The Neverending Story II Två år senare: Har vi fått en effektivare tillståndsprövning?

Transkript

1 VÄSTSVENSKA INDUSTRI- OCH HANDELSKAMMAREN VÄSTSVENSKA INDUSTRI- OCH HANDELSKAMMAREN VÄSTSVENSKA INDUSTRI- OCH HANDELSKAMMAREN The Neverending Story II Två år senare: Har vi fått en effektivare tillståndsprövning? Rapport 2012:3 ISSN

2 Publicerad av Västsvenska Handelskammaren Citera oss gärna, men ange källa. Foton: Shutterstock Produktion: Rubrik AB Författare Kajsa Dahlsten, Västsvenska Handelskammaren.

3 Förord Västsverige är den region som idag har mest vindkraft i landet. Samtidigt har vi många medlemsföretag som är engagerade och gör dagliga affärer inom vindkraftsbranschen. Antingen som fullskaliga ägare av vindkraftverk eller som underleverantörer i någon form. Myndigheters tid för att hantera olika slags tillståndsärenden är ett fokusområde för Handelskammaren. Våra medlemmar påpekar vikten av att hanteringen sker professionellt, snabbt och med ett kundperspektiv. När vi granskar våra kommuner och länsstyrelsen, finner vi att det finns klara förbättringsåtgärder. Istället för att enbart vara kritiska vill vi vara delaktiga och försöka hjälpa till, främst genom en konstruktiv och faktabaserad diskussion och samverkan. Vindkraftsfrågorna är därför ett viktigt och bra exempel på hur vi vill arbeta nu och i framtiden. Vi vill ju inget hellre än att länsstyrelsen i Västra Götaland och våra västsvenska kommuner är de bästa i landet på korta handläggningstider och ett kundanpassat bemötande. Då finns förutsättningar för att våra företag i regionen kan utvecklas på bästa sätt och bidra med tillväxt och fler arbetstillfällen. Grundtanken är att en myndighetsutövande organisation bör ha ett kundperspektiv i sitt arbete. Genom det är jag övertygad om att bland annat länsstyrelsens tjänstemän får ett roligare arbete och en smidigare hantering av ärendena. I vårt arbete med det lokala företagsklimatet framgår tydligt att det krävs en bättre dialog mellan tjänstemän och företagen. En dialog som ökar förståelsen för varandras arbete och situation. Jag hoppas att denna rapport ger ytterligare stöd för ökad samverkan och att Västsverige fortsättningsvis kommer vara den bästa regionen i landet avseende korta handläggningstider och en ömsesidig relation mellan myndigheter och företag. Johan Trouvé VD, Västsvenska Handelskammaren johan.trouve@handelskammaren.net 3

4 4

5 Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 6 Snabb utveckling 6 Västsverige har ledartröjan 8 Ny organisation för effektivare prövning 8 Uppföljning: Vad har hänt efter the Neverending Story? 9 Utvärdering av åtgärdsförslag 10 The story continues 13 Röster från medlemsföretagen 14 Västsvenska Handelskammarens rapportserie 15 5

6 Inledning För två år sedan publicerade Västsvenska Handelskammaren rapporten the Neverending Story. Titeln anspelade på de utdragna och komplicerade processerna för tillståndsprövning av vindkraft, som våra medlemsföretag i branschen reagerat på. Flera av de hinder som medlemsföretagen upplevde i tillståndsprocessen handlade om länsstyrelsernas handläggning. Då Handelskammarens roll är att både agera blåslampa och samarbetspart för myndigheter och kommuner, inleddes under våren 2010 en dialog med Länsstyrelsen i Västra Götaland, i syfte att göra processerna snabbare och effektivare. Arbetet mynnade ut i rapporten the Neverending Story, där en rad konkreta åtgärdsförslag presenterades. När nu två år har passerat sedan rap porten släpptes, är det hög tid att fråga vad som har hänt med åtgärdsförslagen. Flera av våra medlemsföretag vittnar fortfarande om långdragna processer. I denna rapport går vi igenom vad länsstyrelsen har gjort för att påskynda processerna i en bransch med mycket hög utvecklingstakt. Snabb utveckling Utvecklingen av vindkraften har gått i en rasande takt sedan den förra rapporten publicerades. År 2011 producerade vindkraften i Sverige 6,1 TWh el, vilket är en ökning med 74 procent jämfört med föregående år. 1 Det innebär att elproduktionen från vindkraft motsvarar 4,2 procent av den totala elpro 1 Källa: Vindkraftsstatistik 2011, ES 2012:02, Statens energimyndighet, april

