FÖR LÄRAREN LÄROMATERIAL FÖR HÖGSTADIER OCH GYMNASIER. Även krig har regler. 1

Transkript

1 FÖR LÄRAREN LÄROMATERIAL FÖR HÖGSTADIER OCH GYMNASIER Även krig har regler. 1

2 KOPPLINGAR MELLAN RÖDA KORSETS UNDERVISNINGSMATERIAL DET FINNS LAGAR ÄVEN FÖR KRIG OCH LÄROPLANERNA FÖR HÖGSTADIET I GYMNASIET, ÄMNESVIS HISTORIA EXEMPEL PÅ UPPGIFTER I LÄROMATERIALET SOM STÖDER MÅLEN FÖR UNDERVISNINGEN I ETT GIVET ÄMNE de studerande skall kunna skaffa sig kunskap om det förflutna och bedöma kunskapen kritiskt samt förstå att historiska fakta kan tolkas på olika sätt, att den historiska kunskapen är relativ och att orsakssammanhangen är mångfacetterade de studerande skall kunna bedöma människans handlande i förgången tid och betrakta historiska företeelser både utifrån respektive epok och utifrån vår tid de studerande skall få stoff för att skapa sig en världsbild som värdesätter mänskliga rättigheter och demokrati samt för att kunna handla som ansvarsmedvetna medborgare Uppgift 3A Regler för krigsföring från olika epoker Uppgift 3C Utvecklingen av folkrätten i krig i förhållande till världshistorien Uppgift 4A/4B/4C: Information om de mänskliga rättigheterna och krigets lagar Uppgift 5B/5D/5E: Krigsförbrytelser och behandlingen av dem i vår närhistoria Lektion 8/Bilaga 3: En evakuerad liten flickas färd i Finland under fortsättningskriget SAMHÄLLSLÄRA EXEMPEL PÅ UPPGIFTER I LÄROMATERIALET SOM STÖDER MÅLEN FÖR UNDERVISNINGEN I ETT GIVET ÄMNE de studerande skall kunna skaffa sig aktuella fakta ur olika källor och kritiskt kunna bedöma verbal, visuell och statistisk information de studerande skall kunna bilda sig en motiverad åsikt om kontroversiella sociala och ekonomiska frågor som är knutna till värderingar de studerande skall bli kapabla att bilda sig en samhällsuppfattning som bygger på ansvarskänsla, tolerans och respekt för jämlikhet. Uppgift 1A/1B/1C: Nyhetsförmedling om väpnade konflikter Uppgift 2B/2D: Information om krigets lagar och verktyg för att kritiskt iaktta väpnade konflikter Uppgift 4A/4B/4C: Information om individens rättigheter under fred och under väpnade konflikter Uppgift 5A: Upprätthållande av samhällsordningen Uppgift 5B/5D/5E: Krigsförbrytelser och behandlingen av dem Uppgift 5F: Krigets lagar och terrorism Uppgift 7A/7B/7C/7D: Barnens rättigheter och barnsoldaternas ställning Uppgift 8A: Definitioner av flyktingskap Uppgift 8B/9C: Flykting i Finland och i världen Uppgift 8C: Människans minimibehov Uppgift 9A/9C: Hur kan vi hjälpa krigets offer? Materialet bygger delvis på Internationella rödakorskommitténs skolmaterial Exploring Humanitarian Law (2001, uppdaterat 2008). FORTSÄTTER PÅ BAKRE INNERPÄRMEN Utgivare: Finlands Röda Kors 2009 Arbetsgrupp: Fredrik Backman, Hanna Donner, Jussi Ikkala, Riitta Kangaskesti, Jouko Lehti, Jani Leino, Maija Leppä, Milla Lindström, Timo Nyyssönen, Maria Karlsson, Elisa Vepsäläinen, Marja Välilä, Sanna Vähäaho Manus: Elisa Vepsäläinen Översättning: Sarax-Converto & Scribo Layout: Henna Eskelinen Tryck: SP-Paino Oy, Hyvinkää 2009 ISBN Produktionen av undervisningsmaterialet har möjliggjorts tack vare stödetsom utrikesministeriet har beviljat Finlands Röda Kors för att göra internationellhumanitär 2 Även krig har rätt regler. bekant i Finland.

3 LÄROMATERIAL FÖR HÖGSTADIER OCH GYMNASIER Det finns lagar även för krig 4 Så använder du läromaterialet 5 LEKTION 1: Krig och media 6 LEKTION 2: Grundläggande information om krigets lagar 12 LEKTION 3: Historien bakom och utvecklingen av krigets lagar 20 LEKTION 4: Krigets lagar och mänskliga rättigheter 28 LEKTION 5: Krigsförbrytelser 34 LEKTION 6: Krigsfångar 46 LEKTION 7: Barn och krig 50 LEKTION 8: På flykt undan kriget 60 LEKTION 9: Humanitärt biståndsarbete och Röda Korsets roll 68 Även krig har regler. 3

4 DET FINNS LAGAR ÄVEN FÖR KRIG Det finns lagar även för krig Varje dag påverkar krig och väpnade konflikter miljontals människors liv runt om i världen. Närmare en miljon barn lever i dag sina liv mitt i krig och behöver därför speciellt skydd. De här konflikterna äger rum långt från Finlands gränser, men krig påverkar även oss på många olika sätt: de utgör vår gemensamma historia, de är något som människor som lever bland oss har upplevt och de finns i vår vardag i form av berättelser i massmedia. Det är viktigt att det internationella samfundet arbetar för att förhindra krig och främja fred. Samtidigt är det nödvändigt att världens stater tillsammans har kommit överens om regler för extrema situationer som krig och konflikter. Reglerna skapar förutsättningar för mänskligt liv och trygghet även under svåra förhållanden. Avsikten med folkrätten i krig är att lindra det lidande som krig orsakar. Det sker bland annat genom en begränsning av vapenanvändning och genom att erbjuda civila och civila mål, såsom sjukhus och skolor, skydd mot väpnade angrepp. Krigets lagar har också som syfte att trygga rätten till hjälp för krigets offer. Krigets lagar är bindande både för enskilda soldater och statsöverhuvuden. Internationella rödakorsrörelsen är en neutral aktör som hela tiden arbetar för att hjälpa krigets offer. Den hjälpen omfattar bistånd, livsmedel, vatten, tak över huvudet och skydd. På basis av internationella avtal har Röda Korset också ett mandat att informera om krigets lagar och för sin del övervaka att de lagarna följs. Vi berättar om krigets lagar för väpnade grupperingar i Kongo och Colombia, men också för skolelever och beslutsfattare överallt i världen. Som ett led i det arbetet har Finlands Röda Kors producerat det här läromaterialet för användning i skolor. I takt med att allt fler människor vet vad man får och inte får göra i krig ökar chanserna för civila att få skydd när en konflikt bryter ut. Det är lättare för oss att arbeta mot våld och åtgärda brott mot krigets lagar när vi känner till vilka reglerna är. Kunskap hjälper oss att förstå orsaker och verkan i olika sammanhang. Kunskap ger också förutsättningar att påverka och ta ställning. Kännedom om humanitär rätt har inte bara att göra med krig, utan reglerna skapar också en grund för ett tolerant samhälle utan våld. Jag hoppas att ni upplever att det här materialet är givande och ger upphov till diskussion. Kristiina Kumpula Generalsekreterare för Finlands Röda Kors 4 Även krig har regler.

