1 Rubino B, Edén M & Femenias P (2007): Approach: arenas of enactment, models of diffusion and the meaning
|
|
- Sven Åkesson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Byggherremodell för demonstrationsprojekt Projektbeskrivning Byggherren som förändringsagent former för samarbete mellan forskning och praktik. Delprojekt: Byggherremodell för genomförande av demonstrationsprojekt för utveckling och implementering av ny kunskap. Bakgrund och problembeskrivning Projektet har initierats av Byggherreforum och Chalmers Arkitektur, med det pågående Formas-BIC projektet Demonstrationsprojekt som arena för utveckling och implementering av uthålligt byggande som utgångspunkt för planerad, långsiktig samverkan. Det övergripande problemet är att kanalerna mellan forskning och praktik behöver förbättras inom byggsektorn. Forskningen behöver bli varse och lära sig behandla praktikers problem. Praktiker behöver söka och behandla forskningsresultat mer systematiskt. Mötet mellan parterna skulle behöva resultera i: Praktikrelevant information om forskningsresultat. Arenor för samverkan och utveckling. Lärandestrukturer i praktikvärlden. Genomförda projekt s.k. goda exempel - har visat sig ha stor betydelse för utvecklingen i byggoch anläggningssektorn. Särskilt demonstrationsprojekt är ett strategiskt viktigt medel för utveckling, kunskapsbildning, och kunskapsspridning. Resultat från pågående forskning visar att demonstrationsprojekt också har stora förutsättningar att fungera som arena för möten såväl mellan forskning och praktik som mellan aktörer inom praktikfältet. 1 Resultaten anger vidare att det finns frågor som behöver klargöras eller bearbetas för att demonstrationsprojekt skall kunna användas på sådant sätt, nämligen: Begreppsapparaten tolkas på olika sätt av olika aktörer, särskilt nyckelbegreppen demonstrationsprojekt och förändringsagent. Hittills har det saknats en uppsättning processverktyg från projekteringsskede till genomförande Hittills har det saknats processverktyg för utvärderingar och erfarenhetsspridning. Frågor som energieffektivisering, miljöanpassning eller hållbar utveckling kan tjäna som exempel. Flera demonstrationsprojekt visar att det finns en stor och lönsam potential för effektivisering, som dock en utnyttjas. Implementeringsproblemet kan i huvudsak hänföras till oklara föreställningar och otillräcklig kunskap, det övergripande temat för denna ansökan. Förutsättningarna för ett fortsatt, systematiskt användande av demonstrationsprojekt inom fältet uthålligt byggande är goda. Det finns ett politiskt ramverk, t.ex. i riksdagens miljömål och införandet av energideklarationer som kan ge drivkraft åt denna nödvändiga utveckling. Det finns också initiativ från byggsektorn, som BIC, Byggabodialogen, FIA-samverkan, Energialliansen, Kretsloppsrådet, Rådet för byggkvalitet, Samverkansforum och UFOS mfl som kan användas både som drivkraft och kanaler för erfarenhetsspridning. Behovet av ökad samverkan mellan högskola och byggherreföretag har uppmärksammats i Byggherreforums FoU-program Byggherren som förändringsagent till nytta för användare. Här preciseras också behovet av riktlinjer för demonstrationsprojekt enligt bifogat utdrag. Motsvarande behov har uppmärksammats av IVA i skriften Demonstrationsprojekt för utveckling av anläggningsprocessen. 1 Rubino B, Edén M & Femenias P (2007): Approach: arenas of enactment, models of diffusion and the meaning of demonstration projects for change. Paper accepted for the CIB World Congress, Construction for Development, Cape Town, May 2007 Rubino, B (2006) Challenging problems for a new generation of demonstration projects. 6 th International Postgraduate Conference on the Built and Human Environment, April 2006, Delft, the Nederlands.
2 Syfte, avgränsning och mål Det övergripande syftet är att utveckla former för samverkan mellan byggherrar och forskare. Samverkan kan röra allt från information till samarbete i projekt. Denna projektbeskrivning avser ett inledande delprojekt om demonstrationsprojekt som strategi för att bygga upp och sprida erfarenheter och kunskaper. Aktuella områden där erfarenheter finns är bl.a. energieffektivisering och anläggningar för uthålligt byggande i vid mening. Målsättningarna för projektet är att formulera riktlinjer för möten mellan byggherrar och forskare att formulera riktlinjer för byggherrar om genomförande av demonstrationsprojekt att finna och etablera former för spridning och tillämpning av riktlinjerna, att identifiera ytterligare områden för utveckling av samverkan mellan forskare och byggherrar. Utgångspunkter Det finns idag tillräckligt underlag som kan motivera dels en särskild byggherremodell för demonstrationsprojekt, dels formulera en sådan modell i form av riktlinjer. Byggherren som förändringsagent Begreppet förändringsagent betyder i detta sammanhang en person, en organisation, ett forum inom