Välkomna till kursen Vårdens organisation och ledning ht 2007!

Transkript

1 Välkomna till kursen Vårdens organisation ledning ht 2007! Kursledare: Monica Nyström Medicinsk informatik yrkesroll utb.program Teknisk kunskap kompetens Medicinsk kunskap kompetens Metodisk kunskap kompetens för genomförande av projekt- förändringsarbete. Kunskap om människors olika systems egenskaper beteenden Yrkesroll Kunskap kompetens relaterat till verksamhet organisation

2 Olika typer av kunskap kompetens Teoretisk praktisk kunskap Motsättning eller komplement? Deklarativ kunskap Veta att Kunskaper som vi kan verbalisera (Anderson, 1995). Kunskap vi tillägnar oss relativt snabbt som vi använder när vi är noviser inom området. Försvinner snabbt om den inte repeteras. Procedurkunskap Veta hur Implicit skicklighetsbaserad (Anderson, 1995). Expertkunskap. Tar längre tid att tillägna sig men är mer bestående. Både deklarativ procedurkunskap erhållen genom multipla erfarenheter finns införlivad i mentala scheman modeller. Dessa i sin tur påverkar både hur vi uppfattar vår omgivning hur vi agerar i den / Lärandets dimensioner - Kolb Lärande en process med två olika dimensioner (fyra delmoment): 1) Konkret-Abstrakt = två motsatta sätt att generera kunskap 2) Aktiv-Reflektiv = två motsatta sätt att transformera kunskap För att en högre form av kognitiv personlig utveckling ska ske måste samtliga fyra delmoment konfronteras integreras till en kreativ syntes. Konkret (direkt upplevelse) Aktiv (experimenterande) Reflektiv (observerande) Abstrakt (begrepps- teoribildning)

3 Kursen - Vårdens organisation ledning, 4p Syfte/Mål Syfte/Mål Kursen Kursen ska ska ge ge en en övergripande övergripande förståelse förståelse för för vårdorganisationers vårdorganisationers särskilda särskilda villkor villkor möjligheter möjligheter till till kvalitetsutveckling kvalitetsutveckling samt samt hur hur detta detta kan kan gagnas gagnas av av IT IT medicinsk medicinsk informatik. informatik. För För att att öka öka förmågan förmågan att att bidra bidra till till kvalitetsutveckling kvalitetsutveckling i i vården vården ska ska studenterna studenterna skaffa skaffa sig sig grundläggande grundläggande kunskaper kunskaper om om ledarskap ledarskap förändringsmetod förändringsmetod samt samt en en kännedom kännedom om om olika olika vårdformer. vårdformer. Innehåll Innehåll Orientering Orientering i i vårdprocessens vårdprocessens samspel samspel på påpolitisk, politisk, administrativ administrativ professionsmässig professionsmässig nivå. nivå. Verksamhets- Verksamhets- ekonomistyrning, ekonomistyrning, förändrings förändrings kvalitetsarbete, kvalitetsarbete, inklusive inklusive dessas dessas IT-stöd. IT-stöd. Organisationskunskap Organisationskunskap med med tillämpning tillämpning på påsjukvård. Basal Basal introduktion introduktion till till det det svenska svenska hälso- hälso- sjukvårdssystemet. sjukvårdssystemet. Ledarskap Ledarskap kommunikation kommunikation under under förändringsprocesser. förändringsprocesser. Analys Analys åtgärdsplanering åtgärdsplanering vid vid planerad planerad utveckling/förändring. utveckling/förändring. / Hur nå målen? Föreläsningar/seminarier + Böcker artiklar + + Projektarbetsprocessen Individuell examinationsuppgift + MÅL uppföljning steg 1 Kunskaper om vården/org/ledning Kunna bidra till kvalitetsutveckling inom vården Kunna arbeta med förändring/utveckling /analysera, planera åtgärder, (utföra, utvärdera) Erfarenheter träning / medveten reflektion / lärande / eget ansvar.. Vecka 1 Vecka 2 Vecka 3 Vecka 4 Vecka forts