5 DET FINNS LAGAR ÄVEN FÖR KRIG LÄROMATERIAL FÖR HÖGSTADIER OCH GYMNASIER Så använder du läromaterialet Läromaterialet Det finns lagar även för krig ger information om väpnade konflikter och krigets lagar. Det är i första hand avsett för lärare i högstadier och gymnasier. Folkrätt i krig lämpar sig för undervisning i synnerhet i historia, religion (etik), livsåskådning, samhällslära, geografi och modersmål (medieläskunskap). Materialet stöder också innehållet i läroplanerna för de ämnena. Bärande teman i materialet är människovärde, humanitet och etiska frågor. Materialet kan användas till att ta upp världskrigen eller krigsförbrytelser i vår närhistoria som har fått mycket uppmärksamhet i media. Både väpnade konflikter och krigets lagar samt tillämpningen av dem är förknippade med olika moraliska och etiska frågor som kan tas upp till diskussion i klassen på basis av lektionsövningarna. Du kan använda materialet till att göra eleverna bekanta med hanteringen av väpnade konflikter i nyhetsförmedlingen och ge dem verktyg att se kritiskt på den information som medierna producerar. På basis av folkrätten i krig kan eleverna också själva utvärdera väpnade konflikter i närhistoria och nutid samt väpnade grupperingars agerande. Du kan utnyttja materialet som informationskälla och som tilläggsmaterial för undervisningen eller använda det som en handbok och följa lektionsutkasten i din undervisning. Materialet är fördelat på nio lektioner som var och en har en övningsuppgift och möjligheter till utvidgning. Varje kapitel består av inledning, uppgifter och material som kan utnyttjas i arbetet. Det står varje lärare fritt att använda sig av enskilda lektioner och övningar enligt behov eller kombinera dem med varandra. Vi hoppas ni upplever att det här materialet är givande och tankeväckande. Författarna Även krig har regler. 5

6 LEKTION 1: Krig och media År 2007 pågick ungefär 30 väpnade konflikter på olika håll i världen. De flesta människors kunskaper och syn på de väpnade konflikterna i världen bygger på nyhetsförmedlingen i huvudmedierna. Massmedia kan ändå bara beskriva en del av den rådande verkligheten. Lektion 1: KRIG OCH MEDIA KOMMITTÉN/ÉRIC BOUVET 6 Även krig har regler.

7 LEKTION 1: Krig och media MÅL De studerande förstår att nyhetsförmedling om väpnade konflikter utgör en utmaning. De studerande får verktyg för att tolka nyheter som handlar om väpnade konflikter och förstår att en nyhetsartikel/ett nyhetsinslag inte ger en helhetsbild av skeendet. LÄROMATERIAL FÖR HÖGSTADIER OCH GYMNASIER Massmedia som en del av krigföringen Media spelar en speciellt viktig roll under väpnade konflikter: i krissituationer ökar människors behov av information. Det är medierna som berättar om strider, om hur civila lever mitt under pågående krig och om rättsprocesser mot krigsförbrytare i internationella brottmålsdomstolar. Utan massmedia är det nästan omöjligt att få tag på opartisk information. Relationen mellan media och armé är ofta komplicerad. Medierna kan med fog ses som den viktigaste allierade för en krigförande stat. Stridande parter har alltid strävat efter att påverka vilken bild media skapar av en konflikt. Stater har därför så gott som utan undantag utövat åtminstone någon form av censur under väpnade konflikter. Förutom diskret publicitetshantering kan medier också påverkas av direkta angrepp. I kriget i Persiska viken år 1991 angreps teve- och rundradiostationer så fort kriget hade brutit ut. Exempel finns också på närmare håll: i vinterkriget bombade Sovjetunionen rundradiostationen i Lahtis, vilket uppges ha haft en nedslående inverkan på stämningarna i Finland. Ibland kan massmedia ta på sig en aktiv roll i våldsamheter. Till exempel inför folkmordet i Rwanda år 1994 hade huturadikalernas huvudspråkrör, radiokanalen Radio Télévision Libre des Milles Collines en nyckelroll i att skapa en negativ bild av tutsierna, den andra huvudstammen i Rwanda. Dessutom anses kodmeddelandet Hugg ner de höga träden som upprepades på kanalens frekvens ha tolkats som ett startskott för folkmordet på tutsier. Dagens webbaserade massmedier har inneburit en betydande förändring i nyhetsförmedlingen från krigsområden. Tidigare fick man inte just aktuell information från krigsfält på grund av geografisk distans och det låga antalet krigskorrespondenter. Vietnamkriget har ansetts vara det första egentliga mediekriget där reportrar fick tillfälle att följa med skeenden i själva krigszonen. I och med den moderna krigsrapporteringen skapades också nya utmaningar i frågan om att kontrollera media. Hantering av publiciteten är en viktig del av modern krigsföring. Till exempel den amerikanska försvarsadministrationen har satsat stora pengar på publicitetsfrågor i samband med bland annat kriget i Persiska viken och Irakkriget. Ny teknologi har revolutionerat spridningen av information vem som helst kan bli reporter på webben. I och med förändringarna i media står också de stridande parterna inför nya utmaningar. Medierna berättar en berättelse åt gången Vissa konflikter får mer uppmärksamhet än andra i massmedia. Till exempel Irakkriget syns i stor utsträckning i nyheterna, medan bortglömda krig, utdragna konflikter som orsakar omfattande skada, inte syns lika mycket. Nyheterna visar inte världen sådan den är, utan de filtrerar verkligheten. I informationsflödet väljer redaktörerna sina nyheter på basis av nyhetskriterier, bland annat överraskningsvärde, negativitet och närhet till den egna kulturen. Det innebär att en finländare är mindre intresserad av ett afrikanskt krig som aldrig tycks ta slut än av en bussolycka i Spanien där finländare miste livet. Nyhetsprioriteringen lyfter alltså fram sådant som vi vill läsa om. Dåliga nyheter får mer plats i medierna än goda nyheter. Enligt filosofen Pekka Himanen har vi övergått från ett risksamhälle till ett slags rädslans samhälle. Medierna lyfter fram terrorism och trafikolyckor trots att miljöproblemen ökar och tusentals människor dör av sådant som vi lätt kunde förhindra. Medierna presenterar inte lösningsalternativ som är svåra att gestalta, utan målar upp nya hotbilder i klatschiga rubriker. Mer omfattande orsak verkan-förhållanden och alla olika synvinklar kan man inte få med i ett och samma nyhetsinslag eller en enskild artikel. En nyhet är inte en bild av verkligheten utan presenterar en liten strimma av verkligheten ytterst begränsad i tid och vinkling. Mediernas utmaning Även mottagaren, alltså den person som läser, ser eller hör nyhetsrapporteringen, påverkar genom sina sinnebilder, sin världsåskådning och sina värderingar tolkningen av nyheterna. Det har sagts att så gott som varje konflikt utkämpas på åtminstone två håll: i människors sinnen och på stridsskådeplatsen. I väpnade konflikter handlar det om mer omfattande händelseförlopp än vad mediernas bilder och ord kan förmedla. Även om nyheterna ofta bara tar upp enskilda häftiga drabbningar och dödssiffror i sin krigsrapportering påverkar Kriget inverkar på allt liv för de människor som blivit utsatta för kriget. Landminor orsaker även efter kriget förstörelse och lidande på olika ställen i världen. KOMMITTÉN/J. BARRY Även krig har regler. 7