byggsektorn som kan stödja utvecklingsprocesser ekonomiskt, i projekt, genom information, i policies eller genom utbildning. Exempel på förändringsagenter är till exempel utbildnings- och policyinriktade organisationer som Energirådgivare, Byggabodialogen, Byggsektorns kretsloppsråd eller Energialliansen. Det kan också vara intresseorganisationer som Byggherreforum, Sveriges byggindustrier SABO eller Fastighetsägarna Sverige. En tredje kategori utgörs av centra där näringsliv och högskolor samverkar. Den fjärde kategorin utgörs av finansieringsorganisationer som offentliga institutioner, banker, låneinstitut eller försäkringsbolag. Byggherren och en organisation som Byggherreforum representerar i detta sammanhang två kraftfulla förändringsagenter: I projekt är det byggherren som är beställare av tjänster och ger direktiv I projekt är det byggherren som har helhetssyn och ekonomiskt ansvar En organisation som Byggherreforum har kapacitet att lagra och behandla information Byggherreforum har kapacitet att sprida information och utveckla lärande strukturer Begreppet arena Med arena menas ordnade möten mellan aktörer. Det kan vara - konferenser - workshops - kurser - nätverk för erfarenhetsutbyte Demonstrationsprojektet är en form av arena och en uppsättning av flera demonstrationsprojekt med regelbundna möten för erfarenhetsutbyte är en arena. Dessa arenor är tänkta att utgöra mötet mellan praktik och forskning (se tabell 1). Demonstrationsprojekt kan stödjas av forskning i såväl målformulering, projektplanering, utvärdering som resultatspridning Forskarrollen ligger närmare lärande än forskning och forskare är snarare rådgivare och granskare än problemlösare. Begreppet demonstrationsprojekt En oklarhet som utgjort hinder för etablerandet av demonstrationsprojekt i utvecklingsarbete där praktik och forskning möts gäller särskilt skiljelinjen mellan fullskaleeexperiment och demonstration. Utgångspunkten för projektet är att skilja på tre slags ambitionsnivåer för projekt (Tabell 1) Tabell 1 Olika ambitionsnivåer för byggprojekt och vad de innebär för projektens uppläggning
3 En experimentnivå En bästa praxis nivå En basnivå Kopplat till forskning Kopplat till praktik, riktigt Kopplat till praktik Klara forskningsmål projekt med Mål och mått som inte får Risktagande oprövade Klara utvecklingsmål som negligeras inslag för praktiker. kan sättas av engagerad Inte utvecklingsambition Vetenskapliga praktiker men utvärderingar Ej risk, beprövade Mainstreaming av Lyckade resultat kan implementeras i element men nytt helhetstänkande landvinningar från demonstrationsprojekt. demonstrationsprojekt Utvärdering och spridning Ej forskardeltagande Forskarstöd möjligt Målsättningsflöde - resultat från experiment och demonstrationer höjer kvaliteten i basnivån. Utvecklingsflöde behov på basnivån definierar insatser i form av demonstrationer och experiment Nivåerna skall ses som länkar i en utvecklingskedja vilken, som framgår av pilarna, kan ta sin utgångspunkt antingen i basen eller på experimentnivån. Den viktiga skiljelinjen mellan demonstration och experiment i denna begreppsmodell är att demonstrationsprojekt är praktikstyrda projekt, dock inte isolerade framstötar utan med avsikt leda till förbättringar basnivån. Experiment är enstaka, forskningsstyrda projekt där resultat så småningom kan implementeras i demonstrationsprojekt eller på basnivån. Genomförande Det inledande delprojektet genomförs i samarbete mellan Byggherreforum och forskare vid Arkitektur, Chalmers tekniska högskola. Projektet genomförs i fem steg 1 Utkast till riktlinjer Pågående forskning har givit resultat som kan utformas till riktlinjer för byggherrar som vill genomföra demonstrationsprojekt. Ett visionsarbete: På vilket sätt ingår demonstrationsprojektet i byggherrens arbete för kvalitet och uthållig utveckling Målsättningar: Konkreta mål som på något sätt markerar ett demonstrationsvärde och som kan följas upp. Program-, design- och byggprocess: Ett tydligt program som följer processen med kontinuerliga avstämningar. Integrerad designprocess med samverkan. Upphandlingsformer som garanterar att alla är införstådda med målsättningarna Utvärdering Strategi för fortsatt implementering. 2 Denna stomme kommer att prövas och utvecklas i samarbete med referensgrupp och avnämare. 2 Workshops Riktlinjerna diskuteras i en referensgrupp och vid en särskild workshop med ytterligare representanter från Byggherreforum, Energialliansen, BIC m.fl samt med berörda forskningsfinansiärer för att säkerställa förankring i sektorn. 3 Publikation I samråd med referensgruppen arbetar Chalmersgruppen fram en publikation för Byggherreforum. En tänkt stomme till innehåll är: 2 Eden, M, Femenias, P & Rubino, B (2005) Demonstration Projects as an Arena for Implementation and Development of Sustainable Building The International Sustainable Building Conference SB September Tokyo.
