Varför studera risk och osäkerhet? Finns det en skillnad mellan risk och osäkerhet? Riskerna har tilltagit i jordbruket
|
|
- Fredrik Nyström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Risk, osäkerhet och beslutsteori (riski ja päätösteoria) (kapitel 8 i Doll och Orazem behandlar beslutsteori och risk) (NEDAN ROST PÅ VETE, RUOSTE VEHNÄLLÄ) Varför studera risk och osäkerhet? Beslutsfattande då företagaren står inför risk innebär att man minskar oförutsedda förluster Päätöksenteko kun yrittäjä kohtaa riskin tarkoitta, että pienennetään ennakoimatonta tappiota. Risk har blivit ett populärt tema inom forskningen Riskerna har tilltagit i jordbruket Tilltagande volatilitet hos produktpriser och insatspriser (tuotteiden ja tuotantopanosten hintojen lisääntynyt hintavolatiliteetti) Prissvängningarna (hintavaihtelut) beror dels på biologiska och väderleksorsaker (sääsyyt), dels på allt mer integrerade världsmarknader. Produktionsprocessen från råvara till färdig produkt är lång vilket innebär att det tar tid att anpassa sig (tuotantoprosessi kestää kauan) Förändringar kräver ofta att hela livsmedelkedjan måste anpassa sig (jmf. importstopp till Ryssland 2014) Finns det en skillnad mellan risk och osäkerhet? 1. Risk har förknippats med sannolikhet där det föreligger a priori information (riski on olemassa ennakkotieto) t. ex. utgående från historiskt data (t.ex. nederbörd) 2. Osäkerhet det finns ingen förhandsinformation (ei ole ennakkotietoa) utan en händelse uppstår utan att man anat det, t.ex. Rysslands importförbud av livsmedel
2 Typer av risk (1) 1. Produktionsrisk (tuotantoriski) 2. Prisrisk eller marknadsrisk (hintariski tai markkinariski) 3. Finansiell risk (rahoituksellinen riski) 4. Teknologisk risk 5. Risk för olyckor (onnettomuudet) 6. Risk förknippad med institutionella förhållanden (institutionaalinen riski) o o o Produktionsrisk Växlingar i väderlek (nederbörd, temperatur, hagel, frost, torka, översvämningar etc.) (säävaihtelu, sadanta, lämpötila, rakeet, halla, kuivuus, tulvat jne.) Växtsjukdomar, insekter och ogräs (taudit, tuholaiset, rikkaruohot) t.ex. bladlöss (kirvat), rapsbagge (rapsikuoriainen), bladmögel (perunarutto) etc. Djursjukdomar (eläintaudit), t.ex. salmonella, svinfeber, Schmallenbergvirus, mul- och klövsjuka, (suu- ja sorkkatauti), juverinflamation (utaretulehdus), Newcastlesjuka (Newcastlen tauti), afrikansk svinpest (afrikkalainen sikarutto) mm. Prisrisk eller marknadsrisk (hintariski tai markkinariski) Växlingar i producentpriserna (tuottajahintojen vaihtelut) Växlingar i producentpriserna, producentpriserna på brödvete (leipävehnä) i EU-länder (TIKE) TIKE Växlingar i priserna på produktionsinsatser (tuotantopanosten hintavaihtelut) Källa: Tike 2
3 Prisindex på spannmål och oljeväxter aug aug 2014 (Internationella spannmålsrådet, använd 17 augusti Växlingar i producentpriserna, producentpriserna på nötkött Pris för slaktkroppar av tjur (klass O2) (sonni) (vänster) och svinkött. Pris för slaktkroppar av gödsvin (klass E) (lihasika) i EU- länder (höger) (TIKE) TIKE: Källa: Tike Producent priserna på mjölk januari juli 2014 tike Tike (Prisrisk ) Också producentpriset å mjölk varierar: Prisfluktuationerna ökar (Prisrisk ) Prissvängningar verkar bli allt viktigare att beakta, producentpriserna fluktuerar mer än tidigare Riskgardering viktig, t.ex. genom prissäkring terminskontrakt Olika riskhanteringsinstrument utvecklas på olika håll i världen, t.ex. försäkringar mot stora inkomstminskningar, t.ex. i Kanada Diskuteras även som en möjlighet i CAP reformen 3
4 Utvecklingen av jordbrukets producentpriser (tuottajahinnat) och priset på produktionsinsatser (tuotantopanokset) 2010=100, 1/2010 6/2014 enligt statistikcentralen (tilastokeskus) Finansiell risk (rahoituksellinen riski) Framtida räntor på lån kan stiga (korot voivat nousta) Belåningsvärdet för säkerheten kan sjunka (vakuuden arvo voi laskea) Om verksamhetens förmåga att frambringa kassaflöden samtidigt sjunker kan förmågan att amortera lån minska (toiminnan kassavirta voi heikentyä ja kyky lyhentää velkaa voi pienentyä ) Enligt Statistikcentralen sjönk inköpspriserna på produktionsmedel inom jordbruket med 1,8 procent under andra kvartalet 2014 jämfört med året innan. Euriborränta, Finland Bank EuriboR ränta , wikipedia vuoden korko (punainen), ( använd kuukauden korko (sininen) ja viikon korko (vihreä). ( använd Åkerpriset enligt Köpeskillingsstatistik över fastigheter , Lantmäteriverket ( Kiinteistöjen kauppahintatilasto Maanmittauslaitos) Belåningsvärdet på säkerhet fluktuerar på samma sätt (vakuusarvo vaihtelee samalla tavalla) Teknologisk risk Förändringar i teknologi och i produktionsmetoder. (nya maskiner, nya sorter och raser etc.) En teknologi kan bli föråldrad eller omodern (teknologia voi vanhentua) Foto. John Sumelius 4
5 Risk för olyckor (onnettomuudet), eldsvådor (tulipalot) Olyckor bland europeiska lantbruksarbetare med mer än tre dagars sjukfrånvara per personer anställda (EUROSTAT, 2005; Spirgys et al., 2005; Mikheev,2004, ref Pyykkönen 2012): Land Antal olyckor per anställda EU Danmark 154 Finland 535 Sverige 119 Förenade kungadömena (UK) 194 Norge 262 Litauen (Liettua) 24 Ryssland 72 Risk förknippad med institutionella förhållanden (institutionaalinen riski) Förändringar i lantbrukpolitik eller lagstiftning som kan inträffa (t. ex. de förändringar som berör artikel 141 och 142 i anslutningsfördraget till Europeiska Unionen) (esim. artiklat 141 ja 142 Suomen Euroopan unionin koskevassa liittymissopimuksessa). Ett annat exempel är EU:s hälsogranskning och avskaffandet av mjölkkvoterna år 2015 (toinen esimerkki on EU:n terveystarkistus ja maitokiintiöiden poistaminen v. 2015) Beslutsteori (päätösteoria) Jordbrukaren skaffar information för att bemöta risk Maanviljelijä hankkii tietoa kohdatakseen riskiä. Beskrivningen av besluten tidigare på kursen har utgått ifrån att produktionen och priserna är kända. Detta gäller ofta inte. Det är ofta svårt att prognosticera vilka priser som gäller då produkten är färdig. Aiempi tuotantopäätösten käsittely kurssilla on lähtenyt olettamuksesta, että tuotanto ja hinnat ovat tunnettuja. Osäkerhet och risk Osäkerhet (epävarmuus) => en situation då priser och produktionen inte är kända med säkerhet Risk => de nackdelar (haitat) som följer av osäkerhet. 5
