Engagemang ger kraft att utvecklas

Transkript

1

2 Engagemang ger kraft att utvecklas Med ett brett engagemang att utveckla både kommunens verksamhet och Örnsköldsvik som plats att leva på är möjligheterna att lyckas stora. I medborgarundersökningen, som SCB presenterade i slutet av 2007, kan vi nu också se att många kan tänka sig rekommendera andra att flytta hit. Det är glädjande! Delaktighet handlar om att ta steg framåt tillsammans och bygger därför på en förmåga och ett mod att bejaka nya idéer. Under 2007 fastställde kommunfullmäktige den översiktsplan som ska gälla under mandatperioden. Att ta fram en översiktsplan är en omfattande process vars samrådssteg med människors möjlighet till medverkan är mycket viktiga för att vi förtroendevalda ska ha det bästa underlaget att fatta beslut ifrån. Ett annat sätt att arbeta med delaktighet är det sätt som sker i Världsklass Från de många idéer om Örnsköldsviks utveckling som manglats fram av deltagarna i olika grupper görs nu årligen konkreta handlingsplaner för nya framsteg. Ett viktigt framsteg för Örnsköldsvik och för miljön är också det kraftvärmeverk som nu färdigställs. Nu sker finslipningen av vårt nya äldrecentrum som invigs våren 2008 och rekryteringen av personal har gått verkligt bra. Vi är glada att kunna konstatera att många har sökt jobben och att vi kan samla den variation av kompetens som är så viktig för att ge den goda vård vi vill ge. Utvecklingen i Örnsköldsvik innebär också att barnen blir fler hurra! Men vi ser också att barnomsorgen inte riktigt får det betyg av kommunmedborgarna som vi vill. Här behöver vi göra mer. Under 2008 tillför vi mer resurser till förskolan för att både klara fler barn och ännu bättre kvalitet. Många studenter i vår kommun söker vidare till högre utbildning efter gymnasieskolan. Det är ett bra betyg till skolan att unga vill fortsätta utbilda sig. Allt fler studenter får också möjlighet att studera här när utbildningsanordnarna ser förde- larna med att utveckla sin verksamhet just i Örnsköldsvik. Nu har Umeå universitet dessutom beslutat att förlägga delar av sin kemiforskning här och två professorer börjar snart sitt arbete i Örnsköldsvik. Vi kan konstatera att kommunen har presterat ett tryggt ekonomiskt resultat 2007 i en verksamhet med höga krav på service till kommunmedborgarna. Men ännu mer glädjande är att antalet sjukdagar har gått ned avsevärt. Det är viktigt att våra medarbetare mår bra det är de som levererar välfärden. Genom effektivisering av administrativa rutiner har också kostnader kunnat sänkas och omfördelas. Örnsköldsvik har gått från hyreslediga lägenheter till viss bostadsbrist. Nu byggs både studentbostäder och lägenheter och plan- och miljönämnden beviljar alltfler bygglov och fler ska det bli! Målsättningen är fortsatt att fler ska välja vår kommun, såväl för permanent boende som för besök vill vi att många fler ska besöka de evenemang som planeras spännande mässor, SM och EM i curling, SM i bordtennis och Star Warsutställning för att nämna några. I Örnsköldsvik har vi viljan och kraften att utvecklas. Kanske är det det som är kraftvärme! En symbol för detta värd att minnas är när Örnsköldsviksborna 2007 med stort hjärta tog emot Modo Hockeys guldlag på stora torget i flödande vårsol. Det skapade energi och smak för fler segrar i många fler sammanhang. För idén om att utveckla Örnsköldsvik är stark! Elvy Söderström (s) Kommunstyrelsens ordförande

3 Nya sporthallen vid Skyttis. Deltävling i Melodifestivalen. Hockeygymnasium med riksintag för tjejer.

4 örnsköldsviks kommun Örnsköldsvik fortsätter att utvecklas på bred front. Med en viktig bas i ett starkt näringsliv med såväl stora som små företag skapas nya möjligheter även inom en mängd andra områden. Kännetecknande för kommunen är bland annat högteknologiska företag med stark exportinriktning, entreprenörskap, bra skola, trygghet, prisvärt boende, framgångsrik idrott, rikt föreningsliv och fantastisk natur. Det utvecklingsarbete som startade med projektet Vision 2008, som från och med 2006 gick över till Världsklass 2015, har resulterat i uppmärksammade framgångar för kommunen. Befolkningsutveckling Arbetet för att förbättra befolkningssiffrorna i Örnsköldsvik ger resultat. Under 2007 ökade befolkningen i kommunen för andra året i rad, denna gång med 41 personer till Året innan skedde den första befolkningsökningen på 16 år efter ett antal år med stadigt förbättrade siffror och uppnådd nettoinflyttning ökade också barnafödandet till 586 från 550 år Något färre flyttade in och något fler flyttade ut, men flyttnettot, d v s skillnaden mellan in- och utflyttning, var det bästa i länet med + 77 personer. Näringsliv och arbetsmarknad Med sina omkring företag är Örnsköldsvik en företagstät kommun där de stora företagen och tillverkningsindustrin, som är mycket internationellt inriktad, länge har dominerat företagsbilden. Till de största företagen hör M-real, BAE Systems Hägglunds, Domsjö fabriker, Hägglunds Drives och Sanmina. Papper, sjukvårdsutrustning, hydrauliska drivsystem, fartygskranar, stridsfordon, bakverk och elektronik är några exempel på produkter från Örnsköldsvik. Under senare år har spjutspetsteknik och nya produkter börjat utvecklas även inom nya konstellationer som Processum Biorefinery Initiative och genom den pilotanläggning för etanol som byggts. Inom handeln ser man nu en tydlig uppgång med många nya butiker och nya gallerior. Nu planeras också ett nytt parkeringshus för att kunna ta emot den ökande besöksströmmen. Swedbank Arena, som invigdes i augusti 2006 och som ligger vackert beläget vid Inre hamnen, är ett viktigt tillskott till upplevelseindustrin. Första året blev ett succéår med både Melodifestival och SM-guld för Modo Hockey formulerades en strategi för utveckling av besöksnäringen och under 2008 är målet att forma en organisation med fokus på just detta område. I arbetet med att öka Örnsköldsviks attraktionskraft är samarbetet mellan kommun, näringsliv och näringslivsorganisationer en viktig styrkefaktor. Örnsköldsviks kommun fick även 2007 en topp-100-placering i Svenskt Näringslivs ranking över svenska kommuners företagsklimat genom att placera sig på 86:e plats. Av de sysselsatta Örnsköldsviksborna arbetar 26% inom tillverkningsindustrin att jämföra med rikets 18%. Störst arbetsgivare är Örnsköldsviks kommun med omkring anställda, följd av M-real, BAE Systems Hägglunds och Landstinget. I december var den öppna arbetslösheten i Örnsköldsvik 4,0%. örnsköldsviks kommun 3