4 - Inledning terminologi, demoprojektens roll i utvecklingsprocesser - Byggherrens krav och önskemål byggprocessen - Forskningens behov och önskemål FoU-processen - Modeller för demoprojekt planering, genomförande, utvärdering och information - Hur bör forskaren presentera sitt koncept/förslag - Hur bör byggherren nyttiggöra resultat 4 Förankring och spridning Arbetet presenteras i en konferens för bygg-, fastighets- och anläggningssektorn. 5 Etablera arena Byggherreforum i samverkan med Chalmersgruppen formar en grupp aktörer som åtar sig att genomföra demonstrationsprojekt. Etablerandet av arenan utgör övergången mellan avslutningen av detta inledande projekt och kommande samarbetsprojekt. Förväntade resultat En byggherremodell för demonstrationsprojekt - riktlinjer (publikation). Ett nätverk för utbyte av erfarenhet från demonstrationsprojekt. En arena bestående av en grupp nya demonstrationsprojekt för uthålligt byggande. Ett program för fördjupad FoU-verksamhet Arbetsinsats och kostnader Forskare: Michael Edén, professor, Arkitektur, Chalmers. Barbara Rubino, doktorand, Arkitektur, Chalmers. Paula Femenías, dr, Arkitektur, Chalmers, 1 personvecka Referensgrupp Christer Wannheden, Byggherreforum Hans-Åke Ivarsson, Lokalförsörjningsförvaltninge, Göteborgs Stad Gunilla Haglund, Parkeringsbolaget Robert Widbom, Byggherreforum Lars Redtzer, Byggherreforum Kostnader Chalmers Arkitektur: Löner Person Arbetsinsats Kostnad (inkl OH 40%) Edén 1 månad Rubino 1 månad Femenías ¼ månad Summa löner Omkostnader Chalmers Arkitektur (inkl OH 40%) Förbrukningsmateriel Resor och traktamenten Programvara 7000 Litteratur 4200 Summa omkostnader Spridning Omkostnader referensgrupp Konferens
5 Summa Sammanlagd projektkostnad enligt ovan kr. Byggherreforums kostnader för administration och slutrapportering tillkommer vilket ger en total kostnad för projektet om ca kr Härav sökt hos Formas via Chalmers CMB (Chalmers) och sektorns aktörer via Byggherreforum, bl a Energimyndigheten, Byggkostnadsforum, Banverket, Vägverket, och UFOS Projekttid Arbetet beräknas påbörjas juni 2007 och genomföras så att delprojektet kan avslutas i november 2007.
6 Bilaga Utdrag ur FoU-programmet Byggherren som förändringsagent Byggherrens roll i implementeringsprocessen För att FoU-verksamheten skall få genomslag i praktiken är det av stor vikt att byggherrar medverkar aktivt i implementeringen av FoU-resultat. Den aktive byggherren har stor nytta av att själv delta i FoU-projekt där den egna erfarenheten kan samverka med forskarnas unika kunskaper. Goda exempel och demonstrationsprojekt kan tjäna som inspiration och vägledning, men det är även viktigt att framkomna resultat utvärderas före en bred användning. Implementeringsprojekt har stor potential för sektorns utveckling. Det gäller demonstrationsprojekt som del i innovationsprocessen och mötesplats för erfarenhetsutbyte mellan forskning och praktik. Det gäller också vanliga projekt som kan användas som goda exempel. För att åstadkomma förändring är det viktigt att dessa projekt inte bara är enstaka företeelser utan länkade i en process som tillvaratar erfarenheter och sprider information. För Byggherren som förändringsagent är det viktigt att implementeringsprocessen kan utvecklas som en naturlig del i företagens normala verksamhet. Som del i implementeringen av FoU-resultat kan demonstrationsprojekt utvecklas till arenor som stärker den samverkan som är nödvändig för sektorns utveckling. Rätt använda ger dessa projekt utrymme för såväl byggherrekollektivets ansvar för sektorn och forskningens krav på akademisk meritering som företagens krav på nytta redan på kort sikt. Det finns även utrymme för projektaktörernas incitament för engagemang och konkreta utvecklingsinsatser. Det är angeläget att vidareutveckla byggherrens roll i implementeringsprocessen och utveckla förmågan att genomföra demonstrationsprojekt både som resurs för forskningen och till nytta för byggherreföretagen. Verksamhetsutskottet för FoU och högskolekontakter avser därför att initiera ett arbete i syfte att formulera en modell för demonstrationsprojekt som i första hand är anpassad till byggherrens behov. Det gälle både krav relaterade till genomförandet och krav på uppföljning för att kunna utvärdera ny teknik och nya arbetsmetoder. Avslutningsvis vill vi betona att detta FoU- program har ambitionen att vara en del i en utvecklad implementeringsprocess som brygga mellan forskning och praktik. Målet att engagera forskare i byggherrerelaterade frågor är en del. Ett viktigt mål är också att öka byggherrekollektivets intresse och förmåga att medverka i FoU-projekt och ta till sig FoU-resultat.
Utmaningar med innovationsprocesser i byggsektorn. Anna Kadefors, inst för teknikens ekonomi och organisation Paula Femenías, inst för Arkitektur
Utmaningar med innovationsprocesser i byggsektorn Anna Kadefors, inst för teknikens ekonomi och organisation Paula Femenías, inst för Arkitektur Upplägg 1. Varför behöver byggherrar engagera sig i utvecklingsarbete
Läs merMinnesanteckningar från projektseminarium Byggherremodell för demonstrationsprojekt - Implementeringsguide
Utskottet för FoU och högskolesamverkan Minnesanteckningar från projektseminarium Byggherremodell för demonstrationsprojekt - Implementeringsguide Plats: Norra Latin konferenscenter, Stockholm Tid: Tisdag
Läs merWorkshop om byggherrars utvecklings- och innovationsstrategier sammanfattning och dokumentation
Workshop om byggherrars utvecklings- och innovationsstrategier sammanfattning och dokumentation I samverkan mellan FormasBIC-projektet 3iii Att initiera och implementera innovationer byggherren som förändringsagent
Läs merByggherremodell för demonstrationsprojekt implementeringsguide
Byggherremodell för demonstrationsprojekt implementeringsguide Paula Femenías och Michael Edén m.fl. Mars 2009 Bruksprocess Implementeringsprocess Byggprocess Förvaltningsprocess Spridningsprocess FoU-process
Läs merSIRen-SustainableIntegratedRenovation -en stark forskningsmiljö
SIRen-SustainableIntegratedRenovation -en stark forskningsmiljö Kristina Mjörnell Renoveringsdagen 2014 Stockholm 2014-03-27 Vad är en stark forskningsmiljö? Enligt Formas: Miljön ska bestå av forskare
Läs merKommittédirektiv. Delegation för hållbara städer. Dir. 2011:29. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011
Kommittédirektiv Delegation för hållbara städer Dir. 2011:29 Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011 Sammanfattning En delegation ska verka för hållbar utveckling av städer, tätorter och bostadsområden.
