Delårsbokslut

Transkript

1 Delårsrapport 2014

2

3 Delårsbokslut Förbundsdirektionen och utbildningschefen för Västerbergslagens utbildningscentrum, VBU, organisationsnummer , avger följande delårsrapport för år Innehåll Förvaltningsberättelse Information om verksamheten... 2 Viktiga händelser... 3 Omvärldsanalys... 6 Framtiden... 7 Måluppfyllelse... 8 Viktiga nyckelområden Ekonomisk översikt och analys Investeringsredovisning Statistik personal Finansiella rapporter Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Redovisningsprinciper Noter och tilläggsupplysningar

4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Information om verksamheten Västerbergslagens utbildningscentrum, VBU, är ett kommunalförbund med medlemskommunerna Ludvika och Smedjebacken. Ett kommunalförbund bildas när kommuner vill samverka inom något eller några områden. Myndighetsutövningen inom det område där samverkan sker överlåts då till kommunalförbundet som blir en egen myndighet. Kommunalförbundet VBU leds av en förbundsdirektion som består av nio ledamöter, varav fem kommer från Ludvika och fyra från Smedjebacken. VBU bedriver utbildning vid skolor i Ludvika, Smedjebacken och Grängesberg. Medlemskommunerna lämnar ekonomiskt bidrag till VBU i proportion till hur eleverna från respektive kommun väljer program och utbildning. Verksamhetsårets förbundsdirektion Kommunalförbundets samverkansområde Ledamöter, Ludvika Roger Stål (S), ordförande Kjell Israelsson (M), 2:e vice ordförande Kerstin Frost Erkers (S) Kurt Josefsson (BOP) Sten G Johansson (V) Ledamöter, Smedjebacken Håkan Svensson (S), 1:e vice ordförande Fredrik Rönning (S) Bengt Norrlén (S) Birgitta Granqvist (M) Gymnasieskola Gymnasiesärskola Grundläggande vuxenutbildning (gruv) Gymnasial vuxenutbildning Yrkeshögskola Särskild utbildning för vuxna (särvux) Svenskundervisning för invandrare (sfi) Yrkesutbildning för vuxna (yrkesvux) Övriga utbildningsinsatser från grundskole till högskolenivå samt utbildningsinsatser för arbetsmarknad och näringsliv

5 Viktiga händelser T4-utbildning startar till hösten igen VBU fick möjlighet att som en av tio, senare 20 skolor i Sverige, starta försöksverksamhet med ett fjärde år på teknikprogrammet. Första året genomfördes utbildningen, men under förra läsåret blev elevantalet alltför litet. Nu har det åter ökat och VBU kommer att genomföra utbildningen under läsåret. Lärarkompetens inom området finns vid VBU. Utbildningen sker i samarbete mellan skola och näringsliv och ska ge eleverna möjlighet att utveckla ingenjörsmässiga färdigheter. För att säkerställa att utbildningen är relevant och leder till anställningsbarhet finns ett lokalt programråd. Programrådet svarar för det arbetsplatsförlagda lärandet och för att handledare får den utbildning de behöver. i en tom butikslokal för att visa upp och sälja sina produkter eller tjänster. Dalkulla UF från VBU blev Ludvikas bästa UF-företag. Eleverna från de tre bästa UFföretagen fick visa sina företag och produkter för ett 100-tal företagare i Ludvika vid en företagarfrukost. Årets pedagog i Västerbergslagen, Karin Sandström I snart tio år har Karin Sandström arbetat som yrkeslärare i handelsämnen på VBU. Nu har hon fått utmärkelsen årets pedagog i Västerbergslagen av Ludvika Rotaryklubb. Två av tre sökta YH-utbildningar startar till hösten VBU har varit lyckosamma inom Yrkeshögskolan och lyckades få starta två av tre sökta utbildningar hösten 2014, miljö- och VA-teknik samt bryggeriteknik. Som jämförelse kan sägas att av ansökningar som kom till myndigheten fick 377 godkännande, vilket motsvarar en tredjedel. Arbetet med lärarnas arbetsmiljö VBU har tagit ett krafttag i arbetet med en bättre arbetsmiljö. Under en heldag samt ytterligare några konferenstillfällen har lärarpersonalen, facken och rektorerna arbetat med arbetsinnehåll för lärare, allt för att minska stressfaktorn. Lars Malmros och Lena Lindqvist- Albinsson från Lärarnas Riksförbund samt Margaretha Jansson från Lärarförbundet har varit ledare för fortbildningen. VBU har tagit fram en modell som kommer att användas i de fortsatta diskussionerna kring arbetsinnehåll och arbetsmängd. Nollintag till hösten på gymnasieutbildningen vård och omsorg I och med ett mycket lågt intresse för vård- och omsorgsprogrammet vid gymnasieskolan har direktionen beslutat att inte starta åk1 hösten Däremot är intresset för VBU:s vuxenutbildning samt yrkeshögskoleutbildning inom vård stort. VBU planerar att återigen starta programmet inom ungdomsgymnasiet. Ung Företagsamhet (UF) VBU arbetar aktivt med UF och framförallt vid utbildningarna i Ludvika ökar antalet elever med UF-företag. Högbergsskolan vid VBU har flest elever i UFverksamhet i hela Dalarna, friskolorna inräknade. Under februari var det UF-mässa i Engelbrekt Galleria i Ludvika. Trettiotvå UF-företag hade slagit upp sina montrar Karin är glad, flexibel och serviceinriktad. Hon hittar alltid en lösning och ett upplägg på allt för alla, löd motiveringen. Nystartade samarbetet med University of East London, UEL VBU har inlett ett samarbete med UEL i London. Samarbetet innebär att VBU varje år kan skicka elever och personal till skolan för att till exempel fortsätta arbeta med case som man påbörjat på hemmaplan eller studera något inom de forskningsområden som bedrivs där. UEL kommer också att kunna skicka gästföreläsare till VBU och erbjuda webbföreläsningar. VBU:s elever kommer även ha möjlighet att läsa sommarkurser där. Utbyte med School of Nursing and Medical Thechnology, Kina VBU deltar i ett utbyte med School of Nursing and Medical Technology, Jianghan University för att ge elever och personal en möjlighet att lära av varandra när det gäller äldreomsorg, demens och funktionsnedsättningar. Schemat var fullspäckat för eleverna under de två veckor de var borta. De har bland annat besökt ett second welfare house som kan jämföras med våra demens-/ (Forts. på sidan 4) - 3 -

