SÄTTERSVIKEN - för ekologisk (åter)vinning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SÄTTERSVIKEN - för ekologisk (åter)vinning"

Transkript

1 SÄTTERSVIKEN - för ekologisk (åter)vinning LEKMANNA RAPPORT LIFE 03 ENV /S/ 589 LOKALT ÅTERBRUK AV AVLOPPSVATTEN OCH ORGANISK HUSHÅLLSAVFALL

2 BAKGRUND OCH MÅLSÄTTNINGAR Dagens traditionella avfallshantering medför många miljöproblem. Avlopp och avfall kommer ut i våra vattendrag och sjöar som blir övergödda och växer igen. Utsläpp förorenar vårt grundvatten. Hushållsavfall fraktas till förbränning vilket ofta medför långa transporter. Återvinning av näringsämnen som fosfor och andra närsalter, som är livsnödvändiga i naturen, är minimal. Projekteringen av Hammarös nya reningsverk vid Sättersviken innebar en stor utmaning. Målet var att utveckla en kostnadseffektiv lösning med hög reningsgrad och låg energiförbrukning anpassad till vår miljö. Därutöver skulle reningsverket bidra till skapandet av ett ekologiskt hållbart återbruk av avlopp och organisk hushållsavfall. Lösningen fann vi inom projektet Local Recycling. Vi har här skapat förutsättningar för ett lokalt kretslopp med en ekologisk helhetssyn som löser flera miljöproblem samtidigt. Projektets inriktning är i första hand behandling och rening av avloppsvatten, men det löser också hantering av slam och organiskt hushållsavfall. Fördelarna är många jämfört med traditionella reningsverk. Avfallsmängderna minskar och allt i systemet kan återbrukas. Avlopp och organiskt hushållsavfall blir en resurs. Huvudmålsättningen med projektet är att demonstrera ett kretsloppsanpassat koncept för återvinning av näringsämnen i avlopp och organisk hushållsavfall. Genom användning av biologiska teknologier ska alla organiska fraktioner behandlas och omvandlas till användbara resurser. För att demonstrera och utvärdera konceptet har en huvudanläggning, ett avloppsreningsverk med integrerad återvinningsprocess och en lokal minianläggning byggts. Minianläggningen behandlar avloppet från ca 40 hushåll. Slammet som produceras i minianläggningen och sorterad organisk avfall förs till huvudanläggningens återvinningsprocess, Våtkomposten. Huvudanläggning har byggts vid Sättersviken. För att testa den har avloppssystemet från ett område med omkring 450 hushåll kopplats om från det befintliga reningsverket till den nya huvudanläggningen. Avfallskvarnar har installerats i ett antal fastigheter inom det berörda området, avloppsledningar transporterar både avloppsvatten och organiskt hushållsavfall till huvudanläggningen. FÖRVÄNTADE RESULTAT RENINGSGRAD I AVLOPPSRENINGSVERK INKLUSIVE VÅTMARK Fosfor 95 % Kväve 98 % BOD* 99 % * BOD, Biological Oxygen Demand (Avloppsvattnets innehåll av organiska ämnen) ÅTERVINNING AV NÄRINGSÄMNEN I BEHANDLAT MATERIAL Fosfor 95% Kväve 50% Kalium 95% 2 (10)

3 TEKNOLOGISKT KONCEPT Projektet bygger på att två typer av biologiska reningsverk samverkar och bildar en helhet en huvudanläggning och lokala minireningsverk. Huvudanläggningen kombinerar avloppsrening med återvinning av näringsämnen i slam och organisk avfall. Organiskt hushållsavfall mals i kökskvarnar och transporteras med avloppsledningar till huvudanläggningen. Miniverken behandlar avloppsvattnet lokalt, vilket betyder att långa och dyrbara ledningsdragningar i känslig natur undviks. Slammet som produceras i miniverken slutbehandlas i huvudanläggningen. LOKALT VERK LOKALT VERK HUVUDANLÄGGNING LOKALT VERK HUVUDANLÄGGNINGEN kombinerar olika biologiska metoder för behandling av avlopp, slam och organisk material till ett komplett koncept för hantering och återvinning av organiskt avfallsmaterial. Avloppsreningen sker i huvudsak i en processbassäng under kontinuerligt inflöde. Reningsprocessen kontrolleras genom ett nyutvecklat styrprogram baserat på kontinuerliga mätningar av olika parametrar i processen. Bassängen oscillerar under olika långa tidsperioder mellan att vara starkt syresatt till syrefritt. Processen bibehåller sin effektivitet under varierande belastningar. Huvudanläggningen är integrerad med en process för återvinning av näringsämnen, VåtKompost och våtmarker. VÅTKOMPOST är en nyutvecklad metod för att behandla avloppsslam och organiska avfallsfraktioner. Målet med våtkompostering är att hygienisera, bryta ner organiskt material till mineraler och omvandla näringsämnen till närsalter. Allt inkommande material samlas och blandas i det första steget. Det blandade organiska materialet pumpas in i våtkompostreaktorn under kraftig syretillsättning och temperaturen ökas till omkring grader. När det organiska materialet har brutits ner pumpas materialet över till en vassbädd för avvattning. Den näringsrika vätskan samlas i en lagertank. MINIRENINGSVERK baseras på biologisk avloppsrening utan kemikalier där det mesta av fosforn binds i slammet. All slam producerad i miniverken förtjockas till en torrsubstanshalt på omkring 4%. Den koncentrerade slamfasen samlas i en lagertank för transport och behandling i huvudanläggningen, därigenom kan näringsinnehållet i avloppsvattnet som behandlas i miniverket återvinnas. 3 (10)

4 HUVUDANLÄGGNINGEN MED VÅTKOMPOST Anläggningen är dimensionerad för en belastning från avloppsvatten motsvarande 4000 personekvivalenter (pe), organisk avfall från kökskvarnar motsvarande 3000 personekvivalenter och m3/år externslam. Organisk belastning Anslutna Organisk last Enhet Uppstart Utbyggt Avlopp pe Avfall pe BOD 7 mg/l kg/år Ntot mg/l 40,9 39,4 kg/år Ptot mg/l 8,1 7,7 kg/år I huvudanläggningen renas avloppsvattnet från kväve, fosfor, organisk material och partiklar. Behandlingen omfattar både intensiv rening och slambehandling följd av extensiv efterbehandling. Den intensiva reningen består av en aktivslamprocess kombinerad med en luftad biobädd process. Slammet behandlas i en aerob hygieniserings-process, våtkompost och vassbäddar. Den extensiva behandlingen utgörs av slutbehandling av avloppsvattnet i våtmarker. AKTIV SLAM PROCESS BIO BÄDD VÅTMARK AVLOPPS- VATTEN ORGANISKT AVFALL AVLOPPS- LEDNING INLOPPS - PUMPSTATION ANAEROBSTEG AEROBSTEG SEDIMENTERING AEROB & ANAEROB SÄTTERSVIKEN ORGANISKT AVFALL VÅTKOMPOST VASSBÄDD ÅTERBRUK BIO SLAM NÄRINGSRIKT VÄTSKA TILL GÖDNING JORD EXTERN SLAM FÖRLAGER VÅTKOMPOST- REAKTOR PROCESS DIAGRAM - HUVUDANLÄGGNINGEN Slutprodukten från anläggningen är rent vatten, ett gödningsmedel med ofarlig bakteriehalt och en slamrest som kan användas som jordförbättring. 4 (10)

