Bostadsmarknadsanalys Skåne 2010

Transkript

1 Bostadsmarknadsanalys Skåne 2010

2 Titel: Bostadsmarknadsanalys Skåne 2010 Utgiven av: Författare: Beställningsadress: Länsstyrelsen i Skåne Län Hanna Björklund Länsstyrelsen i Skåne Län Samhällsbyggnad MALMÖ Tfn: skane@lansstyrelsen.se Copyright: Upplaga: Länsstyrelsen i Skåne län 400 ex ISBN/ISSN: Länsstyrelserapport: 2010:21 Layout: Tryckt: Hanna Björklund Länsstyrelsen i Skåne län Årtal 2010 Omslagsbild: Hanna Björklund 2

3 Förord Spelar det någon roll var och hur vi bor i Skåne? Ja, det menar vi att det gör. Frågan om bostadsförsörjning i kommunerna är en av flera betydelsefulla frågor som behöver hanteras för att uppnå en gynnsam utveckling i varje enskild kommun och i Skåne som helhet. Bostadsfrågan påverkar såväl den sociala hållbarheten som den ekonomiska utvecklingen. Likaså kan kommunen, i aktiv bostadsförsörjningsplanering, gynna ett ökat resande med kollektivtrafik genom att till exempel planera för bostäder i stationsnära lägen. Förutom detta kan en kommunal strategi för bostadsförsörjning vara ett viktigt verktyg för att stärka kommunens identitet och särskilda kvaliteter. Årets bostadsmarknadsanalys ger, precis som tidigare, en aktuell regional bild av läget på bostadsmarknaden. Förhoppningsvis är denna analys ett nyttigt kunskapsunderlag att använda i de kommunala planeringsprocesserna. Kommunen är enligt lag skyldig att anta riktlinjer för sin bostadsförsörjning under varje mandatperiod. Vår förhoppning är att länsstyrelsen genom information och rådgivning ska underlätta detta arbete. Vi hoppas också att kommunerna ska se detta lagkrav som en möjlighet att skaffa sig en bra bild av situationen i den egna kommunen. Riktlinjerna kan fungera som ett av flera strategiska dokument i arbetet för en dynamisk och balanserad utveckling en hållbar utveckling. Trevlig läsning! Kajsa Palo Samhällsbyggnadsdirektör 3

4 Innehållsförteckning Förord... 3 Sammanfattning och utmaningar... 6 Om rapporten Läget på bostadsmarknaden i Skåne... 9 Skånes befolkning Efterfrågan och behov Bostadsmarknadsläget Bostadsbyggande Vilken typ av bostäder behövs och vad byggs? Varför byggs det inte mer? Vad händer med allmännyttan? Bostäder och infrastruktur Förutsättningarna i Skåne Arbetsplatser Behov av infrastruktur- och kollektivtrafiksatsningar Effekter av försenade kollektivtrafiksatsningar Slutsatser och utmaningar Finns det bostäder för alla? Hinder på bostadsmarknaden Segregation Bostäder för hemlösa Behov av akuta bostadslösningar Asylsökande och nyanlända med uppehållstillstånd Äldre Byggplaner av boendeformer för äldre Unga Studenter

5 4. Det strategiska arbetet med boendefrågorna Kommunens ansvar Hur ser riktlinjerna ut i Skåne? Arbetssätt för att ta fram riktlinjer Kommuner som saknar riktlinjer för bostadsförsörjning Boendeplanering i praktiken Planeringsredskap Heta planeringsfrågor Det regionala perspektivet Referenser

6 Sammanfattning och utmaningar Befolkningen i Skåne har vuxit kraftigt de senaste åren och det innebär ökat tryck på bostadsmarknaden. Under samma period har bostadsbyggandet minskat och befolkningssammansättningen förändrats vilket ställer nya krav på bostadsmarknaden och planeringen i Skånes kommuner. Förutsättningarna varierar dock kraftigt i Skånes kommuner med högt befolkningstryck i västra Skåne och mindre tryck i de östra delarna. Skåne är dock en flerkärnig region med goda möjligheter till dagpendling inom i stort sett hela länet och till Själland i Danmark. 25 kommuner av länets 33 rapporterar bostadsbrist i kommunen som helhet, och 29 kommuner rapportera brist på hyresrätter. De hinder kommunerna ser för ökat bostadsbyggande generellt är framförallt höga produktionskostnader samt brist på detaljplanelagd mark i attraktiva lägen. Regeringens bostadspolitiska mål är långsiktigt fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Kommunen har ett tydligt ansvar för bostadsförsörjning men är inte ensam om att styra utvecklingen på bostadsmarknaden. Bostadsmarknadens aktörer, privata såväl som offentliga, står inför ett antal utmaningar på bostadsmarknaden. I kapitel 1 Läget på bostadsmarknaden i Skåne ser länsstyrelsen följande utmaning: Bygg fler bostäder med varierade upplåtelseformer annars hämmas tillväxten och människors valmöjligheter på bostadsmarknaden! I kapitel 2 Infrastruktur och bostadsutbyggnad har vi genom en fallstudie sett följande utmaning: Stärk sambandet mellan infrastruktur och bostadsbyggande! Infrastruktursatsningar, bostadsutbyggnad och verksamhetsetableringar bör ske under samordnade former. I kapitel 3 Finns det bostäder för alla? Redovisas situationen för några olika grupper på bostadsmarknaden vilket leder fram till följande utmaning: Kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen inbegriper alla medborgare. Detta måste synas i planeringen och riktlinjerna för bostadsförsörjning! I kapitel 4 Det strategiska arbetet med boendefrågorna redovisas en inventering av riktlinjer för bostadsförsörjning i Skånes kommuner. Följande utmaning kan utläsas av denna inventering: Ett aktivt och medvetet arbete med bostadsförsörjning kan bidra till en attraktiv kommun med stark identitet för existerande och framtida medborgare! Det gäller bara att använda redskapen för bostadsförsörjning! 6