6 (Forts. från sidan 3) äldreboenden, stifta bekantskap med traditionell kinesisk medicin som akupunktur, besöka ett hjärtsjukhus och ett universitet som bedriver vård- och sjuksköterskeutbildning. Elever från Kina besökte VBU under vinterhalvåret. na i deras arbete. Vi är väldigt nöjda med elevernas insatser de visar att de kan arbeta och uppträda som unga vuxna, vilket är vad vi eftersträvar avslutar Jan Johansson, lärare på samhällsvetenskapsprogrammet. Hållbar utveckling Meteorologen Pär Holmgren besökte VBU för att berätta om klimatet och de förändringar som skett och fortfarande sker på vår jord. Vi är 7 miljarder människor på planeten och vi lever extremt resurskrävande. Det enda sättet för den vuxna befolkningen att lösa den nuvarande resursbristen är att stjäla från kommande generationen, sakta men säkert försämrar vi förutsättningar för er, sa han och riktade sig mot den unga publiken. Estetelevernas kulturmässa Teatertreorna bjöd som vanligt under våren på en väldigt underhållande show där Gud berättade för publiken hur skev världen har blivit, publiken fick även dejtingtips från ängeln Gabriel. Showen bjöd på många skratt och högljudda applåder. Ute i foajén fick alla, som hade samlats, chansen att se en annorlunda modevisning där bildeleverna hade skapat kreationer av återvinningsbara material. Runtom i lokalerna pryddes väggarna av konstverk som föreställde allt från myror i ståltråd till Putin som tittar sig i spegeln. Ny pedagogik på handel- och administrationsprogrammet Under pompa och ståt invigdes den nya butiken MODE. Handelseleverna i årskurs två har inrett butiken under året. Nu ska den verka som övningsbutik i undervisningen. Det blir ett helt annat sätt att undervisa på. Vi kommer att kunna jobba mycket mer praktiskt med butikskommunikation och andra säljfrämjande åtgärder, som innebär att de får en bättre verklighetsförankring, säger Carina Karlsson Flink, handelslärare och ansvarig för butiken. Försäljningsteknik, produktdemonstration, reklamationer och att utveckla säljkompetensen är bara några av ingredienserna som kommer att lyftas fram genom att öva praktiskt i butiken. VBU-stipendium för goda pedagogiska insatser I år hade skolledningen på VBU extra svårt att välja vem av alla nominerade som skulle få 2014-års VBUstipendium för goda pedagogiska insatser. Lösningen blev att priset tredubblades. De tre lyckliga vinnarna blev Marie Hjalmarsson på Smedenskolan, Magnus Hellqvist på naturvetenskapsprogrammet, och Åsa Olenius på vuxenutbildningen. Diplom och blommor delades ut i samband med en konferens för samtlig personal på VBU. Prispengarna ska användas för kompetensutveckling. Det är tredje året i rad som stipendiet delas ut. Både elever och personal kan nominera lämpliga pristagare. Besök av representanter från EUP, Europeiska Ungdomsparlamentet Representanter från EUP har varit på besök på Högbergsskolan för att diskutera aktuella politiska frågor som är viktiga i samband med EU-valet och för att väcka ett intresse för politik hos ungdomarna. Dagarna har planerats och letts av fyra representanter från EUP, deras största jobb har varit att hjälpa och vägleda elever- Projekt Dalalyft avslutat ESF-projektet Dalalyft, med VBU som projektägare, startade februari 2010 och breddades och förlängdes senare till och med mars Dalalyft syftade till att kompetenshöja ägare och anställda inom företag med upp till nio anställda inom strategiskt viktiga ämnesområden. Projektet utvecklade dessutom modeller för analys av kompetensutvecklingsbehov, strukturer för livslångt lärande (Next Generation Learning) samt strävade efter att öka förståelsen för tillgänglighets- och jämställdhetsaspekter samt transnationell samverkan. Projektupplägget utgick från ESF:s nationella och regionala strukturfondsprogram där vikten av innovation och förnyelse, behovet av att regionens kunskapsmiljöer utvecklades ytterligare genom bl.a. lärplattformar samt behovet av att utveckla lärande miljöer och kunskapen om hur lärandet sker, tydligt lyfts fram. Dalalyft hade även sin utgångspunkt i Region Dalarnas Dalastrategi liksom i Arbetsförmedlingens prognoser om den demografiska utvecklingen samt arbetsmarknadens framtida behov. (Forts. på sidan 5) - 4 -

