MÅLBESKRIVNING ORGANSSYSTEMENS STRUKTUR OCH FUNKTION Läkarprogrammet, Termin T2-T3 (45hp)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MÅLBESKRIVNING ORGANSSYSTEMENS STRUKTUR OCH FUNKTION Läkarprogrammet, Termin T2-T3 (45hp)"

Transkript

1 MÅLBESKRIVNING ORGANSSYSTEMENS STRUKTUR OCH FUNKTION Läkarprogrammet, Termin T2-T3 (45hp) Revision: INTRODUKTION... 2 GENUS I MEDICINEN (T2)... 2 HUD OCH STÖDJEVÄVNADER (T2)... 2 NERVSYSTEMET OCH SINNESORGANEN (T2)... 2 CNS NEUROANATOMI (DELTENTAMEN 1)... 2 CELLULÄR NEUROFYSIOLOGI (DELTENTAMEN 1)... 4 SENSORISKA SYSTEM (DELTENTAMEN 1)... 4 MOTORIK (T2)... 7 MUSKELVÄVNAD (DELTENTAMEN 1 OCH 2)... 7 MOTORISKA SYSTEM (DELTENTAMEN 1)... 8 POSTURAL KONTROLL OCH ÖGONRÖRELSER (DELTENTAMEN 1)... 9 HÖGRE CNS-FUNKTIONER (T2)... 9 SÖMN, VAKENHET, MEDVETANDE OCH EMOTIONER (DELTENTAMEN 1)... 9 MINNE (DELTENTAMEN 1)... 9 HJÄRNBARKENS 'ASSOCIATIONSOMRÅDEN' OCH HEMISFÄRISK ASYMMETRI (DELTENTAMEN 1) VOKALA SPRÅKET (DELTENTAMEN 1) RÖRELSEORGANEN (T2) BÅLEN (DELTENTAMEN 1) SKULDRAN OCH ÖVRE EXTREMITETEN (DELTENTAMEN 1) NEDRE EXTREMITETEN (DELTENTAMEN 1) BIOLOGISKA REGLERSYSTEM (T2-T3) VISCERAL OCH ENDOKRIN REGLERING (DELTENTAMEN 1, 2, 3) DIGESTION (T2) DIGESTIONSAPPARATENS STRUKTUR (DELTENTAMEN 2) GASTRO-INTESTINAL MOTORIK (DELTENTAMEN 2) GASTRO-INTESTINAL SEKRETION & ABSORPTION (DELTENTAMEN 2) METABOL REGLERING (T2) HORMONER OCH HORMONPRODUCERANDE ORGAN (DELTENTAMEN 2) METABOLA VÄGAR OCH DERAS REGLERING (DELTENTAMEN 2) IMMUNSYSTEMET, BLOD OCH BLODBILDNING (T3) LUFTVÄGAR OCH RESPIRATION (T3) RESPIRATIONSORGANENS STRUKTUR RESPIRATIONSFYSIOLOGI CIRKULATION (T3) HJÄRTATS STRUKTUR OCH HJÄRTCYKELN PERIFER CIRKULATION URINORGAN - VÄTSKA/ELEKTROLYTER SYRABAS (T3) URINORGANENS STRUKTUR NJURARNAS REGLERING AV VÄTSKA & ELEKTROLYTER SYRABASREGLERING REPRODUKTION (T3) REPRODUKTIONSORGANENS STRUKTUR REPRODUKTIONSFYSIOLOGI REAKTION PÅ STRESS (T3) ORGANOGENES (T3) PLACENTA EMBRYO ANSIKTE/ NERVSYSTEM/ EXTREMITETER (T2) HJÄRTA/KÄRL BUK/GENITALIA... 23

2 Organsystemens struktur och function, 45hp (T2-T3) 2(24) INTRODUKTION Kursen behandlar den friska människans organsystem ur ett integrerat morfologiskt, biokemiskt och funktionellt perspektiv. Kursen är indelad i två delar, som ligger under termin 2 (T2) och början på termin 3 (T3) av läkarutbildningen. Målbeskrivningen är indelad i block, som huvudsakligen följer undervisningsflödet under de bägge terminerna. Innehållet presenteras i punktform. GENUS I MEDICINEN (T2) Kunna beskriva skillnad mellan genusforskning och forskning om skillnader mellan kvinnor och män (deltentamen 2) Känna till aktuella genusteorier samt att kunna applicera dessa i medicinen (deltentamen 2) HUD OCH STÖDJEVÄVNADER (T2) Inom detta avsnitt behandlas den histologiska och biokemiska uppbyggnaden av kroppens stödjevävnader. Studenten förväntas kunna redogöra för hur strukturella egenskaper hos olika typer av stödjevävnader återspeglas i deras funktionella egenskaper. Hud Epidermis uppbyggnad och funktion - celltyper som ingår i epidermis samt deras roller för epidermis mekaniska egenskaper och barriärfunktion (deltentamen 1) Dermis uppbyggnad och mekaniska funktion (fält- och listhud) (deltentamen 1) Glykosaminoglykaner/ proteoglykaner och olika typer av bindvävsproteiner i matrix och deras funktioner (deltentamen 1) Talg- och svettkörtlar (deltentamen 1) Hår och naglar som derivat av epidermis (deltentamen 1) Bindväv, ben och brosk Den generella uppbyggnaden av stödjevävnader och hur variationer I uppbyggnad återspeglar funktionen. Celler, fibrer, intercellularsubstans (deltentamen 1) Lucker bindväv, stram regelbunden och oregelbunden bindväv, senor, ligament, aponeuroser, mesenkymal bindväv, slemväv (deltentamen 1) Ingående celltyper: fibroblaster/fibrocyter, mastceller, kondroblaster, osteoblaster, osteoklaster, makrofager, mastceller, plasmaceller (deltentamen 1) Glykosaminoglykaner, proteoglykaner och olika typer av bindvävsproteiner i matrix och deras funktioner (deltentamen 1) Kollagena, retikulära och elastiska fibrer (deltentamen 1) Hyalint brosk, elastiskt brosk och trådbrosk (deltentamen 1) Kompakt ben och trabekulärt ben (deltentamen 1) Hur ben bildas via direkt respektive kondral benbildning (deltentamen 2) Mekanismer för hur ben omsätts och remodulleras (deltentamen 2) Samverkan mellan parathormon, vitamin D och calcitonin i regleringen av [Ca++]; reglering av D- vitaminsyntes (deltentamen 2) Hur kroppens längdtillväxt regleras från födelsen fram till puberteten (deltentamen 2) Hudens roll för vätske-, temperaturreglering och infektionsskydd NERVSYSTEMET OCH SINNESORGANEN (T2) CNS neuroanatomi (Deltentamen 1) I avsnittet ingår övergripande aspekter på centrala (CNS) och perifera (PNS) nervsystemens struktur. Förutom vävnadsstrukturer ingår i de somatiska och motoriska och nervsystemen. Observera att punkterna nedan rörande anatomiska aspekter utgör en grund för förståelse av nervsystemets olika funktioner, som beskrivs i målbeskrivningens efterföljande avsnitt. Autonoma nervsystemets struktur och funktion berörs endast översiktligt med tonvikt på autonoma nervtrådar som löper i kranialnerverna. Huvuddelarna av det autonoma nervsystemets struktur och funktion behandlas under T3 (se rubriken: Biologiska reglersystem )

3 Organsystemens struktur och function, 45hp (T2-T3) 3(24) Celltyper i nervsystemet Nervcellers uppbyggnad inklusive cytoskelettets organisation och axonal transport Mekanismer för myelinisering i CNS och PNS Likheter och skillnader mellan myeliniserade och omyeliniserade trådar Astrocyter, oligodendrocyter, mikroglia och deras samverkan med neuron. Ependymceller Det strukturella underlaget för blod-hjärnbarriären Autonoma och sensoriska ganglier Perifera nervers uppbyggnad Nervsystemets utveckling: neurolation, stängning av neuralporerna, neuralrörets indelning i vesiklar (prosencephalon, mesencephalon, rhombencephalon; och vidare telencephalon, diencephalon, metaencephalon och myelencephalon) och vilka strukturer som bildas ur dessa. Principerna för cellvandringen i uppbyggnad av hjärnvävnaden Telencephalon Hjärnhemisfärernas lober, insula och fissura longitudinalis; gyrus pre- och postcentralis, gyrus temporalis sup + media + inf, gyrus cinguli, gyrus parahippocampalis, sulcus centralis, sulcus lateralis, sulcus parieto-occipitalis, sulcus calcarinus; Basala ganglierna (nucleus caudatus, putamen, globus pallidus), amygdala, hippocampus; capsula interna, corpus callosum, commissura anterior, fornix cerebrum Diencephalon Thalamus, hypothalamus, hypofys, corpus mamillare, corpus pineale Mesencephalon Tectum, colliculus sup + inf, nucleus ruber, substantia nigra, pedunculus cerebri; kranialnervskärnor och kranialnerver i mesencephalon (nc. oculomotorius, nc trochlearis, nc abducens, nc. Edinger- Westphal; Nc. trigeminalis mesencephalicus) Pons och medulla oblongata Pyramis, oliva, pedunculus cerebellaris inferior, fasciculus + tuberculum cuneatus, fasciculus + tuberculum gracilis; nucleus gracilis, nucleus cuneatus, nucleus olivaris inferior, formatio reticularis, locus coeruleus, nucleii raphe, kranialnervskärnor och kranialnerver i medulla oblongata (nc. abducens, nc. ambiguous; medullära och spinala trigeminuskärnorna, nc. salivatorius, nc. facialis, nc. vestibulares, nc. cochleares, nc. dorsalis motoricus n. vagi, nc. accessorius, nc. hypoglossus) Cerebellum Lillhjärnans anatomi (vermis, hemisfärer, folier-fissurer); anfästning mot hjärnstammen (pedunculus cerebelli sup + med + inf); cerebellums djupa kärnor: nuclei dentatus, interpositus, fastigii Ryggmärgens anatomi Begreppen: segment, ventralhorn, dorsalhorn, lateralhorn och intermediär grå substans, funiculus posterior (med fasciculus gracilis + cuneatus), funiculus lateralis och funiculus anterior, radix anterior, radix posterior, ganglion spinale, nervus spinalis, cauda equina. Förekomsten av afferenta resp. efferenta nervtrådar inom var och en av ovan nämnda strukturer, samt lokalisationen av cellkropparna för respektive typ av nervtråd Definiera begreppet Dermatom Hjärnhinnorna, ventrikelsystemet och liquor De olika hjärnhinnornas utbredning samt relationer till hjärnytan, liquorrum och kranium Ventrikelsystemets uppbyggnad och relationer till de olika delarna av hjärna, hjärnstam och ryggmärg Bildningsplatser för liquo cererebrospinalis samt cirkulationsvägar och resorbtionsplatser Innebörden av begreppen: lumbalpunktion, subarachnoidal cistern (t ex cisterna magna), papillödem", "hydrocephalus", inklämning i samband med förhöjt tryck i liquorrummet Hjärnans och ryggmärgens arteriella kärlförsörjning Förlopp för a. carotis interna + a. vertebralis samt de avgående större artärerna till hjärnstammen och hjärnan (inkl. sambandet med circulus arteriosus cerebri) Försörjningsområdena i hjärna/hjärnstam för a. cerebri ant, a. cerebri media, a. cerebri post, a. cerebelli inf post (PICA), a. cerebelli inf ant (AICA) och a. cerebelli sup Funktionell utbredning av blod-hjärnbarriären

4 Organsystemens struktur och function, 45hp (T2-T3) 4(24) Hjärnans och ryggmärgens venösa kärlförsörjning Uppbyggnaden av sinus durae matris; var hjärnans djupa och ytliga vener mynnar in i sinus durae matris; lägen och förlopp av sinus sagittalis sup + inf, sinus rectus, sinus transversus, sinus sigmoideus, sinus petrosus sup + inf, samt dräneringen ut i vena jugularis interna Tekniker för avbildning av hjärnan (innebörden av CT, MRI, PET och fmri ) Lokalisationen av intracerebral blödning, subarachnoidal blödning, subdural blödning samt epidural blödning, samt vilken typ av blodkärl som ger upphov till respektive blödning Symtom vid centrala och perifera skador på kranialnerverv I-XII Degenerations- och regenerationsförlopp vid central och perifer nervskada Monoaminerga och peptiderga bansystem i hjärnan Cellulär neurofysiologi (Deltentamen 1) I avsnittet ingår nervcellens grundläggande elektriska signaleringsegenskaper, inkluderande fortledning av nervsignaler samt signalöverföring i synapser. Här ingår även synaptisk plasticitet och cellulära mekanismer för inlärning och minne. Jonkanaler, membranpotentialer och aktionspotentialer Jonfördelning över nervcellsmembran Jämviktspotentialer och vilomembranpotential Jonkanaler: Spänningsaktiverande, ligandaktiverade, mekaniskt aktiverade samt läck -kanaler, indirekt modulering av jonaktivitet via intracellulära budbärare ( 2nd messenger -system) Mekanismerna för en aktionspotential: spänningsberoende permeabilitetsförändringar av joner under en aktionspotential; allt eller intet lagen, refraktärperiod, relationen mellan stimuleringsstyrka och aktionspotentialens tidsförlopp respektive frekvens av aktionspotentialer Fortledning av passiva och aktiva elektriska signaler i nervcellens olika delar Axondiameterns och myeliniseringsgradens betydelse för ledingshastigheten i axoner Synaptisk transmission Principen för informationsöverföring nervsystemet via frekvenskodning Skillnader i förekomst, struktur och funktion mellan elektriska och kemiska synapser Mekanismer som styr transmittorfrisättning i kemiska synapser Skillnader mellan jonotropt och metabotropt verkande transmittorer Mekanismer bakom retande (excitatoriska) och hämmande (inhibitoriska) synaptiska signaler Minst två exempel på retande respektive hämmande transmittorsubstanser Temporal och spatial summation av synaptiska signaler Aktivitetsberoende förändring av synaptiskt överförda signaler: facilitation, depression (fatigue) posttetanisk potentiering samt långtidspotentiering (LTP)och långtidsdepression (LTD) Exempel på plastiska förändringar i synapser (trolig minnesmekanism) Nervcellens passiva elektriska egenskaper: membranresistans, membrankapacitans, Den kemiska neurotransmissionens probabilistiska natur samt spontan transmittorfrisättning Tekniker för registrering av elektriska signaler från nervceller (intracellulär registrering med mikroelektrod, voltage clamp och patch clamp ) Hebbs postulat (för aktivitetsberoende förändringar i synaptisk signalöverföring) Sensoriska system (Deltentamen 1) Synsystemet I avsnittet ingår ögats och orbitans anatomi. Vidare ingår fysiologisk optik och mekanismer för fotoreception, färgseende och mörkeradaptation. Slutligen behandlas de visuella projektionsbanorna samt hur skador inom olika delar av detta bansystem kan ge upphov till specifika synfältsbortfall. Ögats uppbyggnad och fysiologisk optik Ögonglobens anatomi (linsen, iris, corpus ciliare och ögonlocken) Ögats kärl- och nervförsörjning Ögonmusklernas anatomi, innervation och funktioner Tårapparatens anatomi Corneas, linsens och retinans histologi