Läs merKommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa
Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt
Läs merVetenskapsrådets strategi för kommunikation om forskning
Datum Diarienummer 2017-03-13 1.2.4-2017-612 Handläggare Mikael Jonsson Vetenskapsrådets strategi för kommunikation om forskning Vetenskapsrådet ansvarar enligt instruktionen för att nationellt samordna
Läs merPressmeddelande från Formas och BIC
Pressmeddelande från Formas och BIC 2002-12-12 Nytt samarbete mellan Formas och BIC Formas och BIC har idag undertecknat ett samarbetsavtal. De kommer att arbeta för att svensk byggforskning ska få en
Läs merSIRen - Sustainable Integrated Renovation - en stark forskningsmiljö
SIRen - Sustainable Integrated Renovation - en stark forskningsmiljö Paula Femenías Chalmers Arkitektur Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut LTH, Byggnadsfysik Koordinator för SIRen
Läs merProgram för byggnader med mycket låg energianvändning www.laganbygg.se
LÅGAN Program för byggnader med mycket låg energianvändning www.laganbygg.se Mål LÅGAN ska stimulera till ny- och ombyggnad av energieffektiva byggnader, synliggöra en nationell marknad för byggnader med
Läs merHur göra energieffektivitet till en prioritet för fartygsbesättningar?
Hur göra energieffektivitet till en prioritet för fartygsbesättningar? Projektbudget: 2 942 000 Projekttid: mars 2015 september 2017 Projektledare: Monica Lundh, monica.lundh@chalmers.se Doktorand: Martin
Läs merSIRen - Sustainable Integrated Renovation -en stark forskningsmiljö
SIRen - Sustainable Integrated Renovation -en stark forskningsmiljö Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut LTH, Byggnadsfysik Koordinator för SIRen Enligt Formas: Vad är en stark forskningsmiljö?
Läs merStöd till personer med funktionsnedsättning
PROJEKTPLAN 2013 2015 Reviderad okt 2014 Stöd till personer med funktionsnedsättning ett regionalt utvecklingsarbete inom området förstärkt brukarmedverkan i Västerbotten 1 1. Bakgrund och uppdrag I regeringens
Läs merSå renoverar vi miljonprogrammet hållbart. Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut LTH, Byggnadsfysik
Så renoverar vi miljonprogrammet hållbart Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut LTH, Byggnadsfysik Bakgrund Renoveringsbehov i befintliga byggnader. Minska energianvändningen för att
Läs merAktuellt från Energimyndigheten
Aktuellt från Energimyndigheten Dag Lundblad, avd. Främjande Uppdrag Styrmedel EU-direktiv Nationella initiativ Främjande - Nätverk - Uthållig kommun - LÅGAN Ska vi klara miljömålen? 30000 28000 GWh 10%
Läs merEnergieffektiva byggnader i sydost. - en satsning på teknik och FoU
Energieffektiva byggnader i sydost - en satsning på teknik och FoU VERKSAMHETSIDÉ Energieffektiva byggnader en mötesplats på Växjö Universitet mellan forskningens och marknadens aktörer såsom Fastighetsägare
Läs merProcurement for Sustainable Innovation in the Built Environment Upphandling för ett hållbart och innovativt samhällsbyggande Finansiering av Formas
Procurement for Sustainable Innovation in the Built Environment Upphandling för ett hållbart och innovativt samhällsbyggande Finansiering av Formas 25 mkr under 2014 2018 (2019) Tilläggsfinansiering av
Läs merStrategi för Agenda 2030 i Väst,
Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och
Läs merUtlysning: Digitala möten i offentlig verksamhet
UTLYSNING 1 (6) Dnr 2018-000907 Avdelningen för energieffektivisering Enheten för resurseffektivt samhälle Utlysning: Digitala möten i offentlig verksamhet Energimyndigheten utlyser medel för att upprätta
Läs merTid för brukarengagemang
Tid för brukarengagemang Offentliga fastigheter Den offentliga sektorn äger och förvaltar tillsammans cirka 90 miljoner kvadratmeter lokalyta. De fastighetsorganisationer som hanterar förvaltningen av
Läs merSyfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning
utlysning 2008 Bakgrund I internationella jämförelser intar den svenska vården ofta en ledande position; den har tillgång till unika register och system, är förhållandevis väl utbyggd, jämlik och skapar
Läs merDen innovationsstödjande verksamheten vid universitet och högskolor fungerar överraskande väl Bristerna i innovationsstödsystemet är omfattande men
Direktiven: Analys skapa en samlad nationell bild av hur innovationsstödjande åtgärder ser ut vid universitet och högskolor Analys under vilka förutsättningar förvaltar, bevakar och utbyter lärosätena
Läs merSlutavrapportering: Miljöanpassade byggnader
Miljöanpassade byggnader Slutavrapportering: Miljöanpassade byggnader Slutavrapportering: Miljöanpassade byggnader Martin Erlandsson, IVL Sv Miljöinstitutet, 2003-04-14 Introduktion Projektets originaltitel
Läs merRapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund
Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på
Läs merCMB:s FORSKNINGSSATSNING
