Ungdomsdebatt i kommunfullmäktige

Transkript

1 Ungdomsdebatt i kommunfullmäktige 2013 KF

2 Ungdomsdebatt 2013 Måndagen den 25 mars anordnas för elfte gången en ungdomsdebatt med elever från kommunens fem högstadieskolor. Debatten ingår i det ordinarie kommunfullmäktigesammanträdet. Under eftermiddagen behandlas de frågor och motioner som via klasser och elevråd tagits fram på skolorna. Sammanträdet äger rum på Bryggaren i Västervik och inleds med upprop av ungdomar och ledamöter. Ca ca Samtal mellan ungdomar och politiker Eleverna på respektive skola har förberett frågor. Exempel på ämnen är - besparingar inom skolan - min fortsatta skolgång i högstadium och gymnasium - argument för och emot motionerna Dessa frågor diskuteras med ledamöterna i fullmäktige i grupper. Gruppindelningen med utsedd samtalsledare finns anslagen på Bryggaren. Ca Fruktstund Ca cirka Ungdomsdebatt Debatt och beslut sker om de cirka 15 motioner som utarbetats på skolorna. Motionerna bifogas i detta häfte. De motioner som godkänns går till behandling hos respektive nämnd. Nämndernas beslut meddelas i maj till skolorna. Ca Bensträckare Ca ca Ungdomarnas frågestund Från skolorna finns möjlighet att ställa frågor till politikerna. Frågorna förbereds på resp. skola. Ordföranden leder debatten. Ca Middag serveras i Bryggaren och därefter sker hemfärd. K:\KF\Ungdomsdebatt\Ungdomsdebatt 2013\Samtl ämnen och motioner med inledning 2013.doc

3 Skola och utbildning Nr 1 Sluta med besparingarna och satsa på oss ungdomar! Missköter våra politiker och tjänstemän kommunens ekonomi så ska inte skoleleverna drabbas! Våra argument är: Ungdomen är framtiden. Investering är lika med sparande för vinst i framtid. Yrkande: Vi önskar bättre skolmat, bättre och nyare datorer, fler studieresor och Ipads till alla elever i kommunens skolor. Dessutom vill vi att man inte skär ned på föreningsbidragen. Ludvigsborgsskolan Nr 2 Bättre föda på vårt läroverk! Vi vill att vår skolmat alltid ska vara varm och fräsch. Maten ska inte ta slut när det är mat som alla äter, och det ska inte bli hur mycket mat som helst över när det är mat som inte är så populär. Vi tycker att ni i styrelsen ska prioritera skolmaten mer! Anledningen till att denna motion behöver ställas är för att när det inte är god eller fräsch mat så äter inte alla. Och utan mat så blir man trött och hungrig och kan inte prestera till 100 % på sitt skolarbete. Det leder i sin del till att man får sämre betyg och kanske inte kommer in på en bra gymnasielinje vilket leder till sämre utbildning och en mer osäker framtid. Det är svårt att fokusera på en tom mage och många får också huvudvärk. Vi tror att det leder till en sämre stämning på skolan och i klassen. Möjligheterna med denna motion är att genomsnittet på betygen troligtvis kommer att höjas och det blir en trevligare stämning elever emellan och mellan lärare och elever. Man koncentrerar sig på ett helt annat sätt och man ger inte upp lika lätt om det blir svårt. Det skulle inte bli lika många sena ankomster som det är nu eftersom många går iväg och äter. Problemet är ju alltid pengar men om man skulle flytta upp detta lite högre upp på listan istället för en massa med onödigheter så skulle det säkert funka. Onödigheter som t ex att beställa en massa mat som ni vet att de flesta inte äter så mycket av. En annan onödighet är att ni tydligen ska byta ut alla tallrikar mot plasttallrikar, Vi har ju redan tallrikar. Slöseri med pengar! Onödiga vägar är också en sak som ni lägger väldigt mycket pengar på som kunde ha gått till något bättre. Ett förslag på en lösning är att lägga mer pengar på maten och mindre pengar på t ex elevassistenter som vi har hur många som helst av. Om inte det skulle gå kan man bara 2 (9)

4 byta ut den maten som det inte är så många som tycker om mot något bättre som oftast går åt. Vi tycker att man borde ha lock som man lägger över när man tagit. Det gör att det blir fräschare och maten håller värmen bättre. Ett tips är att tänka efter mer på vilken mat ni beställer. Vi vill att ni tar ett beslut som innefattar fräsch och varm mat. Det ska alltid finnas kvar så att det räcker till alla. Maten ska vara god, och det vara mat som alla äter oftare! Vi vill ha lock som håller maten varm och fräsch! Julia Ringberg, Tilda Wredberg och Måns Nordén Ellen Key skolan Nr 3 Möjlighet att värma sin egen lunch Vi vill ha mikrovågsugnar i skolan för att ha möjlighet att värma egen lunch. Matsalen ska fortfarande finnas kvar som alternativ. Vi tycker att skolmaten oftast inte är så god och då är det bra om man kan få möjlighet att ta med egen mat. Då skulle vi slippa vara hungriga och trötta och inte orka prestera på lektionerna. Vi yrkar att vi får möjlighet att värma vår egen lunch i skolan! Klass 8Y, Åbyskolan Nr 4 Bristen på fungerande skoldatorer är ett hinder i läromiljön Ellen Key skolans brist på väl fungerande datorer i skolans lokaler är ett stort problem samt ett hinder för läromiljön. Jag går själv på Ellen Key skolan i Västervik och upplever att det mestadels av tiden är komplicerat att använda datorerna då de alltför ofta har problem med att logga in på EDU samt att de är väldigt långsamma gällande att starta, avsluta och spara skolarbete på. Dessutom kan det ta ett flertal minuter innan texten man skrivit kommer upp på skärmen när jag använder textredigeringsprogrammet Microsoft Word. På Internet, när jag skall söka efter saker angående mitt skolprojekt händer det relativt ofta att datorn hänger sig och upphör att fungera. I nuläget är skoldatorerna oftare ett hinder än ett hjälpmedel. I skrivande stund har M-laget på vår skola sammanlagt tolv bärbara datorer som skall fungera. Vi är fem stycken klasser i vårt arbetslag, och om vi räknar på att det är cirka tjugo elever i varje klass betyder det att vi är hundra elever som ska dela på tolv stycken datorer. Är det rimligt i era ögon? Jag kan säga direkt att det, ur min synpunkt, är helt 3 (9)