5 Organsystemens struktur och function, 45hp (T2-T3) 5(24) Ögats ljusbrytande system, ackommodation, ljusreflexen Fotoreception och synbanor Typer av fotoreceptorer samt hur fotoreceptorer omvandlar ljus till nervimpulser deras spektrala känslighet och distribution över retina; Skotopiskt, mesopiskt och fotopiskt seende. Retinala mekanismer för mörkeranpassning (adaptation) och färgseende Signalering i retina när fotoreceptorer belyses; Gangloncellers receptiva fält. Retinala mekanismer för kontrastförstärkning (signaleringen hos on center och off center ganglionceller) Synbanornas förlopp och deras respektive funktioner (centrala projektioner via: Corpus geniculatum laterale (laterala knäkroppen); Colliculus superior, Pretektala banor samt projektioner till hypothalamus) Hur skador inom olika delar av synbanan från ögonen via Corpus geniculatum laterale till synkortex kan ge olika typer av synfältsbortfall Basen för stereoskopiskt seende. Vanliga refraktionsfel (myopi, hyperopi) Primära syncortex: Hur syninformationen från fororeceptorerna bearbetas inom synbarken, Retinotopi och ocular dominance columns, Blobs ; orienteringsspecifika neurontyper (orientationselective neurons) sk simple cells och complex cells ) Funktionen hos mango- och parvocellulära banorna Spektral kodning: Exempel på informationsbearbetning, genetiska defekter i uttryck av synpigment Sekundära syncortex: Mekanismer för hur information om djup; färg-, form- och rörelse kan uppstå vid analys av synsignalerna inom sekundära synbarken Påverkan på pupillreflexerna vid olika skador på synbanorna respektive ögonmuskelnerverna Kammarvätskans bildning och avflöde Hörsel- och balanssinnet I avsnittet ingår struktur och funktion hos ytter-, mellan- och inneröra samt funktionellt relaterade strukturer såsom tuba auditiva. Vidare ingår mellanörats roll för impedansanpassning och ljuddämpning, fundamentala audiometriska principer och människans hörselomfång. I avsnittet ingår också hårcellernas receptormekanism, hörselnervbanornas förlopp, de morfologiska och fysiologiska mekanismer, som ger förmåga till riktningshörsel samt frekvensanalys. Slutligen ingår otolitorganens uppbyggnad och funktion samt vestibularorganens roll för postural kontroll. Örats anatomi Ytter-, mellan- och innerörat uppbyggnad med särskild hänsyn till det strukturella underlaget för audioreception, rumsorientering och balans (Cortiska- och vestibularisorganens anatomi och histologi) Topografin i mellanörat i relation till närliggande strukturer Mellanörats kommunikation till svalget Audiometriska principer och kodning av ljud Mätning av hörtröskeln (förhållandet mellan tonstyrka och frekvens) Frekvensberoende hörselomfång hos människan i olika åldrar Mellanörats roll för impedansanpassning och ljuddämpning Receptormekanismer för kodning av ljudfrekvenser i hörselsnäckan via de inre hårcellerna De yttre hårcellernas roll för efferent styrning av hörselorganet Auditiva bansystemet från cochlea till primära hörselbarken Mekanismer för bestämning av ljudets riktning (funktioner kopplade till övre oliven Superior olive ) Primära hörselbarkens läge samt dess tonotopiska organisation Vestibularisorganens kodning av linjär- och vinkelacceleration (se även rubrik nedan: Postural kontroll och ögonrörelser ) Läger för sekundära hörselcortex samt funktionen hos detta cortexområde (se talet nedan) Möjliga mekanismer bakom Tinitus Funktion hos m. stapedius, m. tensor tympani Lukt- och smaksinnena I avsnittet ingår, smaklökarnas uppbyggnad, och transduktionsmekanismer för smak och lukt av olika sub-modaliteter, luktepitelets utbredning i näshålan, förbindelse med luktloben samt centralnervös representation av smak och lukt.

6 Organsystemens struktur och function, 45hp (T2-T3) 6(24) Det olfaktoriska (lukt) epitelets histologiska uppbyggnad och utbredning i näshålan Tungans uppbyggnad och innervation (smak och sensorik) Smaklökarnas uppbyggnad och funktion Principiella mekanismer för transduktion i kemoreceptorer Kunna beskriva bansystemen från olfaktorieepitel och smaklökar till hjärnbarken Känna till principen för hur lukt uppstår via bearbetning av information från luktsinnescellerna i luktbulben (bulbus olfactorius) och i hjärnans luktcentra. Vomeronasala organets funktion (VNO) Känna till benämning på störd luktfunktion (Anosmi) och dess generella orsaker Somatosensorik I avsnittet ingår struktur och funktion hos mekanoreceptorer i hud, leder och muskler samt perifera nervers mikroskopiska uppbyggnad. I avsnittet ingår även de somatosensoriska banornas organisation, förlopp och centrala termineringar. Vidare ingår förväntade bortfallssymptom vid skador på olika nivåer inom det somatosensoriska systemet inklusive sensoriska centra i hjärnbarken. Avsnittet behandlar även grundläggande psykofysik och principer för kodning av upplevelsens modalitet ; lokalisering av platsen för ett stimului samt dess intensitet och tidsmässiga varaktighet (retningarnas tidsförlopp). Sensoriska receptorers funktion Indelningen av sensoriska systemens receptorer utifrån typ av energi som retar dessa (mekanorecptorer, kemorecetorer, termoreceptorer, fotorecetorer ) Generella principer för signalgenerering i receptorer (transduktion receptorpotential; frekvenskodning) Betydelsen av följande begrepp i anslutning till receptorer: Adekvat stimulus; snabbt och långsamt adapterande receptorer; dynamisk och statisk känslighet, receptivt fält; modalitet och submodalitet Principiella mekanismer i sensoriska system för kodning av: Modalitet, spatiell (rumslig) lokalisation och upplösningsförmåga ( två-punktsdiskriminering ), en retnings intensitet och tidsförlopp Muskelspolens uppbyggnad och dess funktion (svar vid muskelsträckningar samt effekt av efferent styrning via gamma-motor systemet, se även motorisk kontroll nedan) Hudens sinnesorgan samt proprioception Beröringsreceptorers morfologi, receptiva fält, variationer i innervationstäthet inom olika kroppsområden, adaptationsegenskaper, vibrationskänslighet, samt deras specifika roller för beröringsupplevelsen Typer av receptorer som förmedlar temperaturupplevelsen och deras adaptationsegenskaper Somatosensoriska bansystem Perifera nervers makroskopiska uppbyggnad samt klassificeringen och funktion hos afferenta och efferenta nervtrådar (Aα, Aβ, Aδ, C; Grupp I-IV) Skillnader i beröringskänslighet (tvåpunktsdiskrimineringströskel) mellan olika hudområden Kunna beskriva somatosensoriska bansystem som förmedlar beröring och proprioception samt temperatur och smärta (dorsal-kolumn-lemiskala och spinothalama banornas huvudsakliga förlopp från ryggmärgen via reläkärnorna till stora hjärnans bark) Den primära sensoriska hjärnbarkens somatotopiska organisation ( Homunculus ) samt förändringar i denna organisation (plasticitet) orsakad av t ex denervation eller vid långvarig träning med sensoriskt uppgifter Betydelsen av nedstigande (descenderande) bansystem för kontroll av ascenderande signaler i somatosensoriska bansystem Bortfall och symptom vid skador på olika nivåer inom sensoriska bansystem (perifera nervskador, plexusskador, ryggmärgsskador, skador inom hjärnbarken Psykofysik: Hur intensitet, spatiala och temporala aspekter av sinnesintryck kan kvantifieras psykofysiskt Termoreceptorer (Svarsmönster hos Köld och värme receptorer vid olika hudtemperaturer) Lateral inhibition som en mekanism för konturuppskärpning

7 Organsystemens struktur och function, 45hp (T2-T3) 7(24) Nociceptiv, inflammatorisk och neuropatisk smärta Avsnittet behandlar neurobiologiska mekanismer för initiering, överföring, bearbetning och modulation av nociceptiv information, vilka sammantaget medverkar till upplevelsen av smärta hos människa. Hypoteserer rörande möjliga mekanismer bakom utveckling av långvarig neuropatisk ( sjuklig ) smärta berörs, liksom hypoteser avseende tolkningen av smärtmodulering genom transkutan elektrisk neuronal stimulering (TENS) och akupunktur. Terminologi: nociceptor, nociceptivt neuron, nociceptiv retning, nociception, smärta, nociceptiv smärta, neuropatisk smärta, perifer och central sensitisering, hyperalgesi, allodyni Begrepp: Inflammatorisk smärta, långvarig smärta, projicerad och refererad smärta, fantomsmärta, axonreflex, neurogen inflammationsreaktion, wind up, aktivitetsberoende neuronal plasticitet, excitotoxisk apoptos Smärtsystemets biologiska funktioner Smärtans uttrycksformer/komponenter. Ursprung och upplevd kvalitet vid ytlig och djup somatisk smärta samt vid visceral smärta Primära nociceptiva neurons mikromiljö, typer av axoner och membranreceptorer, cellkroppar och centrala termineringar samt reaktioner vid vävnadsskada Klasser av medullära och spinala sekundära nociceptiva projektions- och mellankopp-lande neuroner, deras laminära lokalisation i dorsalhornen samt deras afferenta inflöden Reaktionsmönster efter nociceptiv retning hos neuronerna och gliaceller samt hos primära afferenternas centrala terminaler. Hypoteser om möjliga mekanismer bakom utveckling av långvarig/ neuropatisk smärta Nociceptiva ascenderande banssystems organisation och termineringar inom centrala nervsystemet Evolution och tolkningen av Portteorin (The Gate control theory). Organisationen av descenderande reglersystem med inhiberande eller exiterande modulerande effekt på nociceptiv transmission Orientering Kliniska iakttagelser vid ärftlig smärt-okänslighet samt i samband med medveten och omedveten modulering av nociceptiv information Framförda konceptuella modeller för överföring av nociceptiv information baserade på specificitetsoch mönsterteorier Exempel på metoder för klinisk experimentell analys av nociception/smärta Hypoteser rörande tolkningen av smärtmodulering genom transkutan elektrisk neuronal stimulering (TENS) och akupunktur Placeo och nocebo effekterna Fördjupat samspel mellan basal och klinisk forskning för identifering av neurobiologiska mekanismer, som medverkar till utvecklingen av neuropatisk smärta MOTORIK (T2) Muskelvävnad (Deltentamen 1 och 2) I avsnittet ingår en morfologisk och funktionell beskrivning av olika typer av muskelvävnader med särskilt fokus på kontraktionsegenskaper och kraftgenererande förmåga. De olika celltyperna examineras i samband med respektive organavsnitt Skelettmuskulatur (deltentamen 1) Sarkomerens och motorändplattans detaljerade uppbyggnad och funktion Excitations-kontraktions-kopplingen i skelettmuskelfibrer Uppkomst av en single twitch och tetanus Längd-tensionrelation för skelettmuskler Skillnaderna mellan isometriska och isotona kontraktioner Begreppet motorisk enhet (motor unit) Gradering av muskelkraft: motor unit recruitment och rate coding Olika huvudtyper av motoriska enheter med avseende på biokemiska egenskaper, kontraktionshastighet och tröttbarhet Skillnader i sammansättning av olika typer av motoriska enheter i muskler med olika funktioner Förändringar i motoriska enheter i samband med uttröttning