CMB:s FORSKNINGSSATSNING TILL PER ERIK JOSEPHSONS MINNE 5 miljoner per år i 5 år till forskning och innovation NU BYGGER VI VIDARE Sedan 2011 har CMB genomfört en framgångsrik uppväxling av verksamheten
Läs merFramtidens projektering
Framtidens projektering metoder för mer produktionsanpassad projektering Petra Bosch-Sijtsema, Chalmers Kortrapport om forskning 2013: nr 2 1 CMB stödjer managementforskning Inom CMB Centrum för Management
Läs mer455 61 Dingle. Hotel Lab
Datum: 20120524 SLUTRAPPORT När du avslutat ditt projekt ska du lämna en rapport där du redovisar projektets genomförande och resultat. Utgå från din projektplan och jämför den med det slutliga resultatet
Läs merAnalys av Plattformens funktion
Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer
Läs merUnlock: Drivkrafter för en hållbar konsumtion på lokal nivå. Karin André, Katarina Axelsson, Elena Dawkins, Åsa Gerger Swartling
Unlock: Drivkrafter för en hållbar konsumtion på lokal nivå Karin André, Katarina Axelsson, Elena Dawkins, Åsa Gerger Swartling Den 19 mars 2019 Kommunernas roll? Ansvarar för betydande välfärdsoch samhällsfunktioner
Läs merChefsförsörjning i staten 2008-09-04
Chefsförsörjning i staten 2008-09-04 Program den 4 september 09.30 Välkommen, kort presentationsrunda 09.45 Norra länken, presentation av projektet, Jan Nilsen 10.50 Bensträckare 11.00 Chefsförsörjning
Läs merAnsökan om medel. Namn på verksamhet/ projekt/insats Bakgrund/Problembeskrivning. Beskrivning. Mål. Ansvar och relationer. > Implementerings plan
Rutin för ansökan om medel från Samordningsförbundet i Halland (se även bilagan till denna blankett) Den 1 januari 2004 infördes en permanent möjlighet till finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet
Läs merVi tar Sverige till en tätposition inom hållbart samhällsbyggande. iqs.se
Vi tar Sverige till en tätposition inom hållbart samhällsbyggande. iqs.se Det finns många skäl att satsa på forskning och innovation (FoI). För organisationer och företag kan det vara ett sätt att utveckla
Läs merSlutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)
Slutrapport Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering Deltagare: Hans Danelid, Högskolan Dalarna Jörgen Eriksson, Lunds
Läs merVerksamhetsplan 2015 och prel. 2016 Föreningen för folkbildningsforskning
Förslag till stämman 2015 Verksamhetsplan 2015 och prel. 2016 Föreningen för folkbildningsforskning org.-nr 802016-5315 www.folkbildningsforskning.se Fastställd av styrelsen 2015-03-23 Föreningens uppgift
Läs merSeminarium -fördjupning kring utvärdering av FoU
Seminarium -fördjupning kring utvärdering av FoU Ove K. Vestman Presentation vid FoU-Välfärds konferens i Sundsvall 24 25 augusti 2011 Utgår från boken Utvärderandets konst (2011) av Ove Karlsson Vestman,
Läs merProcurement for Sustainable Innovation in the Built Environment Upphandling för ett hållbart och innovativt samhällsbyggande Finansiering av Formas
Procurement for Sustainable Innovation in the Built Environment Upphandling för ett hållbart och innovativt samhällsbyggande Finansiering av Formas 25 mkr under 2014 2018 (2019) Tilläggsfinansiering av
Läs merAntagning av excellent lärare vid Fakulteten för utbildningsvetenskaper
Dnr Antagning av excellent lärare vid Fastställd av Fakultetsnämnden för utbildningsvetenskaper 2012-09-28. Senast reviderad 2013-11-14 Utgångspunkter I Pedagogiskt program för Uppsala universitet 1 betonas
Läs merIntresseanmälan. till deltagande i ett nationellt utvecklingsarbete gällande samordnat stöd. till barn och föräldrar i familjer med missbruk
Sida 1 av 7 2012-09-05 Dnr 5.3-37722/2011 Avdelningen för Kunskapsstyrning Marie Nyman marie.nyman@socialstyrelsen.se Till Socialchef eller motsvarande Intresseanmälan till deltagande i ett nationellt
Läs merVerksamhetsplan 2017 och prel Föreningen för folkbildningsforskning
Förslag till stämman 2017 Verksamhetsplan 2017 och prel. 2018 Föreningen för folkbildningsforskning org.-nr 802016-5315 www.folkbildningsforskning.se Fastställd av styrelsen 2017-03-01 Föreningens uppgift
Läs merVälkommen till CareSam - Kvalitetssäkring i den offentlige äldreomsorg/äldrevården och utbildning i Øresundsregionen Presentation
Välkommen till CareSam - Kvalitetssäkring i den offentlige äldreomsorg/äldrevården och utbildning i Øresundsregionen Presentation Länk till artikel Caresam http://www.mah.se/nyheter/nyheter-2014/merfokus-pa-att-gora-an-pa-att-vara-i-svenskaldreomsorg/
Läs merMer trä i byggandet. Antaget av kommunfullmäktige 2005-02-17, 25
Mer trä i byggandet Antaget av kommunfullmäktige 2005-02-17, 25 Inledning Efter de stora stadsbränderna i slutet på 1800-talet förbjöds trä i bärande stommar för hus högre än 2 våningar. Detta förbud har
Läs merBilaga 1. Anvisningar för sökande till pedagogisk meritering
Senast reviderad: 2019-04-29 Dnr MIUN 2019/847 (Till RBM för beslut i juni 2019) Bilaga 1. Anvisningar för sökande till pedagogisk meritering Med kriterier för meriterad respektive excellent lärare Innehåll
Läs merEn skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs?
