SÄTTERSVIKEN - för ekologisk (åter)vinning
|
|
- Sandra Berg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SÄTTERSVIKEN - för ekologisk (åter)vinning LEKMANNA RAPPORT LIFE 03 ENV /S/ 589 LOKALT ÅTERBRUK AV AVLOPPSVATTEN OCH ORGANISK HUSHÅLLSAVFALL
2 BAKGRUND OCH MÅLSÄTTNINGAR Dagens traditionella avfallshantering medför många miljöproblem. Avlopp och avfall kommer ut i våra vattendrag och sjöar som blir övergödda och växer igen. Utsläpp förorenar vårt grundvatten. Hushållsavfall fraktas till förbränning vilket ofta medför långa transporter. Återvinning av näringsämnen som fosfor och andra närsalter, som är livsnödvändiga i naturen, är minimal. Projekteringen av Hammarös nya reningsverk vid Sättersviken innebar en stor utmaning. Målet var att utveckla en kostnadseffektiv lösning med hög reningsgrad och låg energiförbrukning anpassad till vår miljö. Därutöver skulle reningsverket bidra till skapandet av ett ekologiskt hållbart återbruk av avlopp och organisk hushållsavfall. Lösningen fann vi inom projektet Local Recycling. Vi har här skapat förutsättningar för ett lokalt kretslopp med en ekologisk helhetssyn som löser flera miljöproblem samtidigt. Projektets inriktning är i första hand behandling och rening av avloppsvatten, men det löser också hantering av slam och organiskt hushållsavfall. Fördelarna är många jämfört med traditionella reningsverk. Avfallsmängderna minskar och allt i systemet kan återbrukas. Avlopp och organiskt hushållsavfall blir en resurs. Huvudmålsättningen med projektet är att demonstrera ett kretsloppsanpassat koncept för återvinning av näringsämnen i avlopp och organisk hushållsavfall. Genom användning av biologiska teknologier ska alla organiska fraktioner behandlas och omvandlas till användbara resurser. För att demonstrera och utvärdera konceptet har en huvudanläggning, ett avloppsreningsverk med integrerad återvinningsprocess och en lokal minianläggning byggts. Minianläggningen behandlar avloppet från ca 40 hushåll. Slammet som produceras i minianläggningen och sorterad organisk avfall förs till huvudanläggningens återvinningsprocess, Våtkomposten. Huvudanläggning har byggts vid Sättersviken. För att testa den har avloppssystemet från ett område med omkring 450 hushåll kopplats om från det befintliga reningsverket till den nya huvudanläggningen. Avfallskvarnar har installerats i ett antal fastigheter inom det berörda området, avloppsledningar transporterar både avloppsvatten och organiskt hushållsavfall till huvudanläggningen. FÖRVÄNTADE RESULTAT RENINGSGRAD I AVLOPPSRENINGSVERK INKLUSIVE VÅTMARK Fosfor 95 % Kväve 98 % BOD* 99 % * BOD, Biological Oxygen Demand (Avloppsvattnets innehåll av organiska ämnen) ÅTERVINNING AV NÄRINGSÄMNEN I BEHANDLAT MATERIAL Fosfor 95% Kväve 50% Kalium 95% 2 (10)
3 TEKNOLOGISKT KONCEPT Projektet bygger på att två typer av biologiska reningsverk samverkar och bildar en helhet en huvudanläggning och lokala minireningsverk. Huvudanläggningen kombinerar avloppsrening med återvinning av näringsämnen i slam och organisk avfall. Organiskt hushållsavfall mals i kökskvarnar och transporteras med avloppsledningar till huvudanläggningen. Miniverken behandlar avloppsvattnet lokalt, vilket betyder att långa och dyrbara ledningsdragningar i känslig natur undviks. Slammet som produceras i miniverken slutbehandlas i huvudanläggningen. LOKALT VERK LOKALT VERK HUVUDANLÄGGNING LOKALT VERK HUVUDANLÄGGNINGEN kombinerar olika biologiska metoder för behandling av avlopp, slam och organisk material till ett komplett koncept för hantering och återvinning av organiskt avfallsmaterial. Avloppsreningen sker i huvudsak i en processbassäng under kontinuerligt inflöde. Reningsprocessen kontrolleras genom ett nyutvecklat styrprogram baserat på kontinuerliga mätningar av olika parametrar i processen. Bassängen oscillerar under olika långa tidsperioder mellan att vara starkt syresatt till syrefritt. Processen bibehåller sin effektivitet under varierande belastningar. Huvudanläggningen är integrerad med en process för återvinning av näringsämnen, VåtKompost och våtmarker. VÅTKOMPOST är en nyutvecklad metod för att behandla avloppsslam och organiska avfallsfraktioner. Målet med våtkompostering är att hygienisera, bryta ner organiskt material till mineraler och omvandla näringsämnen till närsalter. Allt inkommande material samlas och blandas i det första steget. Det blandade organiska materialet pumpas in i våtkompostreaktorn under kraftig syretillsättning och temperaturen ökas till omkring grader. När det organiska materialet har brutits ner pumpas materialet över till en vassbädd för avvattning. Den näringsrika vätskan samlas i en lagertank. MINIRENINGSVERK baseras på biologisk avloppsrening utan kemikalier där det mesta av fosforn binds i slammet. All slam producerad i miniverken förtjockas till en torrsubstanshalt på omkring 4%. Den koncentrerade slamfasen samlas i en lagertank för transport och behandling i huvudanläggningen, därigenom kan näringsinnehållet i avloppsvattnet som behandlas i miniverket återvinnas. 3 (10)
4 HUVUDANLÄGGNINGEN MED VÅTKOMPOST Anläggningen är dimensionerad för en belastning från avloppsvatten motsvarande 4000 personekvivalenter (pe), organisk avfall från kökskvarnar motsvarande 3000 personekvivalenter och m3/år externslam. Organisk belastning Anslutna Organisk last Enhet Uppstart Utbyggt Avlopp pe Avfall pe BOD 7 mg/l kg/år Ntot mg/l 40,9 39,4 kg/år Ptot mg/l 8,1 7,7 kg/år I huvudanläggningen renas avloppsvattnet från kväve, fosfor, organisk material och partiklar. Behandlingen omfattar både intensiv rening och slambehandling följd av extensiv efterbehandling. Den intensiva reningen består av en aktivslamprocess kombinerad med en luftad biobädd process. Slammet behandlas i en aerob hygieniserings-process, våtkompost och vassbäddar. Den extensiva behandlingen utgörs av slutbehandling av avloppsvattnet i våtmarker. AKTIV SLAM PROCESS BIO BÄDD VÅTMARK AVLOPPS- VATTEN ORGANISKT AVFALL AVLOPPS- LEDNING INLOPPS - PUMPSTATION ANAEROBSTEG AEROBSTEG SEDIMENTERING AEROB & ANAEROB SÄTTERSVIKEN ORGANISKT AVFALL VÅTKOMPOST VASSBÄDD ÅTERBRUK BIO SLAM NÄRINGSRIKT VÄTSKA TILL GÖDNING JORD EXTERN SLAM FÖRLAGER VÅTKOMPOST- REAKTOR PROCESS DIAGRAM - HUVUDANLÄGGNINGEN Slutprodukten från anläggningen är rent vatten, ett gödningsmedel med ofarlig bakteriehalt och en slamrest som kan användas som jordförbättring. 4 (10)