7 Om rapporten Länsstyrelsen har i uppdrag av regeringen att analysera och göra en bedömning av situationen på bostadsmarknaden i länet. Länsstyrelsen i Skåne gör varje år en analys av bostadsmarknaden med bostadsmarknadsenkäten som grund. Enkäten besvaras av länets samtliga 33 kommuner. Analysen är en lägesbeskrivning av bostadsmarknaden idag, med utblickar ett par år framöver, för politiker och tjänstemän i kommuner, i byggbranschen och för privatpersoner. Bostadsmarknadsanalysen är också en återrapportering av länsstyrelsens arbete med bostadsfrågor till Boverket och Finansdepartementet. Rapportens innehåll Skånes 33 kommuner har varierande befolkningstryck, urbaniseringsgrad och tillgänglighet vilket ger mycket olika förutsättningar på bostadsmarknaden. Rapporten har dock till största delen regionen som fokus, men behandlar emellanåt delregioner inom länet. För vidare analys av Öresundsregionen gjorde Länsstyrelsen rapporten om Bostadsmarknadsläget i Öresundsregionen hösten 2009 där det svensk-danska perspektivet belyses. Sedan några år tillbaka har Länsstyrelsen i Skåne gjort en omfattande bostadsmarknadsanalys vars struktur grundar sig i en modell som Boverket tillsammans med länsstyrelserna arbetade fram under Till stora delar behålls denna struktur i årets bostadsmarknadsanalys, med ett inledande kapitel om bostadsmarknadsläget och bostadsbyggandet, ett kapitel om infrastruktur och kopplingen till bostäder, ett kapitel om hur bostadsmarknadsläget slår mot olika gruppers behov och efterfrågan samt ett avslutande kapitel om strategisk boendeplanering. Två viktiga fördjupningar har gjorts genom en inventering av riktlinjer för bostadsförsörjning och en fallstudie om på vilket sätt infrastrukturinvesteringar påverkar utbyggnad av bostadsområden. En stor del av uppgifterna i rapporten är hämtade från Boverkets bostadsmarknadsenkät (förkortas BME) där länsstyrelsen ansvarar för insamlingen av svaren. I de fall data har hämtats från BME anges ingen källhänvisning i rapporten. Utöver detta har uppgifter hämtats från bl a Region Skåne och Statistiska centralbyrån. Innehållet i den här rapporten bygger till stor del på resultat från den bostadsmarknadsenkät som landets kommuner årligen besvarar. Enkäten skickas till kommunerna i december och svaren samlas in i februari för att sammanställas av Länsstyrelserna och Boverket. För att komplettera enkätsvaren har Länsstyrelsen även kontaktat planenheten på kommunerna för att ställa frågor kring bostadsbyggande och kopplingen mellan bostadsutbyggnad och infrastrukturutbyggnad. Öv- 7

8 rigt material i rapporten bygger framför allt på statistik från Statistiska centralbyrån och regionala källor som Region Skåne. Ett tvärsektoriellt samarbete Bostadsförsörjning är ett ämne som spänner över ett flertal frågeställningar inom samhällsbyggnadssektorn varför arbetet med bostadsmarknadsanalysen sker tvärsektoriellt på Länsstyrelsen. Region Skåne deltar också årligen i arbetet med analysen. Kapitel 2 Bostäder och infrastruktur har arbetats fram tillsammans med Therese Andersson, Kristoffer Levin och Christina Ripa från Region Skåne och Camilla Burén, infrastrukturstrateg på Länsstyrelsen. Martina Holmgren, Mattias Larsson, Katarina Tümer och Richard Walczak från Enheten för social hållbarhet har bidragit med texter till kapitel 3 Finns det bostäder för alla? Underlaget till kapitel 4 Det strategiska arbetet med bostadsfrågorna har arbetats fram gemensamt med Emma Norrhede, tidigare bostadshandläggare på Länsstyrelsen. Birgitta Wadkvist, bostadssakkunnig, och Cecilia von Scheele, projektledare för Skåne bygger, har bidragit med synpunkter på rapporten. Hanna Björklund, bostadsstrateg, har ansvarat för att ta fram och författa rapporten. 8

9 1. Läget på bostadsmarknaden i Skåne De senaste tio åren har bostadsbyggandet i Skåne har varit mycket lägre än förväntat och än det borde med hänsyn till att befolkningsökningen har varit större än väntat. Sid. 14. Det har byggts en bostad per tio nya invånare de senaste åren. Sid. 14. Bostadsbyggandet minskade under Hälften av kommunerna menar att det beror på finanskrisen. Sid. 21. Malmö, Lund och Helsingborg väntas stå för mer än hälften av bostadsbyggandet de kommande två åren. Sid. 15. Antalet kommuner som har brist på hyresrätter har dubblerats under första halvan av 2000 talet, från 15 till ca 30, samtidigt minskar byggandet av hyresrätter. Sid. 17. Hinder för bostadsbyggande utgörs främst av: o Höga produktionskostnader har länge utgjort ett av de främsta hindren för ökat bostadsbyggande. Sid. 19. o Brist på detaljplanelagd mark i attraktiva lägen. Antalet kommuner som anger detta har ökat markant under de senaste tio åren. Men vad är ett attraktivt läge? Sid. 20. Alla skånska kommuner, utom en, har ett allmännyttigt bostadsföretag idag. De två senaste åren har drygt 1600 bostäder i allmännyttan sålts. Under 2010 planeras ytterligare drygt 360 bostäder till försäljning. Sid. 21. Bostadsbrist leder till minskad rörlighet på bostadsmarknaden som i sig kan få effekter på arbetsmarknaden och möjligheter att finna en bostad som passar skedet i livet. Sid. 18. Bygg fler bostäder med varierade upplåtelseformer annars hämmas tillväxten och människors valmöjligheter på bostadsmarknaden! 9

10 Skånes befolkning Öresundsregionen har 3,7 miljoner invånare, vara 1,2 miljoner bor i Skåne. Sedan flera år tillbaka ökar befolkningen kraftigt i Skåne. Sedan 1960-talet har länets befolkningstillväxt varit större än Sveriges genomsnittliga. 1 Under 2009 ökade länets befolkning med 13,4 promille. 2 Skånes befolkning är till stor del koncentrerad till den sydvästra delen medan de östra delarna av länet är mer glesbefolkade. Det är också i de västra delarna som befolkningstillväxten har varit störst och skett under en längre tid, men sedan år 2000 har utvecklingen vänt även i de östra delarna och nästan alla kommuner i länet har nu positiv befolkningstillväxt. Stormalmö 3 (tillsammans med Storstockholm) är den region i Sverige som växer snabbast i förhållande till folkmängden. Under 2009 växte Stormalmö med drygt 18 personer per 1000 invånare. 4 Figur 1 Procentuell befolkningsförändring i Skånes kommuner (Region Skåne 2010a) 1 Region Skåne (2010a) 2 Boverkets indikatorer Mars Burlöv, Eslöv, Höör, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Skurup, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg och Vellinge. 4 Boverkets indikatorer Mars