8 LEKTION 1: Krig och media kriget i verkligheten alla delar av livet för dem som drabbas av det. Vissa av följderna är plötsliga och tydliga, andra dröjer längre innan de märks av. Omedelbara effekter av krig är till exempel att man blir sårad, skild från sin familj, att en anhörig dör eller att ens hem blir förstört. Följder som kommer till uttryck långsamt kan vara en känsla av otrygghet som kriget har gett upphov till, eller trauman som kan leda till bestående psykiska problem. De ekonomiska effekterna av krig och bristen på det skydd som samhället i normala fall erbjuder märks överallt. Följderna av krig märks ofta i flera generationer och tenderar att synas ännu länge efter att kriget upphört. (Mer information om effekterna av krig och massmedia i uppgift 2 nedan.) Även om en enda nyhet inte alltid förmedlar en helhetsbild av ett visst skeende kan massmedia genom sin stora genomslagskraft lyfta fram missförhållanden och på så sätt bidra till att minska det lidande som krig orsakar. När mediernas uppmärksamhet fokuserar på specifika humanitära problem kan nyhetsförmedlingen samtidigt skapa politisk press på stater att ingripa i konflikter och stoppa de hemskheter som inträffar i samband med dem. Till exempel massmedial uppmärksamhet på konflikterna i Jugoslavien och Rwanda bidrog till att FN:s specialdomstolar inrättades. Det är viktigt att förstå att medierna arbetar i ett fält som är fullt av utmaningar och som har många dimensioner. För lyssnare och läsare innebär den enorma mängden information en tilläggsutmaning, eftersom det har blivit omöjligt att läsa och ta till sig all den information som finns till buds. Det här gör att unga människor behöver en växande förmåga att läsa media samt tänka över det de har sett och hört. Det innebär i sin tur att det är viktigt att ungdomar får verktyg för att fundera på vilken information nyheterna förmedlar eller låter bli att förmedla, vilka frågor som blir nyheter och varför så sker. KOMMITTÉNS BILDARKIV 8 Även krig har regler.

9 LEKTION 1: Krig och media / uppgifter DET HÄR BEHÖVS Karta över de väpnade konflikterna i världen (bilaga 1) Inverkan av krig (bilaga 2) Helsingin Sanomat-artikeln Sodan säännöt ( ) (bilaga 3) LÄROMATERIAL FÖR HÖGSTADIER OCH GYMNASIER UPPGIFT 1A Se på kartan över de väpnade konflikterna i världen från år 2007 (bilaga 1) Diskutera följande frågor: Vilka konflikter har ni hört om via massmedia? Vilka har fått mindre uppmärksamhet? Varför får vissa konflikter mer utrymme i nyheterna än andra? Vilken nytta kan nyhetsbevakningen ha för offren i en konflikt? UPPGIFT 1B Sök i tidningar eller på webben efter nyheter om väpnade konflikter och diskutera följande frågor: Vad handlar nyheterna om? Vem är offer i nyheten? Vad lämnar nyhetstexten osagt? Vad tror ni att de olika parterna i konflikten skulle tänka om nyheten? Vem har intervjuats i nyheten? Vem annan kunde man ha intervjuat? Hur hade infallsvinkeln förändrats om intervjun hade gjorts med någon annan? Hur presenteras vanliga människors vardag i nyheten? Vad tror ni nyheten betyder för medborgarna i det land/ de länder som berörs? Hur skulle en nyhet/informationsgången om en liknande händelse ha sett ut för hundra år sedan? Och för tio år sedan? Vad skulle ni själva ha önskat veta mer om ämnet? Hur har krigen förändrats och hur syns det i den inverkan ett krig har? Titta på stordian i bilaga 3 efter er diskussion. Kom ni på ytterligare sätt som livet påverkas av krig? UPPGIFT 1D Sök i tidningar efter nyhetsbilder som har med väpnade konflikter att göra. Hurdana bilder hittar ni? Hurdana bilder finns det mest av? Hurdan koppling finns det mellan olika bilder? Vilka föreställningar ger bilderna upphov till? Varför har en viss bild tagits och vad har man försökt påverka genom den bilden? UPPGIFT 1E Läs Helsingin Sanomat-artikeln Sodan säännöt som publicerades (bilaga 5). Diskutera följande frågor: Varför fattade USA:s armé beslutet att inte angripa folksamlingen? Var det en god nyhet? Varför är en nyhet av det här slaget ganska sällsynt? Vad hade hänt om armén hade gått till anfall? Skriv en nyhetstext om en motsatt situation. TILLÄGGSUPPGIFTER + UPPGIFT 1C Dela upp er i smågrupper eller par. Fundera på nyhetsbevakningen av väpnade konflikter med tanke på inverkan av kriget. Vilka av krigets följder kommer fram i nyhetsbevakningen? Vilka följder tas inte upp? Vilka delområden av en människas liv påverkas av krig? Vad förändras? Vad förblir oförändrat? Om ett krig bröt ut här nu, hur skulle din vardag förändras då? Fundera tillsammans på allmänna följder av krig: Hur länge påverkas människors liv av krig? Påverkas vi, våra släktingar eller vår omgivning fortfarande av Finlands krig? Hur påverkar krig? Kan vi se spår av krig i vår omgivning i Finland? Hur gamla tecken på krig kan vi hitta? Hur påverkas människor som kommer till Finland av de krig som de själva eller deras föräldrar har upplevt? Även krig har regler. 9