5 HUVUDANLÄGGNINGENS PROCESSER Tre behandlingssteg är integrerade I huvudanläggningen; avloppsrening, slambehandling med våtkompost och våtmarker. AVLOPPSRENING Reningsverket är utformat för mekanisk, biologisk och kemisk rening. Den kemiska reningen används normalt inte i driften utan är endast en stödfunktion vid driftstörningar. Den mekaniska reningen består av avskiljning av grövre partiklar och sand. De biologiska processerna i anläggningen är grunden för minskningen av näringsämnen och organiskt material. En rad biokulturer omvandlar och bryter ned föroreningarna samt producerar ett biologiskt slam i sina livsprocesser. I aktiv slam processen avlägsnas fosfor och kväve i en reaktorbassäng genom biologiska processer, Bio-P för fosfor och Bio-N för kväve. Fosforn avlägsnas genom upptagning i det bildade bioslammet, kväve genom nitrifiering och denitrifiering där kvävet omvandlas till kvävgas. Reaktorbassängen oscillerar mellan att under olika korta perioder vara kraftigt syresatt (aerob) till att vara syrefattig (anaerob). Huvudmekanismen för Bio-P är fosforackumulerande organismer (PAO) som exponeras för växlande anaeroba och aeroba förhållanden. Under aeroba förhållanden lagrar PAO biokemisk energi internt i form av polyfosfater, emedan de under anaeroba förhållanden utnyttjar lagrad energi till att ta upp organiskt material (BOD) samtidigt som fosfat avges i vätskefasen. När PAO utsätts för aeroba förhållanden i den efterföljande sekvensen, har den fördel framför andra organismer p.g.a. upplagrat organiskt material från den anaeroba zonen som här brukas till att växa och på nytt lagra energi som polyfosfater. Genom att separera ut slammet med fosfater lagrat internt i organismerna i den påföljande sedimentationen avlägsnas fosfor från avloppsvattnet. Den biologiska kvävereduktionen i Bio-N processen går från ammoniumkväve via nitratkväve till kvävgas. Huvudmekanismerna är nitrifiering, ammoniumkväve till nitrat (NH 4 + till NO 3 - ) och denitrifiering, nitrat till kvävgas (NO 3 - till N 2 ). De båda reaktionerna utförs av olika bakteriearter. Den första kvävereaktionen åstadkoms av nitrifierare (bakterie) som vid hög syrehalt i vattnet använder ammoniumkväve (NH 4 -N) för tillväxt. En av restprodukterna vid denna tillväxt är nitratkväve (NO 3 ). Den andra kvävereaktionen åstadkoms av denitrifierare (bakterie) som vid låg syrehalt i vattnet använder den tidigare producerade nitratkväve (NO 3 ) och organiskt material, (BOD) för sin tillväxt. Under tillväxten bildas kvävgas, N 2 a och därigenom avlägsnas kvävet från avloppsvattnet. När bassängen omväxlande går igenom aeroba och anoxiska cykler kan aktivslamprocessen nitifiera ammoniumkväve till nitrat och därefter denitrifiera nitraten till kvävgas. Efterföljande sedimentation separerar ut bioslammet genom gravitation i en sedimenteringsbassäng. Separerat slam samlas upp i en slamficka och pumpas tillbaka till den anaeroba zonen med hjälp av returslampumpar. Slamökningen från den biologiska tillväxten samt partikulärt material förs in till våtkompostens förlager för vidare slambehandling. Det är i denna avskiljning av överskottsslam som den biologiskt bundna fosforn tas ut ur avloppsvattnet och blir tillgängligt för återvinning. Aktivslamprocessen med kombinerad Bio-P och Bio-N klarar att nitrifiera ammoniumkväve till nitrat och därefter denitrifiera nitraten till kvävgas i begränsad omfattning. Om både fosfor och kvävereningen samtidigt drivs till låga nivåer är det risk för att processen blir ostabil. För att säkerställa låga kväveutsläpp och en stabil drift följs aktiv slam processen av en luftad biofilm process. Här avlägsnas resterande kväve och även kemiskt fällning av fosforn kan göras i händelse av driftsstörningar. 5 (10)
6 SLAMHANTERING MED VÅTKOMPOST Förlager med förtjockning. Slam från sedimenteringen, externslam från enskilda avlopp och andra reningsverk förtjockas och blandas med sorterat organiskt avfall. Materialet pumpas sedan satsvis till kompostreaktorn. Kompostreaktorn. Det organiska innehållet i materialet bryts ned genom luftinblåsning. Temperaturen stiger till cirka 55 C och sjukdomsalstrande bakterier förstörs. Fosfor i slammet lösgörs och kväve omvandlas till stabila närsalter. Vassbäddar. Materialet från kompostreaktorn pumpas till vassbäddar med dränerade lager för avvattning. Slammet fastnar i vassbädden, där det fortsätter att brytas ned, medan den näringsrika vätskan samlas upp och pumpas till ett lager. VÅTMARKER Målet med våtmarkens funktion är att säkra ett tillräckligt lågt utsläpp av näringsämnen till recipienten samt att vara en buffert för eventuella driftsproblem i reningsverket. Våtmarken är anlagd så att den optimerar hydraulisk och önskad biologisk aktivitet. Genom integrerad biologisk och kemisk omsättning, mekanisk filtrering och absorptionsprocesser avlägsnas föroreningarna. Våtmarken är anlagd som två efter varandra följande steg. Steg 1. Steg 1 består av i huvudsak tillförda massor som avser att bl.a. binda fosfor samt reducera organiskt material. Livslängden för det första steget uppskattas till 30 år innan det mineraliska materialet behöver bytas ut. Våtmarkens anläggningsdjup är ca 1 m och med tät botten. Tillfört avlopp leds in till centrum av våtmarken för att därifrån ledas vidare horisontalt från centrum ut till periferin i marken. Detta säkerställer en jämn fördelning av vattnet ut genom massorna. I periferin besörjer en tröskelkonstruktion uppsamling av vätska i volymen samt begränsar tillrinning från utanförliggande områden. Avloppet förs vidare i kanaler ut i ett sekundärt våtmarksområde (Steg 2). Principen för Steg 1 visas i figuren nedan. Ledning från reningsverket Inloppsbrun Fördelingszon; Bioblock/sten Provtagningrör Grus Stagande massor Schakt för renat avloppsvatten 6 (10)