8 Organsystemens struktur och function, 45hp (T2-T3) 8(24) Hjärtmuskulatur (deltentamen 3) Hjärtmuskelvävnadens uppbyggnad och funktion jämfört med skelettmuskel- och glattmuskelvävnad Excitations-kontraktions-koppling: Mekanismer för kraftrekrytering i hjärtmuskeln; betydelsen av extracellulärt Ca ++ och betydelsen av Na + K + -ATPas för intracellulär Ca ++ balans (se även cirkulationsavsnittet nedan) Glatt muskulatur (deltentamen 2) Skillnad i reglering av glattmuskelceller i olika vävnadstyper (single-unit eller visceral typ och multiunit typ) Excitations-kontraktionskopplingen i glatta muskelfibrer Kontraktionsmönster samt reglering av kontraktionsstyrka i glattmuskelceller Motoriska system (Deltentamen 1) I avsnittet ingår typexempel på hur reflexer är organiserade och deras funktion (t ex. myotatiska sträckreflexen, flexorreflexen och den korsade extensorreflexen). Vidare ingår reflexernas dynamiska reglering via supraspinala system under pågående motorik (t ex gångrörelse). Inom avsnittet beskrivs också uppbyggnaden av neuronala kretsar, som genererar rytmiska rörelser. Avsnittet avslutas med organisation och funktion hos den motoriska hjärnbarken, cerebellum och basala ganglierna samt de motoriska banornas förlopp, överkorsningar och projektioner i ryggmärgssegmenten. Dessutom ingår beskrivningar av förväntade motoriska bortfall och symptom vid skador på olika nivåer inom det motoriska kontrollsystemet. Generella principer Motorikens funktionella indelning: Reflexer, rytmiskt alternerande rörelser, inlärda viljemässiga rörelser Kontrollproblem med ett rörelsesystem som människans: Primär rörelse och kompensatoriska rörelser för att hålla balansen Hur kontrollen av rörelser sker: motoriska minnen för feed-forward kontroll och sensorisk feedbackreglering kopplad till pågående rörelser Segmentella styrsystem reflexreglering Organisationen av interneuronnätverk i ryggmärgen som styr skellettmusklernas motoriska nervceller Reflexreglering från muskel- och hudafferenter och samverkan mellan reflexer (flexorreflexen; den korsade extensorreflexen) Hur spinala reflexer regleras via descenderande system (reflexmodulation) Principer för uppbyggnad av de kretsar i ryggmärg och hjärnstam (Centrala mönstergeneratorer), som genererar rytmiska muskelrörelser (t.ex. gångmotorik, andning, tuggning, sväljning) Descenderande styrsystem Motoriska hjärnbarkens organisation (primära motorkortex; premotorkortex; supplementära motorarean) De laterala och ventrala corticospinala banornas förlopp och termineringar i hjärnstam och ryggmärg samt respektive banas funktion Subkortikala banors förlopp och funktioner; rubro-, retikulo-, tekto-, och vestibulospinala banorna Cerebellums kretsorganisation: mosstrådar; klättertrådar; parallellfibrer; golgiceller; purkinjeceller Funktion hos projektionssystem till Cerebellum via: pontina kärnor; nedre oliven; dorsal nucleus of Clark Funktion hos projektionssystem från cerebellum via: de djupa celebellumkärnorna till Nucleus ruber; vestibulariskärnorna; Superior Colliculus; Retikulära formationen; Hjärnbarken Mekanismer för cerebellär reglering av planerade och pågående rörelser samt vid inlärning av nya rörelsemönster (exemplifierat med den vestibulo-okulära reflexen) Symtom vid skador på cerebellum (sänkt muskeltonus; tremor; ataxi; dysmetri; balansrubbningar) Basala gangliernas anatomiska uppbyggnad samt projektioner till och från basala ganglierna Basala gangliernas funktion för planering och styrning av rörelser Symptom vid skador inom basala ganglierna (Parkinson och Huntingtons sjukdomar) Motoriska effekter av Amyotrofisk lateralskleros (ALS) Motoriska bortfall vid skada av segmentella system ( lower motor neuron syndrome ) Mekanismer bakom motoriska bortfall vid skada av supraspinala system ( upper motor neuron syndrome ). Begreppen: Spinal chock, Babinskis tecken, Clonus

9 Organsystemens struktur och function, 45hp (T2-T3) 9(24) Postural kontroll och ögonrörelser (Deltentamen 1) I detta avsnitt ingår hur samverkan mellan syn, proprioceptiva och vestibulära signaler bidrar till kontrollen av människans upprätta kroppsställning. Vidare ingår posturala korrektionsmönster och hur dessa är beroende av kroppsställning och stödytor. Vestibularisorganens kodning av linjär- och vinkelacceleration samt hur vestibulär, visuell och proprioceptiv information kan användas för balanskontroll samt hur denna sker via samspel mellan feed-forward (anticipatorisk) och feedback (reflexutlösta) mekanismer Förstå hur motoriken vid postural korrektion styrs utifrån information om kroppsställning och stödytor Funktion hos och mekanism för ögonens saccad - och pursuit -rörelser Neuronal kontroll av sackader Ögonrörelsemönster vid nystagmus HÖGRE CNS-FUNKTIONER (T2) I avsnittet ingår de centralnervösa strukturer, som är nödvändiga för medvetande och riktad uppmärksamhet liksom hur registreringar av evoked potentials (EEG) går till och vilken typ av information en sådan registrering kan ge. Vidare ingår sömnens olika stadier, hur sömnbehov och sömntyper ändras med åldern och hur sömn och vakenhet är relaterat till aktivitet i centralanervsystemet. Slutligen ingår en beskrivning av funktioner inom prefrontala cortex, parietalloberna och limbiska systemet som alla är av betydelse för ändamålsenligt handlande. Sömn, vakenhet, medvetande och emotioner (Deltentamen 1) Mekanismen för uppkomst av EEG-vågor Begreppet "evoked potential" samt exempel på när sådana registreringar används Typer av biologiska rytmer: dygns-, månads-, och säsongsrytm samt principiella mekanismer för upprätthållande entrainment av dessa rytmer Nucleus suprachiasmaticus roll som cirkadiansk rytmgivare Hur sömn- och vakenhetsrytmen påverkar basala kroppsfunktioner såsom kroppstemperatur, hjärtverksamhet och hormoninsöndringsmönster ( t ex insöndring av growth hormone (GH) och cortisol) Indelning i sömnstadier (I-IV) samt EEG-mönster under dessa olika stadier Sömncykelns förlopp och olika sömntyper (orto- respektive para- (REM) sömn) Sömnbehovets och sömntypernas förändring med åldern samt effekter av sömnbrist Områden inom CNS som har betydelse för regleringen av sömn- och vakenhet; Förekomst av Sömninducerande substanser Hypoteser om sömnens funktioner (energisparande, informationsbearbetning, temperaturreglering och immunförsvar) Limbiska systemet och hypothalamus roll för tolkning och kontroll av somatiska och viscerala omställningar associerade med emotioner såsom rädsla och vrede ( emotional behaviors ) Betydelsen av hemisfärisk lateralisering för uppfattning/ uttryck av känslor (jämför nedan: prosodi i språket) Minne (Deltentamen 1) I avsnittet ingår definitioner av inlärning, minnessystem och minnesprocesser liksom de centralnervösa strukturer som är av särskild betydelse för "minne". Olika minnessystem (korttids- och långtidsminne; deklarativt/ explicit långtidsminne och ickedeklarativt/ implicit långtidsminne) Processer som förklarar varför man minns respektive glömmer Områden i hjärnan som har särskild betydelse för minnesfunktioner Begreppen anterograd och retrograd amnesi Symptom vid skador på minnesstrukturer i hjärnan

10 Organsystemens struktur och function, 45hp (T2-T3) 10(24) Hjärnbarkens 'associationsområden' och hemisfärisk asymmetri (Deltentamen 1) I avsnittet ingår hur olika sensoriska, motoriska och kognitiva funktioner kan vara förlagda inom den högra respektive vänstra hjärnbarkshemisfären (lateraliserade) samt den funktionella betydelsen av en sådan hemisfärdominans. I avsnittet ingår också de hjärnbarksområden, som är speciellt relevanta för språklig kommunikation inklusive hypotesen om ett talmotoriskt och talsensoriskt centrum. Vidare ingår betydelsen av den icke språkdominanta hemisfären för språkets emotionella uttryck (prosodi). Parietala, temporala och prefrontala associationsområden Parietala, temporala och prefrontala associationsområdenas anatomiska lokalisation De kortikala associationsområdenas funktioner baserade på symptom vid skador (beteendemässiga effekter av skador på prefrontala- respektive parietala associationscortex) Hur hemisfärdominans kan undersökas Lateralisering av sensoriska och kognitiva funktioner Vokala språket (Deltentamen 1) Relationen mellan språkdominans och handdominans Hypotesen om ett talmotoriskt och ett talsensoriskt centrum samt deras förbindelsesystem Uppkomst av olika former av afasier/ dysfasier vid skador, som drabbar språkets motoriska eller sensoriska centra inom den dominanta hemisfären Den icke språkdominanta hemisfärens språkkapacitet beträffande dess affektiva komponenter (prosodi) samt effekter av skador inom den icke språkdominanta hemisfären Betydelsen av samverkan mellan olika hjärnbarksområden ("intermodal association") för normal språkfunktion Metoder med vilka språkfunktioners representation inom hjärnbarken kan undersökas RÖRELSEORGANEN (T2) Bålen (Deltentamen 1) Ryggraden Fogar, leder och ligamentstrukturer. Kotornas form och hur dessa skapar ryggradens kurvaturer och möjliggör rörelser. Vilka rörelser som kan ske i övre-, nedre nacklederna, facettlederna, intervertebral- och costovertebralleder samt bröstkorgens benförbindelser Muskler Ryggens muskelsystem, dess principiella organisation och funktion Muskulatur som hör till bröstkorgen och som svarar för andningsmekanikensamt muskler som är accessoriskt andningsstödjande muskler som svarar för huvudets och halskotpelarens rörelser Muskler som bygger upp bukväggen Blodförsörjning För kotpelaren och det djupa muskelsystemet För bröstkorgsväggen Av bukväggen Innervation Halsmusklernas innervation Principiell innervation för ryggens muskler För bröstkorgsväggen och bukväggen Topografi För övergång hals - brösthåla (bl a skalenusluckorna) med avseende på de större kärl och nervstrukturerna För intercostalrummen För inguinalkanalen (förstå utan att kunna i detalj). För de stora kärlen som återfinns i relation till bukväggen

11 Organsystemens struktur och function, 45hp (T2-T3) 11(24) Lymfdränagets principiella organisation Discus intervertebralis läge i förhållande till spinalnervsutträdet Skuldran och övre extremiteten (Deltentamen 1) Leder Namn, uppbyggnad och form, associerade bursor, ledband, stabilitet och rörelser. Muskler /fascior Namn, ursprung, fäste, funktion, topografiska lägen och gemensamma respektive specifika funktioner, inklusive senfacken; speciellt handens muskler: thenar, hypothenar muskler samt interosseer och lumbrikaler (lär endast muskelgruppernas namn (inte enskilda muskler) och gruppernas gemensamma ursprung,fäste, funktion och innervation) Över och underarmens fascior och indelning i compartments Innervation n. axillaris, n. suprascapularis, n. subscapularis, n. musculocutaneus, n. medianus, n. ulnaris och n. radialis ursprung och topografiska förlopp, funktioner och bortfallssymptom med avseende på motorik och sensorik. Identifiera dermatomen C5-Th1 Cirkulation/ Lymfdränage Skuldrans, armens och handens blodförsörjning med särskild betoning på de större artärgrenarna; deras namn och topografi; Pulspalpation. Dräneringen av venöst blod; namnge de viktigaste venerna och deras förlopp. Extremitetens ytliga och djupa lymfsystem och lokalisation för de större lymfknutegrupperna. Speciell topografi Plexus brachialis, uppbyggnad och topografi. Spatium axillares; begränsningar och innehåll. Nedre extremiteten (Deltentamen 1) Leder allmänt Uppbyggnad, stabilitet och rörelseriktningar. Vilka rörelser kan utföras i respektive leder? Höftleden/ knäleden De tre stora ligamenten (lig. iliofemorale, lig. ischiofemorale, lig. pubofemorale), lig capitis femoris, zona acetabularis. Hur fås stabiliteten? Varför går höftleden sällan ur led? (jfr. axelleden) Knäledens ligament: lig. cruciatum anterius och posterius, ligg. collateralia, retinacula patellae, lig. arcuatum, lig. popliteum obliquum Knäleden övrigt: Corpus adiposum, bursa suprapatellaris, bursor på knäledens baksida och bursorna framom patella och tuerositas tibiae Knäleden undersökningsmässigt: Förstå vad som avses med begreppen drag- och skjutlåda respektive sidovackling Förbindelserna tibia/fibula: Hur är dessa uppbyggda. Syndesmosens betydelse. Fotleden/fotvalvet Underlagen för övre språngbensleden (art. Talocruralis) och de nedre språngbenslederna. Vilka komponenter ingår? Hur testas man funktionerna? Vilka termer gäller för de olika rörelser man kan göra? Ligament inom foten: Lig. plantare longum och lig. calcaneonaviculare plantare Principerna för ledgångar och rörelser inom nedre delen av foten. Allmänt bursor: Små bursor i höftregionen, bursoer vid knät (se ovan ) bursor i hälpartiet, vid hälsenan Senskidearrangemanget på foten; (senskideinflammation kan uppstå) Fotvalvet: Vilka komponenter bygger upp detta? Muskler Ursprung, fäste, funktion, innervation, deras topografiska lägen och gemensamma respektive specifika funktioner; Följande kan ses mer övergripande och som grupper: De tvära höftledsmusklerna (extra viktig: m. piriformis; dock även kunna namn på övriga), fotens plantara och dorsala muskelgrupper (läres utifrån lager och fack) Fascior och compartmentindelning: Fascia lata, tractus iliotibialis, fascia cruris). Var fäster tractus iliotibialis