6 Man skiljer på osäkerhet och risk mellan kända och okända sannolikheter (Voidaan tehdä eroja tunnettujen ja tuntemattomien todennäköisyyksien välillä) 1.Kända sannolikheter (objektiva sannolikheter) baserar sig på data vilket följer en viss sannolikhetsfördelning. (objektiiviset todennäköisyydet seuraavat tunnettua todennäköisyysjakaumaa) Exempel på beslutsträd ( päätöspuu): Dessa baserar sig allmänhet på frekvenser (perustuvat yleensä frekvensseihin) (t.ex. frekvenser inom olika klasser för skördenivåer) Sk. beslutsträd kan skisseras upp för att underlätta beslut. Beslutsregler utgående från det tidigare exempel med beslutsträd (päätössäännöt aikaisemman päätöspuuesimerkin perusteella): 1. Maxi-min: maximera minimi nettointäkterna. I exemplet Maxi-max: maximera de maximala nettointäkterna. I exemplet Gör val på basen av det mest sannolika resultatet. I exemplet 580. Exempel på förväntad vinst (odotettu voitto) och beslutskriterier (päätöskriteerit) Rasmussen(2011) Antag att jordbrukaren kan välja med att producera två olika odlingsväxter (viljelykasvit), antingen A (vete) eller B (raps) på sammanlagt 100 ha. Antag att vi har två olika möjliga scenarier för priserna, antingen höga eller låga (kaksi mahdollista hintaskenaariota, korkeita tai matalia) Antag att vi har tre olika möjliga väder under växtperioden (kasvukausi), gott, medelmåttigt eller dåligt väder (hyvä, keskinkertainen tai huono sää). 6
7 Sannolikheterna (todennäköisyydet): Höga priser 55 %, låga priser 45 % Höga priser=> priset på A är 200 MU och på B 600 MU. Låga Priser =>priset på A är 100 MUoch på B 200 MU Väder => bra väder 25%, medelmåttigt 50% och dåligt 25% Bra väder=> A 10 ton/ha och B 8 ton/ha Medel. => A 6 ton/ha och B 4 ton/ha Dåligt => A 3 ton/ha och B 0 ton/ha Förväntade värden (odotusarvoja) Förväntat pris A =(0,55*200+0,45*100)= 155 Förväntat pris B =(0,55*600+0,45*200)= 420 Förväntad skörd A = (0,25*10+0,50*6+0,25*3) = 625 Förväntad skörd B = (0,25*8+0,50*4+0,25*0) = 400 En jämförelse av A och B exceltabell, Rasmussen, S En jämförelse av produktionen av A och B: Piser Höga Låga Förväntad (Odotettu) Väder Gott Medel- Dåligt Gott Medel- Dåligt måttigt måttigt Tillstånd s1 s2 s3 s1 s2 s3 Sannolikhet 0,1375 0,275 0,1375 0,1125 0,225 0,1125 (Todennäköisyys) Odlingsväxt A Totalintäkter (kok.tuotto Kostnader (kustannus Vinst (voitto) Odlingsväxt B Totalintäkter (kok.tuotto Kostnader (kustannus Vinst (voitto) Pris A 155 Pris B 420 Skörd A 6,25 Skörd B 4 Beslutsregler i detta fall: Val utgående från a) det mest sannolika resultatet. I exemplet ger B en förväntad vinst på MU medan A ger endast MU b) Maxi-min kriteriet den högsta möjliga förlusten. I exemplet ger B också den högsta möjliga förlusten på MU (med sannolikheten 0,25) => om företaget kan gå i konkurs eller det föranleder andra drastiska problem är bet bättre att välja A vilket ger en förlust på MU varje 8 år C) Maxi-max kriteriet => välj B vilket kan ge Mu i vinst (en risktagare förderar detta) 7
8 En jämförelse av A och B exceltabell, Rasmussen, S En jämförelse av produktionen av A och B: Piser Höga Låga Förväntad (Odotettu) Väder Gott Medel- Dåligt Gott Medel- Dåligt måttigt måttigt Tillstånd s1 s2 s3 s1 s2 s3 Sannolikhet 0,1375 0,275 0,1375 0,1125 0,225 0,1125 (Todennäköisyys) Odlingsväxt A Totalintäkter (kok.tuotto Kostnader (kustannus Vinst (voitto) Odlingsväxt B Totalintäkter (kok.tuotto Kostnader (kustannus Vinst (voitto) Pris A 155 Pris B 420 Skörd A 6,25 Skörd B 4 1. Kända sannolikheter... Mått för att mäta spridningen (hajonta), t. ex. varians (varianssi), standardavvikelse (keskihajonta) eller variationsvidd (variaatioväli) ger underlag för att kvantitativt bedöma storleken på risken. Varians för ett sampel = (otosvarianssi) å n 2 (xi - x) i=1 n-1 2. Okända sannolikheter (tuntemattomat todennäköisyydet) Osäkerhet innebär att sannolikheterna är okända. Epävarmuus tarkoittaa sitä, että todennäköisyydet ovat tuntemattomia. Beslutsfattaren kan förlita sig på subjektiva sannolikheter (eget omdöme) eller grunda beslutsprocessen på en objektiv osäkerhet. Päätöksentekijä voi luottaaa subjektiivisiin todennäköisyyksiin (oma harkinta) tai luottaa objektiviseen epävarmuuteen. Kända sannolikheter (1) Följer en viss sannolikhetsfördelning (todennäköisyysjakauma). Dessa baserar sig allmänhet på frekvenser (t.ex. frekvenser inom olika skördenivåer vid beräkning av sannolikt skördeutfall (todennäköinen satotulos) 8
9 Kända sannolikheter (2) S.k. beslutsträd (liksom i föregående exempel) kan skisseras upp för att underlätta beslut. Risken kan mätas genom sannolikhetsfördelningar, t.ex. normalfördelningen: Mått för att mäta spridningen, t ex varians, standardavvikelse eller variationsvidd ger underlag för att kvantitativt bedöma riskens storlek. n 2 ( x - x) Varians för ett sampel = å i= 1 i n -1 Väntevärde (odotusarvo) = E ( x) = m = X Statistiska mått för att värdera planeringsutfall (tilastollisia suureita suunnittelua varten (1) (fil: statsiska mått för risk) Exempel (excel): majs och sojaböna skördar i lllinois (James och Eberle, 2000) Medelvärde majsskörd: å x i n, i exemplet medelvärde för 1300 μ m = = Statistiska mått.. (2) i exemplet är medelvärdet tör sojaskörd (soijasadon keskiarvo on) 434 μ s = = 10 43,4 X i = observationer i..n, t.ex. skörd n = antal observationer 9