7 Steg 2. Steg 2 består i huvudsak av befintligt markområde vilket fungerar som våtmark/filteranläggning. Här fortsätter upptaget näringsämnen samt nedbrytning av organiskt material. Den största mängden fosfor kommer att bindas i Steg 1 ovan. LOKALT VERK RENINGSVERK MED SLAMFÖRTJOCKNING Anläggningen är dimensionerad för en belastning från avloppsvatten motsvarande 150 personer/dag. (pe/d) Organisk belastning lokalt verk Enhet Uppstart Full belastning Avlopp pe Anslutna BOD 7 mg/l kg/år Organisk last Ntot Ptot mg/l kg/år mg/l 12,5 12,5 kg/år Processer LOKALT VERK Reningsverket är utformat för mekanisk och biologisk rening. Den mekaniska reningen omfattar stenavskiljning samt finfördelning (malning) av organiskt material. Avloppsvatten och malda föroreningar lagras i en utjämningstank. Från utjämningstanken pumpas avloppsvattnet till en reaktor tank. Processerna i reaktortanken genomgår omväxlande anaeroba, aeroba och anoxiska cykler genom variationer i luftinblåsningen. Den biologiska reningen sker genom aktivslamprocessen där organiskt löst material bryts ner med hjälp av mikroorganismer (bakterier) under syrerika förhållanden. I den biologiska processen omvandlas även organiskt bundet kväve till ammoniumkväve (NH 4 -N). Vid nedbrytningsprocesserna tillväxer mikroorganismer vilka successivt tas bort ur processen i form av ett bioslam. I reningsverket används biologisk fosforrening, Bio-P process, vilket innebär att fosfor reduceras ur avloppsvattnet på biologisk väg utan kemikalier. Bioslammet från det lokala verket innehåller därför höga halter av fosfor. Allt slam som uppkommer vid reningsprocesserna förtjockas till en torrsubstans halt på ca 4%. Därefter mellanlagras slammet i reningsverket för att sedan transporteras till huvudanläggningen, Sättersvikens reningsverk för behandling i våtkompost-processen. På detta sätt kan näringsämnena i avloppsvattnet återvinnas. Utgående vatten från reningsverket genomgår en slutbehandling i ett befintligt, naturligt våtmarksområde vilket också utgör en säkerhet i händelse av driftsstörningar. AVFALLSKVARNAR Den våta, komposterbara delen av hushållsavfallet hamnar ofta av bekvämlighetsskäl i fel behållare. Även om det finns en fungerande sortering och separat behandling av organiska delar av hushållsavfallet så återstår transporterna. Avfallstransporter i sig själv genererar mängder med utsläpp till miljön. 7 (10)
8 En person producerar cirka 70 kg matavfall per år. Det mesta av det kan behandlas i avfallskvarnar. Genom att använda kvarnar transporteras den organiska hushållsavfallet i avloppsledningar utan miljöskadliga utsläpp samtidigt som dess innehåll av näringsämnen görs tillgängligt för återvinning. Kvarnen mal det organiska hushållsavfallet till tunt slam som transporteras genom avloppsledningar till reningsverket. Efter att avfallet lämnat kvarnen är processen densamma som för normalt toalettavfall. Utöver återvinningen av näringsinnehållet i hushållsavfallet och minskade utsläpp bidrar det organiska avfallet även till att underlätta de biologiska processerna i reningsverket genom att bidra med energi genom sitt innehåll av kol. FRAMSTEG OCH RESULTAT Inom projektet har vi utvecklat ett ekologiskt hållbart koncept för återbruk av avloppsvatten lämpligt för både spridd bebyggelse såväl som för andra områden. Konceptet är primärt utvecklat för behandling av avloppsvatten men det hanterar också organiskt hushållsavfall. Konceptet är uppbyggt kring nya kombinationer av befintliga teknologier och komponenter. Vi har projekterat och byggt två typer av avloppsreningsverk med biologiskt fosforrening, en huvudanläggning och ett lokalt miniverk. Huvudanläggningen är integrerad med våtkompostprocessen för återvinning av näringsämnen och våtmarker. I hushållen anslutna till huvudanläggningen har avfallskvarnar installerats för att transportera det organiska hushållsavfallet till reningsverket. Näringsinnehållet i avloppsvattnet och det organiska hushållsavfallet har omvandlats till en gödningsprodukt i vätskefas som kan användas lokalt. Den producerade gödningen har ett ofarligt bakterieinnehåll och det resterande slammet på vassbäddarna blir till jord. Reningsgraden i huvudanläggningen är lika bra som i de bästa biokemiska verken. Konceptet med att integrera avloppsreningsverk med våtmarker ger en mycket hög reningsgrad före utsläpp till recipienten. MILJÖMÄSSIGA FÖRDELAR Projektets miljömässiga fördela kan summeras enligt nedan; Återvinning av näringsämnen i avlopp och organiskt hushållsavfall Föroreningar till mark, grundvatten och vattentäkt minimerats Skador från övergödningen minskats Minskade avfallstransporter och dess utsläpp. Minimerade skador på naturen i känsliga områden. 8 (10)
