Jämställdheten i näringslivets ledande befattningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Jämställdheten i näringslivets ledande befattningar"

Transkript

1 Jämställdheten i näringslivets ledande befattningar i Örebro län. Näringslivet i Örebro län - Männen dominerrar i andelen VD-befattningar och styrelsposter Fredrik Eliasson Februari 2002 Publikationsnr: 2002: 8

2 Innehållsförteckning Inledning...2 Metod...3 Ledarskap, makt och jämställdhet...4 Kvinnor och män som VD och styrelseledamöter...6 Könsfördelningen bland VD: ar och styrelseledamöter...6 Könsfördelning i olika branscher...7 Könsfördelning och omsättning...9 Jämförelser med andra undersökningar...10 Diskussion...12 Framtiden?...13 Källor...14 Figurer och tabeller Fig. 1: Könsfördelningen bland VD i Örebro län. s. 6 Fig. 2: Könsfördelningen inom styrelser inkl VD i Örebro län. s. 6 Fig. 3: VD i kommunala bolag i Örebro län. s. 7 Fig. 4: Könsfördelning i styrelser inkl VD i kommunala bolag i Örebro län. s. 7 Fig. 5: Andelen män och kvinnor som VD indelat efter företagens omsättning. s. 10 Fig. 6: Andelen män och kvinnor i styrelser indelat efter företagens omsättning. s. 10 Fig. 7: Jämförelse mellan könsfördelningen bland förtroendevalda i s. 11 Tab. 1: Könsfördelning bland VD i olika branscher i Örebro län. s. 8 Tab. 2: Könsfördelning i styrelser i olika branscher i Örebro län. s. 8 Tab. 3: Andelen män som VD och sysselsatta inom ej offentligt ägda s. 9 2

3 Inledning Kvinnors inflytande inom näringslivet har generellt varit begränsat. Andelen kvinnor i företagsstyrelser och på VD-poster har varit låg. Forskningen om kvinnors och mäns ledarskap har från och med 1990-talet vunnit stor uppmärksamhet. Så har det dock inte alltid förhållit sig. I tidigare forskning togs ofta mansdominansen bland chefer i stort som given. I den mån könsperspektiv tillämpades, dominerade frågeställningar som kan kvinnor vara chefer, och hur är kvinnor som chefer? Med sådana frågeställningar kom forskningen att centreras kring individen. Svaren blev då ofta att kvinnor har lägre kompetens, kapacitet och produktivitet, och är därmed mindre lämpade som chefer. Andra svar har varit att kvinnor prioriterat värden som hem och familj, och därmed själva valt att inte bli chefer. Så småningom kom frågor att ställas om varför kvinnor var så fåtaliga som chefer. Därmed kom fokus i forskningen att flyttas från individen till organisationernas struktur. Med nya frågeställningar hävdas det ofta att näringslivets ledningsskikt är organiserat efter manliga normer, vilket gör det svårare för kvinnor att nå chefspositioner. Syftet i denna skrivelse är att ge en bild av jämställdhetsläget i näringslivets ledande befattningar i Örebro län. Vägledande för detta syfte blir följande frågeställningar: Hur ser könsfördelningen ut bland länets verkställande direktörer i privata företag och kommunala bolag? Hur ser könsfördelningen ut i företagens och de kommunala bolagens styrelser? Finns det någon skillnad i könsfördelningen bland företagens VD: ar och styrelser beroende på företagets omsättning? Finns det någon skillnad i könsfördelningen bland företagens VD: ar och styrelser beroende på vilken bransch företaget tillhör? Metod Metoden i studien är kvantitativ och grundar sig på statistik om VD: ar och styrelseledamöter i länets privata företag och kommunala bolag. Studien är ej att betrakta som heltäckande. Statistiken över VD: arna är hämtad från databasen UC-select, vilka i sin tur hämtar sina uppgifter från patent- och registreringsverkets förteckning över Sveriges verkställande direktörer. Denna förteckning inkluderar endast de företag som har inrapporterat VD, varvid ett antal VD: ar är utelämnade. Någon förteckning över landets samtliga VD: ar tycks idag inte finnas att tillgå på något enkelt sätt. Dock torde det förhålla sig så att det främst är enmansföretagen som är utelämnade i det statistiska materialet, medan de större företagen finns representerade. Statistiken över styrelseledamöterna baseras däremot på samtliga aktiebolag i länet. Undersökningen omfattar endast aktiebolag. Handelsbolag, stiftelser, enskilda firmor, ekonomiska föreningar och dylikt är således utelämnade. Inom vissa variabler är det statistiska underlaget alltför bristfälligt för att kunna ligga till grund för några generella slutsatser. Även om det statistiska materialet som nämnts har vissa brister, torde det vara tillräckligt för att ge en rimlig generell bild av jämställdhetsläget i näringslivets ledningar. Studien syftar också till att dra generella slutsatser, och ej att peka ut specifika företag som mindre jämställda än andra. I ett aktiebolag finns en hierarkisk organisation. De tre översta hierarkiska nivåerna i ett aktiebolag kan sägas vara: 3