7 (Forts. från sidan 4) Projektet har genomgått en rad faser med olika fokus: Våren 2010 innebar en uppbyggnadsfas med fokus på organisation, upphandlingar av utbildare, lokaler, utrustning, följeutvärderare, m.m. Hösten 2010 inleddes en informations-/marknadsföringsfas med fokus på kommunikationsplan, förankring, synliggörande, m.m. Denna fas pågick till våren Våren 2011 startade utbildningsfasen med fokus på kurser, workshops och andra deltagaraktiviteter. Denna fas pågick till november Hösten 2012 inleddes en påverkansfas med fokus på strategisk påverkan, långsiktighet, m.m. Fasen pågick under resterande projekttid. De olika faserna var inte skarpt avgränsade utan lappade över varandra. gav även vid handen att goda resultat nåtts vad beträffar företagens attityder till kompetensutveckling, tillgänglighet, m.m. och att Dalamodellen verkligen gav nya tankar om det framtida lärandet. Framgångsfaktorerna för Dalalyft har varit bl.a. god omvärldsbevakning, lyhördhet för deltagarnas behov samt strävan att tillfredsställa dessa behov utifrån deltagarnas förutsättningar och önskemål såväl vad beträffar innehåll och nivå som genomförande i tid och rum. Från enstaka kurser utanför arbetsplatsen till kompetensutveckling integrerad i strategier för organisationsutveckling. En annan mycket viktig framgångsfaktor har varit projektledningens olika bakgrunder, en mix av erfarenheter från såväl privat- som offentlig sektor samt över generationsgränser. För vidare info: Dalalyft hade, enligt följeutvärderaren SERUS, mycket hög måluppfyllelse och projektet nådde ex. målsättningen 1000 unika projektdeltagare under juli Enkäter VBU deltar i Almedalsveckan VBU har deltagit med projektet Vägval-Framtid. Projektet handlar om hur man arbetar med ungdomar som varken finns i skola eller i arbetslivet. Nittio ungdomar har deltagit under längre eller kortare tid. Resultatet är bra, många har hittat en väg vidare. Ämnet var intressant, många seminarier tog upp det. Mats Johnsson, rektor, berättar att det viktiga inte är vad man gör utan hur man gör, och då bygger det på personalens engagemang och bemötande. En väg att minska utanförskapet är att öka insatserna av elevhälsan i tidigare år. Diagnosen social fobi är i särklass störst, därför behövs personal med specialkompetens inom området

8 Omvärldsanalys ABB, det största och dominerande företaget i Ludvika har under flera år aviserat behov av ytterligare kvalificerad arbetskraft för att kunna utveckla nya system inom sina affärsområden. En ny fabrik är byggd inom HVDC-området. Det finns också ett stort antal mindre företag i Ludvika och Smedjebacken som behöver kompetensförsörjas inom de närmaste åren. Detta gäller inom många olika områden. Även gruvornas aviserade start kan göra att arbetskraftsbehovet ökar. Utbyggnaden av Spendrups bryggeri i Grängesberg till landets största gör att behovet av kvalificerade medarbetare inom bryggeri, logistik och transport behöver fyllas. Elevunderlaget vid gymnasieskolan har börjat stabiliserats något års årskurs 9 är något större än förra året och även 2015 blir det en liten ökning. Dock går antalet elever ned åren efter för att återigen öka framemot år Utvecklingen att elever söker teoretiska utbildningar hellre än yrkesutbildningar fortsätter öka. De stora pensionsavgångarna i länet ligger tidigt jämfört med många andra län. Speciellt stor kommer efterfrågan på kvalificerade yrkesarbetare och personal inom vårdsektorn att bli. Miljömedvetenheten ökar stort och Västerbergslagen behöver kompetenstillskott för att kunna utveckla företag och organisationer i nya banor. Ett speciellt viktigt område är energiförsörjningen och dess utveckling. Det gäller allt från energiöverföring till uppvärmning. Här kommer kretsloppstänkandet att få stor betydelse. En konkurrensfördel kommer i framtiden ligga på att företaget miljöanpassar. Flera nya teknikområden kommer att utvecklas. Det mobila internet gör att miljarder av människor kommer att koppla upp sig. Internet kommer att ge möjlighet att styra och kontrollera mängder av processer och prylar. Förarlösa fordon med autopilot minskar olycksfallsrisken och förbättrar miljön ur utsläppssynpunkt. Konstgjorda DNAn möjliggör att mikroorganismer blir nya fabriker. Bättre batterier gör att elbilarna kan slå igenom på bred front samtidigt som kanske bränslecellerna får ökad användning. Nya material är på gång, till exempel grafen som kan ge effektivare batterier och solceller. 3d-skrivaren är en teknik som redan idag är i snabb utveckling, både tekniken förfinas och priserna sjunker. De sociala medierna fortsätter att öka. Nya medier kommer att blomma. Integritetsproblematiken måste dock lösas på något sätt. Rekryteringarna av ny personal får nya arenor genom de sociala medierna. Det blir enklare, snabbare, billigare och framförallt träffsäkrare. Molntjänsterna tar över ytterligare tjänster som tidigare skötts av IT-avdelningar, vilket ger både lägre kostnader och högre effektivitet. Globaliseringen gör att nya tekniker och förändrade arbetssätt har kommit och fortsätter utvecklas. Företagen och organisationerna i Västerbergslagen måste kunna anpassa sig efter detta. Idéer sprids och rörligheten ökar. Globala företag fattar beslut som redan samma dag påverkar organisationer och företag i Västerbergslagen. Konkurrensen från friskolorna verkar ha avstannat men frisöket gör att eleverna lättare kan studera på andra orters kommunala skolor. Samarbetet inom Gysamområdet intensifieras och det tillkommer nya arbetsfält för samverkan. Distansutbildningarna blir betydligt större konkurrenter till att flytta ungdomar där utbildningarna tidigare legat. Dessutom ökar utbudet genom detta sätt att arbeta. Personalomsättningen vid VBU kommer att öka i och med de allt större pensionsavgångarna. Speciellt känsligt kan det bli inom snäva kompetensområden