5 orimligt att dessa datorer ska räcka till så pass många ungdomar som behöver använda sig av dem till skolarbeten. Det blir väldigt svårt att kunna samsas om datorerna klasser emellan då det händer att det är flera elever från olika klasser som behöver dem. Sedan är det väldigt svårt att kunna spara ner och skicka in skolarbeten till våra lärare via mail eftersom vi elever har så pass litet utrymme på datorerna som vi faktiskt har. Jag tycker att det utrymmet ska utökas, alternativt att lärarna ska kunna gå in och se vad vi sparat på elevdatorerna, vilket de inte kan i nuläget. Hur skall vi kunna lösa all denna problematik? Det är nästa fråga. Jag anser personligen att skolan skall ha möjlighet till att kunna uppdatera sin teknik, då vi ligger långt efter många andra kommuner gällande just tekniken. Det är väldigt viktigt att denna uppdateras inom en snar framtid, eftersom det är väldigt svårt att ta reda på viktig information som angår diverse skolarbeten när vi står i princip utan väl fungerande datorer i skolan. Vill vi ha en skola som ligger i framkanten inom en relativt nära framtid? Det vill jag, och jag tror inte att jag är ensam om det. Vi måste tänka efter och börja satsa på skolan och det är omedelbart. Terese Karlsson, klass 8M, Ellen Key skolan 4 (9)

6 Kommunikationer och infrastruktur Nr 5 Välkomstskylt vid infarten till Västervik Folk som kommer utifrån ser inte tydligt att det är Västervik de kommer till. De ser inget minnesvärt och speciellt utan Västervik blir en helt vanlig stad som inte har någon snygg entré. Västervik verkar tråkig och ger en besökare ett tråkigt intryck. Yrkande: En stor skylt av Hollywoodkaraktär på sopberget med texten Västervik skulle lyfta intrycket av vår vackra stad. Kostnaden skulle bli ringa och förtjänsten skulle bli stor för vår kommun. Västerviks kommun bör därför, eventuellt i samarbete med det lokala näringslivet verka för att projektet blir genomfört. Troligen går det att hitta en liknade lösning för söderifrån kommande trafik. Varför inte utlysa en tävling i kommunens skolor. Den yngre generationen skulle därmed kunna vara en del i skapandeprocessen! Ankarsrums skola Nr 6 Bygg en rondell i Allén Korsningen vid trafikljusen efter Janne Banan utgör en flaskhals och en fara för dem som trafikerar vägen. Yrkande: Bygg en rondell som minskar olycksrisken och gör att trafiken flyter bättre. Ankarsrums skola Nr 7 Anpassade busstider. Busstider stämmer inte överens med skolornas scheman. Väntetiderna är långa och bussarna bör gå tätare på eftermiddagarna och passa skoltiderna. Yrkande: Samordning av busstiderna för högstadiet och gymnasiet. Ludvigsborgsskolan 5 (9)

7 Nr 8 Bättre bussförbindelser Vi vill ha fler bussar mellan Loftahammar, Ukna och Västervik för att ungdomar och elever ska slippa flytta hemifrån vid en sådan ung ålder. Alla ungdomar som vill börja i Västerviks gymnasium, vilket innebär vid 16 års ålder, måste som de är idag flytta hemifrån. Många är inte redo att börja sitt vuxenliv vid den åldern. Kommunikationsproblemet gäller även Överums gymnasieelever, där busstiderna heller inte är så passande till och från gymnasiet. De förbindelser som finns just nu fungerar bra för gymnasieelever i Gamleby men inte för Överum och Loftahammar. De finns inte heller några passande busstider på helgerna då man vill åka in till Västervik från Loftahammar, Ukna och sedan komma hem igen. Om de gick fler bussar kanske folk som arbetar inne i Västervik eller på annan plats nära busslinjen, hellre skulle välja att ta bussen än bilen och nu när man ska börja tänka mer på miljön är det extra betydelsefullt. Vi yrkar på bättre och fler bussförbindelser från Loftahammar, Ukna och Överum till Västervik. Överums skola Nr 9 Nytt övergångsställe Borta vid Breviksvägen vid gamla mataffären så korsar många små barn vägen för att ta sig till Brevikskolan. Förr fanns där ett övergångsställe men det lades ny asfalt och valde att inte lägga ett nytt övergångsställe där. Det är därför farligt att gå över, vilket vi märkte när man gick på Brevikskolan och korsade den vägen varje morgon och eftermiddag. Om man inte gör något åt problemet kan det sluta med att någon blir påkörd och skadas eller dör. Två lösningar är att antingen lägga in ett nytt övergångsställe så att man kan korsa vägen på ett säkert sätt. Eller så kan man lägga in ett fartgupp så att bilarna saktar ner. Vi tycker att det vore bättre med ett fartgupp eftersom det är många bilister som rent ut sagt struntar i att släppa över gångare. Erik Fröstorp och Adnan Halilovic, Ellen Keyskolan 6 (9)

8 Fritid Nr 10 Översyn av föreningsbidragen Det finns vissa föreningar som får lite pengar i föreningsbidrag, beroende på att de anses vara mindre intressanta. Yrkande: Fördelningen av föreningsbidrag måste ses över och göras mer rättvis. Exempelvis borde ridsporten få lika mycket som fotbollen. Det handlar om rättvisa, jämlikhet och föreningslivets bidrag till skapandet av demokratins företrädare i Sverige. Ankarsrums skola Nr 11 Västervik - Vinterstaden Gör Västervik attraktivt även om vintern. I Västervik finns den s. k. sopåsen vid Målserum som inte används till något. Yrkande: Förslaget är att bygga en mountainbana och en skidbacke av denna så blir det roligare året om. Argument: Ökade turistinkomster! Vinterturism och aktiv fritid året om! Ludvigsborgsskolan Nr 12 Läktare i Överums sporthall Vi behöver en läktare i Överums sporthall därför att det är trångt i hallen. När det är innebandymatcher så är sargen så nära åskådarna att när spelarna åker över sargen skadas publiken. Det skulle bli bättre översyn på matcherna och skaderisken skulle minskas. Publiken skulle inte heller behöva stå i dörröppningar eller trängas längs väggarna. Det finns plats att bygga på och det är många intresserade, bl.a. fotbollsspelare och innebandyspelare osv. Intresset för Överum skulle öka ytterligare om vi fick en läktare. Får vi ha en läktare skulle det minska skaderisken oerhört och ännu fler åskådare skulle rymmas. Västervik har en läktare, men intresset är större i Överum så varför får inte vi ha en läktare? Vi yrkar att få en läktare i Överums sporthall. Överums skola 7 (9)

