FÖRETAGS ANSVAR. MR Vt 2009 Hillevi Persson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖRETAGS ANSVAR. MR 61-90 Vt 2009 Hillevi Persson"

Transkript

1 MALMÖ HÖGSKOLA C-UPPSATS MR Vt 2009 Hillevi Persson FÖRETAGS ANSVAR om samarbeten för Corporate Social Responsibility mellan frivilligorganisationer och företag i Argentina Handledare: Mikael Spång

2 Abstract Denna uppsats behandlar företags ansvar och samarbeten för Corporate Social Responsibility (CSR) mellan frivilligorganisationer och företag. Arbetet är en fallstudie utförd i Argentina med syftet att studera frivilligorganisationers syn på företags ansvar. Syftet är även att undersöka om ett samarbete skulle kunna innebära att ett företags CSR-arbete stärks. Metodvalet för studien är semi-strukturerade intervjuer med representanter för NGO:s i Argentina som arbetar med CSR. Intervjuerna har analyserats med hjälp av kategorianalys utifrån de teorier för företags ansvar som presenterats. Precis som många av teorierna definierar informanterna företags ansvar utifrån de behov och rättigheter som ett företags stakeholders kan sägas ha. Studien visar vidare att ansvaret sträcker sig längre än att endast följa lagen, företaget ska även vara en god coporate citizen. Ett samarbete är dock inte problemfritt eftersom organisationens legitimitet och självständighet sätts på spel i utbyte mot möjligheten att påverka företaget inifrån. Av de fyra organisationerna i studien menar representanterna för tre av dem att ett företags CSR-arbete stärks genom ett samarbete och att det kunskapsutbyte som är resultatet av samarbetet är mycket värdefullt. Den fjärde organisationen ser inte samarbete som ett alternativ utan har istället valt att påverka staten för att få den att skapa ett strängare kontrollsystem för företags verksamhet. This essay deals with the responsibilities of corporations and partnerships for Corporate Social Responsibility (CSR) between NGO:s and companies. The work is a case-study taking place in Argentina with the purpose to study the view NGO:s has on corporate responsibility. Further on the purpose is to investigate if partnerships could mean a strengthening of a company s work for CSR. The method of choice is semi-structured interviews with NGO representatives in Argentina that work with CSR. The interviews have been analyzed through a category-analysis based on the theories on corporate responsibility presented. Just like many of the theories the interviewees define a company s responsibility through the needs and rights that could be considered given to a company s stakeholders. The study also shows that the responsibility goes further than obeying the law, the company should also be a good corporate citizen. A partnership is though not without problems since the legitimacy and independence of the organization are put in jeopardy in exchange for the possibility to influence the company from the inside. Of the four organizations in the study the representatives of three of them consider that a company s work for CSR is strengthened through a partnership and that the exchange of knowledge that is the result of the partnership is greatly treasured. The fourth organization doesn t see cooperation as an alternative but has chosen to influence the state to have it create a stronger system of control for a company s operation.

3 Förkortningar CSR FN GRI ISO ILO MNC NGO OECD WTO Corporate Social Responsibility Förenta Nationerna Global Reporting Index Interntional Organization for Standardization International Labour Organization Multinational Corporation Non-Governmental Organization Organization for Economic Co-operation and Development World Trade Organization

4 pero voy a poner mi granito de arena -Roque Agustín Grunauer

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Syfte och frågeställningar Syfte Frågeställningar Teoretiskt perspektiv och begrepp Corporate Social Responsibility (CSR) Stakeholders Hållbar utveckling Frivilligorganisationer Metod och material Metodologiskt perspektiv Tillvägagångssätt Material Intervju och urval Observation Fallstudie och generalisering Avgränsning Disposition och samarbeten Synen på ansvar Vad är ansvar? CSR Mänskliga rättigheter och ansvar Vad innebär ansvaret? Vems är ansvaret? Inbördes ansvar Statens roll Ansvar gentemot vem?... 12

6 2.1.7 Varför tar ett företag ansvar? Normer för företags ansvar Bindande principer för CSR Frivilliga principer för CSR Samarbete för företags ansvar Vad är samarbete? Företags samarbetspartners Relationen NGO företag Varför samarbeta? NGO:s roll och drivkrafter Företags roll och drivkrafter Faktorer som påverkar ett samarbete Argentina och CSR Observation Intervjuer Fundación SES Interrupción Amartya Fundación Compriso Vision och syfte med organisationens verksamhet Arbetssätt och stakeholders roll Mänskliga rättigheter och CSR i Argentina Varför arbetar företag med CSR? Frivilligt eller obligatoriskt och statens roll Finansiering och legitimitet Samarbete NGO och samarbete Företag och samarbete Krisen och CSR-utvecklingen i Argentina... 42

7 4 Diskussion CSR-diskussionen För- och nackdelar med samarbete Samarbete och företags CSR-arbete Sammanfattning och slutsats Bilagor Intervjuschema Spanska Intervjuschema Svenska Källförteckning... 55

8 1 Inledning I en globaliserad värld där företag får mer och mer makt uppstår även krav på etiskt företagande. Precis som en medborgare förväntas handla utefter gällande moral i ett samhälle vare sig hon tjänar på det eller inte, menar förespråkare för en hållbar utveckling att samma sak borde gälla företag. Med detta som grund har ett antal internationella och nationella normer för företags ansvar utarbetats. Corporate Social Responsibility (CSR) är ett av de koncept som används flitigast för att hänvisa till dessa riktlinjer. På grund av normernas frivilliga karaktär och brist på kontrollsystem för dessa är det många som argumenterar för att det inte går att se om företag verkligen lever upp till det de åtagit sig. Företagen saknar dessutom ofta kunskap om hur de ska gå tillväga för att utveckla ett effektivt arbete för en hållbar utveckling. Dessa faktorer kan leda till ineffektivitet och att CSR-associationen endast används i marketingsyfte, alltså för att visa en fin fasad utåt utan att företaget i praktiken gör mycket. I och med den ekonomiska krisen i Argentina 2001 var det många företag som började engagera sig för sociala frågor. För att få en bättre kunskap om var resurserna bäst behövdes var det flera av dessa som valde att samarbeta med olika typer av Non-Governmental Organizations (NGO:s) (Muro 2009). Genom dessa samarbeten fick företagen praktisk kunskap om vad CSR kan innebära. Debatten om etiskt företagande och hållbar utveckling är mycket aktuell idag, inte minst för Sverige som hemvist för många multinationella företag. I diskussionen om det ansvarsfulla företaget har vi alla en möjlighet att påverka, inte minst som världsmedborgare och konsumenter. 1.1 Syfte och frågeställningar Syfte Mitt syfte är att undersöka företags ansvar och mer specifikt att studera synen på företags ansvar hos frivilligorganisationer verksamma i Argentina. Jag vill även undersöka hur samarbeten mellan frivilligorganisationer och företag fungerar och om dessa samarbeten kan ge ett mer effektivt arbete för CSR. 1

9 1.1.2 Frågeställningar Hur ser diskussionen om CSR ut och vilket ansvar har företag? -Vad är CSR och ett företags ansvar enligt frivilligorganisationer verksamma i Argentina? -Vilka för- och nackdelar kan ett samarbete med företag innebära för frivilligorganisationer? -Kan ett samarbete mellan frivilligorganisationer och företag stärka företags CSRarbete? 1.2 Teoretiskt perspektiv och begrepp I detta avsnitt kommer jag kortfattat gå igenom utgångspunkterna för mitt teoretiska perspektiv och de begrepp som kommer användas. Teorierna kommer sedan utvecklas i kapitel Corporate Social Responsibility (CSR) Det finns inte en definition av CSR utan nästan lika många som det finns företag, organisationer och teoretiker som arbetar med konceptet (Montuschi, 2003:27; Carroll, 1991:39; Muro, 2003:6). Generellt utgår CSR från teorier om att företags ansvar sträcker sig längre än att endast ge maximal vinst till sina aktieägare. Det är på 70-talet som CSR blir ett koncept och regleringsprocessen för företags sociala ansvar tar fart (Montuschi, 2003:15; Carroll, 1991:39). Anledningen till det ökade fokuset berodde till stor del på företagsskandaler som ledde till protester och som i sin tur blev startskotten för CSR diskursen (Montuschi, 2003:15) Stakeholders Stakeholder -konceptet är mycket centralt i CSR-diskussionen. Tanken är att det sociala ansvaret blir mer personligt om de grupper som har en stake i företaget, alltså de som har ett intresse i företagets beslut och som påverkas av dess handlingar, tas med i beräkning. (Carroll, 1991:43; Fagerfjäll, 2001:41) Hållbar utveckling är en självklar pusselbit i arbetet för en hållbar utveckling. Jag utgår ifrån Brundtlandrapportens definition: 2