4 1. aktieägarna, vilka representeras genom bolagsstämman 2. styrelsen, vilken representerar aktieägarna 3. verkställande direktör I de flesta svenska aktiebolag har även VD en plats i styrelsen. Hur styrelsen är sammansatt varierar kraftigt mellan företagen. Dock skall en styrelse ha minst tre ledamöter. Det förekommer även att stora företag mer verksamhet i länet har sin ledning på annan ort. I sådana fall avser statistiken den riktiga ledningen, även om den inte har sitt säte i Örebro län. Undersökningen kommer inte att lyfta fram några regionala variationer inom Örebro län. Fokus ligger istället på att ge en generell bild av jämställdhetsläget i näringslivets ledningar. Ledarskap, makt och jämställdhet En utredning rörande verkställande direktörer och styrelser är ofrånkomligen nära förbunden med ett maktperspektiv. Maktbegreppet är synnerligen komplext och kommer inte att uppmärksammas grundligt i denna skrift års Maktutredning menar att Sverige styrs av två stora maktblock: den ekonomiska makten och den politiska makten (SOU 1990:44, s. 305). Denna studie faller närmast under området ekonomisk makt. Den ekonomiska makten i Sverige antas främst innehas av direktörer i storföretag och styrelsemedlemmar i börsnoterade företag. Dessa grupper har hittills i hög grad varit mansdominerade, varför kvinnor haft en tämligen begränsad ekonomisk makt. (SOU 1998:6, s. 13f.) Inom den politiska maktsfären är förhållandet mer jämställt, även om vissa könsmönster kvarstår (Förtroendevalda kvinnor och män, 2001). I den svenska arbetsorganisationen har det således gått att urskilja en vertikal segregering. Detta innebär att fördelningen mellan kvinnor och män på olika positioner är ojämn. Kvinnor har ofta gått att återfinna på lägre befattningsnivåer och mindre prestigefyllda jobb än männen. Männen är i sin tur oftare chefer. Det har även gått att urskönja en horisontell segregering i det svenska samhället. Med detta avses att fördelningen av kvinnor och män mellan sektorer och yrken är olika. Kvinnor är välrepresenterade inom vissa yrken och sektorer och män i andra. (SOU 1998:6, s. 76.) Vad kan det då finnas för orsaker till att kvinnor ofta är underrepresenterade som VD och som styrelseledamöter? Ofta har individuella faktorer angetts som förklaring till varför kvinnor är underrepresenterade i ledningsbefattningar. Dessa individuella faktorer brukar ofta förklaras med att kvinnor ofta prioriterar familjen framför en yrkeskarriär; att kvinnor har lägre kompetens i yrkeslivet än män; att kvinnor har lägre utbildningsnivå. Nära kopplat till maktbegreppet är även genusteori, vilken till skillnad från de ovan nämnda förklaringarna främst är en strukturell förklaring till ojämställdhet. Det är idag vanligt att skilja mellan begreppen kön och genus. Kön används vanligen att beskriva biologisk könstillhörighet, som är medfödd. Genus beskriver det sociala könet, som är en samhällelig konstruktion. Medan det biologiska könet är statiskt, förändras genus genom en ständigt pågående process. Genussystemet genomsyrar hela samhället. Samhället antas i många avseenden vara konstruerat enligt manliga normer, medan kvinnan betraktas som ett undantag från den generella normen. Detta gör att genusteorin är användbar för att förklara maktskillnader mellan kvinnor och män. Kvinnor och män hålls systematiskt åtskilda i samhället. Män anses vara lämpade för en viss typ av yrken och uppgifter, medan kvinnor anses vara lämpade inom andra områden. Eftersom samhället är strukturerat enligt manliga normer, antas männen lättare få tillträde till befattningar med makt. (SOU 1990:44) 4

5 Det är i sammanhanget av vikt att påpeka att kvinnligt ledarskap och kvinnors ledarskap inte har synonyma innebörder. Skillnaden mellan dessa begrepp går att härleda ur ett genusteoretiskt perspektiv. I en mansdominerad organisation, strukturerad enligt manliga normer, är det svårt för en kvinnlig ledare att utföra ett typiskt kvinnligt ledarskap, då hon lätt blir präglad av den manliga normeringen. Följden kan då bli att den kvinnliga ledaren utövar ett typiskt manligt ledarskap. (SOU 1997:135, s. 4) Varför skall det då vara jämställt i näringslivets ledningsbefattningar? Det går att argumentera för jämställdhet inom denna sfär på många sätt. Här beaktas dock jämställdheten med utgångspunkt i följande tre argument: Demokratiargumentet Resursargumentet Intresseargumentet De nationella svenska jämställdhetsmålen föreskriver bland annat en jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män samt lika villkor och förutsättningar för kvinnor och män i fråga om företagande, arbete, arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter i arbetet (Regeringens jämställdhetspolitik inför 2000-talet). Det blir därmed tydligt att det finns ett demokratiskt argument till jämställdhet bland chefspositioner. Båda könen måste vara representerade i alla sammanhang och på alla beslutsnivåer för att kunna påverka samhällsutvecklingen på lika villkor. Utgångspunkten i resursargumentet är att kvinnor och män i allt väsentligt är lika. Att inkludera fler kvinnor som potentiella chefer innebär ett större urval, och chansen ökar att få rätt person på rätt plats. Utifrån intresseargumentet hävdas att män och kvinnor i många avseenden har olika intressen, och därmed inte kan representera varandra i alla frågor. (SOU 1997:135, s. 6.) För att alla intressen skall bli tillgodosedda krävs således att både kvinnor och män finns representerade inom alla sakområden. I det följande kommer en redogörelse för jämställdheten i näringslivets ledningsbefattningar i Örebro län. 5

6 Kvinnor och män som VD och styrelseledamöter Befolkningen i Örebro län är uppdelad på ungefär 50 % kvinnor och 50 % män. I en jämställd könsfördelning bör skillnaden inte överstiga 60 % respektive 40 % representation av de respektive könen. Mot bakgrund av de svenska jämställdhetsmålen borde således könsfördelningen bland verkställande direktörer och styrelser ligga inom detta jämställdhetsintervall. Könsfördelningen bland VD: ar och styrelseledamöter I statistiska urvalet för denna undersökning finns 1683 verkställande direktörer. Urvalet baseras i princip på de större aktiebolagen i Örebro län. Av dessa är 138 stycken kvinnor, medan är män. Fig. 1: Könsfördelning bland VD i Örebro län Verkställande direktör Kvinnor 8% Män 92% Källa: UC I det statistiska urvalet för styrelser inklusive VD återfinns personer. Urvalet baseras inom denna variabel på samtliga aktiebolag i Örebro län. Av styrelseledamöterna är kvinnor, medan är män. Fig. 2: Könsfördelning inom styrelser inklusive VD i Örebro län Styrelse inkl VD Kvinnor 29% Män 71% Källa: UC Även om könsfördelningen inom företagsstyrelserna är mer jämställd än bland de verkställande direktörerna, visar denna övergripande bild att ledningsbefattningarna inom Örebro läns näringsliv visar låg grad av jämställdhet. Är då denna bild rådande för alla kategorier av företag? Diagrammet nedan visar jämställdheten inom ledningen i kommunala bolag. 6

7 Fig. 3: VD i kommunala bolag i Örebro län VD i kommunala bolag Kvinnor 3% Män 97% Källa: UC Fig. 4: Könsfördelning i styrelser inkl VD i kommunala bolag i Örebro län 2001 Styrelse inkl VD Kvinnor 17% Män 83% I Örebro län finns det 36 stycken kommunala bolag i aktiv drift, där kommunen äger minst 50 % av aktiekapitalet eller har röstningsmajoritet. Diagrammen ovan visar att jämställdheten inom de kommunala bolagens ledningsbefattningar är sämre än länsgenomsnittet för samtliga företag (där det privatägda företagen är i klar majoritet). Det tycks således vara mer jämställt i ledningsskiktet i de privata företagen än inom de kommunala bolagen. Detta är anmärkningsvärt, då övriga politiska tillsatta beslutande organ uppvisar en högre grad av jämställdhet. Exempelvis representeras kommunfullmäktigeförsamlingarna i Örebro län av 44 % kvinnor och 56 % män (Förtroendevalda kvinnor och män, 2001). En tänkbar orsak till detta förhållande kan vara de kommunala bolagens verksamhetsområden. Dessa är vanligen fastigheter och vatten- och energiförsörjning områden som ofta karaktäriseras av manlig dominans (SOU 1998:6, s. 101). Könsfördelning i olika branscher Som tidigare nämnts går det att urskilja en horisontell segregering inom den svenska arbetsorganisationen. Detta innebär att kvinnor är välrepresenterade inom vissa branschområden och män i andra. I det följande påvisas om denna horisontella segregering lyser igenom även på styrelse- och VD-nivå. Man kan också fråga sig om vissa branscher är särskilt könssegregerade, eller om det finns några branscher som är skonade från könssegregering. 7