10 Statistiska mått.. (3) Varians för ett sampel: (otoksvarianssi) Statistiska mått.. (4) Standardavvikelse (keskihajonta) V = å i (x i - x) n Standard avvikelse s s = V För majs s m = 23,80, för soja s s = 5,66 För majs Vm= 566,67, för soja Vs=32,04 Statistiska mått.. (5) Om det statistiska materialet är normalfördelat kan man enligt standardavvikelsen för samplet (s.k. medelfel) göra vissa slutledningar med hänsyn till följande faktum: Mikäli tilastollinen aineisto on normaalisti jakautunut voidaan otoksen keskihajonnan (nk. keskivirheen) perusteella tehdä johtopäätöksiä liittyen seuraaviin seikkoihin Normalfördelningen, normaalijakauma 10
11 Statistiska mått.. (6) Ytan under sannolikhetsfunktionen för den första standardavvikelsen motsvarar 34 % av totalytan. En standardavvikelse på vardera sidan motsvarar således 68 % av utfallen eller ca två tredjedelar Mao är det sannolikt att två tredjedelar av majskördarna kommer att ligga mellan 130 +/- 23,8 bushel/acre eller mellan 106,2 och 153,8 bushel/acre Två tredjedelar av sojaskördarna ligger sannolikt mellan 43,4 +/-5,7 bushel/ha eller mellan 37,7 och 49,1 bushel/acre. Statistiska mått.. (6) suomeksi Pinta-ala todennäköisyysfunktion alapuolella vastaa ensimmäisen keskihajonnan osalta 34 % kokonaispinta-alasta käyrän alapuolella. Yksi keskihajonta kummalla puolalla keskiarvoa vastaa 68 % kaikista tuloksista eli noin kaksi kolmasosaa Ts. on todennäköistä, että kaksi kolmasosaa maissien hehtaarisadoista tulevat olemaan130 +/- 23,8 bushel/acre välillä eli 106,2 ja153,8 bushel/acre välillä Kaksi kolmasosaa soijan hehtaarisadoista sijaitsevat todennäköisesti 43,4 +/-5,7 bushel/acre välillä eli 37,7 ja 49,1 bushel/acre välillä. Statistiska mått.. (7) Ytan under sannolikhetsfunktionen för de TVÅ första standardavvikelserna motsvarar 68 % av totalytan. Med 95 % sannolikhet ligger skördarna för majs inom två standardavvikelser på vardera sidan om medelvärdet Med 95 % sannolikhet ligger skördarna för majs således i intervallet mellan 130 +/- (2*23,8) bushel/acre eller mellan 82,4 och 177,4 bushel/acre. Skördarna för soja ligger med motsvarande resonemang med 95 % sannolikhet mellan 43,4 +/- (2*5,7) bushel/acre eller mellan 32,0 och 54,8 bushel/acre. Statistiska mått.. (6) suomeksi Pinta-ala todennäköisyysfunktion alapuolella vastaa KAHDEN ensimmäisen keskihajonnan osalta 68 % kokonaispintaalasta käyrän alapuolella. 95% todennäköisyydellä, maissin hehtaarisadoista tulevat olemaan 130 +/- (2*23,8) bushel/acre välillä eli 82,4 ja 177,4 bushel/acre välillä Soijahehtaarisadot sijaitsevat 95 % todennäköisyydellä 43,4 +/- (2*5,7) bushel/acre väillä eli 32,0 ja 54,8 bushel/acre välillä 11
12 Variationskoefficient CV (Variaatiokerroin, eng. Coefficient of Variation ) CV = Standardavvikelse = Medelvärde S * 100 μ I exemplet för majs CV m = 23,8/130 *100 = 18,31 I exemplet för soja CV s = 5,66/ 43,40 * 100 = 13,04 Variationsbredd eller variationsvidd (fi. Variaatioväli, eng. Range) I exemplet är variationsvidden för majs 77 till 162 bushel acre För soja är variationsbredden på motsvarande vis 29 till 50 bushel/acre Okända sannolikheter gäller t.ex. (tuntemattomat todennäköisyydet koskee esim.) 1. Förändringar i lantbrukspolitik (muutoksia maatalouspolitiikassa) 2. Förändringar i lagstiftning (muutoksia lainsäädännössä) 3. Teknologisk förändring, föråldrad teknologi (vanhentunut teknologia) 4. Olyckor, och död (onnettomuudet ja kuolemantapaukset) Attityder till risk (asenteet riskiin) Lantbruksförtagare kan liksom andra företagare delas in i tre kategorier beträffande risk: 1.De som har riskaversion (vill undvika risker) (riskiä karttavat yrittäjät) 2.De som är riskbenägna (riskihalukkaat) 3.Riskneutrala 12
13 Attityder till risk (2) Rolf Olsson Fyra olika företagsledartyper Många individer vill undvika risker. De föredrar en säker trots liten inkomst. Dessa företagare har aversion mot risk. De satsar hellre på säkra produktionsgrenar eller säkra aktier än på potentiellt högavkastande produktionsgrenar som dock inbegriper en hög risk. Riskbenägna företagare är redo att satsa på riskfyllda alternativ som kan resultera i en högre inkomst samtidigt som sannolikheten för förlust ökar. Riskneutrala antar en position emellan dessa båda grupper. Svend Rasmussen p Expected utility model => ett sätt att införliva risk i den produktionsteoretiska modelleringen (Expected utility model => tapa ottaa huomioon riski tuotantoteoreettisessa mallinnuksessa) lantbruket (1) 1. Diversifiering (tulolähteiden monialaistumista, diversifikaatio) Lägg inte alla ägg i en korg. Inte bara en produkt Risk och försäkring (risk management and insurance model) 13
14 Diversifiering (2) Helena Hansson, Richard Fergusson och Christer Olofsson (2010), SLU Två motsatta tendenser hos svenska kommersiella lantbruksföretag 1. En del gårdar diversifierar i ökande grad, både inom och utanför lantbruket. 2. En del gårdar går inför en starkare specialisering lantbruket (4) 2. Flexibilitet hos produktionsanläggningarna (joustavuus tuotantolaitteiden kohdalla) Ger fler möjligheter att välja nya produktionsinriktningar i framtiden (antaa mahdollisuuden muuttaa tuotantosuunta). Husdjursbyggnader som kan inhysa (majoittaa) flera olika slag av djur Maskiner som inte är alltför starkt specialiserade (koneet, jotka eivät ole erikoiskoneita) lantbruket (5) 3. Försäkringar (vakuutukset) Genom försäkringar kan jordbrukaren gardera sig mot risker och olyckor Ett alternativ är att vara självförsäkrad, dvs. ha egna likvida medel tillhands ifall det sker något oväntat Utan dessa försäkringar kan missväxt (kato), brand (tulipalo) eller stormar (myrskyt) leda till att verksamheten på gården upphör Riskgarderingsinstrument (riskinhallinta instrumentteja) har börjat beaktas inom EU:s jordbrukspolitik. I USA och Canada är olika typer av försäkring mot prisfall vanliga. lantbruket (6) 4 Sprid investeringsrisken på många personer (hajota investointiriski monelle hengelle) 5. Kontrakt, kontraktsodling (sopimustuotanto) Överenskommelser om att erhålla ett pris för en specificerad produkt under en viss period. Syftet är att skydda sig mot prisrisker 14
