Tekniska förvajtnlngens yttranae om utökad regional samordning inom avfallsområdet

Transkript

1 Bilaga KS 2011/130/1 "SALA lifi1i KOMMUN TEKNISKA FÖRVALTNINGEN SALA KOMMUN Kommunstvrelsens förvaltning Ink 20: ! 1ITårienr / A ')\)11 ih r lfl{ ilj:ru-qs 30 Nhfi!tNf'.: ~'011fSG 'fttrande 'TeknIska nämnden Tekniska förvajtnlngens yttranae om utökad regional samordning inom avfallsområdet Tekniska förvaltningen ser stora fördelar med samordnad avfallshantering i regionen, då det kan bli svårt för mindre kommuner att fii bra och prisvilrda entreprenadupphandlingar for hämtning av hushäjlsavfall Det år en svär process att upphandla entreprenader med få abonnenter (Jeh relativt stora avstånd,mellan hiimtningsställen ikonnnunen. öessutom kommer mer och mer av avfallshanteringen att styras av EU-direkiiv och det kan bh svart för ens:dlda tjänstemän att följa med och hålla sig uppdaterad i frågor runt il1tfallshanterlngen. Att upprattmjla en akt'>1ell avfalls;jlan och rellmjlrlingsordnillg kommer även det att kräva betydligt mer, då kraven kommer att öka när det gäller att hålla dessa ahtliella. Det kan komma att bli stora fdrändringar för den enskilda abonnenten om VafabMiJjö AB tar över ansvaret för hela avf~llshanteringen. Sala kommun har sedan tidigt nittiotal en egen och speciell EvfaUshanterlng med gen',ens"mhetslösnlngför mång<! abonnenter s.k. omstartshus som kan bli svart att behålla i regional avfallshantering. Det kan krävas speciella förhandlmgar lör att k'11nna behå!!" det systemet Då det vanligaste abonnemang~t l övriga regio)'len är att varje abonnent har håmtniog pa den egna fastigheten. För att passa in j den regionala hanteringen sa kan Im omeig"aning av avfallshanteringen j Sala kommun köml11a att krävas. Sammanfattningsvis sa krävs et! regionalt samarbete for lin kunna uppråtthlillaen bra och prisvärd avfallshantering, tröts de förändrirlgar Sala kommun l~dl1ske rn ste genomföra. TEKNISKA FÖR\' AL TNINGEN Kent Karlsson enhetschef

2 Bilaga KS 2011/130/2 Datum Dnr Sida 1 (1)?OIl04 i5 Ink. ~::---.=,.,I o..=.",-,-,-~-,---,~j~ REMISS Kommunstyrelserna i Västmanlands län Heby kommun, Enköpings kommun, VafabMHjö AB "Utvärdering och förslag till förändring av VafabMiljö AB och det regionala samarbetet inom avfallsområdet" Styrelsen för Västmanlands Kommuner och Landsting har efter hörande av VafabMiljö AB:s styrelse fattat följande beslut; att att på remiss utsända förslaget at! fusionera VafabMHjö AB med Svensk Växtkraft AB samt inhämta ägarnas syn på "utökad regional samordning med helhetsperspektiv" Remisstiden utökas thi fredagen den 2 september Detta för att säkerställa att fler berörda instanser inom kommunen skall kunna lämna synpunkter.' Frågor besvaras av Eva Myrin, VafabMiljö AB ( ) eller undertecknad, VäS" tman~an", s Kom,,muner och Landsting 7' cj~e,ez',' Ake J~sson Tf direktör /"t,/,',~[[ tf!>t/ /

3 ':.':.':.V K L VÄSTMANLANDS ~;':.':. Kommuner & Landsting Protokollsutdrag Utdrag ur styrelseprotokoll fört vid sammanträde med Västmanlands Kommuner och Landsting Datum: Tid: Plats: 25 mars 2011 Kl Folkets Hus, Köping Beslutande: Elisabeth Unell ordf. Hans Strandlund Ralph Ledel Anders Röhfors Torsten Källberg Carola Gunnarsson Elisabet Friden Mats Olander Denise Norström Pelle Strengbom (ersätter Ulla Persson) Elizabeth Salomonsson Tommy Johansson (ersätter Olle Ytterberg) Anders Tollin ej närvarande, ingen ersättare Catarina Pettersson Stig Henriksson ~~-.~ ~-.~-.~~~-.~-.~-.-.-.~-.-.-.~-.~-.~-.~~~-.-.~ ~-.-.~ 8 Utvärdering och förslag till förändring av VafabMiljö AB och det regionala samarbetet inom avfallsområdet m.m. I augusti 2004 bildades VafabMiljö AB efter en lång tids diskussioner och ett omfattande utredningsarbete kring utvecklingen av det regionala samarbetet inom avfallsområdet. Ägare är länets kommuner samt Enköpings och Heby kommuner. Syftet med bolagsbildningen var att inom ramen för ett enda gemensamt ägt avfallsbolag: - Få bättre möjligheter att utveckla en långsiktigt hållbar avfallshantering i samtliga delägarkommunerna - Utöka samarbetet inom avfallsområdet - Förbättra användningen av gemensamma personella, administrativa och tekniska resurser. De senaste åren har olika rättsinstanser prövat hur LOUs och EUs regelverk påverkar kommunernas förutsättningar att samverka, vilket påskyndat översynen av ägaravtalet m.m. VKL har därför fålt i uppgift att utreda hur VafabMiljö kan förändra sin struktur och ägarbild så alt den anpassas till de regelverk som gäller i EU och Sverige. För att kunna göra en översyn av ägaravtalet och säkerställa alt, med vad vi vet idag, VafabMiljö följer LOUs regelverk måste samtidigt göras en utvärdering var bolaget står idag och hur bolagets på lång sikt möjligheter är för alt utveckla det regionala samarbetet inom avfallsområdet. Utgångspunkterna för utredningen har varit att dels ta fram förslag på hur den regionala samverkan skall utvecklas för att uppfylla LOUs regelverk och dels alt eventuella förändringar ska skapa bra förutsättningar för kommunerna att klara sitt uppdrag inom avfallsområdet, uppfylla de regler som finns i miljöbalken och uppfylla av riksdagen antagna miljömål.

4 ":' ":.VKLVÄSTMANLANDS ~.. ~ Kommuner & landsting En särskild fråga som ingått i uppdraget har varit att utarbeta förslag på hur ägarstrukturen i Svensk Växtkraft bör se ut för att säkerställa tillgången på matavfall som hushållen sorterar och kommer till nytta för biogas till regionens kollektivtrafik m,m, samt återförs till jordbruken som ekologiskt gödsel. VKLs uppdrag har alltså varit att finna en lösning för att skapa ett lokalt kretslopp av energi och växtnäring, Om VafabMiljö blir ensam ägare till Svensk Växtkraft kan bolaget fusioneras med VafabMiljö och därvid bli en avdelning, Delta säkerställer det ovan beskrivna kretsloppet. Därutöver uppnås också en högre omsättning som möjliggör att delen som mottas från privata företag inte verksamhetsmässigt överstiger 10% som är EUs nuvarande gräns, VKL har och gjort en översiktlig genomlysning av VafabMiljö och andra europiska avfallsbolag för att se hur bolaget och därmed ägarna kan utveckla bolaget. Avsikten är att VafabMiljö skall fortsätta vara ett av Europas mest framträdande avfalls bolag och att ägarna i sin myndighetsutövning skall nyttja bolagets höga kompetens, Det finns både ekonomiska, miljömässiga som personella vinster att göra med en sådan samverkan, En sådan samverkan är på gång och skulle särskilt gynna de mindre kommunerna, En sådan ökad samverkan måste naturligtvis ske på enskilda ägares villkor men bör vara en målsättning att sträva mot på sikt. Sammanfattat bör ägarförhållandet ses över i Svensk Växtkraft för att säkerställa ägarnas miljömål. Dessutom bör VafabMiljös kompetenser inom avfallsområdet kunna nyttjas i högre utsträckning för att ägarna skall uppnå sina miljömål och samtidigt spara personal och pengar. Styrelsen beslutar att att på remiss utsända förslaget att fusionera VafabMiljö AB med Svensk Växtkraft AB samt inhämta ägarnas syn på "utökad regional samordning med helhetsperspektiv", Vid protokollet: Ake Jansson Justerat: Elisabeth Unel/ Torsten KiJl/berg Rätt utdraget intygar: _f /::: /) lit-p./ ~,< /t' {/JJi/;&f.t.'f:~?ff!.?(~",, Ing-Marie Enkvist D.![J./.!:c?Y.:/;k" Datum Utdraget sänt till: Kommunstyrelserna i Västmanland, Heby kommun, Enköpings kommun, VafabMiljö AB