5 HUVUDANLÄGGNINGENS PROCESSER Tre behandlingssteg är integrerade I huvudanläggningen; avloppsrening, slambehandling med våtkompost och våtmarker. AVLOPPSRENING Reningsverket är utformat för mekanisk, biologisk och kemisk rening. Den kemiska reningen används normalt inte i driften utan är endast en stödfunktion vid driftstörningar. Den mekaniska reningen består av avskiljning av grövre partiklar och sand. De biologiska processerna i anläggningen är grunden för minskningen av näringsämnen och organiskt material. En rad biokulturer omvandlar och bryter ned föroreningarna samt producerar ett biologiskt slam i sina livsprocesser. I aktiv slam processen avlägsnas fosfor och kväve i en reaktorbassäng genom biologiska processer, Bio-P för fosfor och Bio-N för kväve. Fosforn avlägsnas genom upptagning i det bildade bioslammet, kväve genom nitrifiering och denitrifiering där kvävet omvandlas till kvävgas. Reaktorbassängen oscillerar mellan att under olika korta perioder vara kraftigt syresatt (aerob) till att vara syrefattig (anaerob). Huvudmekanismen för Bio-P är fosforackumulerande organismer (PAO) som exponeras för växlande anaeroba och aeroba förhållanden. Under aeroba förhållanden lagrar PAO biokemisk energi internt i form av polyfosfater, emedan de under anaeroba förhållanden utnyttjar lagrad energi till att ta upp organiskt material (BOD) samtidigt som fosfat avges i vätskefasen. När PAO utsätts för aeroba förhållanden i den efterföljande sekvensen, har den fördel framför andra organismer p.g.a. upplagrat organiskt material från den anaeroba zonen som här brukas till att växa och på nytt lagra energi som polyfosfater. Genom att separera ut slammet med fosfater lagrat internt i organismerna i den påföljande sedimentationen avlägsnas fosfor från avloppsvattnet. Den biologiska kvävereduktionen i Bio-N processen går från ammoniumkväve via nitratkväve till kvävgas. Huvudmekanismerna är nitrifiering, ammoniumkväve till nitrat (NH 4 + till NO 3 - ) och denitrifiering, nitrat till kvävgas (NO 3 - till N 2 ). De båda reaktionerna utförs av olika bakteriearter. Den första kvävereaktionen åstadkoms av nitrifierare (bakterie) som vid hög syrehalt i vattnet använder ammoniumkväve (NH 4 -N) för tillväxt. En av restprodukterna vid denna tillväxt är nitratkväve (NO 3 ). Den andra kvävereaktionen åstadkoms av denitrifierare (bakterie) som vid låg syrehalt i vattnet använder den tidigare producerade nitratkväve (NO 3 ) och organiskt material, (BOD) för sin tillväxt. Under tillväxten bildas kvävgas, N 2 a och därigenom avlägsnas kvävet från avloppsvattnet. När bassängen omväxlande går igenom aeroba och anoxiska cykler kan aktivslamprocessen nitifiera ammoniumkväve till nitrat och därefter denitrifiera nitraten till kvävgas. Efterföljande sedimentation separerar ut bioslammet genom gravitation i en sedimenteringsbassäng. Separerat slam samlas upp i en slamficka och pumpas tillbaka till den anaeroba zonen med hjälp av returslampumpar. Slamökningen från den biologiska tillväxten samt partikulärt material förs in till våtkompostens förlager för vidare slambehandling. Det är i denna avskiljning av överskottsslam som den biologiskt bundna fosforn tas ut ur avloppsvattnet och blir tillgängligt för återvinning. Aktivslamprocessen med kombinerad Bio-P och Bio-N klarar att nitrifiera ammoniumkväve till nitrat och därefter denitrifiera nitraten till kvävgas i begränsad omfattning. Om både fosfor och kvävereningen samtidigt drivs till låga nivåer är det risk för att processen blir ostabil. För att säkerställa låga kväveutsläpp och en stabil drift följs aktiv slam processen av en luftad biofilm process. Här avlägsnas resterande kväve och även kemiskt fällning av fosforn kan göras i händelse av driftsstörningar. 5 (10)

6 SLAMHANTERING MED VÅTKOMPOST Förlager med förtjockning. Slam från sedimenteringen, externslam från enskilda avlopp och andra reningsverk förtjockas och blandas med sorterat organiskt avfall. Materialet pumpas sedan satsvis till kompostreaktorn. Kompostreaktorn. Det organiska innehållet i materialet bryts ned genom luftinblåsning. Temperaturen stiger till cirka 55 C och sjukdomsalstrande bakterier förstörs. Fosfor i slammet lösgörs och kväve omvandlas till stabila närsalter. Vassbäddar. Materialet från kompostreaktorn pumpas till vassbäddar med dränerade lager för avvattning. Slammet fastnar i vassbädden, där det fortsätter att brytas ned, medan den näringsrika vätskan samlas upp och pumpas till ett lager. VÅTMARKER Målet med våtmarkens funktion är att säkra ett tillräckligt lågt utsläpp av näringsämnen till recipienten samt att vara en buffert för eventuella driftsproblem i reningsverket. Våtmarken är anlagd så att den optimerar hydraulisk och önskad biologisk aktivitet. Genom integrerad biologisk och kemisk omsättning, mekanisk filtrering och absorptionsprocesser avlägsnas föroreningarna. Våtmarken är anlagd som två efter varandra följande steg. Steg 1. Steg 1 består av i huvudsak tillförda massor som avser att bl.a. binda fosfor samt reducera organiskt material. Livslängden för det första steget uppskattas till 30 år innan det mineraliska materialet behöver bytas ut. Våtmarkens anläggningsdjup är ca 1 m och med tät botten. Tillfört avlopp leds in till centrum av våtmarken för att därifrån ledas vidare horisontalt från centrum ut till periferin i marken. Detta säkerställer en jämn fördelning av vattnet ut genom massorna. I periferin besörjer en tröskelkonstruktion uppsamling av vätska i volymen samt begränsar tillrinning från utanförliggande områden. Avloppet förs vidare i kanaler ut i ett sekundärt våtmarksområde (Steg 2). Principen för Steg 1 visas i figuren nedan. Ledning från reningsverket Inloppsbrun Fördelingszon; Bioblock/sten Provtagningrör Grus Stagande massor Schakt för renat avloppsvatten 6 (10)