15 lantbruket (7) 6. Derivatinstrument eller finansiella instrument = terminer, (eng. futures), optioner, Genom derivatinstrument kan man skydda sig mot prissvängningar (derivaattakeinojen kautta voidaan suojautua hintariskeiltä) Terminer = Det är en skyldighet att genomföra försäljningen/köpet till bestämt pris. Terminer delas in i forward- och futureskontrakt. I Finland är det forwardkontrakt derivatinstrument som förekommer inom lantbruket. lantbruket, Terminer och derivata instrument (8) Med hjälp av terminskontrakt på produkter kan lantbrukaren tillsammans med köparen fixera priset på en bestämd mängd vilket betyder att lantbrukaren kan skydda sig mot framtida prissänkningar. Det lönar sig inte att göra kontrakt som omfattar alltför stora mängder, t.ex. en tredjedel av skörden kan prissäkras lantbruket (9) "Ett forwardkontrakt är ett kontrakt säljaren av en vara tecknar för att låsa priset denne vill sälja till i framtiden. Vid kontraktets utgångsdatum levererar säljaren varan till den plats som bestämts i kontraktet och får det pris som tecknades i kontraktet oavsett vad marknadspriset är vid den tidpunkten" (Jordbruksverket rapport 2008:1. "terminshandel med jordbruksprodukter lantbruket (10) "Ett futurekontrakt är ett kontrakt om att köpa eller sälja en specifik vara med viss kvantitet och kvalitet till ett förutbestämt pris vid ett visst datum (i framtiden)"... Skillnaden till forwardkontrakt är att då tidpunkten infaller levereras ingen vara utan kontraktet köps eller säljs tillbaka och utfallet regleras av det pris som tecknades i kontraktet... Handel med futurekontrakt är således en "värdepappershandel" med syfte att dämpa svängnigarna på priserna på den fysiska marknaden där varan säljs (Jordbruksverket rapport 2008:1. "terminshandel med jordbruksprodukter 15
16 lantbruket (11) lantbruket (12) Terminskontrakten handlas över hela världen på regionala börser som NYSE (New York, London), CBOT (Chicago Board of Trade, futurekontrakt sedan 1865), RMX (Tyskland) och CME (USA) Optioner ger innehavaren rättigheten, men inte skyldigheten, att i en i framtiden bestämd tidsperiod eller tidpunkt köpa eller sälja den underliggande tillgången. Optioner är ett kontrakt att köpa ett visst futurekontrakt till ett visst pris. Optioner har länge förekommit t.ex. i USA lantbruket (13) Mer om derivatinstrument: - Jordbruksverket rapport 2008:1. "Terminshandel med jordbruksprodukter - Agronomics affärsinformation för lantbrukare - Råvaruterminer för jordbruksprodukter. Kandidatavhandling, HU, Inst. för ekonomi Kasper Lindroos. 16
Varför studera risk och osäkerhet? Finns det en skillnad mellan risk och osäkerhet? Riskerna har tilltagit i jordbruket
Risk, osäkerhet och beslutsteori (riski ja päätösteoria) (kapitel 8 i Doll och Orazem behandlar beslutsteori och risk) (NEDAN ROST PÅ VETE, RUOSTE VEHNÄLLÄ) Varför studera risk och osäkerhet? Beslutsfattande
Läs merTerminshandel med jordbruksprodukter
Terminshandel med jordbruksprodukter en kortversion Argentina, Brasilien, Indien, Kina, Ryssland och Ukraina Terminshandel erbjuder jordbrukets producenter möjligheter att prissäkra det som produceras
Läs merRiskanalys och riskhantering i växtodlingsföretag
Riskanalys och riskhantering i växtodlingsföretag Alnarp 2014-11-19 1 Finansiär Vilka vi är som genomfört projektet Carl Johan Nilsson, HIR Malmöhus Patrick Petersson, HIR Malmöhus Håkan Rosenqvist 2 Varför
Läs merTERMINSHANDEL FÖR ATT HANTERA PRISRISKEN INOM SPANNMÅLSODLINGEN - BEGREPP OCH EXEMPEL. Vasa, 10 november 2009. Rikard Korkman, ombudsman SLC
TERMINSHANDEL FÖR ATT HANTERA PRISRISKEN INOM SPANNMÅLSODLINGEN - BEGREPP OCH EXEMPEL Vasa, 10 november 2009 Rikard Korkman, ombudsman Kurs: Marknadsföra spannmål Lantbrukssällskapets utbildningsprojekt
Läs merGreppa marknaden-för en lönsammare växtodling. Marknadsinformation
Greppa marknaden-för en lönsammare växtodling Marknadsinformation Rikard Korkman, () 27.1. 2011 Veteprognosens utveckling, milj.ton, källa:igc 700 600 500 400 300 Produktion Konsumtion Lager 200 100 0
Läs merInnehåll. Standardavvikelse... 3 Betarisk... 3 Value at Risk... 4 Risknivån i strukturerade produkter... 4
Del 22 Riskbedömning Innehåll Standardavvikelse... 3 Betarisk... 3 Value at Risk... 4 Risknivån i strukturerade produkter... 4 Vid investeringar i finansiella instrument följer vanligen en mängd olika
Läs merHur ser spannmålsmarknaden ut?
Hur ser spannmålsmarknaden ut? www.slc.fi 28.11. 2012 Greppa marknaden projektet 2010-2012 Rikard Korkman, ombudsman, SLC 1 Innehåll Titta bakåt (priskurvor, vad kan man utläsa) Titta framåt (terminspriser,
Läs merTerminshandel med jordbruksprodukter
Terminshandel med jordbruksprodukter översikt Rapport 2008:1 Foto: Mats Pettersson Terminshandel med jordbruksprodukter översikt Utredningsenheten 2008-01-28 Referens Anna Clarin 036-15 50 15 Börje Karlsson
Läs merHedging och Försäkring (prisskydd/prisförsäkring)
Hedging och Försäkring (prisskydd/prisförsäkring) Hedging En hedge kan översättas med ett skydd eller en säkring ; till exempel ett valutaskydd eller en valutasäkring i en transaktion som ska ske i framtiden.