9 REPRODUCERBARHET OCH ÖVERFÖRBARHET Hela konceptet, eller delar av den kan överföras till alla avloppsreningsverk. Många befintliga reningsverk kan byggas om till biologiska teknologier. Våtkompost-processen för behandling av slam och organiskavfall kan integreras i de flesta reningsverk som använder biologisk fosforrening (BioP processen). Beroende av storleken på reningsverket kan antingen våtkompost eller biogas vara lämpligast. Konceptet med lokala miniverk i samverkan med en huvudanläggning möjliggör effektiv rening även på platser med spridd bebyggelse. Långa och kostsamma ledningsdragningar kan undvikas och man får ändå hög reningsgrad och näringsåtervinning. Konceptet är speciellt lämpligt för exempelvis öar eller platser med svåra och känsliga markförhållanden. Genom att använda kökskvarnar blir ledningsnätet transportör av både avlopp och organiskt hushållsavfall, vilket medför en drastisk minskning av tunga transporter. MILJÖMÄSSIGT KOSTNADSEFFEKTIVITET Direkta jämförelser av kostnader för reningsanläggningar som ingår i projektet med traditionella reningsverk är svåra att göra. Tittar man exempelvis på huvudanläggningen så är den dimensionerad för en organisk belastning (BOD) från 4000 pe/d (personekvivalenter/dag) men också för organisk belastning från avfallskvarnar. Den totala dimensionerande BOD belastningen motsvarar omkring 5500 pe/d i bara avloppsvatten. Kostnader för huvudanläggningen blir då ca 7500 kr/ pe. Tittar man bara på kostnaden för vattenreningen utan våtkompost-processen är kostnaderna omkring 6000 kr/pe. Då ingår även en högeffektiv kväverening, en processdel som normalt inte finns i en anläggning av denna storlek. Kostnaden för det lokala miniverket är omkring kr/pe. Reningsverket har både biologiskt fosfor och kväverening samt slamhantering via förtjockning. Utöver detta så kan en stor del av näringsinnehållet i det behandlade vattnet återvinnas. Sammanlagt blir det så stora skillnader att några kostnadsjämförelser med andra verk i samma storleksklass inte är relevanta. Från samhällsekonomisk synpunkt ger biologiska teknologier betydande fördelar. Hög reningsgrad av avloppsvattnet kan uppnås utan användning av kemikalier. Biologiska teknologier är effektiva och skapar förutsättningar för återvinning. Driftkostnader, som kostnader relaterade till slamhantering minimeras. Biologisk avloppsbehandling kan ha minst samma reningsgrad som de bästa traditionella biologiskt -kemiska reningsverk utan kemikalieanvändning. Det ger lägre driftkostnader och mindre miljöbelastningar. De har samma eller lägre investeringskostnad som traditionella reningsverk. Återvinning från slam och hushållsavfall ger optimalt resursutnyttjande utan negativ miljöpåverkan. Biotekniska metoder ger goda förutsättningar för återvinning av näringsämnen i en form som direkt kan upptas av växtligheten. Detta ger minimalt näringsläckage från jordbruket samt mindre behov av kemiska gödningsämnen och minskade transporter. Utgående vatten från reningsverket håller sådan kvalitet att det kan användas för många ändamål; konceptet kan användas på platser med vattenbrist. Det renade vattnet kan exempelvis användas för vissa bevattningsändamål. Konceptet minskar påtagligt mängden avfall och allt som behandlas i systemet kan återbrukas. 9 (10)
10 INFORMATION LOCAL RECYCLING är ett projekt genomfört med finansiellt stöd från EU s miljöfond LIFE Environment. Stödmottagare och projektets genomförare har varit Hammarö kommun. Partners i projektet har varit den grekiska kommunen Volos och Karlstad Universitet. Önskas mera information om projektet besök hemsidan; eller skicka e-post till hammaro@hammaro.se 10 (10)
SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun
Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens ARV 2006-10-15 I SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK Hammarö kommun Process Beskrivning Life projektet LOCAL RECYCLING Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens
Läs merKILENE AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun
Hammarö kommun Processbeskrivning KILENE AVLOPPSRENINGSVERK Hammarö kommun Process Beskrivning Life projektet LOCAL RECYCLING Hammarö kommun Processbeskrivning Sättersvikens ARV 2007-01-15 I Innehållsförteckning
Läs merHur reningsverket fungerar
Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten
Läs merVAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR
VAD ÄR AVLOPPSVATTEN? VARFÖR BEHÖVS AVLOPPSVATTENRENING? AVLOPPSRENINGSVERKETS DELAR VAD ÄR AVLOPPSVATTEN VAD ÄR AVLOPPSVATTEN SPILLVATTEN Förorenat vatten från hushåll, industrier, serviceanläggningar
Läs merSkandinavisk Ecotech. Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64
Skandinavisk Ecotech Carl-Johan Larm carl-johan.larm@ecot.se vvd Produktchef 070-255 87 64 Om Ecotech Systemutvecklare med över 20 års erfarenhet Ansvarar för hela produktkedjan - Utveckling - Produktion
Läs merUponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe.
U P O N O R I N F R A S T R U K T U R U P O N O R M I N I R E N I N G S V E R K P R O D U K T FA K TA 1-0 6 Uponor minireningsverk för enskilt avlopp: 5pe, 10pe och 15pe. Enskilda avlopp - problem och
Läs merVälkommen på Utbildningsdag. Processer i avloppsreningsverk
Välkommen på Utbildningsdag Processer i avloppsreningsverk Program 09:00 11.20 Avloppsvattnets karaktär och sammansättning Transport av avloppsvatten De olika typerna av avloppsreningsverk Mekanisk rening
Läs merMiljöpåverkan från avloppsrening
Miljöpåverkan från avloppsrening Erik Levlin Kgl. Tekniska Högskolan, Inst. Mark och Vattenteknik, Stockholm, Sverige Miljöpåverkan från avloppsrening Övergödning från utsläpp av näringsämnena Kväve och
Läs merOch vad händer sedan?
Och vad händer sedan? I STORT SETT ALLA MÄNNISKOR I SVERIGE SOM BOR i en tätort är anslutna till ett vatten- och avloppsledningsnät. Men så har det inte alltid varit. Visserligen fanns vattenledningar
Läs merÅrsrapport för mindre avloppsreningsverk
Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2014 Haga Huddunge Morgongåva Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga,
Läs merÅrsrapport för mindre avloppsreningsverk
Årsrapport för mindre avloppsreningsverk 2013 Haga Huddunge Runhällen Årsrapport för mindre avloppsreningsverk i Heby kommun I Heby Kommun finns fyra stycken mindre avloppsreningsverk (Haga, Huddunge,
Läs merMiljörapport. Kvicksund 2014.
Miljörapport. Kvicksund 2014. Innehåll 1 Grunddel Flintavik... 2 2 Verksamhetsbeskrivning Flintavik... 3 2.1 Organisation... 3 2.2 Verksamhetsområde... 3 2.3 Avloppsvattenrening... 3 2.4 Kemikaliehantering...
