Energibesiktningsrapport Byggnadens potential

Transkript

1 7173 ISO/IEC (C) Energibesiktningsrapport Byggnadens potential Fastigheten, Staden Vägen 1 Reza Tehrani Täby Actava AB Företaget innehar F-skattebevis Polygonv 15 Tfn Säte Stockholm E-post energideklaration@eminenta.se Täby Bg Vat SE

2 BESIKTNINGSUPPDRAG OCH -OBJEKT Besiktningsobjekt Fastigheten, Vägen 1, Staden Ägare Sven Svensson Uppdragsgivare Sven Svensson Ordernummer Uppdrag Energideklaration Småhus Syfte Actava AB har erhållit i uppdrag att upprätta en energideklaration för byggnad på rubricerad fastighet. Inför upprättandet av energideklarationen utfördes en energibesiktning. Energibesiktningens huvudsyfte har varit att inventera fastighetens energianvändning och om möjligt ge rekommendationer på kostnadseffektiva åtgärder för att minska byggnadens energianvändning utan att försämra inomhusmiljön. Energideklarationen är en bilaga till denna rapport. Genomförande Arbetet har genomförts i form av en sammanställning av energianvändningen under en sammanhängande 12-månadersperiod samt besiktning av klimatskal och installationer. Energideklarationen har upprättats enligt gällande myndighetskrav. Besiktningsdag Besiktningsman Reza Tehrani, energiexpert, byggingenjör Handläggare Reza Tehrani, energiexpert, byggingenjör, reza.tehrani@eminenta.se Byggnadstyp 1½ planshus med källare uppfört år Actava AB Fikonet 5 Sida 2 av 9

3 UPPVÄRMNINGSSYSTEM Byggnaden värms upp med värmepump typ luft/vatten, fabrikat Thermia, tillverkad år Byggnaden värms även upp med värmepump typ luft/luft, fabrikat Panasonic, tillverkad år Allmänt om luft/vattenvärmepump: Luft/vattenvärmepumpen hämtar sin energi från utomhusluften. Energin avges till husets vattenburna värmesystem och/eller tappvarmvatten. Vanligtvis sänker luft/vattenvärmepumpen den ursprungliga energianvändningen för uppvärmning med %. Eftersom luft/vattenvärmepumpen inte ensam klarar av husets behov av värme och varmvatten kopplas den till en elpatron/elpanna. Teknisk och försäkringsmässig livslängd för en luft/vattenvärmepump bedöms till drygt 15 år. Eftersom luft/vattenvärmepumpen utsätts för stora variationer i temperatur kan kompressorn behöva bytas efter 5-10 år. Allmänt om luft/luftvärmepump: Luft/luftvärmepumpen tar värme från uteluften genom en fläkt. Ett köldmedium i värmepumpen hettas upp och värmen sprids i byggnaden genom att inomhusluften cirkulerar genom värmepumpens inomhusdel. En luft/luftvärmepump kan förbättra inomhusluften något eftersom inomhusdelen innehåller ett eller flera filter. En besparing på mellan % (beroende på planlösning) av elbehovet för uppvärmning av huset är inte ovanlig genom användningen av en luft/luftvärmepump. Teknisk och försäkringsmässig livslängd för en luft/luftvärmepump bedöms till drygt 15 år. Eftersom luft/luftvärmepumpen utsätts för stora variationer i temperatur kan kompressorn behöva bytas efter 5-10 år. I källare finns en direktverkande elradiator. Moderna termostatventiler finns monterade på radiatorerna. VENTILATION Byggnaden ventileras genom mekanisk från- och tilluftsventilation med värmeåtervinning. Allmänt om FTX: En mekanisk till- och frånluftsventilation med värmeåtervinning (FTX) innebär att byggnaden har ett styrt (reglerat) luftutbyte som blir energieffektivt genom värmeåtervinningen. Det är väsentligt att ventilationsanläggningen sköts och underhålls på rätt sätt så att ventilationen och värmeåtervinningen fungerar så effektivt som möjligt. Rengöring av fläktar och filterbyten bör utföras regelbundet. Anläggningens tekniska livslängd vad avser fläktar, värmeåtervinningsaggregat, styrenheter och andra rörliga komponenter bedöms till ca 20 år. Rengöring av ventilationskanaler samt injustering av flöden mm bör utföras med ca 10-års intervall. Actava AB Fikonet 5 Sida 3 av 9