10 Sustainable development is development that meets the needs of the present without compromising the ability of future generations to meet their own needs. (FN, 1987) Rapporten beskriver att det är behoven hos dem som lever i fattigdom som ska sättas i första rummet och att den ekonomiska och sociala utvecklingen och dess påverkan på miljön måste tas i åtanke när begreppet utveckling diskuteras (FN, 1987). Triple bottom line (people, planet, profit) är ett begrepp som används i företagsspråk för att hänvisa till att besluten ska fattas utifrån tanken om en hållbar utveckling och inte utifrån en bottom line som endast tar hänsyn till ekonomisk vinst. (Fagerfjäll, 2001:43; Egaña, 2001:50) Frivilligorganisationer I sin studie av relationerna mellan frivilligorganisationer och företag i Spanien definierar Valor Martinez och Merino de Diego en NGO som en organisation utan ekonomiskt vinstsyfte med någon typ av styrelse. Det generella målet för en NGO beskrivs som social förändring. NGO:s är en del av det som kallas den ideella sektorn, tredje sektorn eller frivilliga sektorn, (Valor Martinez & Merino de Diego, 2005:8-9) och användas vanligtvis synonymt med termen frivilligorganisation. 1.3 Metod och material Metodologiskt perspektiv För att utifrån de frågeställningar jag valt närmare studera företags ansvar, har jag valt att använda mig av en kvalitativ metod. Detta metodval innebär att jag som författare är en del av studien, att jag är med i processen där fakta och kunskap skapas (May, 2002:2). En kvalitativ studie innebär ett direkt möte med omvärlden där inte endast mätbara fakta är det intressanta, utan även hur människor tolkar dessa fakta (Gerson & Horowitz, 2002:199) Tillvägagångssätt När jag började min studie visste jag att jag ville studera etiskt företagande och olika metoder som kan leda till att företag tar mer ansvar. Det var först efter att jag satt mig in i debatten och läst en hel del artiklar om ämnet som mina frågeställningar tog form (Esaiasson, 2007:18, 31). Sedan startades en process av informationsinhämtning för att se vilka teorier som finns för företags ansvar och samarbeten med frivilligorganisationer (Esaiasson, 2007:19). Jag har främst sett mina frågor som en väg till att fördjupa mig i ämnet. Det viktigaste var alltså inte vad jag skulle komma fram till utan vägen dit. Vägen till en färdig uppsats är en process där substansen ständigt 3

11 omformas. En uppsats är inte samma sak som en kronologisk rapport utan snarare en presentation av det uppsatsskrivaren kommit fram till (Gillham, 2007: ) Både ämne och studieplats valde jag av eget intresse vilket även var viktigt för att jag skulle känna engagemang för arbetet (Esaiasson, 2007:34-35) Material Eftersom jag startade arbetet med min studie när jag väl landat i Argentina var jag beroende av den information som gick att få tag på där. Detta såg jag som en viktig ingrediens i uppsatsen. Att utgå främst ifrån den information som gick att finna på plats innebar att jag skulle få en bild av hur diskursen om företags ansvar ser ut i Argentina idag och hur tillgänglig informationen är. Min plan för mitt informationsletande var att gå tillväga ungefär på samma sätt som jag skulle ha gjort i Sverige. Ganska snabbt upptäckte jag dock att det inte fungerar likadant i dessa två länder. Mitt första steg var att besöka biblioteken i La Plata där jag bodde, för att se vad de hade för litteratur om ämnet. Min första anhalt var ett tomt stadsbibliotek. När jag frågade om de hade litteratur om CSR, fick jag som svar att om det var ett nytt ämne så hade de ingenting, det enda som gick att finna var böcker från 70-talet och bakåt. Något besviken gick jag till universitetets huvudbibliotek där jag fick som svar att de inte hade någonting. En vänlig bibliotekarie erbjöd sig dock att låna ut några stenciler om ämnet som hon hade hemma om jag kunde komma tillbaka dagen därpå. Jag fortsatte mitt sökande i Buenos Aires där jag besökte institut och privata universitetsbibliotek utan mycket resultat. Det var först på ekonomiministeriets bibliotek som mitt sökande fick resultat, det enda problemet där var att jag inte fick låna litteraturen mer än en timme för att kunna kopiera. Om inte en anställd på institutet för hållbar utveckling hade tipsat mig om detta bibliotek är det inte säkert att jag hittat dit. Jag lärde mig alltså ganska snabbt att i Argentina används stenciler och att information går att få tag på för dem som har pengar, i bokhandeln. För att komplettera min information använde jag mig även av, förutom källor på internet, elektroniska bibliotek, böcker som jag hade med mig och böcker som jag beställde på internet. Jag har alltså dels utgått ifrån material som är utgivet i Argentina, men även material från författare som kopplas ihop med CSR även i andra länder Intervju och urval Huvudmetoden i min kvalitativa studie var att genomföra intervjuer som jag sedan analyserade utifrån de teorier och frågeställningar som jag presenterat. På detta sätt skulle jag få möjlighet att undersöka synen på CSR och samarbeten hos ett antal representanter för lokala frivilligorganisationer. Jag ansåg att denna metod var väldigt passande eftersom den låg i linje 4

12 med mitt syfte och mina frågor (Gillham, 2005:5, 9). I intervjusituationen blir det som är typiskt för en kvalitativ studie extra tydligt. Som intervjuare blir jag som person ett undersökningsinstrument och resultatet blir oundvikligen påverkat av detta (Gillham, 2005:6-7). Mitt val var att genomföra semi-strukturerade intervjuer, eftersom en sådan intervju är flexibel och samtidigt ger mycket information (Gillham, 2005:70). I samtalsintervjuer är syftet att utifrån människors tankar utveckla begrepp och definiera kategorier (Esaiasson, 2007:259). Eftersom jag ville skapa ett möte med informanten var ett färdigt frågeformulär aldrig ett alternativ. Min tanke var att jag ville ställa samma frågor till alla varför en ostrukturerad intervju inte heller var ett alternativ. I semi-strukturerade intervjuer är det viktigt att utarbeta en vägledande intervjuguide. Frågorna ska vara anpassade till det som är syftet med uppsatsen. Viktigt är även att frågorna är olika, korta och tydliga, inte innehåller onödigt krångliga termer och att det finns en tydlig struktur och en röd tråd (Esaiasson 2007:298, Gillham 2005:18, 72-74). Att ta fram en intervjuguide är en process. En bra start är att göra en brainstorming för att få ner intressanta ämnen på papper för att sedan dela in dessa under olika rubriker och ta bort de som känns onödiga (Gillham, 2005:19-20). Till frågorna kopplade jag uppföljningsfrågor som en hjälp för att få med allt det jag ville i varje fråga (Gillham, 2005:24-25). När jag väl hade en mer eller mindre färdig intervjuguide gjorde jag en pilotintervju med en journaliststudent som till viss del var insatt i ämnet för min uppsats (Gillham, 2005:25, 74). Detta var viktigt för mig eftersom intervjuerna skulle utföras på ett språk som inte är mitt modersmål. Pilotintervjun gjorde även att jag fick en uppfattning om hur lång intervjun skulle kunna bli. Det är viktigt att inte genomföra för långa intervjuer eftersom transkriberingen är en väldigt tidsödande process (Gillham, 2005:27). En längre intervju behöver inte heller innebära mer användbar information. Att hitta intervjuobjekt var ett projekt som tog förhållandevis lång tid och även var ganska uppstressande eftersom det inte på förhand gick att säga vilket resultatet skulle bli. Eftersom fokuset var frivilligorganisationers syn på företags ansvar och deras samarbete med företag för CSR var det ett självklart val att söka efter organisationer som arbetade med dessa frågor (Esaiasson 2007:291). Eftersom jag inte kände till så många organisationer i Argentina bestod en hel del av arbetet av att informera mig om vilka NGO:s som arbetar med dessa frågor i landet. Jag hittade ett antal nätverk för CSR på internet och skickade ut mail till alla de organisationer jag kunde hitta inom ett inte alltför långt avstånd, det vill säga runt 20 organisationer. Sedan var det dessa organisationers svar som bestämde vilka jag valde att intervjua. Jag hade alltså en stor håv för att sedan se vilka som fastnade. Det var inte alltid svaren kom med en gång och många gånger blev jag hänvisad till en annan organisation och så gick det vidare. Jag använde mig alltså av det 5

13 som brukar kallas snöbollsurval (Esaiasson 2007:291). När jag slutligen hade funnit fyra intervjuobjekt som var villiga att ställa upp bestämde vi tid och plats som fungerade för både mig och informanten. Jag uttryckte även ett önskemål om att utföra intervjun i organisationens lokaler för att få en bild av organisationen. Varje intervju spelades in och tog mellan 60 och 90 minuter. Eftersom en intervju är ett möte med en annan person är det viktigt med etik och att personen är medveten om syftet och även har information om vem jag är (Gillham, 2005:10-12). Därför skickade jag i förväg ut information till representanterna om detta. Samspel, att det känns naturligt, och intervjuares förmåga att lyssna är andra viktiga komponenter (Gillham, 2005:29). Att intervjua är ett väldigt speciell typ av informationssamlande. Det finns ingen möjlighet att bestämma vad en informant kommer berätta även om samma frågor ställs till alla. Detta kan leda till att intervjuaren lär sig mycket denne inte kunnat räkna ut i förväg och att kunskapen om ämnet breddas. Den information som blir utfallet av en intervju är unikt. Därför är det viktigt att den tolkas med försiktighet, att informantens ord blir tydliga i tolkningen (Gillham, 2005:8). Redan i transkriberingen av intervjumaterialet tar tolkningen sin början. I det skrivna materialet försvinner även röstlägen och kroppsspråk (Gillham, 2005:121). När jag väl hade transkriberat de fyra intervjuerna återstod analys av materialet. Mitt val var att göra en kategorianalys. Tillvägagångssättet var att först märka ut uttalanden i intervjuerna som kunde ses som representativa för just den intervjun, sedan utformade jag ett antal kategorier utifrån dessa och slutligen placerade jag in uttalandena från de olika intervjuerna under kategorierna (Gillham, 2005: ). Kategorier bildas under tiden som transkriberingarna läses fram och tillbaka. Citaten som används från intervjuerna ska inte bestå av mindre än en tredjedel och inte mer än två tredjedelar av hela presentationen av intervjuerna och de bör även vara representativa för helheten (Gillham, 2007:163) Observation Mycket vanligt i kvalitativa studier är att utgå antingen ifrån observation eller intervju, men det kan även vara intressant att använda sig av båda metoderna (Gerson & Horowitz, 2002: ). Trots att mitt huvudsakliga fokus har varit att studera teorierna kring CSR utifrån det material jag kunnat finna på plats och att intervjua representanter från lokala frivilligorganisationer, har det varit oundvikligt att inte observera och studera gemene mans uppfattningar om, och det argentinska samhällets inställning till, företags ansvar. Detta gör att en liten del av mitt empirikapitel fokuserar på observation. Dock är detta en passiv observation, ingenting jag aktivt strävat efter. Observationen består av de reaktioner och åsikter jag mött endast genom att befinna 6