Läs merPilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor
Pilotförsök Linje 1 MembranBioReaktor Hammarby Sjöstadsverk Stockholms framtida avloppsrening Projektrapport Maj 2014 Bakgrund Stockholms framtida avloppsrening Stockholm växer med cirka 1,5 procent per
Läs merMILJÖTEKNIK FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN
PP PP PP PP MILJÖTENI FÖR BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN Uppsamling av sats 4 PA biokemiska minireningsverk: Småhus, fritidshus sida 2 Slambehandling 2. Bio-kemisk rening Gemensamma reningsverk sida 3 Reningsverk
Läs merKÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK
KÄLLBY AVLOPPSRENINGSVERK 1 Avloppsnätet Avloppsnätet i Lund är till största delen, 90 %, byggt som duplikatsystem. Det betyder att spillvatten och dagvatten avleds i skilda ledningar. De återstående tio
Läs mer6220 Nynashamn Sida 3. Nynäshamns avloppsreningsverk
6220 Nynashamn 03-02-13 17.01 Sida 3 Nynäshamns avloppsreningsverk 6220 Nynashamn 03-02-13 17.01 Sida 4 I början av 1900-talet släpptes avloppsvattnet rakt ut i naturen. I takt med städernas snabba tillväxt
Läs merReningsverk BioPlus SORTIMENT ÖVERSIKT
SORTIMENT ÖVERSIKT Reningsverk för små hus, villor och flerbostadsområden. För permanent och fritidsboende Parametrar Modellbeteckning BioPlus-5 BioPlus-9 BioPlus-15 Befolkningsekvivalent (PE) PE 5 9
Läs merVatten och avlopp i Uppsala. Av: Adrian, Johan och Lukas
Vatten och avlopp i Uppsala Av: Adrian, Johan och Lukas Hela världens kretslopp Alla jordens hav, sjöar eller vattendrag är ett slags vatten förråd som förvarar vattnet om det inte är i någon annan form.
Läs merHenriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa
Henriksdals avloppsreningsverk För stockholmarnas och miljöns bästa 1 Ett av Europas största avloppsreningsverk Insprängt i Henriksdalsberget, på gränsen mellan Stockholm och Nacka, ligger ett av Stockholm
Läs merReningsverk BioPlus SORTIMENT ÖVERSIKT
SORTIMENT ÖVERSIKT Reningsverk för små hus, villor och flerbostadsområden. För permanent och fritidsboende Parametrar Modellbeteckning BioPlus-5 BioPlus-9 BioPlus-15 Befolkningsekvivalent (PE) PE 5 9
Läs merMinireningsverk. från. För ett grönare tänkande
Minireningsverk från För ett grönare tänkande Robust konstruktion inga rörliga delar, inga mekaniska pumpar, ingen elektronik nere i själva tanken. Minska miljöbelastningen med egen slamtömning. Finansiering
Läs merRena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten.
Rena fakta om Gryaab och ditt avloppsvatten. Foto: Bert Leandersson Ryaverket är ett av Nordens största reningsverk. Här renas cirka 4 000 liter vatten per sekund. Illustration: Anders Lyon Du spolar,
Läs merVatten och luft. Åk
Vatten och luft Åk 4 2016 Olika sorters vatten Saltvatten Det finns mest saltvatten på vår jord. Saltvatten finns i våra stora hav. Sötvatten Sötvatten finns i sjöar, åar, bäckar och myrar. Vi dricker
Läs merLösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven?
Lösningar för att möta nya krav på reningsverk ÄR MBR teknik lösningen på de ny kraven? Jonas Grundestam Teknikansvarig Process Stockholms Framtida Avloppsrening Marie Berg Processingenjör Himmerfjärdsverket,
Läs merKoholmens Avloppsreningsverk
Koholmens Avloppsreningsverk - Informationsskyltar - Jan Andersson, Ljungsjömåla Text, Bild & Form HB, 2001 TEKNISKA FÖRVALTNINGEN Koholmens avloppsreningsverk Pumpstationer Gullberna och Vämöviken Inlopp
Läs merExempel på olika avloppsanordningar
Exempel på olika avloppsanordningar De tekniska lösningar som beskrivs nedan ska kombineras för att fullgod rening ska uppnås. På vilket sätt som de kan kombineras anges i texten. Det går även bra att
Läs merHållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system. Spillvatten
Hållbara kliv vårt vatten i åk 4 studiebesök på reningsverket Sundet Kranvatten dagvatten spillvatten tekniska system Spillvatten (Information hämtad från Växjö kommuns hemsida http://www.vaxjo.se/bygga--
Läs merminireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än 25 000 installationer.
minireningsverk BioCleaner Ett robust och pålitligt reningsverk med fler än 25 000 installationer. 10% av Sveriges befolkning saknar anslutning till ett kommunalt reningsverk. Dessa 10% bidrar till lika
Läs merÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK
ÅSEDA AVLOPPSRENINGSVERK Uppvidinge kommun Samrådsredogörelse Treatcon AB Kalmar den 11:e mars 2011 Uppdrag: Åseda avloppsreningsverk Samrådsredogörelse Datum: 2011-03-11 Uppdragsgivare: Uppvidinge kommun
Läs merExempel på olika avloppsanordningar
Exempel på olika avloppsanordningar Avloppsanordningarna beskrivna nedan är några som har använts länge och några som är nya, dessa kan kombineras för att uppnå de krav som ställs av miljönämnden. Att
Läs merVarför kretslopp? Övergödning - Rätt sak på fel plats! Kretsloppsanpassade avloppslösningar i skärgården. Vad innehåller avlopp från hushåll?
Avloppsreningens viktiga funktioner Kretsloppsanpassade avloppslösningar i skärgården Ebba af Petersens, WRS Uppsala AB, ebba.af.petersens@wrs.se Yrkeshögskolan Novia, Ekenäs, Raseborg 8 maj 2012 Hindra
Läs merAvloppsvattenbehandling för Klövsjö, Katrina och Storhognaområdet
Avloppsvattenbehandling för Klövsjö, Katrina och Storhognaområdet Avloppsreningsanläggning Avloppsreningsanläggningen består av processanläggningen i Utanbergsvallarna samt infiltrationsanläggningen i
Läs merENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN. Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede. mbn.diarium@tanum.se 0525-18000
ENSKILDA AVLOPP I TANUMS KOMMUN Miljöavdelningen Tanums kommun 457 81 Tanumshede mbn.diarium@tanum.se 0525-18000 Den här broschyren vänder sig till dig som planerar att anlägga en enskild avloppsanläggning.
Läs merBDT-vatten Bad-, Disk- och Tvättvatten från hushåll, även kallat gråvatten och BDT-avlopp.
Ordlista avlopp Aktivt slam Biologiskt slam för rening av avloppsvatten bestående av bakterier och andra mikroorganismer som bryter ned avloppsvattnets innehåll av organiskt material vid tillgång på syre.
Läs merRiktlinjer för utsläpp från Fordonstvättar
C4 Teknik och Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Riktlinjer för utsläpp från Fordonstvättar Innehåll Bakgrund... 3 Vem gör vad?... 4 Definitioner... 4 Generella riktlinjer... 5 Riktlinjer för större
Läs merUtsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.