2012-02-17 1 (5) En skola som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet vad krävs? Världen förändras, och det måste skolan också göra. Utan ett väl fungerande utbildningsväsen riskerar vi stagnation
Läs merPlacemaking in the Nordics
#NordicPlacemaking Placemaking in the Nordics Ett co-creation-projekt om hur man skapar trygga och attraktiva platser med stark identitet och stort värde PLACEMAKING IN THE NORDICS Ett co-creation-projekt
Läs mer1(2) Linköping /472/10.5. Sökande organisation. Statens geotekniska institut / SGI. Olaus Magnus väg 35
ett förändrat klimat 2016 Datum 2016-03-29 1(2) Ansökan skickas med epost till reristrator@>smhi.se senast 31 mars 2016 Sökande organisation Myndighetens namn Statens geotekniska institut / SGI Adress
Läs merAvsikts- och programförklaring för utvecklingen av en nationell hemsida för ESD på högskolenivå esdsverige.se
Avsikts- och programförklaring för utvecklingen av en nationell hemsida för ESD på högskolenivå esdsverige.se Bakgrund Behov en nationell arena för utbildare inom högre utbildning för didaktiskt utvecklingsarbete
Läs merSocialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning
Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat
Läs merAkademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik
Akademins bidrag till framtida innovationer Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik Vad är innovation? Innovation handlar om nya sätt att skapa värde för samhälle, företag och individer. Värdet
Läs merForskning och innovation för energieffektivt byggande och boende
Forskning och innovation för energieffektivt byggande och boende Agenda Om E2B2 Vad? När? Hur? Ett samverkansprogram mellan Energimyndigheten och IQ Samhällsbyggnad Samverkansprogrammet E2B2 Ny kunskap
Läs merVerksamhetsplan 2013
Verksamhetsplan 2013 Strokecentrum Väst Om stroke Var 17:e minut insjuknar någon i Sverige med stroke I Västra Götaland cirka 5 000 fall varje år Stroke är den vanligaste orsaken till funktionshinder hos
Läs merRemissvar Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88)
Dalarnas Arkitekturråd 2016-03-07 1 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Remissvar Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) Detta
Läs merBIM Alliance Sweden För ett obrutet informationsflöde i samhällsbyggandet
BIM förändrar värdekedjorna BIM Alliance Sweden För ett obrutet informationsflöde i samhällsbyggandet Väino Tarandi, KTH, 2014-02-05 Syfte och vision Ideell förening med 140 medlemmar från: fastighetsägare,
Läs merHållbar uppvärmning med värmepumpar
Hållbar uppvärmning med värmepumpar EFFSYS+ FoU - program för Resurseffektiva Kyl- och Värmepumpssystem Den 26 oktober 2010 Emina Pasic, Energimyndigheten Mål för energipolitiken EU och den svenska riksdagen
Läs merVerksamhetsplan 2016 och prel Föreningen för folkbildningsforskning
Förslag till stämman 2016 Verksamhetsplan 2016 och prel. 2017 Föreningen för folkbildningsforskning org.-nr 802016-5315 www.folkbildningsforskning.se Fastställd av styrelsen 2016-03-01 Föreningens uppgift
Läs merUtkast version 14.12.22. Plattform för hållbar blå tillväxt Ansökan skrivarmedel Life
Utkast version 14.12.22 Plattform för hållbar blå tillväxt Ansökan skrivarmedel Life 1 1. Plattform för hållbar blå tillväxt ÖstersjöInitiativet tillsammans med IVL ansöker om 150 000 i skrivarmedel för
Läs merLinnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse
Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad
Läs merCentrum för energieffektiv belysning. Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH
Centrum för energieffektiv belysning Thorbjörn Laike, föreståndare LTH, LU Roy Holmberg, bitr. föreståndare, JTH Finansiärer Energimyndigheten Trafikverket Bertil och Britt Svenssons stiftelse Syfte att
Läs merRiktlinjer för bedömning av pedagogisk skicklighet vid läraranställning
Högskolepedagogisk utveckling Fastställd genom beslut i Lärarförslagsnämnden 131218 77.7 Gäller fr om 2014-01-01 Riktlinjer för bedömning av pedagogisk skicklighet vid läraranställning Enligt Högskoleförordningens
Läs merUtlysning Tilläggsfinansiering till Vetenskapsrådets projektbidrag Kunskapsluckor inom hälso- och sjukvården i syfte att implementera resultat.