5 Regionen utvecklas Örnsköldsvik ligger i en spännande utvecklingsregion där kommunikationerna kommer att spela en stor roll för framtiden. Den nya kustjärnvägen Botniabanan blir helt klar 2010, med godstrafik på begränsade sträckor dessförinnan. Resecentrum kommer att finnas i Inre hamnen, vid sjukhuset och i Husum invånare i regionen Sundsvall Umeå får förbättrade dagpendlingsmöjligheter med Botniabanan och en större arbetsmarknadsregion bildas. Tre flygbolag flyger nu till och från flygplatsen strax norr om Örnsköldsvik som byggdes ut i början av 2000-talet. Centrum för utbildning och tjänsteföretag Inre hamnen i centrala Örnsköldsvik är ett intressant utvecklingsområde. I och med Botniabanan och centralstationen får området ytterligare fokus. Här har också nya, attraktiva bostäder byggts liksom en ny evenemangsarena. I denna miljö finns Campus Örnsköldsvik med ett flertal utbildningsanordnare inom högre utbildning liksom bibliotek och konferenslokaler. Byggnaden Arken huserar idag ett 50-tal tjänsteföretag med över 550 anställda. Under 2007 presenterades även ett förslag på hotell strax intill Arken med utsikt över hamnen och promenadavstånd till centrum. Utbildning Utbildningsutbudet i Örnsköldsvik har utvecklats till att innefatta både Umeå Universitet och Mittuniversitetet och ett flertal KY-utbildningar. Idag finns sammantaget vid dessa utbildningar omkring 800 studenter. Kommunen erbjuder vägledning till olika studier och yrkesvägar genom Studieplus. Mellan kommun, näringsliv och utbildningsanordnare bedrivs ett intensivt samarbete för att åstadkomma bra utbildningar för framtiden. De senaste åren har flera nya utbildningar startat, 2007 var processoperatörsutbildningen vid Umeå Universitet och grafisk produktionsledare vid Mittuniversitetet nyheter. Umeå universitet har också beslutat att förlägga delar av sin kemiforskning till Örnsköldsvik. Nya studentbostäder byggdes centralt och fler planeras. Myckelgensjöskolan lades ned under året. Fritid Med omkring föreningar och många fritidsanläggningar erbjuder Örnsköldsvik ett stort utbud av aktiviteter. Hockey, innebandy, ridning, skidåkning, golf, konståkning, gymnastik och fotboll är några exempel. Under året invigdes Skyttis Arena för innebandy, svenska mästerskap i både dans och multisport ägde rum och som kronan på verket: Modo Hockey tog SM-guld och hyllades på ett fullsatt torg av glada Örnsköldsviksbor och andra fans. Paradisbadet har under senare år byggts ut med nya attraktioner och i Höga Kusten utvecklas turismen. Under sommaren tog staden emot kryssningsfartyget Silver Shadow och fler anlöp väntas. Viktiga steg togs i Moälvs-projektet som kommer att ge stora möjligheter för utveckling av fisketurismen. I kommunen finns museum, bibliotek, konsthall och kulturhistoriska platser som Gene fornby blev det klart att utställningen Star Wars The Exhibition kommer till Örnsköldsvik sommaren 2008 och förväntas locka ett stort besökarantal till Örnsköldsviks Museum och Konsthall. Musiken är en stor del i kulturlivet med många körer, konserter och ett kulturskolecentrum med undervisning i musik, dans, drama, teater och film. Från Vision 2008 till Världsklass 2015 Ökad inflyttning och fler jobb är centralt i utvecklingsarbetet i Örnsköldsvik. I detta syfte bildades Vision 2008 år 1998 med representanter från kommun, näringsliv, intresseorganisationer tillsammans med kommuninvånare för att skapa idéer, initiativ och nya samarbetsformer för kommunens utveckling. Nu bedrivs arbetet under namnet Världsklass De senaste åren har detta resulterat i både förbättrat flyttnetto och befolkningsökning. Fokus i Världsklass 2015 ligger på satsningsområdena Kompetens för den nya världen, Mera stad, Värt att se, Äntligen hemma och Bortom Oljan. Exemplen på resultat av utvecklingsarbetet är många, inte minst är befolkningsutvecklingen ett tydligt sådant. Regionutveckling i och med Botniabanans tillkomst är ett annat liksom ungdomslokalen Sliperiet och den kommunala teknikskolan Komtek. Vid Inre hamnen har både en evenemangsarena och nya attraktiva bostäder byggts och området utvecklas till ett trevligt promenadstråk. Utvecklingen av biodrivmedel intensifieras genom pilotanläggningen i etanol. Genom Företagslotsen möter företagen på ett och samma ställe kommunens företagsservice, inflyttaraktiviteter för de nya Örnsköldsviksborna och insatser för studentorten Örnsköldsvik görs. Under 2005 hölls ett antal idémöten för att ta nästa steg i utvecklingsarbetet intensifierades arbetet med nyckelorden delaktighet, jämställdhet, mångfald, samverkan och engagemang. Aktuella frågor är nu bland annat tillgången till arbetskraft, utbildning, energigrödor, utvecklat bioraffinaderi, hotell, konsert- och teaterhus och regionutveckling. Sysselsättning fördelat på näringsgren befolkningsutveckling År folkmängd Källa: SCB 4 örnsköldsviks kommun

6 Förvaltningsberättelse GPS - Styrmodell för Örnsköldsviks kommun Enligt kommunallagen ska budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna och till detta balanskrav finns också krav på att mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning ska budgeteras och utvärderas. Med mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning menas både verksamhetsmål och finansiella mål. I budget 2007 fastställde kommunfullmäktige ett måldokument innehållande en vision med underliggande plattform och ett antal verksamhetsmål för mandatperioden sorterade i fyra perspektiv; medborgarnytta, god verksamhet, attraktiv arbetsgivare och ekonomi i balans. Dessa elva kommunfullmäktigemål följs upp i tertialuppföljningar och i årsbokslut. Syftet med styrmodellen GPS - Gemensam Process för Styrning - är att den i förlängningen ska vara ett verktyg för att koppla ihop ekonomiska resultat med övriga delar i verksamheten. Via en enkel betygsättning i polärdiagram tydliggörs hur de olika delarna samverkar. Den kommunala verksamheten ska infria kommunmedborgarnas behov och förväntningar genom att använda resurser, avseende både personal och pengar, kostnadseffektivt. Arbetet med att utveckla processen innebär att styrmodellen kontinuerligt utvärderas och anpassas efter förändrade förutsättningar. Rent generellt kan sägas att ju större yta figuren i diagrammet har, desto bättre är betygen. Figuren ska helst också vara centrerad i diagrammet, annars föreligger en obalans mellan betygen. Det kan tyda på att något perspektiv har offrats för att erhålla bättre betyg i de andra perspektiven. Polärdiagrammet ovan visar Örnsköldsviks kommuns position på 5-gradiga betygsskalor avseende de fyra perspektiven medborgarnytta, god verksamhet, attraktiv arbetsgivare och ekonomi i balans. Betygen grundar sig på utfall för För alla perspektiv utgörs totalbetyget av en viktning av nämndernas betyg samt uppfyllelsegrad av kommunfullmäktiges fastställda mål. För perspektivet ekonomi i balans ingår dessutom en jämförelse med Sveriges kommuner som en del i totalbetyget. De olika nämnderna viktas utifrån andel av totala skattemedel förutom i perspektivet attraktiv arbetsgivare där viktning sker utifrån antal årsarbetare. Betygen för attraktiv arbetsgivare, god verksamhet och ekonomi förvaltningsberättelse 5