5 Utvärdering och förslag till förändring av VafabMiljö AB och det regionala samarbetet inom avfal/sområdet m.m... v K L VÄSTMANLANDS... Kommuner & Landsting

6 o:..o:.vkl VÄSTMANLANDS ~-:... Kommuner & landsting Innehållsförteckning Utvärdering och förslag till förändring av VafabMiljö AB och det regionala samarbetet inom avfallsområdet mm 2 Uppdraget... 2 Omvärld, regler och konsekvenser... 3 Olika former for regional samverkan inom avfalls området i Sverige... 4 Regionalt samarbete genom ägaravtalet får VafabMiljö....4 Nuläget inom regionen... 5 Utmaningar får framtiden och regionala utvecklingsmöjligheter Framtida regionala utvecklingsmöjligheter inom avfallsområdet Utvecklingsscenarior får Svensk Växtkraft AB Utvecklingsscenarior for det framtida regionala samarbetet Regionalt samarbete inom avfallsområdet. Sammanfattning och slutsatser 20 Utökat regionalt samarbete inom avfallsområdet Effekter och konsekvenser Förslag till beslut Tidplan får ett utökad regionalt samarbete... 22

7 ':.':.':.VKL VÄSTMANLANDS ':.':. Kommuner & Landsting Utvärdering och förslag till förändring av VafabMiljö AB och det regionala samarbetet inom avfallsområdet mm I augusti 2004 bildades VafabMiljö efter en lång tids diskussioner och utredningsarbete kring utvecklingen av det regionala samarbetet inom avfallsområdet. VafabM iljö ägs av kommunerna i Västmanlands län samt Heby och Enköpings kommun. I samband med bildandet av Vafab Miljö skrev kommunerna på ett nytt ägaravtal och det nya avfallsbolaget tog över verksamheten från de två tidigare regionala bolagen VMR och Vafab som kommunerna var delägare i. Syftet med förändringen var att via ett enda gemensamt bolag: få bättre möjligheter att utveckla en långsiktigt hållbar avfallshantering i samtliga de1- ägarkommuner utöka samarbetet inom avfallsområdet förbättra användningen av gemensamma resurser. Ägaravtalet mellan kommunerna gäller till och med I avtalet står det att en utvärdering av verksamheten ska genomföras efter ca 10 år, där förslag till eventuella behov av förändringar i avtalet ska tas fram. För att mer löpande få in synpunkter på verksamheten har VafabMiljö genom fort ägarmöten där ett antal strategiska frågor diskuterats med respektive kommuns politiska ledning och ledande tjänstemän. Det genomgående resultatet från dessa möten har varit positivt. Kommunema är nöjda med VafabMiljös verksamhet och man tycker det är viktigt att fortsätta ha höga miljöambitioner i regionen. De senaste åren har olika rättsinstanser prövat hur LOVs regelverk påverkar kommunernas förutsättningar för regional samverkan, vilket påskyndar behovet aven översyn av ägaravtalet. Västmanlands kommuner och landsting (VKL) har därför fått i uppgift att utreda hur Vafab Miljö AB kan förändra sin struktur så att den anpassas till de regelverk som gäller i Sverige och EU. Men för att kunna göra en översyn av ägaravtalet och säkerställa att VafabMiljö följer LOVs regelverk måste det samtidigt göras en översiktlig utvärdering av bolagets långsiktiga möjligheter att utveckla det regionala samarbetet inom avfallsområdet. Uppdraget Utgångspunkterna för utredningen har varit att dels ta fram förslag på hur den regionala samverkan inom avfallsområdet ska utvecklas för att kunna uppfylla LOV-reglerna och dels att eventuella förändringar ska skapa så bra förutsättningar som möjligt för kommunerna att klara sitt uppdrag inom avfallsområdet, uppfylla reglerna som finns i miljöbalken och nå de miljömål inom avfallsområdet som Sveriges riksdag antagit. En särskild fråga som ingår i uppdraget är att ta fram förslag på hur ägarstrukturen i Svensk Växtkraft bör se ut för att regionen ska kunna säkerställa att det högkvalitativa matavfallet som hushållen sorterar kommer till nytta som biogas i regionens ambitioner att ha en fossilfri kollektivtrafik. 2

8 ....VKl VÄSTMANLANDS ~ -:.-:. Kommuner & Landsting Omvärld, regler och konsekvenser De globala miljöproblemen med klimatförändringar och den ökande efterfrågan på resurser påverkar i allra högsta grad avfallshanteringen. Återvinning av avfall minskar 'utsläppen av klimatpåverkande gaser och är också en nödvändighet när fler och fler vill ha del av jordens begränsade resurser. Enligt Miljöbalken 15 kapitlet 8 har kommunerna ansvar för insamling, återvinning och bortskaffande av hushållsavfall. Till ansvaret hör dessutom att utöva tillsyn, ta fram lokala renhållningsordningar, avfallsplaner, besluta om renhållningstaxan samt sköta fakturering av renhållningsavgifter. För den kommunala avfallshanteringen är fastighetsägare den primära målgruppen/kunden. Relationen är reglerad via svensk lagstiftning och de lokala renhållningsordningarna. Kraven på långsiktigt hållbara lösningar inom avfallsområdet gör att utvecklingen till allt större del styrs av lagar och regler inom EU och nationell krav. EU har tex tagit fram en gemensam strategi när det gäller medlemsländernas avfallshanteringen som nu håller på att implementeras i Sverige. Förutom bättre resurshushållning och ökad återvinning måste tex deponierna och förbränningsanläggningar för avfall uppfylla allt starkare miljökrav. För att klara samhällets ökande miljökrav och aut högre miljörnål behövs investeringar i ny teknik, mer avancerade anläggningar, utökade miljökontrouer, helhetssyn och systerntänkande vilket gör att kostnaderna och behovet av resurser i form av specialistkompetens ökar. Denna utveckling har haft stor påverkan på den kommunala avfallshanteringen i Sverige. För de flesta kommuner blir det allt svårare att leva upp till de nationella miljörnålen och EUs krav. Det behövs större avfallsvolymer och geografiska områden för att klara av att finansiera de resurser och den kompetens som behöver byggas upp. Samtidigt har möjligheterna att välja lösningar på det lokala planet minskat eftersom EU och statens regler styr och begränsar kommunernas handlingsutrymme. Det gör att reglerna, strukturen, handlingsplanerna och målen i de kommunala renhållningsordningar, avfallsplaner och renhållningstaxor i allt större utsträckning liknar varandra i de olika kommunerna. Speciellt påtagligt är det i VafabMiljö-regionen där kommunerna redan i början av 90-talet själva valde att arbeta efter en gemensam grundmodell för avfallshanteringen. Ett arbetssätt som fler och fler regioner använder sig av när myndigheternas krav i princip tvingar fram den formen av samarbete. Kommuner som tidigare valt att samarbeta kring vissa delar av avfallshanteringen väljer för närvarande i allt större utsträckning att utöka sarnarbetsområdena och ta et! helhetsgrepp på det kommunala ansvaret. Utvecklingen i landet visar också att de kommuner som idag väljer at! bygga upp en regional samverkan oftast väljer att göra det med et! helhetsperspektiv där samtliga kommunala delar inom avfallsområdet ingår i samarbetet. Under senare år har LOU-' och konkurrenslagstiftningen kommit i fokus för den kommunala avfallshantering eftersom den gör att kommunernas möjligheter at! låta företag använda sig av den lokala/regionala infrastruktur som finns i form av kommunalt ägda avfallsanläggningar blir allt mer begränsande. Särskilt tydligt är detta om anläggningarna drivs av kommunala bolag eftersom de lagstiftande myndigheterna kommit fram till att kommunala bolag endast får bedriva marginell verksamhet åt andra än sina ägarkommuner. I annat fall måste kommunerna handla upp de delar av den kommunala avfallshanteringen som lagts över i bolagsform. Detta begränsar möjligheterna för kommunerna att själva välja mellan olika organisationsformer eller samarbetsformer med andra kommuner. Istället är det EUs och nationella regelverk som lägger fast hur kommunerna ska organisera sin avfallsverksamhet om även företagen på orten ska kunna använda den kommunala infrastrukturen för sin avfallshantering. 3