Bakgrund Hornasjöns Samfällighetsförening planerar för 37 fastigheter anslutna med ledningsnät till ett gemensamt reningsverk. Utsläppsvillkor och funktionellt krav på reningsverket och ledningsnätet.
Läs merTILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK SAMRÅDSHANDLING SEAB. Karlstad 2013-05-21. Uppdragsnummer 2004-30
TILLSTÅNDSANSÖKAN ANSÖKAN BYLANDETS AVLOPPSRENINGSVERK Karlstad Uppdragsnummer 2004-30 VA-Konsulten Magnus Aronsson AB Granitvägen 28 653 50 Karlstad Telefon 070-307 87 75 arv:2004-30 Tillsta ndsanso kan:130521
Läs merKompletterande VA-utredning till MKB Åviken 1:1 Askersund
Kompletterande VA-utredning till MKB Åviken 1:1 Askersund Bakgrund Denna VA utredning kompletterar den MKB som är framtagen för Detaljplan Åviken 1:1. Nedan beskrivna utredningar/förslag för dricksvatten
Läs merKemisk fällning av avloppsvatten kan
Grundkurs i Kemisk fällning 3 AVLOPPSVATTENRENING I de föregående två artiklarna har vi i all enkelhet berättat om kemisk fällning och hur den tillämpas för att rena dricksvatten. Nu går vi in på hur avloppsvatten
Läs merEnkla Processer spar energi
Ny teknik inom avloppsvattenrening Enkla Processer spar energi Henrik Hansson Hydropress Huber AB Lund 2008-11-12 Ett Globalt FöretagF Mer än 50 dotterbolag, agenter och representanter världen över Nära
Läs merReningstekniker som klarar hög skyddsnivå
Reningstekniker som klarar hög skyddsnivå WC och fosforfilter - Klarar hög skyddsnivå I det här avloppssystemet behandlas avloppsvattnet i en filterbädd med fosforbindande material. Vanlig WC kan användas.
Läs merVeVa Tynningö Prel. version
Prel. version Frida Pettersson, Erik Kärrman 1. - Syfte Målet med etta uppdrag var att ta fram beslutsunderlag som visar ekonomiska och miljömässiga konsekvenser vid introduktion av avloppslösningar på
Läs merDEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning)
DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) Avfall Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig
Läs merNy föreskrift NFS 2016: :14 (kontroll) och 1994:7 (rening) upphörde att gälla :6 började gälla
Dagordning De nya föreskrifterna Miljörapportering för avloppsreningsverk Begreppet Max GVB och dess betydelse EU-rapportering Aktuella prövningar Behov av återkommande träffar? 1 Ny föreskrift NFS 2016:6
Läs merSatellitbild Lite korta fakta Ett unikt reningsverk 1 2 Processavloppsvattnet från läkemedelstillverkningen i Snäckviken pumpas i en 6,5 km lång ledning. Den är upphängd i en avloppstunnel som leder till
Läs merVA-utredning. Detaljplan för Åviken 1:1 Askersunds kommun, Örebro län
VA-utredning Detaljplan för Åviken : Askersunds kommun, Örebro län Innehållsförteckning Inledning. Bakgrund. Orientering. Förutsättningar Utformning av VA-anläggning. Dricksvattenförsörjning. Avlopp. Ledningsnät
Läs mermarkbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el.
markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el. 4evergreen markbädd på burk kräver varken grävning av provgropar, stor markyta eller el för att hjälpa dig rena ditt avloppsvatten.
Läs merProduktkedja Vagga till grav (cradle to grave) Ekologiskt fotavtryck Miljöbelastning Konkreta exempel på hur varje individ kan konsumera smartare
Den funktionella staden Som en del av vår utställning den hållbara staden finns tre interaktiva skärmar, alla tre med samma innehåll. Skärmarna består av 7 faktafilmer och 6 interaktiva uppdrag. Punkterna
Läs merBergslagens Maskinentreprenad AB
Bergslagens Maskinentreprenad AB Ett företag med inriktning på enskilda avlopp! Bildades år 2010 11 anställda Omsättning ca 16 milj (2016) www.ecot.se Information om enskilda avlopp www.ecot.se Sverige
Läs merSamrådsunderlag Utbyggnation av Leksands avloppsreningsverk
Sida 1(8) Datum 2015-05-28 Samrådsunderlag Utbyggnation av Leksands avloppsreningsverk På uppdrag av Leksand Vatten AB Handläggare Anna Danielsson På uppdrag av Leksand Vatten AB 0247-44140 anna.danielsson@dvaab.se
Läs merBrandholmens avloppsreningsverk.
Brandholmens avloppsreningsverk. 1 2 Brandholmens avloppreningsverk. Vattnet i Nyköping. I Nyköpings kommun är ca 55 % av vårt dricksvatten producerat av ytvatten från bland andra sjön Yngaren. Vattnet
Läs merEtt arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G.
Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Innehållsförteckning. Sida nr. 1. Inledning. 2. Frågeställning. 3-8. Svar på frågorna. 9. Intervju med Åke Elgemark. 10. Bilder ifrån reningsverket. 11.
Läs merBilaga 1. Teknisk beskrivning av. Tångens avloppsreningsverk H2OLAND. Mark de Blois/Behroz Haidarian www.h2oland.se 0322-66 04 67
Bilaga 1 av Tångens avloppsreningsverk Orust kommun 2013-07-02 Tångens avloppsreningsverk Tillståndsansökan Orust kommun av Tångens avloppsreningsverk Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 UTSLÄPPSVILLKOR...
Läs merMikael Karlsson VD, Detox AB
Mikael Karlsson VD, Detox AB Detox AB Affärside - Innovativt förena miljönytta med kundvärden och lönsamhet Mål - Hållbar utveckling Unikt arbetssätt Idé / Strategi Projektering Utförande Organisation
Läs merVattenreningsteknik 3p (5p)
Välkomna till kursen Vattenreningsteknik 3p (5p) Bengt Carlsson 1 Mekanisk behandling Sand Galler fång Sed. 4 2 Biologisk rening Aktivslamprocess Sed. Slambehandling Avvattning Slam 3 Kemisk rening Fällningskemikalier
Läs merYttrande över ansökan om tillstånd enl miljöbalken för Rosenholms avloppsreningsverk i Katrineholm
Miljö- och hälsoskyddsnämndens handling 7/2011 1 (5) MILJÖFÖRVALTNINGEN Datum Vår handläggare Ert datum Er beteckning Miljöinspektör Torbjörn Lundahl Telefon 0150-576 62 Miljö- och hälsoskyddsnämnden Yttrande
Läs merKENREXMETODEN. - En trygg och enkel avloppslösning
KENREXMETODEN - En trygg och enkel avloppslösning LÅT OSS rena ditt avloppsvatten med kenrexmetoden Kenrexmetoden, kompakt, trygg, miljövänlig och enkel lösning på avloppsvattenrening för enskilda fastigheter.