4 TEMPERATURER Inomhustemperatur Vid energibesiktningen har det angivits att byggnaden värms upp till 20 C och att garaget värms upp till 15 C. Inomhustemperaturen vid besiktningstillfället uppmättes till 20 C. Om hela eller delar av byggnaden har onödigt hög inomhustemperatur bör den sänkas. För varje grad temperaturen minskar i genomsnitt för byggnaden minskar värmekostnaderna med cirka 5 %. Vilket resultat som uppnås beror mest av vilken temperatur som accepteras av de boende. Normal inomhustemperatur under uppvärmningssäsong är mellan 20 och 21 C. Ofta sover man bättre i ett svalt sovrum varför sovrummen med fördel kan hålla mellan 17 och 18 C. I förråd och ytor som inte används för boende kan temperaturen ofta sänkas till C och i varmgarage till 10 C. Om man ska åka bort under längre tid kan temperaturen sänkas och på så sätt energi sparas. Tappvarmvattentemperatur Tappvarmvattnets temperatur uppmättes vid tappställe till 51 C. För att minimera energianvändningen för uppvärmning av tappvarmvatten är det viktigt att säkerställa en korrekt tappvattentemperatur. För hög tappvattentemperatur orsakar onödig energianvändning genom högre avkylning från stillastående varmvatten i ledningarna efter spolningen. Dessutom finns risk för skållning och personskada med för hög tappvattentemperatur. Vid för låg tappvarmvattentemperatur finns risk för tillväxt av skadliga ämnen. Boverkets rekommendation är att tappvarmvattnet ska hålla en temperatur på C vid tappstället. Många moderna uppvärmningssystem har funktionen att hålla en lägre temperatur vid tappstället och med jämna mellanrum tillfälligt höja temperaturen på tappvarmvattnet för att minimera risken för tillväxt av skadliga ämnen. Temperaturen på tappvarmvattnet kan i dessa fall hållas lägre än 50 C. BYGGNADENS ENERGIPRESTANDA Byggnadens energiprestanda är 95 kwh/m² och år. Energiprestanda för Boverkets jämförbara referensobjekt är kwh/m² och år. Total angiven elenergianvändning för aktuell period är kwh. Avdrag på energianvändningen har gjorts för uppvärmt garage utanför byggnaden. Actava AB Fikonet 5 Sida 4 av 9

5 FÖRESLAGNA KOSTNADSEFFEKTIVA ENERGIÅTGÄRDER ÅTGÄRD 1: Tilläggsisolering av vindsbjälklag. I ett dåligt isolerat hus läcker stora mängder värme upp på vinden och försvinner ut i luften. För att minska energiförlusterna kan en tilläggsisolering av vindsbjälklaget utföras. Det är ofta en enkel åtgärd om vinden är åtkomlig. En tilläggsisolering av vindsbjälklaget medför en avkylning av vinden vilket kan vara negativt ur fuktsynpunkt. Om vinden ska tilläggsisoleras bör man tänka på att vindsbjälklaget bör ha en ångspärr samt att man har en kontrollerad ventilation i byggnaden som skapar ett undertryck (för att minska fukttransporten från inomhusluften till vinden). Besparingspotentialen är cirka 5-10 % av energibehovet för uppvärmning förutsatt 150 mm isolering före och 500 mm efter åtgärd. Investeringskostnad: Material- och arbetskostnad: cirka kr/kvm Endast materialkostnad: cirka kr/kvm. Besparing per år: kr Mindre än 8 år. ÅTGÄRD 2: Åtgärda otätheter kring fönster och dörrar. Täta på de byggnadsdelar där byggnadsskalet läcker in luft. De vanligaste byggnadsdelarna som tätas är fönster och dörrar. Silikon- och gummilister är de bästa alternativen för tätning mellan dörrblad/fönsterbåge. Tätningslister har en livslängd på cirka 10 år. Äldre tätningslister är ofta uttorkade och har lossnat. Om den befintliga listen är av tyg eller om det saknas luftintag skall man tänka på att det bör finnas luftintag i form av spaltventiler eller tilluftsdon. Besparingspotentialen är upp till cirka 10 % av energin för uppvärmning. I beräkningen har besparingen satts till 5 %. Investeringskostnad: Materialkostnaden är kr/löpmeter. Besparing per år: 800 kr. Mindre än 3 år. Actava AB Fikonet 5 Sida 5 av 9