9 0:,".,':, V K L VÄSTMANLANDS.. ':. D. Kommuner & Landsting Utvecklingen mot ökat samarbete för att klara av att utveckla och effektivisera sina tjänster euer produkter finns inom många olika typer av branscher. Kommuner samordnar exempelvis den kommunaltekniska verksamheten och sina räddningstjänster. Landsting samverkar kring specialistsjukvård. Sony och Ericsson har slagit ihop sina divisioner för utveckling, tillverkning och marknadsföring av mobiltelefoner. Bilfdretag samarbetar kring gemensamma behov av plattfonnar i biltillverkningen. Ett stort antal flygbolag sköter vissa gemensamma behov via medlemsorganisationen Star Alliance. Olika former för regional samverkan inom avfallsområdet i Sverige Ett stort antal kommuner i Sverige har valt att samarbeta för att lösa sina resursbehov inom avfallsområdet. Regional samverkan har också under en lång tid förespråkats av myndigheterna som en lösning satsa på. Idag finns det inom avfallsområdet; 18 regionbolag och sju kommunalförbund. En viktig anledning till att kommunerna i större utsträckning valt bolag som samarbetsform är att det är en mer okomplicerad lösning jämfört med kommunalförbund. De regionala avfausbolagen är vanligen uppbyggda kring en euer flera avfausanläggningar för att ta hand om avfausbehandlingen i en region. I uppdragen ingår oftast transporter av avfall mellan anläggningar ocb till externa återvinningsanläggningar. Bolagen ansvar oftast även för Återvinningscentralerna (Återbruken) i kommunerna, där hushållen kan lämnar sitt grovavfau och farliga avfall. Bolagen har i olika utsträckning kompletterat sin verksamhet med insamlingsverksarnhet för kommunernas räkning. SRV, som ägs av kommunerna på Södertörn i södra Stockholmsområdet, är exempel på ett bolag där kommunerna samarbetar kring samtliga uppgifter inom avfallsområdet. Ett gemensamt drag för dessa regionbolag är att de bedriver avfallsverksamhet för såväl ägarkommunernas räkning som för företag som valt att anlitar deras tjänster. Historiskt har de regionala bolagen spelat en stor roll i utvecklingen av svensk avfallshantering. Sättet bolagen valt att lösa sina ägaruppdrag varierar. En del har i stor utsträckning egna anläggningar och fordon med egen personal medan andra upphandlar stora delar av sin verksamhet. Med anledning av den så kallade Sysav-domen håller många av de kommunala bolagen inom avfallsområdet på med en översyn av ägardirektiven och verksamhetsinriktningen. Flera av de större bolagens ägarkommuner har tagit inriktningsbeslut som innebär att kommunerna även kommer att samarbeta kring renhållningsordningar, renhållningstaxor, kundadministration, information samt insamling och transport. Bolag som kommit långt i den processen är Sysav i sydvästra Skåne, NSR i nordvästra Skåne och Rambo i Bohuslän. Regionalt samarbete genom ägaravtalet för VafabMiljö J praktiken handlar samarbetet om att kommunerna överlåtit en del av sitt renhållningsansvar till det gemensamma bolaget. VafabMiljö har enligt ägaravtalet skyldighet att ta emot och omhänderta det hushållsavfall som kommunerna har ansvar för enligt Miljöbalkens bestämmelser. Kommunerna har även kommit överens om att de ska lämna det hushållsavfall man samlar in till VafabMiljö och inte till någon annan organisation eller själva ta hand om det. Aktierna i bolaget är rördelade efter folkmängd och samtliga kommuner har en representant i styrelsen. Budget, taxor och årsredovisning antas av kommunerna på bolagsstämmorna. För att lösa det uppdrag kommunerna gett VafabMiljö har bolaget byggt upp en infrastruktur i regionen, som består av 18 bemannande Atervinningscentraler - Återbruk - och 6 avfallsstat- 4

10 -.0:.0:. V K l VÄSTMANLANDS ~ -:. -:. Kommuner & Landsting ioner. VafabMiljö ansvarar för de regionala transporter som sker mellan och från dessa anläggningar och för att ta hand om de deponier som kommunerna genom sitt samarbete överlåtit ansvaret för till VafabMiljö. Totalt handlar det om sex gamla deponier som håller på att avslutas och en nybyggd aktiv deponi som uppfyller EU s deponeringskrav. Enligt ägaravtalet har VafabMiljö även uppdrag att: Teckna avtal om samarbete i avfallsfrågor med kommuner, kommunägd.a bolag m fl Svara för utveckling, regional avfallsplanering och information knuten till den regionala avfallshanteringen Svara för information mot hushåll, skolor och företag m fl om grunderna för en långsiktigt hållbar avfallshantering mm Utföra insamling och transport av avfall och återvinningsmaterial Vara berett att utföra andra arbetsuppgifter som har samband med verksamhetsområdet Nuläget inom regionen Kommunernas arbete och ansvar tör hushållsavfallet Inom två delregioner har kommunerna valt att samarbeta via kommunalförbund (Köping, Arboga och Kungsör samt Fagersta och Norberg) för att lösa sina avfallsfrågor; myndighetsuppgifter, upphandlingar av transport av hushållsavfall, framtagande av renhållningsordning/renhållningstaxa, abonnentregister samt fastighetskontakter. Övriga kommuner har egna resurser för dessa frågor. Myndighetsuppgifterna består av två delar. Tillsynsverksamheten hanteras av miljö- och hälsoskyddsnämndema medan beslut om taxe- och abonnemangstillämpning med mera hanteras på någon form av teknisk nämnd. Statusen på kommunernas renhållningsordningar och avfallsplaner varierar. En del har relativt nya med andra har ganska gamla dokument. Till mycket stor del följer renhållningsordningarna och avfallsplanerna samma grundmall och innehållet i dokumenten är i de flesta fall likartade. I samband med införandet av separat insamling av bioavfall under andra hälften av l 990-talet utarbetade Västerås Stad en ny taxa med en utformning som skulle stödja utsorteringen av bioavfallet. Systemet blev vägledande, med lokala anpassningar, for flertalet av kommunerna. Det gör att även taxekonstruktionen i de flesta delägarkommuner i grunden är ganska lika. Samtliga kommuner/kommunalförbund i regionen upphandlar insamlingen av hushållsavfall eftersom ingen har någon egenregiverksamhet. l upphandlingsarbetet ingår att ta fram förfrågningsunderlag, utvärdera anbuden och hålla regelbundna avstämningsmöten med entreprenörerna för att utvärdera kvalitetskraven och utveckla verksamheten. Normalt sett gör respektive kommunikommunalförbund en upphandling vart femte år. l samband med de senaste upphandlingarna i regionen har konsulter anlitats för att ta fram förfrågningsunderlag och vara delaktiga i utvärderingen av anbuden. Kommunernas kontakter med fastighetsägare sköts via någon form av IT-system där abonnent-, insamlings- och faktureringsuppgifter finns registrerade. Dessutom handlar kontakterna om att besvara frågor, ta emot felanmälningar och dimensionera hämtställena med rätt antal kärl och tömningsintervall. De tillgängliga resurserna i kommunerna för att hålla registren uppdaterade och arbeta proaktivt mot fastighetsägarna varierar. Många gånger handlar det enbart om att hinna med och lösa de dagliga problemen som uppstår. 5

