Framtidsseminarium 2013

Transkript

1 Framtidsseminarium 2013 Varmt välkomna till Framtidsseminarium 2013 #framtidstockholm

2 Framtidsseminarium 2013 Eva Krutmeijer Moderator #framtidstockholm

3 Framtidsseminarium 2013 Stadens framtida ambitioner Sten Nordin, finansborgarråd Stockholms stad #framtidstockholm

4 Framtidsseminarium 2013 #framtidstockholm

5 Framtidsseminarium 2013 #framtidstockholm

6 Framtidsseminarium 2013 Drivers of Stockholms green economy Graham Floater, Director The Climate Centre and Principal Research Fellow Philipp Rode, Executive Director LSE Cities and Senior Research Fellow #framtidstockholm

7 Framtidsseminarium 2013 #framtidstockholm

8 Framtidsseminarium 2013 #framtidstockholm

9 Framtidsseminarium 2013 Ett hållbart och växande Stockholm år 2030 Framtidsutredningen 2013 Gunnar Björkman, bitr. stadsdirektör, Stockholms stad #framtidstockholm

10 Framtidsseminarium 2013 Ett hållbart och växande Stockholm år 2030 Framtidsutredningen 2013 Gunnar Björkman, bitr. stadsdirektör Elisabet Bremberg, samhällsanalytiker Helen Slättman, samhällsanalytiker #framtidstockholm

11 The Capital of Scandinavia Framtidsutredningen 2013 Ett hållbart och växande Stockholm Elisabet Bremberg Helen Slättman

12 Världens utmaningar spiller ner lokalt Klimatförändringarna är en av vår tids stora utmaningar Samhället behöver ställa om för att undvika stora och kostsamma problem i framtiden Stora städer skapar utmaningar men också möjligheter för den globala miljön Urbanisering är en global trend och Stockholm är en del av denna Ett Stockholm i världsklass år 2030 förutsätter en hållbar utveckling ur såväl ekologiska och sociala som ekonomiska dimensioner»en hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov«12

13 Stockholm är den växande staden Årlig procentuell befolkningsförändring i Stockholms stad och prognos till »Staden kommer att passera miljongränsen år 2022«

14 Stadsdelsnämndsområdenas befolkning idag och förväntad befolkningsökning till 2025 och

15 Förändring i åldersgrupper till år 2020, 2030 och 2040 jämfört med idag 15»Stockholm är en av de städer som växer mest i Europa«

16 Andel pensionärer av befolkningen i Stockholms stad»utvecklingen i pensionärsgrupperna utmärker sig mest«16

17 Trenden går åt fel håll 17 Utsläpp av växthusgaser i världen, CO2, miljoner ton fördelat på länder» Gapet mellan alla länders löften om minskade utsläpp och behoven har aldrig varit så stort «

18 Stockholms klimatpåverkan minskar Utveckling av ekonomisk k tillväxt t (BRP) och utsläpp av växthusgaser i Stockholms stad per invånare 18»Stockholm visar på minskade utsläpp, med det gäller att fortsätta arbeta för framsynta mål«

19 Framsynta beslut skapar mervärde Stockholms starka miljöprofil idag bygger på medvetna satsningar långt bak i tiden som sedan genomförts konsekvent Utan tunnelbanan, avloppshanteringen och fjärrvärmen hade Stockholm aldrig blivit Europas första miljöhuvudstad Ekostadsdelar d och trängselavgifter är andra exempel Stockholms stad har nu antagit målet om att vara fossilbränslefritt år »Framtidens beslut behöver svara på utmaningen att kombinera en fortsatt tt ekonomisk tillväxt med en stark miljöprofil«

20 En sammanhållen stad Nödvändigt att möta befolkningsökningen på ett hållbart sätt om staden ska vara framgångsrik långsiktigt Idag finns det skillnader mellan människor och områden avseende inkomster, utbildning och sysselsättning som tenderar att öka Inflyttningen fortsätter vilket i stor utsträckning förklarar varför det går så bra för Stockholm Samtidigt ökar konkurrensen på bostadsmarknaden Brist på varierade bostadsområden»alla ska erbjudas en livsmiljö där de kan tillgodogöra sig kunskap, k utvecklas och ha en god hälsa«20

21 Stockholmarna behöver bo tätare Boende per bostad i staden inklusive i mål om nya bostäder »År 2030 kommer vi att bo ungefär lika trångt som under början av 1970-talet Innerstaden har en befolkningstäthet som är fyra gånger så hög som i förorternatrångboddheten är störst i vissa förorter«

22 Bostäderna har blivit större Lägenhetsstorlek i bostadsbeståndet i Stockholms stad år 1950 och »Samtidigt har ensamhushållen ökat kraftigt de senaste decennierna«

23 Enbart stora arbetsmarknadsregioner växer Arbetsmarknadsregionens storlek och befolkningsförändringar 23» Endast regioner som har mer än invånare växer«stockholm, Göteborg och Malmö har inte tagits med i diagrammet eftersom deras storlek förrycker diagrammets proportioner i övrigt

24 Ett alltmer kunskapsintensivt näringsliv 24 En stor andel av jobben finns inom tjänstesektorn och i kunskapsintensiva branscher Andelen okvalificerade jobb har kontinuerligt minskat Positiv strukturomvandling som stärker Stockholms och Sveriges internationella konkurrenskraft Det är också en utveckling som lett till att kraven på utbildning skärpts och till större inkomstskillnader Att få alla elever att klara av grund- och gymnasieskolan är den viktigaste åtgärden för att skapa likvärdiga förutsättningar för alla»utan gymnasiekompetens är det svårt att få jobb i Stockholmsregionen«

25 Resurshushållning för en ekonomi i balans 25 En snabbt ökande befolkning Utmaningar kring social och ekologisk hållbarhet Ökade kostnader Ökande investeringsbehov Kostar??? Hur mycket då?