1 17 februari 2012 Utlysning Tilläggsfinansiering till Vetenskapsrådets projektbidrag Kunskapsluckor inom hälso- och sjukvården i syfte att implementera resultat. 2 1. Allmänt om tilläggsfinansieringen
Läs merBETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET
STRATEGISK AGENDA 2015 2018 1 2 HÄLSAAR BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET IVVÄLFÄRDHÄ VHÄLSAVÄ BETS S Vision och strategier för Fortes verksamhet inom hälsa, arbets liv och välfärd 2015 2018 Forte arbetar på uppdrag
Läs merIngrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi
Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Innehåll: 1 BAKGRUND, SYFTE OCH UPPDRAG... 3 1.1 MILJÖMÅLSRÅDETS
Läs merMötesplats Stallarholmen Projektplan 2014-2016
Sida: 1 (6) Mötesplats Stallarholmen Projektplan 2014-2016 2014-04-16 KS/2013:606-001 Sida: 2 (6) 1 Bakgrund och projektbeskrivning har ambitionen att det i varje kommundel ska finnas en samlings- och
Läs merFormas Forskningsrådet för hållbar utveckling. 20 januari 2017 Hanna Ridefelt Ann Rodenstedt
Formas Forskningsrådet för hållbar utveckling 20 januari 2017 Hanna Ridefelt Ann Rodenstedt Formas uppdrag Identifierar forskningsbehov och finansierar forskning och utveckling Främjar nyttiggörande av
Läs merProgram för samverkan
Dnr UFV 2008/1615 Program för samverkan Uppsala universitet i dialog med det omgivande samhället Fastställd av Konsistoriet 2009-09-29 Innehållsförteckning Inledning 3 Utgångspunkter 3 Stöd för samverkan
Läs merMålmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg
Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete
Läs merHandlingsplan för hållbar utveckling,
UFV 2013/386 Handlingsplan för hållbar utveckling, 2016- Fastställd av rektor 2016-01-12 Utgångspunkter och syfte Uppsala universitet ska, i enlighet med 1 kap. 5 Högskolelagen (1992:1434), främja en hållbar
Läs merProjektplan. Deltagande i Uthållig kommun etapp 3. Eva Larsson, Kommunledningskontoret och Johan Nilsson, Stadsbyggnadsförvaltningen
Projektplan Deltagande i Uthållig kommun etapp 3 Eva Larsson, Kommunledningskontoret och Johan Nilsson, Stadsbyggnadsförvaltningen 2012-07-04 Mora kommun deltar tillsammans med ett 30-tal andra svenska
Läs merKommungemensam handlingsplan
FoU Fyrbodal Kommungemensam handlingsplan för FoU Fyrbodal Kommungemensam handlingsplan för FoU Fyrbodal Syfte Denna Handlingsplan är ett led i att stärka Fyrbodalskommunernas kapacitet att bedriva en
Läs merUtlysning: Implementering och utveckling av energi- och klimataspekter i relation till befintlig lagstiftning
UTLYSNING 1 (6) Dnr 2018-000909 2018-005487 Avdelningen för energieffektivisering Enheten för resurseffektivt samhälle Utlysning: Implementering och utveckling av energi- och klimataspekter i relation
Läs merAnsökan om forskningsmedel 2015-01-29
1 Observera att ansökan med bilagor endast ska skickas elektroniskt till konkurrensverket@kkv.se Datum Ansökan om forskningsmedel 215-1-29 1 Sökande (huvudansvarig för projektet) 2 Anslagsförvaltare Namn
Läs merBIM och digitalisering driver effektivisering. Smart Built Environment LCA-seminarium 2016-06-07 Mårten Lindström, BIM Alliance och More10 AB
BIM och digitalisering driver effektivisering Smart Built Environment LCA-seminarium 2016-06-07 Mårten Lindström, BIM Alliance och More10 AB Vad är BIM? BIM Building Information Model Substantivet BIM
Läs merDigital strategi. Järfälla För- och grundskolor
Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande
Läs merStrategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap
Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024
Läs merUppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster
Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning
Läs merPedagogisk plan för Linnéuniversitetet
Pedagogisk plan för Linnéuniversitetet 2015-2020 Pedagogik av högsta kvalitet Utveckling av den universitetspedagogiska verksamheten är en viktig strategisk fråga för Linnéuniversitetet. Verksamheten ska
Läs merUppkopplad byggplats
Uppkopplad byggplats Smart Built Environment är ett av 17 strategiska innovationsprogram inom ramen för Strategiska innovationsområden av Vinnova, Energimyndigheten och Formas, startade 1 januari 2016
Läs merForskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB)
1 Forskningsrådet för Missbruks och Beroendefrågor (FMB) FMB är ett vetenskapligt nätverk i Västra Götaland som arbetar med forsknings, utvecklingsoch utbildningsfrågor inom området riskbruk, missbruk
Läs merMänskliga rättigheter i styrning och ledning
2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016
Läs merProjektdirektiv delprojektet föräldrastöd
Sida: 1 (5) Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd 1. BESTÄLLNING Godkännande Projektdirektivet godkänt av: Uppdragsgivare/Beställare: Projektledare: Anders Byström barn- och utbildningschef XXXX projektledare
Läs merByggprocessen VBEA01. Introduktion. Stefan Olander Avd för Byggproduktion Institutionen för Byggvetenskaper Lunds Tekniska Högskola
Byggprocessen VBEA01 Introduktion Stefan Olander Avd för Byggproduktion Institutionen för Byggvetenskaper Lunds Tekniska Högskola 1 - Allmän information Introduktion - Kurslitteratur/kurskompendium - Grupper