9 Nr 13 Renovera badplatsen Jonsäng Vi på Överumsskolan vill att omklädningsrummen ska renoveras och bli bättre på den kommunala badplatsen Jonsäng. Nu är det vidrigt och förstört. På bryggan är det spikar och skruvar som sticker upp och trampolinen är trasig så vi vill ha en ny så att det är säkert. Man ska inte behöva trampa på en spik eller göra sig illa på något sätt. Nätet på volleybollsplanen vill vi ha utbytt mot ett nytt för det är trasigt. Miljön på Jonsäng ska vara ren och fin så sätt dit fler papperskorgar. Kanske någon mera bänk, en eller två vore bra och trevligt. Skräp i vattnet ska tas bort så att man varken kan fastna i något eller få något på sig. Vi vill även ha en kiosk där man kan köpa glass, godis, dricka och lite annat smått och gott. Vi yrkar att Jonsäng ska renoveras och bli fräscht. Överums skola Nr 14 Avskaffa blomlådorna i Västervik Vi tycker att Västerviks kommun ska se över var de lägger sina pengar. Just nu har kommunen ett dåligt läge där skolan drabbas av stora neddragningar. Vi får inte beställa nya böcker, vi får inga pengar till aktiviteter, vi får slå ihop klasser för att vi ska spara in på våra lärare. För övrigt är vår skolmiljö gammal och nedsliten. Kommunen lägger mycket pengar på hur tätorten i Västervik ser ut. Till exempel är det mycket blommor som planteras i hela staden, i rondeller och på torget. Vad kostar inte det? Självklart ska det se fint ut när alla turister kommer hit och det är väl bra för att få de som bor i Västervik att trivas i sin stad. Men borde man inte se över hur mycket pengar man kan spara på detta? Huvudsaken är väl att staden är ren. Blommor är överflödigt nu när det inte finns så mycket pengar. Många bäckar små. Pengarna behövs mycket bättre till skolorna och elevernas utbildning. Vi yrkar på att man tar bort blomlådorna och sparar pengarna till skolans verksamhet. Ida, Emily, Åbyskolan 8 (9)

10 Nr 15 Konstgräs på Tjustvallen Vi vill att Gamleby ska få en konstgräsplan med värme i gräset, här på Tjustvallen. Idag har vi bara en 11-mannaplan och vi har ingen möjlighet att åka in till Västervik eftersom det aldrig finns några tider över. De tider som finns skulle innebära att vi skulle vara hemma igen mitt i natten när vi har skola dagen därpå. Det finns inte heller några tider till matcher i helgerna, utan det är upptaget hela tiden. Herrlaget från Gamleby tränar där, men varken pojk- eller flicklagen har möjlighet till det. Vi vill ha samma möjlighet att kunna träna och spela matcher, som lagen i Västervik har. Vi yrkar på att få en konstgräsplan till Tjustvallen i Gamleby. John, Oscar och Sverker, Åbyskolan 9 (9)

11

12

13 ABCD Västerviks kommuns revisorer Granskning av projektverksamheten Granskningsrapport Audit KPMG AB 15 februari 2013 Göran Lindberg Antal sidor: KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved.

14 ABCD Västerviks kommuns revisorer Granskning av projektverksamheten Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Uppdraget 1 4. Metod och avgränsning 2 5. Driftprojekt 2 6. Investeringsprojekt Exploatering av Hornslandet VA-nämnden besöker Horn Projektuppföljning 3 7. Ekonomisystemet 4 8. Kommunstyrelsen Projektet Ung och Trygg 5 9. Socialnämnden Barn och Utbildningsnämnden Kultur och Fritidsnämnden Revisionsfrågor Slutsats och rekommendation KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved.

15 ABCD Västerviks kommuns revisorer Granskning av projektverksamheten Sammanfattning Vi har fått i uppdrag att granska kommunens projektverksamhet. Västerviks Kommun bedriver ett antal projekt. Övergripande riktlinjer saknas. En övergripande bild av kommunens projektredovisning saknas där det framgår omfattning och syfte. Mål beskrivs dåligt i många projekt liksom projektets organisation, beslutsordning, tidplan, budget, ekonomistyrning, uppföljning och avrapportering. Det är svårt att få en klar bild av kommunens pågående projekt vid given tidpunkt samt avsatta och förbrukade medel för dessa. Goda exempel finns dock i verksamheten där redovisningen håller hög kvalitet. 1.1 Vår kommentar Vi rekommenderar att en person utses som öppnar och stänger projektet med medföljande ansvar. Vi rekommenderar att kommunen tittar på ett bra exemplen på projektredovisning inom kommunen. Vi föreslår Hornslandet inom Västervik Miljö & Energi AB som är applicerbart på andra projekt. 2. Bakgrund Projektverksamheten i Västerviks kommun står för en betydlig summa kommunala och externa medel vilket föranleder en granskning av projektens effektivitet och ändamålsenlighet. Västerviks kommun har en mängd projekt som är externt eller delvis externt finansierade. Dessutom sker mycket av den ordinarie verksamheten i så kallade projekt. En definition av projekt kan göras på följande sätt: Uppgiften är tillfällig och tidsbegränsad Särskilda personella resurser har ställts till projektets förfogande Särskilda ekonomiska resurser har ställts till projektets förfogande Projektet har tydliga mål och är därmed möjliga att följa upp Den politiska organisationen ger en rad uppdrag till förvaltningarna. Dessa redovisas ofta i projektform. Att det finns ändamålsenliga rutiner för projektredovisning är en väsentlig del i styrningen av projekt. 3. Uppdraget Vårt uppdrag har varit att belysa kommunens projektverksamhet genom att ställa utifrån kommunens revisorers offertförfrågan relevanta frågor samt att bedöma effektiviteten KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 1