Läs merPriser på jordbruksprodukter maj 2019
Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2019-06-03 Priser på jordbruksprodukter maj 2019 Det svenska avräkningspriset på ungtjurar klass R3 var 42,54 vecka 21. Det svenska avräkningspriset på mjölk har
Läs merPriser på jordbruksprodukter maj 2018
Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2018-05-30 Priser på jordbruksprodukter maj 2018 Det svenska avräkningspriset ligger kvar på en hög nivå. Vecka 20 var det genomsnittliga priset för ungtjurar (R3)
Läs merPriser på jordbruksprodukter augusti 2017
Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2017-09-04 Priser på jordbruksprodukter augusti 2017 Sverige är det land som har de högsta avräkningspriserna på nötkött inom EU. Priset för ungtjur klass R3 i Sverige
Läs merLunds universitet, SLU, Hushållningssällskapet Skåne
Värdering av ekosystemtjänster inom jordbruket Katarina Hedlund, Helena Hanson, Jordan Hristov, Johanna Alkan Olsson, Henrik Smith, Fredrik Wilhelmsson, Mark Brady, Per Göran Andersson, Fredrik Hansson
Läs merPåbyggnad/utveckling av lagen om ett pris Effektiv marknad: Priserna på en finansiell marknad avspeglar all relevant information
Föreläsning 4 ffektiva marknader Påbyggnad/utveckling av lagen om ett pris ffektiv marknad: Priserna på en finansiell marknad avspeglar all relevant information Konsekvens: ndast ny information påverkar
Läs merNya prissättningsmodeller för mjölk
2010M01 2010M05 2010M09 2011M01 2011M05 2011M09 2012M01 2012M05 2012M09 2013M01 2013M05 2013M09 2014M01 2014M05 2014M09 2015M01 2015M05 2015M09 2016M01 2016M05 2016M09 2017M01 2017M05 2017M09 kr/100 kg
Läs merDel 9 Råvaror. Strukturakademin. Strukturakademin. Strukturinvest Fondkommission
Del 9 Råvaror 1 Innehåll 1. Att investera i råvaror 2. Uppkomsten av en organiserad marknad 3. Råvarumarknadens aktörer 4. Vad styr råvarupriserna? 5. Handel med råvaror 6. Spotmarknaden och terminsmarknaden
Läs merPriser på jordbruksprodukter juni 2019
Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2019-07-01 Priser på jordbruksprodukter juni 2019 Det svenska avräkningspriset på ungtjurar klass R3 var 13 procent högre än EU:s genomsnittliga pris vecka 25. Allt
Läs merDet ryska importstoppets påverkan på mjölksektorn i Sverige
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-10-03 Det ryska importstoppets påverkan på mjölksektorn i Sverige Den svenska marknaden för mjölk och mjölkprodukter påverkas främst indirekt av det
Läs merPriser på jordbruksprodukter februari 2019
Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2019-02-28 Priser på jordbruksprodukter februari 2019 Under 2018 var den svenska produktionen av nötkött, räknat i ton, nästan 4 procent högre än under 2017. Den
Läs merPriser på jordbruksprodukter januari 2015
Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2015-01-30 Priser på jordbruksprodukter januari 2015 Sammanfattning: Avräkningspriserna på nötkött både i Sverige och EU har stigit under den senaste månaden. Påverkan
Läs merPriser på jordbruksprodukter juni 2018
Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2018-06-29 Priser på jordbruksprodukter juni 2018 Under januari-april 2018 var slakten av nöt, räknat i ton, 8 procent högre än under januari-april 2017. De genomsnittliga
Läs merPriser på jordbruksprodukter augusti 2018
Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2018-08-30 Priser på jordbruksprodukter augusti 2018 Under januari-juni 2018 var slakten av nöt, räknat i ton, 5 procent högre än under januari-juni 2017. De genomsnittliga
Läs merWarranter En investering med hävstångseffekt
Warranter En investering med hävstångseffekt Investerarprofil ÄR WARRANTER RÄTT TYP AV INVESTERING FÖR DIG? Innan du bestämmer dig för att investera i warranter bör du fundera över vilken risk du är beredd
Läs merEkologisk produktion
Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade
Läs merHur hantera prisrisken inom spannmålsförsäljning med terminshandel?
Hur hantera prisrisken inom spannmålsförsäljning med terminshandel? Gästföreläsning 9.10.2014 MAL 5-kursen, Institutionen för ekonomi på Agroforstvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet Rikard
Läs merSecuring the Price Hedging of Incoming and Outgoing Goods in Agricultural Businesses
Securing the Price Hedging of Incoming and Outgoing Goods in Agricultural Businesses Matilda Johansson FINAL THESIS 2014 Mechanical Engineering, Industrial and Production Management Postadress: Besöksadress:
Läs merRiskhantering med spannmål. Risk management with grain
Riskhantering med spannmål terminshandel som instrument Risk management with grain futures as an instrument Gustaf Larsson Självständigt arbete 10 hp Grundnivå, G1E Lantmästare - kandidatprogram Självständigt
Läs merprissäkring av jordbruksprodukter Prissäkring av jordbruksprodukter
Prissäkring av jordbruksprodukter Prissäkring av jordbruksprodukter I ett lantbruk produceras och förbrukas råvaror. Svängningar i marknadspriset för olika slags råvaror kan skapa ovisshet om framtida
Läs merPriser på jordbruksprodukter oktober 2019
Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2019-11-01 Priser på jordbruksprodukter oktober 2019 EU:s handelsbalans för januari-augusti är, räknat i kvantitet, positiv med ett överskott på 265 ton medan värdet
Läs merPriser på jordbruksprodukter mars 2018
Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2018-04-04 Priser på jordbruksprodukter mars 2018 Det genomsnittliga svenska avräkningspriset på ungtjurar R3 är 13 procent högre än det genomsnittliga EU-priset.