12 Organsystemens struktur och function, 45hp (T2-T3) 12(24) Underlagen till compartmentsyndrom. Innervation Plexus lumbalis, plexus sacralis, plexus coccygeus (mycket litet plexus) N. ilioinguinalis, n. iliohypogastricus, n. genitofemoralis, n. cutaneous femoris lateralis, n. femoralis, n. cutaneus femoris posterior, n. saphenus, n. obturatorius, n. gluteus superior, n. gluteus inferior, n pudendus (viktig nerv som dock inte innerverar nedre extremitetens muskler), nervgrenar till de tvära höftledsmusklerna, n cutaneus femoris posterior. N. ischiadicus: n. tibialis, n. peroneus communis, n. suralis, n. cutaneus surae lateralis, n. peroneus superficialis, n. peroneus profundus. Nervernas topografiska förlopp, funktioner och bortfallssymptomvid skada Dermatomen och myotomen för L4, L5 och S1. Droppfot. Cirkulation Glutealregionens och benets blodförsörjning med särskild betoning på de större artärgrenarna, deras topografi och viktiga kollateralkretslopp; a. glutea superior, a. glutea inferior, a. obturatoria med grenar, kärlgrenarna vid inguinalområdet och i anslutning till proximala femur, a. femoralis, a. profunda femoris, a. genu descendens, rete vid höftregion (bildas av vad?) och knäregion, a. poplitea, a. tibialis anterior, a. tibialis posterior, a peronea, a. dorsalis pedis, artärer på fotryggen, Pulspalpation; I vilka artärer kan man känna pulsationer och var? Venerna: Ytligt och djupt system. V. saphena magna, v. saphena parva, kommunikanter. V. femoralis, v. poplitea; venklaffar Lymfdränage Extremitetens ytliga och djupa lymfsystem. nll. poplitei, nll. inguinales superficiales et profundi Avflödesvägar avseende extremiteten som sådan och nedre bålvägg/yttre genitalia Topografi för trigonum femorale och lig inguinale hiatus saphenus fossa poplitea tvärsnittstopografi lår/underben vid övre språngbensleden (både medialt och lateralt) n. ischiadicus förlopp och dess större grenar, n. femoralis och de stora artärerna och venerna BIOLOGISKA REGLERSYSTEM (T2-T3) Visceral och endokrin reglering (Deltentamen 1, 2, 3) I avsnittet ingår karaktäristiska egenskaper hos biologiska reglersystem, en översiktlig beskrivning av autonoma och enteriska nervsystemen samt nucleus tractus solitarius, hypothalamus och hypofysens roller för visceral och endokrin reglering. De flesta kroppsfunktioner är beroende av autonom och hormonell reglering och den examineras därför i samband med att specifika organsystem behandlas. Autonoma (ANS) och enteriska (ENS) nervsystemen Autonoma (ANS): Skillnaderna mellan de sympatiska och parasympatiska delarna av det viscerala (autonoma) nervsystemet vad avser ursprungsnivåer i hjärna och ryggmärg, samband med olika kranial- och spinalnerver, organisationen av pre- och postganglionära efferenta nervtrådar samt omkopplingsganglier (deltentamen 2) Neurotransmittorer som används för signalöverföring i ANS (deltentamen 2) Produktion och nedbrytning av noradrenalin och acetylkolin (deltentamen 2) Effekter medierade via adrenerga (α1, α2, β1 och β2) och kolinerga (muskarinerga och nikotinerga) receptorer (deltentamen 2 och 3) Nucleus tractus solitarius (NTS): Kranialnerver som förmedlar sensorisk information till NTS samt dess roll som samordnare av autonom reglering (t ex reglering av andning och blodtryck) (deltentamen 3) Organisationen hos autonoma (vegetativa) reflexer: t.ex. baroreceptor-reflexen och oxytocin-reflexen (mjölkejektionsreflexen) (deltentamen 3) Enteriska (ENS) nervsystemens anatomiska och funktionella organisation (deltentamen 2) Centralnervösa strukturer och mekanismer, som är av betydelse för att en organism ska identifiera och reagera adekvat på fara (Se även ovan: Rubriken Sömn vakenhet, medvetande och emotioner ) (deltentamen 1)

13 Organsystemens struktur och function, 45hp (T2-T3) 13(24) Grundläggande endokrinologi Endokrina organs histologi: adeno- och neurohypofys, sköldkörtel, bisköldkörtlar, binjurar, pankreasöar med fokus på kopplingen mellan struktur och funktion (deltentamen 2) Definition och klassificering av hormoner på basen av deras kemiska struktur (deltentamen 2) Betydelsen av proteinbindning för transport av hormoner i blodet (deltentamen 2) Kunna definiera effekter av lokalt verkande hormoner: Intrakrina, autokrina och parakrina effekter (deltentamen 2) Hormonreceptorer och effektormekanismer för olika huvudtyper av hormoner (deltentamen 2) Principen för reglering av hormonnivåer i blod (feedbacksystem, bindning) (deltentamen 2) Hypofys-hypothalamus-systemet Hypofysens-hypothalamus topografi samt hypofysens histologi (deltentamen 2) Portasystemets funktion för hypothalamus kontroll av hypofysen samt principen för hypothalam styrning av adenohypofysen via olika typer av hypofysotropa hormon (t ex. SS, GRH, GnRH, CRH och TRH) (deltentamen 2) Kunna mekanismer för hormonfrisättning (t.ex. frisättningsmönstren för GH, LH, FSH, prolaktin & ACTH) (deltentamen 2 och 3) Hormonell reglering av kroppens tillväxt från födsel fram till avslutad pubertet (deltentamen 2) Förstå hur hypothalamus styrs från överordnade centra inom CNS (t ex. Cortex cerebri, Amygdala, Hippocampus) (deltentamen 2 och 3) Förstå begreppet permissive role exemplifierat med glucocorticoidernas betydelse för katekolaminernas effekt på artärer (deltentamen 3) Hypothalamus roll för regleringen av kaloriintag (effekter av hormonerna leptin, ghrelin) (deltentamen 2) DIGESTION (T2) I avsnittet ingår mikro- och makroskopiska uppbyggnad av munhålans och svalgets vävnader samt områdets topografiska anatomi, liksom distributionen av lymfoid vävnad i naso- och oropharynx samt uppbyggnaden av de olika viscerala organen i bukhålan och deras, blodförsörjning (inklusive portasystemet), lymfdränage, innervation och topografi. I avsnittet ingår även de olika sekret som frisätts till mag-tarmkanalen (saliv, magsaft, pankreassekret, galla) vad avser innehåll och reglering via nervösa, hormonella och parakrina faktorer. Vidare ingår ventrikelmucosans uppbyggnad och dess egenskaper som skyddsbarriär. Avsnittet avhandlar i molekylära termer hur de viktigaste födokomponenterna (proteiner, kolhydrater och fetter) bryts ner och resorberas. Dessutom ingår en topografisk redogörelse för hur motilitet, exo- och endokrin sekretion inom olika delar av GI-kanalen relaterar till absorption av vatten, födo- och näringsämnen. Digestionsapparatens struktur (Deltentamen 2) Munhålans och svalgets antomi (inklusive tunga, tänder, gombågar, tuba auditivas öppning, svalgmuskulatur) Topografin inom munhåla-/ svalg- och halsområdet inklusive den för kärl, nerver och spottkörtlar Munhålans histologi: Tänder, tunga, gom, gingiva, spottkörtlar Distribution av lymfoid vävnad i naso- och oropharynx och i tarmvägg De viscerala organens olika delar, utsträckning, lägen, arteriella, venösa blodförsörjning och lymfdränage (esophagus, magsäck, tunntarmen, tjocktarm, lever, gallblåsa, gallgångar, mjälte, bukspottkörtel) Peritoneums utbredning, uppgift och de olika organens inbördes lägesförhållanden och relationer till peritoneum Kvadrantindelning av främre bukvägg (vad som kan identifieras vid bukpalpation) V. portae s distribution och de portakavala anastomoserna Innervationen för de olika viscerala organ samt hur smärta från dessa organ förläggs till extraviscerala strukturer ( referred pain ) Enteriska nervsystemets anatomi Gastrointestinal kanalens histologi: Esophagus, magsäck, tunntarmen, tjocktarm, lever, gallblåsa, gallgångar, mjälte, bukspottkörtel Egenskaper hos de olika körteltyper, som ingår i gastrointestinalkanalen vad avser deras uppbyggnad samt hur morfologin återspeglar skillnader i sekret- och sekretionstyp (exokrin/ endokrin/ parakrin; merokrin/ apokrin; serös/mukös; tubulär/ alveolär)

14 Organsystemens struktur och function, 45hp (T2-T3) 14(24) Gastro-intestinal motorik (Deltentamen 2) Sväljningens faser samt reglering av dessa (oral, pharyngeal och esofageal sväljningsfas) Esofageal motorik: Primär och sekundär esofageal peristaltik; reglering av tonus i övre (UES) och nedre esofagussfinktern (LES) Uppkomst av basic electrical rhythm (BER) via signaler från enteriska nervsystemet samt hur gastrointestinalkanalens motorik även kan styras via autonom och hormonell kontroll Regleringen av gallblåsans tömning Receptiv relaxation och regleringen av ventrikelns tömningshastighet Funktionen hos och reglering av tunntarmens segmentations- och propulsionsperistaltik Migrating myoelectric complex (MMC) Reglering av ileocecala sfinktern Tjocktramens motorik: Haustrering, segmentation, propulsion, mass movement; defekationens initiering/ kontroll Gastrointestinala reflexer: Gastro-ileala, gastro-coliska och ileo-gastriska Kräkning och illamående: Motoriska kräkprogram ; betydelsen av vagala muskel- och mukosaafferenter och nucleus tractus solitarius för kräkning och illamående Gastro-intestinal sekretion & absorption (Deltentamen 2) Ventrikelsekretion: Magsaftens sammansättning samt styrning av HCl-sekretionen via nervösa, hormonella och parakrina faktorer Exokrina pancreas: Pancreassekretets sammansättning samt sekretionen (cephal, gastrisk och intestinal fas) och effekter av sekretin och CCK ) Topografisk redogörelse för olika födo- och näringsämnens huvudsakliga absorption med hänsyn till strukturella skillnaderna mellan olika tarmavsnitt; reglering av sekretionen från tarmväggen mekanismer för vattenabsorption inom GI-kanalens olika avsnitt Ursprung, aktivering och specificitet för enzymer som är inblandade i nedbrytningen av födans proteiner. Absorptionen av proteinernas nedbrytningsprodukter till tarmcellerna Ursprung, aktivering och specificitet för enzymer som är inblandade nedbrytning av födans kolhydrater. Absorptionen av monosackarider: Glukos, fruktos och galaktos Ursprung, aktivering och specificitet för enzymer som är inblandade i nedbrytningen av födans lipider (triglycerider, fosfolipider och kolesterolestrar) Begreppen emulsion och micell i samband med fettdigestion Gallsyrornas struktur, omsättning och fysiologiska betydelse Enterohepatiskt kretslopp av gallsalter Regleringen av gallblåsans tömning (cephal, gastrisk och intestinal fas) och effekter av sekretin och CCK ) Absorptionen av digestionsprodukterna från nedbrytning av födans fett Skillnader mellan olika tarmavsnitt vad avser upptag av näringsämnen och vitaminer Principer för uppkomst av hiatusbråck och haemorrhoider Definition av dysfagi samt möjliga orsaker till detta tillstånd Effekt av vagotomi på ventrikelns motorik och HCl-sekretion Principiella behandlingsstategier vid ökad saltsyraproduktion (hyperaciditet) Tarmen som ett komplext endokrint organ av psykosomatisk betydelse Orsaker till och effekter av diarré (sekretorisk, osmolär, hypermotilitet) Effekter av inflammatoriska sjukdomsprocesser i ileum och colon METABOL REGLERING (T2) I avsnittet ingår sköldkörtelns topografiska anatomi, mikrostruktur samt hur denna körtel regleras via feedback systrem, som involverar hypothalamus-hypofys. Vidare behandlas thyroideahormonets effekter på kolhydrat- och fettmetabolismen, cirkulationsapparat och nervsystemet samt hur sköldkörtelaktiviteten påverkar ämnesomsättningen. I avsnittet ingår också pancreasöarnas mikroskopiska struktur inklusive de olika endokrina cellernas struktur och funktion. Vidare ingår de hormonella och nervösa mekanismer, som motverkar hypo- och hyperglykemi och hur lever och perifera vävnader interagerar för glukoneogenes. Dessutom ingår mekanismer vid mobilisering av metabol energi, dvs de molekylära och fysiologiska förlopp, som utgör

15 Organsystemens struktur och function, 45hp (T2-T3) 15(24) grunden för kroppens anpassning till olika situationer som t ex fasta och arbete. Slutligen ingår de olika lipoproteinerna och omsättningen av blodfetter, triglycerider och kolesterol. Hormoner och hormonproducerande organ (Deltentamen 2) Thyroideas anatomi och histologi Reglering av thyroidea: Interaktion mellan hypothalamus, hypofys och thyroidea; effekter av TSH på thyroideacellen Thyroideahormons struktur, bildning, transport i plasma, receptorer, verkningsmekanismer och omsättning Thyroideahormons effekter på kolhydrat- och fettmetabolismen, på cirkulationsapparat och på nervsystemet Binjurarnas anatomi och histologi Binjurehormoner: Struktur, bildning, reglering av insöndring, transport i plasma, receptorer, verkningsmekanismer och omsättning Pancreasöar: Endokrina cellers struktur och funktion Pankreasöarnas hormoner: Struktur, bildning, insöndring och transport i plasma, receptorer, verkningsmekanismer och omsättning Molekylära och cellulära mekanismer, som leder till glukoiinducerad insulinfrisättning; Begreppet: insulinresistans Thyroideahormonets interaktion med β-adrenerga receptorer β-cellens reglering: Hur vagusinnervation, fettsyror, aminosyror, glukagon, glukagon-like peptide I och somatostatin påverkar insulinfrisättning α-cellens reglering: Betydelse av glukos, aminosyror, insulin och CCK för reglering av glukagoninsöndring Metabola vägar och deras reglering (Deltentamen 2) Hur glukos transporteras in och ut ur olika celler i kroppen Hur ketonkroppar bildas och omsätts samt hur dessa processer regleras Hur fettsyror bildas och omvandlas genom förlängning/ desaturering Pyruvat som knutpunkt i metabolismen, fyra vägar: Acetyl-CoA, oxaloacetat, laktat, alanin Var och hur fettsyror bildas Nedbrytnnig och restprodukter av protein Generella vägar för omsättning av aminosyror och hur dessa samspelar med omsättningen av fetter och kolhydrater Betydelsen av begreppen kvävebalans samt essentiella aminosyror Glukoshomeostas: De hormonella och nervösa mekanismer, som motverkar hypo- och hyperglykemi; hur lever och perifera vävnader interagerar för glukoneogenes; effekter av glukocorticoider på glukoneogenes Insulin: Akuta och mer långsiktiga effekter på lever, fettväv och skelettmuskelceller Glukagon: Effekter på lever, fettväv och skelettmuskelceller Mekanismer för mobilisering av metabol energi; betydelse av katekolaminer från binjuren, glukagon, GH och glukocorticoider Substratval och reglering av de dominerande metabola vägarna vid olika metabola tillstånd som: Basaltillstånd, vid svält, efter måltid, vid fysiskt arbete, trauma, graviditet Aminosyror som utgångsmaterial för biosyntes av biologiskt viktiga föreningar Leverns betydelse för energiomsättningen samt kolesterolomsättningen Fettvävens histologi och betydelse för energiomsättningen samt fettväven som endokrint organ för reglering av ämnesomsättnnig (i första hand leptin) Lipoproteiners bildning, struktur, omsättning och funktioner Hur olika celler reglerar sin kolesterolomsättning och hur detta kan påverkas av läkemedel Teorier om hur fettvävens storlek regleras Endokrina förändringar, som uppkommer vid långvarigt muskelarbete samt vilka effekter dessa har på energimetabolismen Hur fettsyror med dubbelbindningar udda antal kolatomer eller grenade kedjor omsätts Aktuella teorier om hur rubbningar i lipoproteiners omsättning kan bidra till uppkomsten av ateroskleros Biosyntes av kolesterol samt bildnnig av gallsyror