11 Under kommande tioårsperiod väntas Helsingborg, Malmö och Lund fortsätta stå för den största ökningen i antal personer räknat. Staffanstorp och Svedala förväntas öka mest i förhållande till sin befolkningsstorlek. Därefter följer Bjuv, Kävlinge, Vellinge, Trelleborg och Ystad. 5 I Öresundsregionen är det i Skåne som befolkningsökningen kommer att ske snabbast både i absoluta och i relativa tal, främst till följd av invandring. 6 Efterfrågan och behov Regeringens bostadspolitiska mål är långsiktigt fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven. Befolkningens storlek och demografiska sammansättning påverkar vilka behov och efterfrågan som finns på bostadsmarknaden. Men även attityder till boendet, hushållsbildning, konjunkturen, kostnader för boendet och tillgången på bostäder; vad är rimligt att efterfråga? påverkar efterfrågan på bostäder. Under senare år har befolkningstillväxten spridit sig ut från de större städerna och förväntas göra så även framöver. Stigande bostadspriser i städerna ökar trycket på kranskommunerna och ökat barnafödande medför att fler hushåll söker sig en större bostad. Flera demografiska faktorer påverkar bostadsmarknaden. En är den stora invandringen som gör att många nya hushåll som behöver en ny bostad kommer till Skåne. Inflyttningen från utlandet väntas minska under kommande tioårsperiod men kommer sannolikt ändå att ligga bakom den största delen av befolkningsökningen. 7 En annan grupp som Lästips! Från september 2008 till september 2009 drev Länsstyrelsen projektet Bostadsläget i Öresundsregionen. Utgångspunkten var att bostadsmarknaderna i Öresundsregionen sedan Öresundsbrons öppnande för tio år sedan har blivit allt mer integrerade men att kontakter mellan aktörerna på de olika bostadsmarknaderna har saknats. Genom projektet skapades kontaktytor och vid en rad seminarier diskuterades möjliga lösningar för att nå en bättre balans på vår gemensamma bostadsmarknad. I slutrapporten beskrivs förutsättningarna på Öresundsregionens bostadsmarknader ur olika vinklingar. Skriften finns för nedladdning på 5 Region Skåne (2010a) 6 Region Skåne (2007) 7 Region Skåne (2009a) 11

12 utgör helt nya hushåll på bostadsmarknaden är unga som flyttar hemifrån. I nuläget är det en stor grupp till följd av de stora barnkullarna som föddes i början av 1990-talet. Samtidigt utgör en allt större andel av befolkningen pensionärer till följd av de stora födelsekohorterna kring mitten av 1940-talet vilket gör att många hushåll som tidigare utgjorde en hel familj nu består av en eller två personer i pensionsåldern. Ändå ökar förmodligen befolkningen i arbetsför ålder till följd av stor inflyttning till Skåne kommande tioårsperiod. 8 Värderingar och synen på bostäder har också påverkat hushållsbildningen med bland annat ett ökat antal singelhushåll som följd. För att bostadsmarknaden ska fungera krävs en viss rörlighet, att hushållen flyttar när bostadsbehoven eller förutsättningarna för boendet ändras. I livets olika skeden växer eller krymper hushållen i samband med tillökning i familjen, sammanboende som flyttar isär eller singelhushåll som flyttar ihop, barnen flyttar hemifrån, osv. I regioner med allt för stor brist på bostäder riskerar hushållen att låsas fast i en bostad i och med att det saknas alternativ att flytta till. Nybyggnation står för en liten del av det totala bostadsbeståndet men nya bostäder gör det möjligt för flera hushåll att flytta i och med att det ofta uppstår en vakans i det befintliga beståndet när ett hushåll flyttar till en nybyggd bostad. Studier visar att nyproduktion av hyresrätter skapar de längsta vakanskedjorna, dvs. flest hushåll byter bostad. 9 Bostadsmarknadsläget Allt sedan de första åren på talet har bostadsbristen ökat Skåne. Sedan mitten av det gångna decenniet har antalet kommuner som uppger bostadsbrist totalt sett i kommunen har varit ungefär 25 stycken. Knappt en tredjedel av kommunerna tror att situationen på bostadsmarknaden kommer att vara oförändrad under 2010 och Åtta kommuner tror att efterfrågan kommer att minska i förhållande till bostadsutbudet och sex kommuner tror att det kommer att öka. Antal kommuner År Figur 2 Bostadsmarknadsläget enligt BME Brist Balans Överskott 8 Region Skåne (2009a) 9 Länsstyrelsen (2010 kommande) 12

13 Bostadsmarknadsläget totalt sett i Skåne 2010 Bostadsmarknadsläget i huvudorter Bostadsmarknadsläget i övriga kommundelar Bostadsbrist Balans Överskott Bostadsbrist Balans Överskott Bostadsbrist Balans Överskott Om vi ser till huvudorten har knappt 30 kommuner rapporterat bostadsbrist sedan Trots en rekordhög befolkningsökning i Skåne under 2009 och mycket lågt bostadsbyggande angav något fler kommuner bostadsbrist under 2009 än Här intill visas kommunernas syn på bostadsmarknadsläget totalt sett i kommunen, och hur bostadsbalansen ser ut i kommunernas huvudorter, respektive i övriga delar av kommunen. Definitionen av begreppet bostadsbrist i BME är när efterfrågan på bostäder konstant överstiger utbudet. Ett annat mått på bostadsbristen kan vara antalet tomma lägenheter i allmännyttan. Enligt svaren i BME har antalet lediga bostäder i allmännyttiga bostadsföretag i Skåne sjunkit från knappt år 2000 till knappt 400 år Flest tomma lägenheter 2010 finns i Östra Göinge, Kristianstad, Malmö och Landskrona. Anmärkningsvärt är att stora städer som Helsingborg och Lund anger att färre än fem tomma bostäder i allmännyttan. För rörlighet på bostadsmarknaden krävs en vakansgrad på ca en procent av beståndet. Figur 3 Bostadsmarknadsläget i Skåne

14 Bostadsbyggande Bostadsbristen i Skåne beror på ett allt för lågt bostadsbyggande under lång tid samtidigt som befolkningen har ökat kraftigt (se figur 4). I ett kort perspektiv har ett minskat bostadsbyggande inte särskilt stor effekt eftersom nybyggnationen utgör en liten del av den totala mängden bostäder, men på lång sikt kommer lågt bostadsbyggande att påverka vår bostadsstandard i och med att boendetätheten kommer att öka. I genomsnitt bor det 2,1 personer per hushåll i Skåne, liksom i övriga landet. Under 2009 byggdes det en ny bostad per tio nya invånare. Både i riket i stort och i Skåne byggdes det 1,3 nya bostäder per 1000 invånare. 10 Antal Påbörjade bostäder (SCB) Skånes folkökning (SCB) År Figur 4 Antal påbörjade bostäder och befolkningsutveckling i Skåne 1975 till 2009 År 2002 gjorde Boverket bedömningen att det behövde byggas upp till 5000 bostäder årligen mellan år 2000 och Detta har endast skett 2006 och 2007, övriga år har bostadsbyggandet legat betydligt lägre samtidigt som befolkningsökningen har varit större än beräknat. Under 2009 färdigställdes knappt bostäder medan drygt påbörjades. I Stormalmö sjönk bostadsbyggandet med 35 procent vid en jämförelse med bostadsbyggnadsnivåerna Vid en jämförelse med genomsnittet för åren minskade bostadsbyggandet med 75 procent. Denna nedgång var betydligt större än för riksgenomsnittet Boverkets indikatorer Mars Ibid. 14