4 Föreläsningar/seminarier Innehåll: Sjukvårdens Sjukvårdens processer processer styrning styrning Hälso- Hälso- sjukvårdspolitik sjukvårdspolitik Introduktion Introduktion till till hälso- hälso- sjukvårdens sjukvårdens organisation organisation en en medicinsk medicinsk informatikers informatikers arbetsroll arbetsroll i i relation relation till till vårdens vårdens organisationer organisationer Att Att arbeta arbeta med med praktiska praktiska projekt projekt i i organisationer: organisationer: Problemanalys Problemanalys åtgärdsplanering åtgärdsplanering Förändrings- Förändrings- utvecklingsprocesser utvecklingsprocesser inom inom vårdens vårdens organisationer organisationer Att Att som som konsult konsult möta möta vårdens vårdens olika olika aktörer aktörer /Ledarskap /Ledarskap dynamik dynamik i i projektgrupper projektgrupper Registerverksamhet Registerverksamhet --del del av av informations-försörjningen inom inom vården vården Hälsoekonomi Hälsoekonomi --Hur Hur används används vårdens vårdens resursers resursers hur hur kan kan man man följa följa upp upp detta? detta? Föreläsare: Mats Mats Brommels, Brommels, professor professor chef chef för för Medical Medical Management Management Centre Centre,, läkare läkare PiaMaria PiaMaria Jonsson, Jonsson, läkare, läkare, tidigare tidigare anställd anställd vid vid Socialstyrelsen Socialstyrelsen Staffan Staffan Lindblad, Lindblad, läkare, läkare, Institutionen Institutionen för för medicin, medicin, Solna Solna Claes Claes Rehnberg, Rehnberg, docent, docent, i i Hälsoekonomi Hälsoekonomi Mia Mia Österberg, Österberg, Leg Leg psykolog, psykolog, lärare lärare Monica Monica Nyström, Nyström, Arbets- Arbets organisationspsykologi, organisationspsykologi, lärare lärare Förväntningar: Att Att ni ni är är nyfikna nyfikna närvarande, närvarande, ställer ställer frågor frågor är är delaktiga delaktiga Att Att ni ni försöker försöker se se vården vården i i sitt sitt komplexa komplexa sammanhang sammanhang på på olika olika nivåer, nivåer, via via olika olika perspektiv perspektiv dimensioner dimensioner ger ger detta detta tid tid möjlighet möjlighet Att Att ni ni kopplar kopplar kunskaper kunskaper från från föreläsningar/seminarier till till böcker, böcker, projekt projekt egna egna studieuppgifter studieuppgifter / Syfte: Projektarbete Att Att ge ge en en fördjupad inblick inblick i i någon någon del del av av hälso- hälso- sjukvårdssystemet där där man man utvecklar sitt sitt IT-stöd IT-stöd få fåen en viss viss förståelse för för den den aktuella aktuella organisatoriska projektomgivningen. Att Att ge ge träning träning i i problemanalys för för att att både både kunna kunna analysera planera planera projektuppdrag. Att Att få fåöva tillvägagångssätt för för det det viktiga viktiga initiala initiala skedet skedet av av ett ett projekt. projekt. projekt- Att Att få fågenomföra analyser analyser som som ger ger en en verklighetsbaserad bild bild av av både både komplexiteten inom inom vården vården dynamiken över över flera flera organisatoriska nivåer nivåer system. system. Att Att få fåöva analys-, analys-, problemlösning- kommunikationsförmåga i i ett ett praktiskt sammanhang få fåen en ökad ökad förståelse för för hinder hinder möjligheter i i utvecklings förändringsprojekt samt samt få fåen en förståelse för för viss viss egen egen erfarenhet av av förändringsprocesser på påindivid-, grupp- grupp- organisatorisk nivå nivå