Läs merBehovet av en ny avloppsstrategi forskning från enskilda avlopp
Behovet av en ny avloppsstrategi forskning från enskilda avlopp Prof. Gunno Renman, KTH gunno@kth.se Uppströms teknik i kretslopp 20 mars 2013 Stockholm Det ska handla om: Inledande ord och forskningsperspektiv
Läs merÅrlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk
MILJÖFÖRVALTNINGEN Årlig tillsynsrapport för avloppsreningsverk Januari 2012 till december 2012 Principskiss av reningsverken. www.stockholm.se/miljoforvaltningen Från Stockholmvattens Va AB:s miljörapport
Läs merChemimix VRU, framtidens mobila reningsanläggning levererad av Chemical Equipment AB för olika typer av förorenade vatten.
Chemimix VRU, framtidens mobila reningsanläggning levererad av Chemical Equipment AB för olika typer av förorenade vatten. Allmänt Chemical Equipment levererar alla typer av reningsutrustningar och hela
Läs mermarkbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el
markbädd på burk BIOROCK Certifierad avloppsvattenrening på burk utan el 4evergreen markbädd på burk kräver varken grävning av provgropar, stor markyta eller el för att hjälpa dig att rena ditt avloppsvatten.
Läs merVatten- och avloppssystemen i Göteborg
Vatten- och avloppssystemen i Göteborg Dricksvatten Dricksvattnet är vårt viktigaste livsmedel och kvaliteten kontrolleras regelbundet. Göteborgarnas råvatten, det producerade dricksvattnet vid vattenverken
Läs merInformationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef
Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. 20140910 Mikael Algvere AOVA chef Vad är ett reningsverk? Reningsverk är en biokemisk processindustri, som renar vårt spillvatten från biologiskt material,
Läs merEntreprenörsfredag Borås 2015-03-20
Vad händer i ett Avloppsreningsverk med aktivt slam? Agenda: När skall man välja ett minireningsverk Vem köper avloppsreningsverk Hur fungerar en aktiv slamanläggning Vad kan hända i driften När är det
Läs merSmå avloppsanläggningar
Information från Miljö- och byggenheten Små avloppsanläggningar Slamavskiljare Enligt miljöbalken får inte avloppsvatten som kommer från hushåll och som inte genomgått längre gående rening än slamavskiljning
Läs merBAGA Easy. Avloppsanläggningar för hög skyddsnivå. Kretsloppsanpassat
BAGA Easy Avloppsanläggningar för hög skyddsnivå Kretsloppsanpassat Enkelt och driftsäkert Bästa miljö och hälsoskydd 10 års process- och funktionsgaranti CE-certifierad i Sverige under svenska klimatförhållanden
Läs merTOLG, VA-LÖSNINGAR
TOLG, VA-LÖSNINGAR 1 Val av reningsanläggning styrs av platsens lämplighet för vald teknik samt att tekniken uppfyller lagkraven Förutsättningarna på tomten vad gäller markförhållande såsom marklutning,
Läs merRENINGSVERKETS MIKROBIOLOGI BIOLOGISKA RENINGSSTEGET KVÄVETS KRETSLOPP ANDRA BIOLOGISKA RENINGSMETODER
RENINGSVERKETS MIKROBIOLOGI BIOLOGISKA RENINGSSTEGET KVÄVETS KRETSLOPP ANDRA BIOLOGISKA RENINGSMETODER Ammoniak RENINGSVERKETS MIKROBIOLOGI Heterotrofa bakterier äter organiskt material Tillgång på syre
Läs merEnskilda avlopp lagstiftning och teknik
Enskilda avlopp lagstiftning och teknik Ola Palm Enskilda avlopp i kretslopp För Kiladalen - I tiden 090207 Vad är enskilda avlopp? Definition enligt allmänna råden (2006:7) Hushållsspillvatten från enstaka
Läs merDitt matavfall i ett kretslopp
Ditt matavfall i ett kretslopp APRIL 2007 Matrester blir till näring och energi! Visste du att dina gamla matrester kan omvandlas till växtnäring och gas? Varje människa ger upphov till en ansenlig mängd
Läs merLäkemedelsrester i avloppsvatten och slam
Läkemedelsrester i avloppsvatten och slam Förekomst och negativa effekter av läkemedel i sjöar och vattendrag är ett ämne som rönt stor uppmärksamhet de senaste åren. Det finns också farhågor att läkemedelsrester
Läs merRent vatten nu och i framtiden
Rent vatten nu och i framtiden Rent vatten nu och i framtiden Vi bygger om vårt reningsverk. Miljön och livskvaliteten är de stora vinnarna! Nu är beslut taget i reningsverksfrågan. Kommunfullmäktige tog
Läs merVattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand
Vattenrening i naturliga ekosystem Kajsa Mellbrand Naturen tillhandahåller en mängd resurser som vi drar nytta av. Ekosystemtjänster är de naturliga processer som producerar sådana resurser. Till ekosystemtjänster
Läs merHur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster
Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster 2 3 Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster renar avloppsvattnet för de 1,2 miljoner invånarna i Helsingforsregionen
Läs merUtvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy
Utvärdering av reningsfunktionen hos Uponor Clean Easy Ett projekt utfört på uppdrag av Uponor Infrastruktur Ola Palm 2009-06-04 2009 Uppdragsgivaren har rätt att fritt förfoga över materialet. 2009 Uppdragsgivaren
Läs merEnskilda avloppslösningar i känslig miljö
Enskilda avloppslösningar i känslig miljö Innehåll: Varför rena avlopp? - Lagar, regler Olika lösningar - Slamavskiljare och infiltration - Slamavskiljare och markbädd - Minireningsverk - Separerande system
Läs merBerg avloppsreningsverk Årsrapport 2012
Berg avloppsreningsverk Tekniska förvaltningen, VA-avdelningen 0780-50-021 Innehållsförteckning 1. Verksamhetsbeskrivning... 3 1.1 Lokalisering och recipient... 3 1.2 Verksamhetens organisation och ansvarsfördelning...