14 mig i en viss kontext, i detta fall det argentinska samhället. Att sätta intervjuerna i ett sammanhang gör även att de kan tolkas lättare. Kvalitativ forskning är att se handlingar och dess konsekvenser placerade i en social kontext (Gerson & Horowitz, 2002:203) Fallstudie och generalisering Min uppsats är en fallstudie utifrån allmänna begrepp såsom ansvar, det jag har velat göra är att belysa särskilda dimensioner kring företags ansvar och samarbeten i Argentina och att se på frivilligorganisationers syn på detta. Styrkan och syftet med en fallstudie är att kunna belysa specifika aspekter och kunna studera ett fenomen i dess egen kontext (Gillham, 2005:167). Fallstudien kan innebära flera olika metoder för materialinsamlande. Eftersom jag inte hade möjlighet att intervjua samtliga organisationer som arbetar med CSR och samarbeten i Argentina var jag tvungen att göra ett urval. Min urvalsmetod skulle kunna beskrivas som slumpmässig eftersom det inte var jag som bestämde vilka organisationer som skulle representeras (Esaiasson 2007: ). Dock är det inte ett slumpmässigt urval av alla frivilligorganisationer i Argentina, utan av just de organisationer som jag kunde finna och som arbetar med CSR på något sätt. Mitt syfte var ju att söka efter organisationer som arbetade just med CSR och samarbeten för att se vad de hade att säga om detta. Resultatet av mitt urval var att jag fick intervjua representanter från tre organisationer med ganska liknande ideologi och en organisation som på många sätt att hade rakt motsatta åsikter. Forskning strävar ofta efter generalisering, att ur det specifika uttala sig om det som även skulle kunna gälla andra fall (Esaiasson 2007:26). Det är dock svårt att säga om denna studie ger en miniatyrbild av friviligorganisationers åsikter då det gäller CSR och samarbeten eller inte, men möjligheten finns. Det kan vara problematiskt att göra generaliseringar vid kvalitativa studier (Gillham 2005:42), men kanske är generalisering inte heller det främsta syftet med en sådan studie. Syftet kan istället vara att presentera och ge en illustrativ bild av vad exempelvis några informanter sagt (Gillham 2005:42). Även om informanterna inte skulle ge en representativ bild av helheten så kan det hända att slutsatsen av en fallstudie skulle kunna appliceras även i andra kontexter (Gillham 2005:43). Det värdefulla med att använda intervju som metod är att det ger möjligheten att se saker annorlunda och att just ge vissa informanters syn på ett fenomen (Gillham 2005:43). 7

15 1.4 Avgränsning Jag har valt Argentina som plats för min studie eftersom jag tycker det är ett intressant land, ett land som alltid sett sig som ett mellanting mellan Europa och Sydamerika. På grund av effekterna av den ekonomiska krisen 2001 som ledde till en oerhört drastisk ökning av det antal människor som lever i fattigdom, är det ett land som lämpar sig för utvecklingsstudier. Det finns många typer av samarbeten som skulle ha varit intressanta att studera, men i detta arbete kommer jag koncentrera mig på samarbeten mellan företag och frivilligorganisationer, mellan privat och civil sektor. Jag är medveten om att det är aktioner mot företag från olika typer av NGO:s, exempelvis protester, som lett till att vi idag talar om etiskt företagande. Jag skulle kunna ha belyst detta mer vilket skulle ha varit både mycket intressant och viktigt. Trots det har jag valt att fokusera på samarbeten och inte konfrontationer mellan NGO:s och företag, eftersom att det är en förhållandevis ny tendens och något som intresserar mig. Jag har även valt att läsa källor som specifikt tar upp samarbeten mellan frivilligorganisationer och företag och inte samarbeten generellt. 1.5 Disposition Uppsatsen är indelad i sex kapitel. I det första kapitlet ger jag en inledning till uppsatsen tema, presenterar syfte, frågeställningar och definierar begrepp. Kapitlet avslutas med en genomgång av mitt metodval. I kapitel två redogör jag för teorier om CSR, företags ansvar och samarbeten mellan företag och frivilligorganisationer. Det tredje kapitlet är presentation av de intervjuer som jag genomfört med fyra frivilligorganisationer Argentina och en analys av intervjuerna utifrån teorierna i kapitel två. I det fjärde kapitlet diskuterar jag sedan denna analys utifrån uppsatsen frågeställningar och ger svar på frågorna. Det femte kapitlet är en sammanfattning av det jag kommit fram till i diskussionen. I detta kapitel ger jag även förslag till framtida forskning. I det sista kapitlet finns bilagor med intervjuguide på spanska och svenska. 8

16 2 och samarbeten I detta kapitel kommer det teoretiska ramverket byggas upp. Denna grund kommer sedan användas för att tolka de olika intervjuerna och svara på frågeställningarna. 2.1 Synen på ansvar Moral och etik är utvecklas ständigt i ett samhälle (Fagerfjäll 2001:41). Att vi idag talar om att företag har ett ansvar utöver att gå med ekonomisk vinst är ett tecken på detta. I och med globaliseringen har en del av det som kan ses som statens ansvar lagts i händerna på bland annat privata aktörer, internationella organisationer och frivilligorganisationer (Egaña, 2001:73; Ulla, 1997:117). Många av de multinationella företagen har dessutom en större omsättning än vissa länders BNP, vilket kan ses som en faktor som lett till att de fått mer makt (Balaam & Veseth, 2005:387; Ulla, 1997:118; LaFrance, 2005:219; Valor Martinez & Merindo de Diego, 2005:12). Statens förändrade ställning kombinerat med de multinationella företagens makt har oundvikligen bidragit till att synen på företagets ansvar förändrats (Montuschi, 2003:22) och att samhället kräver att företag handlar etiskt (Valor Martinez & Merino de Diego, 2005:7). Att civilsamhället anser att företag har ett ansvar de inte alltid uppfyller går att se på de starka reaktioner som uppkommit hos bland annat antiglobaliseringsrörelsen i och med olika toppmöten såsom WTOmötet i Seattle Vad är ansvar? Det är vanligt att dela upp begreppet ansvar i det ansvar som någon annan utkräver av en aktör och det ansvar en aktör själv känner att den har. Accountability och responsibility är två termer som beskriver denna skillnad. Distinktionen går även att göra genom att tala om en aktörs moraliska och etiska handlande. Det moraliska ansvaret innebär då att följa de lagar och regler som finns i en viss kontext medan det etiska ansvaret bygger på aktörens egen vilja, alltså det den gör utöver det som krävs av lagen. Att se ett företag som ett subjekt med egen vilja innebär att det ges ett större ansvar än ett företag som endast ses som ett objekt. Schvarstein som studerat organisationers sociala ansvar menar att en organisation är socialt ansvarsfull först när den uppfyller båda nivåerna av ansvar. (Schvarstein, 2003:47-52, 55; Clapham, 2006: ) CSR Företagets främsta roll har alltid varit att skapa tillväxt och att tillhandahålla varor och tjänster. Samtidigt förväntas det följa gällande lag som en del av ett socialt kontrakt mellan företag och 9

17 samhälle. Carrolls CSR-pyramid, som det ofta refereras till i debatten om etiskt företagande (Davidsson, 2004:42), bygger på perspektivet att företagets uppgift dessutom är etiskt och filantropiskt (Carroll, 1991:39-40). Etik är det som samhället förväntar sig av företaget utöver att det ska vara lönsamt och följa lagen, sådana normer som än så länge inte går att återfinna i lagstiftningen (Carroll, 1991:40-41; Carroll, 1998:4-5). De filantropiska handlingar som ses som önskvärda är de aktiviteter som leder till samhällets välfärd, sådana handlingar som företaget utför som en god corporate citizen, alltså en god samhällsmedborgare (Carroll, 1998:4-5). Skillnaden mellan det etiska och det filantropiska ansvaret är att ett företag inte ses som oetiskt om det inte utför de filantropiska handlingar som skulle kunna önskas av det (Carroll, 1991:41). Pyramiden är uppbyggd som följer: Filantropiskt ansvar Önskat Etiskt ansvar Förväntat Ansvar att följa lagen Ett krav Ekonomiskt ansvar Ett krav (Carroll, 1991:42) Företag förväntas alltså idag handla som en moralisk agent med goda relationer till sina olika stakeholders (Carroll, 1998:1; Egaña, 2001:83). Enligt Carroll handlar en god corporate citizen på ett tillfredställande sätt enligt alla nivåer i CSR-pyramiden, de är lönsamma och de integrerar gällande lagar i sina strategier men de går även längre än så, de handlar dessutom etiskt och filantropiskt (Carroll, 1998:2-5, 7). Eftersom etik inte är statiskt förändras ständigt de krav som ställs på ett företag som en god corporate citizen (Fair Trade Center 2004:17). Företagets nya roll kan även beskrivas som ett nytt socialt kontrakt (Egaña, 2001:106) mellan företag och samhälle där företagen måste anpassa sig till de miljömässiga och sociala omständigheter som finns i samhället och inte endast de ekonomiska intressena (Montuschi, 2003:20; Ulla, 1997:118). Företagets legitimitet stärks om det lever upp till den etik som samhället anser aktuell (LaFrance, 2005: ). 10