16 Organsystemens struktur och function, 45hp (T2-T3) 16(24) IMMUNSYSTEMET, BLOD OCH BLODBILDNING (T3) Avsnittet avhandlar immunsystemet som försvarssystem men också bildningen av röda och vita blodkroppar. Avsnittet behandlar även det förvärvade immunförsvaret, dvs. hur lymfocyter bildas och differentieras samt hur immunitet erhålls genom induktion av specifika immunsvar. Vidare innehåller avsnittet antikropparnas struktur och funktionella kapacitet liksom de olika subpopulationerna av T- lymfocyter och deras biologiska roll för att eliminera främmande ämnen. I avsnittet ingår även grundläggande kunskap om blodet som vävnad, med dess celler, plasmaproteiner, koagulations- och fibrinolysmekanismer. Lymfatisk vävnad Den lymfatiska vävnadens allmänna uppbyggnad och hur den varierar i olika organ samt hur cellerna kan röra sig mellan olika vävnader Beskriva struktur och funktionell roll för lymfkörtlar, mjälte, thymus, tonsiller och annan lymfvävnad associerad med mukosan Förstå och ge exempel på lymfocyters och antigenpresenterande cellers egenskaper och samverkan (morfologi, antal, lokalisation, funktion, differentiering). Detta inkluderar de olika lymfocyttyperna (Bceller/plasmaceller, olika subtyper av T-celler, NK-celler), de fagocyterande cellerna (neutrofila granulocyter, monocyter/makrofager), de antigenpresenterande cellerna (dendritiska celler i lymfoida organ och epitel, monocyter/makrofager, B-celler), mastceller/basofiler, eosinofiler och follikulära dendritiska celler. Minnesceller Beskriva de olika stadierna i differentieringen av B- och T-celler från lymfoida förstadieceller i benmärg respektive tymus Megakaryocyter och trombocytbildning Medfödd immunitet Förstå och kunna ge exempel på första linjens försvar, inklusive de olika celler och molekyler som deltar i detta. Ligander och receptorer Förklara begreppen immunitet, specificitet, antigen, immunogen, T-cells epitop och B-cells epitop Förstå och ge exempel på antigenreceptorernas struktur, funktion och distribution på olika lymfocyttyper samt antigenreceptorgenernas omorganisation under utvecklingen av T-celler och B- celler Förklara fenomenet central tolerans, dvs hur celler med "förbjuden" specificitet elimineras under lymfocytutvecklingen i benmärg och tymus och hur detta påverkar immunreaktivitet Beskriva MHC klass I och II molekylernas struktur, funktion som antigenpresentatörer och hur endogena och exogena ämnen processas för presentation på MHC klass I respektive klass II molekyler och dessa molekylers uttryck på olika celltyper Kunna förstå och förutsäga MHC klass I och II molekylernas polymorfism och polymorfismens roll för förmåga att generera ett förvärvat immunsvar Kunna förklara betydelsen av skillnader i MHC molekyler mellan mottagare och donator vid transplantationsavstötning, förekomst av icke-polymorfa MHC molekyler, MHC klass I molekylers skyddande verkan mot NK-cells attack Antikroppar Kunna antikroppars struktur och funktionella egenskaper in vivo och in vitro Kunna konstruera immunkemiska analyser samt dra slutsatser utifrån givna parameter i sådana tester Induktion av humoral och cellulär immunitet Förstå och ge exempel på induktion och reglering av humorala immunsvar Förstå och ge exempel antikroppssvar vid primära och sekundära immunreaktioner och hur dessa skiljer sig vid immunreaktioner mot T-cells beroende respektive T-cells oberoende antigen Förstå och ge exempel på mekanismer som leder till antikroppsbildning mot T-cells beroende antigen, inklusive somatisk hypermutation. Kunna analysera gemensamma och skilda aspekter för humorala och cellförmedlade immunsvar. Förstå och ge exempel på samverkan mellan T-celler och antigenpresenterande celler respektive mellan T-celler och B-celler Kunna beskriva mekanismer för B-cells aktivering med T-cells oberoende antigen Förstå och ge exempel på induktion och reglering av cellförmedlade immunsvar

17 Organsystemens struktur och function, 45hp (T2-T3) 17(24) Beskriva mekanismerna för aktivering av cytotoxiska T-lymfocyter och cytotoxiska T- lymfocyters olika effektormekanismer Förstå och ge exempel på TH1 cellen som aktivator/förstärkare av cytotoxiska T-lymfocyter och monocyter/makrofager i cellförmedlade immunsvar Beskriva cytokiners roll som signalsubstanser i förvärvade immunsvar Beskriva funktionella subtyper av cytokinproducerande T-celler, t. ex. Th1 och Th2 celler Förstå och ge exempel på mekanismer för nedreglering av förvärvade immunsvar, inklusive "activation induced cell death" Blod och blodbildning Beskriva blodet som vävnad, blodcellerna och plasmans sammansättning Beskriva form, funktion och antal/ volymsenhet av monocyter, neutrofila -, eosinofila -, och basofila granulocyter samt blodplättar Förstå och förklara erytrocytens deformabilitet i relation till blodets viskositet och funktionen som gastransportör i små och stora kärl Beskriva och ge exempel på plasmaproteiner och deras funktionella roller Beskriva blodkoagulationen samt fibrinolys Den röda benmärgens uppbyggnad, inklusive utvecklingen av olika celltyper från stamceller och vilka mognadsfaktorer som är involverade. Intermediära cellformer i erytropoes och myelopoes och deras ungefärliga proportioner i normal benmärg Kompartmentalisering, omsättningshastighet och reglering av nedbrytning av blodceller Kunna beskriva den pluripotenta stamcellen, faktorer som styr 'val' av differentieringsväg LUFTVÄGAR OCH RESPIRATION (T3) I avsnittet ingår näshålans, nasopharynx och bihålornas mikroskopiska, och makroskopiska utseende samt topografiska relationer, larynx och stämbandens uppbyggnad och kontroll. Vidare ingår luftvägarnas/ alvelolernas uppbyggnad och lungornas indelning i lober och segment, liksom lungornas kärl- och nervförsörjning och lymfdränage och mediastinums topografiska anatomi. Avsnittet innehåller dessutom beskrivningar av andningsmekanik och andningsreglering samt gasutbyte över lungblåsornas membran och gastransport i blodet Respirationsorganens struktur Ange namn, uppbyggnad och läge för näshålans, pharynx, bihålornas strukturer Uppbyggnad av larynx, inklusive inre larynxmuskulatur, samt stämbandens utseende och deras ställning vid viloandning, forcerad andning och fonation Topografin på halsen: kärl- och nervers lägen samt strukturer i anslutning till struphuvudet Luftvägarnas och lungvävnadens histologi Alveolväggens uppbyggnad: typ I och typ II-celler, alveolmakrofager, surfaktant, blodluftbarriären Lungornas indelning i lober samt hilum och radix pulmonis Lungornas topografiska förhållanden till thoraxvägg, och lober, lungfissurer samt lungsäckarnas projektion till kroppsytan Kärlens förlopp i lungkretsloppet Indelningen av mediastinum; Topografin i thorax, speciellt avseende aortabåge, aorta thoracica, matstrupe, luftstrupe, n. vagus, n. phrenicus, ductus thoracicus, truncus sympaticus, v azygos Andningsmuskulaturen och dess innervation Thoraxregionens lymfdränage Respirationsfysiologi Respirationsmekanik Respirationens mekanik (muskelaktiveringsmönster) samt betydelsen av undertrycket i pleurarummet för normal lungexpansion Luftvägarnas och bronkiolernas innervation samt hur sympaticus- respektive parasympaticusstimulering påverkar ventilationen Lungornas compliance (tryckvolym-kurva) under ett andetag samt den alveolära ytspänningens betydelse för andningsmekaniken Definition av statiska lungvolymer samt lungkapaciteter (TV, ERV, IRV, RV, VC FRC, TLC; minutvolym, alveolär ventilation, anatomiskt dead space) Definition av dynamiskt respirationsmått (FEV1; FEV%; PEF) Definition av begreppen: obstruktiv och restriktiv lungfunktionsinskränkning

18 Organsystemens struktur och function, 45hp (T2-T3) 18(24) Definition av begreppet dynamisk luftvägsslutning samt dess betydelse för förmågan till ventilation av lungorna Lungornas metabola funktion Gasers fysikaliska egenskaper: Partialtryck för vatten, syrgas och koldioxid i respirationssystemets olika delar Betydelsen av gasers partialtryck och löslighet för att för att förflytta dessa mellan alveol och kapillär Definition av: Alveolära ventilationsekvationen (pco 2 som en funktion av ventilationen) och Alveolära gasekvationen (po 2 som en funktion av pco 2); Förstå vilken information som dessa ekvationer ger om gasutbytet i respirationssystemet Hur syrgas transporteras i blodet (löslighet i plasman samt betydelsen av bindning till hemoglobin) och faktorer som påverkar hemoglobinets O 2-bindande förmåga Hur CO 2-transporteras i blodet från vävnaderna till lungan Definition av ventilations/ perfusionskvot samt hur blodflöde och ventilation regleras lokalt i anslutning till enskilda alveoler. Hur ventilations/ perfusionskvoten ändras vid luftvägsobstruktion respektive lungartäremboli ( begreppen: shunt, fysiologiskt dead space ) Andningsreglering Betydelsen av centrala och perifera kemoreceptor för andningsregleringen. Respiratoriska effekter vid förändringar i pco 2, ph och po 2 ( koldioxid respektive syrgasdriven andning) Funktionsbortfall vid skador på n. laryngeus recurrens Förändringar i luftvägarna/ lungor och symtom vid astma och KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom) Definition av begreppen: Diffusionsbegränsat respektive perfusionsbegränsat gasutbyte Definition av begreppet hypoxi (Hypoxisk hypoxi; Anemisk hypoxi; Ischemisk hypoxi; Histotoxisk hypoxi) Förstå innebörden av begreppet hypercapni (koldioxid narkos) Beskriva var hjärnans centra för andningsreglering (respirationscentrum) ligger Akut och kronisk acklimatisering till vistelse på hög höjd Orsaker till patologiska andningsmönster: Cheyne-Stokes andning; Kussmauls andning CIRKULATION (T3) Hjärtats struktur och hjärtcykeln I avsnittet ingår hjärtats anatomi och histologi, hjärtats kärlförsörjning och hjärtats topografi i mediastinum. Vidare beskrivs, hjärtcykelns faser och relationen mellan kardiell mekanik, EKG- och FKG-registreringar samt var hjärtats olika klaffar lättast kan avlyssnas (auskulteras). Avsnittet innehåller också beskrivningar av jonflöden under aktionspotentialer i pacemaker- och purkinjeceller liksom retbarhetsvariationer under hjärtcykeln. I avsnittet ingår även retledningssystemets anatomi liksom hur excitation och kontraktion är kopplade i hjärtmuskelceller. Vidare ingår effekten på hjärtat av sympatikus- och vagusstimulering. Slutligen behandlas hjärtats produktion av hydraulisk energi, hur hjärtats verkningsgrad kan variera, samt definitionen av 'stroke work' och dess variation med hjärtats fyllnadsgrad (Frank-Starlings hjärtlag). Hjärtats struktur Kamrarnas och förmakens makroskopiska och mikroskopiska uppbyggnad Klaffapparaternas anatomiska uppbyggnad och funktion Retledningssystemets uppbyggnad Hjärtsäckens uppbyggnad och funktion Hjärtats kärlförsörjning Hjärtats nervförsörjning och hur den relateras till refererad smärta från hjärtat Projektionerna av hjärtrum och klaffplan samt var man bäst auskulterar de olika klaffarna Thorax topografi (se ovan: Respirationsorgan) Kardiell mekanik hjärtat som pump Hjärtcykeln faser - variation i tryck och volym i hjärtats hålrum Relation mellan kardiell mekanik, EKG- och fonokardiogram (FKG) registreringar ( första och andra hjärttonen) Beskrivning och förklaring av Frank-Starlings hjärtlag (= heterometrisk autoreglering )