9 Framtiden VBU är beroende av hur utvecklingen i Ludvika och Smedjebacken kommer att se ut. Uppgiften för VBU är att tillhandahålla utbildningar som efterfrågas av elever, föräldrar, näringsliv och offentliga förvaltningar. Lyhördheten för förändringar måste vara stor. Utbildningarna på vuxenutbildningen måste skräddarsys utifrån behoven. Utbildningarna i Västerbergslagen inom VBU:s ansvarsområden måste vara attraktiva på både arbetsmarknad och för individen. Mångfalden av program och utbildningar är också viktig. Det skall finnas möjligheter att välja en bra utbildning i hemkommunerna. Ett av problemen är att ungdomskullarna minskar ytterligare något under några år, dock inte alls i den omfattning som skett hittills. Den stora utmaningen här är att hålla ett tillräckligt brett utbud av utbildningar kvar inom regionen. Ställtiderna kommer att bli kortare, efterfrågade utbildningar måste riggas snabbare och organisationen måste bli mer flexibel. Några områden som är viktiga att utveckla vidare är Teknikcollege och Vård- och omsorgscollege genom förändringar inom program och inriktningar. Kompetensutveckling av personal för att möta framtidens utveckling av befintliga områden blir en utmaning, men nödvändig. har blivit alltmer vanlig och fler olika tekniker kommer att användas mer i undervisningen. Infrastrukturen för VBU inom området börjar bli stabil och nu är kompetenshöjning av personalen i främsta rummet. Framtidens elevarbetsplats blir i fokus bland annat på grund av den alltmer ökade konkurrensen. Varje elev har redan idag tillgång till egen dator och på sikt även egen arbetsplats. Det betyder att både lokalkostnaderna och driftskostnaderna per elev kan komma att öka något i det korta perspektivet. Minskning av personal kan även bli en realitet de närmaste åren. Ett problem i sammanhanget är då att de övergripande funktionerna måste finnas och inte rent matematiskt reduceras. Här måste nytänkande och förändrade arbetssätt utvecklas vidare. I det korta perspektivet bör lokalbehovet analyseras för att se om ytor kan friställas. Kort sagt en spännande tid möter skolan. Här kommer de mest utvecklingsbenägna skolorna att ta ny mark och det allra bästa konceptet är att kunna hantera alla ungdomar och vuxna i undervisningen utifrån de förutsättningar och den kompetens de har med sig. Både lärare och skolledare behöver arbeta mer med själva undervisningen för att klara detta. Det gäller både lokalt och nationellt. Begreppet hållbar utveckling kommer att genomsyra hela organisationen. VBU måste använda samhället utanför, som arena för utbildning. Det blir mer och mer viktigt att eleverna förbereds för de utmaningar som både arbetsliv och samhällsliv kräver. Konkurrensen om elever blir större och större. Ett antal företag driver skolor i vinstsyfte och en del av dem får problem med vinsten då elevantalet minskar. Ytterligare skolnedläggningar kan vara förestående. Skolsystemet styrs om så att eleven mer och mer får välja var han/hon vill studera. Utveckling av kvalitén blir alltmer viktigt för VBU. Ett närmare samarbete i GYSAM inom Falu/ Borlänge-regionen underlättar genom att man fortsätter utveckla gemensamma delar av utbildningarna för att bli både kostnadseffektiva och kvalitetshöjande. Man kan också lära av varandra och dela på gemensamma kostnader. Området med distansutbildningar kommer att explodera. Idag finns fortfarande många hinder kvar. VBU kraftsamlar kring den pedagogiska utvecklingen genom sin flerårsplan för detta arbete. En motor i arbetet blir Gruppen För Utvecklingsstöd som är forskningsbaserad och leds av rektor med lektorer samt förstelärare. Ett område som kommer att utvecklas är kollegialt lärande samt uppbyggnad av en modell för kompetenshöjning av lärare i deras arbete med svaga elever genom stöd av specialpedagoger. Ny teknik för undervisningen - 7 -

10 Måluppfyllelse Mål 2014 En ny skolplan togs för perioden och utbildningschefen har utifrån den formulerat mål för 2013/14. Nedanstående mål är en sammanställning över olika mål i en period när VBU gått över från läsårsmål till kalenderårsmål. Prioriterade mål för läsåret 2013/14 Mål 1 Den genomsnittliga betygspoängen ska öka med 0,5 poäng. Våren 09 Våren 10 Våren 11 Våren 12 Målet är inte uppfyllt Vt-14 gick de första avgångseleverna ut med den nya betygsskalan A-F. Kraven har höjts och en nedgång av betygspoängen var väntad. Våren 13 Våren 14 12,6 12, ,2 13,4 13,6 13,8 Siffrorna är hämtade ur egen statistik och tar inte hänsyn till t ex gamla elever eller elever som börjat vid VBU och senare gått ut vid annan skola, vilket de officiella siffrorna från SCB gör