8 Tabell 1. Könsfördelning bland VD i olika branscher i Örebro län Bransch Män Kvinnor % kvinnor % män Hälso- och sjukvård, sociala tjänster, veterinär % 80% Personliga & kulturella tjänster, hotell- & restaurangverks % 82% Utbildning % 82% Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske % 88% Fastighets-, uthyrnings- och finansiell verksamhet % 91% Handel, transport, magasinering och kommunikation % 93% Byggverksamhet % 96% Tillverkning, mineralutvinning % 96% Energi- och vattenförsörjning, avfallhantering % 100% Offentlig förvaltn, försvar, obligatorisk socialförsäkring Okänd % 82% Totalt % 92% Källa: UC Tabell 2. Könsfördelning i styrelser i olika branscher i Örebro län Bransch Män Kvinnor % kvinnor % män Hälso- och sjukvård, sociala tjänster, veterinär % 61% Offentlig förvaltn, försvar, obligatorisk socialförsäkring % 67% Personliga & kulturella tjänster, hotell- & restaurangverks % 68% Handel, transport, magasinering och kommunkation % 69% Jord- och skogsbruk, jakt och fiske % 69% Byggverksamhet % 70% Fastighets-, uthyrnings- och finansiell verksamhet % 73% Utbildning % 73% Tillverkning, mineralutvinning % 76% Energi- och vattenförsörjning, avfallshantering % 84% Okänd % 74% Totalt % 71% Källa: UC Som framgår av tabellerna finns det tydliga könsmönster bland styrelser och verkställande direktörer. Branscher med en traditionellt hög kvinnorepresentation, såsom hälsa, sjukvård och sociala tjänster, har också en förhållandevis hög andel kvinnliga VD och styrelseledamöter. Branscher som vanligen har hög andel manliga anställda, såsom tillverkning och mineralutvinning samt energi- och vattenförsörjning, avfallshantering har också en hög andel manliga chefer och styrelseledamöter. Samtliga branscher ligger dock utanför normen för vad som uppfattas som jämställt. En vanlig förklaring till att det finns få kvinnliga VD framförallt i de traditionellt manliga branscherna, anses vara att det inte finns tillräckliga många kompetenta kvinnor i urvalet. Frågan är då om kvinnor har lättare att bli VD i en kvinnodominerad bransch. I tabellen nedan mäts männens representation som chefer genom kvoten mellan andelen manliga VD i förhållande till andelen manliga anställda inom branscherna. En kvot på 1 innebär att andelen manliga VD av samtliga VD och andelen manliga anställda av samtliga anställda är lika stora. En kvot på 2 betyder att andelen manliga VD är dubbelt så hög som andelen manliga anställda. 8

9 Tabell 3: Andelen män som VD och sysselsatta inom ej offentligt ägda aktiebolag och kommunala företag och organisationer, samt kvoten mellan andel manliga sysselsatta och manliga VD. Bransch %VD män %sys. män kvot Byggverksamhet 96% 93% 1 Jord- och skogsbruk, jakt, fiske 88% 79% 1,1 Energi- och vattenförsörjning, avfallshantering 100% 78% 1,3 Tillverkning, mineralutvinning 96% 73% 1,3 Handel, transport, magasinering, kommunikation 93% 65% 1,4 Utbildning 82% 58% 1,4 Fastighets-, uthyrnings- och finansiell verksamhet 91% 54% 1,7 Personliga och kulturella tjänster, hotell- och restaurangverks. 82% 41% 2 Hälso- och sjukvård, sociala tjänster, veterinär 80% 26% 3,1 Offentlig förvaltning, försvar, obligatorisk socialförsäkring Okänd 82% 60% 1,4 Totalt 92% 68% 1,4 Källa: UC 2001; SCB RAMS Enligt detta sätt att mäta framträder närmast ett mönster att männen är mer överrepresenterade som VD ju högre andel kvinnor det finns i branschen. Männen verkar således har lättare att bli VD ju mer kvinnodominerad branschen är. För kvinnor tycks tvärtom det motsatta förhållandet råda: ju fler kvinnor desto svårare att bli VD. Exempelvis är andelen manliga chefer inom hälso- och sjukvård, sociala tjänster, veterinär tre gånger större än andelen sysselsatta män i branschen. En förklaring kan vara att det är svårare för kvinnor att nå VDposition ju fler kvinnor som har en viss utbildning. Således kan kvinnliga civilingenjörer (vilka generellt är underrepresenterade) ha större chans att bli chefer än kvinnliga civilekonomer (vilka är vanligare förekommande än kvinnliga civilingenjörer) (SOU 1998:6). Argumentet att det skulle finnas för få kompetenta kvinnor i urvalet blir således tämligen svagt. Detta kan också jämföras med att andelen kvinnliga ledare inom politiken är förhållandevis hög (Förtroendevalda kvinnor och män, 2001). Dessutom är såväl andelen som antalet kvinnor med eftergymnasial utbildning högre än för männen (Elo & Häggström, 2001). Könsfördelning och omsättning Som resonemanget ovan visar är branschtillhörigheten en avgörande faktor för jämställdheten i företagens ledningsbefattningar. En annan faktor som kan tänkas ha betydelse för jämställdheten är företagens storlek. Ett företags storlek kan exempelvis mätas i hur stor omsättningen är, eller hur många anställda företaget har. I detta sammanhang är utgångspunkten företagets omsättning. 9

10 Fig. 5: Andelen män och kvinnor som VD indelat efter företagens omsättning. VD och omsättning 50,1'' < 20,1-50'' 15,1-20'' 10,1-15'' 5,1-10'' 3,1-5'' 1,1-3'' 0-1'' uppg. saknas Män Kvinnor 0% 50% 100% Källa: UC Fig. 6: Andelen män och kvinnor i styrelser indelat efter företagens omsättning. Styrelse och omsättning 50,1'' < 20,1-50'' 15,1-20'' 10,1-15'' 5,1-10'' 3,1-5'' 1,1-3'' 0-1'' uppg. saknas 0% 20% 40% 60% 80% 100% Män Kvinnor Källa: UC, Som framgår av figur 5 och 6 avtar andelen kvinnliga VD och styrelseledamöter i takt med att företagens omsättning ökar. Könsfördelning är något bättre i styrelserna, men når inte inom något storleksintervall upp till en jämställd nivå. Detta torde generellt innebära att jämställdheten är sämre ju högre grad av samhällsinflytande företaget har. Jämförelser med andra undersökningar Jämförelser med andra undersökningar försvåras genom att de ofta bygger på olika typer av källor. I Örebro län har mig veterligen inte någon motsvarande undersökning tidigare gjorts. Således blir det svårt att dra några slutsatser om i vilken riktning utvecklingen i länet går inom detta område. Under hösten 2001 genomfördes dock en undersökning rörande de förtroendevalda inom Örebro läns kommuner. 10