7 Installerad effekt, antal vindkraftverk samt producerad el per län år 2010 och 2011 Installerad effekt MW Antal vindkraftverk Producerad el MWh Län Västra Götaland 391,2 557, Skåne 414,8 453, Västerbotten 170,1 303, Jämtland , Halland 133,4 188, Kalmar 79,1 183, Gotland 114,2 181, Dalarna 150,3 179, Östergötland 97,4 130, Norrbotten , Jönköping 37,5 72, Blekinge 34,2 50, Värmland Örebro 14,4 29, Gävleborg 21,2 25, Västernorrland 22,8 22, Uppsala 11 10, Kronoberg 3 4, Södermanland 1,4 3,5 2 4 Sekretess Sekretess Stockholm 1,2 2,1 4 6 Sekretess Sekretess Västmanland 0,1 0,1 2 2 Sekretess Sekretess Summa Tabell 1. Källa: Energimyndigheten duktionen i Sverige. Vindkraften har dock potential att bidra med betydligt mer. Enligt den planeringsram för vindkraft som riksdagen fastställt, ska vindkraften till år 2020 kunna stå för en årsproduktion på 30 TWh, varav 20 TWh vindkraft på land och 10 TWh till havs. Under 2011 installerades 765 MW vindkraft i Sverige. De senaste fem åren har ökningen varit kraftig jämfört med åren innan år 2007, då ökningen av den installerade effekten var omkring 60 MW per år. Sammanlagt togs 380 verk i drift år Den totalt installerade effekten var MW fördelat på verk i slutet av år

8 Västsverige har ledartröjan Under 2011 gick Västra Götaland om Skåne som länet med mest installerad effekt och flest antal vindkraftverk. Under 2011 installerades 87 nya vindkraftverk i Västra Götaland med en installerad effekt på 166,7 MW, vilket innebär att Västra Götaland är det län som ökat sin installerade effekt mest. Västra Götaland är även det län där mest el från vindkraft produceras. I dagsläget finns 462 vindkraftverk i Västr a Götaland. 2 Ytterligare ett stort antal verk på gång. Summerar man de verk som är i olika faser av projektering, uppgår siffran till svindlande verk, bara i Västra Götaland. Då ingår både mindre vindkraftverk som kräver bygglov enligt plan- och bygglagen och hanteras av kommunerna, och större verk som prövas av länsstyrelsen enligt miljöbalken. Om alla dessa verk blev uppförda, skulle de kunna stå för en beräknad årsproduktion på cirka 3,2 TWh. 2 Källa: Vindbrukskollen, Nationell databas för vindbruk Länsstyrelsen i Västra Götaland, Pågående vindkraftsärenden i Västra Götaland 2012 Antal vindkraftverk Beräknad årsproduktion MWh Fas i tillståndsprocessen Behandlas Beslutade Totalt Behandlas Beslutade Totalt Förhandsbesked (PBL) Bygglov (PBL) ,85 108,57 210,42 Anmälan (MB) ,2 361,2 Samråd (MB) , ,2 Tillstånd (MB) ,2 363, ,8 Summa projekterade ,25 650, ,62 Befintliga ,18 Summa totalt ,8 Tabell 2. Källa: Vindbrukskollen Ny organisation för effektivare prövning Parallellt med den mycket snabba utvecklingen av vindkraften, har prövningsverksamheten omorganiserats, både på det nationella planet och regionalt inom Länsstyrelsen i Västra Götaland. På riksnivå har tillståndsprövningen av mindre miljöfarliga verksamheter, dit vindkraft räknas, koncentrerats till tolv länsstyrelser. Tidigare hade varje länsstyrelse en egen miljöprövningsdelegation. Nu har alltså antalet miljöprövningsdelegationer minskat från 21 till tolv. Syftet med koncentrationen är att skapa förutsättningar för en mer kvalificerad och effektiv prövning. 3 Regeringen har i och med omorganisationen uttalat en tydlig målsättning att ett ärende vid en miljöprövningsdelegation ska beslutas inom sex månader från det att en fullständig ansökan lämnats in. Dessutom ska handläggningstider redovisas separat för vindkraftsärenden. Rutiner ska också ses över, så att statistiken över handläggningstider blir jämförbar. Förordningen trädde i kraft den 1 juni 2012 och Länsstyrel 3 Källa: Regeringsbeslut IV:3, Uppdrag till vissa länsstyrelser att förbereda och genomföra inordnandet av den verksamhet som avser prövning av ansökan om tillstånd till mindre miljöfarliga verksamheter, Regeringen,