11 Forts. från sidan 10 Mål 2 Den genomsnittliga elevfrånvaron ska minska till högst 10 %. Målet är inte uppfyllt Smedenskolan Malmenskolan Högbergsskolan 0% 5% 10% 15% 20% 25% Högbergsskolan Malmenskolan Smedenskolan Giltig frånvaro 11% 10% 10% Ogiltig frånvaro 4% 4% 10% Frånvaron gäller för hela läsåret. Den totala frånvaron, både giltig och ogiltig ligger över målet, men den ogiltiga ligger under. I årsredovisningen kommer enbart den ogiltiga frånvaron att redovisas. Mål 3 Varje chefs verksamhetsplan ska följa VBU:s modell för systematiskt kvalitetsarbete Målet är uppfyllt 88 % av verksamhetsplanerna följer VBU:s modell. Målet är uppfyllt. (Målet har följts upp vid medarbetarsamtal med respektive chef) Mål 4 Det ska finnas aktiviteter i varje chefs verksamhetsplan som är relaterade till målen i skolplanen. Målet är uppfyllt 78 % av cheferna uppger vid medarbetarsamtalet att det finns aktiviteter. Målet är uppfyllt

12 Mål 5 Varje arbetslag har en arbetsplan 67 % av cheferna uppger att arbetslagen har arbetsplaner och 22 % har det delvis eller på gång, varför målet är uppfyllt. Målet är uppfyllt Mål 6 Arbetet med timplanerna ska ta hänsyn till APL, nationella prov, samläsning vux och ungdom samt undvika kostnadskrävande små grupper. Målet är delvis uppfyllt Målet är till största delen uppfyllt. Samordning har skett då det gäller APL, kurser har anpassats för att passa både vux och ungdom, ett gemensamt högskolepaket för alla yrkesprogram har tagits fram. Nationella proven har anpassats i schemaprogrammet, men ej i timplanerna. Skolplanemål 2014 Mål 7 Verksamhetsnära mål ska skapas inom naturvetenskapliga- och samhällsvetenskapliga programmen Målet stäms av i december Mål 8 Minst 70 % av eleverna/studenterna ska uppleva att VBU erbjuder en trygghet i egen studiemiljö. Målet stäms av i december Mål 9 Minst 80 % av personal ska uppleva ett konstruktivt samarbete mellan egna och andra arbetslag. Vid vårens enkät svarade 85 % att samarbetet med sitt arbetslag fungerade bra. Frågan kommer att checkas av i december

13 Mål 10 Minst 80 % av eleverna ska uppleva att den nya tekniken används i alla undervisningssituationer. Målet stäms av i december Mål 11 Minst 90 % av personalen ska uppleva att resurser för nyttjande av ny teknik är tillräcklig. Målet stäms av i december Mål 12 Minst 75 % av de företag VBU samverkar med ska uppleva att VBU anpassar sin verksamhet efter den regionala arbetsmarknadens behov. Målet stäms av i december Mål 13 Minst 90 % av eleverna/studenterna ska vara nöjda med VBU som skola. Målet stäms av i december Mål 14 Minst 90 % av personalen ska uppfatta VBU som en attraktiv arbetsgivare. Målet stäms av i december Mål 15 Minst 75 % av eleverna/studenterna ska uppleva att lärarna har ett demokratiskt ledarskap i klassrummet. Målet stäms av i december Mål 16 Minst 95 % av personalen ska vara nöjda med de personalvårdande aktiviteterna vid VBU. Målet är delvis uppfyllt Vid vårens enkät svarade 93 % att de var nöjda. Det behövs ytterligare 2 % under hösten för att målet ska vara uppfyllt

14 Viktiga nyckelområden Enligt skolplanen ska ett antal nyckelområden följas kontinuerligt Gymnasiet Siffrorna är tagna ur den officiella statistiken i databasen Siris. Betyg Rikssnitt kommuner S medenskolan* Högbergsskolan Malmenskolan Malmenskolan Högbergsskolan Smedenskolan* Rikssnitt kommuner 12/13 12,4 14,2 12,1 13,9 11/12 12,8 14,4 12,2 Båda skolorna i Smedjebacken och Grängesberg ligger under rikssnittet. I rikssnittet ingår samtliga program. För skolan i Ludvika däremot finns blandade program och här ligger också betygssnittet högre. Åtgärder krävs vidare och arbetas in i de nya verksamhetsplanerna för *inklusive Stegelbacksskolan Genomströmning Rikssnitt kommuner Smedenskolan* Högbergsskolan Malmenskolan *inklusive Stegelbacksskolan 0% 20% 40% 60% 80% 100% Malmenskolan Högbergsskolan Smedenskolan* Rikssnitt kommuner 12/13 89,7% 88,5% 46,8% 75,3% 11/12 82,9% 85,0% 48,7% Genomströmningen visar glädjande siffror med ökningar vid skolorna i Grängesberg och Ludvika medan skolorna i Smedjebacken ligger lågt. I Smedjebacken ingår även eleverna vid Stegelbacksskolan. Åtgärder för att höja genomströmningen arbetas in i verksamhetsplanerna. Behörighet till högskola Rikssnitt kommuner Smedenskolan* Högbergsskolan Malmenskolan Behörighet till högskolan ligger fortfarande högt där det är skolan i Ludvika som bär upp resultatet genom att ligga hela 10 %-enheter högre än rikssnittet. Åtgärder för Malmenskolan och Smedenskolan arbetas in i verksamhetsplanerna. *inklusive Stegelbacksskolan 0% 20% 40% 60% 80% 100% Malmenskolan Högbergsskolan Smedenskolan* Rikssnitt kommuner 12/13 86,2% 96,3% 84,6% 86,3% 11/12 91,2% 97,7% 87,8%