11 o:.".o:.vkl VÄSTMANLANDS ':.':. Kommuner & Landsting Kommunernas övriga avfallsverksamhet Förutom hushållsavfall har de kommunala organisationerna andra verksamhetsområden där det uppstår avfall som tex fastighetsförvaltning, gatu- parkrenhållning, allmännyttiga bostadsbolag samt energi- och VA- verksamheter. All övrig avfallsverksamhet inom kommunerna handlas upp och VafabMiljö har fått en hel del av dessa uppdrag i konkurrens med andlra aktörer inom avfallsområdet. Det senaste exemplet är VafabMiljös uppdrag åt Västerås stads bostadsbolag Mimer, som innebär insamling och transport av förpackningar och tidningar samt skötsel och tillsyn av de Miljöbodar Mimer byggt för sin avfallshantering. VafabMiljös tillgångar och resurser VafabMiljös resurser för den regionala avfallshanteringen består bland annat av sortering, omlastning, förbränning, biologisk behandling och deponering av avfall. VafabMiljö avsätter material för återvinning och producerar avfallsbränslen. Dessutom äger VafabMiljö 65 procent av aktierna i Svensk Växtkraft som producerar biogas och biogödsel av bland annat det matavfall som regionens hushåll sorterar och kommunerna samlar in. VafabMiljö har helhetsansvaret för att ta hand om det hushållsavfall som kommunerna samlar in och se till att det kommer till nytta igen. För att lösa det grunduppdraget, som kommunerna gett VafabMiljö, har bolaget byggt upp en decentraliserad infrastruktur som finns på strategiska lägen runt om i regionen. Det innebär att anläggningarna i form av avfallsstationer och Återbruk, i ett nationellt perspektiv, finns nära kommunernas verksamheter och invånare. Avfallsanläggningar blir allt mer komplexa och kräver därför mer avancerade tillstånd och mer omfattande miljöinvesteringar och miljökontroll för att leva upp till myndigheternas miljö- och arbetsmiljökrav. Det gör att dem allt dyrare att driva och de fasta kostnaderna är stora. Många regioner har därför valt at! koncentrera verksamheten till fårre anläggningar än vad som finns i vår region. I VafabMiljös anläggningsansvar ingår finansiering, drift, skötsel, teknikutveckling och alla transporter som sker mellan och från dessa anläggningar. Ä ven om mycket av uppgifterna utförs av egen personal upphandlar VafabMiljö en hel del av denna verksamhet och anlitar i stor utsträckning entreprenörer. Anläggningsstrukturen består av: Minst ett Återbruk (bemannad återvinningscentral) i varje kommun. Heby har två och i Västerås finns det sex Återbruk. Totalt innebär det 18 Återbruk. Dessutom finns det ett mobilt Återbruk som betjänar ca tio mindre tätorter i regionen. Sex avfallsstationer - Gryta, Norsa, Trångfors, Sänkmossen, lsätra och Annelund - där kommunerna kan lämna sitt hushållsavfall. VafabMiljö tar därefter hand om avfallet, kvalitetssäkrar, omlastar och transporterar det till olika behandlingsanläggningar. På dessa avfallstationer finns det också möjlighet för regionens företag att lämna sitt avfall. En aktiv deponi på Gryta Sex deponier som har avslutats eller håller på att avslutas - Gryta, Norsa, Vätterskoga, Sänkmossen, lsätra och Annelund. En klass l deponi för farligt avfall på Gryta. En komposteringsanläggning för hushållsavfall finns på Isätra En förbränningsanläggning på Norsa Ett mellanjager för farligt avfall på Gryta En anläggning får att behandla ojjeförorenat vatten på Gryta Tillstånd får att kompostera park- och trädgårdsavfall på Gryta, Sänkmossen och Isätra Tillstånd för att kompostera oljefdrorenade jordar på Gryta 6

12 v K L VÄSTMANLANDS ':. ':. ':. Kommuner & landsting Tillstånd for att behandla och rena tungmetallfororenade jordar på Gryta En sorterings- och balningsanläggning for utsorterade plast- och pappersmaterial Ett flertal avancerade anläggningar for alt ta hand om lakvatten och deponigas VafabMiljö har också en hel del fordons- och behållarresurser for insamling och transport av avfall. Behållarna och fordonen används for att samla in och transportera: avfall mellan anläggningarna och till externa anläggningar avfall och återvinningsmaterial på uppdrag av både små och stora foretag i regionen tidningar och forpackningar på uppdrag av olika fastighetsägare i regionen hushållsavfall på uppdrag av delägarkommunerna Utöver investeringar i anläggningar, maskiner och fordon består VafabMiljös resurser och tillgångar av: Miljötillstånden som tillåter omfattande avfallsverksamhet på anläggningarna och det certifierade miljöledningssystemet Personalens långa erfarenhet och breda kompetens inom avfallsområdet för att kunna arbeta med t ex Nya och befintliga behandlingstekniker och insamlingssystem De allt mer komplicerade regelverken och miljökraven Upphandlingar inom avfallsområdet Kundadministration och kommunikation, Omvärldsbevakning och verksamhetsutveckling Etablerade kontakter med externa samarbetspartners på avsättningsmarknaden. Underentreprenörsavtal med transportörer och behandlingsföretag Framtidens avfallshantering handlar i allt större utsträckning om att omvandla avfall till råvaror som kan komma till nytta igen och vara bra för både miljön och ekonomin. För att kunua fortsätta utveckla lönsamma och miljöriktiga lösningar inom avfallsområdet arbetar VafabMiljö därför sedan några år tillbaka aktivt och intensivt med att skapa resurser och kompetens för att kunna avsätta de förädlade materialen och bränslena direkt till återvinnings- och energibojag och inte via förmedlingsforetag som tar en stor del av de intäkter materialforsaljningen ger. En annan viktig del i en långsiktigt hållbar avfallshantering är information för att sprida kunskap om hur man sorterar, var det sorterade avfallet ska lämnas och varför det är viktigt att sortera sitt avfall. Informationen måste vara förändrings inriktad och vända sig till flera målgrupper t ex skolelever, fastighetsägare, hushåll och företag. För att nå resultat behöver informationsarbetet även vara långsiktigt, planerat och ske kontinuerligt. Därfor har VafabMiljö tillsammans med ägarkommunerna under de senaste 20 åren byggt upp resurser och en struktur inom informationsområdet som innebär att VafabMiljö varje år: Besöker skolor och ge lektioner i avfallsfrågor for ca elever. Tar emot ett stort antal studiebesök från t ex skolor, bostadsrättsforeningar, offentliga förvaltningar och företag i regionen samt andra svenska kommuner. Under de senaste åren har även besöken från andra länder, t ex Kina, USA, Canada, Italien, England, Irland, Indien, Östeuropa, Sydamerika och Afrika ökat kraftigt. Deltar på mässor och andra publika evenemang for att informera om avfalls- och återvinningsfrågor. Publicerar en hemsida med en heltäckande information av avfallshant,eringen, källsorteringsmöjligheterna och återvinningen i regionen. Producerar och distribuerar trycksaker i fonn av bland annat en tidning som heter Cirkulera som alla hushåll i regionen får tre gånger om året och en broschyr som heter Sop- 7