16 ABCD 4. Metod och avgränsning Västerviks kommuns revisorer Granskning av projektverksamheten Insamling av uppgifter i kommunens ekonomisystem. Intervjuer har gjorts med 12 personer i ekonomnätverket och bland projektansvariga. Fördjupning har skett i ett driftprojekt och ett investeringsprojekt. Det senare ligger i Västervik Miljö & Energi AB. 5. Driftprojekt I Västerviks Kommun finns det både externt och internt finansierade driftprojekt. De externt finansierade, är tydligt ekonomiskt redovisade då avrapportering och slutredovisning är prioriterat. De internt finansierade har större spridning där en enhetlig projektredovisning saknas. De flesta projektnumren är inte projekt utan mer har mer karaktären av ett kostnadsställe. För enkelhetens skull benämner vi samtliga med ordet projekt. Vissa mindre projekt kan mera betraktas som aktiviteter och får därmed mindre uppmärksamhet i uppföljningen. Projekten kan även vara kopplade till större strategiska beslut som gör att avrapporteringen blir förenklad. Andra projekt är till sin karaktär verksamheter som man vill pröva under kortare tid som efter utvärdering blir en permanent verksamhet. Kommunens projektverksamhet har utvecklats utifrån olika behov av uppföljning, någon enhetlig struktur finns inte över förvaltningsgränserna. Utformning och tillämning styrs istället av olika formella krav på redovisning från framför allt externa finansiärer och kontrollerande myndigheter. Olika bidragssystem kräver dokumentation som oftast gjorts i form av projektredovisning. Definitionen av projekt är inte klart uttalad utan det är behovet av rapportering som styrt redovisningen. En möjlig avgränsning är de projektkoder som har en avsatt budget. Dessa borde kunna följas upp mera strukturerat då de sannolikt är väldefinierade projekt KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 2

17 ABCD Västerviks kommuns revisorer Granskning av projektverksamheten Investeringsprojekt Kommunens investeringsverksamhet är till stor del projektredovisad och arbete pågår för att förbättra dessa rutiner. Revisionen har nyligen granskat investeringsredovisningen och därför berörs dessa inte närmare i denna rapport. Kommunens revisorer önskar en fördjupning i investeringsprojektet Hornslandet. 6.1 Exploatering av Hornslandet Under 2011 togs beslutet om anslutningsavgiftens storlek när området ska få ett kommunalt VAnät. Många boende tyckte att avgiften var alldeles för hög och överklagade beslutet till VAnämnden VA-nämnden besöker Horn : Slutbesiktning av etapp : Statens VA-nämnd har bekräftat att de kommer att sätta ut mål : Skickades avstämning av tidplan av etapp 1 till Länsstyrelsen i Kalmar Län Kommunfullmäktige har antagit särtaxa för Horn verksamhetsområde Fastställde kommunfullmäktige verksamhetsområde Kommunfullmäktige tog beslut om att införliva Hornslandet i det kommunala verksamhetsområdet för VA Länsstyrelsen beslutar att kommunen ska presentera en redovisning samt tidplan för ett genomförande Projektuppföljning Projektet som är avgiftsfinansierat följs upp löpande på återkommande styrmöten och ekonomimöten. Rapportering sker direkt på företagets hemsida samt med nyhetsbrev till berörda abonnenter. Eftersom anläggningskostnaden anses som betungande erbjuder Västerviks kommun en finansieringslösning för fastighetsägarna på Hornslandet. Projektredovisningen är väl utvecklad och uppfyller önskemålen för en bra projektredovisning. Det finns en framtagen projektplan där bl.a. mål- och rollbeskrivningar finns dokumenterat. För dokumentation och uppföljning används en digital projektdatabas. Systemet präglas av hög detaljnivå med fokus på ekonomisk uppföljning. Detta projekt i Västervik Miljö & Energi AB är ett exempel på ett bra projektupplägg. Från detta exempel går det lätt att applicera tillämpliga delar på övriga projekt inom kommunen KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 3

18 ABCD 7. Ekonomisystemet Västerviks kommuns revisorer Granskning av projektverksamheten I ekonomisystemet finns ca 151 st aktiva projektkoder för driftprojekt varav 21 st anges som budgeterade. Motsvarande siffra för investeringsprojekt är 48 st aktiva projektkoder varav 7 st saknar budget. De projekt om saknar budget är normalt små till belopp, många av dessa är dock per ovanstående definition inte projekt utan snarare olika former av aktiviteter. Numerären på antal aktiva projekt inom kommunen antyder också på att styrningen av vad som är projekt måste bli bättre. Kommunens ekonomihandbok innehåller en mycket kort instruktion om hur man hanterar projekt. Utdrag ur kommunens ekonomihandbok: Karakteristiskt för projekt är att projektet är tidsbegränsat, det har en början och ett slut. Koddelen används både i driftredovisning och investeringsredovisning. Driftprojekt ligger i intervall och investeringsprojekt Koddelen indelas i olika intervall per förvaltning. Kommunens ekonomihandbok innehåller ingen tydlig beskrivning hur projektredovisning ska ske inom kommunen. Här måste en utveckling ske. Rullning av projektmedel förekommer i ekonomisystemet. 7.1 Vår kommentar Under utförd granskning har inga dokumenterade riktlinjer för projektredovisning påträffats i de granskade nämnderna. Enligt uppgift från de intervjuade finns det rutiner för arbetet med projektredovisning men dessa är inte dokumenterade. Uppföljning sker i nämnd när så efterfrågas och det finns ingen speciell mall för hur det ska fungera. Vid externt finansierade projekt, har bidragsgivarna dokumenterade krav på den ekonomiska redovisningen. För dessa projekt kan kommunen plocka fram de redovisningar som efterfrågas. 8. Kommunstyrelsen För att få en likartad hantering av projektredovisning inom nämnderna bör det finnas tydligt dokumenterade riktlinjer för hur projektredovisningen ska skötas vid såväl vid upstart, uppföljning och avslut. Tydliga kommungemensamma riktlinjer kan ge en bättre hantering av projektredovisning i samtliga nämnder samt bidrar till att öka den interna kontrollen inom detta område. Vi anser att kommunstyrelsen bör se till att tydliga riktlinjer avseende projektredovisning upprättas KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 4

