Vatten och avlopp i omvandlingsområden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vatten och avlopp i omvandlingsområden"

Transkript

1 Nr 23 November 2003 Vatten och avlopp i omvandlingsområden rapport från en intervjuundersökning

2 Vatten och avlopp i omvandlingsområden - rapport från en intervjuundersökning 1

3 ISSN x RTN Tryck: CM Gruppen AB,

4 Förord En ny regionplan för Stockholms län har antagits (Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2001) och nu pågår arbetet att med genomföra planen. Ett av inriktningsmålen i planen anger behovet av att utarbeta en gemensam strategi för att hantera vatten och avlopp i omvandlingsområden och att tillgången till sötvatten måste beaktas vid permanentning och tillkomst av ny bebyggelse. För att kunna genomföra och följa upp inriktningsmålet har Regionplane- och trafikkontoret beslutat att uppdatera kunskapen kring omvandlingsområden och hur kommunerna arbetar idag. Syftet är att ge underlag till fortsatt arbete på både kommunal, regional och nationell nivå. Omvandlingsområdena har betydelse för vattenfrågor i regionen, genom det ökade uttag av och belastning på vatten som sker vid permanentning. De har också betydelse för bostadsförsörjningen genom att områdena innebär en bostadspotential för länet. Intervjuundersökningen faller väl in i det etablerade samarbetet med Länsstyrelsen och Kommunförbundet Stockholms Län, som sedan några år tillbaka fokuserat på VAproblemen i omvandlings-, skärgårds- och glesbygdsområden i Stockholms län. Ett parallellt projekt har drivits av KSL, där fokus legat på juridiska och organisatoriska hinder och möjligheter för kommunernas arbete med enskilda avlopp och omvandlingsområden. Under året har även Naturvårdsverket gjort en översiktlig enkätundersökning för att uppskatta antalet enskilda avlopp och deras status på nationell nivå. Intervjuundersökningen har genomförts av Mats Johansson och Tommy Lundberg på Verna Ekologi AB. Teresa Kalisky har varit projektledare på RTK. Stockholm i november 2003 Sven-Inge Nylund Regionplanedirektör 3

5 Innehåll FÖRORD... 3 INNEHÅLL... 4 SAMMANFATTNING... 5 BAKGRUND OCH METOD... 6 Inledning... 6 Bakgrund till RTKs enkät om omvandlingsområden... 6 Bostadsförsörjning... 7 Metodik... 7 RESULTAT... 9 Summering av svaren gällande omvandlingsområden, bilaga Resultat från komplettering av Mälardalsrådets enkät samt jämförelser mellan Stockholm, Mälardalen och riket DISKUSSION OCH SLUTSATSER REFERENSER BILAGA 1. FRÅGEFORMULÄR Bilaga 1A Bilaga 1B Bilaga 1C BILAGA 2. ENKÄTSVAR GÄLLANDE HUS OCH AVLOPP UPPDATERING AV MÄLARDALSRÅDETS ENKÄT BILAGA 3. ENKÄTSVAR GÄLLANDE OMVANDLINGSOMRÅDEN

6 Sammanfattning Regionplane- och trafikkontoret genomförde under 2003 en telefonenkät riktad till kommunernas planansvariga i syfte att få en bild av omfattningen på problemen kring VA i länets omvandlingsområden, hur kommunerna arbetar med frågan och vilket behov av stöd de har i detta arbete. 22 av de 23 tillfrågade kommunerna lämnade mer eller mindre omfattande svar på hela eller delar av enkäten. Enkätsvaren (bilaga 3) visar att definitionen av begreppet omvandlingsområde varierar bland kommunerna, liksom dokumentationen av områdena. En ökad permanentning av fritidshus har lett till att en del kommuner prioriterat planering och åtgärdande av enskilda fastigheters vatten och avlopp (VA). Kommunernas resurser är i allmänhet otillräckliga och arbetet går därför långsamt. Många av kommunerna har också bristande dokumentation av områden med VA-problem och behöver bättre underlag för sitt arbete. Anslutning till kommunalt VA ses som den huvudsakliga lösningen för att lösa VA-problemen i omvandlingsområden, vilket kan vara en av möjliga orsaker till att aktiviteten är låg när det gäller att införa lokala miljö- och kretsloppsanpassade lösningar. Det finns ett behov av stöd från de regionala aktörerna och kommunerna är allmänt positiva till en hemsida om VA-frågor. Enkäten omfattade även komplettering av uppgifter från en tidigare undersökning om kommunernas arbete med enskilda avlopp i Mälarregionen (Mälardalsrådet. 2002). Enkätsvaren i bilaga 2 visar att det finns enskilda avlopp hos de 26 kommunerna i Stockholms län. 35 procent av de enskilda avloppen uppskattas höra till permanentbebodda hus. Permanentningshastigheten uppskattas vara cirka 750 hus per år. 61 procent av fastigheterna uppskattas ha markbädd eller annan typ av godtagbar avloppsrening och 18 procent bedöms ha icke-godkänd rening. Antalet kvarvarande fastigheter där man inte vet något om avloppsreningen är cirka Åtta kommuner har planer på att inventera enskilda avlopp de närmaste 5-10 åren, medan övriga kommuner anger att de inte kommer inventera avlopp eller inte vet när avloppen kan inventeras. Med samma takt kommer det att ta över 50 år att inventera samtliga enskilda avlopp i länet. Cirka enskilda avlopp prövas genom tillståndsansökan varje år. Med samma takt kommer det ta åtta år innan alla kända bristfälliga avlopp kan tillståndsprövas och över 45 år innan alla avloppstillstånd prövas. Det har genomförts mätningar på 13 enskilda avloppsanläggningar i länet. Utöver hus med enskilda avlopp finns det i länet cirka 220 gemensamhetsanläggningar för vatten (för cirka hushåll) och cirka 400 gemensamhetsanläggningar för avlopp (för cirka hushåll). Driften kontrolleras hos en fjärdedel av avloppsanläggningarna, genom kontrollprogram och mätningar. Kommunförbundet Stockholms län har drivit ett VA-projekt inriktat på juridiska och organisatoriska frågor (Förutsättningar för kommunernas arbete med småskaliga VAlösningar. 2003), bl.a. med stöd av landstingets miljöanslag, som kan ge vägledning till hur kommunerna kan hantera problemen med enskilda avlopp och omvandlingsområden. Sedan år 2002 finns det lagkrav på att kommunerna ska anta riktlinjer för bostadsförsörjningen under varje mandatperiod. Dessa riktlinjer kan även omfatta omvandlingsområden, under förutsättning att vatten- och avloppsfrågorna kan lösas för de aktuella områdena. 5

7 Bakgrund och metod Inledning Föreliggande rapport utgör en sammanställning och analys av en intervjuenkät kring vatten och avlopp (VA) i omvandlingsområden som genomfördes under våren Omvandlingsområdena har under lång tid fungerat som en resurs och buffert mot bostadsbristen i regionen. Det blir allt vanligare med brist på vatten, kvalitetsproblem samt bristfälliga eller underdimensionerade avloppssystem. Effekten blir på sikt förorenade yt- och grundvattenrecipienter med hälso- och miljöproblem som konsekvens. Samtidigt är många av områdena besvärliga ur planeringssynpunkt, t.ex. beroende på de boendes inställning, höga anläggningskostnader och långa fysiska avstånd till anslutningspunkt. Regionplane- och trafikkontoret (RTK) har genom en intervjuundersökning tagit reda på hur dessa områden utvecklats och om situationen har förändrats sedan Länsstyrelsens inventering Syftet är också att ge underlag till en diskussion kring om och hur områdena kan hanteras utifrån gemensamma regionala perspektiv. Bakgrund till RTKs enkät om omvandlingsområden En inventering från 1995 över vatten- och avloppsproblem i fritidshusområden i Stockholms län visade att det fanns cirka fritidsfastigheter, fördelat på 200 omvandlingsområden, som av kommunerna bedömdes ha VA-saneringsbehov (Länsstyrelsen i Stockholms län. Rapport 1997:15). Totalt sett fanns det cirka permanentboende på landsbygden med enskilda avloppsanläggningar, och omkring fritidshus i länet (Länsstyrelsen. Rapport 1995:23). De två stora grupper som bosatte sig permanent i fritidshus var ungdomar på väg att bilda familj respektive pensionärer. År 2000 gjorde Kommunförbundet Stockholms län (KSL) en enkät om VA-problem i omvandlingsområden på fastlandet och i skärgården, där 19 kommuner angav att de hade problem med VA-frågor i något omvandlings- eller skärgårdsområde. De främsta orsakerna till problemen var att fastighetsägare hade svårt att komma överens, avsaknad av planering och att det saknades finansiering. 18 kommuner angav att det var viktigt att bilda nätverk mellan länets kommuner, KSL, RTK och Länsstyrelsen. Utarbeta en regiongemensam strategi för omvandlingsområden. En gemensam strategi bör utarbetas för hantering av vatten och avlopp i omvandlingsområden inom länet. Tillgången till sötvatten måste beaktas vid permanentning och tillkomst av ny bebyggelse. Ovanstående inriktning i den Regionala Utvecklingsplanen 2001 för Stockholmsregionen samt liknande formuleringar i det regionala miljövårdsprogrammet 2000 diskuterades under ett antal möten mellan RTK, KSL och Länsstyrelsen, vilket bl.a. resulterade i denna rapport och KSL:s VA-projekt inriktat på juridik och organisation (KSL. 2003). RTK skickade våren 2002 en översiktlig förfrågan till kommunerna i länet om vilka vattenrelaterade frågor som var viktigast att ta tag i, utav de strategiska vattenfrågor som 6

8 angavs i RUFS (dricksvatten, dagvatten, övergödning, omvandlingsområden och skydd av blåstrukturen). 16 kommuner tillfrågades (främst representerade av tjänstemän på miljökontor) och 13 svarade, varav det tydligaste utslaget - från hälften av de svarande - angav enskilda avlopp och omvandlingsområden som den fråga de behövde hjälp med. Andra frågor som fick färre röster var dagvatten, jordbrukets närsaltläckage, Mälaren som vattenresurs, vattenöversikt över ytvatten, grundvatteninventering och våtmarker. I juni 2002 hölls ett möte med de regionala aktörerna och kommuner i länet, där ett antal frågor gällande en regiongemensam strategi för omvandlingsområden lyftes. Det samlade svaret från kommunrepresentanterna blev att det kunde vara svårt att ta fram en gemensam strategi som alla kommuner ställde upp på och som blev användbar för alla kommuner, och att man snarare efterlyste en samsyn kommunerna emellan på hur man från kommunens sida behandlade enskilda avloppsärenden och omvandlingsområden som helhet. Under 2002 genomförde Mälardalsrådet en undersökning om kommunernas arbete med enskilda avlopp i Mälarregionen, vilken har uppdaterats och kompletterats i samband med denna enkät om omvandlingsområden (Mälardalsrådet. 2002). Frågorna rörande Mälardalsrådets undersökning finns i bilaga 1C och svaren i bilaga 2. Bostadsförsörjning Enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2002:104) ska det antas riktlinjer för bostadsförsörjningen av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. Kommunerna ska planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. RTK har undersökt permanentningens betydelse för bostadsförsörjningen. Undersökningen gällde perioden , då i snitt fritidshus per år, utanför tätortsområdena, övergick till att vara permanentbostad, medan i snitt 250 permanentbebodda hus per år övergick till fritidshus. Idag uppskattas cirka fastigheter utnyttjas som fritidshus (uppgiften baseras på skillnaden mellan antalet enskilda avlopp i länet och antalet som bebos permanent enligt bilaga 2), vilket med samma permanentningstakt skulle innebära att det tar över 80 år att omvandla alla till permanentbostäder. Metodik Uppdraget innebar att genomföra en telefonenkät med frågor kring vatten och avlopp med fokus på omvandlingsområden, med planansvariga hos kommunerna. Ett naturligt val hade varit att rikta enkäten till miljöansvariga som oftast sitter inne med detaljkunskaper och också uppmärksammar problemen med undermåliga enskilda VA-lösningar. Två skäl att rikta enkäten till planansvariga var dels att de av tradition haft ett tätare samarbete med RTK och ansågs tydligare företräda kommunens samlade praxis i dessa frågor, dels att lösningen av VA-frågor i omvandlingsområden kräver ett fungerande samarbete mellan kommunernas miljö- och planeringsförvaltningar. Enkäten skickades för kännedom till miljökontoren, för att kunna bistå plankontoren med uppgifter vid behov. Enkäten skickades till kommunernas planansvariga per e-post, tillsammans med ett underlag bestående av Länsstyrelsens karta och lista över omvandlingsområden i 7