7 i balans ligger 2007 oförändrat på 3. Däremot har betyget för medborgarnytta försämrats sedan föregående år till att nu ligga på 4. Detta kan inte enbart tillskrivas en verklig försämring, utan borde till stor del kunna förklaras av förändrade mätningar. För utfallet 2006 låg inga kommunfullmäktigemål till grund, förutom vad gäller perspektivet ekonomi i balans, där kommunfullmäktige sedan länge har haft fastställda finansiella mål. När kommunfullmäktige i budget 2007 antog elva mål för mandatperioden har uppfyllelsen av dessa lagts in som en del i betygsättningen. Vidare har nämnderna utvecklat sina betygsättningar med fler och också mer genomarbetade delar. Rent generellt kan sägas att utfallet för 2007 är mer underbyggt än utfallet Allteftersom kommer styrmodellen att byggas på och om och jämförbarheten mellan åren kommer att variera. Ambitionen har inte heller varit att mäta med någon exakthet, utan snarare ge en enkel beskrivning av läget och att kunna hitta förbättringsområden. Inget av perspektiven har på en totalnivå ett svagt eller dåligt betyg utan minst betyget 3, godkänt. Utifrån kommunfullmäktigemålen och nämndernas totala bedömning av de olika perspektiven anses god ekonomisk hushållning uppnås Medborgarnytta (Betyg 4 Bra) Uppföljning kommunfullmäktigemål Öka delaktigheten hos medborgarna Målvakt: Helen Sahlin Betyg: 3 - Målet uppnås delvis Målet följs upp genom att mäta dels kommunmedborgarnas upplevelse av delaktighet (via enkät), dels forum och aktiviteter. Delaktighetsprocessen i Världsklass 2015 är omfattande och bedöms vara ett gott föredöme i jämförelse med många svenska kommuner. Detta tas dock inte med i denna betygsbedömning. Här betygssätts framförallt den egna förändringen. I kommunens förvaltningar finns forum för delaktighet som t ex dialogmöten, matråd, handikappråd, pensionärsråd, diskussionsforum på fritidsgårdar, föräldraråd och lokala skolstyrelser, samrådsmöten och engagemangsgrupper i särskilda frågor. Övriga aktiviteter för delaktighet är bl a informationsinsatser och sådana verksamheter som bygger på delaktighet från medborgarna, exempelvis volontärverksamhet. Betygsgrund: NII (nöjd-inflytande-index) från SCB:s medborgarundersökning (vikt 50 %), ökning av antal forum samt deltagande (50 %). Uppföljning : NII = Index 42, ej statistiskt säkerställt över rikssnitt (41). = Betyg 3 Världsklass 2015: Ca 400 inkl deltagare i grupper samt ambassadörer = betyg 3 Antal forum: Uppskattningsvis lika många som i maj 2007 = betyg 3 Totalbetyg = 3 Medborgarna ska vara nöjda med den kommunala servicen Målvakt: Peter Blomqvist Betyg: 3 - Målet uppnås delvis Örnsköldsviks kommun har under hösten deltagit i SCB:s stora undersökning "Nöjd-Medborgar-Index". Medborgarna får ge betyg på kommunens verksamhet inom följande frågeområden: Förskolan, grundskolan, gymnasieskolan, äldreomsorg, stöd för utsatta personer, gator och vägar, gång- och cykelvägar, fritid - idrott, fritid - kultur, miljöarbete samt räddningstjänst. Sammanfattande betyg blev 55, vilket även blev genomsnittet för samtliga kommuner i undersökningen hösten GPS - Totalt nämnderna Perspektivet medborgarnytta visar i genomsnitt på betyg 3,6 vilket är en försämring från 4, Detta betyg grundar sig på medborgare/kunders åsikter om kommunens verksamhet och här har nämnderna utvecklat olika metoder för att göra mätningar, bl a klagomålshantering och enkäter där bl a SCB:s medborgarenkät kunnat användas på flera håll. Kommunledningskontoret och kultur- och fritidsnämnden har försämrat sina betyg från föregående år, medan nämnden för teknik och service har förbättrat sitt betyg. Övriga nämnder har oförändrade betyg. Ingen av nämnderna ligger på de lägsta betygen 1 eller 2 och barnoch utbildningsnämnden är den enda nämnden som har betyg 5. God verksamhet (Betyg 3 - Godkänt) Uppföljning kommunfullmäktigemål Trygga barn och ungdomar som mår bra och som når skolans nationella kunskapsmål Målvakt: Thorbjörn Öhlund Betyg: 3 - Målet uppnås delvis BoU-förvaltningen redovisar 3 variabler för att nå målet: 1. Meritvärde åk 9 (viktat 20%) 2. Lärares självvärdering (viktat 40%) 3. Hälsoenkät 2000 elever/läsår (viktat 40%) Meritvärdet i årskurs 9 är inte tillfredställande, men ökade något Högre värde väntas under kommande år. Lärarnas självvärdering besvarades av 40%. Förväntad ökad svarsfrekvens uteblev. Analys pågår. Hälsoenkäten visar att att de flesta elever trivs och mår bra i skolan. 94% anger att de trivs mycket bra eller ganska bra i skolan. Arbetsron fortsätter att öka, men är fortfarande ett förbättringsområde. Insatser görs för att förbättra den ytterligare. Individbaserad omsorg om äldre och funktionshindrade med ökad fokus på förebyggande åtgärder Målvakt: Silvia Sandin-Viberg Betyg: 3 - Målet uppnås delvis Idag baseras underlagen främst på omsorgsnämndens verksamhet. I framtiden bör även andra nämnders verksamheter riktade mot dessa målgrupper ingå, tex kultur och fritid. Därav betyget 3. Fler jobb och fler företag Målvakt: Peter Holmqvist Betyg: 3 - Målet uppnås delvis Det kan konstateras att det 2007 inte anställts lika många personer som under 2006 i kommunens företag. Även om många företag går bra med Hägglunds Drives och McGregor i spetsen så räcker det inte för att uppnå målet på Definitivt besked avseende sysselsättningsförändringen 2007 saknas ännu. Enligt Bolagsverket startades 260 nya företag under 2007 vilket är en ökning med nästan 19% jämfört med Detta är den högsta siffran under 2000-talet. Befolkningsökning Målvakt: Peter Holmqvist Betyg: 3 - Målet uppnås delvis Befolkningsökningen 2007 var +41 och med ett positivt flyttnetto på +77. Det är andra gången på 15 år som Örnsköldsvik uppvisar befolkningsökning. Särskilt glädjande var ökningen av nyfödda barn med 36 till totalt 586. Bra antagningssiffror till den högre utbildningen i kombination med ett rekryteringsbehov i näringslivet är främsta orsaken till ökningen. GPS - Totalt nämnderna Genomsnittsbetyget för perspektivet god verksamhet uppgår till dryga 3,5 medan betyget 2006 uppgick till knappa 3,5, detta gör 6 förvaltningsberättelse