15 Figur 5 visar förväntat bostadsbyggande i kommunerna, samt antalet bostäder som har påbörjats respektive färdigställts under 2000-talets första decennium i Skåne. Som en följd av den ekonomiska krisen som kom 2008 sänkte kommunerna förväntningarna på bostadsbyggandet kommande år, men inför 2010 och 2011 har förväntningarna på bostadsbyggandet ökat till samma nivåer som de var före krisen. Det ökade påbörjandet av bostadsbyggande i mitten av 2000-talet beror sannolikt på de bostadsbyggnadssubventioner och investeringsstöd som fanns under dessa år. Subventionerna och stöden avskaffades helt 2007 vilket gjorde att antalet påbörjade lägenheter kraftigt minskade. En viktig förutsättning för ökat bostadsbyggande är långsiktigt stabila spelregler på bostadsmarknaden enligt marknadens aktörer. 12 Förutsägbarhet och stabilitet minskar riskerna för byggherrarna. Antal bostäder Förväntat byggande (BME) Påbörjade lägenheter (SCB) Färdigställda lägenheter i nybyggda hus (SCB) År Figur 5 Förväntat och faktiskt byggande i Skåne Under 2010 och 2011 förväntas drygt respektive bostäder påbörjas. På följande sida visas förväntat bostadsbyggande under 2010 och 2011 i antal bostäder i de skånska kommunerna i en grön karta. Helsingborg, Lund och Malmö står tillsammans för mer än hälften av det planerade bostadsbyggandet under dessa år. Om vi istället ser till byggande i förhållande till befolkningsstorlek blir kartbilden en annan. Den blå kartan visar förväntat bostadsbyggande per 1000 invånare under Den förstnämnda kartan redovisar alltså antalet förväntade bostäder och den senare kartan visar hur många bostäder som byggs i förhållande till kommunens befolkningsstorlek. 12 Länsstyrelsen (2010 kommande). En av punkterna i programförklaringen för projektet Skåne bygger. Läs mer om projektet på sidan Boverket (2010) 15

16 Figur 6 Förväntat bostadsbyggande i Skånes kommuner ,6-13,3 3,1-4,5 1,6-3,0 0,6-1,5 0,0-0,5 Figur 7 Förväntat bostadsbyggande per 1000 invånare

17 Vilken typ av bostäder behövs och vad byggs? En viss rörlighet på bostadsmarknaden eftersträvas ofta av kommuner, eftersom det behövs både för att arbetskraften ska kunna finna en bostad vid byte av bostadsort på grund av arbete och för att människor i olika skeden i livet ska kunna finna en lämplig bostad. För att alla ska ha en chans att finna en bostad som passar deras livssituation behövs en variation i bostadsbeståndet vad gäller bostädernas upplåtelseform, storlek och läge. Enligt en undersökning av situationen i Sverige bodde nära 40 procent av hushållen i hyresrätt år Ungefär lika många bodde i egnahem och knappt 20 procent i bostadsrätt. 14 Under perioden har behovet av bostäder med samtliga upplåtelseformer ökat, men mest har behovet av hyresrätter ökat. I början av decenniet var antalet kommuner som rapporterade brist på hyresrätter runt 15 stycken i Skåne, men sedan 2004 har antalet kommuner som har brist på hyresrätter ökat till runt 30. I Boverkets bedömning över bostadsbehovet i Skåne under tioårsperioden borde hälften av nytillskottet av bostäder ha varit mindre hyresrätter. Enligt kommunerna råder det brist på just mindre hyreslägenheter, se tabell 1. Under de två senaste decennierna har nivåerna i bostadsbyggandet sjunkit kraftigt. Av nybyggnationen har andelen egnahem ökat, medan andelen hyresrätter Tabell 1 Antal kommuner som anger brist på bostäder uppdelat efter upplåtelseform och storlek i kommunerna Brist på: Antal kommuner Hyresbostäder r o k 26 3 r o k 23 4 r o k eller större 20 Bostadsrätter r o k 12 3 r o k 11 4 r o k eller större 12 Villor/radhus/kedjehus 13 har minskat. I Stormalmö minskade byggstarterna av hyresrätter under 2009 med hela 90 procent vid en jämförelse av genomsnittet för åren I riket var motsvarande minskning 50 procent. 15 Hyresrätten är en viktig upplåtelseform för dem som inte har möjlighet eller vill köpa sin bostad. Enligt en rapport från Nutek 16 (nuvarande Tillväxtverket) råder 14 Hyresgästföreningen (2007) Sverige har inte haft en folk- och bostadsräkning sedan Därför baseras uppgifterna på urvalsundersökningar vilket gör att det inte går att göra analyser på regional nivå uppdelat efter hushåll och upplåtelseformer. 15 Boverkets indikatorer Mars Nutek (2007) 17

18 starka samband mellan tillväxt, bostadsmarknad och arbetskraftens rörlighet. Det handlar om att hushållen enkelt ska kunna komma in på bostadsmarknaden att boendefrågan inte ska vara ett hinder i människors karriärväg. Något som kan komma att påverka Skånes arbetsmarknad och bostadsmarknad mycket framöver är t ex kommande satsningar på forskningsanläggningarna ESS och Maxlabb i Lund med stora krav på kvalificerad arbetskraft. Studier visar att arbetslösa hushåll som flyttar till en annan region t ex på grund av jobb, är mer benägna att flytta om de hyr sin bostad än om de äger sin bostad. Drygt 80 procent av de arbetslösa som flyttar till en ny region flyttar till en hyrd bostad. 17 Men det är inte bara för arbetsmarknaden som hyresrätten är viktig. För ekonomiskt svaga hushåll kan det vara enda möjligheten att finna en bostad. Nya grupper på bostadsmarknaden, som ännu inte hunnit etablera sig på bostadsmarknaden eller arbetsmarknaden, som unga och invandrade hushåll, har i många fall inte möjlighet att köpa sin första bostad. Figur 8 visar antalet färdigställda lägenheter efter upplåtelseform i Skåne. 18 Samtidigt som andelen hyresrätter i bostadsbyggandet sjunker har också omvandlingen av hyresrätter till bostadsrätter ökat. Så mycket i några kommuner att det totala antalet hyresrätter minskar i bostadsbeståndet. 19 Statistiska centralbyrån har studerat ökningen av bostadsrätter kontra hyresrätter sedan 1990 till Av statistiken framgår att andelen bostadsrätter har ökat i Sverige med 51 procent under tidsperioden, medan hyresrätten endast har ökat 3 procent. 20 Antal Figur 8 Bostadsbyggande i Skåne uppdelat efter upplåtelseform 17 Brandén (2008) 18 SCB Fastighetsägarna (2006) 18 År Äganderätt Bostadsrätt Hyresrätt