5 / Projektarbete forts. Handledare: Christina Christina Granberg, Granberg, MSc, MSc, Arbets- Arbets- organisationspsykologi, organisationspsykologi, lärare lärare,, MMC MMC Förväntningar: Att Att alla alla är är delaktiga i i sin sin grupps grupps arbete arbete tar tar ansvar ansvar för för både både delar delar helhet helhet samt samt håller håller överenskommelser om om tider tider etc. etc. Att Att alla alla försöker förstå förstå respektera att att detta detta är är en en process process med med toppar toppar dalar dalar där där allt allt sällan sällan går går på på räls räls Att Att ni ni kopplar kopplar detta detta arbete arbete till till böcker böcker studieuppgifter. Att Att ni ni reflektera över över egna egna lärdomar i i både både mot- mot- medgång. / Individuell examinationsuppgift Uppgiften kan kan lösas lösas på påolika sätt sätt beroende på påval val av av organisation uppgift. uppgift. Uppgiften är är indelad indelad i i tre tre steg steg anknyter både både till till kursens kursens litteratur/övriga innehåll innehåll aktuella aktuella verksamheter inom inom vården. vården. Målet Måletmed uppgiften är är att att tillämpa tillämpateorier teorier kunskaper från från kurslitteraturen/kursens innehåll innehåll på påen en specifik specifik analysuppgift med med koppling till till existerande verksamheter. En En väl väl genomförd examinationsuppgift ger ger en en teoretisk beskrivning med med tydlig tydlig koppling till till det det praktiska exemplet, en en argumentation. Här Här kan kan du du även även välja välja att att komplettera ditt ditt resonemang med med koppling till till andra andra relevanta teoretiska bidrag, bidrag, utöver utöver de de som som efterfrågas i i uppgiften. Förväntningar: Att Att ni ni kan kan göra göra en en egen egen planering tidsmässigt lämna lämna in in i i tid tid Att Att ni ni sätter sätter er er in in i i en en tänkt tänkt konsultroll Att Att ni ni använder olika olika begrepp begrepp teorier, teorier, analyserar gör gör tydliga tydliga kopplingar mellan mellan teori teori praktiska exempel. Att Att man man kan kan följa följa en en röd röd tråd tråd i i ert ert resonemang

6 Hälso- sjukvården i Sverige Ansvarfördelning Offentligt reglerad: Staten övergripande ansvar, reglering tillsyn Landsting huvuddelen av ansvaret, utförare Kommuner ansvar för hälso- sjukvård i särskilda boendeformer dagverksamhet 18 Landsting 2 regioner + Gotlands kommun som har landstingsansvar Privat offentlig verksamhet Finansiering Offentligt finansierat, skatter/försäkringar till mer än 80% Decentralisering Marknadsanpassning - prestationsfinansiering - kvalitetssäkring Beställar-utförarmodell Tabell V 7 Specialiserad vård. Dagsjukvård. Besök (1000-tal) 2005 Med läkarmedverkan Utan läkarmedverkan Samtliga besök Huvudman Specialiserad Specialiserad Summa Specialiserad Specialiserad Summa (med utan somatisk psykiatrisk somatisk psykiatrisk läkarmedverkan) vård vård vård vård Stockholm 67,6 1,2 68,8 2,6 21,3 23,8 92,7 Uppsala 67,1-67,1 42,4 2,5 44,9 112,0 Sörmland 10,1-10,1 14,7 1,5 16,2 26,3 Östergötland 9,7-9,7 7,2 1,7 8,8 18,5 Jönköping Kronoberg 17,1 0,0 17,1 27,0 3,2 30,2 47,3 Kalmar 26,7-26,7 9,8-9,8 36,6 Blekinge 12,1 0,0 12,1 16,2 1,6 17,8 30,0 Skåne 152,4 4,6 157,0 44,2 17,5 61,8 218,8 Halland 24,0-24,0 1,5 0,7 2,2 26,2 Västra Götaland Värmland 15,7 0,5 16,2 4,3 4,0 8,4 24,5 Örebro 21,2 0,6 21,8 7,7 8,5 16,1 37,9 Västmanland 12,2 0,0 12,2 21,7 3,5 25,3 37,5 Dalarna ,7 1,6 44,2 44,2 Gävleborg 10,2-10,2 15,0 1,8 16,8 26,9 Västernorrland 29,1 0,0 29,1 2,7-2,7 31,8 Jämtland 14,7 0,0 14,7 5,2 1,2 6,4 21,1 Västerbotten 2,5 1,0 3,5 13,1 1,9 15,0 18,5 Norrbotten 11,7 0,0 11,7 6,6 7,2 13,8 25,4 Gotland 2,4 0,4 2,9-7,4 7,4 10,2 TOTALT 506,5 8,4 514,9 284,7 86,8 371,5 886,5