18 2.1.3 Mänskliga rättigheter och ansvar Mänskliga rättigheter är en kärnfråga då det gäller företags sociala ansvar (Egaña, 2001:31, 43). för mänskliga rättigheter kan beskrivas på samma sätt som staters ansvar, nämligen att skydda, respektera och säkra uppfyllandet av de mänskliga rättigheterna. Att skydda rättigheterna innebär att företaget använder den makt det faktiskt har för att skydda individer från hot mot deras rättigheter, även när hotet inte kommer från företaget självt. Att respektera rättigheterna innebär att erkänna att alla människor äger dessa rättigheter och att avstå från att bryta mot någon av dem. Att säkra uppfyllandet av rättigheterna är främst statens roll, men företagets uppgift i detta fall är att inte motverka den aktuella lagen eller andra initiativ för mänskliga rättigheter. (Clapham, 2006: ) Vad innebär ansvaret? Fair Trade Center visar i en rapport på fyra krav som de anser att ett företag bör leva upp till för att vara socialt ansvarsfullt. Det första kravet innebär respekt för mänskliga rättigheter och ILO:s konventioner, det andra att ett miljömässigt och socialt ansvar garanteras i hela produktionskedjan, det tredje att produktionen bygger på ett rättvist utbyte och det fjärde innebär ett krav på insyn och demokratiskt inflytande. Om någon i produktionskedjan bryter mot något av dessa krav sammanfattas moderföretagets ansvar i fem principer. Det har ansvar att hålla sig informerad om situationen i producentlandet, att försöka påverka det aktuella landets regering, att arbeta för förändring i de områden det verkar inom, att inte dra nytta av andras brott mot mänskliga rättigheter och att dra sig ur om det inte går att påverka en situation i en stat. (Fair Trade Center, 2004:6-8, 12) Vems är ansvaret? Inbördes ansvar Om ett företag ses som en moralisk agent med möjlighet att göra val är det de personer som företaget utgörs av som står bakom dessa val (Fagerfjäll, 2001:45). Beroende på vilken roll de har i företaget kan de ses som olika ansvariga för de beslut som fattas (Schvarstein, 2003:52-53). För att en organisation ska kunna vara socialt ansvarsfull menar Schvarstein att det krävs att organisationsledningen för en politik som gör det möjligt att fatta socialt intelligenta beslut och även en administrativ apparat som omformar dessa beslut till verklighet (2003:55, 72-73, 92) Statens roll Vad kan då sägas vara statens respektive företagens ansvar då det gäller etiskt företagande? Även om statens roll förändrats, är det staten som skapar de lagar som företag verkar under, det är 11

19 staten som kan underlätta för företag att handla socialt ansvarsfullt och det är statens som bär det yttersta ansvaret för långsiktiga lösningar till sociala problem (Schvarstein, 2003:47, 90). Det är dessutom staten som ratificerar de internationella konventioner och deklarationer som även rör företag (Fagerfjäll, 2001: 14). En stat har ett ansvar att inte begå brott mot mänskliga rättigheter men även att se till att inte heller företag gör det (Clapham, 2006:229). Detta gör att statens ansvar sträcker sig längre än ett företags ansvar. Clapham menar att det kan finnas en risk att stater gömmer sig bakom CSR, alltså att de låter företag ta ansvar för problem de själva inte lyckas hantera (Clapham, 2006:196). I en neoliberal värld där den fria marknaden är ett av de främsta målen ser företag ofta reglering som ett hinder. De företag som verkar i ett land förväntas följa de lagar som finns i landet. Men nationell lag är inte alltid tillräcklig för att skydda mänskliga rättigheter eftersom lokala myndigheter kan välja att se mellan fingrarna för ett brott som ett företag begått i rädsla för att mista utländska investeringar (Fagerfjäll, 2001:15). Men staten är trots det internationellt ansvarig för de handlingar som företaget utför under dess jurisdiktion (Egaña, 2001:76). Dessutom har företagets hemland ett ansvar för företagets verksamhet i andra länder genom internationell lag (Clapham, 2006: ). Enligt OECD:s riktlinjer för MNC:s ska företag ta hänsyn till de lagar som finns i det land där det verkar (Clapham, 2006:203). Det är många företag som blivit kritiserade för att ha en dubbel standard, det vill säga att de praktiserar en viss typ av regler i hemlandet och andra regler i exempelvis produktionsländerna, som ofta är utvecklingsländer (Montuschi, 2003:14). En sådan dubbel standard är inte godtagbar (Fair Trade Center 2004:7). Det har länge diskuterats om den internationella brottmålsdomstolen ska ha rätt att döma även juridiska personer såsom exempelvis företag. Än så länge är det dock upp till staterna själva att döma de företag som inte lever upp till internationell lag (Fagerfjäll, 2001:15; Egaña, 2001:62; Clapham, 2006:198, 244, 251, 267) Ansvar gentemot vem? Begreppet stakeholders kan ses som ett svar på Friedmans åsikt att företagets främsta ansvar är gentemot sina aktieägare (LaFrance, 2005:219). Montuschi föreslår två definitioner av termen stakeholder, dels att de är de grupper som företaget behöver för sin egen överlevnad och dels att de är de grupper som påverkas av företagets handlingar (Montuschi, 2003:18). Exempel på dessa grupper kan vara aktieägare, arbetstagare, kunder, det lokala samhället och samhället i stort (Montuschi, 2003:16-17; Egaña, 2001:32, 45; Schvarstein, 2003:51; Carroll 1991:46). Utmaningen för företaget med inkluderandet av fler grupper är att kunna bestämma vilka gruppers intressen som ska ses som mest angelägna (Carroll, 1991:39; Montuschi, 2003:17). För 12

20 att kunna bestämma detta menar Carroll att det är viktigt att se till gruppens rätt att kräva något av företaget och gruppens makt som i sin tur beror på hur stor gruppen är (Carroll, 1991:43-44). Företagets främsta ansvar gentemot sina stakeholders är enligt Carroll att skydda deras rättigheter och behandla dem med respekt och rättvisa (1991:46) Varför tar ett företag ansvar? Enligt Schvarstein handlar ett företag generellt sett socialt ansvarsfullt för att det är fördelaktigt för organisationen. Att vara ett socialt ansvarfullt företag är något som ligger i tiden och leder till fördelar som gott rykte, minskad risk för strejker och bojkotter och en större chans att vara tilldragande för kompentent personal (Schvarstein, 2003:52, 62-63; LaFrance, 2005:217; Fagerfjäll, 2001:11, 16-17, 19; Egaña, 2001:48, 104). Forskning visar även att ett socialt ansvarstagande kan ha betydelse för det ekonomiska resultatet (Fagerfjäll, 2001:11, Egaña, 2001: 43-44). Vissa stater ger även fördelar till de företag som väljer att handla utefter principer för mänskliga rättigheter och det etiska perspektivet blir mer och mer synligt i fråga om investeringar, exempelvis då etiska fonder blivit mer populära. (Clapham, 2006:197) Ramiro och Nieto menar att företag även engagerar sig för CSR för att öppna upp nya marknader (2009). Om ett företag bidrar till att minska fattigdomen skapar de samtidigt möjliga framtida kunder. Fattigdom kan alltså läsas potentiell marknad och CSR en möjlighet att nå dit (Forum de Comercio, 2007). Carroll menar att ett företags engagemang för CSR-frågor ofta bygger på en blandning ett genuint intresse för frågorna och att det lönar sig ekonomiskt att engagera sig för dem (Carroll 1998:6). Problemet med CSR såsom Ramiro och Nieto ser det, är att engagemanget ofta handlar mer om tom reklam än faktiska handlingar. Verklig förändring, menar de, får vi först när ett system för reglering och kontroll utarbetats Normer för företags ansvar Eftersom utmaningarna för att skapa en hållbar värld är globala, krävs internationella lösningar (Egaña, 2001:23-24, 106). De principer som finns framtagna för CSR visar på något som skulle kunna ses som riktlinjer både för hur företag ska handla och för vad som generellt kan anses vara ett företags ansvar idag (Fair Trade Center 2004:4). Företagen själva har föredragit de frivilliga alternativen medan vissa NGO:s menar att de frivilliga principerna hämmar skapandet av bindande principer. De ser en reglering som det enda som verkligen skulle kunna ställa företag till svars för sina handlingar (Clapham 2006: ; Ramiro & Nieto 2009). 13

21 Bindande principer för CSR FN:s Allmänna förklaring från 1948 är en bindande deklaration för mänskliga rättigheter som ratificerats av alla FN:s medlemsländer. Denna förklaring gäller inte bara stater, utan även företag (Egaña 2001:36; Clapham 2006:228). I preambeln går det att läsa att förklaringen är en gemensam norm för alla nationer och samhällsorgan (UDHR, Preambel). Även om det finns många som menar att det är upp till varje företag att skapa sin egen CSR policy, har deklaration ett viktigt normativt värde (Fagerfjäll 2001:15). Detta är än så länge den enda helt bindande normen för företag internationellt sett då det gäller CSR Frivilliga principer för CSR FN:s Global Compact antogs 1999 och omfattar 10 principer som berör företags respekt för de mänskliga rättigheterna samt principer för arbetsrätt, miljö och antikorruption (Clapham 2006:218; FN, 2009). Det finns de som anser att FN:s Global Compact har använts för att argumentera mot att ett mer bindande alternativ för företags ansvar tas fram av FN (Clapham 2006:225). Pakten har även fått utstå mycket kritik dels på grund av att företag som är kända för att bryta mot mänskliga rättigheter har blivit inbjudna att delta i pakten och dels för att det inte finns något program för hur principerna ska sättas i praktik (Egaña 2001:68). ILO:s konventioner är bindande för de stater som ratificerat konventionerna. Kärnkonventionerna är åtta och bygger på fyra grundprinciper; föreningsfrihet, förbud mot tvångsarbete, att motverka barnarbete och förbud mot diskriminering. (Clapham 2006:214, Fagerfjäll 2001:13, 73, Egaña 2001:63-64) I mångt och mycket är dessa konventioner utgångspunkten för många av de frivilliga principer som finns. ILO:s treparts deklaration för MNC:s antogs Deklarationen är baserad på några av ILO:s konventioner och är en uppsättning av principer till användning för regeringar, arbetarorganisationer och MNC:s (ILO, 2006). OECD:s riktlinjer för MNC:s sattes i verket Även om riktlinjerna har en frivillig grund finns det ett antal mekanismer för klagomål mot företag inom OECD. Idag har de 30 medlemmarna i OECD och 8 stater som inte är medlemmar antagit riktlinjerna. (Clapham 2006: ) Riktlinjerna berör bland annat hållbar utveckling, respekt för mänskliga rättigheter, samarbete med och respekt för det samhälle där företaget verkar och arbetsrätt (OECD, 2000). GRI, Global Reporting Index tillhandahåller riktlinjerna Sustainability Reporting Guidelines för social revision. Riktlinjerna berör alla de tre benen i en hållbar utveckling och innefattar indikatorer för miljö, mänskliga rättigheter, arbetssituation, samhälle, produktansvar och 14