13 .:::::, V K L VÄSTMANLANDS... -:. Kommuner & Landsting tips tillsammans med kommunerna i regionen som delas ut till alla hushåll en gång per år. Ekonomiskt omsatt den verksamhet som VafabMiljö bedriver ca 360 mkr under Inköp av externa tjänster t ex behandlings-, transport-, drift- och konsulttjärster, var ca 110 mkr. Transportuppdragen till kommunerna var på drygt 18 mkr och försäljning av material samt energi ca 58 mkr. Investeringarna uppgick till nästan 37 mkr och VafabMiljö gjorde avskrivningar på drygt 32 mkr. En stor ekonomisk utgift de närmaste 20 åren för VafabMiljö är de ca 320 mkr som avslutningen av de gamla 'deponierna beräknas kosta i form sluttäckning och investeringar i lakvattenbehandling. Totalt finns det ca 70 mkr avsatta i balansräkningen för sluttäckningen av de gamla deponierna efter Under 2010 uppgick avslutningskostnaderna till 14 mkr och VafabMiljö avsatte 7 mkr. Svensk Växtkraft AB Svensk Växtkraft AB är sedan l april 201 O ett dotterbolag till VafabMiljö som äger 65 procent av aktierna. Svensk Växtkraft ägs också av Mälarenergi, 32,5 procent, och tre,enskilda lantbrukare i Västerås, 2,5 procent. Växtkraft driver en biogasanläggning på Gryta avfallsstation för utvinning av biogas från matavfall och vallgrödor, samt en anläggning för uppgradering av biogas till fordonskvalitet. I uppgraderingsanläggning tar Växtkraft även emot gas från avloppsreningsverket i Västerås som Mälarenergi driver och renar gasen till fordonskvalitet. Rötningsanläggningen startade sommaren 2005 och har varit i full drift sedan I regionen har Växtkraft byggt tre tankningsanläggningar för bilar och två tankstationer för bussar. Växtkraft har även byggt lager för vallgröda och rötrester till jordbruket. I biogasanläggningen blandas materialet med vatten och rötas sedan i en syreffi rötkammare där mikroorganismer bryter ner materialet. Vid processen bildas biogas som framför allt består av metangas och som uppgraderas till fordonsgas. Det uppkommer även en flytande och fast rötrest som kan användas som ekologiskt gödningsmedel, s.k. biogödsel. Den flytande rötresten är mycket kväverik och kan med fördel läggas på åkermark på våren. Den fasta rötresten är rik på fosfor och läggs främst ut på hösten som jordförbättringsmedel. För närvarande händer det mycket inom biogasområdet som påverkar Svensk Växtkrafts utveckling. Behovet av biogas i regionen kommer att vara 3 ggr så stort under de närmaste 5-10 åren. Anledningen är kollektivtrafikens behov av omställning till fossilfria bränslen och försäljningsutvecklingen av personbilar med biogasdrift. För att klara de behoven behöver biogastekniken utvecklas och kapaciteten i anläggningen byggas ut. Under 2009 tog Växtkraft emot ca ton matavfall, 2900 ton vallgrödor och 2100 ton fettavskiljarslam. Ur det materialet producerades 1,7 miljoner m3 biogas och ton biogödsel. Övriga aktörer inom avfallsområdet i regionen I regionen finns ett flertal privata aktörer inom avfallsområdet. Till allra största del handlar det om företag som har insamlingsfordon för hushållsavfall, förpackningar, tidningar och verksamhetsavfall samt sorterings- och omlastningsresurser för förpackningar, tidningar och verksamhetsavfall. 8

14 ",,':,'a I K L VÄSTMANLANDS ~ ~ V Kommuner & Landsting En stor återvinningsindustri finns i Hallstahammar där Stena bearbetar skrot till olika former av kvalitetssäkrade metaller som kan användas som råvara i industriprocesser. Det finns också kommunalt ägda förbränningsanläggningar som kan ta hand om kvalitetssäkrat returträ i t ex Västerås, Sala och Enköping. En del returträ säljs också utanför regionen. Ytterligare anläggningar för deponering och biologisk behandling finns endast utanför regionen och i huvudsak i kommunal regi. Den nännaste privata aktören är Ragnsells som har en anläggning i Högbytorp mellan Enköping och Stockholm. Andra stora aktörer inom avfallsområdet är olika producentansvarsorganisationer. FTI AB har hand om aha Återvinningsstationer för förpackningar och-tidningar. De har för närvarande endast några få samarbetsavtal för insamling av vissa materialslag med kommunerna eller Vafab Miljö. IstäHet har de avtal med privata insamlingsorganisationer som tex SITA, RagnseJls och IL-recycling. El-kretsen som har producenternas uppdrag att ta hand om el-avfall samarbetar med VafabMiljö genom att Återbruken används som insamlingsplats. Väl utbyggd källsortering, hög servicenivå och stort förtroende för avfallshanteringen Samtliga kommuner i regionen har i samarbete med VafabMiJjö sedan ett flertal år infört ett källsorteringssystem för matavfal1. Totalt kommer ca 60 procent (ca ton/år) av matavfallet i regionen in till Växtkrafts biogasanläggning. Kvaliteten på det utsorterade matavfallet är hög - mellan procents renhet. Många kommuner i Sverige har ännu inte genomfört denna förändring av avfallshantering. Totalt källsorteras och återvinns ca 20 procent av allt matavfab i Sverige vilket gör regionen till en av de regioner i Sverige som kommit längst när det gäller utsortering av matavfal1. De 18 Återbruken gör också att servicen för hushållens grovavfab och farliga avfall är hög. Insamlingen på Återbruken sker i allt flera fraktioner och återvinning/energiutvinning är ca 95 procent. El-kretsens årliga insamlingsstatistik visar att Västmanland var ett av de tre län som samlade in mest el-avfall per invånare under Totalt hade Återbruken ca 1,7 miljoner besök under 2010 vilket är ca 7 procent mer än Återbruken håller hög servicenivå genom att de finns nära hushållen och har bra öppettider. En jämförelse som gjordes under hösten 2009 visar att öppettiderna på Återbruken nästan är dubbelt så höga jämfört med medelvärdet för ett 30-tal kom'muner av liknande storlek som kommunerna i VafabMiljö-regionen. Mer än 75 procent av invånarna i regionen anser också att öppettiderna är mycket eller ganska bra. Verksamheten på Återbruken är mycket uppskattad, över 80 procent av allmänheten anser att servicen fungerar mycket eller ganska bra. Hushållen har även stor! förtroende för andra delar av avfallshanteringen i regionen. Resultatet från den senaste stora enkätundersökningen bland allmänheten, som gjordes 2007, visar att över 70 procent av hushållen: anser att avfallshanteringen utvecklats mycket eber ganska bra ur både miljö- och servicesynpunkt " anser att det är viktigt att avfallet tas omhand på ett miljöriktigt sätt tycker att det är viktigt att det finns möjligheter till källsortering samt att insamlingen ska vara nära och bekväm. e tycker att de källsorteringsmöjligheter som finns fungerar mycket eller ganska bra accepterar de sorteringsmöjligheterna som finns. svarar att det är viktigt att sortera sitt avfall svarar att de alltid eller ofta deltar i sorteringen. 9

