgien, Frankrike, Italien, Nederländerna, Polen, Rumänien, Sverige, Tyskland och Ungern samt Storbritannien

Höstsiffror. Belgien, Frankrike, Italien, Nederländerna, Polen, Rumänien, Sverige, Tyskland och Ungern samt Storbritannien EU-barometern 21 Höstsiffror Europas lantbrukare bekräftar tuffa tider De europeiska lantbrukarna upplever att svag lönsamhet tär på deras ekonomi, men skillnader mellan länder och produktionsinriktningar

Läs mer

Uppföljning finansiella placeringar per den 30 november 2015

Uppföljning finansiella placeringar per den 30 november 2015 1 (6) Kommunledningskontoret 20-12-08 Ekonomiavdelningen Uppföljning finansiella placeringar per den 30 november 20 Inledning Uppföljning av finansiella placeringar är en förenklad Finansrapport. Finansrapporter

Läs mer

Finansiell Ekonomi i Praktiken

Finansiell Ekonomi i Praktiken Finansiell Ekonomi i Praktiken Seminarium den 16 februari 2005 Program 14.00-14.15 Inledning 14.15-15.00 Att fastställa en kunds riskbenägenhet 15.15-16.00 Olika placeringars risk 16.15-17.00 Rådgivning

Läs mer

12. Inkomststöd för jordbruket och trädgårdsodlingen och kompletterande åtgärder inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik

12. Inkomststöd för jordbruket och trädgårdsodlingen och kompletterande åtgärder inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik 12. Inkomststöd för jordbruket och trädgårdsodlingen och kompletterande åtgärder inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik F ö r k l a r i n g : Kapitlets rubrik har ändrats. Produktionskostnaderna inom jordbruket

Läs mer

Elmarknadsrapport Q3-14

Elmarknadsrapport Q3-14 Svängiga väderprognoser Under veckan som gått har vi haft mycket osäkra prognoser som svängt varannan dag. Orsaken till detta är att vi inte har haft något stabilt högtryck över södra Europa vilket har

Läs mer

Bibliografiska uppgifter för Måste vi räkna med att marknaderna för spannmål och oljeväxter blir turbulenta även framöver?

Bibliografiska uppgifter för Måste vi räkna med att marknaderna för spannmål och oljeväxter blir turbulenta även framöver? Bibliografiska uppgifter för Måste vi räkna med att marknaderna för spannmål och oljeväxter blir turbulenta även framöver? Författare Svensson H. Utgivningsår 8 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet

Läs mer

Direktavkastning = Analytiker Leo Johansson Lara 20/11-16 Axel Leth

Direktavkastning = Analytiker Leo Johansson Lara 20/11-16 Axel Leth Denna analys behandlar direktavkastning och består av 3 delar. Den första delen är en förklaring till varför direktavkastning är intressant just nu samt en förklaring till vad direktavkastning är. Den

Läs mer

Ändring av värdepappersnamn per den 17 april 2013 för Certifikat utgivet under Svenska Handelsbanken AB (publ):s MTN-, Warrant och Certifikatprogram.

Ändring av värdepappersnamn per den 17 april 2013 för Certifikat utgivet under Svenska Handelsbanken AB (publ):s MTN-, Warrant och Certifikatprogram. Stockholm den 12 april 2013 Ändring av värdepappersnamn per den 17 april 2013 för Certifikat utgivet under Svenska Handelsbanken AB (publ):s MTN-, Warrant och Certifikatprogram. Värdepappersnamn för nedan

Läs mer

Fondens beteckning är Alfred Berg Ryssland, nedan kallad fonden. Fonden är en värdepappersfond enligt lagen (2004:46) om investeringsfonder.

Fondens beteckning är Alfred Berg Ryssland, nedan kallad fonden. Fonden är en värdepappersfond enligt lagen (2004:46) om investeringsfonder. FONDBESTÄMMELSER Alfred Berg RYSSLAND 1 Fondens rättsliga ställning Fondens beteckning är Alfred Berg Ryssland, nedan kallad fonden. Fonden är en värdepappersfond enligt lagen (2004:46) om investeringsfonder.

Läs mer

Ekologisk produktion i Sverige ideologi och marknad

Ekologisk produktion i Sverige ideologi och marknad Ekologisk produktion i Sverige ideologi och marknad 20 januari 2016 Maria Dirke Punkter Ekologiska Lantbrukarna Ekologisk produktion i Sverige Jordbrukspolitik, landsbygdsprogram Mål? Marknad eko Ekonomi

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling , som samfinansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, är ett hållbart och

Läs mer

POLICY FÖR KRAFTHANDELSVERKSAMHETEN INOM VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN SAMT OPERATIONELL STRATEGI FÖR FINENSIELL KRAFTHANDEL

POLICY FÖR KRAFTHANDELSVERKSAMHETEN INOM VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN SAMT OPERATIONELL STRATEGI FÖR FINENSIELL KRAFTHANDEL VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING POLICY FÖR KRAFTHANDELSVERKSAMHETEN INOM VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN SAMT OPERATIONELL STRATEGI FÖR FINENSIELL KRAFTHANDEL FASTSTÄLLDA AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-12-17,