9 Rapport 2012:3 The Neverending Story II sen i Västra Götaland är en av de tolv där det finns en miljöprövningsdelegation. Samtidigt som prövningen har omorganise rats på det nationella planet, har också Läns styrelsen i Västra Götaland omorganiserat sin interna verksamhet inom miljöskyddsen heten. Enheten har fått en tydligare funk tionsindelning med fokus på prövning, tillsyn och förorenad mark. Syftet har varit att åstad komma mer specialisering, vilket medger fördjupad kompetens hos enskilda handläg gare. Den nya organisationen trädde i kraft våren Ytterligare ett viktigt steg för att fördjupa kompetensen, tas i projektet Tillsynsutveck ling i Väst. Projektet, som leds av Länsstyrel sen i Västra Götaland, är en samverkan mel lan 55 kommuner och de två länsstyrelserna i Halland och Västra Götaland. Totalt omfattas drygt 800 personer och 48 arbetsplatser. Gemensamt är att alla deltagare arbetar med tillsyn, direkt eller indirekt, enligt miljö balken, livsmedelslagstiftningen eller djur skyddslagstiftningen. I målgruppen ingår till exempel miljö- och hälsoskyddsinspektörer, administratörer, chefer, livsmedelskontrol lanter och miljöhandläggare. Ett av huvudsyftena med projektet är att höja kompetensen och ge deltagarna nya verktyg för kommunikation med företag och andra intressenter. I projektet erbjuds utbildningsinsatser inom ledarskap, kom munikation och bemötande, processledning, personlig effektivitet, administration, retorik och presentationsteknik, samt förhandlings teknik. Varje projektdeltagare beräknas delta i utbildningar omfattande fem dagar per person. Uppföljning: Vad har hänt efter the Neverending Story? I arbetet med omorganisationen av miljö skyddsenheten har flera av de åtgärdsförslag vi tog fram i the Neverending Story tagits fasta på. Vårt gemensamma arbete med läns styrelsen har alltså medverkat till att man nu har omorganiserat sin verksamhet för att bli mer effektiv. Handelskammaren medverkar dessutom i referensgruppen för projektet Tillsynsutveckling i Väst. Frågan kvarstår dock vad har länsstyrel sen gjort åt varje enskilt åtgärdsförslag? Ett kortfattat svar på frågan stavas mycket. En mer detaljerad beskrivning finns i tabellen på nästa uppslag. 9