15 ':.':.':.VKLVÄSTMANLANDS ':.-:. Kommuner & landsting Taxor och avgifter för hushållen Under de senaste åren har avfallshanteringen i regionen utvecklats positivt genom att källsorteringssystem och behandlingslösningar har byggts ut. Sedan början av 2000-talet driver både svenska myndigheter och EU på utvecklingen men regionen tog redan på I 990-talet beslut om stora förändringar i form av nya källsorteringssystem och anläggningar som många andra kommuner i övriga landet ännu inte genomfört. Ett stort antal kommuner har t ex inte byggt ut några möjligheter till sortering av matavfall. Antalet Återbruk (Å VC) samt öppettiderna på dem varierar kraftigt mellan olika kommuner. En del kommuner har exempelvis mindre Återbruk med begränsade öppettider i de små tätorterna. Miljöanpassningen av avfallshanteringen i regionen har medfört nya kostnader i verksamheten samtidigt som de gamla kostnaderna ökat kraftigt på grund av höjda miljökrav på t ex deponering och förbränning. En stor del av dessa nya och högre kostnader har hamnat inom VafabMiljös verksamhetsområde. Till allra största del handlar det om en miljömässigt grundad kvalitetshöjning av avfallshanteringen som orsakat kostnadshöjningarna. Syftet med förändringarna inom avfallsområdet har inte varit att rationalisera verksamheten utan att få fram renare avfall som kan gå till olika former av återvinning och samtidigt trygga hanteringen ur miljösynpunkt. Vid en jämförelse mellan kommunala renhållningstaxor är det viktigt att tänka på att alla kommuner i Sverige ännu inte byggt ut någon sortering av matavfall. Tillgängligheten till Återbruk varierar kraftig både när det gäller närhet, öppettider, hur ofta de kan besökas, vilka som får använda Återbruken och hur länge besökarna behöver vänta innan de kan lämna sitt material till återvinning. Det är också stora skillnader när det gäller fastighetsägarnas möjligheter att välja mellan olika kärlstorlekar och hämtningsintervall för insamlingen av hushållsavfall. Ä ven avgiftsprincipema varierar eftersom en del kommuner valt att ha stofa prisskillnader mellan olika kärlstorlekar och hämtningsintervall för att styra mot en viss lösning. I en del kommuner finns det också stora begränsningar i möjligheterna för villaägare att dela behållare. Varje år genomförs en av de mest genomarbetade undersökningarna av olika kommunala avgifter. Undersökningen heter "Fastigheten Nils Holgersons underbara resa genom Sverige" och är ett samarbete mellan Fastighetsägarna, HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och SABO. För 10 år sedan låg medelvärdet för renhållningstaxan för tlerbostadsbushållen i VafabMiljöregionen ca 6 procent över riksgenomsnittet. Under 2010 var medelvärdet ca 10 procent lägre än riksgenomsnittet. Nils Holgerson undersökningen visar att renhållningstaxan för regionens tlerbostadshushåll för 2010 låg under riksgenomsnittet. Enjämrorelse av taxeutvecklingen under de senaste tio åren visar också att den tidiga utbyggnaden av Återbruk och matavfallssortering gör att taxorna i regionen med tiden blir allt lägre i jämförelse med andra regioner. Det är nu scnn regionens investeringar i anläggningar och källsorteringssystem som gjordes för år sedan börjar ge effekt även i ekonomin och inte enbart i miljöredovisningen. Det finns ingen lika genomarbetad undersökning för villahushållens renhållningstaxor. Däremot gjorde VafabMiljö under 2009 en jämförelse mellan regionens villataxor och drygt 20 andra kommuner med matavfallssortering ocb i ungefar samma befolkningsstorlek. Jämförelsen visar att den genomsnittliga taxan för villahusbåli i regionen ligger ca 5 procent över medelvärdet samtidigt som hushållen i regionen i genomsnitt har nästa dubbelt så många öppettidstimmar på Återbruken i förhållande till övriga kommuner i jämförelsen De jämförelser som redovisats visar att kommunerna i regionen har relativt normala renhållningsavgifter inte minst om man tar hänsyn till den miljökvalitet och service som finns i regionens källsorteringssystem. 10

16 0:.0:.". V K L VÄSTMANLANDS... Kommuner & Landsting Stort intresse från omvärlden. Regionen uppfattas som ett föredöme inom avfallsområdet och är känd får att arbeta med framförhållning och långsiktighet, ha ett tydligt och målinriktat systemperspektiv och ligga i framkant inom miljöutvecklingen av svensk avfallshantering. Det gör att många svenska och utländska kommuner kommer på studiebesök får att se de lösningar som finns i regionen, se mer utfårliga uppgifter under rubriken; "VafabMiljös tillgångar och resurser". Många kommuner är också intresserade av det regionala samarbetet eftersom den frågan i allt fler sammanhang lyfts fram som en framgångsfaktor för att kunna utveckla en långsiktigt hållbar avfallshantering till rimliga kostnader. En lösning som också i olika sammanhang fårordats av myndigheterna. Det finns också ett ökat intresse från omvärlden får att regionen ska engagera sig i olika projekt som arbetar med teknikexport eller biståndsprojekt i olika utvecklingsländer. Forskning och utveckling Eftersom regionen varit tidigt ute med fårändringsarbetet inom avfallsområdet och drivit på utvecklingen inom olika former av behandlingstekniker är intresset från högskolor och universitet stort. Det finns bra fårutsättningar i regionen får intressanta forskningsområden kring t ex biogas och biogödsel. VafabMiljö och kommunerna stöder dessutom uppbyggnaden av forsknings- och utvecklingsverksamhet inom avfallsområdet i regionen genom nära samarbete med Mälardalens högskola. Under åren har ett flertal projekt utfårts i samarbete med både svenska och utländska universitet och högskolor. För närvarande genom ett större EU-finansierat forskningsprojekt om energiutvinning ur avfall. Miljöanpassad avfallshantering i regionen Ett av målen med fårändringen av avfallshanteringen i regionen har varit att gå från deponi till återvinning. Av det hushållsavfall som uppstår i regionen, ca ton, går endast 3 procent till deponi. Till slörsta del handlar det om gips och isoleringsmaterial som samlas in på Återbruken. Övrigt avfall kommer till nytta genom materialåtervinning, biologisk behandling eller förbränning med energiutvinning. När det gäller avfall som går till energiutvinning ökar mängderna som håller sådan kvalitet att de kan förbrännas i andra anläggningar än avfallsförbränningsanläggningar. Till dessa mängder kommer nästan ton farligt avfall som samlas in på Återbruken samt ca ton tidningar och förpackningar från hushållen som samlas in och återvinns i system som inte kommunerna ansvarar får. Detta gör att regionen som helhet uppfyller de nationella miljörnålen som finns inom avfallsområdet. Utmaningar för framtiden och regionala utvecklingsmöjligheter Regionen har genomfört ett systemskifte inom avfallsområdet. Ett arbete som många andra regioner ännu inte genomfört. Resultatet av förändringsarbetet är mycket bra och gör att regionens avfallshantering har ett gott rykte och högt anseende inte bara bland hushållen, företagen och myndigheterna i regionen utan även i omvärlden. Några av de viktigaste framgångsfaktorerna II