9 regionen samt SCB:s lista över fritidshusområden. Planansvarig definierades som antingen en chef för plan- eller stadsbyggnadsavdelningen eller kommunens stadsarkitekt. En tid därefter skickades även materialet ut per brev, samt en kopia för kännedom till kommunernas miljöförvaltningar. Alla kommunerna kontaktades därefter per telefon och tid för telefon-intervju bokades. Intervjun genomfördes i lugn takt, med följdfrågor i vissa fall för att ge svaranden möjlighet att reflektera ytterligare. Svaren antecknades under intervjun för att renskrivas strax efter och skickas till den intervjuade för att ge möjlighet att kommentera, komplettera och rätta eventuella sakfel. Enkäten med underlagsmaterial återfinns i sin helhet i bilaga 1 och bestod bl.a. av följande delar (bilaga 1B): Enskilt VA och VA i omvandlingsområden. Denna del hade underrubrikerna: Definition av omvandlingsområde. Hur är situationen i kommunen idag? Hur jobbar ni i kommunen - vilka verktyg används? Regional hemsida om VA-frågor Vattenfrågorna i den kommunala och regionala planeringen Härutöver ställdes ett reviderat urval av frågor ur en enkät som Mälardalsrådet genomförde under 2002 kring små avlopp och gemensamhetsanläggningar (bilaga 1C). Syftet med denna del var att ge de kommuner som inte besvarat dessa frågor i Mälardalsrådets enkät ytterligare en chans samt att ge andra en möjlighet att revidera och komplettera sina svar. Uppdateringen av Mälardalsrådets enkät gjordes skriftligen av respektive kommun, och gicks inte igenom vid telefonintervjun. En summering och analys av kommunernas svar presenteras i följande avsnitt. 8

10 Resultat Stockholm, Sundbyberg och Solna uteslöts ur enkäten eftersom de har få eller inga omvandlingsområden. Det innebar att det återstod 23 kommunerna i länet som skulle besvara enkäten. Ett tjugotal intervjuer genomfördes. Några av kommunerna avstod helt eller delvis från intervju, eftersom de enligt egen utsago inte har några omvandlingsproblem och/ eller inte arbetar aktivt med frågan. Alla kommuner utom en, Järfälla, har dock i efterhand kommit in med skriftliga kommentarer och svar på enkäten. Det innebär att 22 av 23 kommuner helt eller delvis har besvarat enkäten. Många av frågorna i enkäten har varit utformade så att kommunerna har kunnat ge beskrivande svar och dessa har därför blivit mer eller mindre omfattande. Man bör också beakta att svaren inte alltid speglar kommunens uppfattning, då de i vissa fall representerar enskilda tjänstemäns åsikter, beroende på hur väl svaren förankrats i olika förvaltningar. I vissa fall har också enkäten helt eller delvis delegerats från planansvariga till miljöansvariga vilket också haft betydelse för hur svaren utformats. Att komplettera och förstärka en enkät med intervjuer visade sig vara tidskrävande men i gengäld gavs större chanser att få frågorna besvarade, att ställa följdfrågor och ge den intervjuade möjlighet till förtydliganden. På så sätt fick man fram mer information än om man enbart hade genomfört enkäten med skriftliga frågor och svar. Summering av svaren gällande omvandlingsområden, bilaga 3 Fråga 1) Använder ni någon annan definition av omvandlingsområden? Frågan föregicks av några definitioner som tillsammans ringar in begreppet omvandlingsområde: - I Länsstyrelsens rapport Vatten och Avlopp i länets omvandlingsområden (1997:15) står det "Ett omvandlingsområde kan definieras som ett fritidshusområde där allt fler människor väljer att bosätta sig permanent" och av kommunerna bedöms ha VAsaneringsbehov. - SCB definierar större fritidshusområden (1995) så här Med större koncentrerade fritidshusområden avses i denna undersökning samlingar av hus, taxerade som fritidshus, med minst 50 sådana hus, såvida avståndet mellan husen inte överstiger 200 m. I undersökningen studeras också s.k. kompakta fritidshusområden. I dessa får avståndet mellan husen inte överstiga 100 m. Ett kompakt fritidshusområde utgör därmed alltid en del av ett koncentrerat område. Områdena inkluderar inte tätortsytor, men eventuella vattenytor ingår däremot. Elva kommuner svarar specifikt att de saknar en egen definition av omvandlingsområden. Sju kommuner uppger att de känner igen sig i Länsstyrelsens definition. Rent allmänt saknas fastställda definitioner av omvandlingsområden i flertalet av kommunerna även om många kommuner använder sig av uttrycket för områden där det sker en permanentning. Någon kommun svarar att de använder uttrycket för områden där kommunen själv genom detaljplanering omvandlar till permanentfastigheter. Andra 9

11 varianter på begreppet förekommer såsom förnyelseområden, förtätningsområden eller permanentningsområden. Några kommuner uppger att man inte nödvändigtvis måste identifiera VA-saneringsbehov för att ett område ska betecknas som ett omvandlingsområde. Även andra aspekter uppges vara viktiga såsom behov av kommunal service, upprustning av vägar, bättre kommunikationer etc. SCB:s definition av fritidshusområde upplevs generellt inte som relevant, även om någon kommun anger att det kan behövas ett avståndskriterium för att inringa begreppet samlad bebyggelse. Fråga 2) Är dessa definitioner användbara för er? Frågan inleddes med två förslag till gemensamma definitioner för Stockholms län: - Ett omvandlingsområde innebär ett f.d. fritidshusområde eller liknande bestående av minst 10 fastigheter där allt fler människor väljer att bosätta sig permanent. - Ett omvandlingsområde med VA-problem innebär ett f.d. fritidshusområde eller liknande bestående av minst 10 fastigheter där allt fler människor väljer att bosätta sig permanent och där rådande VA-lösningar inte bedöms fungera längre. Nitton kommuner uppger att någon av definitionerna skulle vara användbara varav sex kommuner förordar den första definitionen. Ett skäl till detta som vissa anger är att begreppet bör vara öppet för att kunna ringa in även andra problem som är vanliga i omvandlingsområden. Fem kommuner anger specifikt att de förordar den andra definitionen medan sju kommuner inte gör någon tydlig distinktion mellan de båda definitionerna. En kommun (Täby) svarar att någon definition inte är relevant för deras del då man saknar omvandlingsområden. Fråga 3) På vilket sätt har ni dokumenterat omvandlingsområden med VA-problem? Dokumentationen ser olika ut i olika kommuner. De flesta kommuner uppger att de har tagit fram något slag av underlagsmaterial för något eller flera områden. Det kan handla om inventeringar, delutredningar kring geohydrologi, avlopp samt avgränsningar och prioriteringar i t.ex. policies, strategier etc. Fyra kommuner anger att det är Miljö- och hälsoskyddskontoret som har överblick och koll på områdena. Sex kommuner anger att man saknar dokumentation, helt eller delvis, eller att den inte finns samlad på ett strukturerat sätt. Fråga 4) Är uppdelningen i fritids- och permanentboende fortfarande relevant? Denna fråga har besvarats något olika beroende på hur frågan uppfattats. Flertalet kommuner anger att man gör en uppdelning mellan fritids- och permanentboende/- fastigheter på kort sikt av historiska skäl och/eller i plansammanhang. Ingen av kommunerna uppger dock att man planerar för fritidsboende på lång sikt. Områden långt ifrån kommunala VA-verksamhetsområden, antingen i tid eller avstånd, t.ex. ute på öar, synes betraktas som fritidsområden även på längre sikt. Viss åtskillnad görs i hur man hanterar bygglov, tillstånd för VA, Boverkets byggregler, tillämpning av plan- och bygglagstiftningen (PBL) m.m. Några av kommunerna som anger att man inte skiljer på de båda boende-/fastighetsformerna har som skäl att alla fritidsfastigheter på sikt kommer att bli permanentbostäder och därför bör hanteras som sådana i samband med detaljplanering och exempelvis i tillståndsärenden kring enskilt 10

12 VA. Samtidigt försöker man i vissa kommuner avstyra permanentning genom områdesbestämmelser och/eller restriktioner avseende enskilt VA. Fråga 5) Vad har hänt med de omvandlingsområden som redovisades i Länsstyrelsens inventering och rapporter 1995 respektive 1997? Denna fråga var översiktligt formulerad för att få en uppfattning om i vilken grad dessa områden åtgärdats sedan Permanentningen har fortgått i områdena trots att man försökt avstyra detta. Nyttjandegraden för fritidsfastigheter har ökat. Vissa områden har detaljplanelagts och anslutits till kommunalt VA men merparten kvarstår att åtgärda. En slutsats är att det överlag inte hänt så mycket men att detaljplanearbete pågår eller planeras i en del områden - främst sådana som gränsar till kommunalt VAverksamhetsområde. Fråga 6) Finns det program och handlingsplaner för att åtgärda VA inom dessa områden inom de närmaste åren? Elva kommuner uppger att man helt saknar program och handlingsplaner förutom skrivningar i översiktsplanen (ÖP). Några kommuner har tagit fram strategier för enstaka områden. Andra har kommit mycket långt i detaljplanearbetet för merparten av sina områden. Vissa kommuner har påbörjat inventerings- och VA-saneringsprogram för en del områden. Fråga 7) Hur är ansvaret fördelat mellan nämnder, förvaltningar och eventuella bolag när det gäller att åtgärda VA i omvandlingsområden? Ansvarsfördelningen beror på hur respektive kommun är organiserad och vilket arbetssätt man har. Detta ser väldigt olika ut i olika kommuner. Om man begränsar frågan till att åtgärda enskilda fastigheter så är det generellt miljö- och hälsoskyddsnämnden eller motsvarande som ansvarar för detta. När det gäller generella VA-problem så är det ofta miljö- och hälsoskyddskontoren (MoH) som har helhetsbilden och som också lyfter frågan om att ta ett helhetsgrepp på ett område. Kommunstyrelsen ansvarar för den fysiska planeringen i kommunen och anslår pengar för detta, ofta på MoH:s initiativ när det gäller omvandlingsområden med VAproblem. I de fall man kommer fram till att ett område ska detaljplaneras så organiserar man arbetet och fördelar ansvaret på olika sätt i olika kommuner. Vissa kommuner har ett väl integrerat arbetssätt där alla förvaltningar som sysslar med miljö, planering, anläggande och drift ingår. Andra kommuner har ett mer traditionellt sätt att hantera frågorna, där MoH betraktas mer som en remissinstans i detaljplanearbetet. Enstaka kommuner har tillsatt förvaltningsövergripande arbetsgrupper som arbetar specifikt med utvalda omvandlingsområden. Fråga 8) Vilka dokument, utöver ÖP, finns det i kommunen som berör VA-problematiken, planer och/eller lösningar? En mängd olika slags underlag och utredningar finns som berör VA i omvandlingsområden. I kommunerna förekommer policies, strategier, program m.m. Endast några av kommunerna verkar dock ha tagit ett helhetsgrepp på VA-frågan med bäring på omvandlingsområden. 11