Läs merPriser på jordbruksprodukter mars 2019
Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2019-04-02 Priser på jordbruksprodukter mars 2019 Under januari 2019 var den svenska produktionen av nötkött, räknat i ton, cirka 7 procent högre än under januari
Läs merPriser på jordbruksprodukter maj 2015
9-01 9-23 9-45 2010-14 2010-36 2011-06 2011-28 2011-50 2012-20 2012-42 2013-12 2013-34 2014-04 2014-26 2015-07 2015-18 2014-17 2014-20 2014-23 2014-26 2014-29 2014-32 2014-35 2014-38 2014-41 2014-44 2014-47
Läs merPriser på jordbruksprodukter februari 2018
Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2018-02-28 Priser på jordbruksprodukter februari 2018 Under 2017 var nettoexporten av nötkött och levande djur från EU 462 000 ton till ett värde av 662 miljoner
Läs merMarknadsmässig Spannmålshandel. Arvid Posse & Daniel Jönsson SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE VID LTJ-FAKULTETEN. Lantmästarprogrammet
SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE VID LTJ-FAKULTETEN Lantmästarprogrammet 10 hp Marknadsmässig Spannmålshandel Fakulteten för Landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap Arvid Posse & Daniel Jönsson 2010
Läs merPriser på jordbruksprodukter september 2016
Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2016-09-29 Priser på jordbruksprodukter september 2016 Avräkningspriserna på nötkött ligger fortsatt på en hög nivå i Sverige. Priset för ungtjur klass R3 i Sverige
Läs merPriser på jordbruksprodukter oktober 2018
Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2018-11-01 Priser på jordbruksprodukter oktober 2018 Slakten av nötkreatur under januari-augusti var drygt 4 procent högre än under motsvarande period 2017. Det
Läs merLars Öhman Kungs Starby Stavlösa Sådd på Kungs Starby, Vadstena våren 1917 Vältning på Stavlösa,Stallsskiftet 1953 Stavlösa Mejeriskiftet 1953 RISKER Ekonomiska risker Tekniska risker Arbetskraft
Läs merATL:s prissäkringstävling 2017
ATL:s prissäkringstävling 2017 Tävlingsregler Mellan den 7 mars och den 31 maj ska du försöka få en så bra terminsavkastning som möjligt. Det är det som marknadsföring och prissäkring handlar om. Du handlar
Läs merPriser på jordbruksprodukter september 2017
Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2017-10-02 Priser på jordbruksprodukter september 2017 är det land som har de högsta avräkningspriserna på nötkött inom EU. Priset för ungtjur klass R3 i var 18
Läs merPriser på jordbruksprodukter april 2019
Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2019-04-30 Priser på jordbruksprodukter april 2019 Vecka 16 var det svenska avräkningspriset på ungtjurar 12 procent högre än EU:s genomsnittliga avräkningspris.
Läs merDel 1 Volatilitet. Strukturakademin
Del 1 Volatilitet Strukturakademin Innehåll 1. Implicita tillgångar 2. Vad är volatilitet? 3. Volatility trading 4. Historisk volatilitet 5. Hur beräknas volatiliteten? 6. Implicit volatilitet 7. Smile
Läs merFinansiella kontrakt futures i spannmålsodling - Lantbrukarens beslutsprocess rörande terminshandel
Finansiella kontrakt futures i spannmålsodling - Lantbrukarens beslutsprocess rörande terminshandel Financial contract "futures" in grain production - The farmer's decision-making process regarding futures
Läs merLars Öhman 1
Lars Öhman 1 2 Kungs Starby Stavlösa 3 Sådd på Kungs Starby, Vadstena våren 1917 4 Vältning på Stavlösa,Stallsskiftet 1953 Stavlösa Mejeriskiftet 1953 5 RISKER Ekonomiska risker Tekniska risker Arbetskraft
Läs merPriser på jordbruksprodukter juni 2016
Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2016-07-04 Priser på jordbruksprodukter juni 2016 Avräkningspriserna på nötkött ligger fortsatt på en hög nivå i Sverige. Priset för ungtjur klass R3 i Sverige var
Läs merPriser på jordbruksprodukter september 2018
Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2018-10-01 Priser på jordbruksprodukter september 2018 Det genomsnittliga avräkningspriset på ungtjurar klass R3 har varit stabilt de senaste månaderna. Det genomsnittliga
Läs merVästankvarn Fältdag 2013
Västankvarn Fältdag 2013 Handelsbanken har verksamhet i 24 länder Sverige (461) Danmark (55) Finland (45) Norge (49) Nederländerna (15) Storbritannien (155) Handelsbankens företagsfilosofi Starkt decentraliserad
Läs merÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 2
ÖVNINGSUPPGIFTER KAPITEL 2 DATAMATRISEN 1. Datamatrisen nedan visar ett utdrag av ett datamaterial för USA:s 50 stater. Stat Befolkningsmängd Inkomst Marijuana Procent män (miljoner) per person lagligt?
Läs merPriser på jordbruksprodukter april 2018
Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2018-05-02 Priser på jordbruksprodukter april 2018 Under januari-februari var nettoexporten från EU 45 300 ton medan handelns värde visade ett överskott på 5 miljoner
Läs merPriser på jordbruksprodukter juni 2017
Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2017-07-03 Priser på jordbruksprodukter juni 2017 är det land som har de högsta avräkningspriserna på nötkött inom. Priset för ungtjur klass R3 i var 25 procent
Läs merVAD ÄR EN AKTIEOPTION? OPTIONSTYPER AN OTC TRANSACTION WITH DANSKE BANK AS COUNTERPARTY.
Information om Aktieoptioner Här kan du läsa om aktieoptioner, som kan handlas i Danske Bank. Aktieoptioner är upptagna till handel på en reglerad marknad, men kan även ingås OTC med oss motpart. AN OTC
Läs merAgenda. Vete CBOT 1973 - Partnerskap Alnarp den 19 mars
Agenda Nya förutsättningar på spannmålsmarknaden Hur arbetar Lantmännen med spannmålshandel idag? Lantmännens terminsavtal och övriga produkter inom spannmålshandeln Partnerskap Alnarp den 19 mars MATIF
Läs merKonkurrenskraftig mjölkproduktion - finansiering Skara och Vrigstad 19/1 20/ Per Hansson
Konkurrenskraftig mjölkproduktion - finansiering Skara och Vrigstad 19/1 20/1 2016 Per Hansson Bakgrund Företagande Banken 2 3 En annan skillnad nu mot tidigare är att bankerna efter finanskrisen bland
Läs merSwedbanks Bull-certifikat råvaror x 3 för dig som tror på uppgång
Swedbanks Bull-certifikat råvaror x 3 för dig som tror på uppgång Tror du på uppgång? Då är Swedbanks Bull-certifikat något för dig! Swedbanks Bull-certifikat passar dig som tror på en stigande marknad
Läs merPriser på jordbruksprodukter november 2016
Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2016-11-30 Priser på jordbruksprodukter ember 2016 Avräkningspriserna på nötkött ligger fortsatt på en hög nivå i Sverige. Priset för ungtjur klass R3 i Sverige
Läs merPriser på jordbruksprodukter januari 2018
Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2018-01-31 Priser på jordbruksprodukter januari 2018 Det svenska genomsnittliga priset för ungtjur klass R3 är 17 procent högre än det genomsnittliga EU-priset.