7 Steg 2. Steg 2 består i huvudsak av befintligt markområde vilket fungerar som våtmark/filteranläggning. Här fortsätter upptaget näringsämnen samt nedbrytning av organiskt material. Den största mängden fosfor kommer att bindas i Steg 1 ovan. LOKALT VERK RENINGSVERK MED SLAMFÖRTJOCKNING Anläggningen är dimensionerad för en belastning från avloppsvatten motsvarande 150 personer/dag. (pe/d) Organisk belastning lokalt verk Enhet Uppstart Full belastning Avlopp pe Anslutna BOD 7 mg/l kg/år Organisk last Ntot Ptot mg/l kg/år mg/l 12,5 12,5 kg/år Processer LOKALT VERK Reningsverket är utformat för mekanisk och biologisk rening. Den mekaniska reningen omfattar stenavskiljning samt finfördelning (malning) av organiskt material. Avloppsvatten och malda föroreningar lagras i en utjämningstank. Från utjämningstanken pumpas avloppsvattnet till en reaktor tank. Processerna i reaktortanken genomgår omväxlande anaeroba, aeroba och anoxiska cykler genom variationer i luftinblåsningen. Den biologiska reningen sker genom aktivslamprocessen där organiskt löst material bryts ner med hjälp av mikroorganismer (bakterier) under syrerika förhållanden. I den biologiska processen omvandlas även organiskt bundet kväve till ammoniumkväve (NH 4 -N). Vid nedbrytningsprocesserna tillväxer mikroorganismer vilka successivt tas bort ur processen i form av ett bioslam. I reningsverket används biologisk fosforrening, Bio-P process, vilket innebär att fosfor reduceras ur avloppsvattnet på biologisk väg utan kemikalier. Bioslammet från det lokala verket innehåller därför höga halter av fosfor. Allt slam som uppkommer vid reningsprocesserna förtjockas till en torrsubstans halt på ca 4%. Därefter mellanlagras slammet i reningsverket för att sedan transporteras till huvudanläggningen, Sättersvikens reningsverk för behandling i våtkompost-processen. På detta sätt kan näringsämnena i avloppsvattnet återvinnas. Utgående vatten från reningsverket genomgår en slutbehandling i ett befintligt, naturligt våtmarksområde vilket också utgör en säkerhet i händelse av driftsstörningar. AVFALLSKVARNAR Den våta, komposterbara delen av hushållsavfallet hamnar ofta av bekvämlighetsskäl i fel behållare. Även om det finns en fungerande sortering och separat behandling av organiska delar av hushållsavfallet så återstår transporterna. Avfallstransporter i sig själv genererar mängder med utsläpp till miljön. 7 (10)

8 En person producerar cirka 70 kg matavfall per år. Det mesta av det kan behandlas i avfallskvarnar. Genom att använda kvarnar transporteras den organiska hushållsavfallet i avloppsledningar utan miljöskadliga utsläpp samtidigt som dess innehåll av näringsämnen görs tillgängligt för återvinning. Kvarnen mal det organiska hushållsavfallet till tunt slam som transporteras genom avloppsledningar till reningsverket. Efter att avfallet lämnat kvarnen är processen densamma som för normalt toalettavfall. Utöver återvinningen av näringsinnehållet i hushållsavfallet och minskade utsläpp bidrar det organiska avfallet även till att underlätta de biologiska processerna i reningsverket genom att bidra med energi genom sitt innehåll av kol. FRAMSTEG OCH RESULTAT Inom projektet har vi utvecklat ett ekologiskt hållbart koncept för återbruk av avloppsvatten lämpligt för både spridd bebyggelse såväl som för andra områden. Konceptet är primärt utvecklat för behandling av avloppsvatten men det hanterar också organiskt hushållsavfall. Konceptet är uppbyggt kring nya kombinationer av befintliga teknologier och komponenter. Vi har projekterat och byggt två typer av avloppsreningsverk med biologiskt fosforrening, en huvudanläggning och ett lokalt miniverk. Huvudanläggningen är integrerad med våtkompostprocessen för återvinning av näringsämnen och våtmarker. I hushållen anslutna till huvudanläggningen har avfallskvarnar installerats för att transportera det organiska hushållsavfallet till reningsverket. Näringsinnehållet i avloppsvattnet och det organiska hushållsavfallet har omvandlats till en gödningsprodukt i vätskefas som kan användas lokalt. Den producerade gödningen har ett ofarligt bakterieinnehåll och det resterande slammet på vassbäddarna blir till jord. Reningsgraden i huvudanläggningen är lika bra som i de bästa biokemiska verken. Konceptet med att integrera avloppsreningsverk med våtmarker ger en mycket hög reningsgrad före utsläpp till recipienten. MILJÖMÄSSIGA FÖRDELAR Projektets miljömässiga fördela kan summeras enligt nedan; Återvinning av näringsämnen i avlopp och organiskt hushållsavfall Föroreningar till mark, grundvatten och vattentäkt minimerats Skador från övergödningen minskats Minskade avfallstransporter och dess utsläpp. Minimerade skador på naturen i känsliga områden. 8 (10)