11 Fig. 7: Jämförelse mellan könsfördelningen bland förtroendevalda i kommun och landsting, samt näringsliv. Kom. fullmäkt. Ordf.kom.styr. Landst. styr. Kommunstyr. Ftg styrelse män kvinnor VD 0% 20% 40% 60% 80% 100% Källa: UC 2001; Förtroendevalda kvinnor och män, Undersökningen visar att den politiska sfären generellt visar en högre grad av jämställdhet. Tabell 1 och 2 visade att det finns tydliga könsmönster i könsfördelningen i Örebro läns näringsliv. Liknande könsmönster återfinns även bland de kommunalt förtroendevalda, där kvinnorna tenderar att vara välrepresenterade i områden som sociala frågor och kultur och fritid, medan männen å sin sida är välrepresenterade inom ekonomi och byggnadsfrågor (Förtroendevalda kvinnor och män, 2001). Jämställdheten i näringslivets ledningsbefattningar har undersökts vid länsstyrelsen i Västra Götaland. Denna undersökning bygger på de 154 största företagen i länet. Undersökningen visar att 4 % av de verkställande direktörerna är kvinnor. I styrelserna är 12 % kvinnor. Vid en första anblick kan det då förefalla som om Örebro län har betydligt mer jämställt inom näringslivets ledningsbefattningar. Dock är det statistiska urvalet betydligt större i undersökningen över Örebro län. Om man endast beaktar de företag som har en omsättning som överstiger 50 miljoner 1 blir urvalet mer jämförbart med Västra Götaland. I sådana fall är endast 2 % av de verkställande direktörerna i Örebro län kvinnor. Motsvarande siffra för styrelserna är 14 %. Enligt denna jämförelse är Örebro län mindre jämställt med avseende på de verkställande direktörerna, men mer jämställd med avseende på styrelseledamöterna företag i Örebro län

12 Diskussion Företagsledningar har generellt sett varit ett område med manlig dominans. De nationella svenska jämställdhetsmålen föreskriver alltjämt en jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män samt lika villkor och förutsättningar för kvinnor och män i fråga om företagande, arbete, arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter i arbetet. I Örebro län är dock endast 8 % av de verkställande direktörerna kvinnor. Förhållandet är något mer jämställt inom styrelserna, men andelen kvinnor uppgår alltjämt inte till mer än 29 %. Det finns alltså en tydligt vertikal segregering inom näringslivet i Örebro län. Den manliga överrepresentationen tenderar att öka ju större omsättning företagen har. Det kan tolkas som att andelen män ökar i takt med inflytande och makt. I Örebro län finns även en horisontell segregering, som blir särskilt tydlig inom vissa branscher. Denna horisontella segregering lyser igenom även på styrelse- och VD-nivå. Högst andel kvinnliga VD återfinns således i de branscher som har högst andel sysselsatta kvinnor. Dock är andelen kvinnliga VD generellt lägre än andelen sysselsatta kvinnor. Detta förhållande kan tolkas som att kvinnor har svårare att nå en position som VD ju större andel kvinnor som finns i branschen. Jämställdheten har även visat sig vara sämre inom ledningarna i kommunala bolag än inom den privata sektorn. Går det då ur det empiriska materialet att utläsa några orsaker till den rådande ojämställdheten på de ledande befattningarna i Örebro läns näringsliv? Ojämställda förhållanden kan förklaras dels genom individuella faktorer, dels genom strukturella faktorer. Enligt de individuella förklaringarna menas att kvinnor är underrepresenterade inom ledande befattningar på grund av de antas prioritera familj framför yrkeskarriär, att de har lägre kompetens och utbildning. Enligt de strukturella förklaringarna är samhället uppbyggt efter manliga normer, vilket missgynnar kvinnors möjligheter till karriäravancemang. I samtliga kommuner i Örebro län är kvinnors utbildningsnivå högre än männens. Kvinnorna fortsätter även i högre grad än män till eftergymnasial utbildning (Elo & Häggström, 2001). Andelen kvinnliga VD är i så gott som samtliga branscher lägre än andelen sysselsatta. Detta tyder på att det snarare skulle finnas ett kompetensöverskott av kvinnor, än att det skulle finnas för få kompetenta kvinnor. Att kvinnor skulle vara underrepresenterade på ledande befattningar på grund av lägre utbildning och kompetens torde därmed inte vara en giltig förklaring. Prioriterar då majoriteten kvinnor familj framför karriär? Med utgångspunkt i det empiriska materialet är det svårt att ge svar på denna fråga. Forskningen inom denna fråga har kommit fram till resultat av olika karaktär. Sannolikt finns det kvinnor, lika väl som män, som prioriterar familjen framför karriären. En annan förklaring är att tiden för barnafödande ofta sammanfaller med den period i livet som är mest betydande för karriärutvecklingen. Detta leder till att kvinnor i regel får en hög arbetsbelastning, såväl under arbetstid som på fritiden, vilket kan leda till negativa effekter på karriärutvecklingen. Detta skulle i sådana fall innebära att arbetsgivarna inte diskriminerar kvinnor, utan att underrepresentationen av kvinnor i ledningsbefattningar har sin orsak i att kvinnor ofta har huvudansvaret för familj och barn. (SOU 1998:6, s. 97) Detta leder över till att kvinnornas underrepresentation sannolikt går att finna i strukturella förklaringar. Man bör kanske snarare fundera över varför det är kvinnorna som har huvudansvaret för barn och familj. Det har också visat sig att småbarn har en tydlig negativ effekt på kvinnors karriärchanser, men inte på mäns. När barnen blir äldre förbättras åter kvinnornas chanser, men de är då eftersatta männens nivå. Vidare försämras kvinnornas 12