Läs merSwedbanks Bear-certifikat råvaror x 3 för dig som tror på nedgång
Swedbanks Bear-certifikat råvaror x 3 för dig som tror på nedgång Tror du att marknaden kommer falla? Då är Swedbanks Bear-certifikat något för dig! Swedbanks Bear-certifikat passar dig som tror att marknaden
Läs merI n f o r m a t i o n o m r å v a r u o p t i o n e r
I n f o r m a t i o n o m r å v a r u o p t i o n e r Här finner du allmän information om råvaruoptioner som handlas genom Danske Bank. Råvaror är obearbetade eller delvis bearbetade varor som handlas
Läs merAVENA NORDIC GRAIN OY
SPANNMÅLS- OCH OLJEVÄXTHANDEL VANDA 25.1.2012 Johan Andberg Avena Nordic Grain Oy Tel. +358 10 402 2520 johan.andberg@avena.fi 1 Specialiserad på den inhemska och den internationella spannmåls-, oljeväxt-,
Läs merPriser på jordbruksprodukter september 2015
Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2015-09-30 Priser på jordbruksprodukter september 2015 Avräkningspriserna på nötkött ligger fortsatt på en relativt hög nivå framförallt i Sverige, men även i EU.
Läs merPriser på jordbruksprodukter maj 2017
Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2017-05-31 Priser på jordbruksprodukter maj 2017 Sverige är det land som har de högsta avräkningspriserna på nötkött inom EU. Priset för ungtjur klass R3 i Sverige
Läs mer(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR
28.11.2017 L 312/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2017/2194 av den 14 augusti 2017 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU)
Läs merStark efterfrågan driver världsmarknaderna
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-06-07 Stark efterfrågan driver världsmarknaderna Världsmarknadspriserna på spannmål väntas minska något i reala termer de kommande tio åren, i takt
Läs merStöd till minskad mjölkproduktion
På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-10-24 Stöd till minskad mjölkproduktion Effekterna av EU:s stöd till reducerad mjölkproduktion kan bli mindre än vad ansökningarna indikerar
Läs merMarknadsråd ägg 2013-05-29
Marknadsråd ägg 2013-05-29 Under 2012 ökade totalkonsumtionen av ägg i Sverige med 8 procent. Produktionen ökade med 5 procent och har fortsatt att öka under 2013. Sveriges självförsörjning av ägg låg
Läs merRåvaruobligation Mat och bränsle
www.handelsbanken.se/mega Råvaruobligation Mat och bränsle Tillväxten i Indien och Kina förändrar folks matvanor, vilket leder till högre priser på djurfoder, till exempel majs, sojamjöl och vete Den växande
Läs merTidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2
1 Samhällsekonomi Strävansmål: Du skall efter kursen ha kunskaper om hur beslut om ekonomi kan påverka dig, det svenska samhället och i förlängningen resten av världen Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4 Bedömningsmatris
Läs merBostadsindex Finansiella Produkter
1 Bostadsindex Finansiella Produkter Magnus Olsson Juni 2010 Agenda NASDAQ OMX och index Omvärlden vad händer Vad bygger en ny marknad Produkter baserade på HOX några exempel 2 NASDAQ OMX och Index NASDAQ
Läs merIndex för inköpspriser på produktionsmedel inom jordbruket
Priser och kostnader 2016 Index för inköpspriser på produktionsmedel inom jordbruket 2016, 3:e kvartalet Priserna på gödningsmedel sjönk med en femtedel från året innan Enligt Statistikcentralen sjönk
Läs merGreppa marknaden! Seminarium Finska Spannmålsodlare i Stockholm den 29 november 2012 Per Sandberg Ordförande Föreningen Sveriges Spannmålsodlare
Greppa marknaden! Seminarium Finska Spannmålsodlare i Stockholm den 29 november 2012 Per Sandberg Ordförande Föreningen Sveriges Spannmålsodlare Svensk spannmålsmarknad. Odlarnas syn på framtiden. Hur
Läs merPriser på jordbruksprodukter - mars 2013
Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2013-03-28 Priser på jordbruksprodukter - mars 2013 Äggpriser i Sverige och EU Det svenska partipriset för ägg låg under vecka 11 på 223,40 euro/100 kg, vilket var
Läs merSvag prisutveckling väntas på världsmarknaderna
På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2015-07-01 Svag prisutveckling väntas på världsmarknaderna Priserna på världsmarknaden för jordbruksprodukter väntas ligga kvar ungefär på dagens nivåer
Läs merPriser på jordbruksprodukter april 2016
Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2016-05-02 Priser på jordbruksprodukter april 2016 Avräkningspriserna på nötkött ligger fortsatt på en hög nivå i Sverige. Priset för ungtjur klass R3 i Sverige
Läs merMarknadsöversikt. 11 och 12.6. 2013 Greppa marknadenprojektet. Rikard Korkman, ombudsman, SLC
Marknadsöversikt 11 och 12.6. 2013 Greppa marknadenprojektet Rikard Korkman, ombudsman, SLC 1 Innehåll Titta bakåt (priskurvor, vad kan man utläsa) Titta framåt (terminspriser, höstens 2013 priser, förkalkyl)
Läs merPriser på jordbruksprodukter maj 2016
2011-05 2011-27 2011-49 2012-19 2012-41 2013-11 2013-33 2014-03 2014-25 2014-47 2015-17 2015-39 2016-08 2015-21 2015-24 2015-27 2015-30 2015-33 2015-36 2015-39 2015-42 2015-45 2015-48 2015-51 2016-01 2016-04
Läs merIntroduktion. Konfidensintervall. Parade observationer Sammanfattning Minitab. Oberoende stickprov. Konfidensintervall. Minitab
Uppfödning av kyckling och fiskleveroljor Statistiska jämförelser: parvisa observationer och oberoende stickprov Matematik och statistik för biologer, 10 hp Fredrik Jonsson vt 2012 Fiskleverolja tillsätts
Läs merPriser på jordbruksprodukter oktober 2017
Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2017-10-31 Priser på jordbruksprodukter oktober 2017 Sverige är det land som har de högsta avräkningspriserna på nötkött inom EU. Priset för ungtjur klass R3 i Sverige
Läs merU 3/2015 rd. Helsingfors den 11 juni 2015. Näringsminister Olli Rehn. Handelsråd Leena Mannonen
Statsrådets skrivelse till riksdagen om ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 vad gäller medlemsstaternas möjlighet att begränsa eller förbjuda
Läs merDel 4 Emittenten. Strukturakademin
Del 4 Emittenten Strukturakademin Innehåll 1. Implicita risker och tillgångar 2. Emittenten 3. Obligationer 4. Prissättning på obligationer 5. Effekt på villkoren 6. Marknadsrisk och Kreditrisk 7. Implicit
Läs merEkoodlingens ekonomi/luomuviljelyn talous
Ekoodlingens ekonomi/luomuviljelyn talous Krister Hildén Fjärdedelsjämförelse Vårvete 2011 LIR+SKÖRDE- KONTROLL 10/5/2013 2 1 Eko-odlingens lönsamhet i förhållande till konventionell odling: + högre stöd
Läs merFörfattare Jonsson B. Utgivningsår 2007 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt 60
Bibliografiska uppgifter för Framtida utveckling av priser på produkter och produktionsmedel Författare Jonsson B. Utgivningsår 7 Tidskrift/serie Meddelande från Södra jordbruksförsöksdistriktet Nr/avsnitt
Läs mer36 Säkringsredovisning
Säkringsredovisning, Avsnitt 36 339 36 Säkringsredovisning 36.1 BFN R 7 Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta BFN R 7 Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta trädde i kraft
Läs merPriser på jordbruksprodukter mars 2017
Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2017-04-03 Priser på jordbruksprodukter mars 2017 Avräkningspriserna på nötkött ligger fortsatt på en hög nivå i Sverige. Priset för ungtjur klass R3 i Sverige var
Läs merHUR KAN JAG ANVÄNDA ETF:ER SOM ETT KOMPLEMENT TILL MIN VANLIGA AKTIEPORTFÖLJ?