26 Stadens ekonomiska utmaningar Befolkningens tillväxt i staden och riket Snabbare ökning i staden av barn, unga och vuxna (upp till 64 år) än i övriga riket Ökade avgifter till utjämningen Hur lönekostnaderna utvecklas är det som påverkar stadens ekonomi mest, arbetsintensiv verksamhet. Ökar lönekostnader i takt med arbetsmarknaden eller i något lägre takt? Ökande andel kostnader för äldreomsorg Mycket stora investeringsvolymer

27 Stockholms stads ekonomiska resultat fram till »En ekonomi i balans kommer att kräva effektiviseringar«

28 Staden möjliggör investeringar Stadens investeringar 28»Sedan år 2000 har det i genomsnitt påbörjats 3500 lägenheter per år i staden«ca 57 miljarder kr kommande tio år ca 100 miljarder kr till år 2030 (exkl. bolag) t.ex nya bostäder, 5000 per år Slussen Cykelplanen Samverkanscentral Norra länken

29 Tre möjligheter till finansiering av investeringar Överskott från den löpande verksamheten Försäljnings/exploateringsinkomster Ökad skuldsättning/lån Antal nybyggda lägenheter i staden per upplåtelseform»mycket höga krav måste ställas på investerings-projektens lönsamhetvi har råd med nu planerade investeringar, men inte med någon stor marginal«29

30 Olika mål Hur ska vi balansera? 30 Balans i stadens ekonomi Höga krav på lönsamhet i exploateringsprojekt - kan påverka stadens möjligheter att ställa krav -kan göra det dyrare att bo Social balans»genom att göra avkall på lönsamhetskraven i exploateringsprojekten blir utrymmet för ett stort antal investeringar mindre«nya bostäder för en alla nya invånare Miljö- och energikrav kräver investeringar i bl.a. kollektivtrafik, effektivt bostadsbyggande osv

31 En utmaning inom räckhåll, om 1. Sluta använda fossila bränslen Inga fossila bränslen i Värtaverket Energieffektiviseringar i i i ny och befintlig bebyggelseb Nära fördubblad kollektivtrafikkapacitet, samplaneras med bostadsbebyggelse Mer gång- och cykelbanor Utfasning av fossila bränslen 2. Förtätning av staden 3. Förändrad d syn på ytterstaden t bostäder idag till => stor efterfrågan på yta 4. Blandade d boendemiljöer för stärkt sammanhållning Idag: Olika bostadstyper koncentrerade till skilda områden» nya bostäder på 20 år är en massiv tillväxt, ett slags nytt miljonprogram«31

32 En utmaning inom räckhåll 5. Prioritering av gröna innovationer Bristande kommersialisering Innovationsstrategi Lönsamt att gå före 6. Använd partnerskap p och samarbeten Upphandling Offentliga-privata partnerskap - Norra Djurgårdsstaden Innovation Aktiv kommun: mark- o fastighetsägare, byggherre, hyresvärd, inköpare osv 7. Hållbar upprustning Järva 8. Starkt ledarskap krävs»en idé är att etablera ett centrum för miljöteknik som kan bli vad Kista Science City och Vetenskapsstaden är för IKT resp. Life Science«32

33 Frågor? 33 l t l elisabet.bremberg@stockholm.se b b t l

34 Framtidsseminarium 2013 #framtidstockholm

35 Framtidsseminarium 2013 Kaffepaus till kl. 14:40 #framtidstockholm

36 Framtidsseminarium 2013 Välkomna tillbaka #framtidstockholm

37 Framtidsseminarium 2013 #framtidstockholm

38 Framtidsseminarium 2013 Forskarpanelen Pontus Braunerhjelm, Professor i nationalekonomi, KTH Maria Börjesson, Centrum för transportstudier, KTH Karin Bradley, Urbana och regionala studier, KTH Amy Rader Olsson, Urbana och regionala studier, KTH #framtidstockholm

39 Framtidsseminarium 2013 #framtidstockholm

40 Framtidsseminarium 2013 #framtidstockholm

41 Framtidsseminarium 2013 Utmaningar i den hållbart växande staden Staffan Ingvarsson, bitr. stadsdirektör, Stockholms stad Patrik Emanuelsson, vvd, Svenska Bostäder Anette Scheibe-Lorentzi, länsöverdirektör Stockholm Marcus Svensson, vd, Byggvesta Development Jonas Kempe, Head of Solutions Portfolio, Buses and Coaches, Scania Åsa Bergman, vd, Sweco #framtidstockholm

42 Framtidsseminarium 2013 #framtidstockholm

43 Framtidsseminarium 2013 Eva Krutmeijer Moderator #framtidstockholm

44 Framtidsseminarium 2013 #framtidstockholm

45 Framtidsseminarium 2013 Hur tar vi till oss rapporterna och dagens diskussioner? Irene Svenonius, stadsdirektör Stockholms Stad #framtidstockholm

46 Framtidsseminarium 2013 #framtidstockholm

47 Framtidsseminarium 2013 Tack för idag! Hämta rapporter på: se/framtidsutredningen