10 LEKTION 1: Krig och media / bilagor BILAGA 1: Väpnade konflikter i världen år 2007 Afrika allvarliga kriser 1 Centralafrikanska republiken (UFDR, APRD) 2 Chad (etniska grupperingar) 3 Chad (rebellgrupperingar) 4 Demokratiska republiken Kongo (ex-rcd-g, Interahamwe, FDLR) 5 Etiopien (ONLF/Ogaden) 6 Kenya (etniska grupperingar) 7 Nigeria (Niger Delta - Ijaw) Afrika -krig 8 Somalia (UIC) 9 Sudan (Darfur) Asien och Oceanien allvarliga kriser 13 Indien (Kashmir) 14 Indien (Naxalites) 15 Myanmar (KNU, KNLA, KNPP, KnA - UWSA, DKBA, regeringen) 16 Myanmar (oppositionen) 17 Pakistan (islamister) 18 Pakistan (sunni - shia) 19 Thailand(muslimska grupperingar) Asien och Oceanien - krig 20 Pakistan (norra och södra Waziristan) 21 Sri Lanka (LTTE) Mellanöstern och Maghreb allvarliga kriser 22 Algeriet (islamistiska grupperingar) 23 Iran (PJAK/kurdområdena) 24 Irak (al-sadr-gruppen) 25 Irak (al-zarqawi-gruppen) 26 Israel (Fatah Hamas) 27 Israel (PNA, al-fatah, Hamas/Palestina) 28 Libanon (Hizbollah, Fatah al-islam) 29 Turkiet (PKK/KONGRA-GEL/kurdområdena) Mellanöstern och Maghreb - krig 30 Afghanistan (Taliban) 31 Irak (rebellgrupper) Amerikanska kontinenten allvarliga kriser 10 Colombia (FARC ELN) 11 Colombia (FARC) 12 Mexiko (narkotikakarteller) Källa: Heidelberg Institute for International Conflict Research, World map of highly violent conflicts: Allvarliga kriser Krig BILAGA 2: Inverkan av krig Inverkan på individ och familj: egna fysiska skador och sjukdomar att anhöriga skadas och blir sjuka anhörigas död att mista hem, egendom och minnen att familjen splittras att skolgång och studier avbryts att man mister sitt arbete ekonomiska följder psykiska följder Inverkan på samhället: livsmedel och jordbruk hälsovård vattenförsörjning och hygien (avfallshantering etc.) ekonomiska följder möjligheter till utbildning flyktingskap skydd av civila och fångar att massmedias arbete försvåras att byggnadsbeståndet förstörs Inverkan på miljön: att omgivningen förstörs att miljön förorenas 10 Även krig har regler.

11 LEKTION 1: Krig och media / bilagor BILAGA 3: Helsingin Sanomat-artikeln Sodan säännöt Vem är i siktet - och var? Förenta Staternas arme beslutade att inte slå till i en folkmängd. Även krig har regler. 11

12 LEKTION 2: Grundläggande information om krigets lagar Med krigets lagar eller internationell humanitär rätt avses internationella förpliktelser som binder stater och individer och som begränsar och lindrar det lidande som krig orsakar. Krigets lagar tar inte ställning till orsakerna till eller ett eventuellt berättigande av att någon part tyr sig till våld. De skyddar krigets offer och strävar efter att begränsa följderna av kriget oberoende av vilken part de människor representerar som har rätt till skydd. Lektion 2: GRUNDLÄGGANDE INFORMATION OM KRIGETS LAGAR KOMMITTÉN/B. HEGER 12 Även krig har regler.

13 LEKTION 2: Grundläggande information om krigets lagar MÅL Eleverna förstår att det finns lagar även i krig och att de bestämmelserna har skrivits ned i internationella avtal som är förpliktigande för världens stater. Eleverna lär sig att de här avtalen är en del av den internationella rätten och att det internationella samfundet genom gemensamma avtal strävar efter att begränsa det lidande som krig orsakar. LÄROMATERIAL FÖR HÖGSTADIER OCH GYMNASIER Eleverna lär sig de viktigaste av krigets lagar. Krigets lagar skyddar krigets offer Krigets lagar skyddar under väpnade konflikter de människor som inte deltar i fientligheterna. Sådana människor är bland annat civila och krigsfångar samt sjuka och sårade soldater. Folkrätten i krig begränsar också hur och med vilka metoder krig får föras. Den centrala principen i krigets lagar är att göra skillnad mellan soldater och civila och mellan militära och civila mål. Betydelsen av skyddet för civilbefolkningen har i dag accentuerats eftersom de flesta konfliktoffer är andra än soldater. Undersökningar visar att bara ett av tio offer i 2000-talets krig är soldat. I krigets lagar avses med skydd att ingen får utsätta skyddade grupper för väpnade angrepp och att deras levnadsförhållanden måste tryggas även under pågående krig. Barn behöver ofta speciellt skydd under väpnade konflikter och därför har de också beaktats som en specialgrupp i krigets lagar. Det finns också en del regler som skyddar kvinnor och ger dem en speciell ställning. Förutom människogrupper som erbjuds specifikt skydd skyddar krigets lagar också sådana områden och mål som har en speciell betydelse för människor. De slår fast att väpnade åtgärder bör begränsas till enbart militära mål. Skyddade mål är bland annat sjukhus, mål som är förknippade med befolkningsskydd, biståndsorganisationers anläggningar, lager och transporter, kulturellt viktiga mål, platser för utövande av religion samt den naturliga miljön. Till exempel skolor hör också till sådant som inte får utsättas för anfall, eftersom de är civila mål. Folkrätten i krig begränsar också krigföringssätt och -metoder. Det är inte tillåtet att använda vapen och krigföringsmedel som orsakar överdrivet lidande. Användning av till exempel biologiska vapen eller vapen som gör motståndaren permanent blind är förbjudet. Soldater får inte heller låtsas vara civila. Biståndsarbete i konfliktområden är möjligt tack vare krigets lagar. Folkrätten förpliktigar stater att ge tillstånd till neutralt biståndsarbete inom sitt område under väpnade konflikter. Det internationella samfundet har gett Internationella rödakorskommittén fullmakt att skydda och hjälpa civila, krigsfångar och sårade i väpnade konflikter. I krig arbetar också frivilliga inom de nationella rödakors- eller rödahalvmåneföreningarna för att hjälpa människor så gott som överallt i världen. Tack vare rätten till bistånd har dessutom många andra organisationer möjlighet att hjälpa människor som lever mitt i ett krig. En del av den internationella rätten Krigets lagar utgör en betydande del av den internationella rätten. Begreppen internationell humanitär rätt, lagen om väpnade konflikter, folkrätt i krig och krigets lagar har i praktiken samma betydelse.skillnaderna uppstår närmast i kontexten: Internationella organisationer, universitet och stater tenderar att använda termen internationell humanitär rätt (eller humanitär rätt eller humanitär rätt i väpnade konflikter), medan uttrycken lagen om väpnade konflikter, folkrätt i krig, krigets lagar eller soldatregler oftare används inom de väpnade styrkorna. Ibland används också den latinska termen jus in bello, krigets lag. Folkrätten i krig bygger på statsfördrag, alltså mellanstatliga avtal. Statsfördrag är avtal som stater sluter för att komma överens om vissa gemensamma regler. De centrala statsfördragen för folkrätten i krig är till exempel Genèvekonventionerna från år 1949 och deras tilläggsprotokoll från 1977 och Förutom mellanstatliga avtal bygger krigets lagar också delvis på internationell sedvanerätt. Sedvanerätten binder alla världens stater. Den bygger på långvarig och allmänt accepterad praxis som därmed har erkänts som bindande rätt. En sedvanerättsligt bindande regel är till exempel förbudet mot tortyr. Tortyrförbudet har visserligen också skrivits in i viktiga avtal, men även en stat som inte har undertecknat ett enda avtal i vilket ett förbud mot tortyr ingår är bunden att respektera förbudet på grund av sedvanerätten. Bakom folkrätten i krig finns också de allmänna rättsliga principer som världens stater har accepterat. I dem ingår bland annat laglighetsprincipen, vilket innebär att ett straff som utmäts en människa alltid bör bygga på en preexisterande lag. Tolkningen av krigets lagar påverkas också av internationella och nationella domstolars domar, alltså av rättspraxisen i världen. Genèvekonventionerna är kärnan De centrala avtalen i krigets lagar är de fyra Genèvekonventionerna som undertecknades år 1949, efter att andra världskriget hade tagit slut. Konventionerna och deras tilläggsprotokoll definierar hur sårade och sjuka soldater, krigsfångar och civila ska skyddas. Dessutom reglerar de användningen av internationellt erkända skyddsemblem (mer information om skyddstecken i faktalådan på s. 14). Konventionerna från år 1949 tillämpas i sin helhet endast på mellanstatliga väpnade konflikter. I var och en av konventionerna finns det ändå en artikel, den så kallade gemensamma artikel 3, som tillämpas och är i kraft i alla lägen. Artikeln innehåller minimikraven på human behandling. De fyra Genèvekonventionerna kompletteras av tre tilläggsprotokoll. Av tilläggsprotokollen är två från år Det första tilläggsprotokollet innehåller bestämmelser om skydd av civila under krig och i det har man i avtalsparagrafer slagit fast centrala principer gällande krigföringssätt. Det andra tilläggsprotokollet utvidgar de centrala principerna i krigets lagar till att omfatta även inomstatliga konflikter (närmast inbördeskrig). År 2005 gjorde man upp ett tredje tilläggsprotokoll till Genèvekonventionerna. I det ingår bestämmelser om ett nytt skyddsemblem, den röda kristallen. Även krig har regler. 13