13 Fråga 9) Hur beräknas kapacitetsbegränsningar av dricksvattenuttag och vad recipienter klarar? Ett antal kommuner har gjort mer eller mindre heltäckande vattenbalansberäkningar, någon med scenarios för framtida befolkningsutveckling. Andra svarar att de inte har några kapacitetsproblem eftersom de tar vatten från Mälaren. Vad gäller belastning på recipienter så finns det i vissa fall utredningar som kan ligga till grund för bedömningar. Någon kommun säger sig göra bedömningar utifrån generella underlag och vad som anses vara rimligt. Andra kommuner har inte kunnat besvara frågan. Fråga 10) Var, i planeringsprocessen eller i antagna dokument, framgår det att man tar hänsyn till kapacitetsbegränsningar hos recipienten? Flertalet kommuner svara att det framgår antingen i översiktsplan, fördjupad översiktsplan eller i detaljplaner. När det gäller planarbetet så är det vanligt att denna fråga lyfts fram i konsekvensbedömningar och remisser från MoH. Någon kommun svarar att man saknar ordentliga underlag och får nöja sig med att göra bedömningar av recipientens kapacitet. Fråga 11) Vilka är framgångsfaktorerna för att lyckas med att åtgärda VA i omvandlingsområden? Generellt: Ekonomi, förståelse för behovet av åtgärder bland de boende, nära samråd med fastighetsägarna, information och utbildning, morötter i form av utökade byggrätter, krav på att åtgärda VA, belysa olika alternativ och hålla dessa öppna, gott samarbete mellan berörda förvaltningar, införa kommunalt VA, politisk vilja och handlingskraft, de boendes rådighet över den lokala miljön. Kommunalt VA: Rimlig kostnad, flexibilitet från kommunens sida vad gäller enskildas betalningsförmåga, utökade byggrätter, insikt om behovet, motivera fastighetsägarna. Gemensamhetsanläggningar: Mark för anläggning, möjlighet till detaljplan och bygglov, peka på ekonomiska fördelar om möjligt, ekonomisk morot. Enskilt vatten och avlopp: Att behovet av åtgärder är stort, krav på åtgärder i samband med bygglov, inventering och förelägganden, tidsbegränsade tillstånd. Fråga 12) Vilka är hindren för att åtgärda VA i omvandlingsområden? Generellt: Betalningsvilja/-förmåga, godkänt befintligt enskilt VA, ovilja till förändring, teknik, politisk vilja. Kommunalt VA: Kommunal ekonomi, de boendes olika behov, att kunna övertyga om att positiva effekter överväger, befintliga godkända och lagliga enskilda anläggningar, kravet på samordning av utbyggnad av vägar etc., små planeringsresurser, ovilja att prova nya grepp, politisk insikt och handlingskraft. Gemensamhetsanläggningar: Själva inrättandet - processen, drift, opinionsvillkoret och båtnadsvillkoret i Anläggningslagen, fastighetsägarnas inställning och samsyn, risken för kommunalt övertagande, lokalt vatten, brist på mark för anläggning, mindre anläggningar är sårbara. Enskilt vatten och avlopp: Redan godkända och fungerande anläggningar, att få folk att acceptera och leva med de lokala förutsättningarna, låg acceptans för torra avloppslösningar, svårt att ställa krav när man redan tagit beslut om kommunalt VA, dåliga lokala 12

14 förutsättningar, kommunal resursbrist, osäkerhet kring teknik och funktion, svårt att förklara att det är en tillfällig lösning. Fråga 13) Arbetar ni aktivt för att få till stånd miljö- och kretsloppsanpassade, små avloppsanläggningar? Endast ett par kommuner anger att man aktivt arbetar för detta. Ytterligare några är försiktigt positiva. Svårigheter uppges ligga i osäkerhet kring teknik, avsättning, intresse från fastighetsägarna och höga kostnader. Andra tror att det kan bli mer aktuellt i framtiden för områden som inte ens på lång sikt kommer få kommunalt VA. Någon kommun nämner att man är förbjuden att uppmuntra alternativa lösningar av Käppalaförbundet. Fråga 14) Hur definierar ni en kretsloppsanpassad avloppslösning? De flesta kommuner svarar att de saknar en fastställd definition. Flera kommuner efterfrågar dock en enhetlig definition. Ett återkommande svar är att näringsämnen ska återföras till odling. Någon anger att BDT-vattnet dessutom ska återföras till grundvattnet. Andra synpunkter är att insamling och omhändertagande ska ske lokalt inom kommunen. En kommun föreslår kretslopp inom fastigheten som en definition. Fråga 15) Vad kan ni inom kommunen göra för att skynda på arbetet med att åtgärda VA-problem och miljöanpassa respektive kretsloppsanpassa? a) miljöanpassning? Åtta kommuner uppger att man arbetar med miljöanpassning genom att ansluta till kommunalt VA. Andra kommuner svarar att man arbetar med inventering, information och kravställande. b) kretsloppanpassning? Några kommuner anger att det även vad gäller kretsloppsanpassning är frågan om kommunal anslutning. En kommun säger att det hänger på slamfrågan om kretslopp kan komma till stånd. Andra kommentarer är: tiden är ej mogen, många oklarheter kring teknik, ansvar, avsättning, det behövs mer pengar för information och mer personalresurser, vi är beredda att testa och utvärdera nya lösningar, kommunen behöver ta större ansvar för återföring av näringsämnen till odlad mark, avsaknaden av regional styrning i dessa frågor, det krävs någon morot i form av bidrag, att tjänstemännen jobbar för att uppfylla mål och riktlinjer i ÖP och att vara öppna för fastighetsägarnas initiativ. Några kommuner har inte skiljt på del a) respektive b) utan svarat mer generellt. Några aspekter som framkom då är; att ställa krav vid tillstånd, locka med utökade byggrätter, prioritera frågan politiskt, samt utforma bättre riktlinjer för hantering av VA. En reflektion från intervjuarna är att det går allmänt trögt att införa nya tekniker och att det finns många hinder för detta. Fråga 16) Vilket underlagsmaterial har ni använt i ert arbete? Följande förslag på underlag för kommunernas hantering av enskilda VA listades: 1. Miljöanpassade små VA-system. RTK. ArbetsPM 2/ Hur väljer man vatten- och avloppslösningar där kommunalt VA saknas? en metodstudie. RTK, KSL & Länsstyrelsen i Stockholms län. ArbetsPM 9/ Småskalig avloppsrening en exempelsamling Formas. 13

15 4. Vatten och Avlopp i länets omvandlingsområden. Länsstyrelsen i Stockholms län, Miljövårdsenheten. 1997: Markbäddars funktion Naturvårdsverket. 6. Annat? Flertalet kommuner svarar att de är kända och används. Det verkar dock som om miljöoch hälsoskyddskontoren använder rapporterna/underlagen i högre grad än plankontoren. Nummer 3 och 4 är de som används mest. Några kommuner hänvisar till egna underlag eller andra än de angivna. Nedan följer några generella underlag som man hänvisar till: Renhållningsverksföreningens (RVF) olika material om slam. Naturvårdsverkets allmänna råd 1987:6. Naturvårdsverket. Robusta och uthålliga småskaliga avloppssystem Rapport Fråga 17). Finns det behov av nya verktyg, beslutsunderlag och information för ert arbete med dessa frågor? De flesta kommuner behöver detta på ett eller annat sätt. Några förslag: Det behövs en central informationskedja, generella riktlinjer för hantering av VA, exempel på hur andra kommuner arbetar, underlag som är specifika för Stockholmsregionen och dess särskilda förutsättningar, information och pedagogiska verktyg riktade till fastighetsägare, utvärderingar av ny teknik, nya allmänna råd för enskilda avlopp, underlag för vatten- SGU:s grundvattenkarta, stöd för processer och genomförande, hjälp att definiera begreppet kretslopp och sprida information om detta, utredning av möjligheterna till kretslopp och återföring, andra verktyg än kommunalt VA, verktyg för att få till stånd gemensamhetslösningar, praktiska redskap kring processer och genomförande, livsstilsaspekter, popularisering av vetenskapliga underlag. Två kommuner uppger att man inte har några behov i detta avseende. Fråga 18) Vilka förväntningar har ni på de regionala aktörerna: RTK, KSL respektive Länsstyrelsen? Några synpunkter: Att man tar ett helhetsgrepp och stöttar kommunerna, att man tar fram regionala underlag, att man bidrar till ökad samsyn, erfarenhetsöverföring, regional policy för avloppsvatten, mer öppenhet i bedömningar och mindre toppstyrning från Länsstyrelsens sida, att man utgår från den kommunala planeringen, mindre kommuner behöver mycket stöd i form av kunskap, allmängiltiga underlag som kan användas som smörjmedel i kommunernas arbete. Fråga 19) Är det aktuellt med bolagisering av kommunens VAverksamhet framöver? Det allmänna svaret är nej. Norrtälje har lagt ut driften på Vivendi (numera omdöpt till Veolia Water AB). Huddinge har lagt ut driften på Stockholm Vatten sedan många år tillbaka. Vaxholm har lagt ut driften av VA på Roslagsvatten. Vallentuna anger att de planerar att bolagisera. Fråga 20) Planeras utökning av VA-områden? Det allmänna svaret är ja. Några kommuner är inne i intensiva planprocesser. Andra arbetar endast marginellt. Ett par kommuner svarar att det sker i den mån man hinner med. 14

16 Fråga 21) Hur planerar kommunen att ta hand om avloppsslammet efter deponistoppet år 2005? Det allmänna svaret är att VA-bolagen sköter det och att det löses inom ramen för de gemensamma förbunden, Käppala, SYVAB, Roslagsvatten etc. Ett fåtal kommuner verkar sitta med frågan själva (Nynäshamn, Haninge, Norrtälje och Värmdö). Någon kommun anger att det är en fråga för Tekniska kontoret. En annan uttrycker bekymmer för hur man ska ta hand om latrin från utedass. Fråga 22) Finns det ett behov av en regional hemsida med information om enskilt VA och omvandlingsområden? Det allmänna svaret är ja. Tre kommuner svarar nej på frågan. Fråga 23) Vad skulle du vilja att en hemsida inriktad på enskilt VA och omvandlingsområden innehöll? Det allmänna svaret är att de flesta av de funktioner som hemsidan föreslås innehålla är bra. Tveksamheter finns kring användbarheten hos en Fråga - svar funktion och ett diskussionsforum. Fråga 24) Vad är avgörande för att du skulle använda en sådan hemsida? Några kommentarer är att den ska vara aktuell och behovsanpassad, att den innehåller relevant information, att den finns (pekar på stort behov av en hemsida), att den är tydlig, att ha tid. Resultat från komplettering av Mälardalsrådets enkät samt jämförelser mellan Stockholm, Mälardalen och riket Här följer en summering av uppgifter från bilaga 2 gällande enskilda avlopp som kommit fram i enkäten, omfattande komplettering och uppdatering av de uppgifter som lämnats till Mälardalsrådet i en tidigare undersökning om kommunernas arbete med enskilda avlopp i Mälarregionen (Mälardalsrådet. 2002). Stockholms stad, Solna stad och Sundbybergs stad uteslöts ur RTKs enkät eftersom de hade få enskilda avlopp, men deras svar på Mälardalsrådets undersökning finns redovisade i bilaga 2 och inkluderas i följande summering. Uppgifterna för Stockholms län jämförs i vissa fall med motsvarande uppgifter för Mälardalen (Mälardalsrådet. 2002) och med den nationella nivån (IVL. 2003). Naturvårdsverket har gjort en nationell undersökning över kommunernas kunskap om enskilda avlopp, och hämtat uppgifter för Stockholms län från enkätresultaten som redovisas i denna rapport. Enkätsvaren i bilaga 2 omfattar uppgifter från alla 26 kommuner i Stockholms län och visar att: - Det finns enskilda avlopp hos de 26 kommunerna i Stockholms län. Motsvarande uppgift i Mälardalsrådets enkät är enskilda avlopp hos de 32 kommuner som svarade, varav 15 kommuner ingår i Stockholms län. Nationellt uppskattas det totala antalet enskilda avlopp till st., baserat på 15