22 ekonomi. GRI:s ramverk för rapportering är det främst använda verktyget internationellt sett för hållbarhetsrapportering. (GRI) ISO är en internationell organisation med 161 medlemsländer som utvecklar standarder inom olika områden för allt ifrån utveckling av en viss produkt till standarder för hänsynstagande till miljö (ISO About ISO, 2009). Alla medlemmar har rätt att vara med i utvecklandet av nya standarder (ISO Discover ISO, 2009). Sedan år 2004 arbetar ISO med att ta fram en standard för socialt ansvar som ska vara klar 2010 under namnet ISO (Fair Trade Center, 2008). ISO kommer vara baserad på frivillighet men tanken är att den ska ge vägledning då det gäller definitioner för socialt ansvar och metoder för utvärdering av ett företags verksamhet. (ISO Social Responsibility, 2009). De stakeholders som medverkar i utarbetandet av ISO är bland andra företag, regeringar, arbetarorganisationer, konsumenter, och NGO:s (ISO Social Responsibility, 2009). 2.3 Samarbete för företags ansvar Vad är samarbete? Samarbete för företags sociala ansvar kan uppstå, enligt Valor Martinez och Merindo de Diego, när två olika aktörer hamnar på varandras agenda, oberoende av om det sker på grund av konflikt eller gemensamma intressen (2005:19). Ett samarbete innebär att olika aktörer investerar tid, energi, pengar, kunskap och andra resurser för att nå gemensamma mål (Nelson & Zadek, 2000:13) Företags samarbetspartners LaFrance och Lehmann pekar på en ökning av samarbeten mellan företag och olika sektorer från och med mötet för hållbar utveckling i Rio de Janeiro 1992 (2005:216, 219), även om samarbeten av olika slag funnits länge. Samarbetspartners kan vara allt ifrån regeringar och internationella institutioner till fackföreningar och NGO:s (Nelson & Zadek, 2000:11, 13). De traditionella samarbetsparterna för företag har varit fackföreningar (Nelson & Zadek, 2000:5) Relationen NGO företag Relationer mellan NGO:s och företag kan vara mer eller mindre konfliktfyllda. Exempel på samarbeten mellan den privata och den civila sektorn kan vara marketingprojekt med sociala syften i stil med köp en hamburgare - en krona går till barnen i Afrika, samarbeten för att ta fram uppförandekoder eller för att utarbeta sociala rapporter. (Ramiro & Nieto, 2009; Fagerfjäll 15

23 2001: ) Men det finns även de relationer som främst går ut på att påverka ett företag i en viss rikting, exempelvis genom lobbyverksamhet för strängare reglering, informationsspridning, politiska aktioner eller mobilisering av konsumenter för bojkott av ett visst företag (Fagerfjäll 2001:98-100). Valor Martínez och Merino de Diego som undersökt relationen mellan företag och frivilligorganisationer i Spanien, delar in de möjliga relationer som kan uppstå mellan dessa två sektorer i ekonomiska eller politiska relationer. De ekonomiska relationerna har som syfte att samla fonder för olika typer av projekt, de politiska relationerna däremot syftar till att förändra företagets handlingar (Valor Martínez & Merino de Diego 2005:13). Det som utgör hinder för en relation, menar Valor Martínez och Merino de Diego, är den stora skillnaden mellan ideologi och kultur mellan olika frivilligorganisationer. Detta ligger till grund för vilka mål organisationen sätter upp för sig. Dels finns de frivilligorganisationer som vill agera motvikt till stat och företag och vara en politisk kraft och dels de som vill samarbeta med stat och företag och gemensamt utveckla en ny agenda. De förstnämnda organisationernas agerande leder till ett avståndstagande mellan de två sektorerna, medan agerandet hos den andra typen av organisation leder till ett närmande mellan sektorerna och ibland även till att organisationen utvecklar en ny typ av sociala tjänster som företaget kan använda sig av för att utveckla sitt arbete för CSR. Enligt undersökningen kritiserar ofta den grupp frivilligorganisationer som verkar som en politisk motvikt till företagen de organisationer som väljer att samarbeta med företag. Detta eftersom de menar att samarbeten kan påverka organisationen negativt, exempelvis genom att hota organisationens självständighet. Den förstnämnda gruppen organisationer är väldigt försiktig med att bli identifierade med företag och förstår de andra organisationernas beteende som ett försök att hitta fonder, ett sätt att synas och menar att beteendet är baserat på idén att förändring endast kan ske genom ett närmande mellan den tredje sektorn och den privata sektorn. (2005:20-31, 33-34) Varför samarbeta? Trycket från olika stakeholders har gjort att samarbeten blivit allt vanligare (LaFrance & Lehmann, 2005:219). Fiszbein och Lowden menar att aktörer väljer att samarbeta främst för att de tjänar på det. Ett samarbete kan även bygga socialt kapital och tillit (Fiszbein & Lowden, 1999:15-16, 23; Fiszbein, 1997:12-13). Målet med ett samarbete är att det ska ge mer än summan av delarna (Nelson & Zadek, 2000:15; Fiszbein & Lowden, 1999:1,4). 16

24 Antiglobaliseringsrörelsen och det påtryckningsarbete som NGO:s utför mot företag har gjort det svårt för företagen att förbise den frivilliga sektorn. Detta har även lett till att NGO:s har fått en viktig roll i utvecklandet av CSR och att företag och frivilligorganisationer närmar sig varandra. (Valor Martinez & Merindo de Diego 2005:12, 21-29). Traditionellt sett har det inte funnits mycket förtroende mellan de två sektorerna vilket gör att samarbetena innebär nya utmaningar (Valor Martinez & Merindo de Diego, 2005:34). Den teori som Valor Martinez och Merindo de Diego kommer fram till i sin rapport om relationen mellan frivilligorganisationer och företag är att rädsla är en central aspekt för hur aktörerna i ett samarbete kommer handla. Företagens rädsla för reglering och NGO:s rädsla för att behöva ge med sig leder till konflikt mellan de båda parterna i den offentliga sfären. Medan rädsla hos företag för aktioner från NGO:s sida som kan leda till dåligt rykte och en rädsla hos frivilligorganisationerna för en förvärrad situation i samhället och förlorade intäkter leder till samarbete i den privata sfären. Detta betyder alltså att konflikter hjälper NGO:s att nå sitt syfte eftersom företag håller organisationerna på avstånd ända tills det skadar deras rykte att inte samarbeta. Att skuldbelägga företaget offentligt är alltså enligt undersökningen en av de metoder som kan leda till förändring, eller uttryckt annorlunda, käpp och morot kan vara en taktik som fungerar för frivilligorganisationerna. (Valor Martinez & Merindo de Diego, 2005:68-70) NGO:s roll och drivkrafter Samtidigt som förtroendet för stat och företag i många fall minskar på grund av korruption och brist på transparens, har förtroendet för NGO:s eller organisationer ur den frivilliga sektorn ökat. Valor Martinez och Merindo de Diego visar i sin rapport att förtroendet kommer sig av medborgarnas stöd för dessa organisationer, ett stöd som ger organisationerna legitimitet (2005:9-10). Stödet kommer sig av att organisationerna ses som neutrala, alltså oberoende av stat och företag, att de besitter en djup kunskap och erfarenhet inom sitt område och att de har en moralisk auktoritet. Samarbeten med NGO kan alltså ge ett större förtroende från allmänhetens sida för företaget (Fagerfjäll 2001:57). NGO:s kan bidra med expertkunskap inom ett specifikt område och har ofta mer kunskap om samhället där företaget verkar. Ibland kan det till och med vara nödvändigt för ett företag att gå via en NGO för att kunna komma åt ett visst problem (LaFrance & Lehmann, 2005:218) eller komma i kontakt med en berörd grupp. Andra drivkrafter att samarbeta med NGO:s kan vara att få tillgång till nya marknader och stärka relationer till samarbetspartners och stakeholders (Fiszbein & Lowden, 1999:33-34). Drivkrafter för NGO:s att delta i ett samarbete kan vara att få större effektivitet både utåt och inåt då det gäller att uppnå mål, att få ökat inflytande och att utveckla nya färdigheter och 17