9 REPRODUCERBARHET OCH ÖVERFÖRBARHET Hela konceptet, eller delar av den kan överföras till alla avloppsreningsverk. Många befintliga reningsverk kan byggas om till biologiska teknologier. Våtkompost-processen för behandling av slam och organiskavfall kan integreras i de flesta reningsverk som använder biologisk fosforrening (BioP processen). Beroende av storleken på reningsverket kan antingen våtkompost eller biogas vara lämpligast. Konceptet med lokala miniverk i samverkan med en huvudanläggning möjliggör effektiv rening även på platser med spridd bebyggelse. Långa och kostsamma ledningsdragningar kan undvikas och man får ändå hög reningsgrad och näringsåtervinning. Konceptet är speciellt lämpligt för exempelvis öar eller platser med svåra och känsliga markförhållanden. Genom att använda kökskvarnar blir ledningsnätet transportör av både avlopp och organiskt hushållsavfall, vilket medför en drastisk minskning av tunga transporter. MILJÖMÄSSIGT KOSTNADSEFFEKTIVITET Direkta jämförelser av kostnader för reningsanläggningar som ingår i projektet med traditionella reningsverk är svåra att göra. Tittar man exempelvis på huvudanläggningen så är den dimensionerad för en organisk belastning (BOD) från 4000 pe/d (personekvivalenter/dag) men också för organisk belastning från avfallskvarnar. Den totala dimensionerande BOD belastningen motsvarar omkring 5500 pe/d i bara avloppsvatten. Kostnader för huvudanläggningen blir då ca 7500 kr/ pe. Tittar man bara på kostnaden för vattenreningen utan våtkompost-processen är kostnaderna omkring 6000 kr/pe. Då ingår även en högeffektiv kväverening, en processdel som normalt inte finns i en anläggning av denna storlek. Kostnaden för det lokala miniverket är omkring kr/pe. Reningsverket har både biologiskt fosfor och kväverening samt slamhantering via förtjockning. Utöver detta så kan en stor del av näringsinnehållet i det behandlade vattnet återvinnas. Sammanlagt blir det så stora skillnader att några kostnadsjämförelser med andra verk i samma storleksklass inte är relevanta. Från samhällsekonomisk synpunkt ger biologiska teknologier betydande fördelar. Hög reningsgrad av avloppsvattnet kan uppnås utan användning av kemikalier. Biologiska teknologier är effektiva och skapar förutsättningar för återvinning. Driftkostnader, som kostnader relaterade till slamhantering minimeras. Biologisk avloppsbehandling kan ha minst samma reningsgrad som de bästa traditionella biologiskt -kemiska reningsverk utan kemikalieanvändning. Det ger lägre driftkostnader och mindre miljöbelastningar. De har samma eller lägre investeringskostnad som traditionella reningsverk. Återvinning från slam och hushållsavfall ger optimalt resursutnyttjande utan negativ miljöpåverkan. Biotekniska metoder ger goda förutsättningar för återvinning av näringsämnen i en form som direkt kan upptas av växtligheten. Detta ger minimalt näringsläckage från jordbruket samt mindre behov av kemiska gödningsämnen och minskade transporter. Utgående vatten från reningsverket håller sådan kvalitet att det kan användas för många ändamål; konceptet kan användas på platser med vattenbrist. Det renade vattnet kan exempelvis användas för vissa bevattningsändamål. Konceptet minskar påtagligt mängden avfall och allt som behandlas i systemet kan återbrukas. 9 (10)

10 INFORMATION LOCAL RECYCLING är ett projekt genomfört med finansiellt stöd från EU s miljöfond LIFE Environment. Stödmottagare och projektets genomförare har varit Hammarö kommun. Partners i projektet har varit den grekiska kommunen Volos och Karlstad Universitet. Önskas mera information om projektet besök hemsidan; eller skicka e-post till 10 (10)

SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun

SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens ARV 2006-10-15 I SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK Hammarö kommun Process Beskrivning Life projektet LOCAL RECYCLING Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens

Läs mer

KILENE AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun

KILENE AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun Hammarö kommun Processbeskrivning KILENE AVLOPPSRENINGSVERK Hammarö kommun Process Beskrivning Life projektet LOCAL RECYCLING Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens ARV 2007-01-15 I Innehållsförteckning

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

Skandinavisk Ecotech. Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64

Skandinavisk Ecotech. Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64 Skandinavisk Ecotech Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64 Om Ecotech Systemutvecklare med över 20 års erfarenhet Ansvarar för hela produktkedjan - Utveckling - Produktion

Läs mer

Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe.

Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe. U P O N O R I N F R A S T R U K T U R U P O N O R M I N I R E N I N G S V E R K P R O D U K T FA K TA 1-0 6 Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe. Enskilda avlopp - problem och

Läs mer

Välkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk

Välkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk Välkommen på Utbildningsdag Processer i avloppsreningsverk Program 09:00 11.20 Avloppsvattnets karaktär och sammansättning Transport av avloppsvatten De olika typerna av avloppsreningsverk Mekanisk rening

Läs mer

Miljöpåverkan från avloppsrening

Miljöpåverkan från avloppsrening Miljöpåverkan från avloppsrening Erik Levlin Kgl. Tekniska Högskolan, Inst. Mark och Vattenteknik, Stockholm, Sverige Miljöpåverkan från avloppsrening Övergödning från utsläpp av näringsämnena Kväve och

Läs mer

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2013 Haga Huddunge Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga, Huddunge,

Läs mer

Och vad händer sedan?

Och vad händer sedan? Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar

Läs mer

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2014 Haga Huddunge Morgongåva Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga,

Läs mer

Miljörapport. Kvicksund 2014.

Miljörapport. Kvicksund 2014. Miljörapport. Kvicksund 2014. Innehåll 1 Grunddel Flintavik... 2 2 Verksamhetsbeskrivning Flintavik... 3 2.1 Organisation... 3 2.2 Verksamhetsområde... 3 2.3 Avloppsvattenrening... 3 2.4 Kemikaliehantering...

Läs mer

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 1 Avloppsnätet Avloppsnätet i Lund är till största delen, 90 %, byggt som duplikatsystem. Det betyder att spillvatten och dagvatten avleds i skilda ledningar. De återstående tio

Läs mer

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor

Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor Hammarby Sjöstadsverk Stockholms framtida avloppsrening Projektrapport Maj 2014 Bakgrund Stockholms framtida avloppsrening Stockholm växer med cirka 1,5 procent per

Läs mer

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN

MILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN PP PP PP PP MILJÖTENI FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN Uppsamling av sats 4 PA biokemiska minireningsverk: Småhus, fritidshus sida 2 Slambehandling 2. Bio-kemisk rening Gemensamma reningsverk sida 3 Reningsverk

Läs mer

Henriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa

Henriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa Henriksdals avloppsreningsverk För stockholmarnas och miljöns bästa 1 Ett av Europas största avloppsreningsverk Insprängt i Henriksdalsberget, på gränsen mellan Stockholm och Nacka, ligger ett av Stockholm

Läs mer

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas

Vatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas Vatten och avlopp i Uppsala Av: Adrian, Johan och Lukas Hela världens kretslopp Alla jordens hav, sjöar eller vattendrag är ett slags vatten förråd som förvarar vattnet om det inte är i någon annan form.

Läs mer

Minireningsverk. från. För ett grönare tänkande

Minireningsverk. från. För ett grönare tänkande Minireningsverk från För ett grönare tänkande Robust konstruktion inga rörliga delar, inga mekaniska pumpar, ingen elektronik nere i själva tanken. Minska miljöbelastningen med egen slamtömning. Finansiering

Läs mer

Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven?

Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven? Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven? Jonas Grundestam Teknikansvarig Process Stockholms Framtida Avloppsrening Marie Berg Processingenjör Himmerfjärdsverket,

Läs mer

Vatten och luft. Åk

Vatten och luft. Åk Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker

Läs mer

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten.

Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Foto: Bert Leandersson Ryaverket är ett av Nordens största reningsverk. Här renas cirka 4 000 liter vatten per sekund. Illustration: Anders Lyon Du spolar,

Läs mer

Koholmens Avloppsreningsverk

Koholmens Avloppsreningsverk Koholmens Avloppsreningsverk - Informationsskyltar - Jan Andersson, Ljungsjömåla Text, Bild & Form HB, 2001 TEKNISKA FÖRVALTNINGEN Koholmens avloppsreningsverk Pumpstationer Gullberna och Vämöviken Inlopp

Läs mer

ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK

ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK Uppvidinge kommun Samrådsredogörelse Treatcon AB Kalmar den 11:e mars 2011 Uppdrag: Åseda avloppsreningsverk Samrådsredogörelse Datum: 2011-03-11 Uppdragsgivare: Uppvidinge kommun

Läs mer

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten

Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system Spillvatten (Information hämtad från Växjö kommuns hemsida http://www.vaxjo.se/bygga--

Läs mer

minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än 25 000 installationer.

minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än 25 000 installationer. minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än 25 000 installationer. 10% av Sveriges befolkning saknar anslutning till ett kommunalt reningsverk. Dessa 10% bidrar till lika

Läs mer

Varför kretslopp? Övergödning - Rätt sak på fel plats! Kretsloppsanpassade avloppslösningar i skärgården. Vad innehåller avlopp från hushåll?

Varför kretslopp? Övergödning - Rätt sak på fel plats! Kretsloppsanpassade avloppslösningar i skärgården. Vad innehåller avlopp från hushåll? Avloppsreningens viktiga funktioner Kretsloppsanpassade avloppslösningar i skärgården Ebba af Petersens, WRS Uppsala AB, ebba.af.petersens@wrs.se Yrkeshögskolan Novia, Ekenäs, Raseborg 8 maj 2012 Hindra

Läs mer

Exempel på olika avloppsanordningar

Exempel på olika avloppsanordningar Exempel på olika avloppsanordningar Avloppsanordningarna beskrivna nedan är några som har använts länge och några som är nya, dessa kan kombineras för att uppnå de krav som ställs av miljönämnden. Att

Läs mer

ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se 0525-18000

ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se 0525-18000 ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede mbn.diarium@tanum.se 0525-18000 Den här broschyren vänder sig till dig som planerar att anlägga en enskild avloppsanläggning.

Läs mer

Exempel på olika avloppsanordningar

Exempel på olika avloppsanordningar Exempel på olika avloppsanordningar De tekniska lösningar som beskrivs nedan ska kombineras för att fullgod rening ska uppnås. På vilket sätt som de kan kombineras anges i texten. Det går även bra att

Läs mer

Kemisk fällning av avloppsvatten kan

Kemisk fällning av avloppsvatten kan Grundkurs i Kemisk fällning 3 AVLOPPSVATTENRENING I de föregående två artiklarna har vi i all enkelhet berättat om kemisk fällning och hur den tillämpas för att rena dricksvatten. Nu går vi in på hur avloppsvatten

Läs mer

Avloppsvattenbehandling för Klövsjö, Katrina och Storhognaområdet

Avloppsvattenbehandling för Klövsjö, Katrina och Storhognaområdet Avloppsvattenbehandling för Klövsjö, Katrina och Storhognaområdet Avloppsreningsanläggning Avloppsreningsanläggningen består av processanläggningen i Utanbergsvallarna samt infiltrationsanläggningen i

Läs mer

Reningstekniker som klarar hög skyddsnivå

Reningstekniker som klarar hög skyddsnivå Reningstekniker som klarar hög skyddsnivå WC och fosforfilter - Klarar hög skyddsnivå I det här avloppssystemet behandlas avloppsvattnet i en filterbädd med fosforbindande material. Vanlig WC kan användas.

Läs mer

Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.

Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet. Bakgrund Hornasjöns Samfällighetsförening planerar för 37 fastigheter anslutna med ledningsnät till ett gemensamt reningsverk. Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.

Läs mer

TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅDSHANDLING SEAB. Karlstad 2013-05-21. Uppdragsnummer 2004-30

TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅDSHANDLING SEAB. Karlstad 2013-05-21. Uppdragsnummer 2004-30 TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK Karlstad Uppdragsnummer 2004-30 VA-Konsulten Magnus Aronsson AB Granitvägen 28 653 50 Karlstad Telefon 070-307 87 75 arv:2004-30 Tillsta ndsanso kan:130521

Läs mer

Kompletterande VA-utredning till MKB Åviken 1:1 Askersund

Kompletterande VA-utredning till MKB Åviken 1:1 Askersund Kompletterande VA-utredning till MKB Åviken 1:1 Askersund Bakgrund Denna VA utredning kompletterar den MKB som är framtagen för Detaljplan Åviken 1:1. Nedan beskrivna utredningar/förslag för dricksvatten

Läs mer

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G.

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Innehållsförteckning. Sida nr. 1. Inledning. 2. Frågeställning. 3-8. Svar på frågorna. 9. Intervju med Åke Elgemark. 10. Bilder ifrån reningsverket. 11.

Läs mer

Bergslagens Maskinentreprenad AB

Bergslagens Maskinentreprenad AB Bergslagens Maskinentreprenad AB Ett företag med inriktning på enskilda avlopp! Bildades år 2010 11 anställda Omsättning ca 16 milj (2016) www.ecot.se Information om enskilda avlopp www.ecot.se Sverige

Läs mer

Enkla Processer spar energi

Enkla Processer spar energi Ny teknik inom avloppsvattenrening Enkla Processer spar energi Henrik Hansson Hydropress Huber AB Lund 2008-11-12 Ett Globalt FöretagF Mer än 50 dotterbolag, agenter och representanter världen över Nära

Läs mer

markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el.

markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el. markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el. 4evergreen markbädd på burk kräver varken grävning av provgropar, stor markyta eller el för att hjälpa dig rena ditt avloppsvatten.