13 karriärmöjligheter när hon blir sammanboende. För männen är sambandet det omvända: männens karriärmöjligheter förbättras om de är sammanboende. Det verkar dessutom vara så att den gängse uppfattningen om hur en chef skall vara, är just en gift man. Föreställningarna om vilka egenskaper en chef skall ha, överensstämmer i hög grad med föreställningarna om manlighet (SOU 1998:6, s. 98ff.) Dessa orsaker till kvinnornas underrepresentation är strukturellt bestämda, och kan sannolikt förklaras genom genussystemet. Framtiden? Sedan 1960-talet har andelen kvinnor på arbetsmarknaden ökat. I många yrkesgrupper, som tidigare varit manligt dominerade, såsom läkare, veterinär, biolog, kemist, journalist och ekonom, har andelen kvinnor kraftigt ökat sedan 1970-talet. Kvinnor har också i genomsnitt högre utbildningsnivå än män. Dock är de stora yrkesgrupperna alltjämt i hög grad segregerade, något som visar sig även i de ledande befattningarna. Andelen kvinnliga VD är alltjämt mycket låg. Hur ser då framtiden ut för en arbetsmarknad med en utjämnad vertikal och horisontell segregering? Som tidigare nämnts är det svårt för en ensam kvinna att etablera sig i en manlig struktur. Kvinnan faller då lätt in i det redan existerande manliga handlingsmönstret. Man kan då till och med tänka sig att den manliga normen förstärks, genom att kvinnan får tillträde till en manlig sfär genom att anpassa sig till rådande regler, genom att imitera. Dock är detta början till en förändring: när en kvinna får tillträde till en manlig sfär kommer normen så sakteliga att förändras. Arketypen för en VD eller styrelseledamot kommer ej längre självklart vara en man. Normen kommer således att tunnas ut, dels som en följd av fler kvinnor de facto suddar till bilden, dels för att betoningen manlig VD tar bort den tidigare självklara symbios mellan man och VD. (Hirdman, 2001, s. 202f.) Forskning tyder också på att när kvinnor finns i chefsposition, tenderar detta att dra med sig fler kvinnor uppåt i organisationen. (SOU 1998:6, s. 102f.) Detta torde i sin tur ytterligare tunna ut normen för hur en VD/styrelseledamot skall vara. 13

14 Källor Hirdman, Yvonne (2001) Genus om det stabilas föränderliga former, Malmö: Liber. Länsstyrelsen i Västra Götaland (1999) Kvinnor i ledningen för de stora företagen i Västra Götaland, 1999:27. Göteborg: Länsstyrelsen. Länsstyrelsen i Örebro län (2001) Förtroendevalda kvinnor och män. Kvinnors och mäns representation i kommunernas och landstingets politiska organ i Örebro län, Fredrik Eliasson. Örebro: Länsstyrelsen. Regeringens jämställdhetspolitik inför 2000-talet. SCB, RAMS SCB, Statistikdatabaser SOU 1990:44 Demokrati och makt i Sverige. Maktutredningens huvudrapport, Maktutredningen. Stockholm: Allmänna förlaget. SOU 1997:135 Ledare, makt och kön, Nyberg, Anita & Sundin, Elisabeth (red.). Stockholm: Fritzes. SOU 1998:6 Ty makten är din, Kvinnomaktutredningen. Stockholm: Fritzes. UC Örebro läns landsting (2001) Det ojämlika arbetslivet. Kvinnors arbetsliv, livsvillkor och hälsa under 1990-talet. Elo, Sirkka & Häggström, Helena. Örebro: Örebro läns landsting. 14

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland

VD och styrelser ur ett könsperspektiv. Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland VD och styrelser ur ett könsperspektiv Region Värmland, Länsstyrelsen i Värmland och Almi Företagspartner genom projektet Det företagsamma Värmland Bakgrund Statistiken i den här presentationen är framtagen

Läs mer

Kvinnor och män i politiken

Kvinnor och män i politiken Kvinnor och män i politiken Om könsbalansen bland de folkvalda i kommuner och landsting efter valet 2006 www.t.lst.se Publ. nr 2007:4 Förord Länsstyrelsen arbetar, med utgångspunkt i de nationella målen

Läs mer

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande.

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för den

Läs mer

VD och styrelser ur ett könsperspektiv

VD och styrelser ur ett könsperspektiv VD och styrelser ur ett könsperspektiv Bakgrund Bakgrund Steg I Steg II Steg III Förstudie VD och styrelser ur ett könsperspektiv Aktuell undersökning Syfte Material Bolagen Del I: Översikt Värmland n=2

Läs mer

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader.

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader. Varför har kvinnor lägre lön än män? 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Vision fortsätter

Läs mer

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande 2015 Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för

Läs mer

Vilket påstående är rätt?

Vilket påstående är rätt? PÅSTÅENDE 1 Jämställda styrelser blir verklighet år 2185. PÅSTÅENDE 2 Jämställda styrelser blir verklighet år 2039. Rätt svar: 2 Förutsatt att utvecklingen fortsätter i dagens takt. Vi tycker att det är

Läs mer

Vilket påstående är rätt?

Vilket påstående är rätt? PÅSTÅENDE 1 Jämställda styrelser blir verklighet år 2185. PÅSTÅENDE 2 Jämställda styrelser blir verklighet år 2039. Rätt svar: 2 Förutsatt att utvecklingen fortsätter i dagens takt. Vi tycker att det är

Läs mer

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut?

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Under senvåren 2013 genomförde Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA) och Unionen ett gemensamt arbete med att kartlägga riskkapitalbolagens ägande. Resultatet

Läs mer

KVINNOR HAR KRONOR LÄGRE LÖN ÄN MÄN. Lönegapet mellan kvinnor och män OM JUSEKS MEDLEMMARS LÖNER OCH LÖNESAMTALETS BETYDELSE

KVINNOR HAR KRONOR LÄGRE LÖN ÄN MÄN. Lönegapet mellan kvinnor och män OM JUSEKS MEDLEMMARS LÖNER OCH LÖNESAMTALETS BETYDELSE KVINNOR HAR 3 500 KRONOR LÄGRE LÖN ÄN MÄN Lönegapet mellan kvinnor och män OM JUSEKS MEDLEMMARS LÖNER OCH LÖNESAMTALETS BETYDELSE 2 Sammanfattning OFÖRKLARADE LÖNESKILLNADER MELLAN KÖNEN INOM JUSEKS MEDLEMSGRUPPER

Läs mer

Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare. juni 2013

Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare. juni 2013 Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare juni 2013 Hur står det till med jämställdheten egentligen? Unga välutbildade kvinnor och män ser en jämställd arbetsmarknad som något självklart. Men vad

Läs mer

Bortfallsanalys Yrkesregistret 2008

Bortfallsanalys Yrkesregistret 2008 Utkast 1 1(17) Bortfallsanalys Yrkesregistret 2008 Innehållsförteckning Bortfallsanalys, Yrkesregistret 2008... 2 Bortfallsanalys, förvärvsarbetande, anställda i åldern 16-64 år 2008... 4 Bortfallet efter

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

SKTFs rapport. Slut på rean i kommuner och landsting. dags för en jämställdhetskommission