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Omläggning till ekologisk grönsaksodling

Omläggning till ekologisk grönsaksodling Ekologisk odling av grönsaker på friland Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Foto: Åsa Rölin Omläggning till ekologisk grönsaksodling förutsättningar och strategi Text

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:4

Policy Brief Nummer 2013:4 Policy Brief Nummer 2013:4 Varför är vissa bönder mer effektiva än andra? I denna studie undersöker vi effektiviteten inom svenskt jordbruk på gårdsnivå. Vi visar hur jordbrukarnas egenskaper och egenskaper

Läs mer

FÖRORD. Ett varmt tack riktas till: Mikael Rubin, Handelsbanken Malmö. Mats Eriksson BM Agri. Christer Yrjas Hushållningssällskapet Kristianstad

FÖRORD. Ett varmt tack riktas till: Mikael Rubin, Handelsbanken Malmö. Mats Eriksson BM Agri. Christer Yrjas Hushållningssällskapet Kristianstad FÖRORD Lantmästarprogrammet är en tvåårig universitetsutbildning vilken omfattar 120 högskolepoäng (hp). En av de obligatoriska delarna i denna utbildning är att genomföra ett eget arbete som ska presenteras

Läs mer

Tentamen i Statistik STG A01 (12 hp) Fredag 16 januari 2009, Kl 14.00-19.00

Tentamen i Statistik STG A01 (12 hp) Fredag 16 januari 2009, Kl 14.00-19.00 Tentamen i Statistik STG A01 (12 hp) Fredag 16 januari 2009, Kl 14.00-19.00 Tillåtna hjälpmedel: Bifogad formelsamling, tabellsamling (dessa skall returneras). Miniräknare. Ansvarig lärare: Jari Appelgren,

Läs mer

Vårt jordbruks framtid

Vårt jordbruks framtid BIRGER ISACSON: Vårt jordbruks framtid Med utgångspunkt från de pågående förhandlingarna om ett nytt jordbruksavtal behandlar lantmästare Birger Isacson, Lantbrukarnas Riksförbund, i denna artikel problematiken

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter november 2015

Priser på jordbruksprodukter november 2015 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2015-11-30 Priser på jordbruksprodukter november 2015 Avräkningspriserna på nötkött ligger fortsatt på en relativt hög nivå framförallt i Sverige, men även i EU.

Läs mer

Vikingen Börs. Vikingen Börs är ett lättanvänt basprogram och ett tryggt och bra alternativ att börja med för dig som är ny användare.

Vikingen Börs. Vikingen Börs är ett lättanvänt basprogram och ett tryggt och bra alternativ att börja med för dig som är ny användare. Vikingen Börs Vikingen Börs är ett lättanvänt basprogram och ett tryggt och bra alternativ att börja med för dig som är ny användare. Det fantastiska med Vikingen är att programmet gör jobbet åt dig genom

Läs mer

ÖverUnder När du tror aktien ska sluta över eller under en viss kurs

ÖverUnder När du tror aktien ska sluta över eller under en viss kurs UnderÖver ÖverUnder När du tror aktien ska sluta över eller under en viss kurs Med ÖVER och UNDER kan du på ett nytt och enkelt sätt agera på vad du tror kommer att hända på börsen. När du köper en ÖVER

Läs mer

Höga livsmedelspriser

Höga livsmedelspriser Tillstånd och Trender KTH den 3 december 2008 Höga livsmedelspriser hoteller möjlighetför världensfattiga Christina Engfeldt Ansvarig för FAO:s informationsverksamhet i Norden FN:s livsmedels och jordbruksorganisation,

Läs mer

Del 12 Genomsnittsberäkning

Del 12 Genomsnittsberäkning Del 12 Genomsnittsberäkning Innehåll Asiatiska optioner... 3 Asiatiska optioner i strukturerade produkter... 3 Hur fungerar det?... 3 Effekt på avkastningen... 4 Effekt på volatilitet... 4 Effekt på löptid...

Läs mer

Läs mer om hur du kan dra nytta av Deutsche Asset & Wealth Management s SEK-valutasäkrade andelsklasser.

Läs mer om hur du kan dra nytta av Deutsche Asset & Wealth Management s SEK-valutasäkrade andelsklasser. Marknadsföringsmaterial En del produkter från Deutsche AWM är inte tillgängliga i vissa områden och regioner beroende på lokala regulatoriska restriktioner och krav. Gateway to SEK. Läs mer om hur du kan

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:43 LS 0906-0526 1 (2) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Föredragande landstingsråd: Gustav Andersson

Läs mer

Ekonomisk styrning Delkurs Finansiering

Ekonomisk styrning Delkurs Finansiering Ekonomisk styrning Delkurs Finansiering Föreläsning 10 Optioner BMA: Kap. 20 Jonas Råsbrant jonas.rasbrant@indek.kth.se Föreläsningens innehåll Vad är en option? Köp- och säljoptioner Olika typer av optioner

Läs mer