Läs mer

Samrådsunderlag Utbyggnation av Leksands avloppsreningsverk

Samrådsunderlag Utbyggnation av Leksands avloppsreningsverk Sida 1(8) Datum 2015-05-28 Samrådsunderlag Utbyggnation av Leksands avloppsreningsverk På uppdrag av Leksand Vatten AB Handläggare Anna Danielsson På uppdrag av Leksand Vatten AB 0247-44140 anna.danielsson@dvaab.se

Läs mer

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning)

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) Avfall Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig

Läs mer

VeVa Tynningö Prel. version

VeVa Tynningö Prel. version Prel. version Frida Pettersson, Erik Kärrman 1. - Syfte Målet med etta uppdrag var att ta fram beslutsunderlag som visar ekonomiska och miljömässiga konsekvenser vid introduktion av avloppslösningar på

Läs mer

Satellitbild Lite korta fakta Ett unikt reningsverk 1 2 Processavloppsvattnet från läkemedelstillverkningen i Snäckviken pumpas i en 6,5 km lång ledning. Den är upphängd i en avloppstunnel som leder till

Läs mer

Produktkedja Vagga till grav (cradle to grave) Ekologiskt fotavtryck Miljöbelastning Konkreta exempel på hur varje individ kan konsumera smartare

Produktkedja Vagga till grav (cradle to grave) Ekologiskt fotavtryck Miljöbelastning Konkreta exempel på hur varje individ kan konsumera smartare Den funktionella staden Som en del av vår utställning den hållbara staden finns tre interaktiva skärmar, alla tre med samma innehåll. Skärmarna består av 7 faktafilmer och 6 interaktiva uppdrag. Punkterna

Läs mer

BAGA Easy. Avloppsanläggningar för hög skyddsnivå. Kretsloppsanpassat

BAGA Easy. Avloppsanläggningar för hög skyddsnivå. Kretsloppsanpassat BAGA Easy Avloppsanläggningar för hög skyddsnivå Kretsloppsanpassat Enkelt och driftsäkert Bästa miljö och hälsoskydd 10 års process- och funktionsgaranti CE-certifierad i Sverige under svenska klimatförhållanden

Läs mer

Vatten- och avloppssystemen i Göteborg

Vatten- och avloppssystemen i Göteborg Vatten- och avloppssystemen i Göteborg Dricksvatten Dricksvattnet är vårt viktigaste livsmedel och kvaliteten kontrolleras regelbundet. Göteborgarnas råvatten, det producerade dricksvattnet vid vattenverken

Läs mer

KENREXMETODEN. - En trygg och enkel avloppslösning

KENREXMETODEN. - En trygg och enkel avloppslösning KENREXMETODEN - En trygg och enkel avloppslösning LÅT OSS rena ditt avloppsvatten med kenrexmetoden Kenrexmetoden, kompakt, trygg, miljövänlig och enkel lösning på avloppsvattenrening för enskilda fastigheter.

Läs mer

Behovet av en ny avloppsstrategi forskning från enskilda avlopp

Behovet av en ny avloppsstrategi forskning från enskilda avlopp Behovet av en ny avloppsstrategi forskning från enskilda avlopp Prof. Gunno Renman, KTH gunno@kth.se Uppströms teknik i kretslopp 20 mars 2013 Stockholm Det ska handla om: Inledande ord och forskningsperspektiv

Läs mer

Mikael Karlsson VD, Detox AB

Mikael Karlsson VD, Detox AB Mikael Karlsson VD, Detox AB Detox AB Affärside - Innovativt förena miljönytta med kundvärden och lönsamhet Mål - Hållbar utveckling Unikt arbetssätt Idé / Strategi Projektering Utförande Organisation

Läs mer

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67

Bilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67 Bilaga 1 av Tångens avloppsreningsverk Orust kommun 2013-07-02 Tångens avloppsreningsverk Tillståndsansökan Orust kommun av Tångens avloppsreningsverk Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 UTSLÄPPSVILLKOR...

Läs mer

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,

Läs mer

Brandholmens avloppsreningsverk.

Brandholmens avloppsreningsverk. Brandholmens avloppsreningsverk. 1 2 Brandholmens avloppreningsverk. Vattnet i Nyköping. I Nyköpings kommun är ca 55 % av vårt dricksvatten producerat av ytvatten från bland andra sjön Yngaren. Vattnet

Läs mer

markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el

markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el 4evergreen markbädd på burk kräver varken grävning av provgropar, stor markyta eller el för att hjälpa dig att rena ditt avloppsvatten.

Läs mer

Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk

Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk MILJÖFÖRVALTNINGEN Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk Januari 2012 till december 2012 Principskiss av reningsverken. www.stockholm.se/miljoforvaltningen Från Stockholmvattens Va AB:s miljörapport

Läs mer

Välkommen till Torekovs reningsverk

Välkommen till Torekovs reningsverk Torekovsverket Välkommen till Torekovs reningsverk Torekovs avloppsreningsverk ligger i södra delen av Torekovs tätort och togs i drift på 1960-talet. Det byggdes senast ut 2001. Verket tar idag hand om

Läs mer

Berg avloppsreningsverk Årsrapport 2012

Berg avloppsreningsverk Årsrapport 2012 Berg avloppsreningsverk Tekniska förvaltningen, VA-avdelningen 0780-50-021 Innehållsförteckning 1. Verksamhetsbeskrivning... 3 1.1 Lokalisering och recipient... 3 1.2 Verksamhetens organisation och ansvarsfördelning...

Läs mer

Enskilda avlopp lagstiftning och teknik

Enskilda avlopp lagstiftning och teknik Enskilda avlopp lagstiftning och teknik Ola Palm Enskilda avlopp i kretslopp För Kiladalen - I tiden 090207 Vad är enskilda avlopp? Definition enligt allmänna råden (2006:7) Hushållsspillvatten från enstaka

Läs mer

RENINGSVERKETS MIKROBIOLOGI BIOLOGISKA RENINGSSTEGET KVÄVETS KRETSLOPP ANDRA BIOLOGISKA RENINGSMETODER

RENINGSVERKETS MIKROBIOLOGI BIOLOGISKA RENINGSSTEGET KVÄVETS KRETSLOPP ANDRA BIOLOGISKA RENINGSMETODER RENINGSVERKETS MIKROBIOLOGI BIOLOGISKA RENINGSSTEGET KVÄVETS KRETSLOPP ANDRA BIOLOGISKA RENINGSMETODER Ammoniak RENINGSVERKETS MIKROBIOLOGI Heterotrofa bakterier äter organiskt material Tillgång på syre

Läs mer

Ditt matavfall i ett kretslopp

Ditt matavfall i ett kretslopp Ditt matavfall i ett kretslopp APRIL 2007 Matrester blir till näring och energi! Visste du att dina gamla matrester kan omvandlas till växtnäring och gas? Varje människa ger upphov till en ansenlig mängd

Läs mer

Rent vatten nu och i framtiden

Rent vatten nu och i framtiden Rent vatten nu och i framtiden Rent vatten nu och i framtiden Vi bygger om vårt reningsverk. Miljön och livskvaliteten är de stora vinnarna! Nu är beslut taget i reningsverksfrågan. Kommunfullmäktige tog