Läs merUlf P Andersson Miljösamordnare Göteborgs universitet
Ulf P Andersson Miljösamordnare Göteborgs universitet. www.mls.adm.gu.se 2006-11-15 21 september Vad är hållbar utveckling? Sverker Molander, Miljösystemanalys, Chalmers, visade lite på begreppet hållbar
Läs merKULTUR OCH HÄLSA för seniorer i ORSA
KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER KULTUR OCH HÄLSA för seniorer i ORSA PROJEKTPLAN Varför ger kultur bättre hälsa? Man blir glad! hormoneffekter de hormon som utsöndras vid aktiviteter bidrar till att förlänga
Läs merInformationsmöte 22:a november
Informationsmöte 22:a november Utlysningen Bidra till att skapa ett Transporteffektivt samhälle Catharina Norberg och Adam Mickiewicz 1 Introduktion Agenda Aktuell utlysning Anvisningar till ansökan E-kanalen
Läs merUtlysning: Hållbara transporter
UTLYSNING 1 (6) Dnr 2018-000907 2018-005488 Avdelningen för energieffektivisering Enheten för resurseffektivt samhälle Utlysning: Hållbara transporter Energimyndigheten utlyser omkring 45 miljoner kronor
Läs merRapport från ett konstnärligt och vetenskapligt referensprojekt. Splintermind Mikael Scherdin Lisebergsvägen 31 125 35 Älvsjö
Rapport från ett konstnärligt och vetenskapligt referensprojekt Splintermind Mikael Scherdin Lisebergsvägen 31 125 35 Älvsjö Bakgrund Syftet med projektet var att det skulle bli ettt konstnärligt och vetenskapligt
Läs merArbetsgruppen för bildande av Byggbranschens Kvalitetsråd
Regeringens uppdrag genom Miljödepartementet enligt regeringsbrev nr 29/99, 99-11-25 till Banverket, Fastighetsverket, Fortifikationsverket, Luftfartsverket och Vägverket att bilda ett byggbranschens kvalitetsråd,
Läs merDatum: 20091123. Naturbruksgymnasiet Dingle hemsida: www.tillvaxtbohuslan.se
Datum: 20091123 Diarienummer: SLUTRAPPORT Journalnr: 2008-4651 När du avslutat ditt projekt ska du lämna en rapport där du redovisar projektets genomförande och resultat. Utgå från din projektplan och
Läs merMatematiksatsningen Stödet från RUC- Mälardalen
Matematiksatsningen Stödet från RUC- Mälardalen Avdelningen för matematik och fysik Utvärderingsakademin MEA (Tidsperiod: 20101101 20130630) Konferens för Matematikutvecklare City Conference Centre, Stockholm
Läs merForskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS
YTTRANDE Vårt dnr: 2015-12-18 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Eva Marie Rigné Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS Sammanfattning av SKL:s
Läs merSYSSELSÄTTNING FÖR FUNKTIONSHINDRADE
SYSSELSÄTTNING FÖR FUNKTIONSHINDRADE -erfarenhetsutbyte och mentorskap kring stöd till funktionshindrade i tre mindre europeiska städer Ett samarbetsprojekt mellan Kubrat i Bulgarien, Türi i Estland och
Läs merForskningsrådet Formas Informationsmöte om utlysningar 2019 Linda Bergqvist Ampel
Forskningsrådet Formas Informationsmöte om utlysningar 2019 Linda Bergqvist Ampel Formas ansvarsområden Miljö Areella näringar Samhällsbyggande Formas uppdrag Främja och stödja grund- och behovsmotiverad
Läs merLägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)
1(6) Lägesrapport Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: CARPE Diarienummer: 2011-3010049 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): maj - juni 2012
Läs merDiarienummer STYR 2014/973
Diarienummer STYR 2014/973 Naturvetenskapliga fakulteten Vid befordran till en anställning som professor vid naturvetenskapliga fakulteten tillämpas högskoleförordningen (SFS 2010:1064, inledande text)
Läs merFramtidsspaning med BeBo och Belok
Framtidsspaning med BeBo och Belok Tomas Berggren Senior rådgivare, expert enheten för resurseffektiva byggnader Nationella mål Ökad energieffektivitet (jämfört med 2008) Nytt mål till 2030 50 % Effektivare
Läs merSammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen
Sammanfattning av utvärderingen av BoU-satsningen Bakgrund Inom ramen för överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och regeringen om stöd till en evidensbaserad praktik (EBP) för god
Läs merAktivitet Utgifter internt Utgifter externt Period/ datum. A. Administration och utveckling nätverk. Genom Region Örebro län
Riktlinjer för verksamhet 2018 Fastighetsnätverket för energi- och miljöfrågor i Örebro län Övergripande mål med aktiviteter är att främja utvecklingen för företag och organisationer i genomförande av
Läs merDalastrategi för Lågenergibyggande
Dalastrategi för Lågenergibyggande Bakgrund Enligt EU direktiv 2010/31/EG kallat EPBD2 ska alla nya offentliga byggnader senast 2019 och övriga 2021 vara sk Nära Noll Energibyggnader. Enligt regeringens
Läs merInrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi
Tjänsteutlåtande Utfärdat 2009-12-30 Diarienummer 0390/09 Verksamhetsområde Social ekonomi Marie Larsson Telefon 031-367 90 16, Fax 031-367 90 12 E-post: marie.larsson@socialresurs.goteborg.se Inrättande
Läs merVerksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering
Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering Bakgrund Regionens eller länets utveckling och tillväxt är beroende av proaktiv samverkan mellan länets offentliga aktörer, högskola och näringsliv. Detta
Läs mer