17 svar från 176 kommuner. Enligt fastighetstaxeringen var antalet permanentboende med enskilda WC-avlopp, saknat avlopp eller med saknad uppgift om avlopp st. och antalet fritidshus med enskilda WC-avlopp var st., vilket ger totalt fastigheter som inte är anslutna till kommunalt avloppsnät (IVL. 2003) procent av de enskilda avloppen uppskattas höra till permanentbebodda hus, baserat på de 20 kommuner som svarat både på frågan om antal enskilda avlopp och antal permanentboende. Motsvarande uppgifter är 56 procent permanentboende för Mälardalen och 59 procent för den nationella nivån. Stockholms och Västerbottens län har en relativt stor andel fritidshus jämfört med övriga län procent av fastigheterna har markbädd eller annan typ av godtagbar avloppsrening (se tabell 1), där en godtagbar avloppsrening definieras av miljöbalkens krav på längre gående rening än slamavskiljning. Totalt sett bedöms mellan 61 och 82 procent av fastigheterna i Stockholms län ha godkänd avloppsrening. Osäkerheten beror på skillnaden mellan antalet fastigheter som bedöms ha godkänd respektive icke-godkänd avloppsrening, där det finns ett intervall på fastigheter där man inte vet något om avloppsreningen. Sex till tio kommuner har inte svarat/vet ej. Antalet fastigheter där avloppsreningen är okänd kan vara ännu högre ifall kommuner angett att en viss fastighet har flera reningstyper, eftersom varje reningstyp i tabell 1 räknas som en separat fastighet. Motsvarande uppgifter om antalet fastigheter som bedöms ha godtagbar rening är 72 procent för Mälardalen och 60 procent på nationell nivå. 176 kommuner har besvarat Naturvårdsverkets fråga om andelen godkända avlopp och variationen är mellan 5 och 100 procent. Andelen godkända enskilda avlopp för permanentboende och fritidshus skiljer sig inte från den totala andelen godkända enskilda avlopp över hela riket. - Nationellt är fördelningen av reningstyper för enskilda avlopp ungefär följande: 41 procent infiltrationsanläggning, 19 procent markbädd, 2 procent rensbrunn, 22 procent slamavskiljare, 13 procent sluten tank och 3 procent stenkista. Cirka en procent av alla enskilda avlopp nationellt har urinseparering med återförsel av växtnäring till jordbruksmark eller annan odlad mark, och från 8 procent av avloppen återförs det slam till odlad mark procent av de enskilda avloppen i Stockholms län har inventerats de senaste tio åren, baserat på de 23 kommuner som svarat. Motsvarande uppgift i Mälardalsrådets enkät är cirka 20 procent av de enskilda avloppen. Nationellt varierar andelen inventerade avlopp mellan 2 och 100 procent, vilket i kombination med en relativt låg svarsfrekvens gör att en entydig siffra är svår att fastställa. - Fyra kommuner i länet har planer på att tillsammans inventera cirka enskilda avlopp per år de närmaste 5 10 åren. Fyra andra kommuner anger att deras (totalt cirka 5 400) avlopp kommer inventeras inom 10 år, medan övriga kommuner anger att de inte kommer inventera avlopp eller inte vet när avloppen kan inventeras. Med den takten kommer det att ta över 50 år att inventera samtliga enskilda avlopp i länet. 16

18 Tabell 1. Typ av enskild avloppsanläggning Antal fastigheter i Stockholms län Procent av fastigheter i Stockholms län Fastigheter med markbädd procent Fastigheter med infiltration procent Fastigheter med moduler för förstärkt infiltration procent Fastigheter med förmultningstoalett eller liknande Fastigheter med klosettvattenavskiljning (dvs. sluten tank) för WC ,5 procent procent Fastigheter med urinsortering procent Fastigheter med minireningsverk för < 5 hushåll 431 0,5 procent Fastigheter med filterboxar 60 - Fastigheter med rotzon eller filterbädd, ej konventionella markbäddar Fastigheter med andra tekniklösningar, t.ex. dammar, bevattning Fastigheter som bedöms ha en icke godtagbar avloppslösning procent Okänt avlopp/ reningsgrad procent Summa procent - 13 kommuner arbetar aktivt med att förbättra bristfälliga avlopp via råd och förelägganden. Sju kommuner anger att de inte gör det utöver enstaka bygglov. - Cirka enskilda avlopp prövas genom tillståndsansökan varje år. Med den takten tar det åtta år innan alla kända bristfälliga avlopp kan tillståndsprövas och över 45 år innan alla avloppstillstånd prövas. - Det har genomförts mätningar på 13 enskilda avloppsanläggningar i länet. - Det finns cirka 220 gemensamhetsanläggningar för vatten (för cirka hushåll) och cirka 400 gemensamhetsanläggningar för avlopp (för cirka hushåll), i länet. Driften kontrolleras hos en fjärdedel av avloppsanläggningarna, genom kontrollprogram och mätningar. 17

19 Diskussion och slutsatser Diskussionen baseras främst på erfarenheter från telefonenkäten (bilaga 3). Uppdateringen av Mälardalsrådets enkät (bilaga 2) gjordes skriftligen av respektive kommun men gicks inte igenom vid telefonintervjun. Enkäten var uppdelad under fyra rubriker, var och en innehållande ett antal frågor som tillsammans ger en bild av den aspekt/fråga som rubriken avser. Nedan förs en samlad diskussion under respektive rubrik. Definition av begreppet omvandlingsområde, fråga 1 4. I allmänhet saknas fastlagda definitioner i kommunerna och i den mån man har egna uppfattningar så finns det skillnader bland kommunerna kring vad ett omvandlingsområde är. Detta kan också förklara varför det finns skillnader i hur man dokumenterat sina omvandlingsområden. VA utgör endast en del av den allmänna problematiken, men är ändå en viktig fråga i många av kommunerna (fem kommuner förordade en definition där VA problemet ingår i definitionen av ett omvandlingsområde). Det finns alltså behov av en gemensam definition i regionen, men man bör kanske börja med att definiera vad ett omvandlingsområde är rent allmänt för att göra det möjligt att infoga också andra aspekter som berör omvandlingsområden. När det gäller begreppet med VA-saneringsbehov eller där rådande VA-lösningar inte bedöms fungera längre så bör också detta definieras då det finns en mängd olika sätt att definiera VA-problem beroende på vilket perspektiv man har ute i kommunerna. Dessa två definitioner kan vid behov sättas samman för att ringa in omvandlingsområden med VA-problem. Till definitionen bör också finnas en rekommendation kring hur kommunerna ska dokumentera sina omvandlingsområden. SCB:s definition av fritidshusområde uppfattades som alltför vag för att vara tillämplig, även om det kan behövas ett avståndskriterium för att ringa in begreppet samlad bebyggelse. Många av omvandlingsområdena är dock inga renodlade före detta fritidshusområden, utan så kallade blandområden med en mix av permanent- och fritidsboende. För att ytterligare komplicera frågan kring hur man ska definiera samlad bebyggelse så har några kustkommuner stora bestånd av spridd fritidsbebyggelse som kan falla utanför definitionen om man väljer att bygga in ett avståndskriterium. Situationen i kommunen idag, fråga 5 6. Frågorna var översiktligt ställda och det gick därför inte att få någon exakt bild av hur man arbetat vidare med omvandlingsområdena i Länsstyrelsens inventering från Vissa kommuner har prioriterat frågan högre vartefter omvandlingen accelererat och i olika grad påbörjat planläggning, eller där planläggning inte är aktuellt, börjat kartlägga VA-problemen samt i vissa fall börjat åtgärda bristfälligt VA. Arbetet går dock långsamt eftersom många av områdena är komplicerade ur planeringssynpunkt. De möjligheter som miljöbalken ger att ställa krav på enskilda verksamhetsutövare och vitesförelägga tillämpas i begränsad omfattning. 18

20 Hur arbetar kommunen, vilka verktyg används?, fråga Denna del omfattade en mängd olika frågor varför en samlad analys inte varit möjlig. Ett försök till sammanfattning görs nedan: En mängd olika underlag av olika slag finns i kommunerna, men endast ett fåtal kommuner kan sägas ha en heltäckande bild av VA-problemen. I vissa kommuner saknas relevanta underlag kring recipienters känslighet varför endast rimlighetsbedömningar görs vid t.ex. tillståndsärenden. Ett antal förslag för att nå framgång med olika VA-åtgärder ges men många hinder lyfts också fram. Kommunal anslutning ses som den huvudsakliga lösningen på VAproblemet. Aktiviteten är allmänt låg när det gäller miljö- och kretsloppsanpassning av enskilda avlopp. Det finns ett behov av nya verktyg, beslutsunderlag och information för kommunerna i deras arbete. Kommunerna efterfrågar fortsatt stöd från de regionala aktörerna. Det är inte aktuellt med att bolagisera VA-verksamheten i någon större omfattning. Kommunerna arbetar kontinuerligt med att utöka VA-verksamhetsområden. Kommunerna räknar med att slamfrågan löses inom ramen för de regionala VAförbunden eller VA-bolag. Några kommuner behöver dock lösa frågan på egen hand. Regional hemsida om VA-frågor, fråga En regional hemsida om VA-frågor verkar överlag vara efterfrågad bland länets kommuner. Ett fåtal kommuner uppger att man inte har behov av en sådan hemsida men dessa kommuner har få enskilda VA-anläggningar. Alla funktioner som föreslogs var av intresse, åtminstone bland vissa kommuner. Erfarenheterna från nätbaserade diskussionsforum var dåliga bland flera av de intervjuade. En Fråga-svar funktion bemöttes med skepsis av några kommuner. Förslag till fortsatta insatser av kommunerna, RTK och övriga regionala aktörer. Gör RTK mer känt bland kommunernas planerare. RTK ska visa att man arbetar med VA-frågorna integrerat i ett planperspektiv. VA i ett brett perspektiv ska vara en naturlig del av planarbetet på alla nivåer. Regional kunskapsnod. Vem ska samla, upprätthålla och sprida information och kunskap om allt det arbete som görs i regionen. Hur ska detta göras? En gemensam definition av begreppet omvandlingsområde möjliggör en bättre kartläggning och uppföljning av utvecklingen av länets omvandlingsområden. En sådan kartläggning och uppföljning med jämna mellanrum skulle i sig utgöra ett värdefullt underlag för de regionala aktörerna i deras strategiska och övergripande arbete. 19

21 Referenser IVL Svenska Miljöinstitutet AB Undersökning av kunskapsläget om och fördelningen av enskilda avlopp i Sveriges kommuner. Resultat till den fördjupade utvärderingen av miljömålet ingen övergödning. Manuskript lämnat till Naturvårdsverket, Kommunförbundet Stockholms län Förutsättningar för kommunernas arbete med småskaliga VA-lösningar. PM i remissversion, Länsstyrelsen i Stockholms län Vatten och Avlopp i länets omvandlingsområden. Rapport 1997:15. Miljövårdsenheten. Stockholm. Länsstyrelsen i Stockholms län En kartläggning av vatten- och avloppsproblem i fritidshusområden. Underlagsmaterial, Nr 23. Planenheten. Stockholm. Mälardalsrådet Kommunernas arbete med enskilda avlopp i Mälarregionen. Resultat av enkät. PM. Rapporten kan beställas på adress: Mälardalsrådet, Stockholm, eller tel.: Regional Utvecklingsplan 2001 för Stockholms län (RUFS) Program och förslag Regionplane- och trafikkontoret. Stockholm. SCB Fritidshusområden Rapport Mi 64 SM