19 ABCD Västerviks kommuns revisorer Granskning av projektverksamheten Projektet Ung och Trygg Vi har tittat närmare på projektet Ung och Trygg. Projektet är ett samverkansprojekt mellan flera förvaltningar för att ta fram förslag på hur arbetet och organisationen kan utvecklas för att få ett så effektivt och bra arbete som möjligt med våra barn- och ungdomar. Projektet är finansierat genom anslag från involverade nämnder. Utförare av projektet är Räddningstjänsten, detta är ett exempel på ett bra projektupplägg och ett undantag på hur kommunen generellt hanterar sina projekt. Projektet är ännu inte avslutat men har ett uttalat syfte och har karaktär av kompetenshöjning. Ett övergripande mål finns och projektets mål att identifiera behov, resurser, arbetssätt och behov av förändrad organisation. Projektbeställare är koncernledningsgruppen och som styrgrupp fungerar kommundirektör och förvaltningschefer. En referensgrupp finns som består av presidier och fackliga representanter. Medel finns avsatta och projektledare är utsedd. Tidplan finns angiven och uppföljningar sker löpande i styrgruppen. Bedömningen är att projektet är mycket väl dokumenterat. 9. Socialnämnden Den som är ansvarig för externt finansierade projekt är den som tilldelats ansvar eller som har ansökt om pengarna. Det är den personen som regelbundet ser över hur mycket pengar som har spenderats i projektet som sedan sammanställer redovisningen till den externa parten. Det är alltid definierat ett belopp, en tidsram, ev. löpande rapportering och hur man vill att kostnaderna skall redovisas. Det är också här det framkommer om man behöver återlämna medel, om det inte finns tillräckliga kostnader som knyts till projektet, eller om något annat krav inte uppfyllts. Det är alltid den som är ansvarig för projektet som håller i detta. De projekt som initieras internt, av politiken eller förvaltningen, hanteras inte genom projektkoder, men kan ändå vara att definiera som projekt. Testprojekt är till för att se om man vill implementera något permanent förekommer. I sådana fall föreslås nämnden eller uppdrar till förvaltningen att genomföra projektet. I det beslut som tas framgår tidsplan, budget, kriterier samt tid för utvärdering. En projektbudget tilldelas då den ansvarige. Vid periodens slut återredovisas resultatet till nämnden som sedan väljer om man vill förlänga verksamheten eller inte. Går man vidare omfördelas eller tillförs medel till den del av verksamheten som berörs. 10. Barn och Utbildningsnämnden Nämndens rutiner liknar de som redovisats under Socialnämnden. Långa projekt finns som löper under flera år och som sedan övergår till permanent verksamhet. En snabb och löpande utvärdering saknas i något fall. Slutrapportering finns av projekten KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 5

20 ABCD 11. Kultur och Fritidsnämnden Västerviks kommuns revisorer Granskning av projektverksamheten Nämnden har relativt lite projektverksamhet och bara då det finns extern finansiering. Behovet av projektredovisning har varierat mellan åren men är idag liten. Redovisningen sker med utgångspunkt från finansiärens dokumentationskrav. 12. Revisionsfrågor Har Västerviks kommun en ändamålsenlig hantering av sin projektverksamhet? Hur definieras begreppet projekt? Hur sker den politiska behandlingen och prioriteringen av projekt? Finns beslutade projekt upptagna i budget och plandokument? Har det i samband med beslut beskrivits hur projektet skall finansieras? Vilka system och rutiner följs under planeringsfasen? Finns målbeskrivningar samt vad som skall uppnås med projektet angivet innan igångsättning? Är någon tydlig tidsplan upprättad? Projektredovisningen av externt finansierade projekt följer kravet på ekonomisk redovisning. Interna projekt avrapporteras olika beroende på omfattning, finansiering, avvikelse och eventuell förlängning. Generellt sett måste kommunen utveckla sin projektredovisning till att bli ändamålsenlig från start till slut. Definitionen skiljer sig hos de intervjuade och ingen fastställd standard finns. Ekonomihandboken beskriver inte en ändamålsenlig projektredovisning. I ekonomisystemet finns många projektkoder som inte har koppling till projekt. Numerären av aktiva projekt är stor, 187 st. En viss sammanblandning mellan projekt och aktivitet förekommer och projektnummer används som kostnadsställe. Uppdrag med tidsbegränsning följs oftast upp och utvärderas. Projekt följs sällan upp om de stödjer övergripande planer utan används som en flerårigt kostnadsställe. Vid extern finansiering kan man fatta beslut om genomförande när denna är säkrad. De projekt som kommunen finansierar finns med i budget men det finns alldeles för många projektnummer som saknar budget. Strategiska beslut förekommer som ligger till grund för startade projekt. Det finns projekt som har finansiering men det finns många projektnummer som inte har det. Ekonomisystemet används, i övrigt saknar man ett generellt system. Vid extern finansiering följer man finansiärens rutiner. Vid interna projekt finns inget enhetligt system. Det finns projekt som har målformulering men det finns många projektnummer som inte har det. Det finns projekt som har tidplan men det finns många projektnummer som inte har det KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 6

21 ABCD Västerviks kommuns revisorer Granskning av projektverksamheten Är roller och ansvar tydliggjorda på ett tillfredsställande sätt? Finns tydliga instruktioner för bemanning av projekt angivet t.ex. projektorganisation och projektledning? Hur följs projekt under genomförandefasen och efter avslut? Finns fastställda rutiner för att avläsa och mäta projektets effekter gentemot uppställda mål? Generellt sett är svaret nej men det finns undantag. Ofta finns endast en attestant. Det finns vidare många projektnummer som inte har det. Nej. T.ex. ger ekonomihandboken dålig vägledning. Generella former för uppföljning och avslut saknas. I många fall saknas det helt. Nej. Centralt fastställda rutiner för måluppföljning saknas i kommunen. Projekt med extern finansiering blir ekonomiskt fullt slutredovisade enligt riktlinjer. Är informationen gällande projekt, både under genomförandefas och efter slutredovisning, aktuell och välstrukturerad utifrån beslutsfattarnas behov? Här finns det en stor förbättringspotential. Grunden måste vara en samsyn på vad ett projekt är och då borde behoven tillfredsställas. Finns det en komplett förteckning över pågående samt avslutade projekt? Det finns ingen komplett förteckning eller central uppföljning av projekt KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 7