14 LEKTION 2: Grundläggande information om krigets lagar Folkrätten i krig består förutom av Genèvekonventionerna av ett flertal andra krigföringsbegränsande avtal. 1 Målet att minska lidandet Krigets lagar tillämpas när ett krig eller någon annan väpnad konflikt pågår i ett område. Striden kan vara mellan två eller flera stater. I så fall talar man om en internationell eller mellanstatlig väpnad konflikt. Kriget kan också utkämpas mellan ett lands stridskrafter och/eller olika väpnade grupperingar inom landet, och då talar man om en inomstatlig konflikt. Tillämpningen av krigets lagar upphör när den väpnade konflikten upphör. Vissa regler inom humanitär rätt tillämpas ändå även i fredstid. Sådana regler som är i kraft utan avbrott är till exempel bestämmelserna som slår fast att myndigheterna bör utbilda och informera om krigets lagar samt förpliktelsen att se till att undertecknade avtal träder i kraft. Krigets lagar kan inte tillämpas på brott som begås under fredstid, oberoende av hur allvarliga brott det är frågan om. Till exempel terrordåd i fredstid faller inte inom ramen för folkrätt i krig. För sådana gärningar kan förövaren straffas i enlighet med nationell brottsmålslagstiftning eller så kan de tas upp som brott mot internationella avtal mot terrorism. Förpliktigande för alla Endast stater kan vara undertecknande parter i internationella avtal och därmed parter i Genèvekonventionerna och dess tilläggsprotokoll. Att följa krigets lagar, informera om dem och verkställa konventionerna är sålunda i första hand en statlig uppgift. Krigets lagar är ändå bindande för alla som deltar i en väpnad konflikt. Såväl väpnade grupperingar som enskilda soldater är förpliktigade att följa folkrätten i krig. Folkrätten är också förpliktigande för civila och alla andra människor i en konflikt. I början av år 2008 hade i praktiken alla världens länder (sammanlagt 194 stater) förbundit sig att följa Genèvekonventionerna. Samtidigt hade 167 stater förbundit sig till det första tilläggsprotokollet och 163 stater till det andra tilläggsprotokollet. Finland undertecknade Genèvekonventionerna år 1955 och de två första tilläggsprotokollen år Förberedelserna för att Finland skall ansluta sig till det tredje tilläggsprotokollet pågick hösten Staterna har förbundit sig att följa konventionerna men de har också en juridisk skyldighet att sprida information om konventionerna och tilläggsprotokollen såväl i fredstid som i krig. Det är viktigt att informationen sprids, eftersom alla aktörer tillsammans med staterna ansvarar för att krigets lagar följs. De centrala delarna av folkrätten i krig hör till exempel till grundutbildningen för soldater. (Mer information om övervakningen av krigets lagar i samband med Lektion 5.) DET RÖDA KORSET, DEN RÖDA HALVMÅNEN OCH DEN RÖDA KRISTALLEN Världen över är ett rött kors på vit botten i krig erkänt som ett skyddstecken som i konfliktsituationer ger skydd åt väpnade truppers sjukvårdsanläggningar och -transporter, sjukvårdspersonal samt religiös personal. Emblemet skyddar också civila läkare, biståndsarbetare och biståndsarbete under konflikter. Hur skyddstecknet får användas är noga reglerat både under krig och i fredstid. Byggnader, fordon eller personer som bär det röda korset, den röda halvmånen eller den röda kristallen bör i alla situationer skyddas och respekteras. Inget slag av militär verksamhet får utföras under skydd av något av skyddsemblemen. Till exempel får man aldrig i någon situation transportera skjutvapen i ambulanser som är märkta med ett rött kors. Det röda korset är också organisationsemblem för Internationella rödakorskommittén och nationella föreningar som ingår i Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationen. Därför får till exempel Finlands Röda Kors använda det röda korset i sin verksamhet och i samband med sitt namn. I de flesta islamiska länder används i stället för ett rött kors en röd halvmåne som emblem. Nyast bland skyddstecknen är den så kallade röda kristallen. Kristallen kommer att användas i sådana situationer och länder där det röda korset eller den röda halvmånen inte accepteras på grund av associationer till religion eller politik. (1) Sådana avtal är 1972 års konvention som förbjuder utveckling, tillverkning och lagring av biologiska stridsmedel och toxiner (den s.k. B-vapenkonventionen); 1980 års konvention med tilläggsprotokoll om förbud mot eller inskränkningar i användningen av vissa konventionella vapen som kan anses vara ytterst skadebringande eller ha urskillningslösa verkningar och dess fem protokoll; 1993 års konvention (C-vapenkonventionen) om förbud mot utveckling, produktion, innehav och användning av kemiska vapen samt om deras förstöring; samt 1997 års konvention som förbjuder användning, innehav, tillverkning och flyttning av personminor samt föreskriver förstöring av dem. År 2008 tillkom konventionen mot klustervapen. 14 Även krig har regler.