19 Bostadsrätt 35% Kooperativ hyresrätt 2% Hyresrätt 31% Egnahem 30% Ägarlägenhet 2% Kommunerna gör bedömningen att ungefär en tredjedel av bostadsbyggandet kommer att vara hyresrätter, bostadsrätter och egnahem vardera under de kommande två åren. Endast ett fåtal ägarlägenheter och kooperativa hyresrätter förväntas byggas under enligt BME. Figur 9 Planerat bostadsbyggande i Skåne uppdelat efter upplåtelseform Varför byggs det inte mer? I bostadsmarknadsenkäten märks varje år kommunernas optimism vad gäller bostadsbyggande. Nationellt har kommunernas bedömning av det förväntade bostadsbyggandet varit överskattat med drygt 20 procent fram till 2005 och under 2008 och 2009 var överskattningen 85 respektive 63 procent. 21 Höga produktionskostnader, brist på detaljplanelagd mark och svårigheter att få långivare eller hårda lånevillkor toppar listan över huvudsakliga hinder för bostadsbyggande i BME Tabell 2 Huvudsakliga hinder för ökat bostadsbyggande Huvudsakliga hinder för ökat bostadsbyggande Antal kommuner Höga produktionskostnader 20 Brist på detaljplanelagd mark i attraktiva lägen 17 Svårigheter att få långivare/hårda lånevillkor 13 Överklaganden av detaljplaner 11 Svag inkomstutveckling för hushållen 9 Annan orsak 7 Bristande planberedskap 6 Bullerproblem 5 Osäkerhet om framtida subventionsvillkor 4 Konflikter med andra allmänna intressen enl. PBL 4 Brist på byggarbetskraft 2 Osäkerhet om vägdragningar 1 Kommunen strävar f.n. inte efter att öka befolkningen 1 Vikande befolkningsunderlag 0 20 SCB (2010) 21 Boverket

20 Brist på detaljplanelagd mark i attraktiva lägen är en svårfångad frågeställning. Det är oklart vad som avses med attraktiv mark i kommunerna, vilket gör att svaret kan innehålla många olika typer av problem. Några tänkbara alternativ är att det finns planlagd mark i kommunerna men att exploatörerna inte är intresserade av den marken. En annan förklaring skulle kunna vara att det som anses vara attraktiva lägen finns i naturområden som är skyddade av t ex strandskydd eller riksintresse vilket försvårar exploatering i just dessa attraktiva lägen. I ett längre perspektiv har hinder för bostadsbyggande varierat något i kommunerna. Höga produktionskostnader har varit ett av de viktigaste problemen sedan tidigt 2000-tal, men brist på mark i attraktiva lägen seglade upp under mitten av det gångna decenniet som ett problem i allt fler kommuner. Samtidigt minskade antalet kommuner som angav bristande planberedskap och överklaganden av detaljplaner 22 som hinder för ökat bostadsbyggande. Orsaker till att de två senare skälen minskat i betydelse kan vara att kommunerna haft möjlighet att öka planberedskapen och förbättrat medborgardialogen. Två ekonomiska skäl har ökat i betydelse under de senaste två åren; svårigheter att få långivare och svag inkomstutveckling för hushållen. Sannolikt har finanskrisen bidragit till denna ökning Brist på mark i attraktiva lägen Bristande planberedskap Antal kommuner Överklaganden av detaljplaner Svårigheter att få långivare/hårda lånevillkor Höga produktionskostnader Svag inkomstutveckling för hushållen År Figur 10 Hinder för ökat bostadsbyggande i Skånes kommuner Observera att Överklagande av detaljplaner infördes som svarsalternativ i BME först år

21 Vad hände med bostadsbyggandet under 2009? För att få en bild av hur bostadsbyggandet påverkats av finanskrisen gjorde länsstyrelsen en förfrågan i kommunerna om bostadsbyggnadsprojekt som inte kom igång under 2009, vilken upplåtelseform dessa hade och varför de inte kom igång. Bland de 24 kommuner som svarat på frågorna angav sju att alla planerade projekt kommit igång under året. Samtliga sju, utom en (Kävlinge), är relativt små kommuner med tämligen stillsam utveckling. De övriga kommunerna angav i genomsnitt att runt hälften av de planerade bostadsprojekten inte påbörjades under året. Variationen var dock stor; från 3 till 90 procent. Ungefär hälften av samtliga svarande kommuner ansåg att bostadsbyggandet försenats eller mattats av på grund av finanskrisen. Framförallt är det bostadsrätter och egnahem som blivit inställda eller skjutits på framtiden. I något fall har bostadsrätter omvandlats till hyresrätter pga. försäljningssvårigheter. Vad gäller lokalisering av projekt som inte kommit igång är det svårt att se något mönster. Ett par kommuner anger att bostadsbyggandet på landsbygden har varit mindre känsligt för konjunkturen. Vad händer med allmännyttan? Allmännyttan står för en femtedel av bostadsmarknaden i Sverige och ungefär hälften av hyresmarknaden. Utmärkande drag för den svenska allmännyttan är att bostadsföretagen ägs helt eller delvis av kommunen, att de drivs utan vinstsyfte och att de är öppna för alla, inte bara mindre resursstarka hushåll. Sedan 2007 när tillståndsplikten avskaffades har kommunerna rätt att sälja hela eller delar av det allmännyttiga beståndet utan att begära tillstånd hos länsstyrelsen. Före avskaffandet fick kommunerna inte tillstånd att sälja allmännyttiga lägenheter om det innebar att det kunde bli svårt att hitta jämförbara lägenheter på orten vid en bruksvärdesprövning. I Skåne har alla kommuner utom Lomma allmännyttiga bostadsföretag. Under 2008 såldes nära 800 bostäder i allmännyttiga bostadsföretag i Skåne. Under 2009 såldes 835 bostäder i allmännyttan, drygt 200 fler än det fanns beslut om vid början av året. Försäljningarna skedde främst i Simrishamn, Landskrona och Staffanstorp. Under 2010 planeras drygt 360 bostäder att säljas, varav hälften i Höganäs. Övriga kommuner som säljer lägenheter i allmännyttan är Staffanstorp, Trelleborg, Ängelholm, Kristianstad och Eslöv. Alla försäljningarna under 2009 skedde till privata fastighetsägare för fortsatt uthyrning. 21