17 ':.':.':.V K L VÄSTMANLANDS ~... Kommuner & Landsting har varit tydliga och lokalt förankrade politiska beslut, gemensamma överenskommelser och handlingsplaner samt ett systematiskt arbetssätt med tydlig struktur och helhetsperspektiv. Nu finns det nya utmaningar och behov som behöver lösas för att avfallshanteringen i regionen ska kunna fortsätta utvecklas. För att kunna gå vidare och ytterligare utveckla avfallshanteringen behöver regionens kommuner återigen komma överens om hur man tillsammans löser de utmaningar inom avfallsområdet som finns under de närmaste åren. Mycket talar för att en långsiktigt hållbar avfallshantering måste fortsätta bygga på omfattande och väl utvecklade samarbetsformer. Här följer några exempel på frågeställningar som behöver diskuteras och lösas. Allt svårare att lösa samhällsuppdraget inom avfallsområdet Regelverket för avfallshanteringen har blivit allt mer komplicerat och resurskrävande under senare år. Utvecklingen fortsätter och gör det ännu svårare för varje enskild kommun att lösa sitt samhällsuppdrag inom avfallsområdet speciellt om det samtidigt finns starka krav på effektivitetsförbättringar. Istället för att avfallshanteringen utvecklas ökar risken för serviceförsämringar och sämre återvinningsmöjligheter f'ör hushållen. Risk för brist på kommunal kompetens och resurser Samtidigt som tjänsterna inom avfallsområdet blivit mer komplexa och specialiserade har utvecklingen gjort att konkurrensen om de personer som har erfarenhet och kompetens inom avfallsområdet ökat. Idag är "avfallskompetens" en bristvara. Det finns inte många utbildningar i Sverige riktade mot denna bransch. För små kommuner och organisationer blir det allt svårare att rekrytera kompetent personal till denna för en kommun obligatoriska, men förhållandevis lilla verksamhet. Speciellt när tjänsterna inte kan vara renodlade avfallstjänster utan måste kombineras med andra arbetsuppgifter. Tjänsterna är också starkt personberoende eftersom det tar lång tid att lära sig de saker som behövs för att klara av alla arbetsuppgifter som ligger i tjänsten. Det gör att sårbarheten ökar för kommunerna vid t ex sjukdom, semestrar eller tillfälliga ledighetsperioder. Även VafabMiljö som kan betraktas som en stor aktör inom avfallsområdet märker av bristen på avfallskompetens i samband med rekryteringar och måste i allt större utsträckning förlita sig på mer omfattande upplärning av nyanställd personal eftersom de sökande ofta saknar den erfarenhet av avfallsfrågor som behövs för \jänsten. Inom VafabMiljö finns det dock möjligheter att lära upp nya medarbetare. Den möjligheten saknar de flesta kommuner i regionen eftersom det sällan finns fler personer som har avfallskompetens inom kommunen. En viktig framtidsfråga för kommunerna och VafabMiljö blir därfor att långsiktigt behålla och utveckla den avfallskompetens som finns i regionen. För att lyckas med det behövs inte enbart en samordnad rekryteringsstrategi. Det behöver också finnas utvecklingsmöjligheter som gör att den avfallskompetens som byggs upp i samband med nyanställningar inte försvinner till andra regioner eller till konsultföretag efter några års upplärning. Ökat behov av samarbete Samhällsutvecklingen gör att behovet av att samarbeta mellan kommuner ökar. Fler regioner som tidigare inte samarbetat diskuterar gemensamma lösningar. Möjligheter till regionalt samarbete underlättas samtidigt av att allt mer inom både avfalls- och upphandlingsområdet styrs från EU, riksdagen och rättsliga instanser. Varje enskild kommun har inte bara svårare att leva upp till de miljömässiga och rättsliga kraven, det blir också svårare att driva en egen linje eller ha egna lösningar inom avfallsområdet. Många kommuner i Sverige har exempelvis valt att inf'öra i princip samma källsorteringslösning som finns i vår region. 12

18 0:.",:" V K L VÄSTMANLANDS ~':a -:, Kommuner & Landsting Ett särskilt problem för avfallshanteringen är de speciella förutsättningarna som ger små möjligheter till samordning med andra kommunala verksamheter. Den möjlighet som flera kommuner använder sig av är samordning med VA-verksamheten. Samordningsfördelarna mellan dessa områden är dock betydligt mindre jämfört med en samordning med andra kommuners avfallsverksamhet. Samarbete i bolagsform - möjligt eller omöjligt De rättsliga förutsättningarna för att samarbeta via ett kommunalt bolag har diskuterats i landet under ett flertal år. Redan när VafabM iljö bildades hade det startat ett rättsärende som senare kommit att kallas Sysav-domen. Sammanfattningsvis har det rättsfallet resulterat i ett grund läge som innebär att kommuner endast i undantagsfall kan överlåta hela eller delar av sitt avfallsansvar till ett hel eller delägt bolag utan att först genomföra en upphandling av de verksamheter man kommit överens om att samarbeta lcring. För att en kommun ska kunna överlåta uppgifter till ett kommunalt bolag utan upphandling måste kommunen ha möjlighet att utäva samma kontroll över bolaget som över en kommunal förvaltning och dessutom måste bolagets verksamhet till andra än delägarkommunerna vara av marginell omfattning. Om dessa kriterier inte uppfylls kan kommunerna komma att behöva upphandla verksamheten så att andra aktörer kan lämna konkurrerande anbud. SKL har engagerat sig i frågan eftersom de anser att Sysav-domen på ett väsentligt sätt påverkar det kommunala självstyret och att det inom EG-rätten finns ytterligare en undantagsmöjlighet - tilldelning av ensamrätt - som lämpar sig bättre när det som i avfallssammanhang handlar om tjänster som är av allmänt intresse. Den möjligheten är ännu inte rättsligt prövad i Sverige. EUdomstolen har däremot prövat frågan och funnit att den är tillämplig i liknande situationer i andra medlemsstater, t ex i samband med den så kallade Hamburgdomen (C ). Där handlade det om ett avtal som ingåtts mellan Hamburgs stads renhållningstjänst fyra närliggande Landkreise och som har till syfte att säkerställa ett ömsesidigt ansvar för deras avfallshantering. Även VafabMiljös möjligheter att lämna bioavfall till dotterbolaget Svensk Växtkraft utan upphandling påverkas av rätts läget eftersom det mellan kommunala bolag inte finns någon undantagsmöjlighet från LOV. Det gör att det arbete regionen lagt ner på att få fram ett matavfall med hög kvalitet som skapar miljönytta i regionen i form av biogas till fordonsdrift och biogödsel till ekologisk odling kan komma att äventyras. Denna situation behöver lösas annars finns det stor risk att det idag så unika och tydliga lokala kretsloppet av matavfall försvinner. Kravet att ett kommunalt bolag endast får bedriva marginell verksamhet vid sidan av kommunernas uppdrag kan leda till ett sämre utnyttjande av den gemensamma infrastrukturen inom avfallsområdet som byggts upp i regionen via VafabMiljös delägarkommuner. Regionens företag och verksamheter utanför de kommunala organisationerna kan bli förhindrade att använda sig av den infrastruktur för avfallshantering som finns i regionen. Inte på grund av att de är dåliga eller för dyra utan av rent formella skäl. Ökat behov av storskalighet som är lokalt förankrad. Alla som bor och verkar i en kommun berörs av kommunens avfallshantering. Därför finns det ett stort behov av ett lokalt perspektiv på avfallsfrågorna. Invånarna måste veta vart man kan vända sig och de som arbetar inom avfallsområdet måste ha god lokalkännedom. Hushållens behov av hjälp och stöd ökar också eftersom sorteringsmöjlighetema och verksamheterna inom avfallsområdet blir mer komplexa och svåra att ta till sig. Samtidig blir det svårare för en enskild kommun att ha tillräckliga volymer inom vissa kunskapsområden för att kunna finansiera de tjänster som behövs för att leva upp till kundernas 13