15 LEKTION 2: Grundläggande information om krigets lagar / uppgifter DET HÄR BEHÖVS Genèvekonventionernas huvudsakliga innehåll (bilaga 1) Krigets lagar, bilder (bilaga 2) Några urklipp om aktuella konflikter samt artiklar som ingår i materialet. Dessutom: stora pappersark och fiberpennor för den första arbetssessionen LÄROMATERIAL FÖR HÖGSTADIER OCH GYMNASIER UPPGIFT 2A UPPGIFT 2C Bekanta er med temat med hjälp av några aktuella tidningsurklipp om väpnade konflikter. Diskutera följande frågor: Vilka krig pågår i världen just nu? (Karta över de väpnade konflikterna i världen år 2007, bilaga 1 till Kapitel 1: Krig och media.) Vad får orden krig eller konflikt er att tänka på? Vem/vilka lider av krig? Vem behöver skydd i krig? Vem är offer i krig? Och vem är fiende? Du kan också be eleverna skriva upp vad de associerar till orden krig och konflikt på tavlan eller papper på olika håll i klassrummet. Eleverna kan också skriva upp de människogrupper som lider i krig. Till nästa lektion ska ni ta med er ett tidningsurklipp som handlar om en enskild väpnad konflikt. Dela in er i grupper för att fundera över vilka av krigets lagar som tidningsartiklarna har anknytning till. Fundera över om man har följt den soldatregel som ni förknippar med artikeln eller inte. Ni kan också göra ett kollage av artiklar och regler och hänga den på väggen i klassen eller en korridor. Presentera till slut det ni har åstadkommit och diskutera de regler som har tagits upp. Tycker ni det finns en konflikt mellan soldatreglerna och hur de åtföljs? Ni kan fortsätta behandla det här temat genom att fundera över pressens roll som nyhetsförmedlare (mer information i Lektion 1). UPPGIFT 2B Dela upp er i grupper för att diskutera vad krigets lagar är. Du kan på förhand ge eleverna i uppgift att föra anteckningar över vilka regler som nämns under diskussionen. Hurdana regler kunde det finnas i krig och för vem skulle de vara bindande? Vilka regler borde finnas enligt din åsikt? Borde krigsparters rätt att använda vapenmakt begränsas på något sätt? Om du anser det, hurdana begränsningar skulle du införa? Vilken soldatregel skulle vara allra viktigast för parter i ett krig? Presentera gruppernas svar för klassen. En igenomgång av frågorna fungerar som en inledning till lärarens presentation av folkrätten i krig. Gå igenom det viktigaste i krigets lagar med hjälp av bakgrundsmaterialet (bilaga 1): Vem skyddar soldatreglerna? För vem är reglerna förpliktigande? Vilka är de viktigaste konventionerna? Vad är det huvudsakliga innehållet i konventionerna? UPPGIFT 2D Fundera på basis av tidningsartiklar på följande frågor: Ska reglerna vara de samma för alla parter i ett krig? Varför ger den humanitära rätten inte utökade rättigheter åt sådana stridande parter som kämpar för det rätta och en god sak? Om man gjorde så, hur skulle man då objektivt definiera rätt eller god? Vilka följder skulle en sådan definition kunna ha? TILLÄGGSUPPGIFTER + Läs tillsammans Helsingin Sanomat-artikeln Sodan säännöt ( ) som finns som bilaga till avsnittet Krig och media. Gör den uppgift som finns i anknytning till texten. Bekanta er med Internationella rödakorskommitténs webbplats och gör en liten undersökning/ studie/ett grupparbete om någon av krigets lagar. Titta till slut på bilderna av soldatreglerna (bilaga 2). Man kan först täcka över texten så att eleverna själva får fundera vilken regel bilden handlar om. Även krig har regler. 15

16 LEKTION 2: Grundläggande information om krigets lagar / bilagor BILAGA 1: Genèvekonventionernas huvudsakliga innehåll och principer Genèvekonventionerna bygger på principen om respekt för människoliv och människovärde. I väpnade konflikter behöver vissa grupper speciellt skydd. Krigshandlingar får inte riktas mot vad som helst. Parterna i en väpnad konflikt har en skyldighet att skilja mellan civila och soldater samt mellan civila och militära mål, den så kallade distinktionsprincipen. Militär verksamhet får inte riktas mot civilpersoner eller civila mål. Trots att det i viss mån är tillåtet att bruka våld i krig har man försökt begränsa det och förhindra att våldet riktas mot dem som inte deltar i fientligheterna. Parterna i en konflikt är också bundna av proportionalitetsprincipen: Militära åtgärder får aldrig orsaka oproportionerlig skada i förhållande till den nytta som eftersträvas. Proportionalitetsprincipen ålägger parterna i kriget att dimensionera sina åtgärder med de eventuella följderna i åtanke. Principerna om opartiskhet och neutralitet: då hjälp ges får etnisk bakgrund, religion, samhällsställning eller politisk övertygelse inte spela någon roll, utan alla måste ges lika god omsorg. Parterna i striden måste respektera rätten till liv samt psykisk och fysisk integritet hos personer som är oförmögna till strid (sårade, sjuka och tillfångatagna kombattanter) och personer som inte deltar i fientligheterna (civilbefolkningen, biståndsarbetare, krigskorrespondenter). Det är förbjudet att döda en fiende som har kapitulerat eller som inte deltar i striderna. Alla sårade och sjuka har rätt till vård. Förutom krigsfångar och sårade åtnjuter bland annat civilbefolkningen, sjukvårdspersonal och religiös personal, befolkningsskyddspersonal, personal vid biståndsorganisationer, sjukhus och sjuktransporter, kyrkor, kulturegendom samt biståndsorganisationers anläggningar och transporter speciellt skydd. Det röda korset, den röda halvmånen och den röda kristallen är skyddstecken. Det förutsätter att byggnader, fordon och personer som har försetts med skyddstecken inte på något som helst sätt får delta i verksamhet som är skadlig för fienden. Krigsfångar samt soldater och civila som hamnat i en motparts våld är berättigade till respekt för sin person, heder och övertygelse samt personliga rättigheter. Alla slags våldshandlingar och hämndaktioner mot dem är förbjudna. De har rätt att brevväxla med sina familjer samt rätt att motta utomstående hjälp. Allas grundläggande rättsliga garantier måste tryggas. Ingen ska ställas till personligt ansvar för gärningar han eller hon inte har gjort sig skyldig till. Ingen får utsättas för fysisk eller psykisk tortyr, kroppslig bestraffning eller behandlas ett grymt eller nedsättande. En kombattant har inte rätt att skada fienden med vilka metoder som helst. Det är förbjudet att använda sådana stridföringsmetoder eller som kan anses vara ytterst skadebringande eller ha urskillningslösa verkningar (exempelvis giftgaser, summariska bombardemang, kemiska vapen). Man bör på alla sätt sträva efter att skona civilbefolkning och civila mål från inverkan av krigshandlingarna. Det är förbjudet att äventyra sådant som är nödvändigt för civilbefolkningens förutsättningar för överlevnad (t.ex. att förstöra brunnar eller spannmålslager). Väpnade åtgärder bör endast riktas mot militära mål. De avtalsslutande parterna bör respektera krigets lagar även ifall motparten inte är en avtalsslutande part eller inte respekterar soldatreglerna. 16 Även krig har regler.

17 LEKTION 2: Grundläggande information om krigets lagar / bilagor BILAGA 2: Krigets lagar, bilder Civilbefolkningen får inte utsättas för anfall och får inte heller utsättas för hot om våld. (TP 1 art. 51, TP 2 art. 13) KOMMITTÉN/ DE LA GARDIA KOMMITTÉN/ E. BOUVET Civila mål får inte utsättas för anfall eller för repressalier. (TP 1 art. 52) Vid militära operationer skall civilbefolkningen, civila och civil egendom skyddas. (TP 1 art. 57) Även krig har regler. 17

18 LEKTION 2: Grundläggande information om krigets lagar / bilagor Egendom som är nödvändig för civilbefolkningens överlevnad såsom livsmedel och anläggningar för dricksvatten får inte förstöras. (TP 1 art. 54, TP 2 art.14) KOMMITTÉN/A. NOSTEN KOMMITTÉN/T. MAYER Utsvältning av civilbefolkningen är en förbjuden stridsmetod. (TP 1 art. 54, TP 2 art. 14) 18 Även krig har regler.