8 att det avrundade betyget slår över till 4. Samtliga nämnder redovisar betyg 4 utom barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden som har betyg 3. Jämfört med 2006 har kommunstyrelsens båda förvaltningar, nämnden för teknik och service samt plan- och miljönämnden förbättrat betygen från 3 till 4. Arbetet med att göra mätbara mål fortsätter och även att systematiskt följa upp med mått och jämförelser med andra kommuner för att erhålla ett betyg. Attraktiv arbetsgivare (Betyg 3 - Godkänt) Uppföljning kommunfullmäktigemål Öka jämställdhet och mångfald Målvakt: Bengt Westin Betyg: 3 - Målet uppnås delvis 81,3% av de anställda är kvinnor och 18,7% är män, vilket är i nivå med föregående år. Andelen kvinnor är drygt en procentenhet högre än rikets kommuner i snitt. Fördelningen män/kvinnor har under många år sett likadan ut. Det innebär att det är långt kvar tills kommunen kan få en jämn könsfördelning. I den långsiktiga personalförsörjningen arbetas för att intressera ungdomar, framförallt pojkar till att utbilda sig till kommunens kvinnodominerade yrken. Detta sker genom skolinformation, praktik och feriearbeten. Liksom förra året gjordes en lönekartläggning och löneanalys av samtliga anställda. Resultatet visar att det inte i någon grupp finns osakliga löneskillnader mellan könen. Målet uppnås ej. Anställda som är utrikes födda uppgår till 4,6 % vilket nästan motsvarar den andel av kommunens befolkning (5,1% 2006) som är utrikes födda. Det innebär att det mål som anges i jämställdhetsoch mångfaldsplanen nästan uppnås. Öka möjligheterna till heltid Målvakt: Bengt Westin Betyg: 2 - Målet uppnås ej Andelen deltider har under 2007 minskat med drygt 0,5 procentenheter jämfört med Den nämnd som har flest deltider, är omsorgsnämnden. Det uppsatta målet att "Öka möjligheterna till heltid" är inte realistiskt inom befintlig ekonomisk ram. Inom denna nämnd har man försökt att tillgodose önskade sysselsättningsgrader, genom att de anställda fått anmäla sitt intresse för ändrad sysselsättningsgrad. Trots detta har andelen heltider inte ökat procentuellt, eftersom nyrekryteringen fortfarande sker till vakanta deltider. Förvaltningen gör den bedömningen att man för närvarande uttömt möjligheterna att finna fler lösningar inom befintlig budgetram. Inom barn- och utbildningsnämnden har knappt 85% av de anställda heltid, vilket är en liten minskning jämfört med Att öka andelen heltider inom befintlig budgetram är svårt eftersom verksamheten många gånger kräver att tiden fördelas på fler anställda. Nämnden för teknik och service har som mål att erbjuda heltidsanställning när tillsvidareanställd personal rekryteras. Humanistiska nämnden försöker också så långt det är möjligt att erbjuda heltidsanställningar. Kultur- och fritidsnämnden ser över möjligheten till heltidsanställning i samband med personalförändringar och önskemål om ändrad sysselsättningsgrad tas också upp i det årliga utvecklingssamtalet. Övriga nämnder har inga problem med ofrivilliga deltider och jobbar följaktligen inte aktivt med frågan. Målet uppnås ej. Minska sjukfrånvaron och öka frisktalen Målvakt: Bengt Westin Betyg: 3 - Målet uppnås delvis Sjukfrånvaron i kommunen har stadigt minskat under senare år, vilket även skett under Nämnderna arbetar på olika sätt aktivt med att minska sjukfrånvaron. Den uppföljning av de långtidssjuka som gjorts per tertial har lett till att de långtidssjuka uppmärksammats på ett relativt tidigt stadium. Detta har medfört att de långtidssjuka blivit färre. Kommunens satsning på att utbilda alla chefer i ett hälsofrämjande ledarskap har lett till att sjukfrånvaron satts i fokus. Målet uppnås. Under 2007 har andelen långtidsfriska minskat tämligen kraftigt från 72,4% långtidsfriska 2006 till 65,4% En anledning till detta kan vara att fler anställda varit sjuka mer än 5 dagar i infektionssjukdomar som t ex influensan och vinterkräksjukan. Dessa infektioner slår olika hårt år från år. Det är viktigt att komma ihåg att de anställda i detta nyckeltal räknas som sjuka om de varit sjukfrånvarande i 5 dagar eller mer. Målet uppnås inte. förvaltningsberättelse 7