22 ABCD Västerviks kommuns revisorer Granskning av projektverksamheten Slutsats och rekommendation Kommunen har inte drivit på utveckling av projektredovisningen och brister har funnits under längre tid. Övergripande projektpolicy och processbeskrivning saknas i kommunen. Omfattning, syfte och mål beskrivs dåligt i många projekt liksom projektets organisation, beslutsordning, tidplan, budget, ekonomistyrning, uppföljning och avrapportering. Det är svårt att få en klar bild av kommunens pågående projekt vid given tidpunkt samt avsatta och förbrukade medel för dessa. Det stora antalet aktiva projektkoder skapar en rörig bild då projekt blandas med andra aktiviteter. Kommunen kan knappast ha 187 aktiva projekt igång som är riktiga projekt. I ekonomisystemet bör projektnumren begränsas till att vara projekt. Här måste en genomgång och förbättring ske. Kommunen saknar tydliga riktlinjer för projektredovisning vilket borde finnas i ekonomihandboken. Vi rekommenderar att en person utses som öppnar och stänger projektet med medföljande ansvar. Vi rekommenderar att kommunen tittar på ett bra exemplen på projektredovisning inom kommunen. Vi föreslår Hornslandet inom Västervik Miljö & Energi AB som är applicerbart på andra projekt. Västervik den 15 februari 2013 KPMG AB Göran Lindberg Erik Rollborn 2013 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative ( KPMG International ), a Swiss entity. All rights reserved. 8

23 Kommunfullmäktige Granskning av IT- verksamheten i Västerviks kommun På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Västerviks kommun har PwC AB genomfört denna granskning. Övergripande revisionsfråga: Har kommunkoncernen en effektiv informationsteknik (IT)-verksamhet vad gäller kostnader och organisation utifrån fullmäktiges beslut?. Granskningsresultatet visar att förbättringsområden finns gällande verksamheten inom granskat område. Rapporten översänds till kommunfullmäktige för kännedom och beslut om handläggning. Revisorerna föreslår kommunfullmäktige besluta att remittera rapporten till kommunstyrelsen för yttrande senast till fullmäktiges sammanträde den 24 juni För kommunens revisorer. Gert Wollinger Ordförande Bertil Lycke Vice ordförande C:\DOCUME~1\aa2785\LOKALA~1\Temp\WE4\missiv it mars13.doc

24

25 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 18 (33) Ks 11. Överföring av ansvaret för drift, underhåll och skötsel av anläggningar och fritidsfastigheter till TjustFastigheter AB och Västervik Miljö & Energi AB Dnr 2012/ Kommunstyrelsen beslutade att ansvaret för drift, skötsel och underhåll av kultur- och fritidsnämndens anläggningar och fastigheter från den 1 januari 2013 ska överföras till de kommunala bolagen. Kommunstyrelsen behandlade ärendet vid sitt sammanträde och beslutade då att godkänna redovisade principer för tilläggsavtal till nuvarande avtal med TjustFastigheter AB och komplettering av nuvarande entreprenadavtal mellan Västerviks kommun och Västervik Miljö och Energi AB avseende Gata/Park/Transport med redovisade verksamhetsspecifika områden. Vidare beslutade kommunstyrelsen att överföringen ska ske till netto bokförda värden. Slutligen beslutade kommunstyrelsen att redovisat förslag till avtal och ekonomi i ärendet återkommer till kommunstyrelsen efter färdigställande och därefter tillställs kommunfullmäktige för beslut. Kommunstyrelsens förvaltning redovisar ärendet i skrivelse 15 februari Syftet med förändringen är att uppnå samordningsfördelar ekonomiskt och kompetensmässigt, innebärande att kommunens kostnader för drift, underhåll och skötsel av aktuella anläggningar och fastigheter kan minska. I bilaga till skrivelsen finns ett tilläggsavtal till nuvarande hyresavtal med TjustFastighter AB med kvalitetsgränserna för fastigheter och anläggningar som till exempel konstgräsplan, ishall, grusplaner, simhall, bandyplan, sporthallar m.m. Dessutom finns en redovisning av bokförda värden som ska överlåtas till TjustFastigheter AB samt Västervik Miljö & Energi AB. Det krävs också ett tillägg i nuvarande entreprenadavtal mellan Västerviks kommun och Västervik Miljö & Energi AB för verksamhetsspecifika områden inom Gata/Park/Transport, såsom till exempel motionsspår, Fiskarehamnen, flaggspel, fontän, Gränsö kanal vågbrytare, båtramper, offentliga konstverk, stadsparksscen, badplatser Gränsö. Efter godkännandet av denna komplettering bör parterna få i uppdrag att redigera avtalet på lämpligt sätt. Kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna tilläggsavtal till nuvarande hyresavtal med TjustFastigheter AB med tillhörande gränsdragningslista och kvalitetsgräns på fastigheter och anläggningar, Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax) kommunstyrelsen@vastervik.se

26 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 19 (33) Ks forts. att godkänna komplettering av nuvarande entreprenadavtal mellan Västerviks kommun och Västervik Miljö & Energi AB avseende Gata/Park/Transport med redovisade verksamhetsspecifika områden till en kostnad av 1,02 mnkr, samt att överföringen till TjustFastigheter AB respektive Västervik Miljö & Energi AB sker till netto bokförda värden. Justerandes sign Kommunstyrelsen (tfn) Västervik (fax)