7 Typer av sjukvårdsproducenter - Primärvård Primärvården utgör första linjens sjukvård som dels sköter många vardagliga sjukdomar skador, såsom luftvägs- urinvägsinfektioner, krämpor i rörelseorganen, t ex ryggskott, mindre skador såsom skärsår eller stukningar, samt psykiska besvär såsom depression eller sömnsvårigheter. Man remitterar ibland patienter till specialistvård på sjukhus tar också emot patienter för uppföljning efter vård på sjukhus. Många vårdcentraler bedriver även mödra- barnavårdscentraler. Exempel: Vårdcentralen i Grums,, Landstinget i Värmland. Ett rikare liv vid Vänerns strand Vi på vårdcentralen i Grums erbjuder ett brett utbud av vård för de vanligaste sjukdomarna flera olika yrkesgrupper samverkar i team kring patienten. Här finns allt det som normalt ingår i en vårdcentral, som distriktsläkar-/familjeläkar -mottagning, distriktssköterskor, barnavårds- mödravårdscentral samt ungdomsmottagning. Service till kommunens äldrevård samt skolhälsovård ingår också i vårt uppdrag. I samma hus som vårdcentralen finns också apotek folktandvård Typer av sjukvårdsproducenter Länsdelssjukhus/Närsjukhus Målet är att finnas nära den befolkning man betjänar erbjuda god basal specialistsjukvård inklusive akutsjukvård. Närsjukhusen i Stockholm avlastar de specialiserade akutsjukhusen även till viss del primärvården. Ex: Enköpings lasarett, Landstinget i Uppsala Län 83 vårdplatser, ett Medicinskt ett Kirurgiskt centrum, 550 anställda Välkommen till Lasarettet i Enköping Vi finns i första hand till för dig i Enköping Håbo, men vi tar även emot många patienter från Uppsala andra delar av landet. Vi finns här för att hjälpa dig på bästa sätt hos oss ska du som patient kunna känna trygghet i hög medicinsk standard god omvårdnad av kompetent personal.

8 Typer av sjukvårdsproducenter - Länssjukhus Länssjukhus fungerar på samma sätt som länsdelssjukhusen för den befolkning som bor närmast, har dessutom ytterligare specialiteter ett bredare utbud som är tillgängligt även för patienter som bor längre bort men behöver denna specialistvård. EX: Mälarsjukhuset i Eskilstuna, Landstinget i Sörmland Mälarsjukhuset i Eskilstuna är länets största sjukhus, betjänar i första hand befolkningen i norra Sörmland. Alla sörmlänningar har dock möjlighet att söka vård här, inom vissa områden har sjukhuset s.k. länsfunktion. Sjukhuset har en nära samverkan, delvis gemensamma kliniker, med Kullbergska sjukhuset i Katrineholm. 412 vårdplatser, 2500 anställda Här finns: Specialistmottagningar i öppen vård Akutmottagning Vårdavdelningar för sluten vård Enheter för diagnostik behandling Operationsavdelning Rehabiliteringsenheter Typer av sjukvårdsproducenter - Regionsjukhus Regionsjukhusen är ännu mer subspecialiserade än länssjukhusen har många kliniker som tar emot patienter även från kringliggande landsting. Idag är gränsen mot universitetssjukhusen väldigt liten. Ex.: Sunderby sjukhus, Luleå, Norrbottens Läns Landsting 441 vårdplatser 2347 anställda Verksamheter enheter: 1. Akutsjukvård 2. Allmänkirurgi/urologi 3. Barnsjukvård 4. Kvinnosjukvård 5. Laboratoriemedicin 6. Medicin, 7. Ortopedi, 8. Radiologi/klinisk fysiologi, 9. Rehabilitering 10. Vuxenpsykiatri reumatologi 11. Ögon, 12. Öron, näsa, hals käkkirurgi