9 GPS - Totalt nämnderna Vad gäller perspektivet attraktiv arbetsgivare för nämnderna består betyget av tre delar; ledarskap som mäts med andel anställda som haft utvecklingssamtal, jämställdhet där heltidsanställda samt fördelning män/kvinnor mäts och frisktal bestående av sjukfrånvaro och långtidsfriska. Utfall 2007 visar på att totalbetyget för nämnderna för attraktiv arbetsgivare ligger i nivå med utfall Det genomsnittliga betyget minskar dock från 3,0 till 2,8. Den största anledningen till minskningen är att betyget för andelen långtidsfriska minskat från 4 till 3. Enligt medarbetarenkäten visar majoriteten av nämnderna på en minskning av andelen anställda som haft utvecklingssamtal. Det bör dock påpekas att medarbetarenkätens svarsfrekvens var låg. Knappt 64% av de anställda har svarat och av dessa hade 84% haft utvecklingssamtal. Betygen för jämställdhet ligger i nivå med 2006 års utfall, även om andelen heltidsanställda minskat något. Betyget för andelen långtidsfriska har sjunkit från 4 till 3 jämfört med utfall Trots att andelen sjukfrånvaro sjunkit med 1,4 procentenheter, ligger den ändå i intervallet för samma betyg som i utfall 2006 det vill säga betyget 4. Att andelen långtidsfriska minskar trots att sjukfrånvaron minskar beror på att fler anställda varit sjuka mer än 5 dagar i t ex influensa och vinterkräksjuka än under 2006, eftersom dessa infektioner slår olika hårt år från år. Ekonomi i balans (Betyg 3 - Godkänt) För perspektivet ekonomi i balans vägs betyget för uppfyllande av kommunfullmäktiges finansiella mål ihop med totalbetyget för nämndernas ekonomi samt betyg för ekonomiska nyckeltal utifrån jämförelser med Sveriges kommuner. Uppföljning kommunfullmäktigemål Under mandatperioden ska resultatet före extraordinära poster årligen uppgå till 1-2% av skatteintäkter och statsbidrag Målvakt: Mikael Öhrling Betyg: 4 - Målet uppnås Resultatet för 2007 visar +38 Mkr och detta innebär +1,6% av skatteintäkter och statsbidrag. Det överstiger budgeten med 0,6% (15 Mkr). Resultat i % av skatter/statsbidrag (1-2%) Skattefinansierade investeringar ska för mandatperioden inte överstiga 500 Mkr Målvakt: Mikael Öhrling Betyg: 4 - Målet uppnås Av totalt 171 Mkr i investeringar 2007 avser 146 Mkr skattefinansierad verksamhet. Utfallet överstiger riktpunkten på 125 Mkr per år med 21 Mkr Bedömningen är att målet uppnås sett över hela mandatperioden, men för att det ska vara möjligt måste nya investeringsbehov noga prövas innan de beslutas. skattefinansierade investeringar ej över 500 Mkr (riktpunkt 125 Mkr per år) GPS - Totalt nämnderna Vad gäller perspektivet ekonomi i balans för nämnderna består betyget av tre delar; nämndsresultat (vikt 60%), budgetavvikelse (30%) och nämndens totala medel (10%). Perspektivet ekonomi i balans totalt för nämnderna landar på genomsnittsbetyget 2,8, vilket är något bättre än Totalt visar nämnderna ett resultat på +2,4 Mkr, vilket är 5,4 Mkr sämre än de budgeterade +7,8 Mkr. Nämndernas betyg är viktade utifrån andel av totala skattemedel och därmed får betygen för barn- och utbildningsnämnden och omsorgsnämnden störst genomslag i totalbetyget. Barn- och utbildningsnämndens betyg förbättras mellan 2006 och 2007 då de går från betyg 2 till betyg 3. Omsorgsnämnden har, tillsammans med kommunledningskontoret och nämnden för teknik och service oförändrat betyg 3. Precis som barn- och utbildningsnämnden förbättrar räddningstjänsten och plan- och miljönämnden sina betyg från föregående år. Humanistiska nämnden och kultur- och fritidsnämnden har med anledning av negativa nämndsresultat och stor budgetavvikelse försämrat sina betyg sedan 2006 och ligger nu lägst på betyg 1 respektive 2. Jämförelser med Sveriges kommuner Ekonomisk jämförelse med Sveriges kommuner har gjorts genom att välja ut 10 stycken viktiga ekonomiska nyckeltal och därefter rangordna kommunerna utifrån resultatet på respektive nyckeltal. Kommunplaceringen i respektive nyckeltal ger därefter betyg. Denna jämförelse uppdateras en gång per år, eftersom det endast är efter statistikinsamling av årsbokslutet övriga kommuners nyckeltal kan erhållas och därmed också kommunplaceringar. Jämförelsen med andra kommuner redovisar nyckeltal från bokslut 2006 utifrån SCB:s Vad kostar verksamheten i din kommun Genomsnittsbetyget för Örnsköldsvik är 3,2 (3,1 föregående år) - d v s något över riksgenomsnittet (placering 126 av 290 kommuner). Den betygsförbättring som skett jämfört med föregående år avser koncernens genomsnittsresultat räknat på de tre senaste åren. Kommunen har inget max- eller minbetyg, d v s Örnsköldsvik är inte bland de 50 bästa eller 50 sämsta i något av måtten. De styrkor kommunen har är låga långfristiga skulder, stark soliditet både för kommunen och koncernen samt låg skattesats exklusive landsting och skatteväxlingar. Till svagheterna kan räknas hög skattesats när kommun och landsting läggs ihop samt relativt höga pensions- och borgensåtaganden. I övriga delar ligger kommunen på genomsnittsbetyget 3. Genomsnittsbetyget för länet är oförändrat 1,8, d v s klart under riksgenomsnittet. 8 förvaltningsberättelse

10 Finansiell analys BNP-tillväxt, inflation, löneutveckling, sysselsättning samt befolkningsutveckling är faktorer som har stor påverkan på en kommuns ekonomi. Tillväxten i svensk ekonomi har bromsat in. En fortsatt relativt stark men avtagande global tillväxt, en god inkomstutveckling för hushållen samt en expansiv finanspolitik bidrar till att BNP stiger med i genomsnitt 2,9% per år 2008 och 2009 enligt Konjunkturinstitutet. Den snabba sysselsättningsutvecklingen saktar in och sysselsättningen ökar med personer 2008 och personer Löneökningstakten växlar upp, livsmedelsoch energipriserna stiger snabbt och inflationen överstiger målet Öppet arbetslösa i kommunen i procent av befolkningen år uppgick vid årsskiftet till 4% vilket var högre än riket men i nivå med länet. Under 2007 ökade Sveriges befolkning med cirka personer till knappt 9,2 Mkr invånare. Folkökningen var därmed ännu större än år Även invandringen och utvandringen slog 2006 års rekord. För andra året i rad ökade kommunens befolkning och vid årsskiftet uppgick antalet Örnsköldsviksbor till personer, vilket motsvarar en ökning med 41 personer jämfört med Nettoinflyttningen var positiv för femte året i rad personer flyttade till kommunen vilket resulterade i ett positivt flyttnetto med 77 personer. Födelsenettot var däremot negativt då antalet avlidna översteg antalet födda. I SKL:s ekonomirapport från november väntas kommunerna 2007 uppnå ett resultat på cirka +8 Mdkr, vilket är 5 Mdkr lägre än rekordåret Möjligheterna att nå god ekonomisk hushållning de närmsta åren anses relativt goda då SKL 2008 och 2009 prognostiserar ett resultat på +10 Mdkr. Räknas inte de generella statsbidragen upp i takt med skatteunderlaget kommer resultatnivån från år 2010 och framåt snabbt sjunka. För att ytterligare bedöma om kommunen har en god ekonomisk hushållning består kommande avsnitt i förvaltningsberättelsen av en djupgående finansiell analys av Örnsköldsviks kommuns ekonomi under 2007 baserad på den s k RK-modellen och den bygger på följande aspekter: Resultat Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden? Kapacitet Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt? Risk Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Kontroll Vilken kontroll har kommunen över den finansiella utvecklingen? Resultat och kapacitet Årets resultat Resultatet för 2007 uppgår till +38 Mkr, vilket är 26 Mkr sämre än föregående år. Efter ett minusresultat 2003 har nu kommunen haft positiva resultat fyra år i rad. Skattesatsen uppgår till 21,79% och har varit oförändrad sedan år Enligt kommunallagen ska budgeten upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna. När det gäller avstämning mot lagens krav på ekonomisk balans ska resultaträkningen för året utgöra utgångs- förvaltningsberättelse 9