HUR KAN JAG ANVÄNDA ETF:ER SOM ETT KOMPLEMENT TILL MIN VANLIGA AKTIEPORTFÖLJ? OM ETFSVERIGE.SE Lanserades i april 2009 ETFSverige.se är Sveriges första innehållssajt som enbart fokuserar på Exchange Traded
Läs merDärför använder lantbrukare bekämpningsmedel
Därför använder lantbrukare bekämpningsmedel Sunita Hallgren, Växtskyddsexpert LRF Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF och bekämpningsmedel LRF arbetar med att det ska finnas växtskyddsmetoder av alla
Läs merPå tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor
1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2012 Mjölk, Mjölkkor Mjölkinvägning På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-11-07 Mjölk Läget i den svenska
Läs merPriser på jordbruksprodukter november 2017
Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2017-11-30 Priser på jordbruksprodukter november 2017 Det svenska genomsnittliga priset för ungtjur klass R3 ligger kvar på en hög nivå. Smörpriset har sjunkit cirka
Läs merMarknadsråd ägg 2012-10-24
Marknadsråd ägg 2012-10-24 Jan-jul 2012 ökade den svenska konsumtionen av ägg med nästan 9 %. Produktionen ökade med knappt 5 % medan importen ökade med knappt 5 % och exporten minskade med drygt 3 %.
Läs merPolicy Brief Nummer 2013:4
Policy Brief Nummer 2013:4 Varför är vissa bönder mer effektiva än andra? I denna studie undersöker vi effektiviteten inom svenskt jordbruk på gårdsnivå. Vi visar hur jordbrukarnas egenskaper och egenskaper
Läs merunder en options löptid. Strukturakademin Strukturinvest Fondkommission
Del 1 Volatilitet Innehåll Implicita tillgångar... 3 Vad är volatilitet?... 3 Volatility trading... 3 Historisk volatilitet... 3 Hur beräknas volatiliteten?... 4 Implicit volatilitet... 4 Smile... 4 Vega...
Läs merÖvningsexempel i Finansiell Matematik
KTH Matematik Harald Lang 27/3-04 Övningsexempel i Finansiell Matematik 1. Riskjusterade sannolikhetsmått 1. Vi betraktar en stokastisk utbetalning X(ω) som ger utdelning enligt tabellen ω 1 ω 2 ω 2 pris
Läs merStrukturakademin Strukturinvest Fondkommission LÅNG KÖPOPTION. Värde option. Köpt köpoption. Utveckling marknad. Rättighet
Del 11 Indexbevis Innehåll Grundpositionerna... 3 Köpt köpoption... 3 Såld köpoption... 3 Köpt säljoption... 4 Såld säljoption... 4 Konstruktion av Indexbevis... 4 Avkastningsanalys... 5 knock-in optioner...
Läs merSwedbanks Bear-certifikat valutor x 15 tjäna pengar vid nedgång
Swedbanks Bear-certifikat valutor x tjäna pengar vid nedgång Tror du att marknaden kommer falla, dvs att någon av valutorna EUR, GBP, JPY eller USD kommer att försvagas mot SEK? Då kan Swedbanks Bear-certifikat
Läs merDel 18 Autocalls fördjupning
Del 18 Autocalls fördjupning Innehåll Autocalls... 3 Autocallens beståndsdelar... 3 Priset på en autocall... 4 Känslighet för olika parameterar... 5 Avkastning och risk... 5 del 8 handlade om autocalls.
Läs merSwedbanks Bull-certifikat valutor x 10 för dig som tror på uppgång
Swedbanks Bull-certifikat valutor x 10 för dig som tror på uppgång Tror du på en stigande marknad, dvs att någon av valutorna EUR, GBP, JPY eller USD kommer stärkas mot SEK? Då kan Swedbanks Bull-certifikat
Läs merSwedbanks Bull-certifikat x 8 tjäna pengar vid uppgång
Swedbanks Bull-certifikat x 8 tjäna pengar vid uppgång Tror du på uppgång? Med Swedbanks Bull-certifikat får du riktigt hög avkastning vid marknadsuppgång. Swedbanks Bull-certifikat passar dig som tror
Läs merSpannmålsmarknadsöversikt
Spannmålsmarknadsöversikt 5-6.2.2014 Greppa marknadenprojektet Rikard Korkman, ombudsman, SLC 1 Innehåll Tuff start på 2014! Marknaden: wheat prices still seeking bottom, vetefuturen på Chicagobörsen på
Läs merDel 16 Kapitalskyddade. placeringar
Del 16 Kapitalskyddade placeringar Innehåll Kapitalskyddade placeringar... 3 Obligationer... 3 Prissättning av obligationer... 3 Optioner... 4 De fyra positionerna... 4 Konstruktion av en kapitalskyddad
Läs mer2011-03-30 LS 0906-0526. Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon
Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 Ankom Stockholms läns landsting 2011-03-30 LS 0906-0526 2011-03» 3 0 j lanostingssrvrelsew Dnr. Landstingsstyrelsen j 1 1-04- 1 2 * 0 44
Läs merIndex för inköpspriser på produktionsmedel inom jordbruket
Priser och kostnader 2015 Index för inköpspriser på produktionsmedel inom jordbruket 2015, 3:e kvartalet Inköpspriserna på produktionsmedel inom jordbruket sjönk med 2,0 (den felaktiga siffran var 2,2)
Läs merFinansiering. Föreläsning 6 Risk och avkastning BMA: Kap. 7. Jonas Råsbrant
Finansiering Föreläsning 6 Risk och avkastning BMA: Kap. 7 Jonas Råsbrant jonas.rasbrant@fek.uu.se Föreläsningens innehåll Historisk avkastning för finansiella tillgångar Beräkning av avkastning och risk
Läs mer