27 Kommundirektör Carl-Magnus Mårheden Kommunstyrelsen Överföring av ansvaret för drift, underhåll och skötsel av anläggningar och fritidsfastigheter till TjustFastigheter AB och Västervik Miljö & Energi AB med anledning av nedläggningen av kultur- och fritidsnämnden Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade att ansvaret för drift, skötsel och underhåll av kultur- och fritidsnämndens anläggningar och fastigheter från den 1 januari 2013 ska överföras till de kommunala bolagen. I detta sammanhang ska också klargöras var kommunstyrelsens beställarfunktion ska organiseras eftersom kultur- och fritidsnämndens verksamhet från 1 januari organisatoriskt tillhör kommunstyrelsens verksamhetsområde. I samma beslut fick kommunledningskontoret dessutom i uppdrag att senast i december 2012 återkomma med förslag till förändringar i kommunstyrelsens reglemente och berörda bolags ägardirektiv, samt övriga styrdokument. Detta uppdrag behandlades av kommunstyrelsen och därefter samma dag av kommunfullmäktige. Kommunstyrelsen behandlade rubricerat ärende vid sitt sammanträde och beslutade då att godkänna redovisade principer för tilläggsavtal till nuvarande avtal med TjustFastigheter AB och komplettering av nuvarande entreprenadavtal mellan Västerviks kommun och Västervik Miljö och Energi AB avseende Gata/Park/Transport med redovisade verksamhetsspecifika områden. Vidare beslutade kommunstyrelsen att överföringen ska ske till netto bokförda värden. Slutligen beslutade kommunstyrelsen att redovisat förslag till avtal och ekonomi i ärendet återkommer till kommunstyrelsen efter färdigställande och därefter tillställs kommunfullmäktige för beslut. Syfte Syftet med förändringen är att uppnå samordningsfördelar ekonomiskt och kompetensmässigt, innebärande att kommunens kostnader för drift, underhåll och skötsel av aktuella anläggningar och fastigheter kan minska. I budget för 2013 finns beräknad kostnadsminskning på 1,5 mnkr medtagen i kultur- och fritidsenhetens verksamhet. K:\Användare\Koppling winess\ks \KoF anläggningar ks 25 febr 2013.doc

28 Viktiga utgångspunkter Nu aktuell förändring har i princip samma utgångspunkt som överföringen av gata, park och transport till Västervik Miljö & Energi AB i form av samordningsvinster och möjligheten att använda personal och maskiner på ett effektivare sätt. Ansvaret för ambitionsnivån på aktuella insatser ska, precis som när det gäller gata, park m.m. ligga kvar i primärkommunen och regleras i särskilt avtal. Det innebär att den s.k. beställarfunktionen organiseras inom kommunstyrelsens förvaltning. I samband med översynen av kultur- och fritidsverksamhetens organisatoriska tillhörighet i ett längre perspektiv beaktas denna fråga. Det är också av stor betydelse att ha det s.k. fritidspolitiska perspektivet kvar i primärkommunen. Det innebär konkret att sådana funktioner som har omfattande föreningskontakter och diskuterar inriktning, behov m.m. med dessa, och verksamhet som har allmänheten eller föreningar som kund, ska finnas i primärkommunen. Det innebär att simhallspersonal (exkl. teknisk personal), uthyrningsfunktion och kontaktansvarig med föreningar finns i den kommunala organisationen. Det innebär också att det är primärkommunen som är hyresgäst gentemot fastighetsägaren och att det är primärkommunen som har dialogen med föreningarna som hyr i andra hand eller svarar för drift av vissa anläggningar m.m. En annan viktig utgångspunkt har varit att fördela ansvaret för drift, underhåll och skötsel mellan de kommunala bolagen utifrån kompetens och möjlighet att nå bäst samordning med befintliga resurser. Det innebär att anläggningar som motionsspår, Fiskarehamnen, flaggspel, fontän, Gränsö kanal, vågbrytare, båtramper, offentliga konstverk, stadsparksscen, badplatser Gränsö m.m. överförs till Västervik Miljö & Energi AB. Det är i första hand driftkostnader och köpta tjänster, och ingen särskild personal, kopplad till dessa verksamheter. Mer fastighetsrelaterade anläggningar och fastigheter överförs till TjustFastigheter AB. Genomförande För att möjliggöra överföringen tecknas dels ett avtal mellan Västerviks kommun och TjustFastigheter AB gällande TjustFastigheters övertagande av drift, underhåll m.m. av idrottsanläggningar, innebärande att tilläggsavtal till nuvarande hyresavtal upprättas med verksamhetsspecifika områden som är aktuella samt gränsdragningslista och kvalitetsgräns på fastigheter och idrottsanläggningar. Avtalet skall gälla från (bilaga 1). Vidare kompletteras nuvarande entreprenadavtal mellan Västerviks kommun och Västervik Miljö & Energi AB avseende Gata/Park/Transport med ytterligare ett antal verksamhetsspecifika områden. Utifrån kompletteringen kommer redaktionella förändringar att göras i entreprenadavtalet. Vidare tecknas överlåtelseavtal mellan Västerviks kommun och TjustFastigheter AB som reglerar de netto bokförda värden som tas över (bilaga 2). 2 (4)

29 Ekonomi Nu gällande hyresavtal med TjustFastigheter kompletteras alltså med ett tilläggsavtal enligt ovan. En viktig utgångspunkt vid överförandet av ansvaret till TjustFastigheter AB har, förutom de rent kompetensmässiga, varit att sänka kostnaderna genom effektivisering och samordning. De principer till avtal som nu finns bygger på en kostnadsnivå som ligger 1,5 mnkr lägre än tidigare budgetram för verksamheten. Vidare ligger även nedanstående ekonomiska principer till grund för tilläggsavtalet. Underhållsnivån i verksamheten har i genomsnitt de senaste åren legat ca 0,5 mnkr över budget. Detta överskridande av underhållsbudgeten har hanterats inom kulturoch fritidsverksamhetens samlade budget och därmed påverkat ambitionsnivån i andra verksamheter. Avtalet tar också hänsyn till att i genomsnitt ca 1 mnkr per år har använts till rena underhållsinsatser på fastigheterna. Med anledning av ovanstående är därför avtalet justerat med 1,5 mnkr utifrån ovanstående förutsättningar. Dessa kostnader kan 2013 finansieras inom ramen för kommunens utvecklingsanslag. Kostnadsökningen bör beaktas i budgetarbetet inför I övrigt tar avtalet också ta hänsyn till vad som är en rimlig underhållsnivå från 2014 och framåt, vilket motsvarar ca 1,7 mnkr. Även dessa kostnader bör beaktas i budgetarbetet inför Parterna är därmed överens om att tillägg till årshyran för aktuella anläggningar uppgår till följande: :- Helår, avräkning sker vid övertagande : : tills vidare :- När det gäller kompletteringen av nuvarande entreprenadavtal med Västervik Miljö & Energi AB avseende motionsspår, Fiskarehamnen, flaggspel, fontän, Gränsö kanal, vågbrytare, båtramper, offentliga konstverk, stadsparksscen, badplatser Gränsö m.m. motsvarar den kostnadsmässigt drygt 1,02 mnkr vilket ryms i nu aktuell budget för kultur- och fritidsverksamheten. Efter godkännandet av denna komplettering bör parterna få i uppdrag att redigera avtalet på lämpligt sätt. Ledningskontorets förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta att godkänna tilläggsavtal till nuvarande hyresavtal med TjustFastigheter AB med tillhörande gränsdragningslista och kvalitetsgräns på fastigheter och anläggningar, att godkänna komplettering av nuvarande entreprenadavtal mellan Västerviks kommun och Västervik Miljö & Energi AB avseende Gata/Park/Transport med redovisade verksamhetsspecifika områden till en kostnad av 1,02 mnkr, samt 3 (4)