10 Utvärdering av åtgärdsförslag Nr Åtgärdsförslag Åtgärder vidtagna av LS Status 1. Inför tidsplan med striktare ramar 2.. Tydliggör denna tidsplan tidigt i processen. 3. Inför tätare kontakter med handläggare. 4. Undvik byte av handläggare under processen. 5. Öka tillgången till sakkunniga som rådgivare till verksamhets - ut övaren. LS har genomfört en översyn av prövningsprocessen och tagit fram en handlingsplan för det interna arbetet med vindkraftsärenden. Handlingsplanen innehåller specifika målsättningar med avseende på tidsramar: 1. Handläggningstiden för nya vindkraftsärenden ska understiga 425 dagar som median. 2. Handläggningstiden från det att ärendet är komplett (kungjort) ska understiga sex månader. 3. Inneliggande vindkraftsärenden ska avslutas skyndsamt. Parallellt med LS interna arbete, har en ny MPD-organisation införts sedan den 1 juni I samband med omorganisationen av MPD, har regeringen uttryckt en tydlig målsättning att ett ärende vid en MPD ska beslutas inom sex månader från det att en fullständig ansökan har lämnats in. Tidaspekten och när den ska kommuniceras framgår tydligt i den handläggningsordning och vägledning för hur prövningsärenden ska hanteras, som LS har tagit fram. I och med att regeringen också uttryckt ett tydligt mål, kommer LS påminnas ytterligare om att delge en sökande tidsaspekten redan tidigt i processen. LS Miljöskyddsavdelning har omorganiserats och har nu en tydligare funktionsindelning (prövning/tillsyn/förorenad mark). Syftet har varit att åstadkomma mer specialisering, vilket medger fördjupad kompetens hos enskilda handläggare. Mindre splittring i handläggarens arbetsuppgifter, medger både ökad kontaktyta med sökande och underlättar uppföljning. Den nya organisationen trädde i kraft våren 2012 och man har ännu inte utvärderat om detta de facto har inneburit tätare kontakter. En omorganisation kan medföra en tillfälligt försämrad service upplevelse, eftersom ärenden kan ha gått över från en handläggare till en annan. Ambitionen är dock att servicenivån ska öka, när den nya organisationen har satt sig. Det finns en målsättning att undvika byte av handläggare, men i vissa fall kan ett byte medföra bättre ruljans i ärendena. Den ovan beskrivna omorganisationen har i möjligaste mån utgått från medarbetares önskan att jobba med olika inriktningar. Vissa ärenden har dock fått byta handläggare. LS utgångspunkt vid byte av handläggare är dock att processen ska bli bättre/påskyndas. Grundsyftet i bytet ska alltid vara att påskynda processen. LS har nu skapat en mer robust organisation, då den är mer renodlad på prövning, tillsyn respektive förorenad mark. Tidigare var handläggarnas arbetssätt mer inlåst, man jobbade bara med gjuterier, med vindkraft etc. Med den nya funktionen prövning, blir alla experter på just prövningsprocessen, oavsett område. Därmed är man inte lika beroende av att handläggaren ska vara en vindkraftsexpert, det kan bli någon som inte har jobbat med vindkraft, men är expert på prövning. Samtidigt jobbar LS med branschgrupper. Inom prövning finns branschgrupper för vindkraft, kemisk industri etc. Tillgången till handläggare med expertkunskap kommer alltså ökas i och med den nya organisationen. 6. Utvidga telefontiden. Det övergripande målet för hela LS är Lätt att nå, lätt att förstå. Det finns en telefon- och mejlpolicy inklusive frånvarohantering som gäller för alla inom LS. Den enskilde handläggaren har dock inga fasta telefontider, utan är antingen tillgänglig eller upptagen. Det är därmed inte relevant att utvidga telefontiden. Det finns heller inga planer på att införa fasta telefontider under en begränsad del av dagen. Fokus ligger istället på att möjliggöra en mer koncentrerad och därmed mer effektiv prövning. 7. Inför krav på att återkomma inom en viss tid, till exempel 48 timmar efter lämnat meddelande. 8. Inför internplanering där handläggaren bokar preliminärdatum för processens olika steg. Det finns en övergripande telefonpolicy för hela LS, som fastställer att återkoppling på e-postmeddelanden från telefonväxeln, meddelanden i röstbrevlåda eller i mobilsvar ska ske snarast möjligt och bör ske inom fyra timmar från det att man har tagit del av meddelandet. LS har infört interna rutiner för detta och varje handläggare har en ärendelista med en översikt av de ärenden som ska tas till MPD, MDPs ärendelista. I denna läggs tidsramar och datum in för de olika stegen i processen, för att kunna nå regeringens ambitionsmål på sex månader. Åtgärdat Ej relevant Åtgärdat Åtgärdat 9. Erbjud på förhand fasta datum för samråd då länsstyrelsen finns till förfogande. När LS fått in samrådsunderlag, får sökanden omgående besked om lämpliga tider för samrådsmöte. Det är ej relevant att på förhand ange datum, innan LS har fått in samrådsunderlaget, eftersom LS behöver detta underlag för att fastställa vilka parter som måste vara med i samrådet. Detta avgör i sin tur hur lång tid det tar att sammankalla alla parter till samrådet. Det enskilda fallet styr således och det är ej relevant med fasta datum. LS har dock tagit fram en mall för vad samrådshandlingar ska innehålla, så att de i möjligaste mån ska vara kompletta när de inkommer till LS. Ej relevant 10