15 Yrkeshögskolan Utbud VBU har vid halvårsskiftet fyra utbildningar igång: bryggeriteknik, markekologisk design, miljö och V/A-teknik samt omsorgspedagog inom neuropsykiatri. Diskussioner förs också kontinuerligt med ortens arbetsgivare om ytterligare behov via teknikcollege, vård- och omsorgscollege samt vid programråden. Fyllnadsgrad Andel elever av möjligt antal på helåret % 75% 70% 92% Fyllnadsgraderna ligger bra. Vid varje kursstart görs ett överintag av antal elever för att kompensera för de som avbryter studierna men trots detta sjunker elevantalet. Bryggeriteknik Markekologisk design Miljö och V/A teknik Omsorgspedagog Vuxenutbildningen Betyg Gymnasievux Nationell statistik för 2013 saknas. Nedan redovisas siffror för vt-14 från egen statistik. Betyg vt-14 Gymnasievux 60% 50% Engelska 05 40% Engelska 06 30% Matematik 01b 20% Matematik 02b 10% 0% F (ej godk) E (lägst) D C B A (högst) Svenska som andraspråk 1 Svenska 1 Stor koncentration ligger vid betyg E. Verksamhetsplanerna bör därför omfatta aktiviteter som resulterar i högre betyg

16 Betyg vt-14 Sfi 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% F (ej godk) E (lägst) D C B A (högst) Kurs A Kurs B Kurs C Kurs D Noterbart är att det inte finns några underkända. Inga nationella siffror finns för jämförelser. Särvux 2013 Nationell statistik för 2013 saknas. Genomströmning 2013 Grundläggande vuxenutbildning 100% 80% 60% Avbrutit 40% 20% Kvar i utbildning alt. slutfört 0% Grundläggande vux Snitt kommunförbund VBU lyckas behålla eleverna i utbildning samt slutföra den i större grad än snittet för övriga kommunförbund

17 Genomströmning 2013 (forts.) Gymnasievux 100% 80% 60% 40% Avbrutit Kvar i utb alt. slutfört Även inom gymnasievux ligger VBU högre än snittet för andra kommunförbund när det gäller att behålla eleverna i utbildning samt slutföra den. 20% 0% Gymnasievux Snitt kommunförbund Utbud VBU har utbildning inom: kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå både teoretisk och yrkesutbildning särskild utbildning för vuxna utbildning i svenska för invandrare VBU har försökt att tillgodose elevernas önskemål om kurser genom att skapa egna undervisningsgrupper, samläsa med gymnasiet och köpa distanskurser. De kurser som behövs för kompletteringar för ansökningar till gymnasium, högskola och så vidare har haft högsta prioritet. Gymnasiesärskolan Utbud (inom Gysam) Eleverna vid gymnasiesärskolan har tillgång till individuella programmet inom VBU och samtliga nationella program inom samverkansområdet. administration, handel och varuhantering estetiska verksamheter fastighet, anläggning och byggnation fordonsvård och godshantering (finns inom VBU) hantverk och produktion hotell, restaurang och bageri hälsa, vård och omsorg samhälle, natur och språk skog, mark och djur

18 VÄSTERBERGSLAGENS UTBILDNINGSCENT- Ekonomisk översikt och analys Beloppen redovisas i tkr. Årsbudget Utfall ack. Utfall % av Prognos Utfall 2014 jan-jun 2014 årsbudget budgetavvikelse helår jan-jun 2013 Ungdomsgymnasiet Gymnasiesär i egen regi Vuxenutbildning Uppdrag Övrigt NETTO EGEN VERKSAMHET IKE 1) /Elevkostnader 2) NETTOKOSTNAD TOTALT Medlemsbidrag RESULTAT ) IKE = Interkommunal ersättning 2) Elevkostnader består av elevresor och inackorderingstillägg Resultatkommentarer I januari 2014 infördes en ny kontoplan enligt Kommunbas 13 som gör det svårare att jämföra enskilda kostnader mot tidigare år. Utfallet för första halvåret är ett underskott om 0,3 Mkr, samma period föregående år var underskottet 0,2 Mkr. Jämfört med samma period förra året har kostnaderna för den egna utbildningsverksamheten minskat med 1,4 Mkr. Totalt har personalrelaterade kostnader minskat med 2,5 Mkr, vilket framgår i resultaträkningen på sidan 19. Minskningen beror bl.a. på att projekt med extern finansiering avslutats, personalsociala kostnader bokförs inte längre som personalkostnad utan som verksamhetskostnad samt att pensionskostnaderna har minskat efter den reglering som gjordes 2013 av KPA för felaktiga pensionsinbetalningar tidigare år. Kostnaden för köpta utbildningar, interkommunala kostnader, har ökat med 3,2 Mkr mot första halvåret Jämfört med budgeten är utfallet 3,7 Mkr lägre för våra egna verksamheter och 4 Mkr högre för interkommunala kostnader/elevkostnader (3,7 Mkr) och intäkter (0,3 Mkr). Prognosen för helåret är att utvecklingen fortsätter under andra halvåret i linje med det första. Utvecklingen av de interkommunala kostnaderna är avgörande för resultatet och om budgeten håller. Utifrån de indikationer vi har i dagsläget är vår bedömning att vi kommer att klara budgeten för helåret