22 Bilaga 1. Frågeformulär Till: < namn > Intervju med kommuner i Stockholms län om vatten och avlopp (VA) i omvandlingsområden och enskilt VA utanför VA-område Detta brev utgör en grund för en telefonintervju som riktas till planeringsansvariga för omvandlingsområden i länets kommuner. En kopia sänds separat till Anita Ericsson på ert miljökontor för ev. kommentarer och en kopia av detta brev bör ni för kännedom och ev. kommentarer distribuera internt till lämplig person på tekniska förvaltningen i kommunen. Regionplane- och trafikkontoret i Stockholms län (RTK) har beställt en uppdatering av den inventering av omvandlingsområden som gjordes av Länsstyrelsen i Stockholms län år Syftet är att stödja länets kommuner med information och bidra till samverkan kring kommungemensamma frågor gällande omvandlingsområden och enskilt VA. Detta ingår i RTKs arbete med de inriktningsmål som finns antagna i den Regionala Utvecklingsplanen för Stockholmsregionen, RUFS Se bilaga 1A. Kommunenkät om enskilt VA och omvandlingsområden Det första steget i detta projekt är att uppdatera situationen gällande enskilt VA och omvandlingsområden idag i länet samt att sammanställa intressanta exempel från kommunernas arbete. Detta görs via denna enkät som Du nu har i din hand. Resultatet från enkäten kommer att presenteras i en rapport och på hemsida och beräknas vara klar under våren. Mycket av den information som kommer in från kommunerna ska sedan läggas ut på en hemsida (som preliminärt kommer att ligga på På detta sätt kommer information om hur länets kommuner arbetar med dessa frågor att finnas lätt tillgänglig via Internet. Detta kommer att göra det enklare att hitta information och tips på hur man kan arbeta och förhoppningsvis också öppna för nya kontakter och samarbeten mellan kommuner med likartade problem i regionen. Hemsidan ska sedan utifrån kommunernas önskemål och behov stegvis byggas ut. Parallellt med detta projekt kommer IVL på uppdrag av Naturvårdsverket att genomföra en telefonenkät till landets kommuner med liknande frågor. Kommunerna i Stockholms län har blivit undantagna från IVL:s enkät då man antar att motsvarande information kommer samlas in genom detta projekt. Det är 10 år sedan Naturvårdsverket genomförde en liknande enkät och resultaten från den inventeringen tydde på att det fanns cirka en miljon hushåll med enskilt avlopp i landet, varav cirka hälften med godkänt avlopp. 21

23 Så här genomförs enkäten Den huvudsakliga informationen samlas in via en timmes telefonintervju med nyckelpersoner i respektive kommun. Intervjun kommer att utgå från de frågor som finns i bilaga 1B. Det är bra om du innan telefonintervjun har möjlighet att titta igenom dessa frågor och eventuellt ta fram underlagsinformation som berör enkätens frågor. Efter telefonintervjun skriver vi ut ett första utkast på de svar som du lämnat och sänder över via e-post för synpunkter och kompletteringar. Du får cirka en vecka på dig för dessa. Direkt efter intervjun kan också material och information som vi diskuterat skickas över till oss. Detta kan t.ex. vara VA-policies, lokala föreskrifter, inventeringar och planering av VA-problemområden. Uppdatering av information om enskilda avlopp Med i detta utskick finns också en utskrift av de svar som någon i din kommun lämnade till Mälardalsrådet i en enkät som gjordes förra året. Vi skulle vilja att ni granskar uppgifterna och så långt möjligt kompletterar de delar av enkäten som inte besvarades förra gången. Frågor och de svar som din kommun tidigare lämnat finns i bilaga 1C. Vi ser fram emot att inom kort kontakta er och bestämma tid för en intressant intervju. Om ni har frågor eller synpunkter så är ni välkomna att kontakta oss. Ansvarig för projektet på Regionplane- och trafikkontoret är Teresa Kalisky. Mats Johansson & Tommy Lundberg VERNA Ekologi AB Bilagor: Text- och kartmaterial från RUFS Frågor inför telefonenkät med planansvarig Enkät om små avlopp från Mälardalsrådet Utdrag ur SCB:s rapport Fritidshusområden 2000, Mi 64 SM0101 Utdrag ur Länsstyrelsens i Stockholms läns rapport 1997:15, Vatten och avlopp i länets omvandlingsområden, s

24 Bilaga 1A Bifogat i brevutskicket finner ni en plankarta ur Regionala Utvecklingsplanen för Stockholms län 2001 (RUFS). På plankartan markeras Övrig regional stadsbygd med gul färg och omfattar större omvandlingsområden. Målsättningen i RUFS är att avlopp inom dessa områden ska kopplas upp på kommungemensamma anläggningar eller ha gemensam VA-försörjning. Ett mål är också att samplanering av avloppsrening sker med kommuner som påverkas nedströms i avrinningsområdet. För Övrig landsbygd är målsättningen att hitta lokala eller regionala VA-lösningar utifrån platsens lokala förutsättningar sedda i ett större sammanhang. För alla områden gäller att VA-frågan ska lösas så att den dels tillfredsställer lagkrav och dels långsiktigt skyddar länets yt- och grundvattenresurser. De vattenområden som är viktigast att skydda ur regional synpunkt är dricksvattentäkter och skärgården och är utpekade på hänsynskartan i RUFS. Det gäller ett antal grusåsar samt följande ytvattentäkter av regionalt intresse: Östra Mälaren, Bornsjön, Erken och Yngern. Bilaga 1B Frågor att utgå från i telefonenkät om enskilt VA och omvandlingsområden Här är de frågor som vi vill diskutera med dig under telefonintervjun. Ju mer av detta som du hunnit fundera över eller ta fram information om desto bättre och enklare kommer intervjun att gå. Frågorna i enkäten är uppdelade i tre olika grupper: Enskilt VA och VA i omvandlingsområden Regional hemsida om VA-frågor Vattenfrågorna i den kommunala och regionala planeringen Enskilt VA och VA i omvandlingsområden Definition av omvandlingsområde Här är några definitioner som tillsammans ringar in begreppet omvandlingsområde: - I Länsstyrelsens rapport Vatten och Avlopp i länets omvandlingsområden (1997:15) står det "Ett omvandlingsområde kan definieras som ett fritidshusområde där allt fler människor väljer att bosätta sig permanent" och av kommunerna bedöms ha VAsaneringsbehov. - SCB definierar större fritidshusområden (1995) så här Med större koncentrerade fritidshusområden avses i denna undersökning samlingar av hus, taxerade som fritidshus, med minst 50 sådana hus, såvida avståndet mellan husen inte överstiger 200 m. I undersökningen studeras också s.k. kompakta fritidshusområden. I dessa får avståndet mellan husen inte överstiga 100 m. Ett kompakt fritidshusområde utgör därmed alltid en del av ett koncentrerat område. Områdena inkluderar inte tätortsytor, men eventuella vattenytor ingår däremot. Fråga 1) Använder ni någon annan definition inom er kommun? I så fall, vilken? Resultat från Länsstyrelsens inventering visade på 200 omvandlingsområden inom länet vilka var i behov av förbättrad VA-försörjning. Resultat från SCB:s rapport visade att det 23

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012

Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Inventering av enskilda VA-anläggningar 2012 Områden kring delar av Ljungaån, Hägnaån, Sävsjöån, Vämmesån och Bodaån samt bäckar runt Ärnanäsasjön och Allsarpasjön Miljö- och byggförvaltningen Stina Pernholm,

Läs mer

Tillsyn av enskilda avlopp 2014. Miljö- och hälsoskyddsenheten Österåker Rapport februari 2015

Tillsyn av enskilda avlopp 2014. Miljö- och hälsoskyddsenheten Österåker Rapport februari 2015 Tillsyn av enskilda avlopp 2014 Miljö- och hälsoskyddsenheten Österåker Rapport februari 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Utförande och metod... 3 Resultat... 6 Diskussion...

Läs mer

Va-policy Emmaboda kommun

Va-policy Emmaboda kommun Va-policy Emmaboda kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-16, 76, registernr. 54.4 Va-policy Emmaboda kommun Detta projekt har medfinansierats genom statsstöd till lokala vattenvårdsprojekt förmedlade

Läs mer

Yttrande angående förslag till nya bestämmelser om små avlopp

Yttrande angående förslag till nya bestämmelser om små avlopp YTTRANDE 1(12) Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se Miljö- och energidepartementets diarienummer: M2016/02191/Nm Yttrande angående förslag till nya bestämmelser om små avlopp

Läs mer

Inventering av enskilda avloppsanläggningar inom områden i östra delen av Sävsjö kommun

Inventering av enskilda avloppsanläggningar inom områden i östra delen av Sävsjö kommun Diarienummer: 676/2014-424 Inventering av enskilda avloppsanläggningar inom områden i östra delen av Sävsjö kommun -Sara Berglund18 november 2014 Besöksadress Postadress Telefon Telefax E-post (E-mail)

Läs mer

VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun

VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun FAVRAB respektive Varberg Vatten AB är huvudmän för den allmänna vaanläggningen i respektive kommun i egenskap av anläggningens ägare. Kommunfullmäktige fattar

Läs mer

Använd hela verktygslådan! Arbeta proaktivt! Förankring! Manual för kommunala VA-planer - exempel på arbetssätt och planeringsverktyg.

Använd hela verktygslådan! Arbeta proaktivt! Förankring! Manual för kommunala VA-planer - exempel på arbetssätt och planeringsverktyg. Manual för kommunala VA-planer - exempel på arbetssätt och planeringsverktyg Mats Johansson Ecoloop / VERNA Ekologi AB Ny mailadress! mats.johansson@ecoloop.se Uppsala 29 september 2009 Använd hela verktygslådan!

Läs mer

Återrapportering från Huddinge kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Huddinge kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2013 1 (5) Återrapportering från Huddinge kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt

Läs mer

VA-planering så funkar det. Mats Johansson, VA-guiden / Ecoloop

VA-planering så funkar det. Mats Johansson, VA-guiden / Ecoloop VA-planering så funkar det Mats Johansson, VA-guiden / Ecoloop VA-plan VA-planering Vattenplan Vattenplanering 2 VA-planen i kommunens planering - Bild från Värmdös VA-plan Åtgärd 37. Kommunerna behöver,

Läs mer

Dammkärr-Vattubrinken

Dammkärr-Vattubrinken Samhällsbyggnadskontoret Startpromemoria Dnr 2009-00010 (P09009) Detaljplan för inom Enhörna kommundel i Södertälje Upprättad 2009-09-15 Sammanfattning Samhällsbyggnadskontoret föreslår att ny detaljplan

Läs mer

Fritidshusområde i förändring

Fritidshusområde i förändring Del 1 Planering Fritidshusområde i förändring Från fritidshus till åretruntbostad I Värmdö kommun finns möjligheter till ett attraktivt boende med närhet till storstad, natur och hav. Kommunen har många

Läs mer

Inventering av enskilda avlopp i Storån del 2, Gnosjö kommun 2012

Inventering av enskilda avlopp i Storån del 2, Gnosjö kommun 2012 Dnr : 2011-1300-446 akt 10 Inventering av enskilda avlopp i Storån del 2, Gnosjö kommun 2012 Figur 1. Karta över det område som inventerats i projektet Storån del 2 Postadress Besöksadress Telefon Telefax

Läs mer

Riktlinje. Riktlinjer för enskilt avlopp 2014-11-19. Bmk Mh 2014/4358. Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2014-11-19 256.