11 Nr Åtgärdsförslag Åtgärder vidtagna av LS Status 10. Begär in kompletteringar i tid, särskilt de som avser säsongsberoende information. 11. Ge tydligare och tidigare besked till verksamhetsutövaren vart det barkar. 12. Inför blankettförfarande som stöd. 13. Ta fram en mall för vad samrådsunderlag, tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla. Denna mall bör göras tillgänglig på länsstyrelsens hemsida. 14. Rättssäkra prövningsprocessen genom bindande förhandsbesked. I den handläggningsplan och vägledning för hur prövningsärenden ska hanteras som LS tagit fram, ingår numera tider för när kompletteringar ska begäras in. Detta finns även med i internplaneringsdokumentet MPDs ärendelista. Vid samråd är det en strävan att delge projektets möjligheter och svårigheter på ett tydligt sätt. LS kan dock inte vid samråd gå in och säga lägg ned, det är ingen idé. Det vore inte rättssäkert. LS har dock som ambition att vara så tydliga som möjligt och det finns en hög medvetenhet om vikten av detta. Att ge tydligare besked om vart det barkar kräver erfarenhet och professionalism av handläggaren. Detta underlättas av den nya organisationen. Det är heller inte ovanligt att LS har interna förmöten innan samråd, för att underlätta tydlighet i kommunikationen. Varje objekt är unikt. Försök har gjorts att ta fram standardblanketter, men de blir alltför otympliga, oprecisa och ohanterliga om de ska täcka alla möjliga aspekter. Fokus har istället lagts på att ta fram lättbegripliga vägledningar, se nedan. På LS hemsida finns nu tre stöd/vägledningsdokument: Att söka tillstånd, Exempel på samrådshandlingar, Ansökan/MKB. Dessa dokument togs fram och lades ut tämligen omgående efter att rapporten the Neverending Story publicerades hösten Per definition existerar inte begreppet förhandsbesked i Miljöbalken. Att förändra ett icke existerande begrepp är därför inte relevant. Samrådet fyller funktionen att ge en god indikation på möjligheten att få tillstånd beviljat, se förslag 11 ovan. 15. Begränsa sakägarkretsen. Det är en fråga för domstol att bedöma sakägarkretsen. LS kan inte påverka detta. Det skapas efterhand praxis när det gäller vindkraft vilket avstånd som gäller för att man ska anses vara sakägare. Denna praxis skapas i mark- och miljödomstol, samt mark- och miljööverdomstol. 16. Skapa resurser för att hantera kartmaterial med GIS. GIS skulle till exempel kunna vara ett hjälpmedel för att få information om rödlistade arter och deras utbredningsområden. 17. Ta en mer aktiv roll i den allmänna debatten för att lyfta de nationella energimålen, skapa positiv opinion kring vindkraft och stärka kommunpolitikerna med korrekta argument. 18. Samordna länsstyrelsernas arbete. 19. Tillsätt ökade resurser till vindkraftsprövning. GIS, samt information om natur- och kulturvärden finns redan tillgängligt hos LS och det sker en utveckling där alltmer material blir tillgängligt. Detta förslag tangeras av Vindbrukskollens arbete. I Vindbrukskollen ingår information om till exempel var planerade och idriftstagna verk finns. LS agerar dels i samverkansgrupper som till exempel Power Väst, dels genom att arrangera egna seminarier om både de mer övergripande miljö- och klimatfrågorna, och om vindkraft specifikt. LS har också haft långtgående diskussioner med kommuner, försvarsmakten och elbolag om vindkraftens förutsättningar i regionen. Projektet Vindbrukskollen tillkom på initiativ av LS i Västra Götaland, som också koordinerar arbetet. Bakgrunden är att många LS blev överösta av frågor från media, kommuner, studenter etc om hur många verk som är på gång, hur många det finns osv. Uppföljning av denna typ av information bör ske centralt, därav Vindbrukskollen. Omorganisationen av MPD medför också ökad samordning av länsstyrelsernas arbete. LS fick tidigare visst ekonomiskt stöd från Näringsdepartementet för att påskynda arbetet med vindkraftsprövning. Detta var dock en begränsad insats, som upphörde i och med ut gången av LS Miljöskyddsavdelning har nu fått extra resurser för att hantera den ansträngda ärendebelastningen och möta regeringens ambitionsmål på sex månaders handläggningstid. Nyanställningar pågår under hösten Åtgärdat Ej relevant Åtgärdat Ej relevant Ej relevant 11