19 Organsystemens struktur och function, 45hp (T2-T3) 19(24) Grafiskt kunna illustrera Frank-Starlings hjärtlag med både stroke work (arbetet under ett hjärtslag) och hjärtminutvolym som en funktion av förmakstryck Hjärtats energiproduktion Proportioner mellan hjärtats produktion av tryck- och rörelseenergi Hjärtats produktion av hydraulisk energi i relation till produktionen av hjärtminutvolymen (hjärtats verkningsgrad; relationen mellan väggtension och hjärtats O 2-konsumtion) Hjärtats elektrofysiologi Jonmekanismen för generering av pacemakerpotentialen i nodal vävnad; pacemakerpotentialens utseende och tidsförlopp Jonmekanismen för generering av aktionspotentialen i Purkinje-fibrer samt aktionspotentialens utseende och tidsförlopp Hur excitabiliteten (retbarheten) varierar under hjärtcykeln Faktorer som påverkar konduktions- (överlednings-) hastigheten i hjärtat och i synnerhet mekanismerna bakom och den funktionella betydelsen av låg konduktionshastighet i AV-noden Effekter av sympatikus och vagusstimulering på hjärtfrekvens, konduktionshastigheten i AV-noden och hjärtats kontraktionsstyrka Definition av begreppen kontraktionskraft och kontraktilitet Excitation-contraction-coupling i hjärtmuskelfibrer Hur storleken och effekten av intracellulärt Ca++ kan graderas i hjärtmuskelceller genom storleken av extracellulärt Ca ++ (ICa ++ ), Ca ++ i SR, Effekt av neurotransmittorer (noradrenalin, acetylcholin) Mått på kontraktilitet (dp/dt, vmax, ejektionsfraktion) Förmakens betydelse för kamrarnas fyllnad Funktionella (energimässiga) konsekvenser av stenos respektive insufficiens i aortaklaffen Skillnader i hjärtats verkningsgrad vid tackycardi, hårt fysiskt arbete och hjärtdilatation Relationen mellan Frank-Starlings hjärtlag och skelettmusklernas längd-tensionsdiagram Hur den heterometriska autoregleringen inom vissa gränser kan göra hjärtminutvolymens storlek oberoende av blodtrycket Skillnaden i pumpförmåga när hjärtats slagfrekvens ökas på elektrisk väg (t.ex. med en pacemaker) och via ökad sympatikusaktivitet Platåfasens betydelse för AV-överledning, excitation-contraction-coupling, och hur autonom och hormonell reglering kan påverka överledningshastigheten Det fysiologiska underlaget till att livshotande arrytmier kan uppstå p.g.a. (i) som följd av varierande retbarhet (ii) re-entry, och (ii) hypoxiinducerad automaticitet Hur EKG signalen uppkommer (dipolteorin, two-cell model ) Perifer cirkulation I avsnittet ingår den histologiska uppbyggnaden av kärlväggen i artärer, kapillärer, vener och lymfkärl samt hur blodflödet i olika vävnader regleras av centralnervösa, humorala och lokala faktorer. Vidare ingår de faktorer som avgör storleken på det transkapillära utbytet av molekyler (Ficks lag) och vätska (Starling-jämvikt). Vidare ingår hur storleken på det venösa återflödet regleras och är relaterat till hjärtats pumpfunktion. Slutligen ingår blodtrycksreglerande mekanismer inklusive den funktionella organisationen av kardiovaskulärt centrum, baroreceptorreflexen och njurens betydelse för långsiktig blodtrycksreglering. Cirkulationssystemets struktur Stora och lilla kretsloppens uppbyggnad och centrala kärlgrenar Principerna för förloppen av de större kärlen avseende v. cavae-systemen Principerna för förloppen för lymfkärl/lymfstammar Kärlväggens uppbyggnad och funktionella variationer i artärer, vener, lymfkärl, kapillärer och sinusoider Översiktligt om kärlnybildning och pericyter Hemodynamik Relatera tryckgradient (ΔP), blodflöde (Q) och flödesresistens (R) (ΔP = Q x R; Ohms lag ) Flödesresistens: faktorer som avgör storleken och fördelningen i cirkulationsträdet Reglering av venöst återflöde och hjärtminutvolym: Relationen mellan tryck och volym i vener och artärer; det venösa återflödet som en funktion av höger förmakstryck Faktorer som påverkar medelsystemfyllnadstrycket (MSFP) och venös återflödesresistens (R VR)

20 Organsystemens struktur och function, 45hp (T2-T3) 20(24) Hur lägesförändringar påverkar det venösa återflödet samt sambandet mellan det venösa återfödet och hjärtats produktion av hjärtminutvolym Reglering av blodtryck Funktionella organisationen i kardiovaskulärt centrum; baroreceptorreflexen; Hur feedback gain ändras med tiden för olika blodtrycksreglerande mekanismer Exempel på hur venöst återflöde, hjärtverksamhet och blodtryck påverkas vid ändringar i intrathorakalt tryck Optimala blodtrycksområden för olika blodtrycksreglerande mekanismer Fysiologiska mekanismer bakom kardiovaskulär och hypovolemisk shock Lokal och central blodflödeskontroll Egenskaperna hos kärlens glattmuskelceller samt hur dessa egenskaper bidrar till kontrollen vävnadsgenomblödningen Endotelets roll för kontrollen av kärltonus Centralnervös, humoral och lokal regleringen av kärltonus och skillnader mellan olika vävnader; lokal kemisk kontroll; lokalt producerade vasoaktiva substanser Huvudteorierna för lokal kemisk kontroll: vasodilatorteorin och nutrient demand-teorin Blodflödesreglering i hjärna, hud, coronarkärl, och lungcirkulation (betydelse av lokal respektive central reglering) Kapillära utbytesprocesser: Mekanismer som är ansvariga för transkapillärt utbyte av molekyler respektive vätska; Starling-jämvikt; mekanismer bakom ödem; faktorer som bestämmer hydrostatiska trycket i kapillärer; faktorer som avgör ventryckets storlek och hur ventrycket vid ankeln normalt kan hållas lågt även i stående; filtrations-absorptions-processens betydelse för regleringen av blodvolym; diffusionsekvationen (Ficks lag) Kärlnybildning (mekanismer för och reglering av angiogenes) Hur kemoreceptorer deltar i blodtrycksregleringen CNS ischemiska svar Möjliga fysiologiska mekanismer bakom hypertoni (förhöjt blodtryck) Hur reflexer utlösta från hjärtats förmak är involverade i blodtrycksregleringen Arbetsfysiologi: hur hjärtminutvolymen redistribueras vid fysiskt arbete; sambanden mellan O 2- upptag, hjärtfrekvens, hjärtminutvolym, ventilationsvolym och arbetsbelastning; energisubstrat vid olika arbetetsintensitet och varaktighet; fysiologiska effekter av tömda glykogenförråd; effekter av olika typer av fysisk träning på O 2-upptagande förmåga, muskelstyrka och muskelkoordination URINORGAN - VÄTSKA/ELEKTROLYTER SYRABAS (T3) Under avsnittet behandlas njurens, uretärerenas och blåsans och prostatas anatomi, topografi samt dessa organs blodförsörjning och innervation. Här ingår även nefronets mikroskopiska struktur och glomerulusmembranets permeabilitetsegenskaper samt de faktorer som påverkar den glomerulära filtrationen (GFR). Vad gäller tubulusfunktionen ingår aktiva och passiva transportmekanismer, som verkar över tubulusmembranet. Avsnittet berör även storleken, omsättningen och elektrolyinnehållet för kroppens virtuella vätskerum (ECV, ICV) samt de buffertsystem som är kvantitativt och funktionellt viktiga för syrabas-balansen. Slutligen ingår de spinala mekanismer, som engageras för reglering av tonus i detrusorn och sfinktrar under urinlagringsfasen samt mekanismerna bakom blåstömning. Urinorganens struktur Mikro- och makroskopisk uppbyggnad och topografi för njurarna, uretärerna, urinblåsan och kvinnliga och manliga urethra (inklusive manliga urethra s trånga ställen) och prostata Njurarnas olika kapslar och peritonealförhållanden Blodförsörjning, lymfdränage och innervation för urogenitalorganen Nefronets histologi och bildning av primärurin; glomeruli, proximala och distala tubuli, macula densa, juxtaglomerulära apparaten, Henles slynga, samlingsrör, vasa recta Njurarnas reglering av vätska & elektrolyter Kroppens vätskerum Storleken på kroppens virtuella vätskerum (ICV= intracellulärvätskan, ECV= extracellulärvätskan); de viktigaste kat- och anjonerna i ECV och ICV Fördelningen av joner ( Na +, K +, Ca ++, Cl - ) mellan intra- och extracellulära vätskerummen

Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration

Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration HT16 Svaren hittar ni i läroboken: Fysiologi (5:e upplagan), Lännergren m.fl. Nervcellen 1. Vad är en jonkanal? Svar: sid 53-54 2. Beskriv jämviktspotentialen

Läs mer

ORGANOGENES. De första veckorna

ORGANOGENES. De första veckorna ORGANOGENES Organogensen är undervisningsmässigt indelad i två avsnitt. Under T2 behandlas utvecklingen under "de första veckorna" medan de specifika organens utveckling ligger under T3. Observera även

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011 OBS!!! Besvara varje fråga på separat papper!!!! Tentamensfrågor Under sin kvällspromenad

Läs mer

Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi

Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi 2016-09-16 + 2016-09-19 Magnus Johnsson ST-läkare neurologi Mål: Skapa intresse och nyfikenhet! Få ett hum om hur nervsystemet funkar (mer eller mindre hum..)

Läs mer

Cerebellum. Mediala (vermis) Intermediära delar. Laterala delar. Balans, postural kontroll, ögonrörelser

Cerebellum. Mediala (vermis) Intermediära delar. Laterala delar. Balans, postural kontroll, ögonrörelser Cerebellum Mediala (vermis) Balans, postural kontroll, ögonrörelser Intermediära delar Finjustering av reflexer och rörelser, motorisk inlärning Laterala delar Planering, kognitiva funktioner 1 Hjärnstammen

Läs mer

Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p)

Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p) Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p) --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Rörelse 1. Ryggraden är sammansatt av

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2130, Kursnamn: Neurovetenskap-Neuropsykologi, 15hp Provmoment: Tentamen del 1, Omtentamen Ansvarig lärare: Hans Samuelsson (0704216266) Tentamensdatum: 2010-11-24 Tillåtna hjälpmedel: Inga

Läs mer

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Neuro/Rörelse

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Neuro/Rörelse --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Neuro/Rörelse 1. Under embryonalutvecklingen differentierar ryggmärgen

Läs mer

Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar)

Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar) Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar) Svante Winberg Somatiska och viscerala motor system Autonoma nervsystemet Autonom

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2139 Kursnamn: Neuropsykologi med inriktning mot utvecklingsrelaterade funktionsbegränsningar hos barn: teoretisk del, 15 hp Provmoment: Omtentamen av Skriftlig tentamen del I (4hp) Ansvarig

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2130 Kursnamn: Neurovetenskap neuropsykologi, 15 hp Provmoment: Omtentamen: tentamen del I Ansvarig lärare: Hans Samuelsson (0704216266) Tentamensdatum: 2008-12-03, 9.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel:

Läs mer

Klinisk smärtfysiologi

Klinisk smärtfysiologi Klinisk smärtfysiologi neurobiologi neurofarmakologi 5:1A Smärta är en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse vilken kan korreleras till verklig eller potentiell vävnadsskada, eller uttryckas i

Läs mer

Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p)

Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p) Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p) 1. Du träffar Knut 52 som söker för ischias, dvs värk ner i höger ben. Vid undersökning av patienten slår läkaren muskelsträckarreflexerna och finner att patellarreflexen

Läs mer

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Polacksbacken

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Polacksbacken Namn:... Personnummer: Kod:... TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära 2011-10-07 kl. 08.00-13.00. Skrivsalen Polacksbacken Skrivningen omfattar 35 frågor. Totalt ger skrivningen 80 poäng. Godkändgränsen

Läs mer

MÄNNISKANS FYSIOLOGI ht 2015 REST SLUTTENTAMEN del 2, 14 januari 2016

MÄNNISKANS FYSIOLOGI ht 2015 REST SLUTTENTAMEN del 2, 14 januari 2016 REST SLUTTENTAMEN del 2, Namn: Skriv redan vid tentamens början Ditt NAMN & MAPPNUMMERi rutorna ovan. Skriv sedan mappnumret på VARJE sida i tentan (sidorna kommer att separeras före rättning!) AVSNITT:

Läs mer

Endokrina systemet. Innehåll. Endokrina systemet 2013-10-29. Anatomi och fysiologi. SJSE11 Människan: biologi och hälsa

Endokrina systemet. Innehåll. Endokrina systemet 2013-10-29. Anatomi och fysiologi. SJSE11 Människan: biologi och hälsa Endokrina systemet Anatomi och fysiologi SJSE11 Människan: biologi och hälsa Annelie Augustinsson Innehåll Vad är det endokrina systemet? Uppdelning och reglering Hypothalamus Hypofysen GH, prolaktin (LTH),

Läs mer

bild sidan 454 purves.

bild sidan 454 purves. Vecka 9 Basala ganglier och lillhjärnan Beskriva lillhjärnans viktigaste förbindelser och synaptiska organisation samt förklara lillhjärnans roll i motorik och inlärning Beskriva de basala gangliernas

Läs mer

2013-03-20. Nervsystemet 2. Innehåll. Det centrala nervsystemet (CNS) Hjärnan encephalon Ryggmärgen medulla spinalis

2013-03-20. Nervsystemet 2. Innehåll. Det centrala nervsystemet (CNS) Hjärnan encephalon Ryggmärgen medulla spinalis Nervsystemet 2 SJSD11 MÄNNISKAN: BIOLOGI OCH HÄLSA 19 HP ANNELIE AUGUSTINSSON Innehåll Det centrala nervsystemet (hjärna och ryggmärg) Skallbenet och ryggkotorna Hjärnans och ryggmärgens hinnor (meninger)

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-01-18 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 101,5p Cellen, Metabolismen, Histologi och

Läs mer

3/ Vad är sinus sagittalis superior för något, var påträffas den och vilken är dess funktionella betydelse? (2 p)

3/ Vad är sinus sagittalis superior för något, var påträffas den och vilken är dess funktionella betydelse? (2 p) NEUROMORFOLOGI 1 1/ Under den tidiga fosterutvecklingen delas neuralröret, på vardera sidan om medellinjen, upp i ett dorsalt och ett ventralt område åtskilda av en längsgående fåra! Vad heter det dorsala

Läs mer

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 24 (s ): Dick Delbro. Vt-11

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 24 (s ): Dick Delbro. Vt-11 Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 24 (s. 874-928): The Digestive System Dick Delbro Vt-11 Läs själva om mag-tarmkanalens (GI-kanalens) funktioner (s. 875-876) Sammanfattning

Läs mer

Skrivtid: 4 tim. Eva Oskarsson fråga Gabriella Eliason fråga Rolf Pettersson fråga % av totala poängen

Skrivtid: 4 tim. Eva Oskarsson fråga Gabriella Eliason fråga Rolf Pettersson fråga % av totala poängen INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER Tentamen Anatomi och fysiologi (del l) Provkod:OlOO Kurskod: MC022G Kursansvarig: Nina Buer Datum: 2016-04-27 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 54 Poängfördelning: Nervsystemet