19 LEKTION 2: Grundläggande information om krigets lagar / bilagor I dagens konflikter lider civila mest och situationen blir värre. Syftet med de år 1977 godkända tilläggsprotokollen till Genève-konventionerna är att skydda civilbefolkningen från krigets verkningar. KOMMITTÉN/F. PAGETTI KOMMITTÉN/M. KOKIC Det är förbjudet att använda stridsmetoder som allvarligt skadar den naturliga miljön. (TP 1 art. 35) Även krig har regler. 19

20 LEKTION 3: Historien bakom och utvecklingen av krigets lagar Krigets lagar hör till de äldsta delområdena inom internationell rätt. Den universella internationella rätten började man bygga upp först i mitten av 1800-talet. Diverse oskrivna regler för att begränsa de skador krig orsakar har funnits i alla tider. Den humanitära idén är alltså urgammal, även om dess betydelse har varierat i olika tider och kulturer. Lektion 3: HISTORIEN BAKOM OCH UTVECKLINGEN AV KRIGETS LAGAR 20 Även krig har regler.

21 LEKTION 3: Historien bakom och utvecklingen av krigets lagar MÅL Eleverna förstår att människor i alla tider har strävat efter att begränsa krigföring. Eleverna får ett begrepp om att de soldatregler som gäller i dag är en följd av en historisk utveckling. Eleverna får information om Genèvekonventionernas historia och utveckling samt lär sig hur man har försökt reagera på de nya utmaningar som dagens krigföring för med sig genom att utveckla konventionerna. LÄROMATERIAL FÖR HÖGSTADIER OCH GYMNASIER Tidiga lagar i krig Historien erbjuder flera exempel på hur man har önskat begränsa bruket av våld för att förhindra onödigt lidande och förödelse. Olika regler uppkom när samhällen i nära umgänge med varandra småningom började observera vissa formaliteter i sin krigföring. Ofta formades reglerna för krig enligt religiösa och traditionella ritualer. Det kunde till exempel vara förbjudet att strida medan religiösa ceremonier pågick. Reglerna förbjöd ofta dödandet av krigsfångar och skyddade kvinnor, barn, åldringar och präster. Vissa grupper av människor, såsom budbärare, hade skyddad ställning i krig och som tecken på det bar de till exempel en grön kvist eller ett vitt kläde. Strider på vissa skyddsplatser eller heliga platser kunde vara förbjudna. Man ville också begränsa krigföringen av imageskäl. En regent kunde vilja verka upplyst för att signalera att hans stat var ett civiliserat samhälle. Till exempel det forna Persiska rikets storkungar var kända för sin humana krigföring. Kyros II gav order om att sårade fiender skulle få lika god vård som de egna soldaterna och att besegrade folk skulle få behålla sin egen religion. Även i Bibeln och Koranen finns talrika anvisningar för krigföring. De uppmanar läsaren att först erbjuda motparten fred. Reglerna förbjuder bland annat förstörelse av palmer och vattenställen samt förgiftning av vatten- och livsmedelsförråd under krig. Den oskrivna sedvanerätt som reglerade väpnade konflikter ersattes småningom med diverse mer eller mindre detaljerade avtal. De här avtalen var i allmänhet i kraft bara under en viss strid eller en viss konflikt. Krigets lagar varierade också enligt rådande moraluppfattning och kultur. Röda Korset verkar nuförtiden i 186 olika länder Henry Dunant och Minnen från Solferino Under 1800-talet blev krigen allt mer förödande och arméerna större. Vården av sårade soldater hade inte på långt när utvecklats i samma takt som förstörelsekraften och fler soldater dog på grund av brist på vård, i epidemier och av svält än av egentliga krigsskador. Enorma förluster i krig tvingade staterna att se sig om efter nya sätt att minska förödelsen. Redan i början av 1800-talet började man diskutera ett multilateralt avtal för att trygga sjukvårdens oantastlighet i krig. Lösningen fann man efter mitten av 1800-talet. I den spelades en viktig roll av en ung schweizisk affärsman, Henry Dunant. På en affärsresa år 1859 anlände Dunant till byn Solferino söder om Gardasjön. I närheten av byn hade man precis utkämpat en av seklets blodigaste strider, ett slag som ingick i det italienska frihetskriget och som stod mellan Österrike på ena sidan och Frankrike och Italien på den andra. I slaget deltog man och av dem hade stupat eller blivit sårade. Under de närmaste veckorna omkom lika många till i diverse epidemier. Kaoset i Solferino var totalt. Chockad över det han hade sett glömde Dunant bort sin affärsresa och började organisera frivilliga att bistå de sårade. KOMMITTÉNS BILDARKIV Om sina erfarenheter skrev Dunant en bok, Minnen från Solferino, som publicerades år För boken intervjuade han deltagare i slaget. I Minnen från Solferino föreslår han att det i alla länder grundas en frivilligorganisation som hjälper till med sjukvård under krig och att vården av sårade tryggas genom internationella avtal. Boken skickade han inför julen till kungligheter, ledande militärer, tidningar, vetenskapsmän och författare runt om i Europa. Dunants tankar fick snabbt gensvar. Redan år 1863 grundades i Genève en femmannakommitté för att fundera på möjligheten att grunda den biståndsorganisation som Dunant hade föreslagit. Idén utvecklades några år senare till Internationella rödakorskommittén. Den rödakorsideologi som Dunant skapade har 150 år efter slaget vid Solferino spritts över hela jordklotet. I hela 186 länder finns ett Röda Korset eller ett Röda Halvmånen som på frivillig basis bistår människor i behov av hjälp. Genèvekonventionerna blir till Inspirerad av den nygrundade kommittén kallade den schweiziska regeringen samman en diplomatkonferens år I konferensen deltog 16 stater. De godkände Genèvekonventionen till förbättring av sårade militärers vård i fält. Genèvekonventionen av år 1864 skapade grunden för krigets lagar i modern tappning. Konventionen ålade staterna att sköta om sårade och sjuka soldater utan diskriminering. I konventionen ingick också bestämmelser om respekt för sjukvårdspersonal, -transporter och -utrustning samt om att dessa skulle märkas med ett emblem som var ett rött kors på vit botten. Sedan dess har krigets lagar utvecklats stegvis. Ofta har regler uppkommit först efter att de verkligen skulle ha behövts. Med tiden har den humanitära rätten utvidgats till att inte bara skydda sårade och sjuka utan också andra grup- Även krig har regler. 21