Läs mer

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten

Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6 Avloppsvatten Varför gör vi ett material om vatten? Vatten- och avloppsavdelningen i Enköpings kommun arbetar för att vattnet som vi använder

Läs mer

Små avloppsanläggningar

Små avloppsanläggningar Information från Miljö- och byggenheten Små avloppsanläggningar Slamavskiljare Enligt miljöbalken får inte avloppsvatten som kommer från hushåll och som inte genomgått längre gående rening än slamavskiljning

Läs mer

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm

Yttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm Miljö- och hälsoskyddsnämndens handling 7/2011 1 (5) MILJÖFÖRVALTNINGEN Datum Vår handläggare Ert datum Er beteckning Miljöinspektör Torbjörn Lundahl Telefon 0150-576 62 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Yttrande

Läs mer

TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening

TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening Tid: 23 oktober 2012 kl 8.00-13.00 Plats: Polacksbacken Ansvarig lärare: Bengt Carlsson tel 018-4713119, 070-6274590 Bengt kommer till tentasalen

Läs mer

total trygg het Nyckelfärdiga reningsverk för 1 500 hushåll

total trygg het Nyckelfärdiga reningsverk för 1 500 hushåll total trygg het Nyckelfärdiga reningsverk för 1 500 hushåll extrem rening profes sionell service profes sionell kompe tens Du är i goda händer. Topas Vatten är mer än ett bra reningsverk. Vid planering

Läs mer

Entreprenörsfredag Borås 2015-03-20

Entreprenörsfredag Borås 2015-03-20 Vad händer i ett Avloppsreningsverk med aktivt slam? Agenda: När skall man välja ett minireningsverk Vem köper avloppsreningsverk Hur fungerar en aktiv slamanläggning Vad kan hända i driften När är det

Läs mer

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk)

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk) Biogas i skogsindustrin Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk) Förutsättningar Papper & Massaindustrin genererar mycket processavloppsvatten. Innehåller stora mängder löst COD. Renas idag biologiskt

Läs mer

OBS! Fel i texten kan ha uppkommit då dokumentet överfördes från papper. OBS! Fotografier och/eller figurer i dokumentet har utelämnats.

OBS! Fel i texten kan ha uppkommit då dokumentet överfördes från papper. OBS! Fotografier och/eller figurer i dokumentet har utelämnats. Tidskrift/serie: Gröna fakta. Utemiljö Utgivare: Utemiljö; SLU, Movium Redaktör: Nilsson K. Utgivningsår: 1988 Författare: Bergman M., Nilsson K. Titel: Rotzonen ett ekologiskt reningsverk Huvudspråk:

Läs mer

Välkommen till Lundåkraverket

Välkommen till Lundåkraverket Lundåkraverket Välkommen till Lundåkraverket Lundåkraverket ligger i södra Landskrona och är det näst största reningsverket inom NSVA. Det togs i drift redan 1962, men har sedan dess byggts ut och förändrats

Läs mer

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH Läkemedel i avloppsvatten Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH Rester av läkemedel i avloppsvatten Svårnedbrytbara Oftast vattenlösliga Kan vara biologiskt aktiva Kan

Läs mer

Läkemedelsrester i avloppsvatten och slam

Läkemedelsrester i avloppsvatten och slam Läkemedelsrester i avloppsvatten och slam Förekomst och negativa effekter av läkemedel i sjöar och vattendrag är ett ämne som rönt stor uppmärksamhet de senaste åren. Det finns också farhågor att läkemedelsrester

Läs mer

Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy

Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy Ett projekt utfört på uppdrag av Uponor Infrastruktur Ola Palm 2009-06-04 2009 Uppdragsgivaren har rätt att fritt förfoga över materialet. 2009 Uppdragsgivaren

Läs mer

Bra Små Avlopp. Sammanfattning Utvärdering av 15 enskilda avloppsanläggningar. R nr 15, juni 2003 Daniel Hellström, MP Lena Jonsson, MP

Bra Små Avlopp. Sammanfattning Utvärdering av 15 enskilda avloppsanläggningar. R nr 15, juni 2003 Daniel Hellström, MP Lena Jonsson, MP Bra Små Avlopp Sammanfattning Utvärdering av 15 enskilda avloppsanläggningar R nr 15, juni 2003 Daniel Hellström, MP Lena Jonsson, MP SAMMANFATTNING Syftet med projektet Bra Små Avlopp var att utvärdera

Läs mer

Stockholms framtida avloppsrening MB Komplettering

Stockholms framtida avloppsrening MB Komplettering Stockholms framtida avloppsrening MB 3980-15 Komplettering Bilaga 5 Tekniska och ekonomiska förutsättningar för andra begränsningsvärden Stockholm 2016-02-05 PROMEMORIA Till: Avdelning Nacka Tingsrätt

Läs mer

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket Uppgiftslämnare Avloppsreningsverk: Antal fysiska personer anslutna till vattenverket (st) Antal anslutna fysiska personer till avloppsreningsverket (st) Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson

Läs mer

TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening

TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening Tid: 21 oktober 2011 kl 8.00-13.00 Plats: Bergsbrunnagatan 15 Ansvarig lärare: Bengt Carlsson tel 018-4713119, 070-6274590 Bengt kommer till tentasalen

Läs mer

Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster

Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster 2 3 Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster renar avloppsvattnet för de 1,2 miljoner invånarna i Helsingforsregionen

Läs mer

Vilka utmaningar ser vi framöver? Vad har gjorts för att möta dem? KARIN JÖNSSON

Vilka utmaningar ser vi framöver? Vad har gjorts för att möta dem? KARIN JÖNSSON Vilka utmaningar ser vi framöver? Vad har gjorts för att möta dem? KARIN JÖNSSON Utmaning - Något som kräver ansenlig ansträngning, men som ändå attraherar KARIN JÖNSSON Innehåll Olika typer av krav (när

Läs mer

För att minska avloppets miljöpåverkan och upprätthålla dess funktion kan man använda dessa tips:

För att minska avloppets miljöpåverkan och upprätthålla dess funktion kan man använda dessa tips: Enskilt avlopp Ungefär 10 % av de svenska hushållen har enskilt avlopp. Tillsammans släpper de ut lika mycket övergödande ämnen som alla de övriga hushållen, som är anslutna till kommunala reningsverk,

Läs mer

HARGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK MILJÖRAPPORT 2013 1(12) MR 2013 för Hargshamn ARV

HARGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK MILJÖRAPPORT 2013 1(12) MR 2013 för Hargshamn ARV HARGSHAMN AVLOPPSRENINGSVERK MILJÖRAPPORT 2013 1(12) 1. GRUNDDEL... 3 2. Verksamhetsbeskrivning... 4 2.1. Verksamhetsområde... 4 2.2. Industrier och andra anslutna verksamheter... 4 2.3. Dimensionering...