Läs mer

UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för medicinsk cellbiologi Enheten för anatomi OMTENTAMEN ANATOMI II (KLINISK ANATOMI)

UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för medicinsk cellbiologi Enheten för anatomi OMTENTAMEN ANATOMI II (KLINISK ANATOMI) UPPSALA UNIVERSITET VT2006 Institutionen för medicinsk cellbiologi 2006-08-22 Enheten för anatomi OMTENTAMEN ANATOMI II (KLINISK ANATOMI) Kod.. Poäng... Skrivningen har 9 blad med 46 frågor. Max. 70 poäng,

Läs mer

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: Dick Delbro. Vt-11

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: Dick Delbro. Vt-11 Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: The Tissue Level of Organization Dick Delbro Vt-11 4-1 Histologi är vävnadslära Kroppen består av ca. 200 olika celltyper. Olika

Läs mer

ENDOKRINOLOGI. Endokrinologi. Endokrinologi. Människokroppen Kap 6 sid182-213

ENDOKRINOLOGI. Endokrinologi. Endokrinologi. Människokroppen Kap 6 sid182-213 ENDOKRINOLOGI Människokroppen Kap 6 sid182-213 2014 Uppbyggnad funktion Hormoner Kroppens endokrina körtlar Hormonell reglering Endokrinologi Överordnad styrning/ reglering Genom. Med hjälp av Endokrinologi

Läs mer

Allmän anatomi Cellbiologi Vävnadsbiologi Nervsystemets mikroskopiska anatomi Nervsystemets makroskopiska anatomi Allmänt

Allmän anatomi Cellbiologi Vävnadsbiologi Nervsystemets mikroskopiska anatomi Nervsystemets makroskopiska anatomi Allmänt Allmän anatomi Cellbiologi Cellmembranets uppbyggnad och funktion Cellorganellerna och deras funktioner Cellkärnan DNA, RNA och proteinsyntes Allmänt om mitos och meios Vävnadsbiologi De olika vävnadstypernas

Läs mer

Tentamen Neural reglering och rörelse 23 augusti

Tentamen Neural reglering och rörelse 23 augusti Omtentamen NURR 23/8-07 sid 1(17) Namn:... Födelsenummer:... Bordsnummer:... Tentamen Neural reglering och rörelse 23 augusti 2007 9.00-15.00. Se till att ange identifieringskod på alla blad! Frågorna

Läs mer

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15 Sal 2

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15 Sal 2 Namn:... Personnummer: Kod:... TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära 2012-01-12 kl. 08.00-13.00. Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15 Sal 2 Skrivningen omfattar 30 frågor. Totalt ger skrivningen 80 poäng.

Läs mer

Neuroanatomi. Tobias Karlsson

Neuroanatomi. Tobias Karlsson Neuroanatomi Tobias Karlsson Tobias.karlsson@ki.se Hjärnans kapacitet är fantastisk, men outforskad... Förmågor: - läst och memorerat ca 12000 böcker - läser en sida på ca 8 s, kunde läsa två sidor samtidigt

Läs mer

1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider.

1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider. CELLEN OCH VÄVNADER 1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider. (2 p) 2. Uppbyggnaden av ATP från ADP startar

Läs mer

Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002

Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-08-12 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 56p Mikrobiologi, Birgitta Olsen 9p Cellen, Metabolismen

Läs mer

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS.

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS. Nervsystemet Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en helhet. Kommunikation kan även ske med hjälp av hormonsystemet, men det

Läs mer

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11 Anatomi -fysiologi Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s. 603-649) Dick Delbro Vt-11 Homeostasbegreppet Homeostas (= lika tillstånd ) cellerna (och därmed vävnaderna och därmed organen)

Läs mer

svar: dorsalt (alarplatta) ventral (basalplatta)

svar: dorsalt (alarplatta) ventral (basalplatta) 1. a. Under embryonalutvecklingen differentierar ryggmärgen i två delar, en dorsal och en ventral del. Från vilken del av neuralröret härrör den dorsala delen och från vilken del härrör den ventrala delen

Läs mer

Nervsystemet. Mikro och makrostruktur, begrepp att bygga på. Mikrostrukturen. Dendriter Mottagande delen. Soma. Axon hilloc Trigger Komponent

Nervsystemet. Mikro och makrostruktur, begrepp att bygga på. Mikrostrukturen. Dendriter Mottagande delen. Soma. Axon hilloc Trigger Komponent Nervsystemet Mikro och makrostruktur, begrepp att bygga på Mikrostrukturen Dendriter Mottagande delen Rekurrent kollateral Soma Axon kollateral Schwann celler Presynaptisk terminal Axon hilloc Trigger

Läs mer

Namn:... Använd baksidan av respektive papper om skrivutrymmet inte räcker till. 1. Ange fyra (inte fler) funktioner för nervsystemet.

Namn:... Använd baksidan av respektive papper om skrivutrymmet inte räcker till. 1. Ange fyra (inte fler) funktioner för nervsystemet. Namn:... KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för biovetenskaper och näringslära Nutritionslinjen och fristående kurs Kurs: Humanfysiologi 10 p / Delkurs: Fysiologi 7 p ÖVNINGSTENTAMEN I FYSIOLOGI Skrivtid:

Läs mer

Matspjälkningskanalen

Matspjälkningskanalen Matspjälkningskanalen Matsmältningskanalen Digestionskanalen Mag-tarm-kanalen 2014 Människokroppen Kap 13 sid 380-420 Mag-tarmkanalens anatomi Uppgift Mag-tarmkanalens vägg uppbyggnad och dess funktion

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2 Kognitiv psykologi Neurokognition Kap 2 Tobias Johansson Tobias.Johansson@hkr.se www.distans.hkr.se/joto/index.html Kognition och hjärnan Hur är kognition relaterat till hjärnans struktur och funktion?

Läs mer

Hjärnan. Den vänstra kroppshalvan är representerad i höger hjärnhalva och vice versa.

Hjärnan. Den vänstra kroppshalvan är representerad i höger hjärnhalva och vice versa. Hjärnan Hjärnan, encephalon, väger hos en vuxen individ omkring 1200-1400 gram och den utgör c:a 2 % av kroppens vikt. Storleken varierar mellan kön och person men detta har inget med intelligensen att

Läs mer

KURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN

KURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN KURSVECKA 7. EN KNIV I RYGGEN SOMATOTOPOGRAFI RECEPTORER I NERVSYSTEMET RECEPTOR ADAPTION FIBER ANATOMISK KARAKTÄR FUNKTION TRÖSKELVÄRDE LOKALISATION Meissners Snabb Ab Kapslad; mellan dermis och epidermis

Läs mer

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsal BMC B:10

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsal BMC B:10 Kod:... TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära 2012-08-22 kl. 09.00-14.00. Skrivsal BMC B:10 Skrivningen omfattar 36 frågor. Totalt ger skrivningen 80 poäng. Godkändgränsen är 60% (48 poäng). Eftersom

Läs mer

Studenter som ska skriva denna tentamen som en omtentamen, dvs studenter registrerade före HT 2010 skall ej besvara frågorna 1-5. Totalpoäng:98,5.

Studenter som ska skriva denna tentamen som en omtentamen, dvs studenter registrerade före HT 2010 skall ej besvara frågorna 1-5. Totalpoäng:98,5. Tentamen i Fysiologi 15 poäng, 5/3 2011. Lärare: Eva Oskarsson, fråga 1-12, 17,5p. Kristina Karlsson, fråga 13-14, 5p. Rolf Pettersson, fråga 15-19, 6p. Birgitta Olsen, fråga 20-23, 1. Eva Funk, fråga

Läs mer

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 1) Provkod: Kurskod: MC1001. Kursansvarig: Olle Henriksson. Totalpoäng: % av totala poängen

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 1) Provkod: Kurskod: MC1001. Kursansvarig: Olle Henriksson. Totalpoäng: % av totala poängen ENHETEN FÖR KLINISK MEDICIN Tentamen Anatomi och fysiologi (del 1) Provkod: 0102 Kurskod: MC1001 Kursansvarig: Olle Henriksson Datum: 131206 Totalpoäng: 50 Poängfördelning: Skrivtid: 4 tim Olle Henriksson

Läs mer

Prov i BASVETENSKAP (exempel)

Prov i BASVETENSKAP (exempel) Prov i BASVETENSKAP (exempel) ANATOMI (20p) 1. Ange m. temporalis ursprung och fäst samt C) funktion. D) Vilken nerv innerverar muskeln? (2p) C) D) 2. Vilka ben ingår i visceralkraniet. Ange vilka av dessa

Läs mer

3.1. Figur 3.1. Svanskärna (nucleus caudatus) Hjärnbalken (corpus callosum) Hjärna (encephalon) Talamus. 12 par kranialnerver. 8 par cervikalnerver

3.1. Figur 3.1. Svanskärna (nucleus caudatus) Hjärnbalken (corpus callosum) Hjärna (encephalon) Talamus. 12 par kranialnerver. 8 par cervikalnerver Hjärna (encephalon) 12 par kranial Svanskärna (nucleus caudatus) Hjärnbalken (corpus callosum) Talamus 8 par cervikal Linskärna (nucleus lentiformis) 12 par thorakal 5 par lumbal 5 par sakral 1par koccygeal

Läs mer

Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp (prov 0101) Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason. Totalpoäng: 83p

Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp (prov 0101) Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason. Totalpoäng: 83p Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp (prov 0101) Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 83p Cellen, Metabolismen, Muskelfysiologi,

Läs mer

Tentamen i neuroanatomi R1 Vt_2004 Om utrymmet inte räcker till, var snäll o använd baksidorna. INGA LÖSA LAPPAR. Lycka till nu! Max=26p /C-H.B.

Tentamen i neuroanatomi R1 Vt_2004 Om utrymmet inte räcker till, var snäll o använd baksidorna. INGA LÖSA LAPPAR. Lycka till nu! Max=26p /C-H.B. Tentamen i neuroanatomi R1 Vt_2004 Om utrymmet inte räcker till, var snäll o använd baksidorna. INGA LÖSA LAPPAR. Lycka till nu! Max=26p /C-H.B. 1/ Vad kallas de neuron/nervtrådar som svarar för: (2p)

Läs mer

1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Påståenden

1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Påståenden 1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Siffra 1 6 Påståenden Innebär förflyttning av vattenmolekyler. 1. Diffusion 2. Osmos 3. Filtration

Läs mer

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 1) Kurskod: MC1001. Kursansvarig: Olle Henriksson. Totalpoäng: 50. 85 % av totala poängen

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 1) Kurskod: MC1001. Kursansvarig: Olle Henriksson. Totalpoäng: 50. 85 % av totala poängen Tentamen Anatomi och fysiologi (del 1) Kurskod: MC1001 Kursansvarig: Olle Henriksson Datum: 101001 Totalpoäng: 50 Poängfördelning: Skrivtid: 4 tim Olle Henriksson 50p Godkänd Väl godkänd 60 % av totala

Läs mer

Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI

Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI UPPSALA UNIVERSITET Kandidatprogrammet Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI 2008-06-13 Namn. Skrivningstid: 09.00-13.00 Totalpoäng: 99 Gk-gräns:

Läs mer

INTRODUKTION NEUROANATOMI

INTRODUKTION NEUROANATOMI INTRODUKTION NEUROANATOMI Kranialnerver (KN) I-XII De tolv par kranialnerverna tillhör det perifera nervsystemet. Kranialnerverna benämns med en romersk siffra utifrån den ordning deras kärnor är belägna

Läs mer

Beteendegenetik. Vårt genetiska kod. Koden överförs vid celldelning. Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA

Beteendegenetik. Vårt genetiska kod. Koden överförs vid celldelning. Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA Beteendegenetik Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA Handlar också om samspelet mellan arv och miljö Viktigt att skilja på Genotyp den specifika genetiska koden vi har

Läs mer

Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason.

Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason. Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2015 03 07 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 84p Cellen, Metabolismen, Muskelfysiologi,

Läs mer

Detta försättsblad läggs i särskilt kuvert av skrivvakten vid skrivningsinlämningen.

Detta försättsblad läggs i särskilt kuvert av skrivvakten vid skrivningsinlämningen. Uppsala Universitet Inst. f Medicinsk Cellbiologi Biomedicinarprogrammet FÖRSÄTTSBLAD AVKODNING TENTOR Anatomi den 15 februari 2008 Skrivning nr: Namn: Personnummer: Detta försättsblad läggs i särskilt

Läs mer

Omtentamen. Medicin A, Medicinska grunder och normgivning, delkurs I. Kurskod: MC1029. Kursansvarig: Gabriella Eliason. 2012-08-20 Skrivtid.

Omtentamen. Medicin A, Medicinska grunder och normgivning, delkurs I. Kurskod: MC1029. Kursansvarig: Gabriella Eliason. 2012-08-20 Skrivtid. Omtentamen Medicin A, Medicinska grunder och normgivning, delkurs I Kurskod: MC1029 Kursansvarig: Gabriella Eliason 2012-08-20 Skrivtid. 240 min Totalpoäng: 54 poäng Gabriella Eliason 18 poäng Ulrika Fernberg

Läs mer

Ciliarkroppen. Vad heter de artärer som försörjer ciliarkroppen med syrerikt blod?

Ciliarkroppen. Vad heter de artärer som försörjer ciliarkroppen med syrerikt blod? Ciliarkroppen Vad heter de artärer som försörjer ciliarkroppen med syrerikt blod? Vad bildar dessa artärer när de möts och vilka strukturer går artärerna genom eller mellan innan de möts? Om en skada på

Läs mer

Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier.

Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Hos insekter består nervsystemet huvudsakligen av två nervsträngar med knutpunkter, ganglier. De har avancerade

Läs mer

OBS!!Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret, svar på lösblad rättas ej!!

OBS!!Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret, svar på lösblad rättas ej!! Tentamen Fysiologi med anatomi och immunologi. Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Per Odencrants Datum 25/2 2012 Totalpoäng: 93,5. Skrivtid: 5 timmar Poängfördelning: Christina Karlsson, fråga 1-6, 17p. Sara,

Läs mer

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.