Riktlinje. Riktlinjer för enskilt avlopp 2014-11-19. Bmk Mh 2014/4358. Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2014-11-19 256. Riktlinje 2014-11-19 Riktlinjer för enskilt avlopp Bmk Mh 2014/4358 Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2014-11-19 256. Ersätter Riktlinjer för enskilt avlopp 17, 2011-01-26 Riktlinjerna ska vägleda

Läs mer

Tillsynsplan enskilda avlopp

Tillsynsplan enskilda avlopp Tillsynsplan enskilda avlopp 2014-2016 Tillsynsplanen avser tillsyn som myndighetsverksamheten bedriver till följd av resultaten från inventering av enskilda ar. Utvecklingsbehov och behov av åtgärder

Läs mer

Inventering av enskilda avlopp i Havridaån, Gnosjö kommun 2010-2011

Inventering av enskilda avlopp i Havridaån, Gnosjö kommun 2010-2011 Dnr : 2010-0368-446 akt 4 Inventering av enskilda avlopp i Havridaån, Gnosjö kommun 2010-2011 Figur 1. Karta över det område som inventerats i projektet Havridaån Postadress Besöksadress Telefon Telefax

Läs mer

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden.

Kustnära avlopp. Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. Kustnära avlopp Ett projekt inom Mönsterås kommun med syfte att genom samverkan hitta hållbara lösningar för vatten och avlopp i kustnära områden. I Mönsterås kommun finns ca 1000 enskilda avloppsanläggningar.

Läs mer

VA-policy. Steg 2 i arbetet med VA-planering i Rättviks kommun. Version

VA-policy. Steg 2 i arbetet med VA-planering i Rättviks kommun. Version VA-policy Steg 2 i arbetet med VA-planering i Rättviks kommun Version 2016-05-24 Sida 2 av 7 Innehåll INLEDNING... 4 Samhällsutveckling... 4 Vision Rättviks kommun... 4 Utveckling... 4 UTMANINGAR... 5

Läs mer

policy modell plan program regel riktlinje rutin strategi taxa

policy modell plan program regel riktlinje rutin strategi taxa modell policy Policy vid antagande av nya verksamhetsområden för kommunalt dricks-, spill- samt dagvatten plan program regel riktlinje rutin strategi taxa............................ Beslutat av: Kommunfullmäktige

Läs mer

VA-policy för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan)

VA-policy för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan) 6 juli 2017 VA-policy för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan) Antagen av Kommunfullmäktige Antagen av: Kommunfullmäktige 2017-10-30, 187 Dokumentägare: Kommundirektör Dokumentnamn:

Läs mer

Planering för vatten och avlopp. Förslag till riktlinjer, nya verksamhetsområden och VA-taxa

Planering för vatten och avlopp. Förslag till riktlinjer, nya verksamhetsområden och VA-taxa Planering för vatten och avlopp Förslag till riktlinjer, nya verksamhetsområden och VA-taxa Bakgrund Det finns ca 3 000 enskilda avlopp i Piteå kommun. Somliga väl fungerande, andra med stora behov av

Läs mer

VA-policy VA-översikt. VA-plan. VA-policy

VA-policy VA-översikt. VA-plan. VA-policy Antagen av kommunfullmäktige den 22 oktober 2014, 14KS/0083 VA-policy 2014 VA-översikt VA-policy VA-plan Innehåll Inledning 3 Utgångspunkter för vattenplanering 4 Nationella och lokala mål 5 Övergripande

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN

Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Avloppsinventering i Haninge kommun 2010 LINA WESTMAN Sammanfattning Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund har under sommaren 2010 genomfört en inventering av enskilda avlopp i Haninge kommun. Syftet

Läs mer

Gällivare kommun Norrbottens län

Gällivare kommun Norrbottens län SAMRÅDSHANDLING Ändring av byggnadsplan för fritidsbebyggelse över del av Gällivare 25:1, 64:1 m fl Vid Vassaraträsket Gällivare kommun Norrbottens län Akt 25-P75/2, fastställd den 20 december 1974 13218

Läs mer

Planläggning och VA-utredning inom fritidshusområden

Planläggning och VA-utredning inom fritidshusområden Kommunledningsförvaltningen Kalle Alexandersson,0550-88002 kalle.alexandersson@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse Datum 2015-10-07 Ks/2012:210 011 Planfrågor Sida 1(4) Planläggning och VA-utredning inom

Läs mer

Förbättring av enskilda avlopp inom Norrtälje kommuns skärgårdsområde

Förbättring av enskilda avlopp inom Norrtälje kommuns skärgårdsområde Förbättring av enskilda avlopp inom Norrtälje kommuns skärgårdsområde Stockholm Västra Götaland Skåne Förbättring av enskilda avlopp inom Norrtälje kommuns skärgårdsområde För mer information kontakta:

Läs mer

VA i Årsta havsbad. Mats Johansson 2012-02-16. Innehåll

VA i Årsta havsbad. Mats Johansson 2012-02-16. Innehåll VA i Årsta havsbad Mats Johansson 2012-02-16 Innehåll Om VA i omvandlingsområden Om verktyget VeVa Om Institutionell kapacitet Frågor och diskussion 2 1 Definition omvandlingsområden Sammanhängande fritidshusområden

Läs mer

Inventering av enskilda avloppsanläggningar i Sävsjö kommun 2016

Inventering av enskilda avloppsanläggningar i Sävsjö kommun 2016 Inventering av enskilda avloppsanläggningar i Sävsjö kommun 2016 området mellan Stigåsa och Rörvik Foto: Illustration från avloppsguiden.se Licens: Copyright 2016-08-19 Sammanfattning Under juni månad

Läs mer

VA-policy för Bengtsfors kommun

VA-policy för Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret Sara Larsson, 0531-526014 sara.larsson@bengtsfors.se POLICY Antagen av Kommunfullmäktige 2011.726 340 155/15 1(6) VA-policy för Bengtsfors kommun s:\va-plan bengtsfors\steg 3, va-policy\va-policy

Läs mer

Återrapportering från Stockholms stad av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Stockholms stad av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2014 1 (5) Återrapportering från av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt

Läs mer

Blåplan och Vattenplan

Blåplan och Vattenplan Blåplan och Vattenplan Vattenplan Blåplan Definition. planering för hushållning, utnyttjande och skydd av våra vattenresurser Rapport: Vägledning för kommunal VA planering Vattenplan Blåplan Kommentar

Läs mer

Tillsyn enskilda avlopp i Nynäshamns kommun

Tillsyn enskilda avlopp i Nynäshamns kommun Tillsyn enskilda avlopp i Nynäshamns kommun Resultat av tillsyn 2016 2017-02-20 Lina Westman 1 Inledning 1:1 Bakgrund Alla kommuner har ett ansvar att genomföra åtgärder för att klara de miljökvalitetsnormer

Läs mer

Vatten och avlopp på landsbygden

Vatten och avlopp på landsbygden Vatten och avlopp på landsbygden Innehåll Kontakta oss 2 Vatten- och avloppspolicy 3 Inledning 4 Om allmänt vatten och avlopp 4 Utbyggnad av allmänt VA på landsbygden 5 Områden som inte omfattas av utbyggnadsplanen

Läs mer

Tillsynsplan vatten & avlopp 2013-2021

Tillsynsplan vatten & avlopp 2013-2021 Dnr 2012-10-15 2012-001629 Tillsynsplan vatten & avlopp 2013-2021 Tillsynsplanen avser all tillsyn som miljö- och byggnadskontoret bedriver inom vatten och avloppsområdet, såväl enskilda, gemensamma som

Läs mer

upprättat en Vatten och avloppsplan för områden med enskild VAförsörjning. Bygg- och miljöförvaltningens förslag till Tekniska nämnden

upprättat en Vatten och avloppsplan för områden med enskild VAförsörjning. Bygg- och miljöförvaltningens förslag till Tekniska nämnden TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) 2012-11-05 Tekniska nämnden Dnr Ten 2012/619 Fastställande av Vatten och avloppsplan för områden med enskild VAförsörjning Förslag till beslut Bygg- och miljöförvaltningens förslag

Läs mer

VA-strategi för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan)

VA-strategi för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan) 6 juni 2017 VA-strategi för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan) Antagen av kommunstyrelsen Antagen av: Kommunstyrelsen 2017-10-03, 171 Dokumentägare: Kommundirektör Ersätter

Läs mer

BREV LS Regionplane- och trafikkontoret RTN Bilaga 1 Teresa Kalisky

BREV LS Regionplane- och trafikkontoret RTN Bilaga 1 Teresa Kalisky BREV LS 0611-1970 Regionplane- och trafikkontoret 2007-01-09 RTN 2007-0012 Bilaga 1 Teresa Kalisky Remiss av kemikalieinspektionens redovisning av regeringsuppdraget om att utreda förutsättningarna för

Läs mer

VA-planering i brett perspektiv?

VA-planering i brett perspektiv? VA-planering i brett perspektiv? Mats Johansson Ecoloop Vattendagarna Kristianstad 26 november 2014 1 1. Inledning 2. Vad är VA-planering? - Vägledning och Kommunexempel 3. Vad är vattenplanering? - Definition

Läs mer

Gällivare kommun Norrbottens län

Gällivare kommun Norrbottens län GRANSKNINGSHANDLING Ändring av byggnadsplan för fritidsbebyggelse över del av Gällivare 1:16 m fl Vid Vassaraträsket Gällivare kommun Norrbottens län Akt 25-P78/52, fastställd den 19 juni 1978. 13218 1(9)

Läs mer

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-11-05 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Beslutade av Miljöskyddsnämnden 2006-12-12, 88 Reviderade 2007-05-29, 44 Reviderade 2009-03-31, 20 Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Lagstiftning Miljöbalken Avloppsvatten är ett samlingsbegrepp

Läs mer

Tillsyn enskilda avlopp i Tyresö kommun

Tillsyn enskilda avlopp i Tyresö kommun Tillsyn enskilda avlopp i Tyresö kommun Resultat av tillsyn 2017 2018-05-28 Maria Högqvist 1 Inledning 1:1 Bakgrund Alla kommuner har ett ansvar att genomföra åtgärder för att klara de miljökvalitetsnormer

Läs mer

Avloppsinventering i Haninge kommun

Avloppsinventering i Haninge kommun Avloppsinventering i Haninge kommun - Resultat inventeringen 2013 - Slutrapportering inventeringen 2010-2013 2014-11-24 Stefan Engblom 1 Inledning 1:1. Bakgrund Alla kommuner har ett ansvar att genomföra

Läs mer

PROJEKT. Inventering av enskilda avloppsanläggningar. Söder om sjön Örlen 2011-10-19

PROJEKT. Inventering av enskilda avloppsanläggningar. Söder om sjön Örlen 2011-10-19 PROJEKT Inventering av enskilda avloppsanläggningar Söder om sjön Örlen 2011-10-19 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS

Läs mer

Tillsammans gör vi det hållbara möjligt

Tillsammans gör vi det hållbara möjligt Regler och styrdokument för en hållbar utveckling» EU» PBL» MB» LAV EU-direktiv Miljöbalken 5kap PBL 2kap 1 MKN för fisk och musselvatten Förvaltning av kvalitén på vattenmiljön Förordning om översvämningsrisker

Läs mer

Avloppsfrågor - Green Island. Karin Palmqvist Larsson, Miljö- och hälsoskyddsenheten 2013-11-30

Avloppsfrågor - Green Island. Karin Palmqvist Larsson, Miljö- och hälsoskyddsenheten 2013-11-30 Avloppsfrågor - Green Island Karin Palmqvist Larsson, Miljö- och hälsoskyddsenheten 2013-11-30 Ingmarsö & Brottö Enskilt vatten och avlopp 80% torr toalett och BDT-avlopp Gemensamt avlopp i Ingmarsöbyn.