22 LEKTION 3: Historien bakom och utvecklingen av krigets lagar / uppgifter per av människor, som krigsfångar och civila. Genom utveckling av Genèvekonventionerna har man strävat efter att svara på ett ökat behov av humanitär hjälp som en följd av nya vapenformer och konflikter. Vissa väpnade konflikter har omgående påverkat utvecklingen av krigets lagar. I första världskriget användes till exempel giftgaser och antalet krigsfångar var stort. Båda tillämpningarna begränsades genom avtal åren 1921 och (Se bilaga 1: Utvecklingen av avtalen inom den humanitära rätten.) I andra världskriget var antalet civila offer redan lika stort som antalet militära offer. En följd av det var godkännandet av den fjärde Genèvekonventionen om skydd av civila år Röda Kors-idén fick sin början från slaget i Solferino år Krigets lagar kompletteras Genom att utveckla krigets lagar har man under 1900-talets slut strävat efter att svara på de nya utmaningar som väpnade konflikter har fört med sig. I stället för mellanstatliga krig är konflikterna allt oftare strider mellan olika etniska grupperingar eller angrepp som är förknippade med terrorism. Som en följd av utvecklingen inom modern vapenteknologi har den internationella humanitära rätten utökats med protokoll om bland annat förblindande laservapen, personminor, miljöteknologi och väpnade konflikter till sjöss. Kränkningarna av krigets lagar under 1990-talet, konflikterna i det forna Jugoslavien och folkmordet i Rwanda har ökat intresset för folkrätten i krig och dess principer. Delvis som en följd av de här tragedierna FN:s säkerhetsråd grundat domstolar som också har banat vägen för en internationell brottmålsdomstol. Den internationella brottmålsdomstolen inledde sin verksamhet år Den är den första permanenta domstolen i världen som behandlar krigsförbrytelser, folkmord och brott mot mänskligheten. Domstolen har jurisdiktion över alla krigsförbrytelser som har begåtts efter år 1998, vare sig de har ägt rum i internationella eller icke-internationella konflikter. (Mer om krigsförbrytelser och Internationella brottmålsdomstolen i Lektion 5.) Krigets lagar har under 2000-talet varit på tapeten i synnerhet i samband med det så kallade kriget mot terrorismen. I synnerhet USA har framfört nya tolkningar av krigets lagar och tillämpat dem på personer som tillhör terroristnätverket Al Qaida. Även tillämpbarheten av krigets lagar på anställda vid privata säkerhetsföretag som verkar i konflikter har väckt debatt. Många befarar att man genom att lägga ut försvarsmaktens uppgifter genom entreprenad till privata bolag försöker kringgå de begränsningar som finns inskrivna i krigets lagar. Som motvikt han man konstaterat att krigets lagar är bindande för alla parter och att entreprenadförfarandet inte avlägsnar statens ansvar för företagens handlande. I december 2005 godkände staterna ett tredje tilläggsprotokoll till Genèvekonventionerna som innebär att de gamla skyddstecknen det röda korset och den röda halvmånen utökats med ett emblem till, den röda kristallen. (Mer information om skyddsemblemen i lärarens faktalåda i Lektion 2.) Krigets lagar kompletteras ständigt på grund av utvecklingen inom vapenteknologin. Till exempel under 2000-talet har en omfattande debatt förts om begränsningar i användningen av klustervapen och en förhandlingsprocess inleddes år 2007 för att förbjuda vissa klustervapen. År 2008 resulterade processen i en konvention som förbjuder den del klustervapen. 22 Även krig har regler.

23 LEKTION 3: Historien bakom och utvecklingen av krigets lagar / uppgifter DET HÄR BEHÖVS Regler för krigsföring genom tiderna (bilaga 1) Berättelsen om Henry Dunant (bilaga 2) Utvecklingen av krigets lagar (bilaga 3) LÄROMATERIAL FÖR HÖGSTADIER OCH GYMNASIER UPPGIFT 3A Studera tillsammans vilka slags regler för att begränsa krigföring som har förekommit under olika tider (bilaga 1). Diskutera följande frågor: Vad har man behövt regler till? Vad är gemensamt för de här reglerna? Hur skiljer sig de historiska reglerna från dagens regler? UPPGIFT 3B Läs berättelsen om Henry Dunant (bilaga 2) och diskutera följande frågor: Vad tror ni att Dunant tänkte när han anlände till Solferino år 1859? Vilka val tvingades han göra? Hur påverkade Dunants handlingar andra utomstående? Varför hjälpte de andra inte offren i slaget vid Solferino? Vilken inverkan hade det Dunant gjorde när vi ser tillbaka på det idag? UPPGIFT 3C Studera tillsammans utvecklingen av krigets lagar (bilaga 3) och fundera över följande frågor. (Tips: Använd exemplen i materialet som hjälp i genomgången av svaren.) Hur har krigets lagar utvecklats genom tiderna? Vilka historiska faktorer har påverkat utvecklingen av krigets lagar? Hur kan man se utvecklingen av modern vapenteknologi i utvecklingen av konventioner? SVAR PÅ UPPGIFT C Dagens humanitära rätt har utvecklats stegvis tyvärr alltför ofta först efter händelser då man speciellt skulle ha behövt krigets lagar. Genom att utveckla avtalen har man också försökt reagera på utvecklingen inom vapenteknologi och de utmaningar som nya former av konflikter för med sig Genèvekonventionen till förbättring av sårade militärers vård i fält Industrialiseringen inleddes redan kring sekelskiftet 1800, men krigets industrialisering började först på 1840-talet, då teknologi som utvecklats främst för civila behov (järnvägar, ångfartyg) började tillämpas också för militära ändamål. I takt med att vapnen utvecklades ökade deras destruktiva kraft. Krigföringens natur började småningom förändras och efter franska revolutionen ökade härarna i storlek på grund av den allmänna värnplikt som hade tagits i bruk i början av 1800-talet. Att arméerna växte till sig och militärteknologin utvecklades innebar att förlusterna för de stridande parterna ökade. Eftersom krig inte gick att undvika ansåg man det nödvändigt att lindra det lidande de orsakade S:t Petersburgsdeklarationen (förbjuder användningen av viss ammunition i krig) Ett nytt slag av exploderande projektiler orsak ade enormt manfall och väckte oro även på grund av de högre upprustningskostnaderna. Deklarationen var viktig också för att man i den slog fast att det enda lagliga målet för krigföring är försvagandet av fiendens militära krafter Deklarationen i Haag Vid den första fredskonferensen i Haag kom man överens om att respektera krigets lagar och krigföringssätt samt att de principer som antagits i Genèvekonventionen 1864 även skulle gälla krigföring till sjöss Justering av deklarationen i Haag från år 1899 och godkännande av nya konventioner vid den andra fredskonferensen i Haag I den här konferensen deltog fler stater än i den första Haagkonferensen. Sammanlagt undertecknades 13 konventioner och en deklaration. De här konventionerna ersatte de 3 konventioner som slutits vid den första konferensen år IV Haagkonventionen gällde lagar och bruk i lantkrig och förbjöd användning av gifter och giftiga vapen Protokoll i Genève rörande förbud mot användande i krig av kvävande, giftiga eller liknande gaser och bakteriologiska stridsmedel 1929 Två Genèvekonventioner: Justering och utveckling av Genèvekonventionerna av år 1906 samt Genèvekonventionen om behandling av krigsfångar Med konventionerna från år 1925 och 1929 ville man svara på de förändringar i krigföringen som hade ägt rum under första världskriget ( ). Första världskriget var det första industrialiserade kriget mellan stormakter och olika krigföringsmetoder användes i en ny, aldrig tidi- Även krig har regler. 23