19 Investeringsredovisning Investeringsbudgeten för 2014 fastställdes till tkr. Direktionen beslutade i december 2013 att skjuta över det outnyttjade investeringsbidraget på 412 tkr för Yrkesintroduktion industriteknik till 2014-års investeringsbudget. Den totala investeringsramen utökades således till tkr. Beviljad investeringsbudget år 2014 Årets investeringar per Återstår att investera tkr 650 tkr tkr Det återstår en stor del av investeringsbudgeten vid halvåret. Det beror bl.a. på att en lastbil och två grävmaskiner till Malmenskolan är under upphandling. Budget 2014 Redovisat Redovisat 2013 Redovisat 2012 Maskiner och inventarier Fordon och andra transportmedel IT Totalt

20 Statistik personal Frisknärvaro och sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro 5,3 4,0 Redovisning av sjukfrånvaro Långtidssjukfrånvaro >60 dagar 3,8 2,5 Korttidssjukfrånvaro <60 dagar 1,5 1,5 % % % Årsarbetare Kvinnor Män Totalt Sjukfrånvaro män 2,7 1,6 Sjukfrånvaro kvinnor 7,7 6,3 Anställda 29 år 0,5 0,9 Anställda år 2,9 2,5 Anställda 50 år 7,6 5,6 % % % % % Skolledning Kvinnor 4 4 Män 7 7 Totalt Sjukfrånvaro i % av den sammanlagda arbetstiden för gruppen. Sjukfrånvaron har stigit i jämförelse med förra året. Ökningen ligger på långtidssjukfrånvaro, framförallt inom gruppen anställda 50 år och över. För att möta uppgången av sjukfrånvaron kommer vi att föra diskussioner med vår nya företagshälsovård. Ledningsgruppen kommer att följa upp sjukfrånvaron månadsvis och aktivt arbeta med förebyggande rehabilitering

21 FINANSIELLA RAPPORTER Resultaträkning (tkr) Not Jan-jun 2014 Jan-jun 2013 Rörelsens intäkter Bidrag från medlemskommunerna Erhållna statsbidrag och övriga bidrag Interkommunala ersättningar Diverse försäljning Övriga verksamhetsintäkter SUMMA Rörelsens kostnader Hyror och övriga lokalkostnader Personalkostnader Interkommunala kostnader m.m Övriga verksamhetskostnader Avskrivningar SUMMA RÖRELSERESULTAT Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter Räntekostnader SUMMA Resultat efter finansiella poster HALVÅRSRESULTAT Kommentar Redovisningen för 2014 har skett enligt nya kontoplanen, vilket innebär att det kan vara svårt att jämföra siffrorna för samma period föregående år

22 Balansräkning (tkr) Not TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kundfordringar Fordran driftbidrag medlemskommunerna Diverse kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Kapitalbehållning vid årets början Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättning till pensioner Summa avsättningar Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Pensionsåtagande Löneskatt Summa ansvarsförbindelser Inga

23 Kassaflödesanalys (tkr) Den löpande verksamheten Resultat efter finansiella poster Avskrivningar Avsättningar till pensioner Förändring i rörelsekapital Ökning (-) /minskning (+) av kortfristiga fordringar Ökning (+) /minskning (-) av kortfristiga skulder Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringar Förvärv/tillverkning av anläggningstillgångar Avyttring av anläggningstillgångar 16 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten ÅRETS KASSAFLÖDE Likvida medel vid periodens början Likvida medel vid periodens slut Specifikation av likvida medel Kassa och bank Kassaflödeskommentarer Löpande verksamhet Halvårsresultatet visar ett underskott på 320 tkr. Avskrivningarna är tkr för halvåret, avsättningar till pensioner har minskat med 399 tkr och fordringarna har minskat med 565 tkr sedan årsskiftet. Skulderna har minskat med tkr, vilket beror på minskad avtalspensionsskuld samt återbetalning till våra medlemskommuner. Kassaflödet från den löpande verksamheten uppgick således till tkr för perioden. Investeringsverksamhet Kassaflödet från investeringsverksamheten uppgick till 634 tkr, vilket är investeringar för 650 tkr som gjorts under första halvåret samt avyttring av en personbil. Årets kassaflöde De likvida medlen har under året minskat med tkr och var vid delårets slut tkr