Läs mer

Uppdrag om viss utrednings- och samordningsverksamhet avseende bostadsbyggandet i Stockholms län

Uppdrag om viss utrednings- och samordningsverksamhet avseende bostadsbyggandet i Stockholms län Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2012-06-07 LS 1206-0842 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 12-06-19 OOQIf Uppdrag om viss utrednings- och samordningsverksamhet avseende

Läs mer

3 oktober 2012. Samhällsbyggnadsenheten

3 oktober 2012. Samhällsbyggnadsenheten Avloppsmöte i SånnaS 3 oktober 2012 Historik ändrad lagstiftning 1987 gav Naturvårdsverket ut en handbok om allmänna råd för små avloppsanläggningar. Tekniska beskrivningar och rekommendationer Drogs tillbaka

Läs mer

Detta projekt har genomförts av miljö- och byggförvaltningen på uppdrag av kommunstyrelsen (Ks 47/07).

Detta projekt har genomförts av miljö- och byggförvaltningen på uppdrag av kommunstyrelsen (Ks 47/07). Södra delen av Hammarö, 2007 Mbn 2007-350/44 Detta projekt har genomförts av miljö- och byggförvaltningen på uppdrag av kommunstyrelsen (Ks 47/07). Skoghall, oktober 2007 I tjänsten Johan Fagerqvist, Miljöinspektör

Läs mer

Enskilda avlopp lagstiftning och teknik

Enskilda avlopp lagstiftning och teknik Enskilda avlopp lagstiftning och teknik Ola Palm Enskilda avlopp i kretslopp För Kiladalen - I tiden 090207 Vad är enskilda avlopp? Definition enligt allmänna råden (2006:7) Hushållsspillvatten från enstaka

Läs mer

Små avloppsanläggningar

Små avloppsanläggningar Små avloppsanläggningar Hushållsspillvatten från högst 5 hushåll NATURVÅRDSVERKET 1 BESTÄLLNINGAR Ordertelefon: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: Postadress: Internet: natur@cm.se CM-Gruppen

Läs mer

Dagordning för mötet

Dagordning för mötet Dagordning för mötet 1. Inledning 2. Information om ansvar för VA i Nor 3. Svar på inskickade frågor 4. Frågestund 5. Mötet avslutas Samhällsutvecklingsnämnden har beslutat att delegera till samhällsutvecklingsnämndens

Läs mer

Tillsyn enskilda avlopp i Nynäshamns kommun

Tillsyn enskilda avlopp i Nynäshamns kommun Tillsyn enskilda avlopp i Nynäshamns kommun Resultat av tillsyn 2017 2018-05-28 Maria Högqvist 1 Inledning 1:1 Bakgrund Alla kommuner har ett ansvar att genomföra åtgärder för att klara de miljökvalitetsnormer

Läs mer

Länsstyrelsernas roll(er) i arbetet med små avlopp

Länsstyrelsernas roll(er) i arbetet med små avlopp Länsstyrelsernas roll(er) i arbetet med små avlopp Tomas Waara 2016-11-29 RB 26 Utsläpp av enskilda avlopp Länsstyrelserna ska, i syfte att öka åtgärdstakten; Aktivt vidareutveckla sitt arbete med tillsynsvägledning

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR KOMMUNAL VA-PLANERING HUR MÅNGA MANUALER OCH VÄGLEDNINGAR BEHÖVER VI? HANDBOK OM VA I OMVANDLINGSOMRÅDEN

VÄGLEDNING FÖR KOMMUNAL VA-PLANERING HUR MÅNGA MANUALER OCH VÄGLEDNINGAR BEHÖVER VI? HANDBOK OM VA I OMVANDLINGSOMRÅDEN VÄGLEDNING FÖR KOMMUNAL VA-PLANERING HUR MÅNGA MANUALER OCH VÄGLEDNINGAR BEHÖVER VI? Det myckna bokskrivandet tar aldrig slut Predikaren 12:12 Krister Törneke, Tyréns AB Vatten och avlopp viktiga delar

Läs mer

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren

Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28. Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 2013-03-28 Upprättad av: Johanna Persson och Emma Sjögren PM Översiktlig VA och dagvattenutredning för Bjärnö 1:2 Kund Karlshamns Kommun Stadsmiljöavdelningen

Läs mer

Miljösystemanalys för

Miljösystemanalys för Not: Presenterat av Mats Johansson, Ecoloop Miljösystemanalys för avloppshantering i Sävjaåns avrinningsområde år 2030 Examensarbete av Caroline Holm VeVa - Verktyg för h r hållbara VA llbara VA-system

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

Information enskilda avlopp

Information enskilda avlopp Information enskilda avlopp HISTORIK-Krav 1949 Slamavskiljning 1969 Slamavskiljare (trekammarbrunn) med efterföljande rening 2007 Reduktionskrav från Naturvårdsverket VARFÖR Hälsoskydd, Grundvatten, Miljöskydd

Läs mer

Faktorer som styr VA-planeringen

Faktorer som styr VA-planeringen VA- PLANERING 1 Faktorer som styr VA-planeringen Lagkrav i form av Vattentjänstlagen, Anläggningslagen, Plan- och bygglagen, Miljöbalken etc Nationella, regionala och kommunala miljömål Åtgärdsprogram

Läs mer

Gemensam avloppsanläggning, så här går det till

Gemensam avloppsanläggning, så här går det till Gemensam avloppsanläggning, så här går det till Tag kontakt med de grannar som berörs av krav på en ny avloppsanläggning för att ta reda på vilka som är intresserade av att undersöka vad en gemensam avloppsanläggning

Läs mer

Inbjudan. VAS-RÅDET 2007 Inbjudan

Inbjudan. VAS-RÅDET 2007 Inbjudan Inbjudan KSL ska vara en attraktiv arena som tillsammans med kommunerna initierar nytänkande och utveckling, intressebevakar mot andra aktörer, skapar samverkan och bidrar med regionkunskap i syfte att

Läs mer

Gällivare kommun Norrbottens län

Gällivare kommun Norrbottens län GRANSKNINGSHANDLING Ändring av detaljplan för Del av Gällivare 1:15 Vassaraträsk Gällivare kommun Norrbottens län Akt 25-P00/91, laga kraft den 22 september 1998, ändrad akt 25-P03-133, laga kraft den

Läs mer

RAPPORT. Inventering av enskilda avloppsanläggningar Skoby Sigtuna kommun Miljö- och hälsoskyddskontoret

RAPPORT. Inventering av enskilda avloppsanläggningar Skoby Sigtuna kommun Miljö- och hälsoskyddskontoret RAPPORT Inventering av enskilda avloppsanläggningar Skoby 2008 Sigtuna kommun Miljö- och hälsoskyddskontoret 2008-10-06 2 Innehållsförteckning Bakgrund 4 Beskrivning av området 4 Tillvägagångssätt 5 Inventeringsresultat

Läs mer

Ulvstorps fritidshusområde Utbyggnad vatten och avlopp Informationsmöte. Välkomna!

Ulvstorps fritidshusområde Utbyggnad vatten och avlopp Informationsmöte. Välkomna! Ulvstorps fritidshusområde Utbyggnad vatten och avlopp Informationsmöte Välkomna! Närvarande Astrid Löfdahl, 1:a vice ordf. Tekniska nämnden Roger Rohdin, Verksamhetschef Vatten och avlopp Kerstin Nyström,

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar

Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar Beslutade av Miljöskyddsnämnden 2006-12-12, 88 Reviderade 2007-05-29, MN 44 Reviderade 2009-03-31, MN 20 Reviderade 2013-12-10, MN 59 Reviderade 2017-05-11, MN 25 Riktlinjer för enskilda avloppsanläggningar

Läs mer

Ulvstorps fritidshusområde Utbyggnad av vatten och avlopp i norra delen Informationsmöte 2014-06-17. Välkomna!

Ulvstorps fritidshusområde Utbyggnad av vatten och avlopp i norra delen Informationsmöte 2014-06-17. Välkomna! Ulvstorps fritidshusområde Utbyggnad av vatten och avlopp i norra delen Informationsmöte 2014-06-17 Välkomna! Dagordning Välkomna och presentation av närvarande Avgränsning av utbyggnad 2014 Bakgrund Utbyggnad

Läs mer

VeVa Tynningö Prel. version

VeVa Tynningö Prel. version Prel. version Frida Pettersson, Erik Kärrman 1. - Syfte Målet med etta uppdrag var att ta fram beslutsunderlag som visar ekonomiska och miljömässiga konsekvenser vid introduktion av avloppslösningar på

Läs mer

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp

Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp SMED Rapport Nr 4 2006 Utsläpp av fosfor från enskilda avlopp Slutrapport Marianne Eriksson, SCB Mikael Olshammar, IVL På uppdrag av Naturvårdsverket Publicering: www.smed.se Utgivare: Sveriges Meteorologiska

Läs mer

Va Programmet i Norrtälje. Amelia Morey Strömberg

Va Programmet i Norrtälje. Amelia Morey Strömberg Va Programmet i Norrtälje Amelia Morey Strömberg 2 Bakgrund En viktig faktor för tillväxt i Norrtälje kommun är möjligheten att bosätta sig i tidigare fritidshusområden.. Människors behov av komfortabla

Läs mer

VA-PLAN. Del 2. VA-policy GRANSKNINGSHANDLING

VA-PLAN. Del 2. VA-policy GRANSKNINGSHANDLING Del 2 VA-policy Arbetsgrupp för VA-plan Arbetsgruppen har bestått av tjänstemän från Grästorps kommun, Lidköpings kommun och Sweco Environment. VA-planen har tagits fram i samverkan mellan kommunen och

Läs mer

1. Allmänt. 1 a) Hur många ansökningar om tillstånd till avloppsanläggningar hanteras per år?

1. Allmänt. 1 a) Hur många ansökningar om tillstånd till avloppsanläggningar hanteras per år? 1. Allmänt 1 a) Hur många ansökningar om tillstånd till avloppsanläggningar hanteras per år? 10-20 st (23%) 20-30 st (31%) 30-40 st (0%) 40-50 st (15%) 50-60 st (8%) 60-70 st (8%) 70-80 st (0%) 80-90 st

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

Riktlinje. Riktlinjer för små avlopp BMN 2018/0054. Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden

Riktlinje. Riktlinjer för små avlopp BMN 2018/0054. Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden Riktlinje Riktlinjer för små avlopp BMN 2018/0054 Antagna av byggnads- och miljöskyddsnämnden 2018-03-21 54. Ersätter Riktlinjer för enskilt avlopp 17, 2014-11-19 Riktlinjerna ska vägleda och underlätta

Läs mer

GRANSKNINGSHANDLING SAMRÅDSREDOGÖRELSE

GRANSKNINGSHANDLING SAMRÅDSREDOGÖRELSE GRANSKNINGSHANDLING SAMRÅDSREDOGÖRELSE ÄNDRING AV BYGGNADSPLAN FÖR FRITIDSBEBYGGELSE ÖVER DEL AV FASTIGHETEN GÄLLIVARE 1:16 M FL VID VASSARATRÄSKET, INOM GÄLLIVARE KOMMUN, NORRBOTTENS LÄN, AKT 25-P78/52

Läs mer

Västersjöns östra fritidshusområde Utbyggnad vatten och avlopp Informationsmöte Välkomna!