25 aktiviteter (Fiszbein & Lowden, 1999:34-35). En vanlig drivkraft kan även vara att få ökade ekonomiska resurser och en möjlighet att påverka företaget inifrån. Valor Martinez & Merindo de Diego menar dock att det finns en rädsla hos organisationen att bli uppslukad av företaget, att organisationens legitimitet ska användas som en mask för att dölja vad som egentligen finns bakom och att samarbetet på så sätt endast leder till ökad makt för företaget. Det är alltså viktigt att olika NGO:s vidmakthåller sin självständighet och inte låter sig ätas upp av företaget (Fagerfjäll, 2001:118). Det finns även en rädsla att samarbete mellan dessa sektorer i längden försenar reglering av företags verksamhet (Valor Martinez & Merindo de Diego 2005:34) Företags roll och drivkrafter Företaget kan i ett samarbete bidra med, förutom ekonomiska resurser, teknisk kunskap och färdigheter inom sin bransch. LaFrance och Lehmann menar att det är av största vikt för företaget att samarbeten innebär ekonomisk vinst eftersom det inte kan gå runt utan vinst. Så om det går att visa att samarbeten är ekonomisk gynnsamma är det inte så svårt att få med ett företag i ett samarbete (Nelson & Zadek 2000:26). Att bidra med teknik i ett samarbete kan även innebära att företagets produkter lanseras på nya marknader (LaFrance, 2005:219). Den främsta drivkraften för ett företag att ingå i partnerskap är dock att samarbetet kan innebära ökad legitimitet för företaget. Legitimitet är oerhört viktigt för ett företags rykte och något som även påverkar dess ekonomiska framgång (LaFrance och Lehmann, 2005:220). Att företag talar om en triple bottom line där både ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter tas med blir vanligare än att endast utgå ifrån en ekonomisk bottom line (Fagerfjäll, 2001:43). För att få tillgång till kunskap om dessa aspekter är samarbeten med organisationer som arbetar just med sociala och miljömässiga frågor en möjlig väg Faktorer som påverkar ett samarbete Att kunna hålla kvar ett engagemang under lång tid hos alla deltagare i ett samarbete är viktigt för att kunna genomföra mer långsiktiga projekt. Detta är dock inte alltid lätt. Det kan finnas maktproblem i samarbeten exempelvis genom att de parter som bidrar med störst ekonomiska medel får mest att säga till om (Nelson & Zadek 2000:18). Andra faktorer som påverkar resultatet av ett samarbete är vilken kontext aktörerna befinner sig i, vilka aktörerna är, ledarskap, hur samarbetet organiseras och vilket mål aktörerna har för samarbetet (Nelson & Zadek 2000:30-32). 18

VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING

VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING VÄRMEKs Upphandlingskoncept HÅLLBAR UPPHANDLING VÄRMEK vill att man vid användande av VÄRMEK-avtal ska känna sig säker på att man engagerar leverantörer som tar ansvar för sina produkter miljömässigt,

Läs mer

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka 1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan

Läs mer

Vad är Global Compact?

Vad är Global Compact? Vad är Global Compact? Vid det ekonomiska världsforumet (World Economic Forum) i Davos i januari 1999 uppmanade FN:s generalsekreterare Kofi Annan företagen att ansluta sig till en global pakt med gemensamma

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

Verksamhetsstrategier för Fair Action

Verksamhetsstrategier för Fair Action Verksamhetsstrategier för Fair Action Antagen av styrelsen den 29 april 2015 Fair Action är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Vi arbetar för en hållbar värld där mänskliga rättigheter

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Uppförandekod Socialt Ansvar Hållbarhetspolicy

Uppförandekod Socialt Ansvar Hållbarhetspolicy Bilaga till Q0308, utgåva 1 Uppförandekod Socialt Ansvar Hållbarhetspolicy UTGÅVA 1, 2019 ERAB (ENTREPRENADREPARATIONER I ÖREBRO AB ORG. NR: 556476-2424) BESÖKS 0 Uppförandekod Kort version Inledning ERAB

Läs mer

Företagens samhällsansvar. Daniel Nordström

Företagens samhällsansvar. Daniel Nordström Företagens samhällsansvar Daniel Nordström Presentationens innehåll Företags samhällsansvar Begreppsmodell Globaliseringen skapar nya förutsättningar Företagens affärsverksamhet ger samhällsnytta Goda

Läs mer

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Ks/2018:353 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga

Läs mer

Riktlinjer för ansvarsfulla investeringar Optimized Portfolio Management Stockholm AB (Bolaget) Antagen den 30 november 2016 OPM

Riktlinjer för ansvarsfulla investeringar Optimized Portfolio Management Stockholm AB (Bolaget) Antagen den 30 november 2016 OPM Riktlinjer för ansvarsfulla investeringar Optimized Portfolio Management Stockholm AB (Bolaget) Antagen den 30 november 2016 OPM Optimized Portfolio Management 1 Ansvarsfulla investeringar, inledning OPM

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

CSR Corporate social responsibility

CSR Corporate social responsibility CSR Corporate social responsibility Jan Wikström/ Magnus Simonsson 2011-11-28 CSR som begrepp CSR (Corporate social responsibility) har en lång historia. Vid tiden för den svenska industrialiseringen var

Läs mer

Uppförandekod - intern

Uppförandekod - intern Uppförandekod - intern Vår uppförandekod beskriver Svenska Retursystems förväntningar på ett etiskt och hållbart agerande och förhållningssätt i vardagen. Uppförandekoden gäller i sin helhet för samtliga

Läs mer

Preems hållbarhetssystem för biodrivmedel

Preems hållbarhetssystem för biodrivmedel Preems hållbarhetssystem för biodrivmedel Preem Sustainability System for Biofuels 2011-09-07 Nadja Paz, Miljökoordinator Varuförsörjningen Preems kontrollsystem och dess grunder Kontrollsystemets grunder

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Policy för mänskliga rättigheter. Antagen av styrelsen för Luossavaara-Kiirunavaara AB (publ) den 27 oktober 2016

Policy för mänskliga rättigheter. Antagen av styrelsen för Luossavaara-Kiirunavaara AB (publ) den 27 oktober 2016 Policy för mänskliga rättigheter Antagen av styrelsen för Luossavaara-Kiirunavaara AB (publ) den 27 oktober 2016 1. Övergripande ställningstagande LKAB accepterar och bejakar de naturliga rättigheter som

Läs mer

Placeringspolicy för Insamlingsstiftelsen Kvinna till Kvinna

Placeringspolicy för Insamlingsstiftelsen Kvinna till Kvinna Placeringspolicy för Insamlingsstiftelsen Kvinna till Kvinna Inledning Detta policydokument utgör regelverk för Kvinna till Kvinnas kapitalförvaltning. Syfte, mål och avgränsning Syfte Syftet med placeringspolicyn

Läs mer

Detta innebär att organisationerna antingen följer riktlinjerna eller förklarar avvikelser.

Detta innebär att organisationerna antingen följer riktlinjerna eller förklarar avvikelser. KODRAPPORT 2011 Denna kvalitetskod är ett uttryck för god sed för verksamheten i FRIIs medlemsorganisationer. Syftet med koden är att öka transparensen och öppenheten inom organisationerna och därigenom

Läs mer

Tillsynsmyndigheter var förr den viktigaste omvärldsintressenten. Att följa lagen var (och är) ett minimikrav. Efterhand som intresse och engagemang

Tillsynsmyndigheter var förr den viktigaste omvärldsintressenten. Att följa lagen var (och är) ett minimikrav. Efterhand som intresse och engagemang Tillsynsmyndigheter var förr den viktigaste omvärldsintressenten. Att följa lagen var (och är) ett minimikrav. Efterhand som intresse och engagemang för miljöfrågor ökat har flera intressenter tillkommit

Läs mer

Hållbar upphandling Gemensamt projekt Inköp med socialt ansvar ger hållbar upphandling Uppförandekod Verktyg för påverkan

Hållbar upphandling Gemensamt projekt Inköp med socialt ansvar ger hållbar upphandling Uppförandekod Verktyg för påverkan Hållbar upphandling Hållbar upphandling Gemensamt projekt Stockholms Läns landsting, Västra Götalandsregionen och Region Skåne är huvudmän för framförallt sjukvård men också för kollektivtrafik och hållbar

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

Vattenfalls uppförandekod för leverantörer

Vattenfalls uppförandekod för leverantörer Vattenfalls uppförandekod för leverantörer Inledning Vattenfall tillhandahåller energi för dagens samhälle och bidrar till morgondagens energisystem. Vi åtar oss att bedriva vår affärsverksamhet i enlighet

Läs mer

Code of Conduct. Arbetsvillkor

Code of Conduct. Arbetsvillkor Code of Conduct AddLifekoncernen är Nordens största oberoende distributör av diagnostiska produkter samt en ledande oberoende leverantör av medicinteknisk utrustning och förbrukningsartiklar. Bolagen inom

Läs mer

GUIDE FÖR RÄTTVIS HANDEL LÄRARHANDLEDNING

GUIDE FÖR RÄTTVIS HANDEL LÄRARHANDLEDNING GUIDE FÖR RÄTTVIS HANDEL Så skapar vi hållbar konsumtion och produktion LÄRARHANDLEDNING Hej Lärare! Detta är ett utbildningsmaterial som syftar till att förklara hur man på olika nivåer jobbar för att

Läs mer

Program för social hållbarhet

Program för social hållbarhet Dnr: KS-2016/01180 Program för social hållbarhet Ej antagen UTKAST NOVEMBER 2017 program policy handlingsplan riktlinje Program för social hållbarhet är ett av Västerås stads stadsövergripande styrdokument

Läs mer

Vår vision. Sveaskogs uppförandekod tydliggör för alla medarbetare hur vi ska uppträda som affärspartner, arbetsgivare, medarbetare och samhällsaktör.