11 punkten. Huvudprincipen är att realisationsvinster från försäljningar av mark och fastigheter inte ska inräknas i intäkterna då avstämning mot balanskravet görs. Realisationsvinsterna uppgår 2007 till 16 Mkr, vilket innebär att resultatet som ska ställas mot balanskravet uppgår till +22 Mkr. Då inte heller några negativa resultat sedan tidigare år återstår att återställa infrias balanskravet. NämndSresultat Resultatutveckling Det ekonomiska läget 2003 föranledde stora besparingskrav på nämnderna, och sett till hela föregående mandatperioden har sparkraven (besparingar på nämnderna, övergripande besparingar, effektiviseringar) som lagts ut på verksamheterna uppgått till drygt 100 Mkr. Samtidigt har tillskott/satsningar tilldelats verksamheterna vilket medfört att nettoeffekten blivit lägre, men det negativa resultatet 2003 har sedan dess lyckats vändas till positiva resultat. I budget 2007 gavs nämnderna tillskott med 26 Mkr utöver kompensation för inflation och löneökningar. Nämndernas resultat 2007 uppgår till +2,4 Mkr. Det positiva resultatet innebär att nämndernas totala medel växt från till +35,1 Mkr till +37,5 Mkr vid 2007 års utgång. De enskilda nämndernas ekonomiska situation varierar dock kraftigt. Omsorgsnämnden har ett ackumulerat överskott på 30,3 Mkr medan humanistiska nämnden har ett ackumulerat underskott på -12,3 Mkr. Kommunledningskontoret redovisar ett nämndsresultat på +3,9 Mkr vilket är 5,1 Mkr bättre än budgeterade -1,2 Mkr. Största positiva avvikelsen kommer från Världsklass 2015 och förklaras av att planerade EU-projekt kommer igång senare än planerat och har därför inte belastat 2007 samt att flera aktiviteter har blivit billigare än budgeterat. De totala medlen uppgår vid årets slut till +7,3 Mkr. Räddningstjänstens resultat uppgår till -0,1 Mkr jämfört med ett budgeterat nollresultat. Ökade kostnader för internhyror ligger bakom det negativa resultatet. Totala medel uppgår till +1,4 Mkr. Omsorgsnämnden visar liksom föregående år ett överskott, +3,3 Mkr. Detta är 4,3 Mkr bättre än budget. Personlig assistans står för en resultatförbättring på 7 Mkr jämfört med 2006 beroende på ökade retroaktiva intäkter från Försäkringskassan. Efterfrågan på insatser från korttidsverksamheten inom handikappomsorgen har minskat vilket skapat ett överskott i verksamheten. Däremot har kostnadsökningar skett inom hemtjänsten och den psykosociala verksamheten p g a av ökad ärendemängd och ökad vårdtyngd. Årets resultat innebär att omsorgsnämndens totala medel har ökat från +27 Mkr vid årets början till +30,3 Mkr vid årets slut. Humanistiska nämnden redovisar efter två år med överskott nu ett underskott på -8,8 Mkr, vilket är 9,9 Mkr sämre än budget. Under året har nämnden haft stora kostnadsökningar när det gäller HVB (Hem för vård eller boende). Ökningen uppgår till ca 25% jämfört med föregående år. Ökningen förklaras främst av en medveten neddragning under 2005 som under 2006 och 2007 har gett ett uppdämt behov. Även effektivare metoder för upptäckt av missbruk samt ett allmänt ökat missbruk i samhället bidrar till kostnadsökningen. Även kostnaderna för försörjningsstöd har ökat jämfört med fjolåret. Antalet hushåll som får försörjningsstöd har minskat något jämfört med 2006 medan medelbiståndet per månad har ökat. De negativa totala medlen för humanistiska nämnden har i och med årets negativa nämndsresultat ökat till -12,3 Mkr vid årets utgång. Barn- och utbildningsnämnden redovisar ett positivt nämndsresultat med +3,9 Mkr, vilket är en förbättring jämfört med fjolårets resultat på -2,4 Mkr men når inte upp till budgeterade +10,5 Mkr. Skolområdena har fortfarande problem att klara sina resultatmål och utfallet uppgår till -9,1 Mkr trots att omställningar skett med minskad personalstyrka. Centrala delar inom nämnden visar dock positiva siffror och bidrar tillsammans med en minskad semesterlöneskuld till det totala positiva resultatet. Kostnaderna för interkommunala ersättningar har stigit jämfört med fjolåret. Resultatet innebär att barn- och utbildningsnämndens negativa totala medel minskar till -9,5 Mkr. Även nämnden för teknik och service redovisar ett positivt resultat för 2007, +1,0 Mkr vilket är 3,0 Mkr bättre än budget. Nämnden har under året lämnat prognoser som uppvisade underskott bl a beroende på ej budgeterad nedskrivning av gamla Bjästaskolan och efterdebiterade energikostnader. Under året har åtgärder vidtagits och försäljningar av fastigheter och skog har gett en reavinst på 15 Mkr. Verksamheterna VA, renhållning och fastigheter redovisar underskott. Underskottet inom VA förklaras främst av ökade energikostnader och inköp av material/tjänster. Nämndens totala medel uppgår vid årsskiftet till +15,7 Mkr. Kultur- och fritidsnämndens resultat uppgår till -0,5 Mkr vilket är 1,1 Mkr sämre än budgeterat. Underskottet beror på att nämnden inte lyckats lösa nämndsövergripande besparingar. Under året har nämnden vidtagit åtgärder för att komma tillrätta med underskottet genom nedläggningen av Genebiblioteket samt genom minskade lokalytor på Arkenbiblioteket. Paradisbadet redovisar ett överskott på 0,6 Mkr genom ökade intäkter och kostnadseffektivisering. Nämndens totala medel uppgår till -0,6 Mkr. Samtliga nämndsresultat samt totala medel redovisas också under rubriken Verksamhetens nettokostnad 2007 och under respektive nämnd där även kommentarer ges till dessa uppgifter. Kommunkoncernens resultat uppgår 2007 till +20 Mkr (+72 Mkr). Det lägre resultatet i kommunkoncernen jämfört med kommunen förklaras dels av koncerninterna transaktioner, men även av därutöver låga resultat i bolagskoncernen. De kommunala bolagen redovisar följande resultat efter finansiella poster: 10 förvaltningsberättelse