6 INSTALLATIONSTEKNISKA ÅTGÄRDSFÖRSLAG VENTILATION Åtgärd 3: Bristfällig isolering av ventilationskanaler. Rekommenderar komplettering av isolering på ventilationskanalerna. Bristfällig isolering av ventilationskanalerna medför energiförluster i såväl tillufts- som frånluftskanaler. Komplettering av isoleringen innebär en energibesparing och att värmeväxlarens verkningsgrad ökar. Energibesparing: Genom att komplettera/förbättra isoleringen av ventilationskanaler i kalla utrymmen ökar verkningsgraden på värmeåtervinningen. Kostnad: Materialkostnad ca kr per löpmeter ventilationskanal. Mindre än 2 år. ELDSTÄDER Åtgärd 4: Komplettera öppen spis med en insats. Om den öppna spisen kompletteras med en insats/kassett erhålls en effektivare energianvändning. Vid eldning i öppen spis utan insats är verkningsgraden endast cirka 10 % vilket innebär att den största delen av värmen försvinner ut med rökgaserna genom skorstenen. Kompletteras den öppna spisen med en insats kan en verkningsgrad på cirka 70 % uppnås. För att detta ska kunna utföras krävs att kontakt tas med skorstensfejarmästaren för kontroll av täthet av rökkanaler och installation. Energibesparing: En spisinsats ger en effekt mellan 4 till 15 kw. Kostnad: Materialkostnad från kr och uppåt. Installationskostnad tillkommer. Relativt kort beroende på brukande. Actava AB Fikonet 5 Sida 6 av 9

7 BYGGNADSTEKNISKA ÅTGÄRDSFÖRSLAG KÄLLARVÄGGAR Åtgärd 5: Utvändig tilläggsisolering av källarväggar i samband med eventuell framtida utbyte av fuktisolering och dränering. Denna åtgärd medför en energibesparing genom att källarväggarna får ett bättre energivärde. Vidare medför en utvändig tilläggsisolering av källarväggarna att dessa blir varmare och på så sätt torrare. Åtgärden är förhållandevis dyr varför den endast utförs när fuktisolering och dränering är ålders- eller förslitningsmässigt förbrukade. Energibesparing: Cirka 2 % av energibehovet för uppvärmning. Kostnad: Utvändig värmeisolering av källarväggar är idag den vanligaste tekniska lösningen varför det inte är någon tillkommande kostnad vid framtida utbyte av fuktisolering och dränering. GARAGEPORTAR Åtgärd 6: Byte av äldre garageport. Moderna garageportar har betydligt bättre isolerförmåga än de flesta äldre garageportar. Men isolerförmågan skiljer sig mellan olika tillverkare och fabrikat. Förutom att garageporten ska vara energieffektiv så är det även viktigt att den är både luft- och regntät. Energibesparing: Besparingen är svårbedömd och åtgärden är endast intressant då garageporten är i behov av att bytas på grund av ålder eller förslitning. Kostnad: Materialkostnad är från ca: kr/garageport och uppåt. Kostnad för arbete tillkommer. Lång. Actava AB Fikonet 5 Sida 7 av 9