22 Antal bostäder planerade till försäljning Figur 11 Planerade och genomförda försäljningar i det allmännyttiga bostadsbeståndet i Skånes kommuner Skälen till utförsäljning är att förbättra bostadsföretagets soliditet, ge bättre ekonomiskt utrymme för underhåll och upprustning, samt att effektivisera förvaltningen. I två kommuner möjliggör försäljning även nyproduktion och i en kommun inköp av fastigheter. I en kommun är försäljningen också ett sätt att få in andra privata hyresvärdar i bostadsområden. Försäljning av delar av det allmännyttiga bostadsbeståndet kan alltså vara ett sätt att utveckla de delar av bostadsbeståndet som kommunens allmännyttiga bostadsbolag behåller i sin ägo. Det kommunala bostadsbolaget är ett av flera verktyg som kommunen har för arbetet med bostadsförsörjning. I de fall kommunen saknar allmännyttigt bostadsbolag saknar de också ett av verktygen för bostadsförsörjningsansvaret. Mer om verktygen för bostadsförsörjning finns att läsa om i kapitel 4. 22

23 2. Bostäder och infrastruktur I Skåne har regionförstoringen skett i snabb takt sedan 1980 talet. Pendlingen ökar allt mer men andelen pendlare som nyttjar kollektivtrafik måste öka. Sid. 24. Under ökade kollektivtrafikresandet med 25 procent i Skåne. Tågresandet har fördubblats de senaste tio åren och förväntningarna är att det kommer att fördubblas igen till år Sid. 24. Det är viktigt att skapa balans och tillgänglighet i hela regionen. Därför behövs ytterligare satsningar i infrastruktur och kollektivtrafik. En grundläggande planeringsprincip är också att inte skapa ytterligare bilberoende genom att förlägga nya bostadsområden och verksamheter i dåliga kollektivtrafiklägen. Sid. 27. I heta lägen i regionen byggs bostäder oavsett om kollektivtrafiken byggs ut samtidigt eller inte. Problemet är att man skapar ytterligare bilberoende som kan vara svårt att bryta även efter att kollektivtrafiken har förbättrats. I orter som har en stark befolkningstillväxt planeras det för stora bostadsutbyggnader oavsett försenade kollektivtrafiksatsningar. Sid. 31. I mer perifera lägen i regionen behövs goda tågförbindelser för att någon ska vilja köpa husen. I ett sådant läge stärker kollektivtrafikinvesteringar orten och bidrar till ett flerkärnigt Skåne. I orter med mindre befolkningstryck avvaktar kommunerna med sina planer och utvecklingen sker istället i andra lägen. Sid. 31. Stärk sambandet mellan infrastruktur och bostadsbyggande! Infrastruktursatsningar, bostadsutbyggnad och verksamhetsetableringar bör ske under samordnade former. 23

24 Lokaliseringen av bostäder och infrastruktur är en viktig del i byggandet av ett hållbart Skåne. Detta kapitel översiktligt pendlingsmönster och regionala strukturer i Skåne, samt belyser kopplingen mellan bostadsutbyggnad och infrastrukturutbyggnad i planeringen. Skånes arbetsmarknadsregioner har blivit färre men större till följd av investeringar i infrastruktur. En väl fungerande bostadsmarknad där hushållen med rimliga insatser kan finna en bostad efter behov och önskemål är starkt kopplat till väl utbyggd infrastruktur och kollektivtrafik som ger möjligheter att pendla inom en allt större arbetsmarknadsregion. Möjligheterna att pendla till jobbet minskar i vissa fall bostadsbristen och utvidgar möjligheterna att hitta ett arbete. Samtidigt kan det hjälpa till att lindra känsligheten för konjunktursvängningar i en region. 23 Relationen mellan infrastruktur och bostäder är alltså viktig för regionens tillväxt. Men hållbara kommunikationer beror också på hur samhällsplaneringen lyckas samordna bostadsutbyggnad och infrastruktursatsningar. För att klara vardagslivet med pendling till arbete, bostad och fritidssysselsättningar på ett så energisnålt sätt som möjligt är det viktigt att utbyggnad av bostadsområden och verksamheter sker i kollektivtrafiknära lägen. Det kan endast ske om infrastruktursatsningar, bostadsutbyggnad och verksamhetsetableringar sker under samordnade former. Det är ett nationellt mål att minska klimatpåverkan och därför viktigt att erbjuda medborgarna möjligheter att resa på ett hållbart sätt, samtidigt som det gör möjligt för hushåll utan bil att resa. Vi rör oss över allt större ytor både i vardagens arbetspendling eller fritidssysselsättningar, och i längre arbetsresor och semesterresor. Regionförstoring innebär att vi i ökande utsträckning kan förflytta oss över stora avstånd under en och samma dag till arbetet, hämta barn i skolan eller på dagis, för att handla, göra ärenden eller utöva fritidsaktiviteter. Allt fler väljer att pendla till arbetsorten i en annan kommun istället för att flytta. 24 Förutsättningarna i Skåne Skåne har hög befolkningstäthet och hög tillgänglighet i nationell jämförelse vilket ger goda förutsättningar för väl utbyggd kollektivtrafik. En viktig och bidragande faktor till regionförstoringen sedan 1980-talet är satsningen på Pågatågen och Öresundstågen som knutit samman länet. Under ökade kollektivtrafikresandet med 25 procent i Skåne. Tågresandet har fördubblats de senaste tio åren och förväntningarna är att det kommer att fördubblas igen till år Skåne är den region i Sverige där pendlingen ökar mest och prognosen är att Skåne kommer att fortsätta utmärka sig när det gäller ökad pendling Nutek Boverket Region Skåne (2009b) 24

25 Fortfarande är kollektivtrafiken tätast i västra Skåne. Det är där den största delen av befolkningen bor och arbetar, vilket också gör att järnvägen är tungt belastad i denna del av regionen. Samtidigt är flera stationer underutnyttjade vilket tyder på att det här finns stora möjligheter att planera för stationsnära boende utan stora infrastrukturinvesteringar. Nära hälften av Skånes invånare har mindre än två kilometer till en järnvägsstation. Flygplatser och fjärrtågsstationer finns på nära avstånd för många i Skåne, ofta inte längre än 30 minuter bort med bil. Ytterligare en viktig satsning var Öresundsbron som gjort det möjligt att dagpendla till Köpenhamnsregionen. Brons öppnande år 2000 har givit både skåningar och Själlandsbor en kraftigt utvidgad arbetsmarknad. Kartorna 12 och 13 visar tillgänglighet i Skåne med kollektivtrafik respektive bil. I dagsläget finns tyvärr inte jämförbar statistik för Skåne och Själland vilket gör att vi endast kan visa tillgängligheten inom Skåne trots att den danska bostadsmarknaden och arbetsmarknaden påverkar och till och med utgör bostadsmarknad och arbetsmarknad även för skåningar och vice versa. Figur 12 Restid till kommunhuvudorter med kollektivtrafik Figur 13 Restid till kommunhuvudorter med bil 25