SKTFs rapport. Slut på rean i kommuner och landsting. dags för en jämställdhetskommission SKTFs rapport Slut på rean i kommuner och landsting dags för en jämställdhetskommission Mars 2011 Inledning SKTF fortsätter sitt arbete med att påvisa hur ojämställd den svenska arbetsmarknaden är och

Läs mer

Bortfallsanalys Yrkesregistret 2001

Bortfallsanalys Yrkesregistret 2001 Utkast 1 1(13) Bortfallsanalys Yrkesregistret 2001 Innehållsförteckning Bortfallsanalys, Yrkesregistret 2001... 2 Bortfallsanalys, förvärvsarbetande, anställda i åldern 16-64 år 2001... 4 Bortfallet efter

Läs mer

Statistik om Västerås. Arbetsmarknaden i Västerås. Sammanfattning. Arbetstillfällen i Västerås år Ökad sysselsättning i Västerås

Statistik om Västerås. Arbetsmarknaden i Västerås. Sammanfattning. Arbetstillfällen i Västerås år Ökad sysselsättning i Västerås Arbetsmarknaden i Västerås Sammanfattning Antalet arbetstillfällen i Västerås ökade under år 2015 med 840 personer jämfört med året innan. Både antalet sysselsatta män och kvinnor ökade, men antalet sysselsatta

Läs mer

Bortfallsanalys Yrkesregistret 2006

Bortfallsanalys Yrkesregistret 2006 Utkast 1 1(13) Bortfallsanalys Yrkesregistret 2006 Innehållsförteckning Bortfallsanalys, Yrkesregistret 2006... 2 Bortfallsanalys, förvärvsarbetande, anställda i åldern 16-64 år 2006... 4 Bortfallet efter

Läs mer

Statistik om Västerås. Arbetsmarknaden i Västerås Sammanfattning. Arbetstillfällen i Västerås år 2016

Statistik om Västerås. Arbetsmarknaden i Västerås Sammanfattning. Arbetstillfällen i Västerås år 2016 Arbetsmarknaden i Västerås 2016 Sammanfattning Antalet arbetstillfällen i Västerås ökade under år 2016 med 574 personer jämfört med året innan. Precis som föregående år ökade både antalet sysselsatta män

Läs mer

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva!

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Att som arbetsgivare aktivt försöka skapa jämställda möjligheter för kvinnor och män på arbetsplatsen tycks generera både en extra positiv

Läs mer

Sysselsättning inom hotell och restaurang

Sysselsättning inom hotell och restaurang Sysselsättning inom hotell och restaurang I det här avsnittet ser vi på dem som lagar den mat vi äter ute: på restaurang och i storkök. I Jordbruksstatistisk årsbok 2010 kan man ta del av statistik från

Läs mer

Uppländsk Drivkraft 3.0

Uppländsk Drivkraft 3.0 Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? hur nöjda är medborgarna?

Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län? hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Jönköpings län och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten,

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna?

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala

Läs mer

TABELLFÖRETECKNING. LYCKSELE I PENGAR Medelinkomst förvärvsarbete, tkr Disponibel medelinkomst för familjer, tkr

TABELLFÖRETECKNING. LYCKSELE I PENGAR Medelinkomst förvärvsarbete, tkr Disponibel medelinkomst för familjer, tkr Lycksele i siffror Lycksele i siffror TABELLFÖRETECKNING LYCKSELE I PENGAR Medelinkomst förvärvsarbete, tkr Disponibel medelinkomst för familjer, tkr VI SOM BOR I LYCKSELE Befolkningsförändring Utrikes

Läs mer

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN ÖREBRO LÄN 2009-2014 Yrkesutbildningar inom yrkesvux och yrkeshögskolan i Örebro län År 2009 startades Yrkeshögskolan och kommunerna

Läs mer

Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning. En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977

Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning. En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977 Foto: Marit Jorsäter En femåring skulle förstå det här. Kan någon hämta en femåring? Groucho Marx, 1890 1977 Utbildningen i Sverige Befolkningens utbildning 52 I Sverige genomfördes tidigt, internationellt

Läs mer

Arbetspendling till och från Västerås år 2015

Arbetspendling till och från Västerås år 2015 Arbetspendling till och från Västerås år 2015 När det gäller pendling så råder en viss eftersläpning i statistiken, vilket innebär att den mest aktuella statistiken är från år 2015. Inledningsvis kan du

Läs mer

Från idéer till framgångsrika företag. Aktiviteter för att påverka lönar sig Styrelsekartläggning 2017

Från idéer till framgångsrika företag. Aktiviteter för att påverka lönar sig Styrelsekartläggning 2017 Aktiviteter för att påverka lönar sig Styrelsekartläggning 2017 Bakgrund Motsvarande statistik togs fram 2013 och föreliggande undersökning är en jämförelse mellan åren. Denna sammanfattande rapport inleds

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt

Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt 1(6) Dnr 2007-00467 Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt Socialfondsprojekt ska enligt det operativa programmet 1 jämställdhetsintegreras. Denna vägledning har tagits fram som ett stöd

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 12 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

Arbetsmiljö med fokus på kvinnor

Arbetsmiljö med fokus på kvinnor Arbetsmiljö med fokus på kvinnor Aktualitetsdagen 2014-04-03 Christin N. Granberg, Arbetslivssektionen, Avdelningen för arbetsgivarpolitik Upplägg Arbetsmiljöverkets (AV) uppdrag Vad AV sett SKLs ståndpunkter

Läs mer

Kön har betydelse för lön

Kön har betydelse för lön Kön har betydelse för lön Löneutvecklingen i Örebro län under 1990-talet Fredrik Eliasson Maj 2002 Publikationsnr: 2002: 13 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 Metod... 3 Könsordning, genussystem och arbetsdelning...

Läs mer

Fördelning kvinnor/män i operativa ledningsgrupper. November 2013

Fördelning kvinnor/män i operativa ledningsgrupper. November 2013 Fördelning kvinnor/män i operativa ledningsgrupper November 2013 Niklas Linder, VD Telefon 08-514 905 91 E-post niklas.linder@datadia.se Kvinnors representation inom operativ ledning av företag och organisationer

Läs mer

Jämställt företagande i Jämtlands län

Jämställt företagande i Jämtlands län NR. 1 JÄMTSTÄLLT.COM RAPPORTSERIE Jämställt företagande i Jämtlands län Andreas Mångs (fil. lic.) PhD Candidate Linnaeus University School of Business and Economics JÄMSTÄLLT FÖRETAGANDE I JÄMTLANDS LÄN

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Bilaga 6 Resultat av 2016 års löneanalys

Bilaga 6 Resultat av 2016 års löneanalys 1 (8) Bilaga 6 Resultat av 2016 års löneanalys Sammanfattning Det finns höga förväntningar på Uppsala kommuns arbete med normkritiskt jämställdhetsarbete, inte minst ur ett arbetsgivarperspektiv. Även

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna 2014 - Rapport 2014-10-16 De 10 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning tkr 1 Bröderna Brandt Personbilar

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Örebro län?