24 VÄSTERBERGSLAGENS UTBILDNINGSCENT- RUM, Redovisningsprinciper Delårsrapporten är upprättad enligt lagen om kommunal redovisning och rekommendationer utfärdade av Rådet för Kommunal Redovisning (RKR). Tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper är oförändrade i jämförelse med föregående år. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar. För att inventarier ska anses som investering ska följande två kriterier uppfyllas: - livslängd minst tre år - kostnad 0,5 basbelopp Större samlade datorinköp är investering. Inköp av enskilda datorer eller datortillbehör kan tas på driften. Avskrivningar I resultaträkningen belastas verksamhetens resultatet med avskrivningar enligt plan, vilka beräknas på ursprungliga anskaffningsvärden och baseras på tillgångarnas bedömda ekonomiska livslängd. Följande procentsatser har använts: Lastbilar, grävare 20 % Personbilar 20 % Datorer 33 % Övriga inventarier 20 % Fordringar Fordringar har upptagits till det belopp som beräknas inflyta. Statsbidrag Bidrag hänförliga till perioden har tillgodogjorts årets redovisning (periodiserats). Leasingavtal Enligt RKR:s rekommendationer nr 13.1 ska leasingavtal klassificeras som operationella eller finansiella. Rekommendationen ska tillämpas på avtal tecknade fr.o.m Finansiell leasing av anläggningstillgångar ska enligt RKR redovisas som anläggningstillgång och skulden till leasegivaren redovisas i balansräkningen. Eftersom nuvärdet av finansiella leasingavtal utgör en mindre del i förhållande till balansomslutningens värde redovisas samtliga leasingavtal som hyresavtal. Leasingavtal med en löptid om tre år eller kortare betraktas i enlighet med RKR 13.1 Redovisning av hyres-/leasingavtal som operationella avtal och redovisas som hyresavtal. Pensioner I enlighet med den kommunala redovisningslagen redovisas pensionskostnader enligt den s.k. blandmodellen. Pensioner som intjänats t.o.m redovisas som ansvarsförbindelse. Den del av pensionerna som kan hänföras till det individuella valet redovisas som upplupen kostnad i balansräkningen. Ränta på pensionslöften redovisas som finansiell kostnad i resultaträkningen. Pensionsskulden är beräknad av KPA enligt metoden RIPS. Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster särredovisas på egen rad i resultaträkningen. För att en post ska betraktas som jämförelsestörande, ska posten uppgå till ett väsentligt belopp samt vara av sådant slag att den inte förväntas inträffa ofta eller regelbundet. Löner och övriga förmåner Löner och övriga förmåner har redovisats enligt bokföringsmässiga grunder, vilket innebär att alla löner och förmåner som hänför sig till perioden har beaktats i bokslutet

25 Noter och tilläggsupplysningar Not 1 Bidrag från medlemskommunerna Jan-jun 2014 Jan- jun 2013 Ludvika kommun Smedjebackens kommun Not 2 Jan-jun Jan- jun Diverse försäljning Försäljning av lunch, fika, läroböcker m.m Försäljning av utbildning Utlåning av personal Försäljning av övriga tjänster, fordonsreparationer, transporter Not 3 Personalkostnader Löner och ersättningar har uppgått till Jan-jun 2014 Jan- jun 2013 Direktion och utbildningschef Övriga anställda Sociala avgifter Pensionskostnad Övriga personalomkostnader Totala personalkostnader Not 4 Övriga verksamhetskostnader Jan-jun 2014 Jan- jun 2013 Material Hyra/leasing maskiner, inventarier och fordon Övriga kostnader

26 Not 5 Räntekostnader Jan-jun 2014 Jan- jun 2013 Övriga räntekostnader 21 8 Ränta på pensionslöften Dröjsmålsräntor 1 1 Övriga avgifter och finansiella kostnader Not 6 Maskiner, inventarier och anläggningar Ingående anskaffningsvärde Ack. anskaffningsvärde på färdigavskrivna inventarier Årets investeringar Årets avyttring -88 Årets utrangering av färdigavskrivna inventarier Utgående anskaffningsvärde Ingående avskrivningar enligt plan Ingående avskrivningar på färdigavskrivna inventarier Årets avskrivningar enligt plan Ack. Avskrivning på årets avyttring -72 Årets utrangering av färdigavskrivna inventarier Utgående avskrivningar enligt plan Restvärde enligt plan Not 7 Fordran driftbidrag medlemskommunerna Medlemsbidrag Ludvika kommun Medlemsbidrag Smedjebackens kommun

27 Not 8 Checkräkningskredit Beviljad checkräkningskredit 11 mkr (fg år 11 mkr), ansluten till Ludvika kommuns KoncernValuta- Konto. Not 9 Avsättning till pensioner I enlighet med kommunal redovisningslag redovisas förändring av pensionsskulden från och med 1998 under rubriken avsättningar. Beräkningen görs av KPA enligt RIPS Ingående avsättning pensioner Ränteuppräkning Basbeloppsberäkning Pensionsutbetalningar Nyintjänad pension 27 0 Slutbetalning FÅP 0 10 Övrigt Sänkning av diskonteringsräntan Utgående avsättning pensioner Löneskatt på pensioner Avsättning till pensioner Not 10 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna löner Semesterlöneskuld Ferielöneskuld Uppehållslöneskuld Upplupen särskild löneskatt Avtalspensionsskuld Förutbetalda driftbidrag Övriga upplupna kostnader och interimsskulder Övriga förutbetalda intäkter

28 Not 11 Ansvarsförbindelse Pensioner intjänade t.o.m redovisas som ansvarsförbindelse. Beräkningen är gjord av KPA enligt RIPS Ingående ansvarsförbindelse Ränteuppräkning Basbeloppsberäkning Gamla utbetalningar Sänkning diskonteringsränta Bromsen Övrig post Utgående ansvarsförbindelse Löneskatt på ansvarsförbindelse Ansvarsförbindelse totalt KPA justering av utgående ansvarsförbindelse KPA justering av löneskatt på ansvarsförbindelse Ansvarsförbindelse totalt efter justering