12 12

13 The story continues Summerar vi länsstyrelsens arbete, kan vi konstatera att fem av de 19 åtgärdsförslagen redan är åtgärdade. Ytterligare nio kommer förhoppningsvis att bli infriade i takt med att den nya organisationen sätter sig. Nästan tre fjärdedelar av förslagen är därmed antingen åtgärdade eller på gång att åtgärdas. Återstående fem förslag bedöms av olika skäl inte vara relevanta för länsstyrelsen att åtgärda. Dit hör till exempel förslaget att begränsa sakägarkretsen, något som länsstyrelsen som myndighet inte har rätt att göra. Vem som anses vara sakägare är istället något som fastställs av domstol. Samtidigt som det är glädjande att länsstyrelsen har tagit till sig våra förslag, nås vi fortfarande av signaler från våra medlemmar att processerna upplevs som långsamma. Flera vittnar om projekt som dragits i långbänk, ändlösa utredningar och uteblivna besked. Det finns en frustration i branschen och stora ekonomiska värden står på spel. För att vindkraften ska kunna expandera i den takt som planeringsramen på 30 TWh till år 2020 medger, krävs omfattande investeringar. Dessa riskerar att utebli med den höga risknivå som de långdragna processerna medför. Det är därför av största vikt att länsstyrelsen fortsätter sitt arbete med att effektivisera processerna. Minst lika viktiga som processerna, är attityderna till näringslivet bland länsstyrelsens tjänstemän. Betraktar man näringslivet som sin kund, eller som något nödvändigt ont, som man tvingas konfronteras med i sitt uppdrag att värna miljön? Här gäller det att uppmuntra länsstyrelsen och dess tjänstemän att ständigt ställa sig frågan vem man egentligen jobbar för. Allt ansvar kan dock inte läggas på länsstyrelsen. Likväl som vi kräver förståelse för näringslivets villkor hos myndighetens tjänste män, är det rimligt att kräva förståelse hos branschens aktörer för processens olika steg och möjligheten att skynda på processen utan att för den sakens skull sätta rättssäkerheten på spel. Handelskammarens roll i detta sammanhang är att agera brobyggare och underlätta för parterna att mötas på halva vägen. Så långt har vi begränsat oss till att diskutera länsstyrelsens arbete med att effektivisera sina processer. En minst lika viktig roll spelar de västsvenska kommunerna, som genom det kommunala vetot har stor makt över den fortsatta vindkraftsexpansionen. Handelskammaren har redan inlett ett arbete med att belysa det lokala näringsklimatet i de västsvenska kommunerna. Här tittar vi både på effektiviteten i arbetssätt och processer, och på de kommunala tjänstemännens attityder till näringslivet. Ytterligare en viktig aktör som påverkar vindkraftens möjligheter är Försvarsmakten. I oktober 2010 inrättade försvaret stopp områden för vindkraft kring de tio kvarvar ande militära flygplatserna. Förutom stoppområden runt flygplatser och så kallade MSA-ytor, finns skjutområden och områden kring väderradarstationer. En avsevärd del av landytan i Västsverige omfattas därmed av försvarets vindkraftsrestriktioner. Enligt flera av våra medlemsföretag, kan detta innebära att vindkraften tvingas flytta norrut, vilket i sin tur medför merkostnader i miljardklassen. Att ta debatten med försvaret är dock en helt annan historia, som vi inte berättar här. I denna rapport har vi istället försökt besvara frågan två år senare: har vi fått en effektivare tillståndsprövning?. Det är för tidigt att kunna avlägga ett rakt svar på den frågan. Klart står dock att förutsättningarna för en effektivare prövning har förbättrats avsevärt. Länsstyrelsen har tagit till sig våra förslag. Det bådar gott, både för fler västsvenska arbetstillfällen och för en omställning mot ett grönare Västsverige. 13