Vår vision. Sveaskogs uppförandekod tydliggör för alla medarbetare hur vi ska uppträda som affärspartner, arbetsgivare, medarbetare och samhällsaktör. Uppförandekod Vår vision Sveaskogs uppförandekod tydliggör för alla medarbetare hur vi ska uppträda som affärspartner, arbetsgivare, medarbetare och samhällsaktör. Vi ska vara det ledande skogsföretaget

Läs mer

Socialt ansvarstagande i upphandling Våra inköp verktyg för att nå en hållbar utveckling

Socialt ansvarstagande i upphandling Våra inköp verktyg för att nå en hållbar utveckling Socialt ansvarstagande i upphandling Våra inköp verktyg för att nå en hållbar utveckling Miljökrav i alla upphandlingar Uppförandekod för leverantörer Socialt ansvarstagande i upphandling Varför spelar

Läs mer

Sinfras interna uppförandekod:

Sinfras interna uppförandekod: Sid: 1 08-52509940 s interna uppförandekod: Fastställd 20140603 Verksamhetsidé är en inköpscentral som på uppdrag av medlemmarna sluter ramavtal i enlighet med Lag om Upphandling inom försörjningssektorn

Läs mer

Implementering av ISO 26000

Implementering av ISO 26000 Implementering av ISO 26000 En standard till? Vi har ju redan ISO 9001 & ISO 14001. Socialt ansvarstagande, varför ska vi hålla på med det? Det får väl samhället sköta" Det där med ISO 26000 kan väl din

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 10.9.2013 2013/0110(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi till utskottet för

Läs mer

Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen?

Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? emma corkhill stegen och kuben Stegen och kuben vad döljer sig bakom medborgardialogen? Problemet med modeller är att de riskerar att förenkla och kategorisera en komplicerad verklighet till den grad att

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard

Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard AIDS Accountability International 2008 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard 1 Introduktion till AIDS Accountability Country Scorecard

Läs mer

hållbar entreprenör För dig som vill ta tempen på ditt CSR- arbete eller få tips på hur du kan föra in CSR i ditt företagande av: Åsa Helg

hållbar entreprenör För dig som vill ta tempen på ditt CSR- arbete eller få tips på hur du kan föra in CSR i ditt företagande av: Åsa Helg t lbarhe l och hå a s i v t t ör rä f Elever hållbar entreprenör För dig som vill ta tempen på ditt CSR- arbete eller få tips på hur du kan föra in CSR i ditt företagande av: Åsa Helg hållbar entreprenör

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

SKANDIAS POLICY OM ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET)

SKANDIAS POLICY OM ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET) Klassificering Sida Publik 1/8 Skandias Bolagsmanual Regelverkstyp Policy Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt Nr 1.02 SKANDIAS POLICY OM ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE (HÅLLBARHET) Beslutad av Styrelsen

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

Varför är vår uppförandekod viktig?

Varför är vår uppförandekod viktig? Vår uppförandekod Varför är vår uppförandekod viktig? Det finansiella systemet är beroende av att allmänheten har förtroende för oss som bank. Få saker påverkar kunden mer än det intryck du lämnar. Uppförandekoden

Läs mer

Corporate Social Responsibility

Corporate Social Responsibility Corporate Social Responsibility CampusPharma AB Karl Gustavsgatan 1A 411 25 Göteborg, Sverige Telefonnummer: 031 20 50 20 info@campuspharma.se http://www.campuspharma.se/ CORPORATE SOCIAL RESPONSIBILITY

Läs mer

CSR. Utbildningens innehåll: - Vad är CSR? - Kan man öka sin lönsamhet med CSR?

CSR. Utbildningens innehåll: - Vad är CSR? - Kan man öka sin lönsamhet med CSR? CSR Utbildningen ingår i projektet Helikoopter vilket är ett kompetensutvecklingsprojekt som finansieras av Europeiska socialfonden och genomförs i Coompanion Norr och Västerbottens regi. Syntolkning av

Läs mer

Riktlinjer för ansvarsfulla investeringar

Riktlinjer för ansvarsfulla investeringar Riktlinjer för ansvarsfulla investeringar OPTIMIZED PORTFOLIO MANAGEMENT STOCKHOLM AB Fastställd av Styrelsen för Optimized Portfolio Management Stockholm AB Datum 21 februari 2019 Senast antagen 21 februari

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

AGENDA 2029 Intressentdialog om Swedfunds Integrerade redovisning 2016

AGENDA 2029 Intressentdialog om Swedfunds Integrerade redovisning 2016 AGENDA 2029 Intressentdialog om Swedfunds Integrerade redovisning 2016 Agenda - Välkomna och presentation av Swedfunds tillförordnade VD Gerth Svensson - Förändrad ägaranvisning 2017 - Swedfunds Integrerade

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

2.1 Omfattning Denna policy gäller alla NCC:s affärsområden och verksamheter.

2.1 Omfattning Denna policy gäller alla NCC:s affärsområden och verksamheter. NCC:s hållbarhetspolicy 1. Inledning Det krävs stora förändringar i samhället om vi på ett effektivt sätt ska kunna ta itu med globala utmaningar som klimatförändringarna och överkonsumtionen av resurser

Läs mer

ERICSSONS Uppförandekod

ERICSSONS Uppförandekod ERICSSONS Uppförandekod Syfte Denna uppförandekod har utvecklats för att skydda de mänskliga rättigheterna, främja rättvisa anställningsförhållanden, säkra arbetsförhållanden, ansvarsfull hantering av

Läs mer

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG 1 Handledning till Sök arrangörsbidrag inom Globala Västerbotten och SEE Västerbottens hållbarhetsvecka 1. INLEDNING Vad är SEE Västerbottens hållbarhetsvecka? SEE

Läs mer

Sinfras interna uppförandekod

Sinfras interna uppförandekod Sid: 1 s interna uppförandekod Verksamhetsidé är en inköpscentral som på uppdrag av medlemmarna sluter ramavtal i enlighet med Lag om Upphandling inom försörjningssektorn (LUF 2016:1146). Syftet är att

Läs mer

APPENDIX. Frågeguide fallstudier regionala partnerskap. Det regionala partnerskapet

APPENDIX. Frågeguide fallstudier regionala partnerskap. Det regionala partnerskapet APPENDIX Frågeguide fallstudier regionala partnerskap I det följande presenteras några teman som bör täckas in i de intervjuer som genomförs. Under varje tema finns ett antal frågor som illustrerar vad

Läs mer

AFFÄRSETISKA BESTÄMMELSER

AFFÄRSETISKA BESTÄMMELSER AFFÄRSETISKA BESTÄMMELSER Innehållsförteckning 1. MÅL... 3 2. HÄLSA OCH SÄKERHET... 3 3. RELATIONEN TILL MEDARBETAREN... 3 4. AFFÄRSMETODER... 4 5. RESPEKT FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER... 4 6. SOCIALT ANSVAR...

Läs mer

ISO Vägledning för socialt ansvarstagande (Social Responsibility - SR)

ISO Vägledning för socialt ansvarstagande (Social Responsibility - SR) ISO 26000 Vägledning för socialt ansvarstagande (Social Responsibility - SR) SR Day, Stockholm, 20 januari 2011 Kristina Sandberg, SIS, Swedish Standards Institute - Verksamhetsområdeschef, Ledningssystem,

Läs mer

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan föreningslivet och Uppsala kommun Överenskommelse mellan föreningslivet och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden mellan Uppsala kommun och Uppsalas föreningsliv för vår gemensamma samhällsutveckling.

Läs mer

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet Bilaga 1 Promemoria Utrikesdepartementet 2007-05-11 Utkast Enheten för utvecklingspolitik (UP) Enheten för exportfrämjande inre marknaden (FIM-PES) Bakgrundspromemoria till: Handlingsplan för ökad samverkan

Läs mer

Arbetsrättsliga villkor i enlighet med ILO:s kärnkonventioner. Lisa Sennström Upphandlingskonferensen 23 november 2017

Arbetsrättsliga villkor i enlighet med ILO:s kärnkonventioner. Lisa Sennström Upphandlingskonferensen 23 november 2017 Arbetsrättsliga villkor i enlighet med ILO:s kärnkonventioner Lisa Sennström Upphandlingskonferensen 23 november 2017 Nya bestämmelser om arbetsrättsliga villkor Ny lagstiftning från den 1 juni 2017 Vad

Läs mer

Digitalisering i välfärdens tjänst

Digitalisering i välfärdens tjänst Digitalisering i välfärdens tjänst Katarina L Gidlund professor och digitaliseringsforskare FODI (Forum för digitalisering) ÖPPNINGAR Förändra för att digitalisera Digitalisera för att förändra Skolan

Läs mer

Uppförandekod för Sjätte AP-fonden

Uppförandekod för Sjätte AP-fonden Uppförandekod för Sjätte AP-fonden Inledning Sjätte AP-fonden (AP6) ingår i det svenska allmänna pensionssystemet och förvaltar en del av det så kallade buffertkapitalet (AP1-4 och AP6). Riksdagen har

Läs mer

ROOMI Consciously yours

ROOMI Consciously yours ROOMI Consciously yours VÅRT ANSVARSTAGANDE Toivio & Trum AB (härefter T&T) och varumärket ROOMI, tillämpar ISOstandarden ISO 26000 Vägledning för socialt ansvarstagande i sin verksamhet, enligt nedan.

Läs mer

Bolagen har ordet. Atlas Copco

Bolagen har ordet. Atlas Copco Bolagen har ordet Hållbart värdeskapandes enkätundersökning är ett viktigt verktyg för att ta tempen på nivån och omfattningen på svenska bolags hållbarhetsarbete. Men i kvantitativa resultat är det ofta

Läs mer

Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet

Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet Barn, barndom och barns rättigheter Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet BARNDOM en tidsperiod i livet en samhällsstruktur BARNET Barn lever i barndomen, och mäts emot bilden av barnet!