8 BOENDEINFORMATION - ENERGISPARTIPS För denna fastighet har det upprättats en energideklaration. Syftet med energideklarationen är att effektivisera energianvändningen och därmed minska den påverkan på klimatet och miljön som energiproduktion bidrar till. Genom ett resurssnålt beteende kan du som bor och brukar huset bidra till minskad energianvändning. Dessutom sänker du samtidigt dina energikostnader. Nedan följer ett antal tips på vad du som brukare kan göra för att minska din energianvändning och miljöpåverkan. Belysning och apparater Standby på TV, datorer och annan hushållselektronik drar mycket el i onödan. Stäng av med avstängningsknappen. Elektronikprodukter som står på standby kan kosta upp till cirka 400 kronor per år. Ett grenuttag med strömbrytare minskar risken att onödig el förbrukas. Dessutom är det bra ur brandsynpunkt. Välj energisnåla apparater/vitvaror av energiklass A eller bättre när du köper nya. Byt ut glödlampor mot led- eller lågenergilampor. Dessa håller betydligt längre och använder avsevärt mindre energi än glödlampor. Släck lampor i rum där ingen befinner sig. En lampa drar inte mer ström för att den tänds eller släcks ofta. I vissa fall kan ljussensorer, rörelsevakter eller timer vara till nytta. Tvätt och badrum Vattensnåla armaturer ger ett lågt grundflöde samtidigt som vattenstrålens storlek och tryck bibehålls. Dusch är mer energieffektivt än bad men duscha inte längre än nödvändigt. Byt dåliga packningar i kranar som läcker. En läckande varmvattenkran förbrukar mycket energi. Fyll tvättmaskinen innan du kör den och låt tvätten självtorka om möjlighet finns. Kök och matlagning Kontrollera temperaturen i kyl- och frysskåp. I frysen ska det vara -18 grader och i kylskåpet mellan +2 och +6 grader. En grad kallare än vad som behövs ökar energiförbrukningen med upp till 5 procent. Tina mat i kylskåpet. Kylskåpet drar nytta av kylan. Se till att du regelbundet frostar av frysen och gör ren baksidan. En kastrull med lock värms upp snabbare. Därmed minskar elförbrukningen. En vattenkokare är mer effektiv än en spisplatta. Använd inte köksfläkten mer än nödvändigt eftersom den drar ut stora mängder varmluft. Mikrovågsugnen är vanligtvis effektivare än spisen. Öppna inte ugnsluckan i onödan. Ugnstemperaturen sjunker med ungefär 25 grader varje gång. Diska inte under rinnande vatten och fyll diskmaskinen innan du kör den. Ventilation och värme Vädra kort. Det räcker med 5-10 minuter, då hinner inte väggar och inredning kylas. Håll högst 21 grader i bostaden. Sänk temperaturen i sovrummet. Ofta sover man bättre om det är lite svalt. När du reser bort kan du sänka inomhustemperaturen till cirka 15 grader. Täta dragiga fönster och dörrar. Fäll ner persienner eller rullgardiner under vinternätterna. Det minskar värmeutstrålningen. Ställ inte möbler för nära radiatorerna. En stor del av den värme vi får från radiatorerna är strålningsvärme. Actava AB Fikonet 5 Sida 8 av 9

9 FÖRNYELSEBARA ENERGIKÄLLOR OCH MILJÖMÄRKT EL Förnyelsebar energi Förnyelsebara energikällor är källor som hela tiden förnyar sig och som inte kommer att ta slut inom en överskådlig framtid. Energikällor som räknas som förnyelsebara är vind-, sol-, vatten- och bioenergi. För att ge stöd till produktion av el från förnyelsebara energikällor finns en så kallad elcertifikatsavgift. Denna är obligatorisk och är numera en del av det totala elpriset. Miljömärkt el El som kan få märkningen Bra Miljöval är el från förnyelsebara källor under förutsättning att den produceras enligt fastställda miljökrav. Det är Svenska Naturskyddsföreningen som utifrån sina krav bestämmer om elen får märkningen Bra Miljöval. De kontrollerar dessutom att elbolagen verkligen uppfyller kraven. Många leverantörer erbjuder idag miljömärkt el för ett mindre tillägg på ordinarie elpris. Solsystem Att utnyttja solens strålar till att generera både värme och elektricitet ger minimal miljöpåverkan. Det vanligaste sättet att utnyttja solvärme i småhus är genom ett kombisystem där en solfångare kopplas till en ackumulatortank som lagrar värmen. Systemet kombineras vanligtvis med ytterligare en värmekälla. Alternativt kopplas solfångaren enbart till varmvattenberedaren för uppvärmning av tappvarmvatten. Ett annat system för att utnyttja solens strålar är ett så kallat solcellssystem. Detta system producerar elektricitet istället för varmvatten. Det finns ekonomiskt stöd att söka för den som installerar ett solcellssystem. Stöd kan även ges till solvärmehybridsystem vilket producerar både el och värme i en och samma konstruktion. Energimyndigheten har samlat de aktuella bidrag som går att söka inom energiområdet. Vindkraft Vinden är en ren och förnyelsebar energikälla som inte ger några utsläpp eller kräver miljöbelastande transporter av bränsle. I ett vindkraftverk fångas vindens rörelseenergi upp och omvandlas till el. Det finns vindkraftverk för privatpersoner att köpa och det krävs inget bygglov om vissa krav uppfylls. Om vindkraftverket kopplas in till den egna fastigheten och till externt elnät täcker vindkraftverkets produktion i första hand det egna behovet av el, resten exporteras till det externa elnätet. Fördelarna med eget vindkraftverk ökar och blir ännu mer intressant om vi går mot de elpriser som finns ute i Europa idag. Actava AB Fikonet 5 Sida 9 av 9