Vilka är lokalpolitikerna i Örebro län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Örebro län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Örebro län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 16 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 11 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET: SÅ HÄR GÖR DU!

JÄMSTÄLLDHET: SÅ HÄR GÖR DU! JÄMSTÄLLDHET: SÅ HÄR GÖR DU! JÄMSTÄLLD ARBETSMARKNAD JÄMSTÄLLDHET SÅ HÄR GÖR DU! Winnet Skåne vill stärka handlingskraften för att arbeta med jämställdhet i praktiken och bjuder därför in till en rad lunchworkshops

Läs mer

Fortsatt långsam ökning av andelen företag med kvinnor i styrelsen

Fortsatt långsam ökning av andelen företag med kvinnor i styrelsen Fortsatt långsam ökning av andelen företag med kvinnor i styrelsen STYRELSEKARTLÄGGNINGEN MARS 2019 INNEHÅLL 03 FÖRORD Dags att öka takten 12 KVALITATIV UNDERSÖKNING Intervjuer med 400 företagare 04 STYRELSEKARTLÄGGNINGEN

Läs mer

För ett jämställt Dalarna

För ett jämställt Dalarna För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 10 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

STYRELSEKARTLÄGGNINGEN MARS Andelen kvinnor på styrelse poster fortsätter att öka

STYRELSEKARTLÄGGNINGEN MARS Andelen kvinnor på styrelse poster fortsätter att öka STYRELSEKARTLÄGGNINGEN MARS 2018 Andelen kvinnor på styrelse poster fortsätter att öka INNEHÅLL 03 04 05 06 07 08 09 11 12 FÖRORD Stor potential för tillväxt i våra företag STYRELSEKARTLÄGGNINGEN 2018

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 11 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 11 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 10 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv Malmö stad Fritidsförvaltningen Handläggande avd: Föreningsavdelningen Ärende nr: 16 Datum: 2012-08-14 Ärende: Styrelserepresentation i Malmö sliv Sammanfattning: I verksamhetsplan 2012 har förvaltningens

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 10 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

Siffror om jämställdhet Källa: SCB där ej annat anges I de 30 största yrkena finns 56 procent av alla sysselsatta kvinnor och 36 procent av alla sysselsatta män i åldern 20 64 år. Endast sju yrken är jämställda,

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2015 - Rapport 2015-10-04 De 10 företagen med högst nettoomsättning 2014 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

Kvinnors och mäns företagande

Kvinnors och mäns företagande s och mäns företagande Fakta & statistik 2009 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar och förfrågningar kan också göras till Tillväxtverkets publikationsservice

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 12 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 13 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

- Kommundirektör - Förvaltningschefer - Chefer i förvaltningen - Anställda av kommunen

- Kommundirektör - Förvaltningschefer - Chefer i förvaltningen - Anställda av kommunen Analys av jämställdhet och tillgänglighet i Upplands Väsby kommun Jämställdhetskartan TOJ redovisar statistik som är relevant för att analysera hur jämställd kommunen är inom den privata, offentliga och

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 11 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 13 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 10 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

Yttrande över betänkandet Mål och myndighet - en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken, SOU 2015:86

Yttrande över betänkandet Mål och myndighet - en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken, SOU 2015:86 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2016-01-25 KS 2015/0973 50163 Kommunstyrelsen Yttrande över betänkandet Mål och myndighet - en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken,

Läs mer

Bilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning 2017

Bilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning 2017 Bilaga 1 Dnr 17/00157 Statistikunderlag Kompetensförsörjning 2017 2017 Utmaningar Här beskrivs några av de stora utmaningarna för Blekinge Könsstereotyp arbetsmarknad med en tydlig uppdelning får vi inte

Läs mer

Medellönen för Naturvetarnas chefer är 48 114 kr

Medellönen för Naturvetarnas chefer är 48 114 kr Löner för Naturvetarna genomför årligen en löneenkät riktad till samtliga medlemmar på arbetsmarknaden. Här har vi sammanställt en kortfattad redovisning av löner för Naturvetarnas chefer. Vi fokuserar

Läs mer

Analys av jämställdhet och tillgänglighet i Öckerö kommun

Analys av jämställdhet och tillgänglighet i Öckerö kommun 2015 Inledning Öckerö kommuns uppdatering i Jämställdhetskartan 2012-2015 Jämställdhetskartan TOJ redovisar statistik som är relevant för att analysera hur jämställd kommunen är inom den privata, offentliga

Läs mer

Arbetspendling till och från Västerås år 2014

Arbetspendling till och från Västerås år 2014 Arbetspendling till och från Västerås år 2014 Denna artikel beskriver pendlingen till och från Västerås år 2014. Eftersom det är en viss eftersläpning när det gäller statistik om pendling så är detta den

Läs mer

Analys av jämställdhet och tillgänglighet i Ulricehamns kommun

Analys av jämställdhet och tillgänglighet i Ulricehamns kommun 2015 Inledning Ulricehamns uppdatering i Jämställdhetskartan 2012-2015 Jämställdhetskartan TOJ redovisar statistik som är relevant för att analysera hur jämställd kommunen är inom den privata, offentliga

Läs mer

TIPS! Är quizet för långt går det bra att bara göra en utav frågorna under varje delmål.

TIPS! Är quizet för långt går det bra att bara göra en utav frågorna under varje delmål. Jämställdhetsquiz! Målet för jämställdhetspolitiken i Sverige är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Till det målet finns sex delmål som frågorna i quizet är uppdelade

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Uppsala län?

Vilka är lokalpolitikerna i Uppsala län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Uppsala län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Uppsala län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Hallands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Hallands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Hallands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Hallands län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Östergötlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Östergötlands län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Västmanlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Västmanlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Västmanlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Västmanlands län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad

Läs mer

PM: Basscenario för Gotland, framskrivning av befolkning och arbetsmarknad , tillgång och efterfrågan på arbetskraft per utbildningsgrupp

PM: Basscenario för Gotland, framskrivning av befolkning och arbetsmarknad , tillgång och efterfrågan på arbetskraft per utbildningsgrupp Erik Rosenqvist 1 (22) 2012-04-23 PM: Basscenario för Gotland, framskrivning av befolkning och arbetsmarknad 2010-2020, tillgång och efterfrågan på arbetskraft per utbildningsgrupp I denna PM redovisas