9 Typer av sjukvårdsproducenter - Universitetssjukhus Universitetssjukhusen kombinerar sitt sjukvårdande uppdrag med en stor volym forskning, utveckling undervisning. Här finns spetskompetens inom olika områden, ibland i världsklass vilket gör att man också tar emot utländska patienter. Ex.: : Sahlgrenska universitetssjukhuset, Västra Götalandsregionen - Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) är norra Europas största sjukhus vårdplatser fördelade på 165 avdelningar. - Verksamheten har en kostnad på runt 9,5 miljarder kr/år. - Ca anställda spritt på flera geografiska områden i Göteborg Mölndal; SU/Sahlgrenska, SU/Mölndal, SU/Östra, SU/Lillhagsparken SU/Högsbo. - SU är den kliniska basen för forskning vid Göteborgs universitet. Några exempel på andra organisationer inom Hälso- sjukvård Socialstyrelsen Nationella styrelsen för för hälsa hälsa välfärd välfärd --lagar, lagar, regelverk, uppföljning Läkemedelsverket Läkemedel medicinska produkter ska ska vara vara säkra, säkra, effektiva av av hög hög kvalitet. kvalitet. En En statlig statlig myndighet som som arbetar arbetar för för patienternas säkerhet, främst främst genom genom kontroll, godkännande information till till hälso- hälso- sjukvården. Statens Statens beredning för för medicinsk utvärdering, SBU SBU --en en statlig statlig myndighet med med uppgift uppgift att att kritiskt kritiskt granska granska hälso- hälso- sjukvårdens metoder metoder utvärdera metodernas nytta, nytta, risker risker kostnader. Carelink ett ett svenskt svenskt nätverk nätverk för för kommunikation i i vården. vården. Carelink ska ska medverka till till att att det det finns finns en en effektiv effektiv samverkande vårddokumentation i i hela hela vårdkedjan som som underlättar kommunikation mellan mellan olika olika vårdgivare som som ger ger patienterna en en förbättrad vård. vård. Carelink verkar verkar även även för för att att elektronisk kommunikation ska ska bli bli den den dominerande metoden för för informationsöverföring inom inom läkemedelshantering --recept, recept, förrådsbeställningar mm. mm.

10 Några exempel på andra organisationer inom Hälso- sjukvård Sveriges Kommuner Landsting (Landstingsförbundet & Kommunförbundet) Arbetsgivarorganisation för för kommuner landsting ( Vårdförbundet & Läkarförbundet Fackliga organisationer Svensk Svensk sjuksköterskeförening -- Svensk Svensk sjuksköterskeförening (SSF) (SSF) är är en en professionell sammanslutning av av sjuksköterskor som som företräder professionens kunskapsområde med med syfte syfte att att främja främja forskning, utveckling utbildning inom inom vård vård omsorg. omsorg. Nära Nära 100, ,000 medlemmar. Svenska läkaresällskapet --Läkaresällskapets huvudsakliga verksamhet bedrivs bedrivs inom inom dess dess sektioner, vilka vilka har har till till uppgift uppgift att att bevaka bevaka främja främja utbildning, forskning utveckling inom inom sina sina ämnesområden. Läkaresällskapet har har vetenskapliga sektioner. Svenska Diabetesförbundet Exempel på påen en patientorganisation Karolinska Institutet Medicinskt universitet, tidigare tidigare ett ett renodlat renodlat forskningsinstitut