Läs mer

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN

SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN Samhällsutveckling börjar med den enskilda människans engagemang. Den idéburna sektorn bidrar till ett aktivt medborgarskap som utvecklar

Läs mer

FRÅN ORD TILL HANDLING HÅLLBARHETSLEDNINGSSYSTEM FÖR SOCIAL ACCEPTANS. Helena Ranängen

FRÅN ORD TILL HANDLING HÅLLBARHETSLEDNINGSSYSTEM FÖR SOCIAL ACCEPTANS. Helena Ranängen FRÅN ORD TILL HANDLING HÅLLBARHETSLEDNINGSSYSTEM FÖR SOCIAL ACCEPTANS Helena Ranängen BAKGRUND Ökat tryck från intressenter Social licens att bedriva verksamhet Corporate social responsibility (CSR) Traditionella

Läs mer

Stockholms stads riktlinjer för idéburet offentligt partnerskap (IOP)

Stockholms stads riktlinjer för idéburet offentligt partnerskap (IOP) Socialförvaltningen Administrativa avdelningen Tjänsteutlåtande Dnr 1.7.1-393/2017 Sida 1 (6) 2017-09-19 Handläggare Eva Sandberg Telefon: 08-508 25091 Till Socialnämnden 2017-09-19 Stockholms stads riktlinjer

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun

Överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Överenskommelse mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden för vår gemensamma samhällsutveckling. Överenskommelsens syfte är att främja

Läs mer

Hållbart /05/2017

Hållbart /05/2017 Hållbart företagande @Byggforum 2017 09/05/2017 Martin Horwitz 1 1 Varför CSR? Världen idag 1. Finanskris - instabillitet 2. Stora miljö- och klimat utmaningar 3. Social kris (utanförskap & tillitsbrist)

Läs mer

Uppförandekod för leverantörer

Uppförandekod för leverantörer April 2011 Uppförandekod för leverantörer INLEDNING Att bedriva affärsverksamhet med en högt ställda etiska krav är grundläggande för Sodexo. Därför har vi utvecklat denna Uppförandekod för att tydliggöra

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Vad säger den svenska lagstiftningen om mänskliga rättigheter

Vad säger den svenska lagstiftningen om mänskliga rättigheter Faktaunderlag: Regler om mänskliga rättigheter Vad säger den svenska lagstiftningen om mänskliga rättigheter I Sverige är det grundlagarna som reglerar det demokratiska systemet och skyddar grundläggande

Läs mer

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid. 1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja.

Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja. Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja. Grupp 8 Internationell Politik 733G20 2012-05- 23 Jakob Holmin Fridell Anton Holmstedt Isabelle Holmstedt Martin Hjers Table of Contents Irans atomenergiprogram...

Läs mer

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå

Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Bilaga 1 till regeringsbeslut 2 2018-02-01 Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Det civila samhället är en omistlig del

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Hållbarhet I N D E C A P

Hållbarhet I N D E C A P HÅLLBARHET 1 Hållbarhet I N D E C A P Indecap står för Independent Capital. Företaget grundades 2002 och ägs till största delen av en majoritet av Sveriges sparbanker. Hållbara och ansvarsfulla investeringar

Läs mer

Februari 2011. Vi kan, Vi vill & Vi ska

Februari 2011. Vi kan, Vi vill & Vi ska 1 Februari 2011 1 Innehållsförteckning 1. Kärnområden för ISO 26000 3 2. Rätt person på rätt plats 4 3. Förklaring av ISO 26000 5 4. Sakfrågor för socialt ansvarstagande 6 5. Avidus Ledord 7 6. Avidus

Läs mer

Ny internationell standard för hållbara upphandlingar och inköp. Frukostseminarium 5 april 2017

Ny internationell standard för hållbara upphandlingar och inköp. Frukostseminarium 5 april 2017 Ny internationell standard för hållbara upphandlingar och inköp Frukostseminarium 5 april 2017 Välkommen! Reino Fridh, Sensus Ordförande SIS/TK 478 Socialt Ansvarstagande Staffan Söderberg, AMAP Sustainability

Läs mer

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden

Läs mer

Detta innebär att organisationerna antingen följer riktlinjerna eller förklarar avvikelser.

Detta innebär att organisationerna antingen följer riktlinjerna eller förklarar avvikelser. KODRAPPORT 2012 Denna kvalitetskod är ett uttryck för god sed för verksamheten i FRIIs medlemsorganisationer. Syftet med koden är att öka transparensen och öppenheten inom organisationerna och därigenom

Läs mer

Uthållig Förblir effektiv och motiverad trots bakslag och besvikelser. Arbetar tills projektet avslutas eller resultat uppnås.

Uthållig Förblir effektiv och motiverad trots bakslag och besvikelser. Arbetar tills projektet avslutas eller resultat uppnås. 22 januari 2018 Kompetenslista Haninge kommun använder kompetensbaserad rekrytering. Denna mall innehåller de kompetenser som valts ut och definierats vara viktiga för Haninge kommun. Kompetensmallen används

Läs mer

Lokal överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun

Lokal överenskommelse. mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun Lokal överenskommelse mellan Uppsalas föreningsliv och Uppsala kommun 2018 2023 Överenskommelse Det här är en lokal överenskommelse om principer och åtaganden för vår gemensamma samhällsutveckling. Överenskommelsens

Läs mer

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?) BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Läs mer

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida.

Uppförandekoden ska finnas tillgänglig på engelska och svenska på IVL:s hemsida. Vår uppförandekod IVL:s uppförandekod Allmänt IVL Svenska Miljöinstitutet AB (IVL) åtnjuter högt anseende som ett ansvarstagande företag. Det bygger på integritet och affärsverksamhet som är konsekvent

Läs mer

Detta talarmanus är framtaget som stöd när du håller en presentation om Fairtrade region. Använd gärna tillhörande presentation med samma namn.

Detta talarmanus är framtaget som stöd när du håller en presentation om Fairtrade region. Använd gärna tillhörande presentation med samma namn. Detta talarmanus är framtaget som stöd när du håller en presentation om Fairtrade region. Använd gärna tillhörande presentation med samma namn. Har du frågor, kontakta oss på Fairtrade info@fairtrade.se

Läs mer

Etisk kod och hållbarhetspolicy

Etisk kod och hållbarhetspolicy 1 (6) Etisk kod och hållbarhetspolicy 1 Syfte 2 2 Ansvar 2 3 Övergripande mål 2 3.1 Miljömål... 4 4 Strategi för att nå målen 4 4.1 Generella principer... 4 4.2 Strategi affärsetik... 4 4.3 Strategi miljö...

Läs mer

RAPPORTERING Hur förhåller sig rapporteringen av de olika rapporteringsriktlinjerna, principerna och globala målen till varandra?

RAPPORTERING Hur förhåller sig rapporteringen av de olika rapporteringsriktlinjerna, principerna och globala målen till varandra? RAPPORTERING Hur förhåller sig rapporteringen av de olika rapporteringsriktlinjerna, principerna och globala målen till varandra? Karin Wimmer Agenda FN:s 17 Globala utvecklingsmål Global Reporting Initiative

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration I det här dokumentet finner du en introduktion till den forskarledda studiecirkeln om sociala innovationer och integration som du är

Läs mer

VI PÅ SKOGFORSK UPPFÖRANDEKOD

VI PÅ SKOGFORSK UPPFÖRANDEKOD VI PÅ SKOGFORSK UPPFÖRANDEKOD VISION Vi leder hållbar utveckling genom forskning, innovation och kommunikation av kunskap, tjänster och produkter. KOMMUNIKATION Skogforsk vill leda utveckling i nära samarbete

Läs mer

ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE

ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE ANSVARSFULLT FÖRETAGANDE INNEHÅLL Vd och koncernchef Bertil Persson... 4 Lesjöfors, Habia Cable och Beijer Tech... 5 Ansvarsfullt företagande... 6 Människor och samhälle... 8 Miljö...12 Etik...16 Hållbar

Läs mer

Om det ideella arbetets betydelse

Om det ideella arbetets betydelse Om det ideella arbetets betydelse Vem äger det ideella arbetet? Omfattning av ideellt arbete 1992 2009. Andel (%) av den vuxna befolkningen totalt samt efter kön Män Kvinnor Totalt 1992 52 44 48 1998 53

Läs mer

Minnesanteckningar FRAMTIDSCATWALK Framtidens ideella organisationer

Minnesanteckningar FRAMTIDSCATWALK Framtidens ideella organisationer Minnesanteckningar FRAMTIDSCATWALK Framtidens ideella organisationer Den 29 augusti år 2010 samlas ett trettiotal ideellt engagerade personer på Tällberg foundations En dag för Framtiden mitt i centrala

Läs mer

Karpesjö Consulting 1

Karpesjö Consulting 1 1 Tillsynsmyndigheter var förr den viktigaste omvärldsintressenten. Att följa lagen var (och är) ett minimikrav. Efterhand som intresse och engagemang för miljöfrågor ökat har flera intressenter tillkommit

Läs mer

Våra etiska regler Uppförandekod

Våra etiska regler Uppförandekod Våra etiska regler Uppförandekod ABA Skol AB erbjuder det bästa inom bild- & lekmaterial, läromedel och skolmöbler till de viktigaste människorna i världen! Vi är ett företag som säljer bild-, förbruknings-

Läs mer

Studievägledaren och etiken Organisation, profession och individ. Nina Nikku Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet

Studievägledaren och etiken Organisation, profession och individ. Nina Nikku Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet Studievägledaren och etiken Organisation, profession och individ Nina Nikku Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet Etiska dimensioner och konflikter Informativ paternalism

Läs mer

Utvärdering av påverkan av ILO:s deklaration om social rättvisa för en rättvis globalisering, 2008

Utvärdering av påverkan av ILO:s deklaration om social rättvisa för en rättvis globalisering, 2008 Yttrande Utvärdering av påverkan av ILO:s deklaration om social rättvisa för en rättvis globalisering, 2008 Genom remiss den 28 maj 2015 har Svenska ILO-kommittén anmodats att yttra sig angående en utvärdering

Läs mer