12 Årets resultat Kommunkoncernen Rodretkoncernens bolag har under året varit engagerade i utvecklingsfrågor och investeringar och medverkat i tillväxten och utvecklingen av Örnsköldsvik har inneburit stora planerade och pågående förändringar i de kommunala bolagen för att rusta för framtiden. Det gäller bl a upprustning av hamnbyggnad i Köpmanholmen, hyresgästanpassningar i Arken och förberedelser för starten av det nya Hörneborgsverket. Rodretkoncernen uppvisar för det gånga året ett resultat efter finansnetto på -8,0 Mkr, vilket är 36,7 Mkr lägre än föregående år. Förutom ovanstående planerade och pågående förändringar förklaras resultatet huvudsakligen av Övik Energis påverkan av temperaturmässiga skillnader, vars svängningar bättre bör kunna hanteras i och med starten av kraftvärmeverket. Kommunens avkastningskrav på Rodretkoncernen uppgår 2007 till 19,4 Mkr. Moderbolaget har under 2007 erhållit koncernbidrag på totalt 32,8 Mkr, varav 26,7 Mkr från Övik Energi-koncernen och 6,1 Mkr från Örnsköldsviks Hamn & Logistik AB. Övik Energi redovisar ett resultat efter finansnetto på +0,6 Mkr, i resultatet ingår en koncernmässig avskrivning med 11 Mkr. Föregående år var motsvarande resultat +22,1 Mkr. Det låga resultatet är bl a en följd av det milda vädret men också på grund av förberedelserna inför starten av Hörneborgsverket. Resultatet belastas med kostnader för en större omsättning som börjar ge resultat först andra halvåret 2008 då det nya verket är i drift. Resultatet påverkas också av att elpriserna på Nordpool har sjunkit dramatiskt under året. Örnsköldsviks Hamn & Logistik, inkl Oljeberget har ett resultat efter finansnetto på -6,6 Mkr vilket är en försämring med 9,3 Mkr jämfört med Företaget har under verksamhetsåret sålt bussverksamheten som bedrivits i bolaget, vilket innebar en reaförlust på 3,4 Mkr. Dessutom härleds resultatet huvudsakligen till omkostnadsförda förbättringsåtgärder av engångskaraktär, bl a hamnmagasinet i Köpmanholmen och Oljehamnen. Rensat från extraordinära poster så redovisar bolaget ett positivt resultat. Tjänstecentrum har under året haft ett lägre resultat med 5,5 Mkr jämfört med Resultatet efter finansnetto på -2,8 Mkr beror på huvudsakligen på minskade intäkter till följd av uppsägningar av lokaler, ökad andel hyresgästanpassningar samt underhåll av fastigheterna. Övikshem redovisar inkl sina dotterbolag Södra och Norra Örnsköldsviks Fastigheter AB ett resultat efter finansiella poster på +6,2, vilket är 0,6 Mkr bättre än föregående år. Under året har bolaget genomfört en hyreshöjning och antal hyreslediga lägenheter är fortsatt lågt. Örnsat redovisar ett resultat efter finansnetto på 0,3 Mkr. Moderbolaget Rodrets negativa resultat förklaras av kostnad för ränta på reverslån till Örnsköldsviks kommun på 5,8 Mkr. I förslaget till vinstdisposition 2007 från Rodrets styrelse ingår utdelning till kommunen med 19,4 Mkr, denna har kommunen bokförd som anteciperad utdelning I kommunkoncernen ingår också stiftelserna Gene Fornby, Gideågården och Solberget. Gene Fornby redovisar 2007 ett resultat på +0,2 Mkr jämfört med +0,1 Mkr året innan. Stiftelsen Gideågården redovisar ett resultat för 2007 på knappa +0,3 Mkr medan resultatet föregående år uppgick till 0 Mkr. Resultatet för stiftelsen Solberget 2007 uppgår till -0,6 Mkr och redovisat resultat föregående år uppgick till -0,3 Mkr. förvaltningsberättelse 11

13 Förändring av intäkter och kostnader Intäkterna i verksamheten uppgår 2007 till 620 Mkr, vilket täcker 27% av verksamhetens kostnader inklusive avskrivningar. Verksamhetens intäkter har under 2007 minskat med 0,8% jämfört med föregående år. Främsta förklaringen till minskningen mellan åren är att vissa riktade statsbidrag övergått till generella och nu inte redovisas som en intäkt. Exempel på detta är de s k Hallengren- och Wärnersson-pengarna samt bidrag till vuxenutbildning. Intäktsslag som ökat jämfört med 2006 är avgifter för VA, renhållning och barnomsorg. Realisationsvinsterna vid försäljning av mark och fastigheter uppgår till 16 Mkr 2007 jämfört med 10 Mkr i fjol. resultaträkning 2007 Mkr 2007 %-förändr Verksamhetens intäkter ,8 Verksamhetens kostnader ,8 Personalkostnader ,3 Verksamhetens nettokostnad ,4 Skatteintäkter och gen.statsbidrag ,1 Finansnetto Årets resultat på borgensåtaganden med knappt 2 Mkr samt ökade ränteintäkter på utelämnade lån. Däremot har räntebidragen minskat i jämförelse mot föregående år och räntan på pensionsskulden har ökat. I övrigt har både ränteintäkter för överlikviditet och de rörliga räntekostnaderna påverkats av det högre ränteläget. Utveckling av verksamhetens nettokostnad samt skatteintäkter och generella statsbidrag En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning är att det finns en balans mellan löpande intäkter och kostnader. Ett sätt att belysa detta förhållande är att titta på utvecklingen av verksamhetens nettokostnad samt skatteintäkter och statsbidrag, där intäktsökningen bör vara minst i nivå med kostnadsutvecklingen. Verksamhetens nettokostnad har ökat med 6,4% under 2007, vilket är en högre ökningstakt än under Den budgeterade ökningen uppgick till 6,7% och innehöll tillskott till nämnderna med 26 Mkr. Dessa tillskott förklarar 1,1% av nettokostnadsökningen. Kostnads-/intäktsutveckling Verksamhetens kostnader, inklusive avskrivningar, uppgår 2007 till Mkr, vilket är en ökning med 4,8% gentemot föregående år. Den största kostnaden för kommunen är personalkostnaderna, vilka utgör 63% av de totala verksamhetskostnaderna vilket är i nivå med föregående år. Personalkostnaderna i sig har ökat med 3,3%. Löneavtalet 2007 står för 2,8% av ökningen vilket innebär att viss volymökning har skett främst i samband med PLUS-jobben. Semesterlöneskulden har under året minskat med 2 Mkr jämfört med en ökning på 7 Mkr under Bortsett från personalkostnaderna har övriga kostnader ökat med 1,5%. Ökningar återfinns bl a för interkommunala ersättningar, HVB-placeringar, husbyggnadsentreprenader och skolskjutsar. Även kostnaderna för energi har ökat jämfört med 2006, vilket främst förklaras av efterdebiteringar av el och fjärrvärme samt höjda energipriser. Skatteintäkter och generella statsbidrag uppgår till totalt Mkr, vilket är en ökning med 5,1%. Skatteintäkterna uppgår 2007 till Mkr och grundar sig på den kommunala skattesatsen 21,79 kronor per skattad hundralapp som beräknas på kommuninvånarnas beskattningsbara inkomster 2005 som sedan räknas upp till 2007 års nivå. När det gäller de beskattningsbara inkomsterna har Örnsköldsvik lägre inkomster per invånare än riksgenomsnittet. Kommunen kompenseras därför från kommuner som har högre inkomster än riksgenomsnittet via inkomstutjämningssystemet. Motsatsen gäller kostnadsutjämningssystemet där Örnsköldsviks kommun betalar till andra kommuner eftersom kommunen utifrån struktur förväntas kunna hålla en lägre kostnadsnivå än riksgenomsnittet. Under 2007 har kommunen totalt erhållit 351 Mkr i form av generella statsbidrag, vilket är en ökning med 11% jämfört med Ökningen jämfört med 2006 förklaras främst av att ett flertal riktade statsbidrag övergått till att vara generella statsbidrag. Finansnettot uppgår för 2007 till +39 Mkr, vilket är en ökning med 2 Mkr jämfört med föregående år. Ökningen förklaras främst av ökad utdelning från bolagskoncernen med 1 Mkr, ökad provision Skatteintäkter och statsbidrag ökade med 5,1% under 2007, vilket är ungefär samma ökningstakt som föregående år. Ökningen i budgeten var beräknad till 4,9%. Förbättringen förklaras främst av de positiva slutavräkningarna för 2006 och 2007, totalt +11 Mkr. De kraftiga besparingsåtgärderna för nämnderna 2004 och 2005 med dryga 40 Mkr per år medförde att nettokostnadsökningen bromsades upp. De två senaste åren har dock verksamhetens nettokostnad haft en hög ökningstakt och den höga ökningstakt som skatteintäkter och statsbidrag haft dessa år kan inte räknas med framöver. Trots att ökningen av verksamhetens nettokostnad varit budgeterad är det fortsättningsvis inte hållbart att nettokostnaden ökar så snabbt. Investeringar Under perioden 2003 till 2006 steg kommunens investeringsnivå successivt från 58 Mkr till 170 Mkr. För 2007 ligger investeringarna kvar på samma höga nivå, 171 Mkr. De avgiftsfinansierade investeringarna svarar 2007 för 25 Mkr och de skattefinansierade för 146 Mkr vilket är 21 Mkr över den genomsnittliga nivån enligt investeringsmålet för mandatperioden. Investeringsbudgeten för 2007 var på 228 Mkr vilket innebär en budgetavvikelse med 57 Mkr. Många projekt ligger efter tidsschemat och vissa har av olika anledningar ännu inte påbörjats, till exempel Trygghetens hus, LSS-boende i Kroksta, Stadshusgaraget och bro över Nätraån. De största projekten och investeringsverksamheterna under 2007 är Äldrecentrat och den därmed sammanhängande ombyggnaden av Örnsköldsgården, den nya sporthallen på Skyttis idrottsplats, investeringar i VA-verksamheten samt investeringar för att minska energiförbrukningen i kommunens lokaler främst Skärpedskolan. Ett större byggprojekt har färdigställts under året, den nya hallen 12 förvaltningsberättelse