Läs merVälkommen till Torekovs reningsverk
Torekovsverket Välkommen till Torekovs reningsverk Torekovs avloppsreningsverk ligger i södra delen av Torekovs tätort och togs i drift på 1960-talet. Det byggdes senast ut 2001. Verket tar idag hand om
Läs merTENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening
TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening Tid: 23 oktober 2012 kl 8.00-13.00 Plats: Polacksbacken Ansvarig lärare: Bengt Carlsson tel 018-4713119, 070-6274590 Bengt kommer till tentasalen
Läs mertotal trygg het Nyckelfärdiga reningsverk för 1 500 hushåll
total trygg het Nyckelfärdiga reningsverk för 1 500 hushåll extrem rening profes sionell service profes sionell kompe tens Du är i goda händer. Topas Vatten är mer än ett bra reningsverk. Vid planering
Läs merLärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6. Avloppsvatten
Lärarhandledning för arbetet med avlopp, för elever i år 4 6 Avloppsvatten Varför gör vi ett material om vatten? Vatten- och avloppsavdelningen i Enköpings kommun arbetar för att vattnet som vi använder
Läs merBilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket
Uppgiftslämnare Avloppsreningsverk: Antal fysiska personer anslutna till vattenverket (st) Antal anslutna fysiska personer till avloppsreningsverket (st) Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson
Läs merBiogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk)
Biogas i skogsindustrin Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk) Förutsättningar Papper & Massaindustrin genererar mycket processavloppsvatten. Innehåller stora mängder löst COD. Renas idag biologiskt
Läs merMöjlighet att uppnå 50 % reduktion av totalkväve vid Bergkvara avloppsreningsverk
Möjlighet att uppnå 50 % reduktion av totalkväve vid Referens NJ Granskad av TS, PH Godkänd av TS Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Förutsättningar... 3 2 Nuvarande anläggning...4
Läs merVälkommen till Lundåkraverket
Lundåkraverket Välkommen till Lundåkraverket Lundåkraverket ligger i södra Landskrona och är det näst största reningsverket inom NSVA. Det togs i drift redan 1962, men har sedan dess byggts ut och förändrats
Läs merFrågor ställda vid samråd avseende Lindholmen pe
PM Datum 20171116 Ärendenummer KLMN 2017789 Sida 1 av 5 Frågor ställda vid samråd avseende Lindholmen 50 000 pe Plats: Campus, lokal Havet, Astrid Lindgrens gata 2A Norrtälje Rödmarkerad text är nedtecknade
Läs merStockholms framtida avloppsrening MB Komplettering
Stockholms framtida avloppsrening MB 3980-15 Komplettering Bilaga 5 Tekniska och ekonomiska förutsättningar för andra begränsningsvärden Stockholm 2016-02-05 PROMEMORIA Till: Avdelning Nacka Tingsrätt
Läs merBra Små Avlopp. Sammanfattning Utvärdering av 15 enskilda avloppsanläggningar. R nr 15, juni 2003 Daniel Hellström, MP Lena Jonsson, MP
Bra Små Avlopp Sammanfattning Utvärdering av 15 enskilda avloppsanläggningar R nr 15, juni 2003 Daniel Hellström, MP Lena Jonsson, MP SAMMANFATTNING Syftet med projektet Bra Små Avlopp var att utvärdera
Läs merEtt giftfritt avlopp. Information till företag i Jönköpings kommun
Ett giftfritt avlopp Information till företag i Jönköpings kommun 1 AVLOPPSRENING OCH KRETSLOPP RENINGSVERKEN I kommunen finns 20 avloppsreningsverk. Simsholmens och Huskvarnas reningsverk är de två största.
Läs merVilka utmaningar ser vi framöver? Vad har gjorts för att möta dem? KARIN JÖNSSON
Vilka utmaningar ser vi framöver? Vad har gjorts för att möta dem? KARIN JÖNSSON Utmaning - Något som kräver ansenlig ansträngning, men som ändå attraherar KARIN JÖNSSON Innehåll Olika typer av krav (när
Läs merTENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening
TENTAMEN i Kommunal och industriell avloppsvattenrening Tid: 21 oktober 2011 kl 8.00-13.00 Plats: Bergsbrunnagatan 15 Ansvarig lärare: Bengt Carlsson tel 018-4713119, 070-6274590 Bengt kommer till tentasalen
Läs merNSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB
NSVA - Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp AB Kommunalt VA-bolag Bildades 2009 Sex ägarkommuner 230 000 invånare 160 medarbetare Därför bildades NSVA Säkrar VA-kompetens i regionen Optimal utveckling av
Läs merAvloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN
Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Sammanfattning Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund har under sommaren 2010 genomfört en inventering av enskilda avlopp i Haninge kommun. Syftet
Läs merLäkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH
Läkemedel i avloppsvatten Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH Rester av läkemedel i avloppsvatten Svårnedbrytbara Oftast vattenlösliga Kan vara biologiskt aktiva Kan
Läs merinom avloppsrening - 2 - Rensskärare Centrifugalpump Roterande sil Rensskärare i pumpstation Excenterskruvpump Lobrotorpump
Vi håller dina processer igång Inom avloppsrening inom avloppsrening Till samtliga steg i avloppsreningsprocessen, från filtrering till finfördelning, pumpning och dosering, erbjuder AxFlow bland annat
Läs merOBS! Fel i texten kan ha uppkommit då dokumentet överfördes från papper. OBS! Fotografier och/eller figurer i dokumentet har utelämnats.
Tidskrift/serie: Gröna fakta. Utemiljö Utgivare: Utemiljö; SLU, Movium Redaktör: Nilsson K. Utgivningsår: 1988 Författare: Bergman M., Nilsson K. Titel: Rotzonen ett ekologiskt reningsverk Huvudspråk:
Läs merTillsammans för världens mest hållbara stad
Tillsammans för världens mest hållbara stad Nytänkande och samverkan för framtiden vision Tillsammans för världens mest hållbara stad verksamhetsidé Vi är en samhällsbyggare i framkant som driver och utvecklar
Läs merVälkommen till Öresundsverket
Öresundsverket Välkommen till Öresundsverket Öresundsverket ligger i centrala Helsingborg och är det största av ett tiotal avloppsreningsverk inom NSVA. Det byggdes 1974 och tar idag hand om spillvatten
Läs merdrift av små, privata avloppsreningverk
drift av små, privata avloppsreningverk Agenda: Vad kan hända i en aktivslamanläggning Verksamhetsmodell för driftavtal Driftavtal Vs. Serviceavtal Driftavtal verksamhetsmodell Felavhjälpning 2:a linjens
Läs merÅrsunda Gästrike-Hammarby Österfärnebo. Jäderfors Järbo Gysinge. Carin Eklund
ÅRSREDOVISNING MINDRE RENINGSVERK SANDVIKENS KOMMUN 2011 Årsunda Gästrike-Hammarby Österfärnebo Jäderfors Järbo Gysinge Sandviken 2012-03-15 Sandviken Energi Vatten AB Carin Eklund Årsrapport för mindre
Läs mer