26 Den danska inflyttningen har varit hög allt sedan brons öppnande och många skåningar väljer att arbeta i Danmark. Under de senaste åren har pendlingen över bron från Danmark till Skåne mer än fördubblats. Ungefär personer pendlar dagligen från Skåne till Danmark. I omvänd riktning är det ungefär Arbetsplatser I det postindustriella samhället har värderingar om livskvalitet och god boendemiljö kommit att framstå som allt viktigare i och med att det har blivit möjligt att bo i en ort, och pendla till arbetet i en annan ort. Arbetet är viktigt, men det är snarare arbetsmarknadsregioner som inverkar på bosättningsmönstret. 27 Samtidigt har tendensen att arbetsplatser flyttar till arbetskraften de eftersöker, snarare än att arbetstagaren flyttar till arbetet, ökat. Växande pendlingsregioner betyder att arbete och bostad blir allt mer åtskilt, men har den positiva effekten att matchningen på arbetsmarknaden kan förbättras, fler kan få ett arbete som passar dem och deras utbildning. Skånes arbetsplatser är främst lokaliserade till de större städerna Malmö, Lund, Helsingborg och Kristianstad. I Köpenhamnsregionen finns också ett stort antal arbetsplatser för skåningar. Figur 14 Mellankommunala pendlingsflöden över 500 personer/dag (Region Skåne) Figur 15 Pendlingsnetto (Region Skåne) 26 Örestat för perioden Region Skånes prognos för år För en utförligare diskussion se t ex Björk (2006) 26

27 Behov av infrastruktur- och kollektivtrafiksatsningar Pendlingen ökar alltjämnt både med bil och med kollektivtrafik, vilket skapar nya utmaningar för planeringen av ett hållbart Skåne. Förutsättningarna för arbetspendling är goda i Skåne, men målsättningen är att öka kollektivtrafikandelen av pendlingsresorna ytterligare. Samtidigt är det viktigt att skapa balans och tillgänglighet i hela regionen. För att detta ska ske behövs ytterligare satsningar i infrastruktur och kollektivtrafik. En grundläggande planeringsprincip är också att inte bygga in bilberoende genom att förlägga nya bostadsområden och verksamheter i dåliga kollektivtrafiklägen. Regional transportinfrastrukturplan för Skåne betonar att uteblivna Pågatågssatsningar på Trelleborgsbanan, Lommabanan och Malmö-Dalby innebär att tunga pendlingsstråk med buss inte kan föras över till tåg. Det leder i sin tur till ökad trängsel i trafiken i Malmö på grund av bussarna och det blir svårt att klara miljökvalitetsnormerna på flera platser i Malmö. Det här är ett tydligt exempel på dels hur viktigt det är att planera stationsnära, på vikten av att planera bostadsutbyggnad och kollektivtrafikutbyggnad samtidigt, dels hur viktigt det är med mellankommunal samverkan i planeringen. Effekter av försenade kollektivtrafiksatsningar En viktig fråga för bostadsförsörjningen och byggandet av en hållbar samhällsstruktur är på vilket sätt uteblivna eller försenade infrastruktursatsningar har påverkat bostadsutbyggnad. Hur agerar kommunen och exploatörer när tågstationer för persontrafik blir försenade tiotals år? För att belysa sambandet mellan bostadsutbyggnad och infrastruktursatsningar valde vi att intervjua planchefer i sex skånska kommuner där det sedan länge funnits planer på att införa persontrafik på befintliga spår för godstrafik. De planerade stationer vi har valt att granska är; Trelleborg C, Östra Grevie och Västra Ingelsta längs Trelleborgsbanan; Lomma, Alnarp, Flädie och Furulund längs Lommabanan; samt Svalöv, Kågeröd och Billesholm längs Söderåsbanan. Blir bostadsutbyggnadsplanerna verklighet? Om persontrafiken hade kommit igång på Trelleborgsbanan hade ett nytt bostadsområde sannolikt stått färdigt inför öppnandet av persontågstrafik anser kommunen. Trelleborg har haft en stark inflyttning de senaste åren och har i och med det varit tvungna att hålla igång många utbyggnadsområden för att klara den utvecklingen. Likadant har det varit i Lomma tätort. Här planeras bostäder med medveten koppling till den planerade stationen. I Lomma har kommunen valt att 27

28 Figur 16 Planerad bebyggelse inom tågnära läge (Region Skåne) gå vidare med bostäder eftersom de räknar med att det kommer en station någon gång. Avsaknad av tågförbindelser riskerar att leda till att människor väljer att istället resa med bil, en vana som är svår att bryta och därför riskerar att kvarstå även efter att tågtrafiken till och från Lomma kommer till stånd. I Vellinge kommun har utbyggnaden främst skett i de västra delarna av kommunen eftersom det är där befolkningstrycket är störst. I Östra Grevie och Västra Ingelsta har inte lika mycket byggts trots att det är där man planerar för persontågstrafik längs Trelleborgsbanan. Intresset har helt enkelt inte varit lika stort från exploatörernas sida. Kommunen tror att ett slutgiltigt beslut om persontågstrafik kommer att öka trycket i dessa orter. 28