14 för främst innebandy på Skyttis idrottsplats som togs i bruk inför höstsäsongen. En mer utförlig specifikation av kommunens investeringar finns under rubriken Investeringsredovisning. Investeringar rade genomsnittet i riket. Den kraftiga försämringen av soliditeten inkl pensionsförpliktelser förklaras av de förändrade riktlinjerna för beräkning av pensionsskulden (RIPS-07) som innebär en kraftig ökning av ansvarsförbindelsen. Soliditeten för kommunkoncernen ligger på 33%, vilket är en minskning med sju procentenheter jämfört med ifjol. Försämringen förklaras främst av investeringsvolymen samt den nyupplåning som det har inneburit. De kommunala bolagen redovisar liksom tidigare år alla sina pensionsförpliktelser som en skuld i balansräkningen. Risk och kontroll Investeringarna i kommunkoncernen uppgår för 2007 till 953 Mkr, vilket även inkluderar pågående nyanläggningar. Aktiverat pågående arbete med finansiell leasing ingår med 347 Mkr. Den totala investeringsvolymen 2006 var 359 Mkr. Fördelningen mellan bolagen är Övik Energi 720 Mkr, Övikshem 56 Mkr, Hamn & Logistik 2 Mkr och Tjänstecentrum 4 Mkr. Det enskilt största projektet är Övik Energis pågående byggnation av kraftvärmeverket i Hörneborg. Övik Energi fortsätter även utbyggnaden av fjärrvärmenätet. Övikshem har investerat i standardförbättringar samt tillskapat nya bostäder i form av att 59 studentlägenheter och 13 lägenheter för särskilt boende och 5 lägenheter i Husum blivit inflyttningsklara under året. Likviditet Ett mått som beskriver betalningsberedskapen på kort sikt är likviditeten. Likviditeten kan redovisas med hjälp av olika nyckeltal. Kassalikviditeten är ett mått, där omsättningstillgångarna (exklusive förråd) sätts i relation till de kortfristiga skulderna. En tumregel är att denna kvot bör vara större än 100%, vilket då ger uttryck för att de kortfristiga skulderna kan betalas när de förfaller. Vid utgången av 2007 uppgår kassalikviditeten för kommunen till 98%, vilket är en försämring med en procentenhet jämfört med Försämringen förklaras främst av att kommunens kortfristiga skulder ökat. Då en dryg fjärdedel av kommunens kortfristiga skulder utgörs av en semesterlöneskuld som inte kommer att betalas ut under det kommande året bedöms den finansiella betalningsberedskapen på kort sikt vara god. Per har kommunen 146 Mkr i likvida medel (181 Mkr). Ingen amortering av låneskulden har skett under Investeringarna har under 2007 legat i samma nivå jämfört med fjolåret, totalt 171 Mkr (170 Mkr). Dessutom har kommunen under året betalt ut pensionspremien på drygt 63 Mkr. Under året har kommunens placeringar i genomsnitt uppgått till 46 Mkr jämfört med 119 Mkr för Den genomsnittliga avkastningen som kommunen har haft på sina placeringar under året uppgår till 3,55% (2,34%), vilket kan jämföras med den genomsnittliga koncernkontoräntan 2007 på 3,31%. Kommunkoncernens kassalikviditet har ökat från 81% till 84%, vilket främst förklaras av att de likvida medlen ökat något. Långfristiga skulder Med långfristiga skulder avses skulder med löptid över ett år. Kommunens långfristiga upplåning, d v s exklusive ev kortfristig del, uppgår vid årets slut till 230 Mkr. Detta innebär att av kommunens totala tillgångar är mindre än 10% finansierade genom externt lånade medel. Ingen amortering har skett under Ingen nyupplåning har skett under motsvarande period. Långfristiga skulder Soliditet Ett mått på den finansiella styrkan, betalningsberedskap på lång sikt, är soliditeten. Soliditeten anger hur stor del av de totala tillgångarna som är finansierade med eget kapital. Ju högre soliditet desto större andel av tillgångarna är finansierade med eget kapital och desto mindre behov av upplåning. En hög soliditet innebär därför att handlingsfriheten ökar, likaså förmågan att hantera svängningar i resultatutvecklingen. Kommunkoncernens egna kapital uppgår per till Mkr. Kommunens andel uppgår till Mkr vilket motsvarar 98%. Vid årsskiftet 2007 uppgår kommunens soliditet till 68%, vilket är en minskning med 2 procentenheter jämfört med Trots ett positivt resultat minskar soliditeten, vilket främst förklaras av att balansomslutningen totalt har ökat med 128 Mkr. Detta får genomslag då soliditeten är ett procenttal. På tillgångssidan har kommunen högre kundfordringar och upplupna skatteintäkter än föregående år. Även de materiella anläggningstillgångarna har ökat jämfört med i fjol. Kommunen har minskat sina likvida medel under året. På skuldsidan finns förändringen i balansomslutningen, förutom vad gäller resultatets påverkan på eget kapital, främst i de kortfristiga skulderna. Dessa har ökat jämfört med föregående år, främst med anledning av att kommunen har större skulder gällande avräkningar till Övik Energi och högre interimsskulder jämfört med i fjol. Även avsättningarna för pensionsförmåner är betydligt högre. Soliditeten i riket i genomsnitt (inklusive avsättning för pensioner enligt blandmodellen) uppgick 2006 till 53%, vilket alltså kan jämföras med kommunens 70% Örnsköldsvik hade den högsta soliditeten i länet 2006, där soliditeten i genomsnitt uppgick till 45%. Om hänsyn tas till kommunens samtliga pensionsförpliktelser, d v s även förpliktelser som redovisas som ansvarsförbindelse, uppgår kommunens soliditet till 12% per Vid föregående årsskifte uppgick soliditeten till 19% för kommunen, vilket motsvaförvaltningsberättelse 13