Läs mer

Figur 1 Antal förvärvsarbetande män och kvinnor (16 år och äldre), Västerås år

Figur 1 Antal förvärvsarbetande män och kvinnor (16 år och äldre), Västerås år Statistik om Västerås Västerås arbetsmarknad år 2014 Västeråsare i förvärvsarbete år 2014 Antalet personer med förvärvsarbete ökade i Västerås med 470 personer mellan år 2013 och år 2014, vilket innebär

Läs mer

Luckor i glastaket. Kvinna och chef i det svenska näringslivet. Krister B Andersson, Håkan eriksson. Svenskt Näringsliv

Luckor i glastaket. Kvinna och chef i det svenska näringslivet. Krister B Andersson, Håkan eriksson. Svenskt Näringsliv 0 Luckor i glastaket Krister B Andersson, Håkan eriksson November,2005 Kvinna och chef i det svenska näringslivet 1 Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning och slutsatser... 3 Förändrade förutsättningar

Läs mer

Företagsledarna i Sverige En algoritm för att peka ut företagens operativa ledare i näringslivet

Företagsledarna i Sverige En algoritm för att peka ut företagens operativa ledare i näringslivet Fokus på näringsliv och arbetsmarknad Företagsledarna i Sverige Företagsledarna i Sverige En algoritm för att peka ut företagens operativa ledare i näringslivet Fredrik W. Andersson Jan Andersson 1 1.

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Blekinge län?

Vilka är lokalpolitikerna i Blekinge län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Blekinge län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Blekinge län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Hela lönen, hela tiden

Hela lönen, hela tiden Hela lönen, hela tiden utmaningar för ett jämställt arbetsliv (SOU 2015:50) Delegationens uppdrag Sammanställa och tillgängliggöra kunskap om kvinnors och mäns olika villkor och möjligheter samt de förhållanden

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Kronobergs län?

Vilka är lokalpolitikerna i Kronobergs län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Kronobergs län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Kronobergs län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Jämställda löner för Sverige framåt

Jämställda löner för Sverige framåt Jämställda löner för Sverige framåt 1 2 Sverige ska vara ett jämställt land där män och kvinnor behandlas lika. Där vi bedöms som de individer vi är och efter vilka insatser vi gör. Där kön inte står i

Läs mer

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna

UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna UC Näringslivsanalys Svaret på hur näringslivet utvecklas i kommunerna En analys levererad av UC Affärsoptimering 2014 - Rapport 2014-10-16 De 17 företagen med högst nettoomsättning 2013 i kommunen Nettoomsättning

Läs mer

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86. Sammanfattning av de viktigaste slutsatserna i utredningen

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86. Sammanfattning av de viktigaste slutsatserna i utredningen 1 (5) Vårt datum 2016-01-26 Ert datum 2015-11-03 Vårt Dnr: 99.15 Ert Dnr: 99.15 SACO Box 2206 103 15 Stockholm Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Sammanfattning

Läs mer

Jämställdhetens ABC 1

Jämställdhetens ABC 1 Jämställdhetens ABC 1 Innehåll Förord... 5 Aktiva åtgärder... 6 Diskrimineringslagen... 6 Diskrimineringsombudsmannen (DO)... 6 Feminism... 6 Genus... 7 Genuskontrakt... 7 Genuskunskap... 7 Genusmedvetenhet...

Läs mer

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag

Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Regler som tillväxthinder i små och medelstora företag Företagens villkor och verklighet Fakta & statistik 2012 Fler exemplar av broschyren kan beställas på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Hur går det med jämställdheten?

Hur går det med jämställdheten? Föreställningar och förväntningar på män och kvinnor är något vi alla måste förhålla oss till och bidrar till att forma både samhället och oss som individer. Normer kring kön och de maktrelationer som

Läs mer

Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län?

Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län? Bryr sig, Intresserar sig, Involverar, Aktiverar Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län? Slutrapport från kartläggning av kvinnors och mäns representation i de kommunala

Läs mer

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016 STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016 Innehåll Sammanfattning... 3 Lågt löneläge för akademiker anställda av Sundsvalls kommun...

Läs mer

Näringslivsfakta. Laholms kommun 2014. rapport av. auktoriserad agentur för UC Marknadsinformation AB

Näringslivsfakta. Laholms kommun 2014. rapport av. auktoriserad agentur för UC Marknadsinformation AB Näringslivsfakta Laholms kommun 2014 rapport av auktoriserad agentur för UC Marknadsinformation AB Innehållsförteckning Sida 1 Nystartade företag Sida 2 - Branschfördelning Nystartade företag Sida 3 -

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Norrbottens län?

Vilka är lokalpolitikerna i Norrbottens län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Norrbottens län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta - Norrbottens län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på

Läs mer

Grundläggande jämställdhetskunskap

Grundläggande jämställdhetskunskap Grundläggande jämställdhetskunskap Trappsteg 1 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:35 av Ali Esbati m.fl. (V) Jämställdhet i arbetslivet

Motion till riksdagen 2015/16:35 av Ali Esbati m.fl. (V) Jämställdhet i arbetslivet Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:35 av Ali Esbati m.fl. (V) Jämställdhet i arbetslivet 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta

Läs mer

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007

Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 Generationsskiftet Lägesbeskrivning 2007 augusti 2007 Generationsskiftesproblematiken: En stor andel av de svenska företagarna är på väg att pensioneras inom de närmaste åren. En fjärdedel av ägarna av

Läs mer

JÄMIX 2014 för Region Skåne. Utgiven april 2015

JÄMIX 2014 för Region Skåne. Utgiven april 2015 JÄMIX för Utgiven april 2015 JÄMIX Innehållsförteckning Övergripande resultat 2 ÖVRIGA NYCKELTAL Läsanvisningar 4 Styrelse 23 Internrekrytering 24 Organisationsspecifika resultat Externrekrytering 25 Trappan

Läs mer

10 Offentligt ägda företag

10 Offentligt ägda företag Offentlig ekonomi 2009 10 I detta kapitel beskrivs de offentligt ägda företagen. Kapitlet inleds med en genomgång av företagens resultat- och balansräkningar samt några utvalda nyckeltal. Därefter beskrivs

Läs mer

Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen

Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen 1 Gällande lagar och regler i Sverige visar inte några påtagliga skillnader när det gäller rättigheter och skyldigheter för kvinnor och

Läs mer

Kvinnors företagande - problem eller möjlighet

Kvinnors företagande - problem eller möjlighet Erfarenheter från: Glesbygdeverket Mittuniversitetet Kvinnors företagande - problem eller möjlighet Innehåll: Vad är kvinnors företagande? Bilder & Attityder Fakta & fönster: exempel från rapport juni

Läs mer

Arbetsmarknad i förändring

Arbetsmarknad i förändring Arbetsmarknad i förändring En analys av regionala branschförändringar över tid och dess betydelse för framtida arbetsmiljöarbete John Östh, Thomas Niedomysl, Jan Amcoff, Love Ander och Sebastian Hedberg

Läs mer