14 Röster från medlemsföretagen Västsvenska Handelskammaren försöker underlätta för vindkraftsbranschen. Nu har det gått två år sedan våra åtgärdsförslag lämnades till länsstyrelsen och vi stämmer av läget med tre aktörer. Enkätfrågor 1) Hur har er verksamhet utvecklats de senaste två åren? 2) Hur upplever du att tillståndsprocessen har förändrats? 3) Vilka förändringar är viktigast för att processen ska bli mer effektiv? Maria Paijkull, advokat på Vinge 1. Det är fortfarande hög efterfrågan på våra tjänster från aktörer i vindkraftsbranschen. Det vanligaste är att man anlitar oss för att överklaga beslut i tillståndsärenden, men vi hjälper även till med att ta fram ansökningshandlingar. 2. Jag märker ingen skillnad, faktiskt. Det är fortfarande väldigt långa handläggningstider, men det händer mycket på lagstiftningssidan. Antalet miljöprövningsdelegationer har koncentrerats för att prövningen ska bli mer enhetlig och effektiv. Dessutom är regeringens direktiv att beslut ska fattas inom sex månader från det att en fullständig ansökan har lämnats in. Det här är steg i rätt riktning. 3. Att kompetensen höjs hos handläggarna. Min känsla är att krav på fler och detaljerade utredningar bottnar i överdriven försiktighet, när ledstjärnan borde vara att främja förnyelsebar energi. Sedan finns ett ansvar även hos projektörerna, så att projekten presenteras med pedagogiskt bra beslutsunderlag. Jonas Cognell, avdelningschef Förnyelsebar el på Göteborg Energi 1. Vi har byggt ett dussintal verk i Västra Götalandsregionen. Det största och senaste är Big Glenn, det stora verket utanför Arendal i hamninloppet till Göteborg. Rent allmänt är min känsla att det går snabbare och smidigare att uppföra ett verk när man väl har fått klartecken. 2. Den går inte snabbare, i alla fall. Det känns som att man är väldigt generös med att bevilja uppskov, till exempel. Och som att kraven har ökat. Även om vi erbjuder oss att göra en datamodell av ett område måste det fortfarande bifogas foton i vår ansökan. Dessutom upplever jag att man är dålig på att ta tillvara kunskap från tidigare utredningar. 3. Om ett område har pekats ut som lämpligt i en kommuns vindbruksplan borde det krävas mycket för att man inte ska få bygga vindkraftverk. Som det är nu blir det ofta nej om det bildas lokal opinion. Sedan borde inte ett nej från Försvarsmakten väga så oerhört tungt. Katharina Kanth, projektledare på Triventus Wind Power 1. Eftersom elpriserna har sjunkit, så får vi lägga mycket kraft på försäljning och på våra köpare. Vår affär är ju att projektera vindkraftsanläggningar och det är bara i undantagsfall vi är delägare. Vi har några långdragna projekt som ligger för prövning, vissa hos länsstyrelsen och vissa hos regeringen. 2. Det märks ingen förändring. Oftast går det väldigt trögt. Det känns till exempel som att vissa handläggare är oerhört känsliga för det som sägs eller skrivs i media eller som kommer fram vid samråd. Lokal opinion mot vindkraft väger tungt. Vad gäller tröghet, så överklagade vi i slutet av förra året villkoren i ett projekt där vi fått tillstånd. Det tog nio månader att få svar, trots att det handlade om en mindre förändring i driften. Det är anmärkningsvärt lång tid. 3. Jag skulle önska att alla länsstyrelser gick efter samma praxis. Som det är nu upplever jag att vissa handläggare efterfrågar saker som inte behövs. Då är det svårt att avgöra var det är lönt att projektera. Maria Paijkull Jonas Cognell Katharina Kanth 14