29 I Kävlinge planeras persontågstrafik i Furulund och kommunen har planerat bostadsutbyggnad därefter. Men man menar att utbyggnaden i Furulund inte står och faller med tågtrafiken eftersom Furulund ändå ligger på cykelavstånd till Kävlinge station som idag har god turtäthet. På så vis sker utbyggnaden av bostäder ändå kollektivtrafiknära. När det gäller Flädie stationsläge i Lomma är kommunen mer avvaktande än i huvudorten Lomma eftersom det anses vara ett för litet samhälle idag och osäkerheten kring kollektivtrafiklösningar är för stor. Samhället är i dagsläget dåligt kollektivtrafikförsörjt och saknar service. Den försenade stationen och persontågstrafiken har tydligt hämmat utvecklingen i Flädie menar kommunen, istället har det ökat trycket på närliggande orter som Lomma och Bjärred. I kommunerna Svalöv och Bjuv har de försenade stationsplanerna gjort att kommunerna har valt att satsa på utbyggnad i tätorterna som redan har stationer för persontrafik istället. Service och bostäder har koncentrerats till Svalövs tätort och hälften av alla bostäder som har byggts under senare år har byggts där. Planeringen och utvecklingen i Röstånga och Kågeröd har däremot fått stå tillbaka. I Bjuv har kommunen fokuserat visionsarbetet på Bjuvs tätort där en station för persontrafik redan finns. Persontrafik på Söderåsbanan blir troligtvis verklighet senare och när det sker kommer större fokus att läggas på Billesholm. I Svalöv har kommunen märkt av hur viktig infrastruktur är för de större exploatörerna. Mindre, lokala exploatörer är däremot inte lika känsliga för infrastrukturläget eftersom de kan ha andra drivkrafter och känner den lokala marknaden på ett annat sätt än de större byggföretagen gör. Svalövs kommun har också ett flertal gånger blivit kontaktade av personer som menat att det är när det blir möjligt att pendla med tåg som det blir intressant att flytta till kommunen. I väntan på tåget Några kommuner påpekar att det är en aning besvärande att ha lovat persontågstrafik som sedan tar åratal innan de blir verklighet, om det blir verklighet. Det kan leda till att kommunerna tappar lite i trovärdighet trots att de inte egentligen är helt ansvariga för att planerna inte blir verklighet. Exploatörerna blir otåliga och väljer i flera fall andra lägen för bostadsbyggande. I väntan på persontrafik längs spåren blir prioriteringarna därför annorlunda. Stationer för persontågstrafik i Trelleborgs kommun hade kunnat ge en helt annan utbyggnadsordning av bostadsområden enligt kommunen. Men med stationer hade kommunen också tvingats prioritera väginvesteringar för att lösa vissa strukturella problem och kunna bilförsörja de nya stationsnära bostadsområdena. 29

30 I huvudorterna Lomma och Trelleborg går busslinjer med täta intervall idag. Trelleborg kommer inte att ha lika täta förbindelser med tåg när dessa väl börjar gå menar kommunen. Idag går bussarna med tiominuterstrafik vilket kommer att vara trettiominuterstrafik med tåg. Fördelarna med tågen överväger ändå bland annat i och med att restiden kommer att minska och även i fortsättningen kommer bussar att gå till Malmö som ett komplement. Både Bjärred och Lomma har väl utbyggd kollektivtrafik idag, men fler skulle sannolikt utnyttja den om den var spårburen. Kommunen har valt att styra planeringen efter spårburen trafik utformningsmässigt, det måste fungera med spår även om det inledningsvis körs bussar. Utbyggnaden i Lomma hamn har starka kopplingar till detta. Här finns idéer om koppling med lätt spårtrafik så utbyggnaden i hamnen är dimensionerad för lätt spårtrafik. Lommas invånare är bilburna i hög grad och därmed finns stor potential för kollektivtrafiken i Lomma menar kommunen. Satsningar här ger större vinster i och med att fler kan komma att lämna bilen hemma. Kommunen planerar redan idag för lågt parkeringsbehov vilket de får kritik för av medborgarna. Busslinjer har prioriterats i Bjuv, Svalöv och intilliggande kommuner. Här satsar man på att skolskjutsen ska kunna skjutsa även den övriga befolkningen i kommunerna. Satsningen har fallit väl ut och turtätheten har kunnat öka. Söderåstrafiken är effektiv men är inte lika drivande för utvecklingen som om man har tillgång till järnvägstrafik menar dock kommunerna. Lästips! Länsstyrelsen, Region Skåne, Vägverket, Banverket och Skånetrafiken har arbetat med ett projekt som syftar till att underlätta kommunernas planering i stationsnära lägen. Våren 2009 genomfördes en studie om den fysiska stadsstrukturens påverkan av det kollektiva resandet. Resultaten finns att läsa i en rapport och en handbok. Skrifterna finns för nedladdning på 30

31 Nya tankebanor Kommunerna har använt olika strategier för samhällsbyggandet i väntan på stationerna och planer för stationssamhället växer fram i väntan på persontrafik på järnvägen. Förändringar i regionen gör också att kommunerna hamnar i ett annat läge till exempel gör ESS-satsningen i Lund att nya orter kan bli aktuella för boende, särskilt de som har goda pendlingsmöjligheter. Söderåsbanans läge föder också tankar om rekreationspendling i Svalövs kommun till exempel. Söderåsen har nämligen besökare per år och här menar kommunen menar att många av dessa skulle kunna resa med tåg snarare än med bil. Då kan man resa med regionaltåg från Köpenhamn C och stiga av mitt i skogen någon timme senare. En stor andel av tågresenärerna kan alltså komma att resa för rekreation snarare än för arbetspendling. Trelleborgs kommun, som har en tradition av markkrävande och miljöstörande verksamheter, lyfter vikten av att satsa på mer personaltäta verksamheter nära stationerna inför en kommande persontågstrafik. Slutsatser och utmaningar I den regionala infrastrukturplanen poängteras att utbyggd kollektivtrafik som stärker infrastruktur i Skånes tillväxtcentra, förbättrar tillgängligheten för hela regionen och sprider effekterna av tillväxten till andra delar av Skåne. Samtidigt saknas satsningar i stråk som är viktiga både för att knyta samman Skåne och för att öka tillgängligheten till större inpendlingsorter. Men på vilket sätt påverkar försenade infrastruktursatsningar för persontrafik bostadsutbyggnad i olika lägen? Har uteblivna eller försenade väg/järnvägsprojekt inneburit att man har valt att bygga bostäder i något annat läge? Fallstudien visar att i heta lägen byggs bostäder oavsett om kollektivtrafiken byggs ut samtidigt eller inte. Problemet är att man bygger in bilberoende som kan vara svårt att bryta även efter att kollektivtrafiken har förbättrats eller byggts ut. I orter som har en stark befolkningstillväxt planeras det för stora bostadsutbyggnader oavsett försenade kollektivtrafiksatsningar. I mer perifera lägen behövs goda tågförbindelser för att någon ska vilja köpa husen. I ett sådant läge stärker kollektivtrafikinvesteringar orten och bidrar till ett flerkärnigt Skåne. I orter med mindre befolkningstryck avvaktar kommunerna med sina planer och utvecklingen sker istället i andra lägen. Den stora vinsten med infrastruktursatsningar är när de sker i rätt läge och rätt tid. Men vad rätt läge och rätt tid är beror på många faktorer. För en hållbar samhällsbyggnad måste bostadsutbyggnad och infrastrukturutbyggnad ske samtidigt. 31