Läs mer

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Polacksbacken

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Polacksbacken Namn:... Personnummer: Kod:... TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära 2011-11-12 kl. 09.00-14.00. Skrivsalen Polacksbacken Skrivningen omfattar 30 frågor. Totalt ger skrivningen 80 poäng. Godkändgränsen

Läs mer

Styrning och samordning (kontroll och koordination) Nervsystemet vs hormonsystemet

Styrning och samordning (kontroll och koordination) Nervsystemet vs hormonsystemet Styrning och samordning (kontroll och koordination) Nervsystemet vs hormonsystemet Nervsystemet : en snabb, kortverkande och noggrann effekt överordnad funktion (styr hormonsystemet) elektrokemiska signaler

Läs mer

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I Institutionen för hälsovetenskaper Sjuksköterskeprogramm et 180 hp Kodnummer:... SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I Datum: 2014-05-10 Tid: 09:00 13:00 Anvisning: Skriv svaren direkt under

Läs mer

NORMAL neuroanatomi

NORMAL neuroanatomi Daniel A. Martin Neuroradiolog, Barnneuroradiolog Neuroradiologiska kliniken Barnröntgen Inst. för Klinisk Neurovetenskap Karolinska Universitetssjukhuset Astrid Lindgren Barnsjukhus Karolinska Institutet

Läs mer

Cell och vävnad. Grundämnena består av atomer Antalet protoner i kärnan avgör vilket ämne. En molekyl skapas av ett antal sammanbundna atomer

Cell och vävnad. Grundämnena består av atomer Antalet protoner i kärnan avgör vilket ämne. En molekyl skapas av ett antal sammanbundna atomer IF1 Anatomidelen Karl Daggfeldt SYFTE Efter avslutad kurs skall studenten ha grundläggande kunskaper om människans byggnad (och funktion). 1. Cell o vävnad 2. Skelett 3. Ledband, leder 4. Muskler 5. Nervsystemet

Läs mer

Nervsystemets utveckling. Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier.

Nervsystemets utveckling. Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Nervsystemet Nervsystemets utveckling Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Nervsystemets utveckling Hos insekter består nervsystemet huvudsakligen

Läs mer

TENTAMEN. Tisdagen den 7 Oktober 2008, Kl Östra paviljongen, Sal 7. Markera alla sidor med samma kod som finns på framsidan

TENTAMEN. Tisdagen den 7 Oktober 2008, Kl Östra paviljongen, Sal 7. Markera alla sidor med samma kod som finns på framsidan Grundläggande anatomi med biomedicinsk introduktion, HT 2008 TENTAMEN Tisdagen den 7 Oktober 2008, Kl. 09.00-13.00 Östra paviljongen, Sal 7 Namn: Person nr: Markera alla sidor med samma kod som finns på

Läs mer

Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI

Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI UPPSALA UNIVERSITET Kandidatprogrammet Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI 2008-08-28 Kod. Skrivningstid: 09.00-13.00 Totalpoäng: 105 Gk-gräns:

Läs mer

Nervsystemet. Perifera nervsystemet består av nervtrådar ute i kroppen som förmedlar signaler till och från det centrala nervsystemet.

Nervsystemet. Perifera nervsystemet består av nervtrådar ute i kroppen som förmedlar signaler till och från det centrala nervsystemet. Nervsystemet Nervsystemet Nervsystemet består av hjärnan, ryggmärgen och nerverna. Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en enhet.

Läs mer

Områden om människokroppen. Celler

Områden om människokroppen. Celler Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,

Läs mer

OBS!!Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret, svar på lösblad rättas ej!!

OBS!!Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret, svar på lösblad rättas ej!! Tentamen Fysiologi med anatomi och immunologi. Kurskod: mc1032 Kursansvarig: Per Odencrants Datum 13/1 2012 Totalpoäng: 95,5. Skrivtid Poängfördelning: Kristina Karlsson, fråga 1-5, 16p. Sara, fråga 6-10,

Läs mer

Omtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p)

Omtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p) Omtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p) Svar på fråga 1-4 läggs i separat mapp (20 p) 1. Gunnar åt julbord med god aptit men fick lite problem med halsbränna. Halsbränna orsakas av

Läs mer

Punktioner Colonröntgen Mammografi CT / MR Frakturer Trauma / Multitrauma Hårda bord Obekväma läge Rädsla oro. Akut smärta

Punktioner Colonröntgen Mammografi CT / MR Frakturer Trauma / Multitrauma Hårda bord Obekväma läge Rädsla oro. Akut smärta Smärta och obehag i samband med röntgenundersökning RSJE16, oktober 2014 Punktioner Colonröntgen Mammografi CT / MR Frakturer Trauma / Multitrauma Hårda bord Obekväma läge Rädsla oro Smärta En obehaglig

Läs mer

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Humanbiologi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tenta B Gsjuk15v 15 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Tentamen Neural reglering och rörelse 8 december

Tentamen Neural reglering och rörelse 8 december Omtentamen NURR 8/12-07 sid 1(16) Namn:... Födelsenummer:... Bordsnummer:... Tentamen Neural reglering och rörelse 8 december 2007 9.00-15.00. Se till att ange identifieringskod på alla blad! Frågorna

Läs mer

Detta försättsblad läggs i särskilt kuvert av skrivvakten vid skrivningsinlämningen.

Detta försättsblad läggs i särskilt kuvert av skrivvakten vid skrivningsinlämningen. Uppsala Universitet Inst. f Medicinsk Cellbiologi Biomedicinarprogrammet FÖRSÄTTSBLAD AVKODNING TENTOR Anatomi den 20 februari 2009 Skrivning nr: Namn: Personnummer: Detta försättsblad läggs i särskilt

Läs mer

Hur förklarar man störd central

Hur förklarar man störd central Hur förklarar man störd central smärtmodulering för patienten? division primärvård 2006 Grafisk formgivning: Cay Hedberg, informationsenheten Förklaringsmodell till centrala smärtmekanismer Det förekommer

Läs mer

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; 2009-03-30 1 STUDENTNUMMER POÄNG.

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; 2009-03-30 1 STUDENTNUMMER POÄNG. TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; 2009-03-30 1 Hals/Huvud (20p) 1. För att lättare kunna orientera sig på halsen brukar man dela in den i mer välavgränsade områden. Vilka anatomiska strukturer

Läs mer

NERVSYSTEMET2 RSJD11. Berit Kärfve HT 2013 (EWA GRÖNLUND HT-12)

NERVSYSTEMET2 RSJD11. Berit Kärfve HT 2013 (EWA GRÖNLUND HT-12) NERVSYSTEMET2 RSJD11 Berit Kärfve HT 2013 (EWA GRÖNLUND HT-12) Hjärnans och ryggmärgens hinnor Dura mater, hårda hjärnhinnan Stabiliserar, stöder hjärnan och ryggmärgen Falx cerebri Löper mellan storhjärnans

Läs mer

Emotioner: aversion, belöning

Emotioner: aversion, belöning Emotioner: aversion, belöning Emotion, känsloupplevelse, men mer än den medvetna känslan Innehåller ett element av värdering av företeelser Styr våra beslut och våra handlingar Viktigt för individens och

Läs mer

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15, sal 2

TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära kl Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15, sal 2 Kod:... TENTAMEN Klinisk anatomi och rörelselära 2014-11-08 kl. 09.00-14.00. Skrivsalen Bergsbrunnagatan 15, sal 2 Skrivningen omfattar 33 frågor. Totalt ger skrivningen 91 poäng. Godkändgränsen är 60%

Läs mer

Anatomibildkompendium VT 2012 Amanuens; Christian Boye

Anatomibildkompendium VT 2012 Amanuens; Christian Boye Anatomibildkompendium VT 2012 Amanuens; Christian Boye c.e.boye@gmail.com Tel; 0706862993 ~ 1 ~ Några ord på vägen; Detta kompendium är inte kvalitetsgranskat av universitetet och fakulteten kan inte ta

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING HT 2014

STUDIEHANDLEDNING HT 2014 STUDIEHANDLEDNING HT 2014 Anatomi och Fysiologi Grundnivå 15 högskolepoäng BMA011 Kursbeteckning: Kurskod: Poängtal: Nivå: Kursens webbplats: Anatomi och Fysiologi BMA011 15 högskolepoäng/ects Grundnivå

Läs mer

Tentamen i Fysiologi och anatomi, avancerad nivå, mc2016, 7,5p. 2014-03-01

Tentamen i Fysiologi och anatomi, avancerad nivå, mc2016, 7,5p. 2014-03-01 Tentamen i Fysiologi och anatomi, avancerad nivå, mc2016, 7,5p. 2014-03-01 Lärare; Eva Oskarsson, fråga:1-6, 15p. Olle Henriksson, fråga:7-10, 12p. Birgitta Olsen, fråga 11-13, 5p Per Odencrants, fråga:

Läs mer

Fråga 8 18 besvaras och läggs i ett grönt omslag. Istället för lärarens namn på

Fråga 8 18 besvaras och läggs i ett grönt omslag. Istället för lärarens namn på Tentamen MC1411, Medicin B, Fysiologi, 7,5hp Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2014 12 06 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 69,5 p Nervsystemet, fråga 1 7, 17p. Endokrina, Kardiovaskulära och Respirationssystemet.

Läs mer

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog KOGNITION Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog DISPOSITION Kognition Kognitiva funktioner Kognitiv svikt KOGNITION Kognition = Informationsbearbetning Kognitiva förmågor behövs för informationsbearbetning

Läs mer

Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin. Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 1) Provkod: 0101.

Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin. Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 1) Provkod: 0101. Örebro universitet Institutionen för hälsovetenskap och medicin Tentamen Anatomi och fysiologi (del 1) Provkod: 0101 Kurskod: MC1001 Kursansvarig: Olle Henriksson Datum: 120427 Totalpoäng: 50 Poängfördelning:

Läs mer

Klassifikation och Analys av Smärta. Strandbaden 070419

Klassifikation och Analys av Smärta. Strandbaden 070419 Klassifikation och Analys av Smärta Grundades 1973. Forskare, kliniskt verksamma läkare och annan sjukvårds/hälsovårdpersonal Stimulerar och stödjer studier inom smärta och förmedlar denna kunskap över

Läs mer

1. Figuren nedan visar potentialförändringar (Y-axeln, angiven i mv) i ett neuron.

1. Figuren nedan visar potentialförändringar (Y-axeln, angiven i mv) i ett neuron. Tentamen NR/SP T1. 7/12/2012 (max 74,5 p) Vänligen skriv tydligt. 1. Figuren nedan visar potentialförändringar (Y-axeln, angiven i mv) i ett neuron. Är potentialförändringen (förändringen från -70 mv)

Läs mer

Tentamen Neural reglering och rörelse 20 mars

Tentamen Neural reglering och rörelse 20 mars Tentamen NURR 20/3-07 sid 1(16) Namn:... Födelsenummer:... Bordsnummer:... Tentamen Neural reglering och rörelse 20 mars 2007 9.00-15.00. Se till att ange identifieringskod på alla blad. Frågorna besvaras

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Eva Oskarsson (sjuksköterskeprogrammet) Olle Henriksson (akut- och ambulanssjukvårdsprogrammet) 2011-01-17 Skrivtid

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2130 Kursnamn: Neurovetenskap neuropsykologi, 15 hp Provmoment: Tentamen del I Ansvarig lärare: Hans Samuelsson Tentamensdatum: 2008-11-05, 9.00-13.00 Tillåtna hjälpmedel: Inga Maxpoäng: 34p

Läs mer

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng Tema Neuro och Rörelse Skriftlig tentamen 23 mars 2012 OBS!!! Frågorna skall läggs i separata lila omslag enligt nedan: Martin Gunnarsson: 1, 3, 4, 6,

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2012-12-12 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 56p Cellen, Johanna Sundin 6p Mikrobiologi, Birgitta

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-05-02 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 56p Mikrobiologi, Birgitta Olsen 8p Cellen, Metabolismen

Läs mer

Namn: Personnr: - texta

Namn: Personnr: - texta TENTAMEN T2 NERVSYSTEMET OCH RÖRELSEAPPARATEN, LÄKA22 2 0 1 0 0 8 1 6 Namn: Personnr: - texta Max: 100 poäng KOD: Gk: poäng Skrivtid: 8-13 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor

Läs mer

Tentamen Medicin, avancerad nivå, Fysiologi och anatomi 7,5hp. Kurskod: MC2016. Kursansvarig: Per Odencrants

Tentamen Medicin, avancerad nivå, Fysiologi och anatomi 7,5hp. Kurskod: MC2016. Kursansvarig: Per Odencrants Tentamen Medicin, avancerad nivå, Fysiologi och anatomi 7,5hp Kurskod: MC2016 Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2014 11 06 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 80 p Fråga 1 5, Nervsystemet, 13p. Fråga 6 10,

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR ODONTOLOGI

INSTITUTIONEN FÖR ODONTOLOGI INSTITUTIONEN FÖR ODONTOLOGI THBON1 Biomedicin/Odontologi Block I, 11 högskolepoäng Biomedicine/Odontology Block I, 11 higher Fastställande Kursplanen är fastställd av Programkommittén för odontologi 2007-03-01

Läs mer

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2 Manus Neuropatisk smärta Bild 2 Denna föreläsning handlar om neuropatisk smärta. Även om du inte just nu har någon smärta från rörelseapparaten eller från de inre organen rekommenderar jag att du tar del

Läs mer

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; 2011-02-11; G = 30p 1 STUDENTNUMMER POÄNG.

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; 2011-02-11; G = 30p 1 STUDENTNUMMER POÄNG. TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; 2011-02-11; G = 30p 1 Hals/Huvud (20p) 1. Du undersöker munhålan på en patient och noterar att den högra tunghalvan är atrofisk, och när du ber patienten att

Läs mer

-----------------------------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------------------------- TENTAMEN DELKURS 2 VT 2004 (Således tre st delar!) ----------------------------------------------------------------------------------------------------- Farmakologi och sjukdomslära (totalt 42 poäng) 1.

Läs mer