Västersjöns östra fritidshusområde Utbyggnad vatten och avlopp Informationsmöte Välkomna! Västersjöns östra fritidshusområde Utbyggnad vatten och avlopp Informationsmöte 20140423 Välkomna! Närvarande Rolf Landin, Enhetschef VA Nät drift Kerstin Nyström, Projektledare Vatten och Avlopp Torbjörn

Läs mer

BOSTÄDER, BEBYGGELSE 5. 5.1 Bostadsbeståndet 5.2 Fritidsbebyggelse 5.3 Områden med visst bebyggelsetryck

BOSTÄDER, BEBYGGELSE 5. 5.1 Bostadsbeståndet 5.2 Fritidsbebyggelse 5.3 Områden med visst bebyggelsetryck BOSTÄDER, BEBYGGELSE 5 5.1 Bostadsbeståndet 5.2 Fritidsbebyggelse 5.3 Områden med visst bebyggelsetryck 5.1 BOSTADSBESTÅNDET Tillgången på bostäder Under slutet av 1980-talet rådde en påtaglig brist på

Läs mer

Strategi för vatten och avlopp på landsbygden i Bjuvs kommun

Strategi för vatten och avlopp på landsbygden i Bjuvs kommun Strategi för vatten och avlopp på landsbygden i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-10-31 INNEHÅLL BAKGRUND... 3 BEGREPPSFÖRKLARINGAR... 3 MÅL... 4 STUDERADE OMRÅDEN... 4 RECIPIENTER... 5 VERKSAMHETSOMRÅDE...

Läs mer

Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på: VATTEN OCH AVLOPP

Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på:  VATTEN OCH AVLOPP KS 2015/0385 Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på: www.kalmar.se/vaplan VATTEN OCH AVLOPP Tematiskt tillägg till översiktsplanen Antagen

Läs mer

Handlingsplan 2015-2025 Enskilda avlopp

Handlingsplan 2015-2025 Enskilda avlopp Handlingsplan 2015-2025 Enskilda avlopp Dokumenttyp Plan För revidering ansvarar Sa mhällsbyggnadschef Dokumentet gäller till och med 2015-01-01 2025-12-31 Diarienummer 2014-532 403 Uppföljning och tidplan

Läs mer

Förslag till Göteborgs Stads yttrande över betänkandet Vägar till hållbara vattentjänster SOU 2018:34

Förslag till Göteborgs Stads yttrande över betänkandet Vägar till hållbara vattentjänster SOU 2018:34 Ko mmunstyrelsen Datum 2018-10 - 17 D iarienummer 1178 /18 Till Miljö - och energidepartementet m.remissvar@regeringskansliet.se Miljö - och energidepartementets dnr M2018/01630/Nm. Förslag till s yttrande

Läs mer

Ansökan / anmälan av enskild avloppsanläggning för 1-5 hushåll Ansökan / anmälan skickas eller lämnas in till miljökontoret (adress se nedan).

Ansökan / anmälan av enskild avloppsanläggning för 1-5 hushåll Ansökan / anmälan skickas eller lämnas in till miljökontoret (adress se nedan). Samhällsbyggnadsförvaltningen ver. 060815 1 (5) Ansökan / anmälan av enskild avloppsanläggning för 1-5 hushåll Ansökan / anmälan skickas eller lämnas in till miljökontoret (adress se nedan). Läs noga igenom

Läs mer

Varför gör inte kommunen jobbet att kontrollera våra avlopp? Om ni påstår att det är gjort, en källförteckning och när den är gjord,tack.

Varför gör inte kommunen jobbet att kontrollera våra avlopp? Om ni påstår att det är gjort, en källförteckning och när den är gjord,tack. Om avloppet/vattnet inte är en delfinansierings fråga utan en miljöfråga så hur stor är miljöpåverkan från vårt område Noor jämfört med annat område exempelvis den djurhållningen som finns runt sjön valloxen.

Läs mer

Utbyggnads- och anslutningsplan för kommunalt- VA i omvandlingsområden

Utbyggnads- och anslutningsplan för kommunalt- VA i omvandlingsområden Upprättad: 2014-05-28 Beslutad av: Kommunstyrelsen Version 2: reviderad 2015-11-20 Sid 1 (5) Dnr 15SBN417 Förslag till: Samhällsbyggnadsutskottet Utbyggnads- och anslutningsplan för kommunalt- VA i omvandlingsområden

Läs mer

Vanliga frågor & svar

Vanliga frågor & svar Vanliga frågor & svar Innehåll Ordlista... 2 Om Brevet... 2 Vad ska jag göra med brevet som jag fått?... 2 Motivering saknas till min fastighet, varför?... 2 Vilka har fått utskicket från Länsstyrelsen?...

Läs mer

KSAU 51/17 Yttrande avseende Riksintresseutredningens betänkande Planering och beslut för hållbar utveckling (SOU 2015:99) KS2016.

KSAU 51/17 Yttrande avseende Riksintresseutredningens betänkande Planering och beslut för hållbar utveckling (SOU 2015:99) KS2016. Kommunstyrelsens arbetsutskottskövde kommun PROTOKOLLSUTDRAG KSAU 51/17 Yttrande avseende Riksintresseutredningens betänkande Planering och beslut för hållbar utveckling (SOU 2015:99) KS2016.0436 Behandlat

Läs mer

Verksamhetsplan 2013

Verksamhetsplan 2013 Verksamhetsplan Fastställt av styrgruppen den 7 september 2012 Britt Carlsson c/o Karlstads Kommun tel. 054 540 4655 651 84 Karlstad e-post: britt.carlsson@karlstad.se www.miljosamverkanvarmland.se Inledning

Läs mer

Information om enskilda avlopp

Information om enskilda avlopp Information om enskilda avlopp I den här broschyren har vi sammanfattat viktig information om enskilda avlopp. Här hittar du information om varför vi måste rena avloppsvatten, vilka reningskrav som ställs,

Läs mer

Yttrande Ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge

Yttrande Ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge 01054 1(5) Datum Diarienummer 2018-10-30 RS180706 Miljö- och energidepartementet m.remissvar@regeringskansliet.se Yttrande Ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge Region Halland

Läs mer

Norrtälje i siffror. Globala siffror. Program för utveckling av kommunalt vatten och avlopp. Norrtäljemodellen

Norrtälje i siffror. Globala siffror. Program för utveckling av kommunalt vatten och avlopp. Norrtäljemodellen 2 Program för utveckling av kommunalt vatten och avlopp Norrtäljemodellen 3 4 Norrtälje i siffror Globala siffror 56.600 invånare 23.000 pe anslutna till VA 150.000 turister 27.000 fritidsfastigheter 40.000

Läs mer

B E S K R I V N I N G

B E S K R I V N I N G NACKA KOMMUN OB 21 (handling 2) Planenheten Dnr ONB 44/2001 213 B E S K R I V N I N G Områdesbestämmelser för södra Boo, del av Backeböl i Nacka kommun. Område N, Boo strandväg m.fl. och område P Dalvägen

Läs mer

Åtgärdsdokument Flen

Åtgärdsdokument Flen Åtgärdsdokument Flen Nummer Åtgärd Rubrik i huvuddokumentet Tidplan Ansvar Kommentar 1 Utreda om hur tidplan för detaljplan och verksamhetsområdebeslut samordnas för att få en effektiv genomförandeprocess,

Läs mer

VeVa-verktyg för VA-planering i spridd bebyggelse - bakgrund och erfarenheter från svenska kommuner

VeVa-verktyg för VA-planering i spridd bebyggelse - bakgrund och erfarenheter från svenska kommuner VeVa-verktyg för VA-planering i spridd bebyggelse - bakgrund och erfarenheter från svenska kommuner Avløpskonferensen 2012, Ås 25 april, 2012 Frida Pettersson Urban Water Bedriver utrednings- och utvecklingsverksamhet

Läs mer

Förslag till fortsatt planeringsarbete beträffande utveckling av Svartsö

Förslag till fortsatt planeringsarbete beträffande utveckling av Svartsö Diarienummer: 05KS/0109 Datum: 2012-09-24 Handläggare: Kristina Adolfsson Kontor/ Enhet: Planenheten E-post: kristina.adolfsson@varmdo.se Samhällsplaneringsnämnden Förslag till fortsatt planeringsarbete

Läs mer

2011-04-19. Vilka planer ska kommunen ha? planering för vattnet i ett hållbart samhälle VAD MENAS MED EN VA-PLAN? Krister Törneke Tyréns AB

2011-04-19. Vilka planer ska kommunen ha? planering för vattnet i ett hållbart samhälle VAD MENAS MED EN VA-PLAN? Krister Törneke Tyréns AB Vilka planer ska kommunen ha? planering för vattnet i ett hållbart samhälle Krister Törneke Tyréns AB Vatten, avlopp & kretslopp Uppsala, 8 april 2011 VAD MENAS MED EN VA-PLAN? Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram:

Läs mer

Levande kust (2011-2017) Utsläpp från vattentoalett vad är problemet och hur får du en bra anläggning?

Levande kust (2011-2017) Utsläpp från vattentoalett vad är problemet och hur får du en bra anläggning? Utsläpp från vattentoalett vad är problemet och hur får du en bra anläggning? Mats Johansson Ecoloop AB Mats.johansson@ecoloop.se avlopp@balticsea2020.org Levande kust (2011-2017) Motverka övergödning

Läs mer

PM Underlag till beslut om aktualisering av Kungsbacka översiktsplan Kungsbacka

PM Underlag till beslut om aktualisering av Kungsbacka översiktsplan Kungsbacka PM Underlag till beslut om aktualisering av Kungsbacka översiktsplan 2006 Kungsbacka 2018-10-03 1 Inledning Aktualiseringen avser översiktsplanen för Kungsbacka kommun, här kallad ÖP06. Översiktsplanen

Läs mer

Försörjning av vatten och avlopp i Smedjebackens kommun. VA- åtgärdsplan 2013-2025

Försörjning av vatten och avlopp i Smedjebackens kommun. VA- åtgärdsplan 2013-2025 h SMEDJEBACKENS KOMMUN Försörjning av vatten och avlopp i Smedjebackens kommun VA- åtgärdsplan 2013-2025 1 Innehållsförteckning Prioriteringsordning 3 Sammanfattande områdeslista 4 Översiktskartor 5 Pågående

Läs mer

Länsstyrelsens tillsynsvägledning. Länsstyrelsens roll i va-frågor. BDT-avlopp ur ett tillsynsperspektiv. Temadag BDT-vatten, hur farligt är det

Länsstyrelsens tillsynsvägledning. Länsstyrelsens roll i va-frågor. BDT-avlopp ur ett tillsynsperspektiv. Temadag BDT-vatten, hur farligt är det BDT-avlopp ur ett tillsynsperspektiv Temadag BDT-vatten, hur farligt är det 2011-01-25 Tomas Waara Länsstyrelsens roll i va-frågor Granskning av detaljplaner och ÖP Regionalt miljömålsarbete Prövning och

Läs mer

Långsiktig planering och strategier för utökning av verksamhetsområdet och hantering av omvandlingsområden

Långsiktig planering och strategier för utökning av verksamhetsområdet och hantering av omvandlingsområden Långsiktig planering och strategier för utökning av verksamhetsområdet och hantering av omvandlingsområden Birger Wallsten, Mälarenergi AB, Västerås Svante Larsson, Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen,

Läs mer

PROJEKT. Inspektion av små avlopp i områdena runt Brevik i Karlsborgs kommun och runt Hönsa och Fröstorp i Tibro kommun

PROJEKT. Inspektion av små avlopp i områdena runt Brevik i Karlsborgs kommun och runt Hönsa och Fröstorp i Tibro kommun PROJEKT Inspektion av små avlopp i områdena runt Brevik i Karlsborgs kommun och runt Hönsa och Fröstorp i Tibro kommun 2016-09-14 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41

Läs mer