30 att överföringen till TjustFastigheter AB respektive Västervik Miljö & Energi AB sker till netto bokförda värden. Carl-Magnus Mårheden Kommundirektör Bilagor 1. Tilläggsavtal till nuvarande hyresavtal med TjustFastigheter AB och tillhörande bilagor avseende gränsdragningslista och kvalitetsgräns 2. Bokförda värden som ska överlåtas till TjustFastigheter AB respektive Västervik Miljö & Energi AB (anläggningsreskontra objekt som övergår till VBAB) 4 (4)

31 TjustFastigheter AB Bilaga 1 Avtal gällande TjustFastigheters övertagande av drift, underhåll och verksamhet av idrottsanläggningar. TjustFastigheter tar från och med över ansvar gällande drift, underhåll och verksamhet av nedanstående idrottsanläggningar, från Kommunstyrelsen. Tilläggsavtal upprättas för följande: Bökensveds IP Örbäcken övningsfält Karstorps övningsfält VO motionspaviljong Blankaholms sporthall Tjustvallens IP Ernebergsfältet Överums IP Överums Sporthall För följande anläggningar som i nuläget saknar avtal, ska avtal med lika villkor som för övriga anläggningar, tas fram. Det gäller: Örbäckens övningsfält Ernebergsfältet Överums IP I avtalen ingår kostnad för vatten, el, värme och sophämtning. Underhåll till en kostnad upp till :-//år tom 2016 därefter :-/ år för samtliga anläggningar planeras, fördelas och utförs av TjustFastigheter. Stora underhållsinsatser eller investering av polen i Blackstad prövas och ersätts särskilt av Kommunen. Kommunen svarar för att högst 8 personer övergår till VBAB i samband med att Tjustfastigheter övertar ansvaret för drift, underhåll och verksamhet. I det fall TjustFastigheter utför driftoptimering i anläggning som tillhör fastigheten, har TjustFastigheter rätt att tillgodogöra sig eventuell kostnadsbesparing. TjustFastigheter äger rätt att, under tid då lokaler inom fastigheterna inte nyttjas, disponera och hyra ut lokaler för att ges möjlighet att utveckla och utöka uthyrning för evenemang, läger, events etc. Adress: Telefon Fax Postgiro Org.nr: TjustFastigheter AB Box VÄSTERVIK Besöksadress: Spötorget 1

32 TjustFastigheter AB Kostnader på grund av krav som kan komma att ställas från idrottsförbund och ändrad lagstiftning svarar hyresgästen för. Besiktningar som enligt lag ska genomföras bekostas av TjustFastigheter. All extern uthyrning sker av TjustFastigheter AB. Följande hyresavtal transporteras över till Tjustfastigheter: Actic, ( Ersättning för entré till simhallen går till kommunen) Västerviks Simhalls cafeteria Västerviks Bowlinghall Till samtliga hyresobjekt biläggs en lista på kvalitetskrav samt upprättas en gränsdragningslista som reglerar parternas ansvar för reparationer, underhåll och utbyte av inventarier. Hyra Parterna är överens om att tillägg till årshyran för ovanstående anläggningar uppgår till följande: :- ( Helår, avräkning sker vid övertagande) : : tills vidare :- I övrigt ska gällande avtalsvillkor för respektive anläggning gälla. TjustFastigheter ska fördela hyran mellan de olika anläggningarna. Västervik TjustFastigheter AB Västerviks kommun Sven-Åke Lindberg Verkställande direktör Harald Hjalmarsson Kommunalråd Carl Magnus Mårheden Kommundirektör Adress: Telefon Fax Postgiro Org.nr: TjustFastigheter AB Box VÄSTERVIK Besöksadress: Spötorget 1

33 Fastighet Byggnad Föremål Underh Rep Utbyte Drift Hv Hg Hv Hg Hv Hg Hv Hg Bökensved Idrottshall Byggnad x x x x Simhall Handbollsmål x x x Ljudanläggning x x x Basketkorgar x x x Belysning x x x Innebandysarg x x x Innebandymål x x x Matchklocka x x x Mattor x x x Matthissar x x x Platformshiss x x x Hjärtstartare Övriga lösa inventarier x x x Byggnad x x x x Brandlarm x x x x Reningsverket x x x x Trampoliner x x x Fast Ljudanläggning x x x Lös Ljudanläggning x x x Basänglinor x x x Räddningsutrustning x x x Undervisningsmaterial x x x Lekmaterial x x x Tidtagning Vattenrutschbana x x x x Övervakningscam Vattenrutsch. x x x Vattenrutschbana x x x x Bottenpoolsrengörare (pirayan) x x x x Entry systemet (entré) x x x x Städmaskinen x x x

34 Budolokalen Brottarlokalen Bowlinghall Actic Ishall Solarier x x x Massagebänk x x x Möbler x x x Klädskåp x x x Vattenslangar x x x Vattenslangspistoler x x x Övriga lösa inventarier x x x Byggnad x x x x Musikanläggning x x x Budomattan x x x Övriga lösa inventarier x x x Byggnad x x x x Ribbstolar x x x Brottarmattan x x x Övriga lösa inventarier x x x Byggnad x x x x Brandlarm x x x x Kägelmaskiner x x x x Bowlingbanor x x x x Övriga lösa inventarier x x x x Byggnad x x x x Brandlarm x x x x Tränings Maskiner x x x x Vikter x x x Övriga lösa inventarier x x x Byggnad x x x x kylaggregatet x x x x Hyllan (Café och butik) x x x