19 ':,':'- v K L VÄSTMANLANDS -:,.. a. Kommuner & Landsting behov och myndigheternas krav. Istället får konsulter, entreprenörer och utförare allt större betydelse och påverkansmöjlighet inom avfallsområdet. I många fall handlar det också om allt större och multinationella aktörer utan lokal förankring. Experter av olika slag finns inte på de lokala eller regionala kontoren utan centralt på något huvudkontor. Det gör att det finns ett flertal exempel på kommuner som går samman på olika sätt för att skapa utrymme för att kunna anställa gemensamma resurser inom områden som tex avfallsplanering, upphandling, kundadministration, kundrådgivning och kommunikation. En lokalt förankrad storskalighet ökar också möjligheterna att upprätthålla och utveckla konkurrenssituationen inom transport-, bränsle- och återvinningsmarknaden i regionen. Andra fördelar med en lokalt förankrad storskalighet är exempelvis att en samordnad transportlogistik som tar hänsyn till helheten inom avfallsområdet ger mer långsiktigt hållbara avfallstransporter. För att ge störst effekt bör en samordning beröra samtliga transporter inom avfallsområdet; från hushållsinsamlingen till de fjärrtransporter som görs till behandl ings- och återvinningsanläggningar utanför regionen. Idag begränsar t ex kommungränserna möjligheten till miljöeffektivare transportlogistik på landsbygdsområdena i regionen. Det innebär att två grannar på landsbygden kan få sitt avfall hämtat med två olika fordon beroende på vilken kommun de bor i. I regionen finns delregioner där kommunerna på ett framgångsrikt sätt samarbetar inom transportområdet via kommunalförbund som gör upphandlingar som berör fler kommuner (NVK och VMKF) och som innebär bättre transportlogistik. Om samordningen av olika transportupphandlingar kan utvecklas och utökas så den omfattar alla kommuner finns det goda möjligheter till betydligt mer miijö- och kostnadseffektiva avfallstransporter i regionen. Utveckla helhetssynen En av de kanske viktigaste förutsättningarna för en fortsatt utveckling av den långsiktigt hållbara avfallshanteringen handlar om att utveckla helhetssynen så att alla delar inom det kommunala ansvarsområdet harmoniserar och samverkar för att uppnå bästa resultat. Om exempelvis inte sorteringen hos hushållen fungerar blir det mycket svårare att återvinna material. Därför är alla delar i hela kedjan av aktiviteter lika viktiga. Eftersom avfallshanteringen blir allt mer komplex blir det också allt svårare att hålla ihop alla verksamhet på ett så bra sätt som möjligt. Bristen på helhetssyn är exempelvis en av de största orsakerna till att förpackningsinsamlingen inte fungerar. Trots att den insamlingen funnits i ca 15 år är det fortfarande svårt att få förståelse och acceptans för att det enbart handlar om förpackningar och inte annat avfall av samma material. Det finns också brister i planeringen och samordningen med kommunernas insamling av hushållsavfall. För hushållen blir det onödigt förvirrande om helhetsperspektivet inom avfallsområdet blir otydligt eller i värsta fall motsägelsefullt. Många företag arbetar efter den linjen och vill endast ha en aktör som hanterar deras avfall istället för at! ha flera som de behöver vända sig till. Även det kommunala bostadsbolaget Mimer i Västerås tänker i de banorna. Fortsatta miljöutmaningar En annan viktig uppgift inom det regionala avfallsområdet är att ytterligare utveckla sorteringsutbytet inom nuvarande källsorteringssystern för hushållsavfall. Utmaningen handlar i huvudsak om att öka kvaliteten på olika avfallsströmmar och bearbeta materialen så att miljönytta och lönsamheten blir högre genom exempelvis satsningar på information, tillgänglighet, uppföljning och fortsatt utveckling av systemen så att: 14

20 ':.':.':.V K L VÄSTMANLANDS... ~ Kommuner & Landsting mer av det matavfall som slängs kommer in som bioavfall till Växtkrafts biogasanläggmng mer av de tidningar och fårpackningar som fortfarande läggs i den vanliga soppåsen lämnas till producenternas insamlingssystem mer av det brännbara grovavfallet som lämnas på Återbruken materialåtervinns mer av det brännbara hushållsavfallet kvalitetssäkras så det kan avsättas som biobränsle i stället får att gå till sopfårbränningsanläggningar inget farligt avfall hamnar på fel ställe i samhället En annan regional utmaning är att miljökraven och behoven av alternativa bränslen får fordonsdrift kommer innebära att biogasproduktionen behöver tredubblas. Det allra bästa ur miljösynpunkt är att lokalt/regionalt producera biogas ur olika former av avfallsprodukter. Därfår kommer behovet av utökad regional samverkan att öka, får att kunna utveckla biogasproduktionen ur avfallsbaserade substrat. Inom de närmaste åren kommer avfallsminimering att vara en viktig fråga får den kommunala avfallshanteringen. l den frågan är EU pådrivande och kräver allt större insatser nationellt, regionalt och lokalt. För kommunernas del handlar det i första hand om att arbeta fårebyggande genom att sprida kunskap och visa på de möjligheter till avfallsminimering som finns. En speciell miljöutmaning är de planerade avslutningsarbetena när det gäller de gamla deponierna som finns på VafabMiljös avfallsstationer. Det arbetet kommer att kräva stora insatser i form av tillgång till jordmassor, köp av entreprenadtjänster och investeringar i lokala behandlingsanläggningar får lakvatten. För att få tag på bra jordmassor för sluttäckningen är det viktigt att kommunerna hjälper till att styra exempelvis schaktmassor till VafabMiljö. Framtida regionala utvecklingsmöjligheter inom avfallsområdet Till viss del kommer utvecklings- och framtidsfrågorna får delägarkommunema att hanteras genom de gemensamma resurser som finns inom VafabMiljös ansvarsområde. Men det finns även viktiga framtids- och utvecklingsfrågor inom de delar av avfallsområdet där det idag inte finns någon given organisatorisk plattform får regionalt samarbete. Det finns en hel del arbetsuppgifter i regionen som görs på flera olika tjänster och funktioner istället för att uppgifterna samordnas och effektiviseras. Att använda gemensamma resurser istället får att varje kommun sköter sina uppgifter på egen hand innebär både kvalitetsfårbättringar - och kostnadseffektiviseringar. Om exempelvis grundkostnaden får att använda och utveckla varje befintligt abonnentoch hämtningsregister i regionen i genomsnitt kostar kr/år kommer kostnaderna att bli nästan en halv miljon lägre än idag om alla kommuner kunde använda ett och samma system. Varje år görs i genomsnitt två transportupphandlingar som skulle kunna minskas till en vart annat år om upphandlingarna inte behöver ta hänsyn till kommungränserna utan istället kan utgå från Hirre och mer transportlogistiskt lämpliga insamlingsdistrikt som upphandlas regelbundet. Nio taxefårslag tas fram varje år som i det mest extrema fallet kan minskas till ett enda förslag om alla kommuner accepterar en gemensam renhållningstaxa. I framtiden innebär de nya kraven på avfallsplaneringen att varje kommun ska revidera avfallsplanerna vart 4:e år vilket innebär i genomsnitt tre avfallsplansprocesser per år. Det sknlle endast behövas en avfallsplansprocess i regionen vart 4:e år om alla kommu- 15