15 Västsvenska Handelskammarens rapportserie Rapporterna finns att ladda ner på :1 Västsverige en tyst del av Sverige 2002:2 Skola - Näringsliv: Från skilda världar till gemenskap 2002:3 Position Väst 2002 det som mäts blir gjort 2002:4 Vad tycker du om flyget? 2002:5 Västsverige en tyst del av Sverige 2003:1 Bygg färdigt Västsveriges vägar och järnvägar. 2003:2 Värdeskapande IT-universitet 2003:3 The State of Primary Education for Expatriate Children in Göteborg 2003:4 Betyg på Västsveriges ekonomi :5 Kan vägavgifter påskynda utbyggnaden av de västsvenska motorvägarna? 2004:1 Västsvenska entreprenörer på jakt efter såddkapital 2004:2 Från bra till bäst. Om det livslånga lärandet i Västsverige 2004:3 Kampen om kompetensen 1. Attraherar vi kompetens via våra högskolor? 2004:4 Kampen om kompetensen 2. Flyttar företagens makt från regionen? 2004:5 Betyg på Västsveriges ekonomi :1 Västsverige en tyst del av Sverige :2 Sårbarhetsindex :3 Affärsrelevant forskning 2005:4 Kampen om kompetensen 3. Flyttar våra företag? 2005:5 Ny förbindelse över Göta älv 2005:6 The State of Primary Education for Expatriate Children in Göteborg :7 Värdeskapande kompetens 2005:8 Fokus Attityd :9 Bygg ut E 20 till motorväg 2005:10 Svenska nav 2006:1 Fokus Attityd Skolledare 2006:2 Värdeskapande persontransporter 2006:3 Har vi en industri i världsklass? 2006:4 Förtroendet för välfärdens leverantörer 2006:5 Bryr sig västsvenskar i riksdagen om Västsverige? 2006:6 En tyst del av Sverige :7 Fokus Attityd :8 Vägar till världen 2007:1 Making West Sweden a Better Location for International Companies 2007:2 Ett viktigt stråk för svenskt gods 2007:3 Sårbarhetsindex 2007:4 Tillväxt Göteborg 2007:5 Farliga förbindelser. Om sårbarheten i Göteborgs trafiksystem 2007:6 Fokus Attityd :1 Västsverige på väg 2008:2 Göteborg vs Gothenburg 2008:3 Vem blir känd i Göteborg? 2008:4 Hur stort är västsverige? 2008:5 Svenska nav :6 Konsekvenserna av ökat utländskt ägande i det svenska näringslivet 2008:7 Fokus Attityd :8 Kriminaliteten mot det västsvenska näringslivet 2008:9 Små och medelstora företags situation under krisens :1 En tyst del av Sverige :2 Västsverige-Skåne :3 Klimatet och affärerna 2010:1 Turismen i Västsverige 2010:2 Reversibla körfält i Göteborgsområdet 2010:3 The Neverending Story 2010:4 Bygg ny järnväg mellan Västsveriges två största städer 2010:5 Risky Business 2010:6 Dags att rensa upp bland bolagen 2010:7 Svenska Nav :8 Göteborgsregionen vs Malmöregionen :9 Fokus Attityd :1 Bilden av industrin 2011:2 Borås Göteborg -Sveriges sämsta järnväg 2011:3 En tyst del av Sverige :1 En underhållande del av Sverige 2012:2 Fokus Mark

16 Vi är företrädare för det västsvenska näringslivet och en mötesplats där människor och företag kan inspireras och skapa affärer. Tillsammans med våra 2600 medlemsföretag arbetar vi för ett västsvenskt näringsliv i världsklass. Vi gör Västsverige starkare. Göteborg Mässans gata 18 Box Göteborg Tel Borås Kungsgatan Borås Tel Skövde Varnhemsgatan 16A Skövde Tel Stockholm Västra Trädgårdsgatan Stockholm Tel Trollhättan Innovatumområdet Åkersjövägen Trollhättan Tel Uddevalla Riverside Museigatan Uddevalla Tel