Läs mer

Vad är vatten? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt främsta livsmedel. Vatten är även en förutsättning för allt liv på jorden.

Vad är vatten? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt främsta livsmedel. Vatten är även en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnets väg Vad är vatten? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt främsta livsmedel. Vatten är även en förutsättning för allt liv på jorden. Vi ställer mycket höga krav på dricksvatten vad gäller

Läs mer

NSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB

NSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB NSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB Kommunalt VA-bolag Bildades 2009 Sex ägarkommuner 230 000 invånare 160 medarbetare Därför bildades NSVA Säkrar VA-kompetens i regionen Optimal utveckling av

Läs mer

Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp

Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp Kretslopp för avlopp Södertälje kommun och ansökan om tillstånd för avlopp Stefan Jonsson, Miljökontoret 1 Kretslopp med källsortering av avlopp Lokalt utsläpp från WC = 0 Modern återvinning av WC-avfall:

Läs mer

Tillsammans för världens mest hållbara stad

Tillsammans för världens mest hållbara stad Tillsammans för världens mest hållbara stad Nytänkande och samverkan för framtiden vision Tillsammans för världens mest hållbara stad verksamhetsidé Vi är en samhällsbyggare i framkant som driver och utvecklar

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Sammanfattning Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund har under sommaren 2010 genomfört en inventering av enskilda avlopp i Haninge kommun. Syftet

Läs mer

Uponor Minireningsverk 5-10pe

Uponor Minireningsverk 5-10pe Uponor Minireningsverk 5-10pe Allmänt-minireningsverk Uponors minireningsverk är tillverkade för att uppfylla myndigheternas krav. Reningsverken är biologiskkemiskt fungerande satsreningsverk, för behandling

Läs mer

Statens naturvårdsverks författningssamling

Statens naturvårdsverks författningssamling Statens naturvårdsverks författningssamling Miljöskydd ISSN 0347-5301 Kungörelse med föreskrifter om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse; beslutad den 30 maj 1994. SNFS 1994:7 MS:75 Utkom från trycket

Läs mer

IN-DRÄN Max. Foto: www.fotoakuten.se. Stora avloppssystem - låga driftskostnader

IN-DRÄN Max. Foto: www.fotoakuten.se. Stora avloppssystem - låga driftskostnader FU N K 10 T IO N Å R SG IN-DRÄN Max S A R A Foto: www.fotoakuten.se Stora avloppssystem - låga driftskostnader N TI IN-DRÄN Max IN-DRÄN Max är lösningen för er som behöver bygga ett gemensamt avlopp. Ni

Läs mer

Miljövård med luftens egna beståndsdelar

Miljövård med luftens egna beståndsdelar Miljövård med luftens egna beståndsdelar Miljövård med luftens egna beståndsdelar Gaser och gasteknologi från Air Liquide bidrar till att skydda och förbättra allas vår miljö. Äldre, miljöbelastande metoder

Läs mer

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand Vattenrening i naturliga ekosystem Kajsa Mellbrand Naturen tillhandahåller en mängd resurser som vi drar nytta av. Ekosystemtjänster är de naturliga processer som producerar sådana resurser. Till ekosystemtjänster

Läs mer

Välkommen till Öresundsverket

Välkommen till Öresundsverket Öresundsverket Välkommen till Öresundsverket Öresundsverket ligger i centrala Helsingborg och är det största av ett tiotal avloppsreningsverk inom NSVA. Det byggdes 1974 och tar idag hand om spillvatten

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK

KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 1 Välkommen till Källby avloppsreningsverk! Ett stort reningsverk Källby avloppsreningsverk ligger i södra Lund och tar emot vatten motsvarande 110 fulla badkar per minut (350

Läs mer

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun

Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Bedömningsgrunder för små avloppsanordningar i Eksjö kommun Antagna av tillstånds- och myndighetsnämnden 2013-01-23 Innehållsförteckning Inledning.. 3 Funktionskrav......3 Säker funktion och användarvänlighet.........3

Läs mer

KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK

KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK Välkommen till Karlskoga avloppsreningsverk. Ett reningsverk som ingår i Karlskoga Miljö AB. Grunderna till dagens reningsverk lades vid bygget av det första reningsverket

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får

Läs mer

drift av små, privata avloppsreningverk

drift av små, privata avloppsreningverk drift av små, privata avloppsreningverk Agenda: Vad kan hända i en aktivslamanläggning Verksamhetsmodell för driftavtal Driftavtal Vs. Serviceavtal Driftavtal verksamhetsmodell Felavhjälpning 2:a linjens

Läs mer

Avlopp och Kretslopp. Driftavtal för att säkerställa funktionen hos små reningsverk. Hanna Karlsen Topas Vatten, Peter Johansson Topas Vatten

Avlopp och Kretslopp. Driftavtal för att säkerställa funktionen hos små reningsverk. Hanna Karlsen Topas Vatten, Peter Johansson Topas Vatten Avlopp och Kretslopp Driftavtal för att säkerställa funktionen hos små reningsverk Hanna Karlsen Topas Vatten, Peter Johansson Topas Vatten Antal sidor : 13 Revision 2: 2010 HK Copyright Topas Vatten AB

Läs mer

årsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk

årsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk årsrapport 2013 Vätterledens avloppsreningsverk 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 2. GRUNDDEL... 3 3. TEXTDEL... 4 3.1 Verksamhetsbeskrivning... 4 3.1.1 Organisation... 4 3.1.2 Verksamhet...

Läs mer

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Sweco Environment AB. Org.nr 556346-0327 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Tyresö Kommun Hantering av BDT-vatten i Östra Tyresö Uppdragsnummer 1141230000 Leverans Stockholm 2011-08-15 Sweco Environment AB Denis van Moeffaert 1 (15) Sweco Vatten & Miljö Gjörwellsgatan 22 Box 34044,

Läs mer

Vattenreningsteknik Sammandrag Kap 1-3 och lite tillägg. Bengt Carlsson IT inst Avd för Systemteknik

Vattenreningsteknik Sammandrag Kap 1-3 och lite tillägg. Bengt Carlsson IT inst Avd för Systemteknik Vattenreningsteknik Sammandrag Kap 1-3 och lite tillägg Bengt Carlsson IT inst Avd för Systemteknik Innehåll 1. Kort historik 2. Samhällets krav 3. Sammansättning och mängd. 4. Fosfor 5. Slamhantering

Läs mer